Arbetsplenum - Inkomstskatt - 2022-03-16

Fru talman! Vardagen gör sig påmind med barn som ska hämtas i förskolan, äldre släktingar som behöver ett besök, arbetsuppgifter som behöver utföras, ett hem som behöver städas och allt annat som hör det vardagliga livet till, och tur är väl det. Det är kanske extra tur nu när det är lätt att tanken och medvetandet helt absorberas av de förfärligheter som sker i vår omvärld. Tankarna är hos den ukrainska befolkningen - det är ett stort mänskligt lidande på grund av den ryska invasionen i ett land så nära oss.

Här hemma diskuterar vi givetvis kriget och dess förödelser i vardagen kring köksbord och i skolor och här i Sveriges riksdag. Vi har närmast chockats över till exempel Vänsterpartiets ställningstagande här i kammaren - att inte vara med och stötta Ukraina tillsammans med riksdagens övriga partier. Många har också förvånats över statsministerns uttalande kring att ett Natomedlemskap skulle destabilisera det säkerhetspolitiska läget när det bara är en enda sak som destabiliserar läget i världen, och det är Putins Ryssland.

Inkomstskatt

Men, fru talman, som tur är kommer varken styrka eller svaghet från ord, utan styrka eller svaghet kommer från förmåga eller brist på densamma. Det pratas nu mycket om att vi ska lägga 2 procent av bnp på det svenska försvaret. Det tycker jag och Moderaterna är bra, men det är ju också det där med procenträkning.

2 procent av 100 kronor är 2 kronor, och 2 procent av 200 kronor är 4 kronor. Det understryker något väldigt viktigt när vi här i dag resonerar kring den ekonomiska politiken, för det är inte bara försvaret som vi finansierar som en andel av bnp. Därifrån kommer också pengarna till skolan, till sjukvården och till äldreomsorgen.

Fru talman! Skatter spelar roll för hur stort bnp blir. Det är inte bara procentsatsen som är viktig. Det är inte bara skatternas storlek som påverkar hur stora skatteintäkterna blir utan också deras utformning.

Den som har 20 meter plank kan givetvis bygga en hage som är 6 gånger 4 meter. Men man kan också bygga en hage som är 5 gånger 5 meter. Den som bygger en 6 gånger 4 meter stor hage kommer att få 24 kvadratmeter, och den som bygger en 5 gånger 5 meter hage kommer att få 25 kvadratmeter, alltså en större hage. Det spelar inte bara roll hur stora skatterna är eller, för den delen, hur stora skattebaserna är. Det spelar också roll hur man utformar dem.

Trots det allvarliga läget i omvärlden är det därför viktigt att vi också diskuterar skattesystemet, hur höga skatterna ska vara och hur vi ska utforma de skatter som vi ska ta ut av svenska folket. Det påverkar nämligen den svenska styrkan - inte bara vår försvarsförmåga utan också vår förmåga att finansiera det som är gemensamt och det som är viktigt.

Fru talman! Skattepolitiken i Sverige har de senaste åren tyvärr varit obalanserad och många gånger slarvig. Det har fått allvarliga konsekvenser för det svenska samhället, för svenska hushåll och för vår gemensamma välfärd.

Arbetslösheten är hög. Det är bara Spanien, Italien och Grekland som har en högre arbetslöshet än Sverige har. Sedan Magdalena Andersson kom in i rikspolitiken och regeringen har Sverige tappat 15 positioner i EU när det kommer till arbetslöshet. Hade det inte varit för den slarviga och obalanserade politiken, som Magdalena Andersson ytterst är ansvarig för, hade svenska statsfinanser haft 40 miljarder kronor mer att använda till det som är gemensamt. Vi hade åtminstone haft 40 miljarder mer ifall Sveriges ekonomiska utveckling hade följt den genomsnittliga utvecklingen i Europeiska unionen, men vi har presterat mycket sämre.

Tillväxten är också låg. För första gången på mycket länge faller svenska arbetares löner. Det är mindre lönsamt att gå och slita i äldreomsorgen eller i hamnen eller att gå till vilket jobb som helst, för den delen, på grund av att politiken inte har skött sina uppgifter. Inflationen är hög, och de offentliga finanserna är svagare än på länge. Det är faktiskt så att Sverige inte nådde sina offentligfinansiella mål under ett enda år under den tid som Magdalena Andersson var finansminister och fick igenom sina budgetar. Vi bröt mot överskottsmålet vartenda år.

Fru talman! Skattepolitiken är en viktig grundbult för hur samhället fungerar, vilka beteenden som uppmuntras och vilka beteenden som blir kostsamma och därmed försvinner undan. Skattepolitiken påverkar vår förmåga att finansiera det som är gemensamt. Skattepolitiken är också viktig för att vi ska klara av att ha hög kvalitet och effektivitet i vår gemensamma välfärd. Skattepolitiken påverkar även hur lönsamt det är att investera och att driva företag i Sverige och att jobba här. I dag ligger många skattefrågor på vårt bord, och vi ska votera om dem senare i eftermiddag.

Politiken innehåller givetvis olika värderingar, och det är mycket som står på spel i den tekniska utformningen av skattepolitiken, för företag, för jobbskapande och för tillväxt. För mig som moderat - jag vet att det är så också för många människor som lyssnar på denna debatt hemma - finns det en princip som är viktigare än alla andra när det kommer till skattesystemet, nämligen att det alltid ska löna sig att arbeta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Det finns många människor som får olika typer av försvar här i politiken. Det finns många intresseorganisationer som får politiker att framföra deras budskap. Det finns många intressen, både legitima och mindre legitima, som får sin röst hörd genom politiken. Men den viktigaste personen för att samhället ska fungera är den som ställer väckarklockan på morgonen, går upp, går till jobbet, gör sin plikt och sedan gör om samma sak nästa dag. Den personen klarar inte bara sin egen försörjning utan bidrar också till det som är gemensamt. Och ännu viktigare: Med sin arbetsinsats gör hon eller han livet bättre för någon annan. Det är därför det är centralt för mig och Moderaterna att det alltid ska löna sig att arbeta.

