Arbetsplenum - Valfrågor - 2022-02-23

Valfrågor

Fru talman! Först vill jag yrka bifall till reservation 8 i detta betänkande, KU26, avseende valfrågor. Jag kommer i mitt anförande att utöver reservation 8 även belysa andra sverigedemokratiska förslag på området.

Visst passar det att diskutera just valfrågor ett valår i Sveriges riksdag. Det är genom höstens fria och allmänna val som den politiska makten i Sverige fördelas. Det är genom valen som folkviljan tar sig uttryck och som det i slutändan avgörs hur vårt land ska styras.

Valen och själva valprocessen är också en av demokratins sköraste punkter. Valfusk, sabotage och otydliga regelverk och rutiner riskerar att skada valresultatets legitimitet, en legitimitet som är en förutsättning för en hälsosam och vitaliserad demokrati.

Med detta sagt finner vi det svårförståeligt att övriga partier inte vill täppa igen vissa uppenbara hål i vårt valsystem. Ett sådant exempel gäller utbildningen av kommunala valinformatörer.

Inför valen 2018 uppdagades det att en kommunalanställd valinformatör försökt sälja röster för att gynna ett visst parti. Att denna typ av beteende och aktivism kan tillåtas ter sig för mig väldigt märkligt. Staten måste här markera tydligt och göra så i ett tidigt skede. När denna typ av korruption inte stävjas kan det bli svårt att utrota fenomenet.

Vi i Sverigedemokraterna menar att tydligare nationella riktlinjer för kommunala valinformatörer där just opartiskheten betonas vore en bra lösning. Det är, herr talman, svårt att förstå vad nackdelen skulle vara. Vi menar också att verksamheten bör kontrolleras inför nästa val.

Mer nationell samordning gällande incidentrapporteringen är också viktigt. I dagsläget saknas en central insamling av incident- och tillbudsrapporter från alla de olika instanser som hanterar valen. Om vi inte kan sammanställa incidenter, vilket i praktiken betyder olika former av manipulation av valresultatet, blir det samtidigt svårt att få en överblick över var valsystemet inte fungerar. Det första och viktigaste steget mot att lösa ett problem är att faktiskt veta vad som är fel. Central insamling av incident- och tillbudsrapporter är alltså nödvändigt.

Men även själva röstningsförfarandet behöver säkras ytterligare. Vi anser kortfattat att det bör införas ett absolut krav på att den som röstar ska legitimera sig. I dag är det möjligt för en annan person att intyga den andra röstarens identitet. Man kan också tillåta att en person röstar om röstmottagaren känner igen väljaren, vilket kan vara en rätt godtycklig bedömning. Det finns en fara att det rådande systemet blir en inkörsport för fusk, klanröstning och annat.

En ytterligare fördel med vårt förslag vore att vi skulle kunna införa maskinell avprickning av röstlängden för att ta bort risken att fel väljare blir avprickad och därmed kan förlora sin rätt att rösta. Även Valmyndigheten har belyst behovet av förtydligande krav när det gäller just legitimation. Regeringen borde skyndsamt utreda frågor om absolut krav på idkontroll och återkomma till riksdagen inför valen 2022.

För att hålla god takt med teknikutvecklingen och dra fördel av den digitalisering som sker anser vi att själva rösträkningsprocessen bör direktsändas. I de länder där det på senare tid uppstått diskussioner kring valfusk är det just riktigheten i själva rösträkningsprocessen som kritiserats. Rösträkning i Sverige är offentlig, men det förutsätter att man är på plats fysiskt. För att uppmuntra och främja ett demokratiskt engagemang kan man titta på möjligheten att direktsända även rösträkningen. En högre grad av medborgarinsyn i denna skulle kunna vara ett bra sätt att värna legitimiteten i det demokratiska systemet.

Herr talman! I Sverige pågår och utövas demokratin dagligen och inte bara vid valurnorna vart fjärde år, även om just den här debatten handlar om valfrågor. I flera länder har auktoritära krafter de senaste åren försvagat och i vissa fall avvecklat demokratiska och rättsstatliga institutioner. Valsystemet och rätten att delta i fria, hemliga och direkta val är en viktig del av en stark demokrati. Det är därför viktigt att i varje tid värna och slå vakt om valsystemets integritet och robusthet.

