Arbetsplenum - Cirkulär ekonomi - 2022-03-03

Fru talman! Nu ska vi debattera cirkulär ekonomi. Det är ett slags modern benämning för ett samhälle som har gått från slit och släng till kretsloppstänk och som fokuserar mer på sparsamhet med jordens resurser. Det här är en vision som ligger högt på Moderaternas agenda, och vi driver på så att olika aktörer faktiskt ska bidra. Det är en utveckling som vi tror gynnas av att näringsliv, politik och civilsamhälle faktiskt är i samverkan och dialog.

Det är också viktigt med ett aktivt EU. Ett framgångsrikt kretsloppsarbete är precis som med klimatet, nämligen att det inte känner av några nationsgränser. Därför tycker vi att EU:s handlingsplan för området är välkommen, liksom regeringens, som i mångt och mycket bygger på samma linje som EU.

Detta är bra eftersom det ger långsiktiga förutsättningar som behövs för näringslivet. Det gäller också metoder för att beräkna olika data så att politiken vet hur vi ligger till, om vi går framåt och når målen. Det andra vill vi inte ens tänka på; att vi inte gör det. Detta är viktigt för att vi hela tiden ska hålla oss ajour med situationen.

Men precis som inom andra politikområden måste en omställning till cirkulär ekonomi vara kostnadseffektiv, präglas av helhetssyn och ha ett fokus på resultat. Det är därför dåligt att regeringens arbete till del präglas av motsatsen. Då tänker jag på sådana nationella styrmedel som regeringen har infört, nämligen skatten på plastpåsar, skatten på avfallsförbränning, skatten på begagnad elektronik och hur man ibland väljer att tolka EU:s direktiv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

Om inte det här styr åt rätt håll är det dålig politik. Det värsta är att vi inte alltid vet hur effekten blir eftersom regeringen ibland inte vill veta. När vi från Moderaterna har föreslagit att vi ska utvärdera och införa skatterna ur ett miljö- och samhällsekonomiskt perspektiv slår regeringen för dövörat. Det är där någonstans som vi måste bli duktigare och ligga på.

Det har nu gått två år med plastpåseskatten. Vi ser nu att skatteintäkterna missas med miljardbelopp, men det är kanske en parentes i sammanhanget. Det vi också ser är att försäljningen av fossilt framställda avfallspåsar på rulle som inte har belagts med extraskatt har ökat med över 75 procent i handeln. Det är påsar framställda av fossil, medan de som var framställda av i huvudsak återvunnen och biobaserad plast inte ansågs tillräckligt miljömässiga. Om syftet var att minska miljöpåverkan har man misslyckats.

I den nyligen presenterade handlingsplanen för plast säger regeringen att innovation är en viktig del för att nå framgång. Vi moderater instämmer i detta. Men man kan inte säga det med ena handen för att sedan med andra handen säga att innovation ibland inte alls är bra. Vi måste nu ha fokus på om vi vill ha påsar som inte är baserade på fossila kolatomer. Det framställs plastpåsar som inte är det. Varför släpper man inte igenom dem? Nej, de avfärdas - inte med en utförlig motivering utan kort och gott för att de liknar en plastpåse för mycket. Det känns inte rimligt och seriöst.

Ett annat exempel jag har nämnt tidigare är företag som renoverar datorer. Företaget Inrego brukar hålla oss uppdaterade om hur det går för dem. Sedan skatten infördes för fyra och ett halvt år sedan har Inrego betalat drygt 18 miljoner kronor i en särskild skatt. Bara för att få ett riktigt grepp om detta handlar det om att en begagnad bildskärm, värd 300 kronor, beläggs med 451 kronor i ren skatt. Alla förstår att det är bort i tok någonstans, och Moderaterna har sedan länge framhållit att detta måste utredas. Delegationen för cirkulär ekonomi, regeringens egen delegation, har sagt att skatten bör tas bort. Nu, äntligen, tycks det vara lättnader på gång. Men enligt det förslaget kommer man alltså att fortsätta att straffbeskatta importerade begagnade produkter. Det innebära att dessa produkter inte kommer att nå upp till den volym som egentligen behövs för att förse den svenska marknaden eller myndigheter med tillräcklig mängd anpassad elektronisk utrustning.

Om det nya förslaget innebär att skatten kommer att fortsätta att slå mot det återbrukade är det fortfarande fråga om en dålig politik. Det känns som att det går stick i stäv med mycket av det regeringen i andra sammanhang uttrycker.

Tidigare nämnde jag avfallsförbränningsskatten. Inte heller den når sitt syfte. Moderaterna var emot den skatten från början, men nu konstaterar även Skatteverket att skatten inte är effektiv och inte når målen.

Sedan finns infrastrukturprojektet, som har en annan ordning. Vi ser exempelvis de schaktmassor som blir följden av tunnelbanebygget vid Slussen. De kommer att ha stor betydelse för klimatet. Eftersom schaktmassorna, som inte är förorenade, inte får lagras tillfälligt måste de transporteras någon annanstans. Det kostar stora pengar, men det kostar också miljön. Man talar om hela 23 miljarder kronor i kostnadsfördyring bara för dessa transporter och avgifter för deponi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

Samtidigt vet vi alla att företagen är samhällets motor. Därför är det viktigt att de får rätt förutsättningar. Vi kan då se att livsmedelsbranschen ersatte 2 000 miljoner engångsemballage med lådor i ett resurssystem. Ragn-Sells kan faktiskt utvinna fosfor från avloppsslam. Det är något som länge har varit planerat. Senare kan man även få ut kväve ur slam från reningsverken. De sistnämnda exemplen är något som vi åtminstone i dag bör vara uppdaterade om med tanke på bristen på handelsgödsel som kommer att drabba jordbruket.

Det finns företag som inte funkar. Det finns häpnadsväckande exempel på kriminella aktörer som dumpar avfall, till exempel bränderna i avfallsgrupperingarna i Kassmyra och Kagghamra. De har läckt allehanda tungmetaller och gifter ut i grundvattnet.

Det här är sådant som inte får ske. Därför har vi moderater lagt fram förslag om att öka tillsynen vid den här typen av tillfälliga deponier. Vi tycker också att aktörerna helt enkelt ska vara tvungna att lämna pant så att man ifall en aktör inte sköter sig ska kunna åberopa den och säga att aktören måste vara med och betala saneringen av området.

Miljöbrott är också något som man behöver skärpa straffskalan för. EU pratar om det här - man vill ha kraftiga straffskärpningar. Det vill också vi. Vi tycker att det här måste få en helt annan verkställighet än i vad som är situationen nu.

Fru talman! Vi moderater ser ändå ljust på framtiden. Att FN i går enades om ett globalt avtal mot plastföroreningar är bra, och att EU håller ihop är bra. Men vi har en del att göra på hemmaplan, och det behöver vi hjälpas åt med.

Jag yrkar bifall till reservation 26.

Fru talman! Naturen och dess resurser ska nyttjas så varsamt och effektivt som möjligt. Det är viktigt att undvika slöseri med resurser. Så långt det är rimligt och samhällsekonomiskt försvarbart ska vi

återvinna produkter, material och energi.

Sverige är framgångsrikt i detta arbete. Avfall som deponeras i Sverige ligger i dag på enstaka promille, matsvinnet ligger långt under EU-genomsnittet och vi uppnår i huvudsak de mål som satts upp inom återvinningen. Detta innebär dock inte att strävan mot ytterligare förbättrad resurseffektivitet ska upphöra.

Cirkulär ekonomi är bra, men vi måste också ta ekonomisk hänsyn och ha sunt förnuft.

Normalt kan inte flöden cirkuleras till 100 procent, och det är oftast inte heller nödvändigt. Som ett relativt glesbefolkat land med en miljömedveten befolkning har Sverige måttliga problem jämfört med många andra länder.

Fru talman! Grundläggande inom återvinningen måste vara att det ska vara lätt att göra rätt. Centralt för att detta ska fungera är tillgången till återvinningsstationer men också att förpackningsmaterial utformas på ett sådant sätt att det enkelt kan återvinnas. Fastighetsnära insamling är ett verktyg som bevisligen leder till ökad andel återvunnet material. Mycket arbete återstår på detta område, men med forskning och produktutveckling kan återvinningen öka. Detta gäller inte bara i Sverige, utan det är viktigt att arbetet ökar också på EU-nivå för att ta fram förpackningsstandarder som förenklar materialåtervinning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

Även när det gäller specifikt plastnedskräpning anser vi att det internationella arbetet är högst relevant. Plast i havet är ett problem som de flesta har hört talas om, men merparten av det plastskräpet kommer från floder i Asien. Vi behöver stötta drabbade länder i deras arbete med att förbättra sina avfallssystem och ha det globala perspektivet i åtanke snarare än att syssla med plakatpolitik som plastpåseskatten i Sverige. Med det menar jag inte att arbetet i Sverige ska upphöra. Det behöver snarare intensifieras, och vi måste minimera de negativa konsekvenserna för miljön. Däremot kan vi inte hålla på med symbolpolitik som slår mot ett funktionellt material när konsekvensen blir dyrare produkter med större miljöpåverkan.

