Interpellationssvar - Fiberföreningars möjlighet att ta del av bredbandsstödet - 2022-02-22

Fru talman! Mikael Larsson har frågat mig om jag anser att stödet hos Post- och telestyrelsen, PTS, är väl utformat för att fiberföreningar ska kunna ta del av pengarna, och, om inte, vilka åtgärder jag avser att vidta.

Hela Sverige bör ha tillgång till snabbt bredband och stabila mobila tjänster av god kvalitet. Regeringen verkar för att bredbandsmålen ska nås. Det långsiktiga målet i bredbandsstrategin till 2025 är bland annat att 98 procent av hushåll och företag bör ha tillgång till 1 gigabit per sekund. PTS bedömer att det finns möjlighet att det målet kan nås till 2025. Enligt PTS kartläggning har närmare 95 procent av hushållen och företagen tillgång till 1 gigabit per sekund eller fiber i absoluta närheten i oktober 2020, jämfört med cirka 92 procent i oktober 2019.

Riksdagen har efter förslag av regeringen beslutat att ytterligare 500 miljoner kronor satsas på utbyggnaden av bredband i hela landet. Totalt tillförs därmed 1,3 miljarder kronor till det nationella stödsystemet för bredbandsutbyggnad för 2022. PTS är ansvarig myndighet för detta bredbandsstöd i enlighet med förordningen om statligt stöd för utbyggnad av bredbandsinfrastruktur.

Enligt sitt regleringsbrev för 2022 ska PTS säkerställa att Sveriges samtliga regioner med stödberättigade byggnader kan komma i fråga för fördelning av stödmedel. PTS ska främja att stödet får god geografisk spridning och säkerställa att olika typer av aktörer kan komma i fråga för stöd och då särskilt bredbandsföreningar.

Det är viktigt att stödet är effektivt och att det bidrar till att regeringens bredbandsmål nås. Regeringen har i PTS regleringsbrev för 2022 förtydligat rapporteringskravet. PTS ska redovisa hur myndigheten tagit till vara erfarenheter av hantering av stödet. Redovisningen ska även innehålla en analys av hur PTS säkerställt att olika typer av aktörer kan komma i fråga för stödet, inte minst bredbandsföreningar, och annan information om stödet som PTS bedömer relevant för regeringen med anledning av uppdraget. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet - Infrastrukturdepartementet - senast den 24 februari 2023.

Regeringen har nyligen lämnat över ett förslag till strategisk plan för den gemensamma jordbrukspolitiken, GJP, 2023-2027 till EU-kommissionen, som inte innehåller något EU-finansierat bredbandsstöd. I syfte att minska antalet åtgärder och därmed komplexiteten inom den gemensamma jordbrukspolitiken innebär riksdagens beslut om budgeten för 2022 att medel har avsatts för nästa programperiod, 2023-2027, för åtgärder som kan genomföras såväl inom som utanför den gemensamma jordbrukspolitiken.

Regeringen har därefter presenterat vilka åtgärder som ska genomföras inom respektive utanför den gemensamma jordbrukspolitiken. Regeringen har framför allt eftersträvat att undvika parallella stödformer för att förenkla för dem som ansöker om stöd. Detta medför att det nationella stödsystem för bredbandsutbyggnad som PTS ansvarar för tillförs totalt 3 miljarder kronor för åren 2023-2027.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag tycker att svaret innehåller många intressanta saker, men jag tänker uppehålla mig vid vissa av dem och kommer att ställa en del följdfrågor.

Jag tror att vi är helt överens om att den fortsatta bredbandsutbyggnaden är oerhört viktig för hela landet. Det har inte minst under pandemitiden, fru talman, visat sig att digitaliseringen och tillgång till fiber, bredband och mobiltäckning i hela landet är oerhört viktigt. Bredbandsutbyggnaden har kommit långt i Sverige.

Tidigare regeringar, till exempel alliansregeringen, har tillfört stora mängder pengar till bredbandsutbyggnad. Under det senaste samarbetet, som skedde inom januariavtalet och som egentligen var bra, tillfördes också stora medel för fortsatt bredbandsutbyggnad i hela landet. Vi i Centerpartiet tryckte väldigt aktivt på att flera olika aktörer verkligen måste kunna få del av stödet. Det gällde inte minst bredbandsföreningarna.

