Interpellationssvar - Avhopp från lärarutbildningen - 2022-03-17

Fru talman! har frågat mig vilka nya initiativ jag avser att ta för att förhindra de tidiga avhoppen på lärarutbildningen generellt. Han har också frågat mig om jag avser att presentera nya skärpningar kring antagningskraven, exempelvis höjda betygskrav, för att minska avhoppen. Vidare har Roger Haddad frågat mig om jag avser att presentera några särskilda förändringar kring ämneslärarutbildningen.

Ett tidigt avhopp innebär att en student som senast var registrerad på en lärarutbildning termin ett och två inte längre var registrerad termin tre och fyra. Sedan den nya lärarutbildningen startade höstterminen 2011 visar statistik från UKÄ att andelen tidiga avhopp har minskat på alla lärarexamina förutom förskollärarexamen. Även om ämneslärarutbildningen har den lägsta examensfrekvensen av lärarutbildningarna har andelen tidiga avhopp minskat från 35 till 30 procent.

För att lösa lärarbristen och få fler lärare i skolan är det naturligtvis angeläget att så många studenter som möjligt känner motivation att fortsätta sina studier och slutföra sin lärarutbildning.

Universitetskanslersämbetet har undersökt hur lärosätena arbetar för att minska avhoppen. Lärosätena ger en samstämmig bild av att lärarledd tid och ett aktivt deltagande vid läraktiviteter bidrar till ökad genomströmning.

För att stärka kvaliteten i bland annat lärarutbildningarna har regeringen genomfört en kvalitetsförstärkning som från och med 2020 är permanent och omfattar 250 miljoner kronor årligen. Kvalitetsförstärkningen möjliggör en ökad ersättning inom undervisning och verksamhetsförlagd utbildning men även inom humaniora och samhällsvetenskap för att stärka kvaliteten i ämnesstudierna. Målet är att det ska bli fler lärarledda timmar på de utbildningar som omfattas av satsningen.

Regeringen har också valt att vidareutveckla, utöka och permanenta satsningen på övningsskolor så att fler studenter vid alla lärarutbildningar kan dra nytta av de goda resultat som övningsskolorna visar.

Från och med höstterminen 2021 får de statliga lärosäten som vill ställa krav på att en sökande till förskollärar-, grundlärar- och ämneslärarutbildningen ska vara lämplig för utbildningen. När det gäller frågan om det ska krävas högre betyg för behörighet till ämneslärarutbildningen fick Universitets- och högskolerådet, UHR, i uppdrag av regeringen att utreda hur ett krav på betyg C i undervisningsämnet skulle kunna utformas liksom att beskriva konsekvenserna. UHR har lämnat en rapport med förslag, men pekar även på negativa effekter på individ, lärosätes- och samhällsnivå. Den rapporten bereds nu i Regeringskansliet.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag också lyfta fram kompletterande pedagogisk utbildning, KPU, mot en ämneslärarexamen som en möjlighet för studenter som kanske tidigare har hoppat av att återuppta sina studier. KPU riktar sig till personer som har ämneskunskaperna för att bli ämneslärare. KPU har under alla år haft högre genomströmning än den reguljära ämneslärarutbildningen.

Regeringen har också satsat på en försöksverksamhet med en ny kortare KPU som leder till grund- eller ämneslärarexamen för den som redan har en akademisk examen för att få fler behöriga lärare i skolan. Tio lärosäten är i full färd med att starta upp utbildningen, som riktar sig till en målgrupp med hög studievana och som är redo att ställa om till läraryrket.

Fru talman! Tack, utbildningsministern, för svaret!

Liberalerna har återkommande och under många år lyft upp den viktiga frågan om lärarutbildningen. Anledningen är enkel. Läraryrket är det absolut viktigaste yrket i samhället. Det har avgörande betydelse för eleverna, Sverige som kunskapsnation och kvaliteten på undervisningen i landet. Därför är det oerhört bekymmersamt att vi under lång tid har haft kvalitetsbrister i lärarutbildningen. Regeringen har svarat genom att ibland göra det lättare att ta sig in på utbildningen. Och det som kanske har varit vanligast är att bara expandera antalet utbildningsplatser. En konsekvens av det är att även studerande med låga betyg från gymnasiet och annat håll kan komma in.