Vi blir ofta angripna för att vi vill att det ska löna sig mer att arbeta än att leva på bidrag, och är det inte väldigt synd om dem som lever på bidrag när det blir mer lönsamt att arbeta? Men så är det inte, fru talman, för om arbetet inte hade funnits skulle det inte finnas några pengar till bidrag heller. Det är därför vi vill att det ska bli lägre skatter på arbete så att fler människor går till jobbet, fler blir skattebetalare, färre hamnar i utanförskap och kriminaliteten kan pressas undan. På sikt blir det mer pengar till det som är gemensamt när fler arbetar.

Vi är mycket oroade över den utveckling som sker i Sverige, fru talman, där man gradvis monterar ned arbetslinjen till förmån för mer bidragsberoende. Betänkandet innehåller flera förslag från oss moderater och andra partier som på olika sätt skulle stärka Sveriges förmåga, allt från vår förmåga att försvara oss själva till vår förmåga att hjälpa andra och finansiera vår gemensamma välfärd. Det handlar om hur jobben ska bli fler och hur vi ska underlätta för fler att driva och starta företag eller växa med nya och spännande verksamheter som på sikt kommer att göra både landet och världen bättre.

Vi kommer inte att hinna rösta om allt här i eftermiddag, och jag vill därför avsluta med att yrka bifall endast till reservation 1.

(Applåder)

Fru talman! Jag tänker diskutera arbetsgivaravgifter, som sedan 2009 har legat konstant på 31,42 procent av lönen.

Den allmänna löneavgiften tar allt större utrymme av arbetsgivaravgiften. Den allmänna löneavgiften infördes 1995 för att finansiera Sveriges medlemskap i EU och var då 1,5 procent av bruttolönen. I dag har den vuxit till 11,62 procent av arbetsgivaravgiften, men detta beror inte på att EU-medlemskapet har blivit dyrare på något sätt. Allmän löneavgift har i stället använts som ett dragspel för att hålla den sammanlagda arbetsgivaravgiften på en oförändrad nivå, nämligen 31,42 procent.

Sedan löneavgiften kom 1995 har den ökat steg för steg. Det var någon som sa att så försvann skyddet vid sjukdom och arbetslöshet. De anställda avstår löneutrymme för att skydda sig vid sjukdom och arbetslöshet, men en stor del av pengarna går till annat. Arbetsgivaravgifterna har blivit en kassako som ingen regering vill avstå ifrån, enligt en analys av Arbetets reporter Mårten Nilsson.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

År 2006 var sjukförsäkringsavgiften 8,64 procent av arbetsgivaravgiften. I dag har den sjunkit med ungefär 5 procent, samtidigt som befolkningen har ökat med ungefär 2 miljoner. På 14 år har 5 000 vårdplatser försvunnit, och det har blivit mindre pengar till äldreomsorgen, där antalet platser har minskat med 40 000 de senaste 20 åren, varav 26 000 redan före 2013.

Fru talman! Trots prishöjningar tycks äldreomsorgen vara det område där det alltid kan sparas. Det är personalminskningar och delade turer, och det är svårare att bemanna inom hemtjänsten, med upp till 14 personal hos en brukare under 14 dagar, outbildad personal med språksvårigheter och personal utan relevant utbildning. Det finns ingen respekt för de äldres behov eller önskemål, och alla anställda oavsett kön ska kunna göra samma saker, detta utan hänsyn till att den äldre äger sin kropp och borde få bestämma över den.

Den allmänna löneavgiften borde ha använts till välfärden, inte till att täcka statens behov av mer pengar. Inkomstgapet mellan män och kvinnor ligger fortfarande på ungefär 20 procent. Om inget görs åt gapet nu kommer det inte att försvinna förrän om 100 år, enligt den utredning som gjorts om jämställda löner.

Man kan inte bortse ifrån att kvinnor föder barn och att kvinnors löner är lägre än mäns. Att ha samma period för intjänande av pension är till nackdel för kvinnor som föder barn och tar hand om anhöriga. Första barnet föds när kvinnan är i genomsnitt mellan 28 och 32 år, och det är tillåtet för kvinnan att vara hemma på deltid eller annat tills barnet fyllt åtta år. Då blir hennes ålder 40, och vid 40 års ålder inträder ålderismen. Det är då karriären börjar ta slut. Det är då man inte längre satsar på kvinnor, speciellt inte på dem som varit borta i åtta år. Deras löner har under de åtta år som de varit borta naturligtvis inte höjts som de borde, ifall de hade arbetat vidare.

Även om ingångslönen för män och kvinnor är densamma och löneskillnaden är väldigt liten kommer det ändå att accelerera till ett inkomstglapp på 20 procent. Sverige är det land i Norden som har flest kvinnor som lever i relativ fattigdom. Risken för att den disponibla inkomsten kan medföra fattigdom stiger med åldern. Störst risk råder för kvinnor äldre än 75 år med låg disponibel inkomst. De har ofta varit hemma med barn, hjälpt till med annat eller arbetat i låglöneyrken. Ytterligare en faktor är att varannan kvinna lever ensam medan var fjärde man lever ensam. Det betyder att kvinnornas inkomst ska räcka till mer än om de bor samman med någon annan.

Fru talman! Riktåldern har höjts från 61 år till 62 år i år, och förslag finns att den 2023 ska höjas till 63 år. Riktåldern borde försvinna. Att det ska finnas en riktålder för att få ta ut sin pension är underligt. Om man till exempel började arbeta vid 15 års ålder är man 55 år efter 40 års arbete. Man kan ha arbetat i ett slitigt yrke, kanske slitit ut sig i hemtjänsten och kan inte arbeta längre. Ändå ska man vänta till 62 års ålder för att få ta ut sin pension. Det är en förlust.

