Återrapportering - 2022-03-16

Fru talman! Europeiska rådet träffades torsdag till fredag förra veckan för ett informellt möte i Versailles utanför Paris. Utgångspunkten för diskussionen var den alltmer osäkra geopolitiska situationen i Ukraina och området runt omkring efter Rysslands angrepp. Tre dimensioner låg till grund för diskussionen: att stärka våra länders försvarsförmåga, minska energiberoendet i Europa och bygga upp en stabilare ekonomisk bas.

Fru talman! Rysslands fullständigt oacceptabla krig mot Ukraina präglade diskussionen. Ryssland är ensamt och fullt ut ansvarigt för det enorma lidande som Ukrainas befolkning nu genomgår, ett lidande som växer för varje dag. Oförsvarbara attacker på civila, på sjukhus, på förskolor. Miljontals människor som tvingas på flykt från sina hem och sina liv.

EU-länderna står enade och fasta i beslutet att stödja Ukraina humanitärt men också militärt och att därutöver gå vidare med tuffa sanktioner mot Ryssland.

Återrapportering från Europeiska rådets möte den 10-11 mars

Från svensk sida stöttar vi Ukraina genom Europeiska unionen men också bilateralt med både humanitärt, finansiellt och militärt stöd. Mer kommer att behövas, i närtid men också på sikt.

Det råder i EU-kretsen stor och stark enighet om att fortsätta isolera Ryssland med sanktioner och listningar men också på andra sätt, till exempel genom internationella organisationer. Vi var i slutet av förra veckan överens om att införa fler sanktioner, och i måndags kunde EU besluta om ytterligare ett sanktionspaket.

Vi kom också överens om att stärka banden och utveckla partnerskapet mellan EU och Ukraina. Landets ansökan om medlemskap i EU har överlämnats till kommissionen för fortsatt analys och bedömning. Det finns stark enighet kring att Ukraina är en del av den europeiska familjen.

Fru talman! För att bättre kunna skydda Europas medborgare i ljuset av ett mer osäkert omvärldsläge ser vi ökade försvarssatsningar runt om i Europa - så också i Sverige. Vi beslutade på mötet att rusta våra förmågor liksom vårt samarbete inom EU och med Nato.

Det brev som jag och Finlands statsminister skrev till Europeiska rådets ordförande Charles Michel för att påminna om samarbetets roll för medlemsstaternas säkerhet fick gott gehör och skrevs också in i deklarationen.

Flera medlemsstater underströk betydelsen av Lissabonfördragets ömsesidiga försvarsklausul som en politiskt viktig signal för solidariteten som finns mellan oss. Samtidigt är naturligtvis både EU och den transatlantiska länken och andra internationella samarbeten grundläggande för säkerheten i Europa.

Fru talman! Händelseutvecklingen den senaste tiden tvingar många länder att se över och ompröva sitt beroende av Ryssland för sin energiförsörjning. Vid mötet kom vi överens om att så snart som möjligt minska beroendet av gas, olja och kol från Ryssland. Det är något som vi från svensk sida har drivit. För att göra detta behöver vi så snabbt som möjligt genomföra den gröna omställningen för att minska vårt beroende av fossila bränslen. Argumenten för den omställningen har ju blivit än starkare. Det handlar inte bara om klimatet - och det är inte så bara - utan också om en säkerhetspolitisk bedömning. Vi behöver också arbeta vidare med att diversifiera Europas energiförsörjning och bli mer energieffektiva.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 10-11 mars

Fru talman! Vi diskuterade också EU:s ekonomi och konkurrenskraft. Här kommer vi de kommande åren att behöva investera mycket i vår säkerhet och vårt försvar, men vi behöver också investera för att genomföra den gröna omställningen. Här är det viktigt att understryka att mycket av den gröna omställningen kommer att ske, och också sker, med privata investeringar. Det ser vi inte minst i Sverige just nu. Men det kan också vara så att offentliga medel behöver skjutas till i uppstartsfaser eller för att skapa goda ramvillkor. Därutöver behöver vi satsa stora resurser på försvaret.

Jag underströk dock att det inte är aktuellt med några nya gemensamma lån. Tvärtom behöver vi ordning och reda i våra ekonomier. Vi ser att det är en sårbarhet i Europa att alltför många länder har mycket hög offentlig skuldsättning.

Avslutningsvis, fru talman: Sveriges linje ligger fast. Vi ska fortsätta ge stöd till Ukraina, arbeta för sanktioner mot Ryssland och stärka Sverige och EU.

Fru talman! Statsministern! Jag tror att jag kan uttrycka att hela kammaren står bakom statsministern när hon säger att det är oförsvarbara attacker mot Ukrainas folk som Ryssland utför. Jag kan dessutom tala åtminstone för mitt eget parti när jag säger att vi delar synen på Ukraina som en del av den europeiska familjen.

Två frågor vill jag ändå väcka.

För det första pratar man nu om alla de åtgärder som ska vidtas för Ukraina. Ett av de tydligaste vädjanden som kommer från ukrainska företrädare är att de behöver mer stöd även militärt. Jag vill ställa frågan om det var föremål för diskussion att åter använda den europeiska fredsfaciliteten för att förse Ukraina med vapen och huruvida den svenska regeringen funderar på att också göra det bilateralt, som statsministern nämnde. Vi har ju i kammaren lyckats samla oss med en kompakt majoritet bakom det första paketet, som bland annat innehöll 5 000 pansarskott. Kan vi tänka oss fler paket, statsministern?