Fru talman! Textilier som inte ska återanvändas klassas i dag som hushållsavfall. Samtidigt är intresset stort för att ta hand om gamla textilier inom branschen, inte minst därför att produktionen av nya textilier är extremt resurskrävande avseende material och vatten och dessutom bidrar till stora utsläpp av växthusgaser.

För att stimulera till ökad återvinning och produktutveckling vill vi se att ett producentansvar införs. Det bör även sättas upp nationella mål för insamling och återanvändning av textilier.

Fru talman! Cirkulär ekonomi handlar om mer än bara produkter och förpackningar. Även olika ämnen är högst relevanta i den cirkulära ekonomin.

Kväve och fosfor är två exempel. I jordbruket används dessa ämnen i mineralgödsel, och vi ser potentialen i att använda återvunnen fosfor och kväve där. Det är dock dyrare att utvinna ur avlopp och slam än att köpa ny mineralgödsel med jungfrulig fosfor och kväve. Marknaden för icke jungfrulig fosfor och kväve är dessutom väldigt liten i dag. Därför anser vi att det behövs en strategi på EU-nivå och att en kvotplikt bör utredas närmare.

När det gäller metaller och mineral har vi ett etiskt ansvar att ta vara på det vi en gång brutit ur marken. En ökad förmåga att återvinna material kan vara positiv både från miljösynpunkt och ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Det finns stora möjligheter att öka graden av materialåtervinning inom gruvnäringen. Men i dag är det i många fall inte lönsamt för företagen att återvinna material ur exempelvis slagghögar trots att tekniker för att återvinna en rad olika metaller och mineral finns. Därför måste företag som ligger i framkant inom detta område främjas. Även om återvinning och utvinning av råvara ur tidigare deponier inte kommer att kunna ersätta behovet av att bryta nytt material ser vi detta som ett mycket viktigt komplement till vår råvaruförsörjning.

För att förbättra möjligheterna att ta vara på de metaller och mineral som redan brutits ur marken anser Sverigedemokraterna att de regelverk som reglerar möjligheten till effektiv återvinning och tillståndsgivning för utvinning ur exempelvis slagghögar och deponier måste ses över. Därför yrkar jag bifall till reservation 7.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till vår reservation 6, under punkt 4.

Fru talman! Ibland slår det mig att framväxten av en mer cirkulär ekonomi är klimat- och miljöarbetets fula ankunge. Det är de stora klimatavtalen och de stora multilaterala internationella processerna som med all rätt får de stora rubrikerna. Det är omsorgen om biologisk mångfald och hotade arter som driver medlemskapskampanjerna i våra stora miljöskyddsorganisationer, även det med all rätt.

När jag säger ute i landet att jag faktiskt har önskat mig att få jobba med avfallsfrågorna mer än med någonting annat brukar folk få något lite frånvarande i blicken och undra vad jag är för en typ. Och mig veterligen, fru talman, har inget parti i det här landet byggt en valkampanj på kretsloppsfrågor sedan 70-talet. Politiken finns där, men det är inte den vi sätter i främsta rummet.

Samtidigt är det en mer cirkulär ekonomi som är nyckeln till att klara både klimatkrisen och artkrisen globalt. Vi kommer aldrig att kunna lösa det klimatläge vi befinner oss i om vi bygger vår konsumtion och vår tillväxt på en ständig nyproduktion och en ständigt ökad användning av jungfruliga råvaror.

Vi får mycket svårare att lösa artkrisen om det lönar sig med skövling och rovdrift. Det är inte ett stort problem här i Sverige men ett oerhört problem globalt sett om det alltid lönar sig på grund av vår hunger efter jungfruliga råvaror.

Vi får aldrig till socialt hållbara produktionskedjor om vi inte har spårbarhet, som gör att vi har koll på varifrån våra produkter och våra råvaror kommer. Då vet vi inte om mineralet vi använder är brutet i en gruva i Sverige eller genom barnarbete i Kongo eller tvångsarbete i Kina.

För både ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet är cirkulärekonomifrågorna helt avgörande. Det handlar inte om att förkasta ekonomisk tillväxt och säga till världens fattiga att de ska bli kvar i armodet. Men det handlar om att vi faktiskt måste se till att tillväxten också blir hållbar och inte driver en ökad resursefterfrågan på jungfruliga råvaror.

Fru talman! Människans uppfinningsrikedom är oändlig. Vår potential är oändlig. Men planetens resurser är det inte. Det är precis detta vi debatterar i dag. Det är precis detta som är cirkulär ekonomi.

Fru talman! Ska vi klara att bygga en mer cirkulär ekonomi behöver vi, brukar jag säga, tre saker. Vi behöver ett ramverk av lagstiftning som styr mot det cirkulära och inte hindrar det. Vi behöver fler innovationer och innovativa företag - aktörer som bygger det cirkulära samhället och den cirkulära ekonomin. Och för det tredje behöver det också finnas en marknad där det hållbara, det återbrukade och det återvunna är konkurrenskraftigt och det finns en efterfrågan. Det mesta vi gör inom cirkulärekonomins område kokar ned till dessa tre utmaningar: bygg ramverket, få fram innovationerna och få fram marknaden.

Jag skulle vilja ägna den resterande delen av mitt anförande åt att utveckla vad Centerpartiet vill göra på just dessa tre områden.

Om vi börjar med ramverket för den cirkulära ekonomin behöver vi komma ifrån ett 1900-talstänkande, där avfall var ett problem som skulle hanteras, skaffas bort och försvinna så att vi slapp tänka mer på det. I bästa fall brände vi upp det och värmde upp lite bostäder. I näst sämsta fall grävde vi ned det. I absolut sämsta fall fick det bara fortsätta ut i naturen och ut i våra hav och sjöar för att störa ekosystemen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

Så här ser verkligheten fortfarande ut i många delar av världen. Vi har ett ansvar för att se till att vända på den saken. Men för vår egen del, och för den globala ekonomin, måste vi komma ifrån avfallstänkandet och in i ett resurstänkande. Så länge en råvara kan nyttogöras av någon, någonstans är det inte avfall utan en resurs. Detta låter som ett helt basalt antagande - det är klart att vi ska ha det så här. Men vår lagstiftning sitter fast i att detta inte är en resurs, utan det är avfall som vi ska bli av med.

Går vi vidare behöver vi också tänka steget längre. Hur ska det vi producerar faktiskt kunna funka i en cirkulär ekonomi? Hur ska det kunna snurra i kretsloppet? Hur ska det kunna återbrukas eller återanvändas?

Här blir EU en helt avgörande aktör. Jag måste säga att jag var oerhört glad över att just ekodesigndirektivet var med i den gröna given, som en del av det som EU-kommissionen har föresatt sig att göra. Sverige behöver vara med och se till att översynen av ekodesigndirektivet blir så långtgående och ambitiös som möjligt. Det är där vi kan ställa krav på att det som släpps ut på EU:s inre marknad från dag ett måste vara tänkt att kunna återbrukas eller återanvändas.

På samma sätt behöver vi se över ROHS-direktivet, som reglerar bland annat hur vi kan ha digitala informationsbärare som, fru talman, gör att vi kan ha koll på att när fru talmannens vackra lila klänning eller stolen som fru talmannen sitter på en dag återanvänds vet den som ska ta varan vidare vad det är i den och kan nyttogöra den. Detta är alldeles för svårt i dagsläget.

Jag vill ansluta mig till det som Betty Malmberg sa om vikten av att det som är återvunnet också ska beskattas som återvunnet, det vill säga så lite som möjligt.

Därutöver behöver vi också stärka producentansvaret. Det är detta som reservationen, som jag yrkar bifall till, handlar om - att stärka producentansvaret för elektronik. Branschen vill ta mer ansvar, för de inser att detta både är till vinning för dem och något som de kommer att bli tvungna att göra. Vi behöver se till att producentansvaret utökas så att också återvinningen gör det.

Vidare, fru talman, vill vi se fler innovativa företag och aktörer, som faktiskt tar hand om detta och bygger cirkulärekonomin. Det handlar mycket om vilka skatter vi inför och vilka ekonomiska och lagstiftningsmässiga ramverk vi sätter upp. Men vi behöver också stärka svensk forskning, inte minst applicerad forskning som den om textilier och textilåtervinning som bedrivs i Borås. Vi behöver utveckla cirkulärekonomistrategin för att se till att fler ger sig in i branschen. Och vi behöver se till att de är mer ekonomiskt gynnade än i dag.

Detta är intimt länkat till den sista punkten, hur vi skapar en marknad där det hållbara, det återbrukade och det återvunna kan konkurrera. Just nu tar vi steg i fel riktning, inte minst vad gäller EU:s taxonomi och den växande bioekonomin. Detta behöver vi vrida om för att i stället gynna de företag som vill ge sig in. Det handlar till exempel om Södra Skogsägarna, där jag är medlem, och Renewcell på textilområdet. Vi behöver se över dem, och vi behöver få till fler storskaliga återvinningslösningar både på textilområdet och på plastområdet, där vi kan bygga ut Site Zero i Motala, men också när det gäller kemisk återvinning av fler plastfraktioner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

Fru talman! Min talartid tar slut, men tro mig - det finns mycket politiken kan göra för att vi inte bara ska sluta förstöra naturen utan faktiskt också tjäna mer på ett mer hållbart samhälle.