Ännu i år pågår firandet av Sverige 100 år med allmän och lika rösträtt i det så kallade demokratijubileet, till minne av åren 1918-1922 då riksdagen fattade ett antal beslut som gjorde att nästan alla vuxna kvinnor och män fick rätt att rösta och ställa upp i valen. Mitt födelseår, 1975, sänktes rösträttsåldern till 18 år, och 72 procent av befolkningen fick då rösträtt. År 1989 upphävdes myndighetsföreskrifter så att en person som uppnått myndighetsåldern inte längre kunde omyndigförklaras. Först 1989 fick således alla medborgare över 18 år rösträtt.

Kampen för rösträtt har inte kommit av sig själv. Kvinnors rösträtt, sänkt rösträttsålder och att jämlikt betrakta varandra som kompetenta samhällsmedborgare har kommit ur en medveten och aktiv kamp, driven av engagerade män och kvinnor, politiker och civilsamhälle - alla besjälade av principen om allas lika rätt och värde.

Herr talman! Riksdagen har nyligen beslutat om åtgärder som stärker valsystemet och ökar tillgängligheten för funktionshindrade att delta. Ytterligare åtgärder i den riktningen är föreslagna av 2020 års valutredning, och de är välkomna.

Ungas drivkraft, kompetens och engagemang behöver tas till vara för en bättre samhällsutveckling. Centerpartiet anser att det är viktigt att stärka ungas inflytande. Det kan göras bland annat genom att kommuner kan använda ungdomsråd som remissinstans och på andra sätt. Att stärka ungas tilltro till vårt gemensamma samhälle är också en mycket viktig uppgift.

Vi vet att goda vanor grundläggs tidigt. I forskningen kring valdeltagande kan man se att andelen röstande är större bland dem som är 18 år än bland dem som är något äldre. Detta förhållande har observerats i flera svenska val. En trolig förklaring är att en stor andel av 18-åringarna går i gymnasieskolan i samband med valet. Skolan arbetar med demokrati och valfrågor, vilket ökar medvetenheten och intresset för att rösta. Det har också lyfts fram att 18-åringar ofta bor hemma hos sina föräldrar, vilket har en positiv påverkan på röstbenägenheten.

Dagens system gör att en stor del av en årskull inte får rösta på valdagen, med konsekvens att man får vänta i flera år på att få rösta för första gången. Då forskning visar att benägenheten att rösta sjunker åren efter 18-årsdagen är det viktigt för den demokratiska förankringen och valdeltagandet att alla i en årskull får rösta. Centerpartiet anser därför att unga ska få rösta i de allmänna valen från året de fyller 18 år. Jag yrkar därför bifall till reservation 3 under punkt 3.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 2.

I Sverige får man rösträtt i valen när man fyller 18 år oavsett kön. Men så har det inte alltid varit. Som talmannen väl känner till uppmärksammar riksdagen hela denna mandatperiod att det för 100 år sedan fattades beslut för en allmän och lika rösträtt. Vi närmar oss nu slutet av denna mandatperiod, och för drygt en månad sedan uppmärksammades att det då var 100 år sedan de fem första kvinnliga riksdagsledamöterna tog plats i riksdagens första och andra kammare. De var pionjärer för något vi i dag ser som självklart, nämligen kvinnliga riksdagsledamöter.

Men, herr talman, det var inte alla som fick rösta efter 1921. De som hade dömts till fängelse, de som var i personlig konkurs och de som fick bidrag från fattigvården, alltså dagens försörjningsstöd, fick inte rösta. Inte heller fick du rösta om du hade skatteskulder. Det var först 1989, för drygt 30 år sedan, som alla dessa olika rösträttsbegränsningar var borttagna. Vad vill jag då ha sagt med det? Jo, att rösträtten och vårt valsystem förändras och förbättras över tid.

Herr talman! 100 år är en mycket lång tid för var och en av oss som personer. Vi har kanske turen att få leva så länge, men i ett historiskt perspektiv är 100 år en kort tid. Hur kommer rösträtten och valsystemet att se ut om 100 år? Vad kommer vi då att anse vara självklarheter?

Vänsterpartiet anser precis som tidigare att rösträtten bör gälla från det år man fyller 18 år. Vi vill också se en sänkt rösträttsålder till 16 år på försök i valen till kommunfullmäktige. I dag får man rösta först om man fyllt 18 år senast på valdagen. Det innebär att alla som tillhör samma årskull inte får rösta i samma val, precis som ledamoten Linda Modig redogjorde för före mig. De som fyller 18 år dagen efter valdagen har inte rösträtt i valet utan måste vänta ytterligare fyra år till nästa val.