Fru talman! Universitetskanslersämbetet genomförde för drygt ett år sedan en uppföljande studie som gällde just avhoppen från lärarutbildningen, vilket är temat för Liberalernas interpellation. En av de vanligaste förklaringarna som myndigheten lyfte upp var bristande förkunskaper från gymnasiet hos studenterna. Man har alltså på papper formellt godkända betyg, men betygen står inte alltid för en viss kunskapsnivå. Det leder till att många avbryter sina studier. Och många gör det tidigt under utbildningen.

Det är inte bra för yrkets status. Det är inte bra för lärarutbildningen, som är landets största utbildning inom högskola och universitet. Det är inte heller bra för samhället. Det är inte samhällsekonomiskt försvarbart att med skattebetalarnas pengar bedriva en sådan omfattande verksamhet som inte levererar bättre.

Liberalerna har återkommande lyft upp ett antal frågor som vi vill följa upp igen. Hur kan man förebygga de tidiga avhoppen? Finns det förslag på nya skärpningar, utöver de som statsrådet refererar till?

Jag har i tre år haft rollen som förhandlare för mitt parti när det gäller frågorna och har varit med och tagit fram flera av de liberala förslagen. Så långt är vi överens. Men det är fortfarande problem med genomströmningen och i synnerhet ämneslärarutbildningen.

Jag kan inte se några nya initiativ när det gäller den gigantiska, omfattande och långa ämneslärarutbildningen. Där är det fortfarande lägst examensfrekvens och stora, omfattande problem med avhopp. Statsrådet nämner att det nu ligger på 30 procent. Men det är den totala siffran, fru talman. Det finns oerhörda regionala skillnader när det gäller lärarutbildningen och i synnerhet inriktningen ämneslärare. Vid till exempel lärosätet i Gävle hoppar 56 procent av ämneslärarutbildningen. Det är allvarligt och bekymmersamt. Jag hade förväntat mig några nya besked angående det i den här interpellationsdebatten.

Fru talman! Att öka läraryrkets attraktivitet och få fler lärare i skolan är en prioriterad fråga för regeringen, och det har varit en prioriterad fråga ända sedan den socialdemokratiskt ledda regeringen tillträdde, från dag ett. Det är grunden för en bra skola. Jag kan citera ett gammalt uttryck från Lärarförbundet: Inget slår en bra lärare.

Vi har ett jätteproblem med bristen på behöriga lärare. Det problemet löses genom att man orkar göra flera saker samtidigt. Vi stärker läraryrket. Vi ökar attraktiviteten i läraryrket, till exempel genom professionsprogram. Vi bygger ut lärarutbildningen. Och vi ser till att kvaliteten på lärarutbildningen är sådan att vi undviker avhopp.

Faktum kvarstår; antalet behöriga förstahandssökande var rekordhögt hösten 2021. Det var närmare 20 700 behöriga förstahandssökande till en lärar- eller förskollärarutbildning. Det är en fantastisk siffra. Det är 20 700 personer vars engagemang, intresse och vilja måste förvaltas väl på lärosätena. Det innebär en ökning med hela 84 procent sedan hösten 2011 och att antalet antagna har ökat rejält.

Den som lyssnar på Roger Haddads första anförande får lätt intrycket att det finns något slags likhetstecken mellan många antagna och många avhopp eller mellan många antagna och dåliga förutsättningar för att klara studierna. Jag vill förneka det sambandet. Vi ser ju samtidigt att det över tid antas fler nybörjare, att antalet examinerade är fler än tidigare och att antalet avhopp sjunker. Det betyder att fler examinerade kan gå ut och verka i våra skolor och göra nytta för barn och ungdomar och vuxenstuderande.

Fru talman! Ja, vi har problem med ämneslärarutbildningen, precis som vi har problem med lärarutbildningen och läraryrkets attraktivitet. Men låt oss glädjas över att det åtminstone går åt rätt håll.

Fru talman! Jag beklagar att ministern inte har probleminsikt när det gäller lärarutbildningen. Söktrycket till lärarutbildningen sjunker. Det hjälper inte att maximera antalet utbildningsplatser om det inte är någon konkurrens om dem. För ett par år sedan var det ingen konkurrens om 50 procent av samtliga lärarutbildningsplatser i landet. Det innebär att man indirekt sänker ribban för att antas till lärarutbildningen, den absolut viktigaste utbildningen vi har inom högskolan.