Fru talman! Tack, Magnus Ek, för ditt anförande! Magnus Ek målar med stora penseldrag upp vikten av den cirkulära ekonomin, dit vi måste nå. Detta är oerhört viktigt, och du gör det väldigt pedagogiskt när det handlar om att hitta marknader och alltihop.

Frågan är dock - och det är kanske egentligen därför jag begär ordet - hur vi når fram. Vi är båda näringslivsvänliga. Vi vill satsa på forskning och innovation. Men vi ser en problematik i att den forskning som sedan kommer fram, trots åtskilliga miljoner kronor från både EU och andra forskningsfinansiärer i Sverige, sedan inte duger till. Jag tog upp exemplet med den icke-fossilbaserade kassen som Gaia producerat men som fick nobben i Sverige därför att den var för lik en plastkasse.

Det handlar alltså om hur. Företagen måste få långsiktiga villkor, och man måste lägga fast kriterier för vad vi kan acceptera och inte.

Jag skulle vilja ställa frågan till Magnus Ek: Hur resonerar Centerpartiet kring dessa frågor? Vi ska absolut satsa mer på forskning och innovation, men vi måste också kunna implementera det som blir resultatet och kunna ta hem detta.

Företagen är nämligen på. De gillar cirkulär ekonomi och ser detta som en affärsmodell och en affärsmöjlighet. Men vi får inte sätta upp bromsklossar och hinder när arbetet redan har lett till en färdig produkt.

Fru talman! Tack så mycket, Betty! Det känns som att jag fått flera minuter till godo för att fortsätta mitt anförande med det som inte hinns med på åtta minuter. Jag kommer inte att hinna med allt under den här repliken heller, men jag lovar dig att du kommer att få se något hundratal förslag på detta område under valrörelsen, som kommer att vara färdiga att plockas in om vi sätter en centerpartist i Miljödepartementet efter valet.

En del av detta handlar om att vi helt enkelt överlag är för dåliga på att få fram innovativa företag och få dem att löna sig i Sverige. Detta är inte nytt för Betty Malmberg, men det är nytt för många. Vi har ett riktigt strukturproblem med att många de innovativa företag vi driver upp, som blir startups i Sverige, inte klarar av att ta steget vidare och fortsätta växa och nyttogöra den innovation de är grundade på.

Detta är egentligen ren näringspolitik. Det handlar om att det lönar sig för dåligt att driva företag i Sverige. Det är för dyrt och krångligt att anställa och att göra alla de andra saker som behöver göras när ett företag börjar växa. Jag lämnar den näringspolitiska delen åt sidan, men vi ska komma ihåg att detta ligger där som ett jättehinder i grunden. Smart cirkulär ekonomi behöver också lite smart liberal näringspolitik ibland.

Den andra biten handlar om att vi ibland har en felklassning och straffar ut det som är ganska smarta lösningar. Vi behöver bli bättre på en sådan sak som livscykelanalyser, som ligger till grund för forskningen. Vi behöver bli bättre på något som Betty Malmberg har kämpat för under hela sin tid i riksdagen: att koppla ihop den applicerade forskningen med lagstiftaren. Vi vet alla att vi har ett problem där och att vi ibland blir lite dåliga på att lyssna på den saken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

Den sista biten handlar om att kolla specifikt på den typ av företag som verkar inom cirkulärekonomibranschen, för det är många gånger en marknad som aldrig har funnits tidigare. När Renewcell eller Södra gör textilier av hållbart svenskt biomaterial i stället för av bomull som är producerad under vidriga villkor någon annanstans är det svårt att räkna hem just den miljönytta man gör och den sociala nytta man gör.

Det handlar om det breda arbete vi behöver göra med att internalisera externaliteter, eller på ren svenska: Det måste kosta mer att förstöra miljön.

Fru talman! Tack, Magnus Ek, för svaret! Jag kan sympatisera med det mesta som Magnus Ek tar upp. Det handlar om en bredare palett av frågor än just bara det som rör de stuprör som vi ofta är nere och grottar i - som just nu med cirkulär ekonomi.

Det finns företag och branscher som är beredda att gå före. Nu ska jag med handen på hjärtat säga att vi helst vill ha EU-övergripande kriterier som ska styra. Men man efterfrågar just punkten om när avfall slutar vara avfall, fru talman. Det kallas end of waste-kriterier. Det är nämligen först då som man kan ta nästa steg i produktutveckling och i innovation. Det finns alltså branscher som vill gå före här. Till exempel däckbranschen och textilbranschen har tyckt att vi bör fastställa nationella sådana kriterier.

Marlene Burwick känner också till detta - hon ser glad ut. Det är nämligen en fråga som vi gemensamt har haft uppe.

Nu har det kommit en utredning från Naturvårdsverket. De fick ett regeringsuppdrag att titta på detta, och de fastställde faktiskt att det här skulle gå att göra. Men Naturvårdsverket tycker att vi ska vänta på EU.

Det är kanske ett huvudspår, som sagt. Men samtidigt finns det hela branscher och produktslag där man är beredd att göra detta. Jag tänker kanske specifikt på däckbranschen, som är en egen entitet i sammanhanget. Om de nu är beredda att göra detta, skulle Magnus Ek och Centerpartiet då tycka att det vore bra att de kunde få göra det på prov? Det handlar då om att fastställa nationella end of waste-kriterier för däckbranschen på prov. Det skulle kunna vara en möjlighet.

Fru talman! Jag tycker först och främst att detta inte ens borde göras på prov. Utredningen var felriktad från början. Den borde inte ha handlat om huruvida detta går att göra. Man borde ha fått i uppdrag att definiera nationella end of waste-kriterier. Man borde från början ha fått i uppdrag att fastställa fler tillfällen där det är möjligt att avfall slutar vara avfall. Nu tog man ett steg för mycket. Därför behöver vi vänta ännu längre på detta, som är så angeläget.

Jag är öppen för vad som helst som kan lösa den problematik som det innebär att Naturvårdsverket inte fick rätt uppdrag från början. Det är något som Centerpartiet har drivit. Det var något som vi drev bland annat i den där konstellationen. Där nådde vi inte hela vägen fram, men jag tar gärna alla andra möjligheter jag får.

Mycket av det jag hör från Betty Malmberg, också i hennes anförande, tycker jag är väldigt bra, bland annat det som handlar om att bygga vidare på den cirkulärekonomistrategi som nu finns på plats, Sveriges första. Det finns mycket i den som jag skulle vilja utveckla. Det är mycket som jag önskar hade funnits med från början. Men jag blir genuint glad över att höra moderata företrädare säga: Detta kastar vi inte ut med badvattnet, utan vi vill bygga vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

Jag tror att det är precis det som blir viktigt oavsett vem som hamnar i regering efter valet - att vi tar vid där vi är och att vi sedan fortsätter att slipa. Vi har inte tid att vänta eller att hitta på något helt eget eller att inte sno goda idéer från varandra. Jag märker gärna om allting som är S-märkt eller M-märkt med en klöver så länge det är klokt.

Det finns däremot något som jag tycker att Moderaterna behöver bli lite bättre på. Det är oftast helt rätt i näringspolitiken. Det finns ett bra engagemang hos er som har ansvaret här i riksdagen. Men det saknas också lite i de egna förslagen, och ibland fastnar man lite för mycket vid att kritisera andra. Det är ofta rätt, men man måste också själv komma med svaret: Hur trycker vi på, inte bara med god näringspolitik utan också med god miljöpolitik som gör att vi spikar vidare på de ramverk som gör att Sverige blir ledande i detta, så att vi plockar hem innovationerna, är först och minskar både våra utsläpp och vår resurspåverkan? Där finns det ett jobb att göra för fler konservativa politiker. Jag tror att Betty Malmberg är en av dem som gör ett gott jobb.

Fru talman! I dag debatterar vi cirkulär ekonomi, ett ämne som sträcker sig över många delar av vårt samhälle. Det är ett område där vi verkar vara ganska överens. Vi är överens om att samhället måste bli mer cirkulärt, men vi har lite olika syn på vad detta sedan i praktiken kan komma att betyda för oss. Det gäller både visionen för samhället och enskilda förslag.

Klimatkrisen visar oss vad som händer när vårt samhälle inte håller sig inom naturens ramar, och för Vänsterpartiet är en cirkulär ekonomi central som en del av klimatomställningen. Vi vill ha en ekonomi som är cirkulär, där vi inte tar ut mer från naturen än vad som är hållbart och där råvaror och produkter kan användas igen genom återanvändning, materialåtervinning eller återbruk. Ett sådant förhållningssätt är centralt när det gäller att möta de klimatutmaningar vi står mitt uppe i.

I en cirkulär ekonomi är livslängden på material och produkter längre och uttagandet av råvaror mindre. För detta krävs en hållbar produktion och konsumtion samt att avfall används som en resurs. Det förutsätter en hållbar avfallshantering, där mängden avfall minskar. Det handlar om att i ökad utsträckning återanvända, reparera, återvinna, hyra och dela - alltså allt det som ökar produkternas livslängd.