Det måste finnas en flexibel åldersgräns för att få ta ut pension. Det går inte att göra lika för alla. De som har slitit ut sig i förtid på sitt arbete ska kunna få en dräglig pension. Annars kan man inte leva.

Fru talman! Våra barn är vår framtid. De måste få kosta. Att kvinnor som tar hand om barn ska ha lägre löner kan inte vara rättvist någonstans eller för någon.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Fru talman! Först vill jag, liksom andra har gjort i kammaren i dag, uttrycka min djupa oro och mitt deltagande för Ukrainas medborgare och min lika djupa avsky över Rysslands president Putins krig. I går lyssnade jag på Ukrainas ambassadör, och jag finner snart inga ord för det som sker.

Men trots detta ska vardagen fortsätta, och i dag ska vi debattera inkomstskatter i kammaren. Skatterna är en av de mest effektiva styrmedlen vi har när det gäller samhällsutvecklingen. Från Centerpartiets sida är vi klara över att vi styr det vi vill ha mer respektive mindre av med hjälp av skatterna. Men då måste det också finnas reella valmöjligheter för konsumenterna. Annars är det ingen idé att styra.

Jag tycker att det är bra att Centerpartiet både i allianskontext och i januarisamarbetet har bidragit till att minska skattetrycket såväl för dem som skapar jobben som för enskilda personer. Sänkning av skatten för människor med låga inkomster och sänkning av skatten i områden där den offentliga servicen är lägre än på andra ställen är avtryck från Centerpartiets skattepolitik.

Fru talman! I det här betänkandet finns mängder av bra förslag från både Centerpartiet och övriga partier. Jag vill i mitt anförande fokusera på några av de skatteproblem som måste adresseras snarast och som har fått ökad betydelse under denna mandatperiod, dels under pandemin, dels nu i samband med Putins krig i Ukraina.

Som jag nämnde inledningsvis är skatter ett viktigt styrmedel, men om de styr fel är de rättsosäkra. Vi måste då snabbt korrigera. Coronapandemin ställde till med mycket, bland annat för gränspendlare i skattehänseende. Nordiska gränspendlare som har arbetat hemifrån under pandemin har ibland tvingats betala skatt i två länder. Inom socialförsäkringssystemet och arbetslöshetsförsäkringen har det hittats en lösning på detta problem. Även om ersättning och avgift för a-kassa är olika i olika länder har man ändå försökt komma fram till en gemensam lösning. En liknande lösning bör också införas på skatteområdet. Men vad jag vet har regeringen inte vidtagit några åtgärder som ger en dispens från det som reglerar detta, nämligen nordiska skatteavtalet eller Öresundsavtalet. Det är orimligt; det måste ske.

Fru talman! Just nu diskuterar vi bränslepriser och sänkning av framför allt miljöskatter - med all rätt, med tanke på despoten i vårt östra grannland. Men sedan, när världen är någorlunda normal igen, behöver vi återgå till att tänka långsiktigt och jobba mot hållbara lösningar för att nå klimatmålen. Då behöver vi fortsätta att jobba mot en grön skatteväxling där förorenaren betalar för sin miljöskada och resurserna används till att sänka skatten på arbete och företagande. De miljöskatter som i utvärderingar visar sig inte ha någon eller enbart en liten miljöstyrande effekt bör antingen växlas mot en bredare skattebas eller göras om för att få en starkare miljö och klimatstyrande effekt. Det bör även göras en grundlig översyn av skatter som motverkar övergången till mer cirkulär ekonomi.

Fru talman! Det gröna avdraget som Centerpartiet har drivit igenom innebär en skattereduktion för arbete och material vid installation av grön teknik. Det har varit mycket framgångsrikt. Min hemkommun Nora var i höstas femma i Sverige med att utnyttja det avdraget. Privatpersoner kan enklare vara med och bidra till omställningen genom att investera i teknik som sänker det egna hushållets koldioxidavtryck.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Vi menar att det gröna avdraget bör breddas för att påskynda omställningen och att avdraget bör inkludera saker som investeringar i solvärme, energieffektiviseringsåtgärder, vattensnåla produkter, smarta hemapplikationer och konvertering av bilar till gas eller etanol.

Fru talman! Kvinnor har lägre livsinkomst än män. Det skiljer flera miljoner under ett liv, och det är bland annat till följd av en arbetsmarknad som inte är jämställd. Därför är det viktigt att vi när vi pratar skattesänkningar och genomför reformer som medför lägre skatt ser till att de tydligt riktas till dem som har lägst inkomst.

Rutavdraget, som Centerpartiet var med och drev igenom, ger fler kvinnor möjlighet att starta företag över hela landet, vilket leder till fler kvinnor på ledande positioner och förändrade strukturer i näringslivet. Det behöver göras en översyn av möjligheterna att justera taket i rutavdraget uppåt och att låta fler tjänster omfattas. Det skulle innebära en ökad efterfrågan. Rutavdraget har visat på vilka positiva effekter det blir när skattekilarna minskar och tjänsteutbudet växer. Det här måste regeringen jobba vidare med.

Fru talman! Ryckighet och osäkerhet i skattepolitiken måste vi göra allt för att undvika. När det uppmärksammas måste vi agera. För företagen är långsiktighet och transparenta skatteregler alltid prioriterat.

Om vi backar till 2009 genomfördes en lagändring som öppnade för att under vissa omständigheter fakturera styrelsearvoden via eget bolag. Vi var pådrivande i lagförändringen eftersom den breddade möjligheten för företag att rekrytera kompetenta externa ledamöter i styrelsen. Reformen har fungerat mycket bra och varit värdefull - men inte längre.

Efter en dom i Högsta förvaltningsdomstolen 2017 är det inte längre tillåtet för styrelseledamöter att fakturera sina arvoden via bolag. I stället ska arvodet betalas ut som lön samtidigt som uppdragsgivaren ska betala arbetsgivaravgifter. Centerpartiet har drivit att den lagen måste göras om nu när domstolen har underkänt Skatteverkets tolkning. Speciellt mindre företag, även tillväxtbolag, eller företag utanför städerna och på landsbygden med mindre ekonomiska resurser, riskerar att drabbas hårt.