För det andra, fru talman, hänvisar statsministern till det brev som Sverige och Finland har skrivit till de övriga länderna i EU om artikel 42.7. Jag undrar om statsministern vill utveckla lite grann om responsen. Det vi nu ser i Ukraina är ju att det inte kommer några soldater från andra länder på marken. Man vädjar om att stänga himlen mot den typ av missiler som nu träffar BB:n, lekskolor, förskolor och skolor, hem och bostäder. Jag undrar om det är statsministerns tolkning att 42.7 i händelse av att ett europeiskt land blir angripet skulle innebära att soldater kommer på marken och att man kan upprätthålla flygförbud för att skydda civilbefolkningen i händelse av ett väpnat angrepp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 10-11 mars

Fru talman! Kommer det att komma fler paket med militärt stöd till Ukraina? Min bedömning är att svaret på den frågan är ja, om inte president Putin äntligen tar sitt förnuft till fånga och upphör med den folkrättsvidriga invasionen av Ukraina. Vi har från svensk sida drivit på för att vi ska ha ett stort stöd via den europeiska fredsfaciliteten. Från svensk sida ser vi också stor anledning att kunna göra ytterligare påfyllningar i den europeiska fredsfaciliteten.

Därutöver har jag sedan tidigare varit tydlig med att vi är öppna för ytterligare stöd till Ukraina, både humanitärt, finansiellt och militärt, även med ytterligare vapen. Svaret på frågan är alltså ett tydligt ja - det är något vi är öppna för.

Detta är också något jag diskuterade med mina stats- och regeringschefskollegor när jag träffade dem i London i går och i måndags - vilket ytterligare militärt stöd som kan ges till Ukraina. Det är naturligtvis oerhört viktigt för att man ska kunna fortsätta bekämpa den ryska militära invasionen.

Jag och min finska kollega skrev före mötet ett brev där vi påminde om den här klausulen. Det faktum att den sedan skrevs in i deklarationen är ju ett tydligt tecken på att det är en försvarsklausul som också de andra länderna vill påminna om i den här situationen. Det är klart att detta har betydelse. Att andra länder inte skulle stå passiva vid ett väpnat angrepp mot ett EU-land är alltså oerhört tydligt.

Fru talman! Låt mig bara uppmuntra statsministern att i den europeiska familjen använda fredsfaciliteten men också att bilateralt från Sveriges sida fortsätta med det militära stödet, inklusive vapen, till Ukraina.

När det gäller samtalen kring artikel 42.7 tror jag att det är väldigt viktigt att man klargör om det på riktigt innebär en försvarsklausul, och då är det bra om statsministern vill utveckla hur detta förhåller sig till alliansfrihet. Ska det vara försvar på riktigt får det ju inte bli som i Ukraina nu, det vill säga att inga andra länders soldater kommer på marken och att inga andra länder kan bidra till ett flygförbud när det regnar död från himlen.

Jag har då en fråga. Det är skillnad mellan ett Natomedlemskap och Europaartikeln 42.7. Är det statsministerns bedömning att detta är en riktig försvarsklausul som även skulle innebära soldater på marken och att man kan upprätthålla ett flygförbud med hjälp av övriga EU-länder?

Fru talman! Tack, Hans Wallmark, för frågan! Det faktum att vi skrev det här brevet och att det sedan också fanns med i deklarationen visar, tillsammans med det samtal som fördes i Versailles, på ett väldigt tydligt ställningstagande från andra europeiska länder: Man står upp bakom en solidaritet mellan alla medlemsländer i EU. Jag har också varit tydlig med att vi naturligtvis inte utesluter att vi skulle skicka stöd om ett annat EU-land blev angripet. En liknande inställning finns hos andra EU-ledare. Exakt vilket stöd det skulle handla om beror naturligtvis på hur situationen skulle se ut. Men att man inte förhåller sig passiv i ett sådant läge står bortom rimligt tvivel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 10-11 mars

Fru talman! Det är positivt att kammaren är samlad bakom fördömandet av den oförsvarbara attacken mot Ukraina. Vi kan också ställa oss bakom regeringens och rådets tydliga ställningstagande för Ukraina i denna situation. Det är positivt med den uppfinningsrikedom som visas upp när det handlar om nya sanktioner mot Ryssland och om användandet av fredsfaciliteten, som vi från Sverigedemokraterna under lång tid efterlyst.

Det är också positivt att det nu läggs upp en tydlig plan för utfasningen av beroendet av Ryssland när det gäller olja, kol och gas. En annan säkerhetspolitisk aspekt gäller produkter där vi också är beroende av Ryssland, nämligen insatsvaror till jordbruket. Hur ser statsministern på den situationen? Gör EU tillräckligt här? Hur ser Sverige att man på kort och lång sikt kan göra sig mer oberoende av Ryssland när det gäller insatsvaror till jordbruket, som ju är centrala för att vi ska kunna producera mat i Europa?