Fru talman! Det är också viktigt att vi ger alla konsumenter relevant information och goda möjligheter att gör aktiva val när de ska köpa varor och tjänster.

En cirkulär ekonomi är viktig för att uppnå ett hållbart samhälle. Det är inte hållbart att hela tiden ta fram nya råvaror och tillverka nya saker för att sedan se dem hamna på soptippen.

Att produkter håller kortare tid ökar avfallsmängderna och motverkar ett effektivt utnyttjande av naturresurserna i enlighet med en cirkulär ekonomi. För att hålla koldioxidutsläppen nere måste vi förlänga användningen av produkter och öka återanvändning och materialåtervinning. Detta kräver politiska initiativ. Initiativ från marknaden och konsumenterna kan ta oss steg i rätt riktning, men det kommer att vara otillräckligt för att vi i tid ska nå en hållbar cirkulär ekonomi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

Frankrike har visat vägen. De var först i världen med lagstiftning mot så kallat planerat åldrande i produkter, det vill säga att produkterna bara ska gå att använda en viss tid. Sedan i januari 2021 måste tillverkare av vissa elektroniska produkter, såsom laptoppar och mobiltelefoner, dessutom upplysa kunderna om möjligheterna att reparera produkterna.

Vänsterpartiet har länge jobbat för att få till åtgärder som förlänger livslängden för det vi producerar, främst elektroniska produkter. Det är inte alltid så att vi ska invänta EU.

Fru talman! Vänsterpartiet anser att det är en mycket stor brist att producenterna inte klarar av att se till att det finns fastighetsnära insamling av förpackningar. Om människor har tillgång till fastighetsnära insamling kan stora resursvinster uppnås genom ökad materialåtervinning. Systemet med insamling av matavfall, förpackningar och returpapper bör vara gemensamt för att förenkla insamlingen. Kommunerna är enligt vår uppfattning mest lämpade att ansvara för denna insamling. De har god erfarenhet av fastighetsnära insamling, och god service ger ett bättre resultat och en bättre utsortering.

Kommunerna kan välja om de vill utföra detta i egen regi eller i någon annan form. Producenterna bör genom avgifter finansiera kommunernas kostnad för insamling. Detta ger enligt vår bedömning den största miljö och samhällsnyttan. Kommunerna bör därför ges ansvar för insamlingen av avfall från hushåll som faller under ett lagreglerat producentansvar, och producenterna har ansvaret för materialåtervinningen.

För att säkerställa fullt finansiellt ansvar för producenterna bör regeringen besluta om avgifter för producenterna. Då säkerställer man att kommunerna inte får bära kostnaden för insamlingen av avfall från hushållen, som då faller under lagreglerat producentansvar.

Fru talman! En cirkulär ekonomi som bygger på att tillverka hållbara produkter med lång livslängd och med möjlighet till reparation, återbruk och återvinning torde rimligen ställa helt andra krav på produktion och i förlängningen på företag. Produktionshastigheten borde gå ned då antalet konsumerade prylar minskar, och i och med det hinner fabriksarbetare runt om i världen tillverka en produkt under rimliga arbetsförhållanden och till en skälig lön.

Kvalitet hastas inte fram. Vårt on demand- och slit och släng-samhälle borde skiftas över till ett cirkulärt samhälle som bygger på just kvalitet och slow-konsumtion.

Därför behöver vi också jobba för att stimulera återanvändningen av elektroniska produkter. I dag drabbas företag som till exempel tillvaratar begagnade datorer och Iphones för att dessa ska kunna användas på nytt ekonomiskt negativt av kemikalieskatten på elektroniska produkter.

För att klara den planetära gränsen för hållbar resursanvändning måste det svenska utnyttjandet av jungfruliga råvaror minska med 75 procent till 2050. En av vägarna till denna målsättning är att regeringen undanröjer de hinder kemikalieskatten för närvarande är för företag som återanvänder elektroniska produkter. Vi förväntar oss att regeringen skyndsamt återkommer med förslag som löser denna problematik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

Jag vill avsluta med att yrka bifall till vår reservation 15.

Fru talman! Det är säkert ingen hemlighet att Centerpartiet och Vänsterpartiet har vitt skilda synsätt både på vikten av tillväxt och på vilka som vi tror driver innovationer i samhället, men jag tänkte att jag skulle bespara kollegorna ännu en drapa där vi tydliggör det som alla vet är skillnaden mellan våra partier och i stället unna mig en kort replik om just hushållsnära insamling.

Jon Thorbjörnson tog i sitt anförande upp en väldigt positiv bild och syn på det här, och den bilden stämmer nog i många delar. För vissa avfallsfraktioner och i stora delar av landet kommer det att vara viktigt med hushållsnära insamling för att nå upp till insamlingsmålen. Det är också någonting som jag vet efterfrågas inte minst här i Stockholm för att man ska kunna bygga en trevligare stad.

Jag vet också att mindre kommuner, till exempel Östra Göinge, själva har gått före och är föregångare inom hushållsnära insamling, eftersom de tycker att det gynnar både miljön och invånarna i kommunen.

Men det är också så att det finns vissa problem när vi ställer krav på en hushållsnära insamling för alla fraktioner i hela landet, hela tiden. Även om vi nu har en trend mot att vilja premiera den hushållsnära insamlingen och det ser ut som om vi kommer att gå åt det hållet blir det också en väldig utmaning för mindre kommuner i glesbefolkade delar av landet när man ska ta ett allt större ansvar. Även om man kan skicka iväg en nota till företagen innebär det att man måste bygga upp resurser för att kunna möta det här.

Samtidigt vet vi att vi för vissa insamlingsfraktioner, till exempel returglas, ligger över de uppsatta insamlingsmålen. Behöver vi verkligen riva ned ett fungerande system för att bygga upp ett nytt, eller kan Jon Thorbjörnson se att det att det här är någonting där man borde göra som man har gjort exempelvis i Finland? Där ställer man krav på hushållsnära insamling av de flesta fraktioner i huvuddelen av landet, men i delar av landet kan man lösa det på andra vis och ha kvar fungerande lösningar om de uppnår målen.

Fru talman! Tack, Magnus Ek, för frågan! Vi behöver vara lite offensiva när det gäller att få ihop en bra insamling. Så enkelt är det. Vi kan inte bara sitta ned och vänta, utan vi behöver ta till vara producentansvaret och se till att insamlingen blir bra överallt.

Jag är inte inläst på hur systemet ser ut i Finland, men kommunerna ska inte ta det fulla egna ekonomiska ansvaret. Hur det funktionellt kommer att bli i varje kommun återstår att se, men det ekonomiska ansvaret ska inte falla på kommunerna, utan det kommer att bli ett producentansvar som gäller.

Fru talman! Det finns tänkbara problem med det också, och en av knäckfrågorna har just varit hur man löser det ekonomiska ansvaret så att det är producenten som fortsätter att bära detta ansvar men som också innebär att det finns en förutsägbarhet när det gäller kostnaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

Vi kanske inte behöver borra alltför djupt i det här, men jag tror ändå att vi ska reservera politikens offensiva kraft för där den faktiskt behövs. Där får den gärna vara hur offensiv som helst. Men när det gäller till exempel insamlingen av returglas, där vi ligger över returmålen, kanske vi inte behöver vara offensiva i att bygga ett nytt system som ska uppnå samma mål som vi redan har uppnått.

Det jag far efter är lite mer av kompromissvilja, pragmatism, sunt bondförnuft eller vad man nu kallar det i Göteborg. Det får ledamoten upplysa mig om. Det är den biten som måste in i det här: en offensiv kraft och det sunda bondförnuftet.

Fru talman! Jag får börja med att upplysa Magnus Ek om att jag trots min sköna dialekt inte är göteborgare. Jag vet inte vem som tar mest illa upp, göteborgarna eller hallänningarna - jag är ju Kungsbackabo, från strax söder om Göteborg. Det är nästgårds, så det kan ju vara lite svårt att hålla koll på alla de geografiska detaljerna.

Som jag sa i mitt anförande tror vi att det är kommunerna som är mest lämpade för att ta ansvar för att utforma det här. De har gjort det förut, de håller på med det nu och vi tror att de kommer att kunna göra det bra i framtiden.

Det finns ju fler förpackningar än bara glas som vi gärna vill ska komma in och återanvändas. Och även om vi redan uppnår målen för glas är det ju ingenting som hindrar att vi kan bli ännu bättre, eller hur?

Fru talman! Som vi har hört i tidigare inlägg är cirkulär ekonomi är ett relativt nytt och modernt begrepp för något som egentligen har funnits sedan urminnes tider. Tidigare var det en självklarhet eftersom man varken hade möjlighet eller råd att tillverka eller köpa nytt hela tiden. I dag har det blivit en allt större självklarhet eftersom vi inte kan ta ut jungfruliga material i oändlighet och inte heller kan leva i en köp-och-släng-mentalitet när vi ser hur det påfrestar vår jord på så många sätt.

Oavsett orsak borde cirkularitet vara en självklarhet. I den omställning som vi nu är inne i ger oss den cirkulära ekonomin en stor potential att skapa arbetstillfällen och nya affärsmöjligheter för att ytterligare accelerera den cirkulära omställningen. Det förväntas att en omställning till ett mer cirkulärt samhälle kommer att ge cirka 700 000 nya arbetstillfällen inom EU. Hur många av dessa vi tar till Sverige är avhängigt vilka förutsättningar vi ger vårt näringsliv, för vi ska inte tro att det är politiken som i sig skapar dessa arbetstillfällen.