Vi ser också att det finns stora skillnader. På ämneslärarprogrammet vid Karlstads universitet hoppade 46 procent av de som gick ämneslärarutbildningen på distans av, medan "bara" 28 procent av de som studerade på campus hoppade av.

Regeringen måste ändå erkänna att det är ett kvalitetsproblem, fru talman. Det behöver inte betyda att kvalitetsproblemet ligger inom själva utbildningen, att utbildningen är för lätt. Tvärtom visar flera uppföljande granskningar och studier att det på många av de här utbildningarna ställs höga krav på delaktighet, didaktik, metodik och så vidare. Men det är de studerandes motivation, intresse, aktivitet, incitament och så vidare som gör att de inte fullföljer lärarutbildningen. Därför är svaret på Liberalernas interpellation egentligen inte relevant.

Det är inte lämplighetstesterna jag är ute efter; det är ju vi som har ställt krav på lämplighetstest. Min fråga till regeringen när det gäller det är vad de gör för att stimulera att lärosäten utöver högskolan i Jönköping ska införa lämplighetstest rakt av på alla lärarutbildningar, som man har i Finland. Det har regeringen motsatt sig under många år.

Jag undrar också över vad som har hänt med Universitets- och högskolerådets, UHR:s, återkoppling till regeringen, som kom för ett år sedan, när det gäller att ställa krav på lägst betyg C i det ämne man vill undervisa i för att komma in på ämneslärarprogrammet. Här står det i en mycket kort mening, fru talman, att ärendet bereds på Regeringskansliet. Nu har det gått över ett år. Vi i riksdagen är såklart nyfikna på om beredningen går mot ett förslag eller om regeringen helt enkelt lägger den i den berömda lådan på Utbildningsdepartementet.

Visst har det enligt UHR vissa negativa effekter, så som ministern skrev, på söktryck och rekrytering, men det har också positiva effekter. Dem har statsrådet, Utbildningsdepartementet och regeringen helt bortsett från att ta med i sitt interpellationssvar. Det skulle nämligen också minska avhoppen och öka genomströmningen och hur många som tar poäng.

Det är oerhört centralt, fru talman, att om vi ska klara genomströmningen i lärarutbildningen, klara lärarbristen och höja statusen räcker det inte att vi gör det hela lättare, utökar antalet platser och tar in fler lärarstudenter. Det är också oerhört viktigt att vi ser till att ännu fler examineras, tar en riktig lärarexamen och går ut på arbetsmarknaden.

Fru talman! Jag vill påminna Roger Haddad om att jag avslutade mitt förra anförande med att säga vi har problem med ämneslärarutbildningen och med lärarutbildningen. Att göra den tolkning som Roger Haddad inledde sitt andra anförande med, det vill säga att regeringen blundar för problemen, ger en felaktig bild.

Det finns problem med lärarutbildningen. Vi arbetar aktivt med dem. Vi har till och med haft ett samarbete med Liberalerna, mycket i form av Roger Haddad själv, under ett antal år. Det var ett samarbete som jag tyckte var värdefullt. Om samarbetet hade varit kvar hade Roger Haddad och jag tillsammans fortsatt att jobba med dessa produkter.

Nu gör jag det ensam. Roger Haddad kan vara säker på att vi kommer att arbeta hårt för att se till att lärarutbildningen har en hög kvalitet men också att vi har en god tillgång till lärare.

Precis som jag redan har nämnt ser vi över tid att fler nybörjare antas och att antalet examinerade är fler än tidigare samtidigt som antalet avhopp sjunker. Roger Haddad försöker återkommande göra en poäng av att det skulle finnas något slags samband och att man skulle höja kvalitet genom att anta färre, men detta samband ifrågasätter jag.

Roger Haddad gör en poäng av att lärarutbildningen är bra. Han säger att lärarutbildningen ställer höga krav och att det inte är särskilt lätt att klara en lärarutbildning. Sedan gör han en målande beskrivning av vilka tillkortakommande de har som läser på lärarutbildningen. Jag hoppas att landets lärarstuderande lyssnar noga och hör vilken bild Roger Haddad har av deras förmågor, engagemang och vilja att ta sig igenom en utbildning som de satsar år, tid, pengar, hjärta och engagemang på. Jag har en mycket ljusare bild av landets lärarstudenter. Jag hoppas att deras engagemang ska mötas av en utbildning som fortsätter ställa höga krav på dem.