Fru talman! En av de saker som diskuterades på mötet var just situationen när det gäller jordbruket. I slutsatserna kom det också med en tydlig uppmaning till kommissionen att överväga olika optioner, tror jag slutordet blev, när det gäller hur man ska hantera situationen med livsmedelsprodukter och med jordbruket i Europa. Denna fråga är alltså högt upp på dagordningen, naturligtvis också i Sverige, där Jordbruksverket nu bedriver ett arbete för att se över de sårbarheter som finns inom det svenska jordbruket.

Det finns en lång rad varor där vi är beroende av rysk import och där vi kommer att behöva se över vårt importberoende och titta på vilka andra aktörer som kan finnas runt om i världen som kan förse oss med olika insatsvaror.

Utöver möjligheterna för Europa att bedriva ett effektivt jordbruk har vi hela frågan om möjligheten för Ukraina att fortsätta bedriva jordbruk även nu, i den här situationen. Ukraina är en mycket stor leverantör av mat till Europa men även resten av världen.

Fru talman! Tack, statsministern, för svaret!

En annan fråga som diskuteras i Europa nu - kanske inte specifikt på rådsmötet, men den finns i bakgrunden - är möjligheten att återigen ta upp lån på EU-nivå och dela ut i form av bidrag till medlemsstaterna. Vi ser att det när det uppstår en kris i Europa är många som vill passa på och som upptäcker nya vägar till finansiering.

Från Sverigedemokraternas sida välkomnar vi statsministerns tydliga avståndstagande från dessa planer. Men vi kan samtidigt konstatera att statsministerns företrädare var lika tydlig innan vi fick coronafonden. Min fråga till statsministern är därför: Hur arbetar regeringen med att samla stöd bland likasinnade för att undvika att vi får en ny lånefinansierad fond på EU-nivå?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 10-11 mars

Fru talman! Att ta gemensamma lån i EU för att sedan dela ut som bidrag till enskilda medlemsstater är något som vi från den svenska regeringens sida, med stöd i den svenska riksdagen, har argumenterat mot och drivit hårdnackat motstånd mot. Detta gör vi tillsammans med andra länder som delar vår bild av hur man på bästa sätt sköter både Europas och enskilda länders statsfinanser.

Både den här krisen och coronakrisen visar vikten av att ha ordning och reda i statsfinanserna, för det är då man har handlingsfrihet i tider av kris. Det har denna kris återigen visat. Det är problematiskt att alltför många EU-länder har gått in i både coronakrisen och denna situation med alltför stor statsskuld.

Fru talman! Tack, statsministern, för återrapporten! Det är viktigt att Europeiska rådet har visat förmågan att agera snabbt och tydligt gentemot den ryska brutala aggression som pågår och som är riktad mot en av våra nära vänner, det självständiga Ukraina. Det är bra att man tydligt har uttryckt att Ukraina är en del av den europeiska familjen. Men vi vet att man vill ha mer från Ukrainas sida. Man vill få känna att detta inte bara är ord utan att man verkligen får en kandidatstatus. Man är väl medveten om att det inte är en snabb process, men signalen om en kandidatstatus vore värdefull för Ukraina i det här läget. Jag vill höra hur diskussionen gick när det gäller möjligheten att gå längre än att bara uttrycka att Ukraina är en del av familjen.

Fru talman! Jag är också nyfiken på om man i rådet diskuterade den resa till Kiev som tre av rådets medlemmar nu har gjort. Är detta något som så att säga markerar en ny hållning, att aktivt gå in för att också på plats försöka visa solidaritet med Ukrainas valda politiska ledning?

Sedan är jag nyfiken på energifrågan. Här var det ju tydligt. Vi vill ju att beroendet av rysk gas, olja och kol ska fasas ut, och det ska ske snabbare. Men det är många länder som har kommer att ha en väldigt tuff sits. Är statsministern beredd att från svensk sida vara med och låta EU gemensamt stötta de länder som står inför utmaningar för att kunna nå ett oberoende?

Fru talman! Ja, Ukraina behöver en väldigt tydlig signal från EU om att vi ser att de är en del av den europeiska familjen och att vi vill ha ett djupt och nära samarbete med Ukraina. Det är en signal som är viktig att skicka till alla dem som nu kämpar - soldaterna i Ukraina som kämpar och också hela civilbefolkningen, som lever under väldigt tuffa omständigheter.

Sverige har under lång tid stöttat Ukraina just för att man ska kunna utveckla sina institutioner för att kunna komma närmare ett medlemskap. Men med detta sagt finns det lite olika syn bland EU-länderna när det gäller just kandidatstatusfrågan. Det finns ju ett antal kriterier som ska vara uppfyllda. Men i skrivningarna finns nu tydliga öppningar för ett närmare samarbete mellan EU och Ukraina på olika områden. Detta ska nu tas vidare för att se hur man kan ha ett närmare samarbete på några områden, både för att skicka en viktig signal till Ukraina och för att kunna stötta dem i den här situationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 10-11 mars

Den resa som tre stats- och regeringschefer kommer att göra är ett initiativ från just de tre länder det gäller.

Vad gäller energifrågan arbetar kommissionen aktivt med att hjälpa länder med att finna andra leverantörer av insatsvaror än Ryssland. Där sker ett stöttande arbete från kommissionens sida här och nu. Det finns en väldigt uttrycklig önskan från de länder som är beroende av rysk gas att så fort som möjligt göra sig av med det beroendet.