Som vi har hört tidigare i debatten finns det i dag exempel på skatter som är rakt kontraproduktiva för att komma längre med den cirkulära ekonomin. Vi är nu i slutskedet för Miljömålsberedningens arbete, och vi har även där diskussioner om en del av dessa skatter. Jag hoppas att alla partier tar med sig detta hem och fortsätter att diskutera i sina partier för att formulera en politik som tar bort dessa hinder för en utökad cirkulär ekonomi. I dag betalas till exempel dubbel kemikalieskatt på återanvända produkter som säljs av en kommersiell aktör. Vi måste ta oss bort från den typen av beskattning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

En annan fördel med den cirkulära ekonomin är att den bidrar ekonomiskt flera gånger, vilket ju verkligen blir en vinn-vinnsituation. Men viktigast av allt: Den hjälper oss att nå våra miljö- och klimatmål.

Cirkulär ekonomi bygger bland annat på samverkan och hållbar omställning. Klimatproblematiken är ju en global fråga som inte bara kan drivas på nationell nivå ur ett ensidigt nationellt perspektiv. Utifrån flera undersökningar bland företagsledare vet vi att de efterlyser fler former av samarbete i dessa frågor. Det är näringslivet som driver frågorna framåt, men vi måste vara på tå häv för att ta bort detaljregler och andra styrande hinder som ligger i vägen.

Fru talman! I en av våra motioner skriver vi att Livsmedelsverket bör få i uppdrag att ta fram en handledningsbok till företagarna om hur de kan minska sitt matsvinn. Allt som kan göras för att underlätta för våra företagare att göra rätt ger ju ett flertal vinster i flera led.

Livsmedelssäkerhet är jätteviktigt, det är inte frågan om det, men i dag har vi regler som leder till att så mycket mat kastas som inte skulle behöva kastas. Uppfinningsrikedomen hos våra entreprenörer är stor, och vi måste hjälpa dem så att de kan släppa loss och utveckla dessa tankar ytterligare för att ta vara på maten samtidigt som vi gör klimatet en god tjänst.

Matpriserna har gått upp på senare tid och kommer väl att stiga ännu mer beroende på läget i omvärlden. Kanske kan det, mitt i allt elände som sker, hjälpa oss till en attitydförändring när det gäller mat och hur man hanterar både rester och mat som har passerat bästföredatum.

Jag vet inte om det är tv-program, influencers, informationskampanjer eller oro och krig i vår närhet som ska hjälpa oss. Men den kunskap som min föräldrageneration har kring att hantera mat skulle vi absolut behöva ta vidare.

Jag har sagt det varje år i den här debatten, och jag säger det även i år: Det är inte farligt att lukta och smaka på maten även om bästföredatum har passerat. Vi måste lära oss att lita mer på våra sinnen än på regler kring livsmedelssäkerhet, som snarare stjälper än hjälper. Är det någon som har lösningen på hur vi ska få bukt med detta problem får den personen gärna höra av sig. Där vill jag lära mig mer.

Jag ska gå över från maten till något som vi gärna använder oss av när vi har ätit klart och ska packa in våra rester, nämligen plast. Jag noterar att regeringen nyligen har gått ut i fråga om plastfrågan. Det är bra. Men i vissa delar blir det väldigt smått om vi bara agerar på en nationell nivå och inte blickar ut över världen. Det är angeläget att minska nedskräpningen av plast liksom att undvika att fossil plast bränns med åtföljande koldioxidutsläpp i atmosfären.

Huvudstrategin för att hindra dessa fenomen bör vara att öka återvinningen av plast. Ekonomiska incitament är ofta effektiva och skulle troligtvis ha effekt även för att öka återvinningen av plast. Kristdemokraterna föreslår därför att Sverige verkar för införande av en internationell nytillverkningsavgift på plast som tillverkas av fossila material. Därigenom skulle plasten få ett högre återvinningsvärde.

För sakens skull vill jag nämna att trots ett oändligt antal genomläsningar av flera personer har det blivit ett fel i motionen, där det på ett ställe står att vi vill ha en internationell återvinningsavgift. Det är självfallet helt fel. Det står bara på ett ställe, men jag vill ändå uppmärksamma alla på det. Det ska stå internationell nytillverkningsavgift, och det står på alla andra ställen. Det är det som gäller och ingenting annat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

Fru talman! Jag ska fortsätta på spåret om återvinning. Det är viktigt att källsortering uppmuntras. Genom att ge företag och producenter större ansvar och möjligheter att hantera avfall kan nya företag och nya jobb skapas. Konkurrens sänker kostnader. Företag som kan och vill ska kunna ta ansvar för hela eller delar av sitt avfall, även så kallat hushållsavfall. Kommuner bör ha fortsatt huvudansvar för brännbart avfall från hushållen som inte lämpar sig för återvinning eller återanvändning. Kommuner bör också få ett ökat inflytande i utformningen av insamlingssystemen för material som lyder under producentansvaret. Kommuner och fastighetsägare som vill ordna insamling av producentansvarsmaterial utöver den garanterade servicenivån ska kunna göra det och få en rimlig ersättning för insamlat material, förutsatt det sker på ett sätt som möjliggör en effektiv återvinning.

Fru talman! Jag noterar att min talartid snart är slut, och jag ska försöka gasa på. Jag går då över till producentansvaret, där jag redan har fått hjälp av min gode kollega Magnus Ek, som tog upp detta i sitt anförande. Producentansvarssystem är ett effektivt och ändamålsenligt sätt att skapa ekonomiska drivkrafter och incitament och göra produkter lättare att återbruka och återvinna. Genom att stärka befintliga system och utveckla nya kan företag och branscher få tillbaka sina produkter och material i slutet av livscykeln för att på så sätt sluta kretsloppet.

Därför är det bra om vi kan få ett skärpt och utvecklat producentansvar. Det skulle ge positiva långvariga effekter för miljön som då kan drivas framåt av branschen själv, vilket är betydligt mer effektivt än om vi satsar på olika statliga lösningar.

Som så ofta sagts från denna talarstol, även tidigare i dag, ska det vara lätt att göra rätt. Och om vi ska få med oss världen på ett mer cirkulärt tänk måste vi ta bort de hinder som ligger i vägen och underlätta så mycket vi bara kan, för det ska vara roligt att ställa om.

Med detta yrkar jag bifall till reservation 27.

Fru talman! I dag debatterar vi det viktiga området cirkulär ekonomi. Jag står bakom alla våra reservationer, men jag yrkar bifall endast till reservation 9 om återvinning av metaller och mineral.

Fru talman! Vårt klimatarbete och vårt miljöarbete måste genomföras i en ekonomi i tillväxt. Det är människornas uppfinningsrikedom och vilja att förbättra sina liv och världen omkring sig som har gett oss vår fantastiska utveckling.

Grunden i det som vi kallar tillväxt är människans förmåga att hitta förbättringar. Större och större värden skapas från resurser som alltid kommer att vara begränsade, oavsett om det gäller metaller, människors tid, tillgång på mark eller någonting annat. Det är det som är tillväxt. Det är också den ständiga effektiviseringen, driven av människors smarta idéer, företagens möjlighet att utveckla dem och frihandelns förmåga att sprida dem, som ger oss chansen att klara klimatomställningen och stoppa förlusten av den biologiska mångfalden.

Fru talman! Mänsklighetens enorma framsteg under de senaste generationerna har inte varit oproblematiska. Dålig styrning av utvecklingen har lett till suboptimering, där några har vunnit medan andra har förlorat. I dag ser vi framför allt hur vår generation har dragit stor nytta av fossila bränslen samtidigt som koldioxidutsläppen blir en kostnad som får bäras av framtida generationer. Så kan det inte fortsätta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

Liberalerna, och dåvarande Folkpartiet, har alltid kämpat för en hållbar tillväxt. Det är bara i välmående ekonomier som det går att lösa miljöproblem. Samtidigt får vi inte låta marknadskrafterna bedriva rovdrift på naturen.

Material används i dag ofta ineffektivt. Den växande ekonomiska aktiviteten, som faktiskt har varit till väldigt stor nytta för många människor, har också lett till att uttaget från naturen av en lång rad material blivit ohållbart. Samtidigt utnyttjas många gånger inte möjligheten att återanvända produkter eller ens återvinna materialen som de tillverkats av.

Fru talman! För en liberal är det lätt att se vad detta beror på. En rad kostnader för att skapa en hållbar process är inte inkluderade i priset som konsumenten betalar. Annorlunda uttryckt är det för billigt att utnyttja nytt material i stället för att återvinna material ur en befintlig produkt.

För oss liberaler är principen om att förorenaren betalar viktig. Miljöskatter måste riktas mot det problem som vi vill lösa. Om problemet är uttaget av ny råvara och att återvinningsgraden av ett material är för låg då är det uttaget av ny råvara som ska belastas med eventuella skatter. Vi ska inte beskatta själva återvinningen.

