Interpellationssvar - Den hårt drabbade gränshandeln - 2022-03-01

Svar på interpellationer

Fru talman! Alexander Christiansson har frågat mig hur regeringen ämnar agera för att rädda företag och handeln mellan Strömstad och riksgränsen.

Att skapa nya jobb och värna om de jobb som finns är en förutsättning för att bryta segregationen, vilket i sin tur är en av regeringens prioriterade frågor. Regeringen är medveten om att gränshandeln drabbats hårt av pandemin. Därför har den svenska regeringen haft en mycket nära kontakt med Norge angående situationen i gränsregionerna och inreserestriktionerna.

Den 9 februari upphävde regeringen samtliga restriktioner vid inresa till Sverige från Norden och övriga EU- och EES-länder. Från och med den 12 februari har även Norge avlägsnat sina inreserestriktioner mot övriga EES-länder. Pandemin försvagas, och med fortsatt vaccinering är förutsättningarna goda för att återfå en fungerande gränshandel mellan våra länder.

För att stärka företagen som är fortsatt drabbade har regeringen beslutat om ytterligare reformer för 2022 om 74 miljarder kronor. Det handlar om åtgärder för att skapa nya jobb i hela landet genom stora investeringar i grön omställning och höjda generella statsbidrag till kommuner och regioner.

Det finns också riktade insatser för att långsiktigt stärka banden mellan våra länder. Det gränsöverskridande programmet Interreg Sverige-Norge 2021-2027 spelar en viktig roll i att upprätthålla och stärka gränsöverskridande förbindelser mellan länderna.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Vi hade ju bokat den här debatten för några veckor sedan. På grund av familjekarantän fick jag dessvärre ställa in, men nu står vi äntligen här i en mycket viktig fråga.

Pandemin ser ut att vara över till stor del, vilket är fantastiskt goda nyheter inte minst för företagarna och övriga medborgare i landet.

Jag tänkte fokusera på Strömstadsregionen och lite kort ge dem som lyssnar på den här debatten en bild av vad Strömstad är för ort.

Strömstad är ju välkänt för att vara en pärla på den västsvenska kusten. Det är en liten stad; det är bara drygt 6 000 invånare på denna lilla ort. I hela kommunen är det ungefär 13 000 invånare. Det är en fantastisk plats att vara på med havet, doften, klipporna och bohusgraniten. Statsrådet har säkert själv varit där. Det är en mycket speciell och fin plats att vara på. Jag vill verkligen uppmana alla svenska medborgare att åka och besöka Strömstad om de inte varit där.

Det är en unik kommun. Den är unik på det sättet att en liten landsbygdsort som Strömstad har tillgång till en enorm handel. Det är verkligen så. Orten är kopplad till Norge på ett unikt sätt. Det handlar inte bara om handel, utan det handlar om familjer och vänner, om vård och omsorg och om tjänster som byts mellan länderna på ett sådant sätt att man inte ens upplever att det finns en gräns. Det är en sådan relation vi haft till vårt systerfolk i Norge under många år.

Under pandemin spreds en väldigt härlig bild i många olika tidningar. Jag tänkte visa den för statsrådet här. På bilden ser man två enäggstvillingar, Ola och Pontus, 73 år gamla, som under pandemin inte fick träffas. De kom en gång i veckan, satte sig på Svinesundsbron och satt där och tog en fika tillsammans med ett par meter mellan sig.

Det är en charmig bild, men den beskriver också vad som väldigt snabbt hände på den här orten, där man var van att röra sig och leva ett normalt liv över gränsen. Helt plötsligt var det bom stopp. Det är någonting vi inte har sett på många, många år.

Banden prövades hårt under pandemin. Det var många som beskrev att man på den norska sidan ville att svenskar skulle ha gul väst och annat sådant för att utmärka sig - nästan som om vi hade varit pestsmittade, har jag hört vissa säga. Det var en otroligt beklaglig bild som spreds, och det prövade banden rejält.

