Arbetsplenum - Lättnader i tillståndsplikten för ljuddämpare - 2022-02-16

Lättnader i till-ståndsplikten för ljuddämpare

Herr talman! Vi har i dag att behandla betänkandet Lättnader i tillståndsplikten för ljuddämpare. Vi har två reservationer i ärendet. Men för tids vinning har vi för avsikt att yrka bifall enbart till reservation 2 som handlar om avslag på motionerna 4306 av Johan Pehrson med flera och 4308 av Tobias Andersson med flera.

Eftersom jag är först ut i debatten ska jag också kort redogöra för propositionen i sak. Regeringen föreslår att ljuddämpare inte längre ska jämställas med skjutvapen utan ska regleras på i princip samma sätt som ammunition. Motiven till det är i korthet följande.

Vi konstaterar att ljuddämpare till skillnad från andra så kallade vitala delar såsom trummor, pipor eller slutstycken inte är en del av de delar av ett vapen som är nödvändiga för att ett vapen ska vara brukbart.

Till skillnad från övriga vapendelar som jämställs med skjutvapen utgör ljuddämpare heller inte någon väsentlig del enligt EU:s vapendirektiv. Det är som bekant ett direktiv som vi behöver förhålla oss till. Det är ganska smärtsamt tydligt med tanke på att vi dras inför skranket på grund av att vi inte har följt vapendirektivet. Men det är en annan historia, även om det finns en viss koppling till detta fall.

Vi anser helt enkelt att ljuddämpare bör tas bort i uppräkningen i 1 kap. 3 § vapenlagen. Det finns också som brukligt en historik i kammaren. Bland annat finns det ett tillkännagivande från 2019 om att innehav som ljuddämpare bör regleras på samma sätt som ammunition.

Jag brukar i mina anföranden lyfta fram oppositionens tillkännagivanden. Man bör göra det av respekt för riksdagens majoritet. Jag upplever verkligen att regeringen gör sitt yttersta för att tillmötesgå de tillkännagivanden som finns. Det är ett starkt parlamentariskt redskap som vi har och som man ska hantera varsamt, även om det som ni vet blir väldigt många att hantera.

Nu har vi ett valår framför oss. Vapenfrågorna har varit föremål för väldigt mycket polemik. Man har till och med sagt polarisering i sammanhanget. Jag tror att det finns ett stort behov av att man tillsammans sätter sig ned när valfebern har sänkts något och funderar på breda lösningar så att vi kommer fram med att implementera vapendirektivet på ett bra sätt så att EU blir nöjt. Det ska heller inte innebära ökade pålagor för jägare och skyttar ute i samhället. Det är den balansen som vi vill ha.

När det gäller historiken för ärendet införde vi tillståndsplikt för ljuddämpare redan under tidigt 70-tal. Skälen då var kanske lite annorlunda än i dag. Det handlade framför allt om att man ville försvåra tjuvjakt och otillåten jakt.

I dag är inte minst Åklagarmyndighetens bedömningar att vi behöver ha en reglering och en registrering av ljuddämpare för att möta nya utmaningar. Den främsta utmaningen är alldeles självklar: Vi har ett ökat dödligt skjutvapenvåld som vi måste bemöta med alla medel vi över huvud taget har. Vi upplever att det här är en liten men nödvändig del i detta. Både åklagarmyndighet och polis delar den åsikten. Man ser med viss oro på en situation där innehav av ljuddämpare skulle vara helt oreglerat. Detta är en del som dessvärre används både i kriminella kretsar i samband med gängskjutningar och i samband med terrorattentat och liknande. Vi ser det därför som helt uteslutet att lämna denna del helt oreglerad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Lättnader i till-ståndsplikten för ljuddämpare

Men vi ska inte göra det överimplementerat och administrativt tungt. Vi ska göra det enkelt, och det är precis det som propositionen handlar om. Det innebär att man inte behöver ha särskilt tillstånd för ett vapen som man ändå redan äger när det gäller ljuddämpare. Men det innebär också att man får söka tillstånd om man har en ensam ljuddämpare och inget vapen, om man nu har sålt bara vapnet. Det beror helt enkelt på att vi behöver ha ordning och reda i de här sakerna.