Vi tror också på individens vilja att göra rätt. I inköpsögonblicket behövs tydlig information, genom digitala produktpass, om hur länge tillverkaren räknar med att produkten håller, hur den ska repareras, vilka reservdelar som finns, hur länge den kommer att säljas, hur länge tillverkaren kommer att underhålla mjukvarorna i produkten som de säljer och hur produkten ska återvinnas.

Produkter behöver hålla längre, och de ska i större utsträckning kunna gå att reparera. Komponenter som riskerar att gå sönder ska vara lätta att byta ut. Producenternas ansvar för att produkter fungerar ska förlängas.

Fru talman! Vår hantering av livsmedel förtjänar särskild uppmärksamhet. I dag slängs runt en tredjedel av vår mat, och det sker i alla led. Det stora svinnet representerar en mycket stor klimatpåverkan och ett hårt tryck mot ekosystemen genom att mer mark än nödvändigt används för matproduktion.

Vi måste sluta slänga mat som det inte är något fel på. Och här håller jag med Kjell-Arne Ottosson om att vi måste börja testa maten innan vi anser att den är dålig. Vi måste lita på vårt eget omdöme.

Samtidigt måste vi se över systemet med bästföremärkning. Den mat som sedan slutligen, trots ökade ansträngningar, blir till avfall ska tas om hand, och den ska i första hand göras om till biogas.

Fru talman! En del materialflöden, till exempel för näringsämnen och metaller, behöver slutas i det närmaste helt och bli cirkulära flöden. Vi behöver dock komma ihåg att användningen av olika material förändras över tid.

Nu ser vi till exempel att behovet av batterimetaller ökar kraftigt som ett led i klimatomställningen. Även om vi återvinner de här metallerna till 100 procent behöver vi ändå öka uttaget av dem många gånger om. En kraftig tillväxt för vissa typer av gruvor kan alltså vara helt i linje med en cirkulär ekonomi på grund av andra krav, som i detta fall behovet av en snabb klimatomställning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

Parallellt med ökat uttag är det viktigt att komma ihåg att innovationer samtidigt kan förändra behovet av olika material, till exempel när det gäller batteritillverkning. Där kanske man inte behöver använda så stora resurser som vi använder till batterier i dag alternativt att man hittar material som är enklare att använda och att återvinna.

Vi har länge varit duktiga på att återbruka. När det gäller byggnader, fordon, möbler och konst är det självklart att de säljs vidare. För många material, framför allt för metaller, fungerar återvinningen ganska bra i dag. Vi vet vad vi behöver göra. Fler produkter behöver tillverkas för att kunna hålla länge, och materialåtervinningen behöver öka.

Samtidigt får vi inte stirra oss blinda på att allt ska återvinnas. Ta plast som exempel. Vi ska tillverka plast. Vi ska använda plast, vi ska återvinna plast och vi ska elda upp plast. Men vi ska inte tillverka plast av fossila råvaror. Vi måste ha fokus på vad som är problemet. Cirkulära flöden är inte något självändamål. De är ett verktyg för att nå klimat- och miljömålen.

Skadliga och värdefulla material får inte tillåtas bli avfall. Men för förnybara resurser med liten miljöpåverkan kan det vara vettigt att acceptera en lägre grad av cirkularitet för att i stället spara energi och arbete. Men för de allra flesta produkterna behöver både återanvändningen och återvinningen öka markant.

Fru talman! Möjligheten att skapa cirkulära resursflöden ger oss chansen att fortsätta att bygga världen bättre. Det är en värld där människor är friskare, lever längre och har det bättre. Vi ska samtidigt göra detta genom att trycket mot planeten minskar. Den cirkulära ekonomin är ett verktyg för hållbar ekonomisk tillväxt, och det ska vi använda.

Fru talman och ledamöter! Jag ska börja med att säga något som vi inte brukar säga från Miljöpartiet: Vi behöver öka konsumtionen. Vi behöver öka konsumtionen av klimatsmarta produkter, reparationer, återbrukade produkter och återvunnet material.

Men vi behöver också minska konsumtionen. Vi behöver minska konsumtionen av fossila produkter och produkter som belastar klimatet. Vi behöver minska på slit-och-släng - och till och med på köp-och-släng. Det är inte alltid produkter ens blir använda, utan de köps och läggs åt sidan.

Vi har bara en planet men konsumerar som om vi hade fyra planeter. Om det hade varit ett ekonomiskt bokslut så hade man sett röda siffror. Det hade gjorts stora åtgärder, men i planetens bokslut tycks det som de röda siffrorna bara får fortsätta.

FN:s generalsekreterare Guterres sa att vi måste sluta kriga mot planeten. Vi måste helt enkelt hålla oss inom planetens gränser. Det är otroligt skönt att höra att det är så många partier som verkligen brinner för cirkulär ekonomi. Det finns många gemensamma åtgärder och förslag som man skulle kunna gå fram med. Jag känner ändå en viss frustration att vi inte kommer fram snabbare när jag ser att det finns så många gemensamma linjer här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

Den europeiska miljöbyrån skrev tidigare i en rapport att den ekonomiska tillväxten och bnp-tillväxten är väldigt viktiga för ett ökat välstånd. Vi behöver sjukvård, skolor och allt vad det är. Samtidigt finns det också många baksidor. Vi ser en artkris och en klimatkris.

Vi måste ändå våga prata om den ekonomiska tillväxten och hur vi kan omdefiniera den och få in externaliteterna. Det är en väldigt fin metafor som Kate Raworth använder i Doughnut Economics. Vi har planetens gränser som vi inte får överskrida. Men vi har också ett socialt golv som vi inte får underskrida så att det blir fattigdom och armod. Sedan har vi ett säkert utrymme däremellan. Vi borde ändå ha modet att prata mer om hur vi tänker kring ekonomisk tillväxt.

Hur ska vi då göra för att hålla oss inom planetens gränser? Jag tycker inte att vi ska fokusera alltför mycket på den enskilda konsumenten. Det är klart att det ska vara lätt att göra rätt. Men det är inte där som vi hittar de stora kliven.

Vi ska inte ägna oss åt pekpinnar och moraliserande. Vi politiker behöver fixa strukturerna och helt enkelt göra det möjligt. Det behövs en tydlig kompass och långsiktiga spelregler. Vi behöver både målsättningar och olika typer av lagregleringar.

Miljömålsberedningen har i uppdrag att ta fram klimatmål för minskade utsläpp från konsumtion. Det är en väldigt viktig pusselbit. Företag kan jobba med sina värdekedjor och med spårbarhet från underleverantör till underleverantör hela vägen.

Här är det inte minst viktigt med standardiseringar men också olika typer av digitala innovationer. Det finns till exempel projekt om textil men också om elektronik. Där bygger man in en digital komponent som bara följer med hela vägen. Det är otroligt viktigt.

Flera har här nämnt strategin och handlingsplanen för cirkulär ekonomi. Jag håller verkligen med Magnus Ek om att vi behöver bygga vidare på den och ta steg vidare. Den har lagt en grund, men vi behöver jobba mer med den. I den finns en vision om ett samhälle där resurser används effektivt i giftfria cirkulära flöden och ersätter jungfruliga material. Låt oss fortsätta med det.

Här är problemet att den cirkulära ekonomin i dag är väldigt liten jämfört med den linjära. Vi behöver skifta där, skala upp och se till att det går snabbare. Ett exempel, där jag gör några nedslag i betänkandet, är att Miljöpartiet vill att vi ska införa ett nationellt mål, lagkrav och styrmedel för att minska resursförbrukningen.

Här är det intressant att titta på Finland, som har en målsättning om att förbrukningen av primära råvaror för inhemsk konsumtion 2035 inte ska överstiga 2015 års nivå. Det är ändå en modig målsättning av Finland, som ändå i mångt och mycket är ett råvarutillverkande land.

Den gröna skatteväxlingen är också väldigt viktig i detta. Flera ledamöter har talat om att vi måste se över prissättningen. Det måste helt enkelt bli dyrare med jungfruliga material.

Jag vill också ta upp detta med att återanvända och återvinna elektronik. Det är väldigt viktigt att vi kommer till rätta med frågan. Det handlar om att producentansvaret utvecklas. Här finns en väldigt bra utredning. Vi behöver helt enkelt göra en proposition av den och se till att det kommer vidare.

Det handlar också om kemikalieskatten, så att vi inte dubbelbeskattar begagnat. Här är ett ärende på gång. Det är lite synd att man inte har lyssnat in riksdagspartierna och har fått in det i ärendet. Men vi får hoppas att det finns fler tillfällen att jobba med den frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

Sedan vill jag också lyfta fram återvinning av metaller och inte minst de innovationskritiska metallerna och mineralen, vilket är jätteviktigt. Där kom det nyligen forskning från Linköping som jämförde mineralbranschen med återvinningsbranschen vad gäller just detta.

Där ser man att inte bara finns fossila subventioner utan egentligen också linjära subventioner. Det skulle man verkligen kunna titta på och helt enkelt se till att det lönar sig på ett bättre sätt att återvinna mineral.