Här finns en gemensam reservation i skatteutskottet med ledamöterna från C, M, KD och L, och jag yrkar bifall till reservation 14.

Fru talman! Andra förmåner och annan förmånsbeskattning är ett annat område som visar på rättsosäkerhet och som måste åtgärdas. Sedan tidigare har vi haft problem med gränsdragning, där Skatteverket helt plötsligt anser att arbetsmaskiner, till exempel fyrhjulingar, ska förmånsbeskattas. Under pandemin beslutade vi här att slopa förmånsbeskattning för fri parkering och gåvor, vilket var helt rätt.

Framåt bör vi titta på om enbart miljöklassade bilar ska få slopad förmånsbeskattning för parkering. En elbilsladdning kostar inte mer än frukten i fikarummet på arbetsplatsen, men ska de förmånsbeskattas kostar det administration till ingen nytta.

Avslutningsvis, fru talman: När människor inte har möjlighet att ta del av kommunal service, vilket är fallet på landsbygden i en stor del av Sverige, måste de gå ihop i föreningar för att samordna bland annat snöröjning, renhållning och vatten- och avloppsnät. Jag undrar varför kostnaden för sådant som man själv förvaltar ska landa helt och hållet på landsbygdsbon medan den för människor som bor i stan finansieras via skattsedeln. Vi betalar ju samma skatt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Mot den bakgrunden bör regeringen se över möjligheten att införa ett avdrag för avgift till samfällighetsföreningar, ett landsbygdsavdrag. Jag yrkar bifall till reservation 36.

Fru talman! Jag ville bara yrka bifall till reservation nummer 2 från Sverigedemokraterna.

Tack för debatten!

Fru talman! Förste vice talmannen och jag är båda från Gävleborg, och vi vet att det hemma i hamnen i Gävle just nu ligger ett ryskt fartyg ägt av ett bolag som är med på den sanktionslista som EU har fastställt. Låt mig säga att det är mycket märkligt att Sveriges regering tillåter det här fartyget att anlöpa svensk hamn. Sverige borde kunna gå före i EU och inte tillåta bolag som står på sanktionslistor att anlöpa svenska hamnar med produkter som exempelvis flygbränsle, vilket det här fartyget innehåller.

Det är ändå glädjande att det finns en bred enighet i Sveriges riksdag för att stå bakom Ukrainas folk mot det aggressionskrig som Ryssland bedriver mot Ukraina. Jag tror inte att någon av oss hade kunnat förutse det som nu sker, och det går djupt in i våra hjärtan. Man ser folkets lidande och skräck, hur de förlorar sina nära och kära och hur de flyr för sina liv.

Till detta vill jag lägga att människor som flyr från krig är just människor som flyr från krig - oavsett vilket land de flyr ifrån. Den debatt som har förts om att man inte är en riktig flykting om man kommer från kriget i Syrien, till exempel, är så avskyvärd att jag inte finner ord. Det säger en del om den rasism från en del partier i den här kammaren som har präglat Sveriges politik under lång tid.

Med det sagt, fru talman, vill jag lyfta upp två reservationer som Vänsterpartiet har i det här betänkandet. Den ena handlar om ett avståndsbaserat reseavdrag, och den andra handlar om förmånsbeskattningen av kollektivtrafikkort. Bägge våra förslag handlar om att gynna klimatet.

Jag vill lyfta fram reservation 19 i betänkandet. Vänsterpartiet vill ändra i reseavdraget så att det blir ett avståndsbaserat reseavdrag som gynnar dem som väljer kollektivtrafik och som har landsbygdens särskilda villkor i fokus. Bland annat Norge, Danmark och Nederländerna har avståndsbaserade reseavdrag med olika villkor. Nu är ett förslag från regeringen äntligen på väg fram. Vi får väl säga "äntligen" även om vi inte vet de exakta detaljerna i sin helhet ännu.

Vi behöver gynna utvecklingen av ett mer transporteffektivt samhälle, och kollektivtrafikresenärer ska inte missgynnas som i dag. Ett mer effektivt och miljöanpassat system för reseavdrag vore mycket välkommet, och i det ska landsbygdens villkor stå i centrum. Vår reservation 19 handlar om att vi vill slopa förmånsbeskattningen av kollektivtrafikkort. Det skulle gynna klimatet, jämställdheten och jämlikheten.

Samtidigt menar vi att man måste göra en effektivare kontroll av dem som har fri parkering på sin arbetsplats. Förmånsbeskattningen av detta kan man väl säga är rätt undermålig som den ser ut i dag. Det var bra att förmånsbeskattningen avskaffades under pandemin - det var vi med och genomförde - men om vi tittar på detta utanför pandemin kan vi se att ungefär 20 procent av dem som har fri parkering vid arbetet förmånsbeskattas för den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Man kan alltså säga att Sveriges politik gynnar bilåkandet i flera led medan kollektivtrafiken missgynnas. Detta innebär ju att fler tar bilen till jobbet, eftersom det i praktiken subventioneras. Incitamenten att ta bilen i stället för bussen eller tunnelbanan ökar, vilket strider mot vad vi faktiskt behöver göra för klimatets skull.

Samtidigt måste vi vara medvetna om att många av dem som tar bilen inte heller har något alternativ. Vi måste självklart se till att de inte har en orättvist tung beskattning av sin fria parkering, inte minst när det gäller vissa yrkesgrupper.

Slopad förmånsbeskattning skulle öka kollektivtrafikens attraktivitet. Det har gjorts beräkningar som visar vad en avskaffad förmånsbeskattning av kollektivtrafikkort skulle innebära. Kostnaden för ett kort skulle kunna minska med drygt 50 procent, och resandet med kollektivtrafik skulle öka med nästan 1 miljon personkilometer per år. Utsläppen av växthusgaser skulle också minska kraftigt. Därför tycker vi att det är riktigt och viktigt att avskaffa förmånsbeskattningen av kollektivtrafikkort som ges av arbetsgivare.