Tidigare har pengar för bredbandsutbyggnad i landet legat inom ramen för EU:s landsbygdsprogram och det landsbygdsprogram som vi har i Sverige, precis som statsrådet redogjorde för i svaret. Fiberföreningar har kunnat ta del av en väldigt stor summa därifrån, och det har kunnat göras över hela landet.

Det stöd vi har nu är bra utformat. Det finns mycket pengar i det. Men jag skulle ändå vilja ställa en fråga om det.

Även om vi har utformat ett nytt stöd, som i dag ligger hos Post- och telestyrelsen och tidigare inom landsbygdsprogrammet, kommer många signaler om att fiberföreningar tycker att det är krångligt att söka det. Det är klart; det är ju ett nytt stöd och det kan finnas barnsjukdomar i det. Men det är viktigt att ta dessa signaler på stort allvar. Därför vill jag upprepa den fråga som jag har ställt till statsrådet.

Tycker statsrådet att man gör det möjligt för alla - marknaden, stadsnätsföreningar och bredbandsföreningar - att på lika villkor kunna ta del av stödet så som det är utformat i dag? Eller behöver man se över vissa saker för att säkerställa att alla, oavsett aktör men i detta fall bredbandsföreningar, kan ta del av stödet? Vilka åtgärder behöver, enligt statsrådet, i så fall vidtas?

Fru talman! Mikael Larsson och regeringen är helt överens om vikten av digitalisering. Som Mikael Larsson mycket riktigt lyfte fram har inte minst pandemin visat behovet och nödvändigheten av att alla kan nås av en bra digitalisering.

Jag vill här i början tacka för interpellationen, och jag ser fram emot fortsatt god samverkan i frågan, oavsett om det blir inom ramen för januariavtalet eller i ett reguljärt samarbete som vi har partier emellan.

Låt mig gå in på den specifika frågan om föreningarna. Jag vill gå tillbaka till den situation som rådde tidigare så att vi alla förstår förutsättningarna.

Ekonomiska föreningars organisationsform har beaktats av Post- och telestyrelsen vid utformningen av villkor för utlysning av bredbandsstöd och vid själva prövningen av grundläggande krav för att kunna ansöka och erhålla stödmedel från PTS. Men eftersom ekonomiska föreningar inte omfattas av ratingsystemet hos kreditupplysningsföretag, till exempel UC, gör PTS aktörsspecifika bedömningar av dessa föreningar. Det innebär att föreningarna behöver lämna in underlag för att PTS ska kunna göra en helhetsbedömning och prövning av aktörernas ekonomiska situation.

Syftet med det är att man när man betalar ut ett stöd ska kunna säkerställa att det verkligen blir fiber där ute, på riktigt, för invånarna. Det görs alltså för ett gott syfte. Detta kan i sig innebära att det blir ett merarbete för en del föreningar när de ska lämna in information för att kunna uppfylla kraven. Jag tycker ärligt talat inte att detta är helt orimligt. Det är rimligt att Post- och telestyrelsen ser till att våra skattepengar används på ett bra sätt. Jag tror inte att föreningarna själva heller har något emot detta.

Förra året, 2021, sökte 24 ekonomiska föreningar eller bredbandsföreningar stöd för sammanlagt 46 projekt. Det är bra att tänka på detta då den totala mängden projektansökningar var 1 817. Ungefär 2,5 procent av den totala mängden ansökningar för projekt som inkom var alltså från antingen bredbandsföreningar eller ekonomiska föreningar. Av de 24 inkomna var det 14 projekt drivna av fem föreningar som blev beviljade stödmedel av Post- och telestyrelsen.

Post- och telestyrelsen har också gjort mer för att underlätta för bredbandsföreningarna. Inför förra årets stöd jobbade Post- och telestyrelsen med att ha en tät dialog med inte minst Byanätsforum, där man tog del av flera av de inkomna synpunkterna. Man utökade sin kommunikation riktad mot potentiella stödsökande för att kunna få dem att söka och komma in.

Sedan var det också andra specifika problem som inte minst Byanätsforum lyfte fram, till exempel utmaningar med geodata. Där valde Post och telestyrelsen att införa en interaktiv kartfunktion i sin ansökningsportal för att komma undan just den utmaning som föreningarna hade pekat på.