Byggmaterial skapar också en väldigt stor avfallsström. Här finns det oerhört mycket att göra. Steg har tagits. Men vi behöver göra desto mer. Det är också intressant att titta på att redan i bygglovsskedet ställa krav på att man jobba cirkulärt i byggprojekt. Då kan vi komma åt de riktigt stora massorna och avfallsströmmarna.

Det är också väldigt viktigt med giftfrihet. Detta har inte nämnts så mycket i dag, men om vi ska cirkulera måste vi se till att det är giftfritt. Vi måste ha rimliga system för att testa, som inte blir alltför betungande, så att vi inte cirkulerar in nya problem, vilket vi har sett exempel på tidigare. Vi kanske borde börja tänka mer på beginning of life än på end of life.

Vi behöver verkligen tänka till och göra rätt från början. Produktdesign och att öka livslängden på produkter är oerhört viktigt. Så mycket som 80 procent av miljöpåverkan avgörs redan i produktdesignskedet, så där behöver vi lägga mycket krut.

Jag vill också nämna upphandling. Det är ett väldigt viktigt redskap i det här. Upphandlingsmyndigheten har haft i uppdrag att ta fram krav vad gäller fossilfritt och cirkulärt. Man har jobbat länge med detta och har nu fått pengar i budgeten för att jobba ytterligare med det. Det är väldigt viktigt för att driva fram en marknad på kommunal nivå.

Jag slutar som jag började: Vi behöver öka konsumtionen av det som är bra för planeten och minska konsumtionen av det som är dåligt för planeten, så att vi kan hålla oss inom planetens gränser.

Jag står bakom alla Miljöpartiets reservationer men yrkar bifall endast till reservation 2.

Fru talman! Vi debatterar i dag miljö- och jordbruksutskottets betänkande om cirkulär ekonomi. Motionerna i detta betänkande handlar bland annat om resursförbrukning och resurseffektivitet, återanvändning och återvinning, skrotning, avfall, matsvinn och plastfrågor. Betänkandet visar på den stora bredden i frågan och på det djupa engagemanget från riksdagens ledamöter. Jag vill yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Fru talman! Det krävs en omställning av samhället för att vi ska nå våra miljö- och klimatmål, trygga vår välfärd och näringslivets konkurrenskraft samt uppnå de globala målen för hållbar utveckling. Vi behöver förändra dagens ohållbara resursanvändning, eftersom den leder till utarmning av biologisk mångfald och spridning av farliga ämnen samt bidrar till klimatförändringarna. Vi måste vända den negativa utvecklingen, rädda hotade ekosystem och säkra möjligheten till en hållbar resursanvändning för kommande generationer. En del i denna vision är just den cirkulära ekonomin.

Sverige kan skapa en hävstång från det nationella till det globala genom att vara det goda exemplet som visar hur vi slår vakt om vår planet och vårt näringsliv och hur detta går hand i hand. Sverige har, som ett av världens mest innovativa länder, goda förutsättningar att ta sig an denna omställning. Genom teknikutveckling och innovation för cirkulära lösningar kan viktiga steg tas för stärkt konkurrenskraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

Många svenska företag ser redan möjligheterna med att ställa om sin verksamhet i linje med en mer resurseffektiv cirkulär ekonomi. Allt detta ger också fördelar på den globala marknaden, där svenska företag kan exportera de produkter och tjänster som efterfrågas när världen ställer om.

Omställningen till en cirkulär ekonomi skapar vi tillsammans. Det handlar om politiken, näringslivet, offentlig sektor, akademi, privatpersoner och civilsamhället. Som ett led i detta inrättades Delegationen för cirkulär ekonomi i april 2018. Detta är regeringens rådgivande organ, som har till uppgift att vara ett kunskapscentrum och en samordnande kraft för näringslivets omställning till en cirkulär ekonomi. Delegationen ska även identifiera hinder och fungera som en katalysator.

För att öka takten i omställningen ännu mer beslutade regeringen i juni 2020 om en nationell strategi för cirkulär ekonomi och i januari 2021 om en handlingsplan med över 100 beslutade åtgärder inom områden som industriomställning, materialförsörjning, teknikutveckling och avfallshantering.

Regeringen har också i budgetpropositionen för 2021 och 2022 föreslagit en rad budgetsatsningar som bidrar till omställningen till en cirkulär ekonomi.

Många viktiga beslut och styrmedel är alltså på plats, men som betänkandet och debatten här i kammaren visar är uppgiften stor och frågorna omfattande. Jag är därför glad att ytterligare en viktig pusselbit i arbetet kom på plats häromveckan.

Fru talman! Jag talar om plasten. Plast är ett viktigt och allmänt förekommande material i vår vardag. Det finns många användningsområden där vi i dag är beroende av de egenskaper som plasten har. Detta innebär att vi inte kan sluta använda plast, men hanteringen av plast måste bli cirkulär och hållbar.

Nedskräpningen på land och i hav, svårigheten att materialåtervinna plast och utsläppen av växthusgaser från plastförbränning och plastproduktion gör plasten till en av vår tids stora miljöutmaningar. Därför behöver vi göra tre saker. Vi måste minska mängden plast, se till att rätt plast hamnar på rätt plats och göra plasten mer återvinningsbar.

Den 21 februari presenterade regeringen Sveriges första handlingsplan för att minska plastens påverkan på klimatet och miljön. Handlingsplanen tar ett helhetsgrepp om plasten genom en mängd åtgärder såsom ny lagstiftning, budgetsatsningar och uppdrag till myndigheter. Jag vill särskilt nämna några exempel på åtgärder.

Det finns ett nytt mål om att plastförpackningar i genomsnitt ska innehålla 30 procent återvunnen råvara år 2030. Fler förpackningar ska också bli återanvändbara, och användningen av engångsmuggar och matlådor ska minska med 50 procent till år 2026.

Regeringen gör också flera budgetsatsningar inom plastområdet. Naturvårdsverket får ytterligare 25 miljoner per år 2022-2024 för att både nationellt, inom EU och globalt stärka arbetet för en mer cirkulär och hållbar plasthantering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

Samtidigt görs särskilda satsningar för att minska nedskräpning. Det handlar bland annat om strandstädningsbidrag och genomförande av engångsplastdirektivet i Sverige.

En del av problemet med plast är att många plastsorter inte går att materialåtervinna. Kemikalieinspektionen får därför i uppdrag att utreda vilka ämnen som hindrar eller är problematiska för att plast ska kunna återvinnas.

Som vi hört tidigare i debatten står byggsektorn för en stor del av plastanvändningen - 20 procent. Därför har regeringen gett Boverket i uppdrag att utveckla arbetet med omställningen i bygg- och fastighetssektorn.

Omställningen till en cirkulär plasthantering är nödvändig för att Sverige ska ligga längst fram i klimatomställningen och kan leda till nya innovationer och företag, ökad konkurrenskraft och fler nya gröna jobb.

Fru talman! I går fattade världens länder ett beslut på FN:s miljöförsamling i Kenya om att det behövs ett globalt avtal mot plastföroreningar. Det här är ett historiskt beslut. Det är den största miljööverenskommelsen sedan Parisavtalet. Vi i Sverige har länge kämpat för ett globalt plastavtal, och nu kan vi äntligen påbörja FN-förhandlingarna.

Beslutet innebär att FN nu har satt ramarna för de kommande förhandlingarna. Nu påbörjas det viktiga arbetet med att ta fram ett globalt rättsligt bindande avtal.

Plastföroreningar är ett gränsöverskridande problem som kräver globala lösningar och åtgärder. Det här beslutet är ett stort och viktigt första steg. Med ett globalt avtal har vi möjligheten att gemensamt komma fram till mål och konkreta åtgärder för hela livscykeln för plast.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar Marlene Burwick för anförandet, där plasten med all rätt tog en del plats. Även jag nämnde det globala avtal som har tecknats av FN. Det är klart att det här ger förhoppningar om att man hittar ramverket men sedan också klär det i ord och i handling för att komma åt föroreningar.

Den handlingsplan som regeringen har antagit för plasten är naturligtvis också bra. Jag noterar dock att en del av dem som har kommenterat handlingsplanen - jag tänker bland annat på Avfall Sverige - tycker att det är få nyheter. Vart försvann till exempel den kemiska återvinningen? Den nämns över huvud taget inte i handlingsplanen men presenterades så sent som för ett år sedan som en väldigt innovativ teknik. Här ska vi gå vidare.

I mitt anförande talade jag om dialogen, som även Amanda Palmstierna tog upp i sitt anförande. Det handlar om vikten av att man talar med varandra och lyssnar in vad till exempel näringslivet behöver. Det förvånar mig att regeringen inte tycks ha gjort det i den utsträckning som man skulle önska för att vi ska kunna gå vidare med de olika stegen mot en bättre användning av plasten, så att den faktiskt hamnar på rätt plats. Vilket är Marlene Burwicks svar på frågan varför återvinningsindustrierna är kritiska?

Fru talman! Jag ska inte göra mig till talesperson för återvinningsindustrierna, men min uppfattning är inte att man är konstruktiv. Jag kan tänka mig att man i många situationer vill peka på att någonting kan vara bra men vill ha ytterligare saker eller åtgärder genomförda. Vad jag har sett finns den typen av synpunkter. Men jag har inte uppfattat något annat kritiskt. Regeringen för absolut en aktiv dialog med de relevanta parterna i den här frågan. Det är min bestämda uppfattning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

Fru talman! Då vet vi väl egentligen inte vem som har rätt, men jag konstaterar vad jag har läst i pressmeddelanden. Där läser jag in att det finns övrigt att önska.