Fru talman! Att läsa betänkandet är dock rätt fascinerande. Jag är ju ny i skatteutskottet och har inte varit med tidigare, men man kan väl säga att betänkandet är ett frosseri i förslag från högern om sänkta skatter. Det finns inte en tanke på att välfärden ska finansieras och att vi behöver fler anställda och bättre anställningsvillkor i vård, skola och omsorg. De brister i vården och äldreomsorgen som blottlades mycket tydligt under pandemin verkar också vara helt borta.

En del av oss kommer ihåg Bo Lundgren, den gamle partiledaren för Moderaterna. Han hade en lösning på alla problem; det var väl det han var mest känd för. Alla problem skulle lösas med sänkt skatt. Fick han frågan varför barngrupperna var så stora i förskolan och vad man skulle göra åt det sa han: Sänk skatten! Var det något problem i vården skulle det också lösas med sänkt skatt. Så ser Moderaternas politik ut också i dag. Jag tror att Bo Lundgren skulle skrocka förnöjt om han såg de här motionerna.

Skatten ska sänkas för allt. Den som åker taxi ska ha ett taxibidrag. De som inte orkar städa eller vill lyfta ett finger för att själva göra det hemma ska ha ett skatteavdrag. Avdragsnivån för än det ena, än det andra ska höjas. Det ska vara fler jobbskatteavdrag. Den statliga inkomstskatten ska avskaffas - och det är den enda delen som är progressiv i inkomstskatten.

Man ska ha skatteavdrag för att spara och för att bospara. Man ska ha sänkt skatt om man har hög utbildning. Man ska också ha någon form av skatteavdrag om man har tjänstepension, och det ska vara sänkt skatt om man har barn. Det ska vara skatteavdrag för hemleverans av mat. Skatten ska sänkas om du får styrelsearvode och om du är expert, investerare med mera. Det är som ett bingo i skattefrosseri.

Därför ska högern självklart inte ha ansvar för statsbudgeten. De utgör en fara för välfärden, för sjuka och för ekonomiskt utsatta. De utgör en fara för ett jämlikt samhälle men levererar ett frosseri för dem som redan har allt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Det Sverige behöver är ökad ekonomisk jämlikhet och investeringar i klimatomställning, inte minst för att skapa arbete.

Det har alltid lönat sig att arbeta, och det gör det än i dag. Men det kan löna sig ännu mer om man upprätthåller de socialförsäkringssystem som är en så viktig del av den svenska välfärdsmodellen och som högern så gärna skär i. Dessa system består av löner som vi som arbetar har avstått för att vi ska kunna vara försäkrade om olyckan är framme och vi till exempel blir sjuka eller arbetslösa eller om vi har turen att bli föräldrar och vara hemma med föräldraförsäkring.

Jag yrkar bifall till Vänsterpartiets reservation 19.

Fru talman! Vi bor i ett land med höga skatter. Vi bor i ett land med så höga skatter att regeringen till och med betalar ut bidrag till människor för att de ska ha råd att betala skatterna. Vi såg det i januari med bidrag till hushåll med höga elräkningar, och vi såg det nu i veckan med bidraget till bilägare. Höga priser, som åtminstone till hälften består av skatter, behöver nu kompenseras med specialinrättade bidrag.

Men, fru talman, även om skatterna i många fall är alldeles för höga i Sverige finns det också saker som har blivit bättre över tid. Det gäller inte minst inkomstskatterna, som ju är det skatteområde som vi diskuterar här i dag. Tack vare åtta år med alliansregeringen och därefter ytterligare tre budgetar som Kristdemokraterna har varit med och förhandlat fram har skatterna på inkomst och pension gått ned rejält i vårt land. Detta är oerhört bra. Det har gjort att det lönar sig allt bättre att arbeta eller att ha arbetat. Det har gjort att fler har kommit i arbete och att tillväxten ökat.

Att människor arbetar är grundläggande för att stärka Sverige och Sveriges välfärd. Om vi ska klara av att finansiera de förstärkningar av försvaret som nu är nödvändiga, att bygga bort de köer som präglar sjukvården och att stärka rättsväsendet så att tryggheten kan öka krävs det att fler människor arbetar fler timmar. Då behövs skattesänkningar som uppmuntrar fler att arbeta mer, och då är just inkomstskattesänkningar särskilt viktiga.

Fru talman! Det bästa sättet att få fler i arbete och öka tillväxten är att göra breda skattesänkningar som kommer alla som arbetar till del. Men det finns också grupper som politiken behöver göra särskilda satsningar på. Vi kristdemokrater är djupt oroade över den växande gruppen långtidsarbetslösa.

Arbetslösheten var hög redan före pandemin, men i den ekonomiska krisen ökade arbetslösheten ytterligare. Vi vet sedan tidigare att risken är stor att fler fastnar allt längre bort från arbetsmarknaden efter en ekonomisk kris, också efter att ekonomin har återgått till mer av ett normalläge. Därför krävs det särskilda åtgärder just för att motverka långtidsarbetslöshet. Det kommer att krävas en bred palett av åtgärder på många olika politikområden, men också skattesystemet behöver formas så att långtidsarbetslösheten motverkas.

Vi har därför ett förslag om dubbelt jobbskatteavdrag för vissa grupper så att det alltid ska löna sig bäst att ta ett jobb. Vi föreslår att det dubbla jobbskatteavdraget ska gälla i dubbelt så många månader som personen varit arbetslös upp till 24 månader. Det här är en kraftig skattesänkning på arbete som gör att det kommer att löna sig bättre att arbeta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Fru talman! En annan mycket viktig faktor för att få människor att arbeta mer är att skapa goda förutsättningar för företag att anställa och växa. En alltför ofta bortglömd del i detta är de små företagens möjligheter att knyta viktig kompetens till sin styrelse. Genom att ta in utomstående personer i styrelsen - personer som kan bidra med annan kunskap än den som redan finns - får bolaget nya perspektiv och en starkare position. Det förbättrar i sin tur möjligheterna att växa och anställa nya medarbetare.