Jag ser att Post- och telestyrelsen tar det uppdrag som regeringen gett till dem på allvar när det gäller att se till att föreningarna kan vara med, för de är viktiga för att vi ska se till att alla nås av bredbandsutbyggnaden.

Huruvida vi ska göra mer får vi se när vi vet hur det går för de föreningar som har genomfört detta och när rapporten kommer i februari 2023. Då får vi se om vi behöver vidta ytterligare åtgärder. Men jag konstaterar att det redan har vidtagits en del åtgärder.

Fru talman! Jag tackar statsrådet också för detta svar. Vi är överens om väldigt mycket här. Vi delar också bilden av digitaliseringens möjligheter och det arbete som har gjorts och är bra. Vi delar också att det är viktigt med en mångfald av aktörer som bygger ut. Vi har stadsnäten, vi har fiberföreningar och vi har marknaden själv också.

På en del håll märker vi att marknaden drar sig tillbaka, och då kanske de enda aktörer som blir kvar och som skulle kunna bygga ut är stadsnäten eller självklart fiberföreningar eller bredbandsföreningar som är, precis som statsrådet nämnde, en form av ekonomiska föreningar.

Jag vill lite grann kommentera det som statsrådet är inne på om att mycket ändå har gjorts för att försöka underlätta för att fiberföreningar ska kunna ta del av stöd på ett bättre sätt. Jag vet att även inom ramen för januariavtalet drev vi på för detta och fick med det i regleringsbrev och budgettexter, vilket jag personligen gladdes mycket över.

Känslan där ute är att det fortfarande är svårt. En känsla är svår att ta på - när vi tycker att vi har gjort någonting men känslan där ute säger någonting annat.

Jag gläder mig åt att statsrådet i svaret nämner att det är viktigt att pengarna som avsätts också kommer ut så att det blir fiber i backen. Det är ändå på något sätt pudelns kärna i detta. Vi kan egentligen tillföra hur mycket medel - pengar - som helst. Men om det inte blir fler uppkopplade hushåll och företag kommer vi inte att nå de mål som sätts upp och har satts upp.

Statsrådet nämner i svaret att uppdraget till Post- och telestyrelsen, som ska redovisa hur PTS säkerställt att bredbandsföreningar kan komma i fråga för stödet samt redovisa annan information om stödet som PTS bedömer relevant för regeringen med anledning av uppdraget.

Det är jättebra att man har skrivit om detta och att man också ska göra det. Men jag tycker dock att det är rätt så långt fram i tiden - 2023.

Det är självklart att det ska vara långsiktiga spelregler och långsiktiga lösningar. Men det skulle också behöva ses över på ett eller annat sätt vad vi kan göra här och nu. Finns det något som är viktigt att titta på här och nu?

Jag delar att det är bra att man har tagit detta uppdrag. Men ser statsrådet att det finns några lågt hängande frukter för att just underlätta för bredbandsföreningar och de signaler som man får?

Jag har ytterligare en följdfråga. Statsrådet var själv inne på Byanätsforum och Bredbandsforum och det arbete som görs där.

När det gäller den dialog och samverkan som regeringen har med representanter för byanäten inom ramen för Byanätsforum och Bredbandsforum och de signaler som kommer där, hur arbetar regeringen med dessa synpunkter för att återigen underlätta för fiberföreningar? Ser statsrådet att det finns någonting som man skulle kunna göra här och nu inom regeringens uppdrag för att underlätta, så att man inte behöver gå till något större uppdrag utan verkligen underlätta här och nu?

Fru talman! Jag tackar Mikael Larsson för initierade och bra frågor och en väldigt god vilja, som jag verkligen delar, om ökad bredbandsutbyggnad i landet.

Jag redogjorde för en rad åtgärder som Post- och telestyrelsen har genomfört och en rad åtgärder som de har fått i uppdrag att genomföra under året. Jag bedömer att det inom ramen för det finns en del lågt hängande frukter som myndigheten själv kommer att ta itu med. Jag delar den bild som Mikael Larsson har, och jag har själv bråttom och tycker att februari 2023 kan kännas långt bort. Men jag bedömer att under detta år kommer varken myndigheten eller vi att sitta på händerna. Men det finns ett datum då myndigheten ska komma tillbaka till regeringen och redovisa vad de har gjort med uppdraget och förändringen i regleringsbrev som vi genomförde inför 2022, alltså för mindre än en månad sedan, om att säkerställa att samtliga Sveriges regioner med stödberättigade byggnader kan komma i fråga vid fördelning av stödmedel och att PTS ska främja att stödet får god geografisk spridning och att olika typer av aktörer kan komma i fråga för stöd och då särskilt bredbandsföreningar. Det är en förändring som vi gjorde i regleringsbrevet som gick ut för detta år.