Marlene Burwick sa i sitt anförande att många styrmedel är beslutade. Det var en fråga som även jag hade uppe. Men jag tycker också att det är viktigt att veta om styrmedlen styr rätt. Når vi dit vi vill? Jag hade ett antal exempel på olika styrmedel vars resultat man nu kanske förvånas över. Vi får konstatera att resultaten inte alltid blivit de önskvärda. Jag tänker på plastpåseskatten, skatten på avfallsförbränning och skatten på elektronik. Man måste lyssna och undersöka om vi gör rätt saker. Men det tycks inte regeringen vara så benägen till.

I går när jag satt och läste lite olika dokument hamnade jag i Långtidsutredningen från 1999, där det finns ett inspel om att man gjorde och behövde göra samhällsekonomiska analyser av det som då kallades kretsloppsekonomin. I dag heter det cirkulär ekonomi, men det är samma syfte. Man efterfrågade alltså detta redan då. Men varför slår regeringen dövörat till när det gäller att göra mer av den här typen av analyser?

Skatteverket har tittat på avfallsförbränningsskatten och sagt att det inte är någon bra idé. Vi nådde längre redan från första början. Då undrar jag: Är regeringen beredd att göra något med plastpåseskatten och slopa avfallsförbränningsskatten?

Fru talman! Jag tackar Betty Malmberg för frågorna. Jag och regeringen instämmer självklart vad gäller vikten av samhällsekonomiska analyser. Det är förstås utgångspunkten i regeringens arbete hela tiden.

Jag skulle ändå vilja problematisera det här området, som jag vet att Betty Malmberg är väl insatt i. Frågan om cirkulär ekonomi har ju många ingångar och många bottnar. Någonting som är viktigt i det här sammanhanget är till exempel att vi måste minska användningen av plast över huvud taget. Det är inte bara fråga om cirkularitet, utan vi måste även minska användningen totalt sett. Det är också en viktig del i EU:s engångsplastdirektiv, så vi behöver hitta olika ingångar i det här arbetet.

Även frågan om giftfritt, som bland annat ledamoten Amanda Palmstierna tog upp i sitt anförande, är väldigt viktig. När det gäller de olika styrmedlen går våra ambitioner åt samma håll, men det jag vill försöka problematisera kring är att det även är väldigt viktigt att vi styr rätt. Vi är helt överens när det gäller exempelvis vikten av giftfritt och att vi inte får ämnen som gör att vi får in gifter i våra kretslopp.

När det gäller plastpåsarna har vi direktiv från EU om att till exempel minska förbrukningen av tjocka plastpåsar, därav plastpåseskatten. Vi har också sett att användningen verkligen har minskat kraftfullt. Svenska folket vill vara med och ställa om och ta ansvar. Många kommuner har också ställt om, exempelvis på så sätt att de nu använder papperspåsar för matavfallet. Detta är en del av en omställning som man gör för att minska förbrukningen av vissa ämnen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

Det var ett långt svar på Betty Malmbergs fråga, men jag har en vilja att problematisera detta med tanke på svårigheterna på området.

Fru talman! Ledamoten Burwick har för mig varit en värderad förhandlingspartner och samarbetspartner under en stor del av denna mandatperiod. Jag uppskattar verkligen det samarbete som vi å våra partiers vägnar haft, inte minst vad gäller att genomföra de delar av januariavtalet som härrör från cirkulär ekonomi och andra miljöfrågor. Jag tror verkligen att Marlene Burwick har varit en tillgång för sitt parti där.

Men det är också så att ledamoten Burwick är representant för det parti som har innehaft regeringsmakten under hela denna mandatperiod. Det finns en hel del saker som jag verkligen saknar. Jag undrar varför de inte har kommit till. Vi kan lämna det som vi har lyckats med åt sidan - det är för det mesta bra saker. Det är vissa stora saker som verkligen hade behövts på området cirkulär ekonomi.

Jag har nämnt den översyn som skulle behövas av svensk avfallslagstiftning. Vi behöver se till att vi går från det linjära till det cirkulära även i hur lagen ser på hur resurser ska användas. Det skulle kunna behövas en paraplyutredning för att plocka de lågt hängande frukterna och lösa de små problemen. Sådana finns i en lagstiftning som inte har setts över i sin helhet på länge.

Dessutom har regeringen lämnat en hel del saker i byrålådorna. Den utredning om producentansvar för textilier som vi tillsammans förhandlade fram har inte lett till någon proposition. Någon sådan ser heller inte ut att komma på riksdagens bord före valet. Likadant är det med frivalsutredningen. Utredaren sa att det här är någonting som verkligen hade kunnat gynna cirkulär ekonomi i Sverige, men det blir kvar i byrålådorna. Detta är problem vi ser även på andra områden i miljöpolitiken. Miljömålsberedningen lade två år på havsmiljöpolitiken, men det har heller inte lett fram till någon proposition.

Det här är en fråga som inte bara ska ställas till Marlene Burwick och kanske inte ens bara till Socialdemokraterna, eftersom det är Miljöpartiet som har suttit i Miljödepartementet. Men trots allt fattar en regering beslut kollektivt. Varför har det inte hänt mer här? Hur ska väljarna när de går till valurnan tänka sig att Socialdemokraterna och Miljöpartiet gör goda saker för miljön, när man har låtit bli de här sakerna, som hade varit rätt lätta att genomföra?

Fru talman! Det var bra att du, Magnus Ek, inte ställde en fråga om allt bra vi har gjort, för då hade min repliktid inte räckt till eftersom det är så himla mycket.

Svaret på din fråga är att under denna mandatperiod har regeringen tillsammans med samarbetspartierna och inom ramen för januariavtalet gjort enormt stora framsteg på området för cirkulär ekonomi. Många översyner och utredningar har genomförts, och ett stort arbete pågår för närvarande inom Regeringskansliet. Det är helt enkelt ett väldigt stort inflöde i många ärenden som gör att det ännu inte har landat i propositioner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

Ledamoten borde kanske ha fler diskussioner med det ansvariga statsrådet, men jag kan konstatera att mycket bra arbete har gjorts. En grund för ny lagstiftning och nya förslag från regeringen finns som stöds av en majoritet i riksdagen. Det finns alltså gott hopp om framtiden på detta område.

Fru talman! Det är skönt att ha gott hopp om framtiden, men vi måste också kolla på vad vi har gjort eftersom vi vet hur angeläget och bråttom det är. Vi har en klimatkris som Sverige måste hjälpa till att lösa genom att sänka sina utsläpp och göra det fort.

Det handlar om att transformera vår ekonomi på mindre än en generation. Detta görs inte i en handvändning och att då sitta och hålla på förslag som kan ta oss närmare målet är inte god miljöpolitik, oavsett hur bra utredningen är. Det är inte rätt sätt att styra ett samhälle att lämna verktyg i verktygslådan som är färdiga att ta till. Men tyvärr har regeringen gjort precis det under denna mandatperiod.

Jag tror inte heller att Miljödepartementet har haft mer att göra än andra departement. De senaste två mandatperioderna har någonting gått fel, för det har knappt kommit några propositioner från Miljödepartementet till riksdagen. Men det är här vi beslutar om medlen och ändrar lagstiftningen, och för att kunna göra det måste vi få förslag från regeringen. Det är så vårt demokratiska system fungerar. Det här är ett underbetyg till de ansvariga statsråden sedan 2014. Men en regering fattar också beslut kollektivt.

När det gäller producentansvaret för textilier, där det såvitt jag vet inte råder politisk konflikt, finns det en färdig utredning som beskriver hur det skulle kunna se ut. Det kan säkert behöva skruvas på detaljer och finslipas lite, men det är det vi är till för.

När vi har lagt två år i Miljömålsberedningen på att ta fram beslut, som vi absolut kan diskutera men där det finns en bred politisk enighet, och de blir kvar i verktygslådan är det inte att leverera resultat för miljön.

Både Socialdemokraterna och Miljöpartiet kommer att behöva svara på hur det har kunnat bli så här.

Fru talman! Jag uppskattar Magnus Eks stora engagemang i frågan.

Låt oss fokusera på ämnet för debatten, nämligen cirkulär ekonomi. Jag tycker att regeringen har levererat väldigt mycket på detta område tillsammans med januaripartierna. I mitt anförande nämnde jag strategin, den första i sitt slag att antas i Sverige, som efterföljdes av en handlingsplan med många åtgärder. I den var vi också tydliga med att vi skulle fortsätta att följa upp de viktigaste materialströmmarna, och den 21 februari presenterades handlingsplanen för plast.

Cirkulär ekonomi

Jag delar alltså inte Magnus Eks uppfattning om regeringens arbete, utan jag tycker att regeringen har levererat många bra förslag som har fört denna fråga framåt. Vi kommer också att fortsätta leverera bra förslag som bottnar i utredningar som har genomförts under denna mandatperiod.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 16 mars.)