Runt Oslo, från Larvik på den västra sidan till Halden på den östra sidan, bor ungefär 2 miljoner människor på den norska sidan. Gränshandeln har en enorm effekt på just Strömstad. Orten, med 13 000 invånare, har en handel som motsvarar ungefär 150 000 invånare. Gränshandeln omsatte 28 miljarder kronor under 2019; det är otroligt mycket. Men väldigt snabbt förlorade man sin omsättning.

Jag tänkte ställa en fråga till ministern, för jag vet att också ni är medvetna om det här. Det nordiska samarbetet är otroligt viktigt, och det är någonting som företagarna på orten ofta lyfter.

Ministern säger i sitt svar att man har haft kontakt mellan regeringarna. Jag tänkte fråga vad man menar att den ska leda till och vad man kan göra för att garantera folket som bor i Strömstad att detta inte sker igen på sikt.

Fru talman! Tack, Alexander Christiansson, för att du påpekar en väldigt viktig näringsgren för handeln och för Sverige!

Du har alldeles rätt i att det här är någonting som påverkar hela vårt land. Det ger massor av sysselsättning på orter som tidigare hade det ganska svårt med sysselsättning. Det gäller inte minst norra Värmland, där det nu har uppstått många nya jobb och där det till och med är arbetskraftsbrist i dag. Detta är väldigt viktigt.

Sedan jag blev näringsminister har jag haft två möten med min norska kollega. Vid båda tillfällena har vi pratat om hur vi i framtiden ska upprätthålla öppna gränser även om pandemin slår till igen. Precis som Alexander Christiansson är inne på är detta ett gammalt löfte mellan Sverige och Norge sedan 1955, som så enkelt kunde tas undan när pandemin slog till. Våra gamla regler och förhållningssätt ändrades bara över en natt.

Tyvärr är jag inte övertygad om att det skulle hjälpa ens om vi skulle skriva nya deklarationer och nya papper på att vi aldrig kan stänga vår handel. Jag tror att det blir väldigt svårt att få till en överenskommelse som är mer bindande än den vi skrev redan 1955.

I vår kontakt med den norska regeringen - det är framför allt statsrådet Hallberg som har haft den löpande kontakten - har vi försökt få till att man skulle öppna upp gränsen vid flera tillfällen under pandemin men inte varit framgångsrika.

Det finns ett annat initiativ vi har tagit från Näringsdepartementet de senaste månaderna som vi får sätta vår förhoppning till. Vaccinforskarna är nu mer optimistiska i och med att man tack vare ny teknik och medicinutveckling i life science-sektorn tror att man nu har en metod för att vid varje ny form av virus kunna ha ett verksamt vaccin inom 100 dagar.

Vår strategi har helt enkelt varit att starta ett samnordiskt samarbete med alla de nordiska länderna där vi ska försöka skapa en möjlighet också för Norden att ha en snabb uppväxling när det gäller att kunna göra vaccin för de nordiska länderna. Alexander Christiansson vet säkert att vi har tagit initiativ i Matfors utanför Sundsvall till att bygga en sådan facilitet tillsammans med det privata näringslivet.

På så sätt kan vi helt enkelt hamna i den situation som vi är i nu, i mars 2022, fast det kunde ha varit i maj 2020 i stället. Det är den strategi vi har på Näringsdepartementet för att försöka vara med och lösa det här.

Naturligtvis ska vi göra allt, fru talman, för att också prata med norrmännen för att se om man kan hitta en mer bindande överenskommelse. Det blir i ett slag svårt att anpassa sin ekonomi och sin handel när förutsättningarna ändras av lag bara över natten.

Samtidigt, för att måla med lite ljusare färger: Vi har sett att vi med de stora insatser vi gjorde för att rädda näringslivet också har träffat gränshandeln relativt väl. Vi ser att många trots allt har lyckats få sin verksamhet att övervintra. Det har funnits konkurser, men inte alls i så stor utsträckning som vi från början befarade. Vi hoppas att det nya läget med vaccin och där pandemin är på väg bort ska kunna trygga gränshandeln från Strömstad till riksgränsen, som din fråga gällde från början.