Fru talman! Tack, statsministern, för svaren! Att stärka banden och ge ökade möjligheter till nära samarbete är inte detsamma som att låta Ukraina vara en kandidat och få komma in i den europeiska familjen. Det är den tvehågsna hållning som många i Ukraina och Ukrainas politiska ledning nu uppfattar från EU. Jag tycker att Sverige måste vara aktivt pådrivande för att öppna för kandidatstatus, och jag hoppas att statsministern i den fortsatta processen kommer att vara beredd att göra det.

Sedan vill jag ta upp frågan om artikel 42.7. I § 9 sägs ju att det ska ske med hänsyn till den specifika karaktär som varje land har i sin säkerhets- och försvarspolitik. Vilken hänsyn framförde statsministern att man i det här sammanhanget ska ta från EU:s sida i den här processen?

Fru talman! Tack, Kerstin Lundgren, för frågan! Vad gäller kandidatstatus finns det väldigt skilda uppfattningar, eller lite olika ingångar kanske man ska säga, mellan olika EU-länder. Det är ingen hemlighet. Här är det viktigt att driva på för att göra någonting som vi kan enas om, så att vi kan komma framåt i den här frågan. Fördjupat samarbete inom några områden var ett sätt som vi kunde komma fram på under diskussionen. Där var vi från svensk sida pådrivande, för vi behöver skicka tydliga signaler till Ukraina om att vi i EU ser att Ukraina är en del av den europeiska familjen.

I artikel 42.7 tas hänsyn både till länder som är alliansfria och till de många länder som är med i Nato. Det är från den utgångspunkten som man ska läsa den paragrafen.

Fru talman! Tack, statsministern, för återrapporten! Det är bra att EU visar en enighet mot Ryssland och Belarus. Vi måste visa solidaritet med Ukraina och på alla sätt förmå Ryssland att avsluta sitt orättfärdiga anfallskrig.

Jag vill ta upp klimatneutraliteten, som EU tidigare har beslutat ska uppnås till 2050, men alltför lite har gjorts för att nå det målet. Många medlemsstater har varit alltför passiva i att bygga ut den förnybara energin och är fortsatt beroende av Ryssland för sin energiförsörjning.

Äntligen ska nu EU:s medlemsstater fasa ut rysk gas, olja och kol. Men det lär ta tid. Jag har vid ett flertal tillfällen tagit upp att handeln med rysk olja och gas bekostar Putins krig och därför måste upphöra nu - inte sedan. Från regeringens företrädare har svaret varje gång varit att Sverige importerar så lite olja och gas från Ryssland att initiativet inte kan komma från Sverige. Men samtidigt säger energiministern att Sverige kommer att fortsätta köpa rysk olja så länge EU inte beslutar att handeln ska stoppas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 10-11 mars

För fyra dagar sedan anlände en oljetanker till hamnen i Gävle med 50 000 ton flygbränsle från Ryssland. Oljetanken ägs av ett dotterbolag till ett av de företag som EU infört sanktioner mot. Vd:n för hamnen säger att han inte har befogenhet att stänga hamnen, utan det kan bara regeringen göra.

Intresset från den svenska regeringen för att strypa Rysslands inkomster från olja och gas tycks alltså vara obefintligt. Sverige kan inte föreslå att EU ska sluta köpa rysk fossil energi, och Sverige tänker inte sluta köpa rysk olja så länge inte EU beslutar om det.

Min fråga till statsministern är om möjligheten att sluta köpa rysk olja och gas och ryskt kol och uran kom upp under mötet och om ni diskuterade hur ryska bolag på sanktionslistan ska förhindras att verka i EU genom dotterbolag eller genom oklara regler, till exempel som i fallet med den ryska oljetankern.

Fru talman! Självklart var frågan om importen av olika former av ryska varor uppe, även när det gäller energiområdet. Det konstaterades också att detta är någonting som påverkar Rysslands ekonomi och alltså underlättar för den ryska ekonomin.

Men med detta sagt är ju många länder oerhört beroende av denna import av inte minst rysk gas. Ska det tas initiativ för att ytterligare skärpa sanktionerna kring till exempel den ryska gasen tror jag att det är politiskt mer gångbart om något av de länder som är mest beroende gör det än om det är ett land som i väldigt liten grad är beroende av gasen som driver frågan. Jag tror att det kan riskera att få en motsatt effekt.

Men detta understryker ändå hur viktigt det är att vi driver på den gröna omställningen och att vi ser till att investera i alternativ till den ryska gasen. Just i Sverige har vi en otrolig potential med den havsbaserade vindkraften, som skulle kunna betyda mycket för den svenska energiförsörjningen och också bidra till ett minskat beroende av rysk gas i Europa. Det bygger dock på att det finns ledningar till Europa för det, något som jag har förstått att Vänsterpartiet är kraftfulla motståndare till.

Fru talman! Jag konstaterar att jag inte fick något svar på min fråga om hur man förhindrar att ryska bolag som finns på sanktionslistan fortsätter agera genom dotterbolag eller oklara regler - man stoppar inte införsel av till exempel flygbränsle från Ryssland via svenska hamnar. Jag fick inte heller någon kommentar till detta cirkelresonemang.