Jag bedömer alltså att det inom detta finns lågt hängande frukter som PTS kommer att kunna genomföra. Vi får se hur utfallet blir.

En närliggande fråga är att regeringen avser att återkomma till kammaren med förslag på avsteg från lokaliseringsprincipen. Detta förslag är ute på remiss just nu. Det är en god väg för stadsnätsföreningar att kunna hjälpa närliggande kommuner att bygga ut.

När remissomgången har varit hoppas jag att vi ska hinna lämna ett förslag. Men om vi inte hinner innan propositionstiden har löpt ut kommer det kanske nästa år. Men min önskan är, vilket jag jobbar för, att vi så snart som möjligt ska kunna komma tillbaka till kammaren med ett sådant förslag.

Det finns ett arbete inom regleringsbrevet som vi har gett till Post- och telestyrelsen, där vi inte minst pekar ut ett särskilt ansvar att se till att stödja bredbandsföreningarna. Men det finns också ett arbete med ett förslag om lokaliseringsprincipen som är ute på remiss just nu. Med dessa förslag tycker jag att vi plockar en hel del lågt hängande frukter.

Låt mig också säga att dörren till samtal alltid är öppen om det finns goda förslag på fler lågt hängande frukter eftersom vi absolut delar ambitionen, Mikael Larsson, jag och hela regeringen, att detta ska gå snabbt och att fler ska kopplas upp så fort som möjligt.

Fru talman! Även här vill jag rikta ett jättestort tack till statsrådet för svaret. Jag upplever både inom ramen som vi hade för januariavtalet och i de möten som jag har med Post- och telestyrelsen att det ändå finns en vilja. Bara att man har en god vilja är bra.

Sedan är det väldigt viktigt att de signaler som kommer från regeringen och från riksdagen i dessa frågor också fullföljs och att vi också får till ett bra helhetstänk i detta.

När det gäller lokaliseringsprincipen, som statsrådet nämner, är det jättebra att man har gått vidare. Det är på något sätt något som Stadsnätsföreningen har drivit under en lång tid och som vi nu kanske är i mål med. Det är jätteglädjande. Det är en signal som vi har lyssnat på från exempelvis stadsnäten. Lika viktigt är det att vi lyssnar på byanäten och vad de vill se för signaler just för att underlätta utbyggnaden av fiberinfrastrukturen i hela landet.

Det är ju ändå på något sätt så att vi har uppsatta mål. Dock nådde vi inte 2020-målet. Vi har en målsättning för 2023 och 2025, och vi kan inte luta oss tillbaka förrän vi är helt färdiga. Jag upplever att statsrådet delar den bilden.

Jag hoppas att regeringen tar signaler från bredbandsföreningar på största allvar och sätter sig i samtal för att utveckla detta, och jag uppfattar statsrådet som att man är villig att göra det. It - det femte transportslaget - är en viktig del av en fungerande infrastruktur och en viktig del av landsbygdsutvecklingen i hela Sverige.

Jag vill med detta, fru talman, tacka för en god debatt. Jag kommer att fortsätta bevaka denna fråga, och det tror jag att statsrådet också gör.

Fru talman! Tack, Mikael Larsson, för en god debatt och goda medskick!

Jag ska hålla detta sista anförande kort och säga att vi har gjort en hel del inom regleringsbrevet. Vi har andra förslag, till exempel avsteg från lokaliseringsprincipen. Jag avser att följa upp detta och förväntar mig att myndigheten följer upp regleringsbrevets uppdrag att särskilt beakta bredbandsföreningarna och att de ska kunna komma i fråga för stöd.

Jag har hört att myndigheten är öppen för vidare dialog med byanätsföreningar och andra aktörer, och det är även jag. Mikael Larsson och hans parti verkar också vara öppna för det, vilket gläder mig.

Jag ser med tillförsikt på att vi med gemensamma krafter kan nå målet om digitalisering för Sverige.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.