Men tyvärr har förutsättningarna för att ta in extern kompetens i styrelsen försämrats de senaste åren. Det beror på att styrelsearvoden numera inte får tas upp som näringsinkomst även om de betalas ut till ett bolag. På grund av detta blir det för många potentiella styrelseledamöter mindre attraktivt att ta styrelseuppdrag. Det är särskilt allvarligt för just små men växande bolag.

Detta försvagar inte bara företagen, utan det försvagar hela samhället. När företagen försvagas blir också tillväxten, sysselsättningen och skatteintäkterna sämre.

Fru talman! Kompetens är givetvis inte bara något som behövs i styrelserummen. Vi kristdemokrater ser också behovet av att det blir enklare för små företag att rekrytera kompetent arbetskraft genom att de kan erbjuda incitamentsprogram och delägarskap till anställda. Många småföretagare arbetar långa timmar med låg lön i början, och de har sällan möjlighet att erbjuda marknadsmässiga löner till nyckelpersoner.

I den budget som vi kristdemokrater var med och förhandlade fram i höstas blev beskattningen av personaloptioner mer förmånlig, men regelverket är fortfarande alltför begränsat. Vi vill att möjligheten för företag att använda incitamentsprogram ska utvidgas så att fler företag kan göra detta.

Om våra förslag blir verklighet blir det mer attraktivt att arbeta och mer lönsamt att gå från bidrag till jobb. Samtidigt förbättras förutsättningarna för företag att växa och anställa fler. Då får Sverige fler som arbetar mer och därmed också mer skatteintäkter att stärka vården, tryggheten och försvaret med.

Fru talman! Vårt samhälle är dock större än både staten och kapitalet. Därför ska jag också säga några ord om gåvoskatteavdraget innan jag avslutar.

För mig som kristdemokrat är det mycket viktigt med ett starkt, livskraftigt och självständigt civilsamhälle. Av det skälet har vi kristdemokrater konsekvent arbetat för gåvoskatteavdraget. Det innebär att den som ger gåvor till sociala ändamål och forskning får en skattelättnad, men det innebär också att organisationer som Stadsmissionen, Hjärt-Lungfonden, Cancerfonden och många andra blir starkare.

I den budget som togs fram i höstas fördubblades gåvoskatteavdraget så att den som skänker pengar till godkända organisationer numera kan få upp till 3 000 kronor lägre skatt. Det här är riktigt bra och kommer att innebära att civilsamhället får ännu bättre förutsättningar framöver.

Men det finns mer att göra. Vi kristdemokrater vill att många fler typer av organisationer omfattas, att administrationen förenklas och att den undre beloppsgränsen för varje enskild gåva sänks. Det gläder mig att fler partier i egna motioner nu lyfter fram olika sätt att utveckla gåvoskatteavdraget. Detta ger mig hopp om att en ny regering snabbt kan utreda frågan hur fler typer av organisationer ska kunna inkluderas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Avslutningsvis, fru talman, står jag naturligtvis bakom alla Kristdemokraternas reservationer, men för att vinna tid vid kommande votering yrkar jag bifall endast till reservation 40.

Fru talman! Det här är vår första kammardebatt sedan Ukraina blev invaderat av diktatorn Vladimir Putin och hans mördararmé för 21 dagar sedan. För mig vore det omöjligt att inleda mitt anförande i den här debatten med att gå rakt på sak och prata om inkomstskatter utan att beröra det krig som vi just nu upplever och den största humanitära katastrof som vi bevittnat sedan andra världskriget.

Samtidigt som vi står här och debatterar pågår ett krig bara 120 mil från våra gränser. Tiotusentals oskyldiga människor har blivit mördade på tre veckor. Miljontals människor har tvingats på flykt. Över 3 miljoner ukrainare har tvingats lämna sitt land. Över 80 procent är kvinnor och barn. 7 miljoner ukrainare är flyktingar i sitt eget land. Alla ukrainska familjers liv har slagits i spillror. Nyfödda bebisar som borde ha hämtats hem från BB skickas nu till något av de många provisoriska bårhusen.

All denna ondska har orsakats av en tyrann från Moskva. Om vi inte agerar, om vi inte fortsätter att stötta Ukraina ekonomiskt, humanitärt och militärt, kommer snart Ukraina att vara ett land i grus och aska.

Därför, fru talman, är min första kammardebatt efter invasionen dubbelbottnad. Vi står här i vårt parlament, i vår demokratis högborg, och debatterar viktiga sakpolitiska frågor. Det måste vi göra. Vi måste skydda vår egen demokrati, vår yttrandefrihet och våra friheter, för det är just de värdena det ukrainska folket kämpar för i dag. De kämpar för hela Europas demokratiska framtid. Då är det också viktigt att vi fortsätter våra debatter för att visa för tyrannen i Moskva att han aldrig kommer att kunna diktera demokratiska länders självständighet.

Fru talman! Jag tänkte nu gå över till de prioriteringar som Liberalerna har i detta betänkande. Men låt mig först slå fast en viktig princip. Att arbeta innebär mer än bara en lön. Att få bidra och känna sig behövd skapar ett självförverkligande och en gemenskap, för det ger människor ett syfte. Kvinnor får ekonomisk självständighet från sina partner. Unga får framtidshopp och får tidigt lära sig hur viktigt det är att ta ansvar. Nyanlända får tillgång till den viktigaste nyckeln in på arbetsmarknaden, in i samhället och in i gemenskapen och får känna att de också är med och bidrar.

Jag begärde replik när ledamoten Anne Oskarsson höll sitt anförande, där hon lyfte fram kvinnors situation. Men jag har inte fattat alla debattregler. Det visade sig att jag inte kunde begära replik. Därför vänder jag mig nu direkt till dig, Anne Oskarsson.