Men jag har en annan fråga som jag gärna vill få svar på. I uttalandet tas flyktingsituationen upp och hur EU ska kunna bistå de länder som tar emot flyktingar. Just nu är det gränsstaterna som tar emot flest, och Moldavien har varnat för en humanitär katastrof, då landet inte har resurser för de cirka 100 000 flyktingar som inte har möjlighet eller ork att fly vidare. Moldavien har vädjat om internationell hjälp.

Min fråga är om EU kommer att bistå länder även utanför EU. Eller är det enbart EU-länder som kommer att bistås med medicinsk och ekonomisk hjälp? Det är oklart i uttalandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 10-11 mars

Fru talman! Jag börjar med den förra frågan. De sanktioner som EU gemensamt har beslutat om ska naturligtvis följas. Här utgår jag från att vi arbetar på ett sådant sätt i de svenska myndigheterna, och i rättskipningen, att dessa sanktioner följs.

Situationen i Moldavien är oerhört problematisk. Det är viktigt att vi på alla olika plan stöttar Moldavien. Vi har från svensk sida bilateralt stöttat Moldavien. UNHCR har också möjlighet att stötta. Och det finns såklart också möjligheter via EU. Exakt hur detta kommer att utformas kan vi återkomma till.

Fru talman! Det har nu gått tre veckor sedan Putin brutalt raserade den världsordning som vi vant oss vid. Det är tre veckor sedan de strukturer som uppstod efter andra världskriget, för att vi skulle kunna leva i fred och frihet, slogs sönder. I tre veckor har modiga ukrainare kämpat för sina liv, för sin frihet och, fru talman, för allas vår frihet.

EU måste fortsätta att visa ledarskap när det gäller ytterligare sanktioner, när det gäller mer stöttning med vapen och försvarsmateriel och när det gäller mottagandet av dem som nu flyr för sina liv. Och EU måste bryta sitt beroende av rysk gas. Vi kan exempelvis se till oss själva och ifrågasätta om det är rimligt att ett land som Sverige, med goda förutsättningar att vara självförsörjande på ren el, under perioder importerar dyr och smutsig el. I Sverige har vi förlorat delar av en planerbar elproduktion, vilket ökar behovet av att importera el från Europa, som i sin tur importerar gas från Ryssland.

Repower EU-planen, som presenteras av kommissionen i maj, kommer att vara otroligt viktig. Statsministern har sagt att Sverige har varit pådrivande i diskussionerna om hur man ska minska beroendet av rysk olja och gas. Men hur har Sverige varit pådrivande? Jag tänker exempelvis på bioenergin från skogen. I kommissionens meddelande om Repower EU nämns inte bioenergin från skogen över huvud taget. Kommer Sverige att säkerställa att skogen blir en del av lösningen när EU ställer om för att bryta sitt beroende?

Fru talman! Ja, självklart driver vi från Sverige på olika sätt på för att minska beroendet. Och jag är väldigt glad att det nu finns en djup insikt hos mina kollegor i Europa om att vi inte kan ha det här beroendet av fossila energikällor där vi behöver importera material för att klara försörjningen.

Med det sagt är det viktigt att understryka att just Sverige är ett land som exporterar oerhört mycket el. Vi är en riktigt stor nettoexportör av el. Vi exporterar den svenska gröna elen till andra länder, vilket minskar deras beroende av rysk gas och olja.

Bioenergin från skogen är, som vi ser det från svensk sida, en central del av den gröna omställningen. Vi vill använda vår gröna skog till att genomföra den gröna omställningen. Det är ingen hemlighet att olika länder i EU har lite olika syn på skog. I alla sammanhang där jag har möjlighet att göra det bedriver jag en upplysningsverksamhet, till att börja med, om hur mycket skog det finns i Sverige. Och jag informerar om att vi ser den just som en viktig källa till den gröna omställningen. Detta har jag pratat om med en lång rad personer, både mina kollegor och inom EU-kommissionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 10-11 mars

Här är det viktigt att vi från svensk sida gemensamt driver på i alla de kanaler vi har - med våra europeiska systerpartier, via våra EU-parlamentariker och på annat sätt. Detta är nämligen ett gemensamt intresse i Sverige.

Fru talman! Svensk skog kan alltså vara en del av lösningen för att ersätta den ryska gasen. Det är bra att statsministern delar den uppfattningen och också pedagogiskt visar på kartor och annat var träden finns.

Men om detta ska vara möjligt kan inte EU-kommissionen begränsa oss genom att exempelvis tvinga på oss avverkningsregler. Uppfattar statsministern att andra medlemsstater i ljuset av vad som händer i Ukraina har blivit mer öppna för att använda skog som bioenergi? Och trycker regeringen på kommissionen när det gäller just avverkningsregler? Sverige har ju redan gjort resan, där vi genom bioenergi har minskat behovet av olja och gas för vår el- och värmeproduktion. Det bör vara dags för andra europeiska länder att göra detsamma. Men det krävs kanske mer än den här kartbilden.