Vi tycker att den här ordningen är olycklig. Vanan att rösta grundläggs i unga år, och vi vet att valdeltagandet i dag är lägre bland förstagångsväljare än i resten av befolkningen. Den valinformation som ges till gymnasieskolans elever under valrörelsen av till exempel ungdomsförbund och partier är därför särskilt viktig. Men den mobiliserande effekten försvagas när många av de elever som uppmanas att gå och rösta i valet och som sitter i klassrummen inte har rösträtt.

Särskilt i frågor som rör skola, fritid, samhällsplanering och andra områden som direkt berör ungas vardag tycker vi att det är rimligt och önskvärt att unga får mer inflytande.

Genomsnittsåldern för förstagångsväljare i Sverige är i dag 20 år, och det är Europas högsta. Vi anser att man på försök bör sänka rösträttsåldern till 16 år så att den genomsnittliga åldern för förstagångsväljare sjunker från 20 år till 18 år i valet till kommunfullmäktige, så som Demokratiutredningen föreslog. Det skulle innebära att en majoritet av förstagångsväljarna går i gymnasiet första gången de har rösträtt. Det skulle också ge skolväsendet möjlighet att utveckla och utvidga sitt demokratiarbete och vara ett stöd för förstagångsväljare som behöver navigera bland politiska ideologier och förslag.

Herr talman! För att demokratin ska fungera är ett välfungerande valsystem och ett högt valdeltagande avgörande men också känslan av delaktighet och möjligheten att demokratiskt påverka. I dag finns det många människor i Sverige som är permanent bosatta här men som nekas att rösta i vissa val men har rösträtt i andra. Vänsterpartiet anser att vallagen bör förändras så att stadigvarande invånare i Sverige ges möjligheter, förutsättningar och förtroende att rösta även i riksdagsval.

Herr talman! Vi kan inte ta demokratin för given. Det brukar sägas att demokratin måste vinnas av varje generation. Miljöpartiet tror också att demokratin måste utvecklas av varje generation. Demokratin blir inte färdig. Den har utvecklats på många olika sätt under lång tid, och den måste fortsätta utvecklas.

Under 1900-talet sänktes rösträttsåldern successivt. År 1919 sänktes rösträttsåldern till 23 år. År 1945 sänktes rösträttsåldern till 21 år. 20 år senare sänktes den till 20 år, och 1975 sänktes rösträttsåldern till den vi har i dag, nämligen 18 år. Det är alltså nästan ett halvt sekel sedan den senaste sänkningen skedde. Vi menar att det är dags för ytterligare en sänkning. Det är dags att bredda och stärka vår demokrati.

Det är hög tid att gå vidare med denna fråga. Det är många aktörer som också lyfter vikten av detta. Demokratiutredningen föreslog i sitt betänkande Låt fler forma framtiden! en försöksverksamhet med sänkt rösträttsålder vid valen till kommunfullmäktige. En sänkning av rösträttsåldern till 16 år skulle innebära ett incitament för unga att intressera sig för den lokala politiken och därmed motivera fler att vilja engagera sig och till exempel ta ett förtroendeuppdrag. Även LSU, Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer, driver frågan om sänkt rösträttsålder.

Runt om i världen går också utvecklingen i just denna riktning. Exempelvis Skottland och Österrike har redan sänkt rösträttsåldern. Det är väldigt positivt att det pågår en våg av demokratisering runt om i världen, och den vågen borde Sverige självklart hoppa på.

De unga jag möter och har mött under många år upplever ofta att demokrati är någonting som pågår långt ifrån dem. Det är någonting märkligt, kanske nästan läskigt, som pågår långt bort i Stockholm. Varannan ung person känner sig i dag inte inkluderad i samhället, och jag tror att det är en fara för demokratin. Vi måste göra mycket mer för att inkludera unga i samhället och i vår demokrati.

För oss i Miljöpartiet är det inte självklart att rösträttsåldern ska vara just 18 år. I dag har vi en mängd olika åldersgränser i Sverige. Straffmyndighetsåldern är 15 år. Man får starta och driva företag från det att man fyller 16 år.

Herr talman! Jag engagerade mig själv politiskt långt innan jag fyllde 18 år, precis som många andra. Under många år i ungdomsrörelsen blev det för mig väldigt tydligt att unga är kompetenta och vill vara med och bidra. Unga har mycket att bidra med till vårt samhälle och till vår demokrati. Och de erfarenheter som dagens unga besitter är det inga andra som har. Att bredda demokratin är att också att ta in fler livserfarenheter i demokratin och därmed skapa bättre förutsättningar att fatta kloka beslut.