Vi är mer optimistiska, och med en ny vaccinmöjlighet i Norden så småningom hoppas vi att vi kan se till att vi aldrig mer får uppleva de hårda år som vi har haft under pandemins gång.

(forts.)

Fru talman! Tack för svaret, ministern!

Dialogen mellan regeringarna är helt klart central. Vi sverigedemokrater har också, inte minst genom Nordiska rådet, arbetat hårt för att den dialogen ska bli ännu tajtare och bättre på sikt.

Jag vill informera ministern om att Göran Lundgren, driftschef vid Grensemat, välkomnar ministern och Nordiska rådet till Strömstad för att ta lärdom av det som skett under gränshandelns stora period av tillbakagång. Många företag där kunde tappa uppemot 98 procent av sin omsättning, så det var enormt stora förluster. Jag vet också att våra ledamöter i Nordiska rådet har tagit med sig frågan om att träffas i Strömstad till den svenska delegationen i Nordiska rådet.

Ministern nämnde i sitt svar just stöden, i ett försök att måla med lite ljusare färger. Jag tror att det inte bara är jag utan även många företag där ute, inte minst småföretagen - besöksnäringen är ett bra exempel - som kanske inte alltid delar bilden att stöden har nått fram till rätt företag i tid. Det finns många företag som har drabbats hårt och som sedan inte har kunnat söka stöd av olika anledningar och inte fått stöden utbetalda.

I Tillväxtanalys granskning visade det sig att de stora vinnarna på stöden var tillverkningsindustrin och de stora förlorarna hotellbranschen. Det säger ganska mycket om regeringens prioriteringar, menar jag, när det kommer till synen på småföretagen och de företag som jag menar bygger mycket av den tillväxt, det jobbskapande och de innovationer som vi behöver för att bli en stark tjänsteekonomi.

Med det menar jag inte att tillverkningsindustrin inte är viktig. Det är den naturligtvis. Men jag kan ibland uppleva att vi lever kvar på 80-talet när vi pratar om de här sakerna. Det känns lite som att systemen är lite föråldrade. Jag menar att vi behöver arbeta tillsammans för att göra vårt samhälle mer dynamiskt, inte minst inom politiken, och mer flexibelt för att möta de behov som finns inom näringslivet.

En annan företagare som arbetar med bland annat handel i Strömstad är Ulf Palm. Han är framför allt förundrad över att det har funnits en sådan tondövhet när det gäller att ta till sig kritik och synpunkter kring delar med uppenbara svagheter och ogenomtänkta upplägg. I stället för att vara öppen för de synpunkter som lämnats har man gjort samma fel gång på gång.

Dessvärre, säger han, tror jag att svaret på varför det har skett är att det inte har funnits någon förståelse för eller insikt i de svagheter som funnits i tagna beslut. Det är en bild som vi i Sverigedemokraterna delar och som även oppositionen många gånger har lyft i denna kammare som kritik mot regeringens arbete under pandemin.

Jag har själv jobbat inom detaljhandelsbranschen. Jag har jobbat med olika företag och även haft kunder uppe i Strömstad, och jag vet hur svårt det är med kompetensförsörjningen där uppe. Det är en otrolig utmaning. Om andra ställen i Sverige har stora utmaningar med kompetensförsörjning är det ingenting mot vad Strömstad har. Det är svårt att locka arbetskraft, speciellt nyckelroller, upp dit. Du ska flytta upp en hel familj, och det är ganska tufft.

Göran och Ulf har en fråga. Viktiga frågor bollas mellan ministrar. Det är inte bra, då det inte finns en överblick. Man upplever att ingen minister egentligen har tagit på sig ansvaret för det som har hänt med gränshandeln under pandemin. Frågan är då varför ministrarna har arbetat i stuprör i en sådan här viktig fråga både för ekonomin och för samhället i stort.