Fru talman! Ja, jag tror att det kan behövas mer än kartor. Det som jag själv brukar tycka fungerar bäst är när jag berättar hur det är när jag ska upp till norra Sverige för att ha semester. Då kör jag bil i nio timmar i sträck. Sju av dem går genom skog. Det är ett sätt att få tanken hos mina kollegor att åka i rätt riktning. Min bild brukar få människor att tänka igenom detta lite. Dessutom kan jag lägga till att man inte har kommit så långt efter nio timmar. Man kan åka många timmar till genom skogen innan man nått Sveriges norra gräns.

Men vi alla behöver, som sagt, via alla de kanaler vi har fortsätta att driva dessa frågor. Från regeringen gör vi det med full kraft. I grunden handlar det om att också arbeta med andra länder som har mycket skog och som ser vikten av att den kan användas till den gröna omställningen.

Fru talman! Tack så mycket, statsministern, för återrapporten! Jag skulle inledningsvis vilja säga hur oerhört viktigt det är att EU inte sluter sig. I tider av kris och krig testas vår förmåga att behålla tilltron till att vara just en öppen och frihandelsbaserad union och inget annat.

När vi i framtiden tittar tillbaka på den här tiden kommer vi alla att tvingas ställa oss frågan: Gjorde jag allt i min makt, utifrån min position, för att stödja Ukrainas frihetskamp?

EU har gjort mycket bra. EU är mer enat än på länge. Det ryska målet med kriget i Ukraina, ett snabbt, kontrollerat övertagande, har misslyckats gravt. Det vi nu i stället ser är ett urskillningslöst bombande mot den ukrainska civilbefolkningen. Ukraina kommer inte att ge upp, men vi kommer att behöva ge mer stöd.

Statsministern har varit inne på detta, och jag vet att ledamöter före mig har varit inne på det. Men jag skulle trots det vilja be statsministern att ytterligare resonera kring det militära stödet till Ukraina inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten. Hur konkreta var de diskussionerna? Vilka tidsramar fanns? Vad var Sveriges bidrag i de diskussionerna? Och när kan vi se att vapen faktiskt landar i Ukraina till stöd för den ukrainska försvarsförmågan?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 10-11 mars

Fru talman! I Europeiska rådet är Sverige ett av de länder som kanske starkast har drivit frågan om den europeiska fredsfaciliteten, för vi ser den som ett oerhört viktigt instrument för att kunna stötta Ukraina militärt, utöver de andra stöd vi ger både finansiellt och humanitärt. Om Ukraina ska kunna fortsätta att bekämpa den ryska invasionen kommer de också att behöva vapen för att genomföra det, och där är den europeiska fredsfaciliteten helt avgörande. Från svensk sida driver vi inte bara på för ett omfattande stöd via den europeiska fredsfaciliteten utan också för att stöden snabbt ska bli verklighet.

Därutöver är de bilaterala militära stöd som har kommit till Ukraina viktiga, och vi ser att en lång rad EU-länder nu har ställt upp och stöttat Ukraina med vapen - så också Sverige. Vi kan påminna oss om att det är första gången sedan 1939 som Sverige i denna omfattning har stöttat ett land som befinner sig i krig. Sverige gav omfattande stöd och vapen till Finland 1939 när Ryssland invaderade, och på samma sätt är det rätt och rimligt att Sverige gör det också i denna situation. Det är mot denna bakgrund som regeringen har fattat det historiska beslutet, med stort stöd från nästan alla partier här i Sveriges riksdag, vilket jag tackar för.

Fru talman! Tack, statsministern, för svaret! Jag hoppas att det kommer att gå fort att få på plats ytterligare materiellt vapenstöd till Ukraina. Vi ser alla det som händer runt om i Ukraina, och tidsaspekten är oerhört viktig. Det finns ingen tid att förlora. Det finns bara frihet att förlora.

Jag skulle också vilja fråga statsministern om den solidaritetsresa som Polen, Tjeckien och Slovenien genomförde. Jag uppfattar att det inte var något som diskuterades på Europeiska rådet, men skulle man kunna se att den typen av resor i solidaritetsanda fortsätter, och skulle Sverige kunna vara nästa land som reser tillsammans med andra allierade till Kiev för att stötta president Zelenskyj?

Fru talman! Det var som Maria Nilsson själv påpekade ett initiativ från dessa tre länder. Sedan är det naturligtvis viktigt att vi fortsätter att diskutera vilket som är bästa sättet att fortsätta att stötta Ukraina. Där jobbar vi i regeringen oerhört intensivt och kraftfullt för att se till att de resurser som finns avsatta inom den europeiska fredsfaciliteten verkligen kommer till Ukrainas undsättning så fort det över huvud taget är möjligt och ytterligare resurser kommer.

Det har givits ett stort humanitärt stöd på EU-nivå, och det är viktigt. Från svensk sida ska vi fortsätta att jobba med stöd till Ukraina men också driva på för ytterligare sanktioner, för det som ytterst behövs är att president Putin bestämmer sig för att sluta med invasionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 10-11 mars

Fru talman! Tack, statsministern, för återrapporten!

I detta oerhört allvarliga säkerhetspolitiska läge ser vi konsekvenserna av Rysslands olagliga krig i Ukraina runt om i Europa och runt om i världen. Miljoner har redan tvingats fly. Barnsjukhus och bostadshus har bombats i Ukraina. Redan nu märks höjda matpriser i Sudan, med protester som följd, och svälten riskerar att öka i Jemen, allt som en följd av kriget i Ukraina.