Herr talman! Låt mig göra en kort personlig reflektion. Jag är själv ung och folkvald politiker. Vi vet att unga i dag är underrepresenterade i politiken. Det kan såklart finnas många olika anledningar till att det är så. En kan vara att unga inte välkomnas in i vår demokrati i tillräcklig utsträckning. En annan kan vara att vår demokrati inte är tillräckligt anpassad för unga politiker.

Den unga person som i dag kommer in i kommunfullmäktige, regionfullmäktige eller riksdag bryter ofta tydligt mot normen. Att sänka rösträttsåldern och därmed engagera fler unga i vår demokrati skulle också bana väg för flera unga folkvalda och förtroendevalda. På så sätt skulle underrepresentationen av unga i våra demokratiska församlingar i dag kunna minska.

Miljöpartiet vill sänka rösträttsåldern. Vi anser att ett bra sätt att göra detta vore att genomföra en försöksverksamhet med sänkt rösträttsålder på det sätt som Demokratiutredningen föreslog. Jag vill därför yrka bifall till reservation 4 om försöksverksamhet med sänkt rösträttsålder.

Herr talman! Jag vill börja med att för ovanlighets skull yrka avslag på motionerna.

Vi moderater har länge drivit en rad frågor som rör vårt valsystem. Att det behöver bli lättare för personer med synskador att rösta utan att röja sin valhemlighet för någon, utan att behöva assistans, är en sådan fråga. Att det behöver bli lättare och mer tillgängligt för svenska medborgare som bor utomlands att rösta i riksdagsvalet är en annan. Att vi behöver vidta åtgärder för att minska gruppröstning, familjeröstning eller så kallade klanröstning är en tredje.

Dessa frågor är dock sådana som vi, tack och lov, har fått igenom här i riksdagen och som under mandatperioden har behandlats i den valutredning som bland annat jag själv har varit en del av, och i de två propositioner som har antagits av kammaren. Inom ramen för dem har vi fått igenom mycket av det som vi har drivit.

Det som återstår men som vi ganska nyligen ändå har fått igenom ett tillkännagivande om är ytterligare åtgärder för att komma till rätta med gruppröstning, att flera människor går bakom ett röstbås och röstar tillsammans utan att det finns uppenbara skäl för att en av personerna kanske behöver hjälp. Även där har vi fått igenom tillkännagivande som behandlades i samband med den senaste propositionen på området. Därav har vi inte några motioner eller ytterligare förslag i det här motionsbetänkandet.

Valsystem bör och kan givetvis hela tiden utvecklas. Det finns säkerligen fler saker vi kan göra för att vårt valsystem ska bli ännu bättre. Men valsystemet är ett område där vi anser att det ska finnas en bred enighet och att förändringar ska göras successivt och inte med alltför stora omtag och hugg åt gången. Det är viktigt att vi kan vara trygga med att de förändringar vi gör kan implementeras och verkställas på ett säkert sätt och att det inte går att ifrågasätta valsystemets legitimitet.

Att människor känner igen sig i valsituationen när man går till val är en faktor som kan påverka enskilda människors tillit och trygghet när de går och röstar. Därför anser vi att det är bra om de reformer och förslag som nu ligger på bordet och som ska implementeras i kommande val får göra det och att vi därefter går vidare och utvecklar vårt valsystem ytterligare.

Herr talman! Vår demokrati är sällan så tydligt manifesterad som när vi går till valurnan och avlägger vår röst. Den dagen handlar om en medborgare, en röst. Därför är det otroligt viktigt att vi är varsamma med vårt valsystem, som utgör grunden för den representativa demokrati som vi är så stolta över att ha.

Herr talman! Att Sveriges medborgare känner till och är trygga med hur våra val går till bygger tillit och legitimitet. Det är en otroligt viktig komponent som bidrar till stabilitet i vårt samhälle. Därför ska vi vara noggranna och försiktiga när vi gör förändringar.

Bland motionerna lyfts sådant upp som har lyfts upp många gånger förut. Jag tänker på rösträttsålder, skilda valdagar, personval och information till dem som ska rösta. De är alla viktiga inlägg i en ständigt pågående debatt om hur vår demokrati kan förfinas. Men förändringar i vårt valsystem ska göras med eftertanke och efter noggranna överväganden. Så sent som i december i fjol gjordes några justeringar som kommer att ge ett extra skydd till dem som röstar. Regeringen arbetar också med flera av de frågor som tas upp i motionerna. Det är en god och rimlig ordning.

Herr talman! Med de orden vill jag tacka konstitutionsutskottets ledamöter för ett gott arbete och yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 24.)