Fru talman! Tack, Alexander Christiansson, för din uppföljande fråga!

Jag tror nog att det finns anledning att på vissa områden kritisera både regering och riksdag när det gäller hur vi hanterade pandemistöden i början. Det var mycket svårt för företagen att förutsättningslöst se hur stöden skulle förändra deras möjligheter att verka som företag. Men den stora bilden är ändå - den har ju börjat utvärderas nu - att vi trots allt har varit bland de bästa i hela Europa på att klara vårt näringsliv. Sedan är inte det någon tröst för den enskilde, och de frågeställare du nämner kan ju höra till dem som har drabbats när det inte har funkat. Det går inte att dra någon slutsats att det har funkat för alla.

Faktum kvarstår dock: När man börjar utvärdera stödens effekt i Sverige - det har varit stöd på närmare 400 miljarder kronor, så det har varit rejält tilltaget - ser man att de svenska företagen upplever, och det stöds också av statistik, att Sverige som nation har klarat pandemin bland de bästa i Europa. Vi är det första land som har högre bnp efter pandemin än vad vi hade innan pandemin.

Vi ska inte slå oss till ro med det på något sätt. Vi ska utforma stöden så att de alltid funkar, för det gör de inte alltid. Näringarna själva berättar att den första perioden, när vi var väldigt generösa och inte ställde så mycket frågor från myndigheterna, var en bättre period än när riksdagen sedan skärpte reglementena runt att få ut stöden.

Problemet där, som många andra gånger, var kriminalitet. Vi såg ett stort utflöde av resurser till icke seriösa företag, och därför skärpte vi reglerna vid två tillfällen för att det skulle funka bättre och för att vi skulle kunna undvika kriminalitet.

Jag välkomnar också din inbjudan. Det är inte jag som är ansvarig Nordenminister, utan det är statsrådet Hallberg som har ansvar för detta. Men jag ska ta med mig frågan till henne. Jag tror inte att hon har någonting emot att komma till Strömstad med Nordiska rådet. Men det är inte jag som avgör frågan, utan vi får fråga statsrådet Hallberg om hon är intresserad av att föra detta vidare.

Jag tror att vi har mycket att lära av det nära samarbetet i Norden. Jag har redan träffat den norske näringsministern vid två tillfällen, och jag ska åka till Norge och fortsätta dialogen nästnästa vecka. Vi måste prata mycket och hitta nya lösningar på den här typen av problem - och många andra där vi som Norden kan komma ut starkare än som varje enskilt land. Norden är en viktig prioritering för regeringen.

Hur ska man fördela stöd och utveckla stöd i framtiden? Nu får vi ett mer normalt läge, och jag hoppas att vi kan utvärdera de olika delarna av stöden. En del stöd är fortfarande kvar. Till exempel har vi förlängt några av stöden till den 30 juni för att vara på den säkra sidan, så att det inte finns effekter av covid som kommer tillbaka.

Jag kan i alla fall lova Alexander Christiansson att vi har gjort allt vi kan för att mildra effekterna för industrin. Men det är klart: Ta gränshandeln, där man från en dag till en annan tappar hela kundbasen. Det är väldigt svårt att ordna en politik som ska vara generell och samtidigt lösa de här väldigt speciella problemen.

Jag hoppas och tror att branschen delvis fick svar i höstas. När pandemin gick ned efter sommaren ökade gränshandeln ganska kraftigt under höstmånaderna. Den förhoppning regeringen har - och vi har väl en del positiva indikationer - är att strömmen av norrmän som åker över och handlar på den svenska sidan nu börjar igen, ungefär som vi svenskar gjorde i slutet av 60- och början av 70-talet. Jag var själv med och köpte varor i Norge vid något tillfälle.

Gränshandeln har varit en företeelse under lång tid, och vi ska göra så gott vi kan för att den ska underlättas också i framtiden.

Fru talman! Tack för svaret, återigen!