Vi i Miljöpartiet är stolta över det stöd som Sverige har bidragit till under många år, särskilt under de senaste veckorna, och de sanktioner som västvärlden på kort tid har lyckats få på plats. Hittills har EU:s sanktioner dock inte slagit där det gör allra ondast, nämligen mot den ryska energiexporten.

Fossila bränslen står för långt över hälften av Rysslands exportintäkter, och EU är Rysslands viktigaste marknad för energi. EU:s konsumtion är avgörande för att Rysslands handelsbalans ska gå ihop, det vill säga det är en ekonomisk förutsättning för finansieringen av kriget i Ukraina. Just nu köper Europa fossil energi från Ryssland till ett värde av 600 miljoner euro per dag.

Miljöpartiet vill att all import av rysk energi till Sverige stoppas omedelbart. Vi tycker att det är bra att regeringen driver på för att fasa ut beroendet, men vi anser att Sverige ska driva på för ett totalstopp av importen för hela EU.

Kommer regeringen i EU att driva frågan om ett totalstopp av importen av rysk olja och gas och ryskt uran?

Fru talman! Som jag har svarat tidigare: För att komma framåt i frågan vad gäller beroendet av den ryska gasen är jag inte säker på att det är de länder som är minst beroende av den ryska gasen som ska driva på för ett totalstopp. Jag är rädd att detta skulle kunna få motsatt effekt, nämligen att länder slår bakut. Med detta sagt är vi från svensk sida väldigt tydliga i diskussionerna om att det är en sårbarhet att det är på det här sättet, både klimatmässigt och säkerhetspolitiskt, och att man behöver ställa om.

Jag tycker att det arbete som kommissionen gör för att hitta andra leverantörer av gas är viktigt. Då löser man inte miljöproblemen, men däremot minskar man beroendet av den ryska gasen, som hjälper till att finansiera kriget. Detta är viktigt.

Därutöver är det helt avgörande att vi i Europa bygger ut importoberoende energislag, där den havsbaserade vindkraften har en otroligt stor potential, inte minst när den kan kombineras med vätgaslagring. Här behöver vi från svensk sida fortsätta att driva på i Europa men självklart också göra vår hemläxa genom att bygga ut mer vindkraft. Där vet jag att Miljöpartiet är en viktig politisk aktör i Sverige.

Fru talman! Det är viktigt att Sverige driver på här, och detta är något som skulle vara positivt i det här läget när vi skulle behöva se en väldigt snabb förändring för att stoppa finansieringen av kriget. EU borde diskutera mer hur vi kan hjälpas åt i Europa. Principen om energisolidaritet skulle behöva utvidgas, för vi är i ett läge där vi kommer att behöva mer solidaritet och hjälp mellan medlemsstaterna för att hantera situationen. I det akuta läget skulle ett importstopp verkligen behövas nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 10-11 mars

Samtidigt ser vi att höjda energipriser drabbar människor hårt och leder till att priset på andra varor ökar. Där har vi i Miljöpartiet lagt fram ett förslag om ett paket på 20 miljarder för att stötta dem som drabbas hårdast, men detta har vi inte fått gehör för. I stället driver regeringen och andra partier förslag som skulle öka beroendet av rysk olja. Jag vill därför fråga: Hur går detta ihop med att ställa om samhället?

Fru talman! Sverige har kommit långt i omställningen, men också i Sverige är vi fortsatt beroende av fossila bränslen. Många människor är beroende av bilen för att exempelvis kunna ta sig till och från arbetet och handla mat. Det är mot denna bakgrund som regeringen har kommit med stödpaket. Med detta sagt visar det här hur viktigt det är att vi fortsätter att ställa om så att vi inte är importberoende av energislag på det sätt som vi är i dag.

Sverige ligger långt framme, men vi måste fortsätta att arbeta stenhårt i denna riktning. Där vet jag att Miljöpartiet är ett av de partier som har drivit på och kommer att fortsätta att göra det. Att vi är så pass oberoende som vi ändå är i dag är inte minst tack vare att Miljöpartiet konsekvent har drivit denna linje och också fått gehör för den.

Fru talman! När brutaliteten ökar, när Putin bombar barnsjukhus och när gravida och nyförlösta mödrar och deras nyfödda tvingas fly i panik blir frågan om krigsbrott och brott mot mänskligheten alltmer aktuell. När bostadshus träffas av missiler, när barnfamiljer tillbringar natt efter natt i skyddsrum, när familjer skiljs åt, liv slås sönder och vidriga vapen som klusterbomber sprider skräck hos miljoner ukrainare, då sprids inte bara rädsla och vanmakt utan också rättmätig vrede och krav på att ansvariga ska ställas till svars.

Krigsbrottslingar ska spärras in. De ska inte någon gång tro att deras brott faller i glömska eller går att svära sig fria från. Det gäller soldater och officerare vid fronten, och det gäller också beslutsfattare och ledare som tror sig stå över rättvisan.