Kvinnors ekonomiska självständighet är en av mina hjärtefrågor. Du lyfte fram de löneskillnader som finns i dag. Du adresserade alla de kvinnor som i dag lever som fattigpensionärer. Du adresserade att kvinnor är de som tar det största ansvaret för hem och familj och hur det påverkar både deras ekonomi och deras framtida pension. Du lyfte fram att kvinnor i snitt är hemma eller jobbar mindre i åtta år efter att det första barnet har fötts.

Det är jättebra att Sverigedemokraternas representant i skatteutskottet lyfter fram de här frågorna, för det är otroligt stora orättvisor som drabbar just kvinnor. De bidrar till att kvinnor tvingas vara kvar i farliga relationer, till att kvinnor äger mindre och till att lönegapet mellan män och kvinnor bara ökar och ökar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Men då är mina frågor till ledamoten Anne Oskarsson, om hon vill ta replik på mig: Är du beredd att stå emot ditt parti och se över våra socialförsäkringssystem? Är du beredd att titta på föräldraförsäkringen, som är djupt orättvis och bidrar till att just kvinnor tvingas ta det största ansvaret för det oavlönade jobbet hemma? Är du beredd att se över deltidsfrågan? Vi vet att de kvinnor som jobbar deltid också kommer att gå miste om en av de viktigaste beståndsdelarna i pensionssystemet, nämligen tjänstepensionen.

Det är fint att stå och adressera utmaningar, men man måste också våga se på de faktiska orsakerna till de här orättvisorna. Jag skulle gärna vilja ha ett replikskifte med dig.

Men nu ska jag gå över till en fråga som vi lyfter fram i det här betänkandet. Utöver frågan om jobb och egenförsörjning, fru talman, är frågan om bostadsförsörjningen ett jättestort problem. Unga, nyanlända och kvinnor har jättesvårt att få till kontantinsatsen för det första egna boendet. Liberalerna har föreslagit att man ska kunna spara ihop de 300 000 första kronorna skattefritt. Vi vet att det pågår en statlig utredning som ska presenteras den 31 mars. Problemet är att den bara adresserar en grupp som diskrimineras och utesluts från bostadsmarknaden. Vi vill att alla som inte äger sitt boende, oavsett hur gamla de är, ska ha möjlighet till ett skattefritt sparande upp till 300 000 kronor. Vi vill att det tillsätts ytterligare en utredning som ser över den här frågan, för den är viktig för de grupper som i dag står utanför.

Kollegor före mig har lyft fram frågan om hur viktigt det är att vi prioriterar rätt och ser till att använda våra gemensamma skattepengar rätt. Jag instämmer. Vi har många år framför oss då vi ska rusta upp vårt försvar, och det kommer att kräva enorma satsningar. Men vi ska även klara av att upprätthålla välfärdens kärnverksamhet och stärka skolan, sjukvården, rättsväsendet och så vidare. Då krävs det också att man är beredd att ta ansvar.

Men vi måste också se till att återupprätta arbetslinjen. I dag är det alldeles för många människor som är utestängda från arbetsmarknaden. De grupper som står längst bort från arbetsmarknaden och de allt fler som nu tvingas in i långtidsarbetslöshet är ett fattigdomsbevis för Sverige. I många år har Sverige haft en väldigt stark högkonjunktur. Ändå har man inte kunnat lösa arbetslösheten, som bara har vuxit och som lär bli ännu större nu efter pandemin. Det måste vara lönsamt att gå från bidrag till arbete. Därför behöver vi se över skatteskalorna för att fler ska komma i arbete. Det är endast så vi kan upprätthålla vår välfärd - genom att fler jobbar, fler bidrar och fler känner att pengarna går till rätt ändamål.

Jag noterar att jag har överskridit min talartid, men jag skulle avslutningsvis vilja yrka bifall till vår reservation 35. För att vinna tid i kammaren väljer jag endast den reservationen, även om jag givetvis står bakom alla våra reservationer.

Fru talman! Jag ville gärna ta replik på Gulan Avci med anledning av hennes frågor. Jag står starkt bakom vad jag sa i talarstolen. Jag tycker att det är erbarmligt att kvinnor fortfarande har ett lönegap på 20 procent och att lönerna i kvinnoyrken inte höjs i motsvarande mån som i de manliga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Om man tittar på hur mycket en man och en kvinna tjänar ser man att det redan där är ett löneglapp på 4-8 procent, och när det kommer till den totala inkomstpensionen för hela arbetslivet är den betydligt mindre för kvinnor. Männens tjänstepension är också ofta högre, och männen har en helt annan möjlighet att göra karriär än kvinnorna, som tar hand om barn och andra anhöriga.

Egentligen är det djupt orättvist att det ska vara på det sättet, för kvinnor som tar hand om anhöriga avlastar det kommunala systemet. De tar en del av kostnaden för det men på bekostnad av sin pension. Det kan inte vara rätt.

Jag satt från början i socialförsäkringsutskottet, så jag är ganska bekant med den typen frågor. Den som är hemma med barn har bara 80 procent av lönen, och det vill vi höja till minst 85 procent. För egen del vill jag att det ska vara 100 procent. Våra barn ska födas till ett samhälle där de sedan ska ta hand om oss, och då kan inte deras mödrar förbli fattiga. Vi vill att alla svenska barn ska ha samma rätt till ett liv.

Om vi tittar på skilsmässostatistiken ser vi att kvinnor ofta blir ensamförsörjande. Jag bor på Öland i vanliga fall, och jag har sett när de kommer med sina barn på sommaren. De har inte råd med speciellt mycket. De kommer två eller tre kvinnor med fem sex barn.

Fru talman! Det var väldigt goda nyheter att Anne Oskarsson tycker som jag i de avgörande frågorna för att utjämna löneskillnaderna mellan män och kvinnor.