Nu handlar den här debatten egentligen inte om stöden, men jag kan ändå inte hålla mig. Det låter som - den kritiken har jag också framfört flera gånger till den tidigare näringsministern Ibrahim Baylan - att stöden kommer ut och är rätt anpassade till olika branscher, men i verkligheten är de inte det. Det har skapat en stor misstro mot systemet från många företagare, och det ser jag som väldigt allvarligt. Det finns fog för en annan debatt kring det.

Jag vill tacka näringsministern för den här debatten. Den har varit givande. Min bild som sverigedemokrat är att mycket kunde ha skötts mycket bättre. Mycket kunde ha hanterats mycket bättre och snabbare från regeringen. Nu har vi som sagt gått ur pandemin till stor del, vilket är väldigt positivt inte minst för gränshandeln, men jag kommer säkert att ha anledning att jaga ministern framöver i andra frågor som berör dessa ämnen.

Målbilden är tydlig och överenskommen av våra nordiska länder. Den innebär att vi 2030 ska vara den mest hållbara och integrerade regionen. Vi ska kunna resa, studera och arbeta i hela Norden - det är målsättningen som man har i det nordiska samarbetet. Ska vi nå dit menar jag och Sverigedemokraterna att det är mycket som behöver komma till, speciellt i dialogen med våra grannländer. Därför är ministerns besked om att man har påbörjat det arbetet positivt. Det ska bli intressant att se att ministern också följer upp det och arbetar aktivt för att knyta banden starkare, för vi behöver det. Vi behöver det för att vara en stark del av världen som utvecklar och har en stark innovationskraft.

Ulf, Göran och jag har en sista fråga. Vi skulle vilja veta om det finns ett intresse från ministerns sida av att tillsätta en utredning för att se vad det var som gick fel i relationerna mellan länderna när pandemin slog till och varför det kunde gå så illa när det gäller gränsen mellan Sverige och Norge.

Fru talman! Tack, Alexander Christiansson! Jag kan inte på rak arm lova en utredning. Jag tror inte att statsråd kan stå i talarstolen i riksdagen och säga vad man ska göra.

Jag har stor sympati för frågeställningen, och jag tycker också att det finns anledning för inte bara Sverige och Norge utan hela Norden och kanske till och med ännu bredare, hela Europa, att fundera över hur man ska se på gränsskydd i förhållande till en pandemi. Vi vet ju ingenting om framtiden, och vi hoppas att vi aldrig ska behöva uppleva en sådan här period igen. Men mycket talar ju, som sagt, för att vi kommer att få uppleva andra störningar som gör att den fria rörligheten blir inskränkt på många sätt.

Jag delar din syn, Alexander Christiansson, om att ju mer vi vet, desto bättre kan vi planera för kris. Det är alltså ingen obefogad fråga. Jag tar med den till min norska kollega och ser om han har något intresse av att vi tar detta vidare och ser på hur det ska funka.

Som jag sa redan tidigare, innan vi gick på paus, tror jag att det är svårt att skriva någonting mer bindande än det löfte vi har till varandra från 1955. Vi ska ha en öppen och fri rörlighet mellan de nordiska länderna. Vi har levt på det sättet i 60 år, och när pandemin slog till blev det likväl stängda gränser.

Jag var själv på väg på fiskeresa över Gäddede en natt i somras, precis i gränslandet nära avstängningen, och fick vänta ett par timmar på att de öppnade gränsövergången på morgonen. Det kändes något udda. Jag har gjort den resan till fisket en gång varje år sedan 1991, och att stå och vänta på en gränsvakt mellan Norge och Sverige kändes direkt fel.

Vi återkommer gärna i frågan och ser vad vi kan göra mer för att lösa det här på lång sikt. Jag tror att den bästa metoden vi kan använda är att se till att vi alltid har tillgång till ett vaccin så att vi snabbare kan komma ur en pandemi. Det är den bästa försäkring vi kan ha mot störningar mellan våra länder, och jag tror att det är den bästa vägen framåt.

Tack för en bra diskussion!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.