Jag vill därför fråga statsministern vilka åtgärder Sverige och EU kan vidta för att ett ansvarsutkrävande ska komma till stånd. Hur kan man till exempel dokumentera och säkra bevis nu som kan användas i framtida rättsprocesser?

Fru talman! Jag tackar Olle Thorell för en oerhört viktig fråga.

De som nu begår krigsbrott och övergrepp måste ställas inför rätta. Därför har Ukraina tillsammans med bland annat Sverige drivit på för att FN:s råd för mänskliga rättigheter ska inrätta en särskild kommission för att undersöka de uppgifter som nu finns om kränkningar och övergrepp under den ryska invasionen. Det rådet är nu upprättat, och det är ett viktigt steg. Syftet är att identifiera individer eller organisationer som ska kunna ställas till svars. Man ska också ta fram rekommendationer om åtgärder för ansvarsutkrävande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 10-11 mars

Därutöver har Sverige tillsammans med andra länder hänskjutit situationen i Ukraina till Internationella brottmålsdomstolen i Haag, som också har meddelat att förundersökning och arbete med bevisinsamling kommer att inledas direkt. Det är en viktig signal till de ryska soldater och överordnade som nu befinner sig i Ukraina.

Regeringen undersöker därutöver möjligheter att ge stöd till organisationer som arbetar med bevisinsamling på civilsamhällesnivå och vilka möjligheter som finns att verka genom OSSE.

Det här är en viktig fråga. Har man begått övergrepp ska man ställas till svars. Det är viktigt för offren, men det är också en signal om att världssamfundet tittar på. Det kan minska risken för olika former av övergrepp.

Fru talman! Jag tackar statsministern för det mycket tydliga svaret.

Det gläder mig att vi också tänker på efterspelet. Nu är vi mitt uppe i detta fruktansvärda, men de saker vi gör nu kommer att avgöra hur läkande, ansvarsutkrävande och återuppbyggnad kommer att ske. Det gläder mig att de planerna finns.

Jag skulle vilja passa på att fråga statsministern om hon kan utveckla något om de krigsbrott och övergrepp som nu sker, det lidande som de för med sig, de oerhörda humanitära kriser som vi ser spelas upp framför våra ögon i Ukraina och alltmer i grannländer när flyktingvågen blir allt större. Vad kan Sverige göra för att lindra det hjärtskärande lidande vi alla ser?

Fru talman! De attacker från den ryska militären som vi nu kan se mot barnsjukhus, vanliga bostadshus och sjukhus är inget som lämnar någon människa oberörd. Här är det viktigt med ett kraftfullt svar från världssamfundet.

En mycket stor andel av världens länder visade sitt stöd för den gemensamma deklaration som antogs i FN:s generalförsamling, och detta är en viktig signal till Ryssland. Därutöver ska Sverige naturligtvis fortsätta att stötta Ukraina humanitärt. Vi ska stötta de länder dit människor flyr, och vi ska se till att vi i Europa tillsammans tar ett ansvar för de människor som nu flyr undan krig och förföljelse. Sverige ska naturligtvis ta sin del av ansvaret.

Fru talman! Jag välkomnar den kraftfulla respons som har varit från EU, Sverige och omvärlden i stort gentemot Rysslands oansvariga och kraftfulla invasion mot Ukraina. Det är bra med de kraftfulla sanktioner mot Ryssland som har antagits. Nu handlar det om att implementera dem tydligt så att de faktiskt får effekt.

Jag funderar på den modiga ryska oppositionen som vill se ett annat Ryssland. Vi kan se dem ställa sig i tv-sändningar eller stå på gator och torg och göra motstånd, trots att de vet att de blir hårt straffade. Hur ska vi i våra tankar klara av att separera den ryska regimen, Putin, Kreml, från det ryska folket som vill ha ett annat Ryssland? Jag undrar vad statsministern har gjort och hur diskussionerna går i EU för att stödja den ryska oppositionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 10-11 mars

Fru talman! Håkan Svenneling tar upp en mycket viktig fråga. Vi alla här i riksdagen kan hjälpa till och bidra genom att vara tydliga med att den ryska invasionen är beslutad av den ryska ledningen. Det är inte det ryska folket som står bakom invasionen.

Jag försöker ta upp detta i alla de olika situationer jag befinner mig i, men naturligtvis kan riksdagens ledamöter i form av det ledarskap man innehar som ledamot av Sveriges riksdag föra det budskapet vidare ut i det svenska samhället.

Jag tog till exempel specifikt upp frågan när jag gjorde en videoinspelning riktad till svenska mellanstadieelever och högstadieelever. Jag sa att det finns många ryssar i Sverige som är helt emot kriget. Då ska man vara en sjyst kompis. Och vi vuxna ska också vara sjysta kompisar och sjysta medmänniskor. Det är en mycket viktig signal.

Här är det viktigt att klargöra att det från svensk sida finns ett visst bistånd till Ryssland. Det går inte till den ryska staten eller den ryska politiska ledningen utan till de civilsamhällesorganisationer vars medlemmar nu riskerar långa fängelsestraff just för att de står upp och protesterar mot kriget. Det är ett stöd som vi från svensk sida ska fortsätta med, bland annat till människorättsorganisationer eller till de fria medier som fortfarande finns i Ryssland.

Återrapporteringen var härmed avslutad.