Sist men inte minst, fru talman, vill jag också ifrågasätta Roger Haddads resonemang i fråga om att minska avhoppen. Det är som att Roger Haddad tycker att det är så viktigt att minska avhoppen att vi därför bör minska antalet nybörjare på lärarutbildningen. Det är klart, fru talman, att om vi hade noll nybörjare på lärarutbildningen skulle vi ha noll avhopp, men då skulle ingen av oss vara nöjd.

Vi ska tvärtom se till att vi har många lärarutbildningar som man kan söka sig till för de många studenter som vill bli lärare. Vi ska hålla hög kvalitet på dessa lärarutbildningar och gärna se till att vi gör ännu mer för att studiemiljön ska vara så utmanande, spännande, rolig och lärorik för studenterna att de stannar kvar. Vi ska dessutom kämpa hårt för att fler ska vilja bli lärare och att fler stannar kvar i läraryrket. Det är en utmaning som är värd vårt engagemang.

Fru talman! Det är Liberalerna som genom januariavtalet har fört upp frågan om lärarutbildningen på regeringens bord. Punkterna om det kommer direkt från vårt skolpolitiska program. Kravet på lämplighetstest är vårt krav. Kravet om att höja antagningspoängen till C-betyg på ämneslärarutbildningen är också vårt krav. Allt detta har Socialdemokraterna varit emot.

Att vi inte har kommit längre och genomfört det här på riktigt, det vill säga nere på lärosätesnivå, beror på att ni har förhalat det hela och har gjort ert yttersta för att inte genomföra dessa kvalitetsförändringar. Att övningsskolorna som vi införde nu har permanentats var också ett krav från Liberalerna.

Jag har inga problem med hälften av dessa förslag eftersom det är mitt partis politik. Det handlar om krav på bättre verksamhetsförlagd utbildning, VFU, mer lärarledd undervisning på lärarutbildningen och ökade resurser även för samhällskunskap och humaniora. Men vi skiljer oss radikalt åt när det gäller kraven för att komma in på lärarutbildningen, fru talman. Socialdemokraterna står för kvantitet, och vi står på kvalitetssidan. Det vill jag fortfarande hävda.

Det handlar inte om att ta in nollpoängare. Campus Gotland meddelade häromdagen att de inte fyller platserna på lärarutbildningen. Flera orter har detta problem.

Vad gäller ämneslärarprogrammet undrar jag om det ska göras om. Ska det kortas? Ska det reformeras på något sätt? Ska det utredas? Jag får över huvud taget inga besked om det. Det är kanske den enskilda inriktning där vi har störst kvalitetsproblem.

Det finns såklart många motiverade, duktiga och oerhört kämpande lärarstudenter, men vi kan inte acceptera att det på flera inriktningar förekommer avhopp på alltifrån 35 procent till 56 procent.

Fru talman! Vi är fullkomligt överens om att vi inte tycker om avhopp. Vi vill inte att lärarstudenter ska hoppa av. Vi skiljer oss dock åt i synen på kvantitet och kvalitet.

Roger Haddad tycks anse att det finns en motsättning mellan kvantitet och kvalitet. Jag hävdar å det bestämdaste, fru talman, att det inte finns en sådan motsättning. Det är fullt möjligt att se till att vi har en högkvalitativ bra lärarutbildning som många vill välja, som många vill gå på och som många antas till.

Det, fru talman, är ett av många skäl till att vi har infört fler platser och stärkt den korta pedagogiska utbildningen, KPU, och att vi har infört en kortare KPU med möjligheter för dem som har gått en lång akademisk utbildning att genomgå en KPU som är ännu mer effektiv och ännu kortare. En försöksverksamhet har just nu startat på flera lärosäten. Jag ser fram emot att följa denna försöksverksamhet.

Min ambition är att Sverige ska vara ett land där många vill bli lärare, där många blir lärare, där lärarna stannar kvar och där lärarutbildningen håller en sådan kvalitet att avhoppen är få och att vi ser många lärare som kommer ut i skolorna och gör nytta för våra barn och elever.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.