Är Anne Oskarsson beredd att ta denna debatt med Jimmie Åkesson, Richard Jomshof och Oscar Sjöstedt? Sverigedemokraterna vill ju både upphäva de öronmärkta månaderna i föräldraförsäkringen och införa ett vårdnadsbidrag som innebär att kvinnors ställning på svensk arbetsmarknad försämras ännu mer.

Det är beundransvärt att Anne Oskarsson är så tydlig med att hon står bakom det jag uttryckte i talarstolen. Tyvärr betyder det inte så mycket när hennes eget parti har en helt annan uppfattning på sin inriktning för svensk jämställdhet. Jag hör sällan Sverigedemokraternas toppolitiker i kammaren eller i andra sammanhang prata om de orättvisor som kvinnor upplever i yrkeslivet och i hemmet via socialförsäkringssystemet.

Vi kan diskutera vidare, men jag vill också höra att Sverigedemokraternas riksdagsgrupp och Sverigedemokraterna som parti står bakom Anne Oskarssons tydlighet i hur vi ska stärka jämställdheten och flytta fram kvinnors position vad gäller både ekonomisk frihet och övriga områden.

Fru talman! Socialförsäkringsutskottet står definitivt bakom det jag säger, och jag har pratat med både Jomshof, Jimmie med flera om dessa frågor; det är inget konstigt i det. Man kan dock ha olika lösningsförslag för hur man ska göra, och det är väl där det skiljer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Fru talman! Det är väldigt bra att vi 2022 lever i ett så pass modernt och digitaliserat samhälle så att vi kan spåra vad enskilda sverigedemokrater har uttryckt och uttrycker i debatten när det kommer till jämställdhet. Det är nämligen en väsentlig skillnad på att säga något mellan skål och vägg och att i kammaren trycka på rätt knapp när frågor som är avgörande för kvinnors rättigheter och ekonomiska frihet ska avgöras.

Jag har tittat på hur Sverigedemokraterna ställt sig till olika yrkanden i socialförsäkringsutskottet, inte minst när föräldraförsäkringen har debatterats.

Man måste erkänna de orättvisor i föräldraförsäkringen som håller tillbaka kvinnor i yrkeslivet och bidrar till att 30 procent av alla kvinnor som återgår till arbete efter föräldraledighet går ned till deltid. Detta påverkar pensionen och möjligheten till löneutveckling och bidrar till att kvinnor i ännu större utsträckning tar större ansvar för barn som är hemma sjuka från förskolan.

Jag ser fram emot att debattera och rösta om yrkandena här i riksdagen, och jag kommer särskilt att notera hur Sverigedemokraterna röstar om föräldraförsäkringen.

Tack för en bra debatt!

Fru talman! Det är krig i Europa. Vi befinner oss mitt i den snabbast växande flyktingkrisen sedan andra världskriget. Det är 3 miljoner människor som flytt från Ukraina för att söka skydd, och 1 miljon av dem är barn. Några är redan här. Ingen vet i nuläget hur situationen kommer att utvecklas.

Vi har precis gått igenom en lång och smärtsam pandemi - en hälsokris i första hand, en ekonomisk kris i andra hand. Hela världen har drabbats. Vi har förlorat anhöriga. Vårdköer har växt. Känslan av isolering har ökat den psykiska ohälsan. Arbetslösheten har ökat. Länder har fått låna stora summor för att klara effekterna av pandemin. Även på individnivå har var och en av oss gjort stora uppoffringar.

Vi lever i en tid av kriser som följer på och förvärrar varandra. Allt fler inser därför att ensam inte är stark och att vi behöver varandra. Nu är behovet av det starka samhället och gemensamma lösningar större än någonsin.

För oss socialdemokrater är detta uppenbart. För att Sverige ska stå starkt genom alla stormar måste samhället vara starkt och jämlikt. Vi måste sluta klyftorna, bryta segregationen, knäcka brottsligheten och stärka välfärden. Det kommer inte att vara lätt, men det kommer att vara rätt.

Vi kan inte heller räkna med att det är tillfälliga krisåtgärder som behöver vidtas när det är en osäker säkerhetssituation i Europa, för varken kriget eller pandemin var förväntade. Det finns ingen magisk spåkula som kan förutspå vad som händer härnäst. Det bästa försvaret vi kan ha är att vara väl förberedda.

Därför aviserade statsminister Magdalena Andersson förra veckan att försvaret ska stärkas kraftigt. Därför ska vi satsa på vården, på polisen, på skolan och på vartenda område där det krävs. Det kommer att kräva stora reformer och satsningar som ska betalas krona för krona.

I motionshäftet som vi debatterar i dag finns 44 förslag inom inkomstskatteområdet, där de flesta från högern handlar om skattesänkningar.

Jag kan inte förstå motiveringen för att sänka en massa skatter när vi befinner oss mitt i en stor kris och har så mycket att uträtta. Det går inte att yrka på skattesänkning efter skattesänkning och samtidigt lova guld och gröna skogar.

Ibland kan det låta som att vi vill samma sak i den här kammaren, men skillnaden mellan våra partier kokar oftast ned till vem som ska stå för notan. När högern bestämmer är det vanligt folk som får betala det högsta priset. Välfärden försämras och gemensamma socialförsäkringar urgröps.

Inkomstskatt

Man behöver inte älska skatter men man behöver förstå varför de finns och vad de används till. Utan skatter blir inte äldreomsorgen och vården bättre. Inte heller kan vi hjälpa branscher, företag och familjer ur kriser. Utan skatter kan det inte bli fler poliser, åklagare eller kriminalvårdare. Utan skatter kan vi inte få en starkare försvarsmakt och ett bättre civilförsvar.

Fru talman! Det är inte tid för stora skattesänkningar. Det är tid för ordning och reda i vårt land, och det är tid för solidaritet med Ukraina.

Vi yrkar avslag på samtliga motionsyrkanden.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)

Radio och tv i allmänhetens tjänst