Det är också viktigt att poängtera när det gäller straffskalan att det inte är meningen att den nya situationen ska träffa dem som av misstag eller slarv har försatt sig i en prekär situation. Det här ska träffa dem som tillhör de kriminella gängen. Det innebär till exempel att ringa fall av otillåtet innehav inte ska rendera fängelsestraff eller liknande. Sådan är ambitionen med förslaget.

Med detta yrkar jag bifall till vår reservation nummer 2.

Herr talman! Att regeringen genomgående väljer att angripa och göra livet surt för legala vapenägare är känt sedan länge. Men i flera år har det funnits en majoritet i denna kammare som har ställt sig bakom lättnader för jägare och sportskyttar.

Det är en majoritet som har förstått värdet i den kultur som jakt- och sportskyttecommunityn utgör. Det är en majoritet som förstår att stark skjutskicklighet hos befolkningen bidrar till den svenska värnkraften. Det är en majoritet som helt enkelt står bakom och stöttar de legala vapenägare i Sverige som i dag tyngs av byråkrati och angrips av regeringspolitiker.

En fråga som i år har aktualiserat och synliggjort den skiljelinje som återfinns mellan Socialdemokraterna med flera och den starka oppositionen är frågan om femårslicenser. Där har det gått så långt att riksdagen vid tre separata tillfällen tvingats rikta tillkännagivanden till regeringen för att de ska avskaffa den onödiga administrativa ordning som i dag råder. I dag måste laglydiga ägare av vissa vapentyper förnya sin licens vart femte år, med den handläggningstid detta innebär - detta trots att de varje dag kontrolleras genom att minsta prick i registret skulle kunna äventyra deras vapenlicens.

Få andra i det svenska samhället är så laglydiga som vapenägare, just för att de vet att de riskerar att bli av med sin kanske främsta hobby eller sitt främsta intresse om de på något sätt brister - även om bristen på intet sätt är att relatera till själva vapeninnehavet.

Denna grupp människor med vapen och skytte som engagemang och intresse valde Morgan Johansson att likna vid terrorister. Deras vapen kallades för terrorvapen, och de fläckades ned med Breivik och dennes vapen. Det var ett horribelt utspel från ansvarig minister som han uttalade mot bakgrund av att jag konfronterade honom om hur regeringen aktivt struntat i riksdagens, svenska folkets främsta företrädares, uttryckta önskan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Lättnader i till-ståndsplikten för ljuddämpare

Herr talman! Nu pratar vi inte om femårslicenser i dag utan om tillståndsplikten för ljuddämpare. Men alla vapen- och jaktrelaterade frågor bör sättas i sin kontext, och den kontexten är att Socialdemokraterna inte vill jägares och sportskyttars bästa.

Det blir även tydligt i detta fall. Regeringen lämnar förvisso i propositionen förslag om vissa lättnader i tillståndsplikten för ljuddämpare. Lättnaden utgörs av att ljuddämpare likställs med ammunition snarare än med skjutvapen, så som gäller enligt dagens vapenlagstiftning. Till skillnad från tidigare förslag på området innebär förslagen en lättnad för laglydiga jägare och sportskyttar. Däremot är den valda konstruktionen inte den ideala, då samma problematik som finns kring ammunition nu kommer att gälla för ljuddämpare. Regeringen är med andra ord inte redo att gå så långt som behövs, vilket framgår tydligt i regeringssidans reservationer i betänkandet.

Problematiken innebär att personer som har vapenlicens och som säljer vapnet för att kunna införskaffa ett nytt även måste göra sig av med eventuella ljuddämpare som passar till både det tidigare och det kommande vapnet under tiden man väntar på vapenlicens för det nya vapnet.

Läckageteorin har sedan länge motbevisats, och en lång rad tillkännagivanden i vapenfrågor ligger hos regeringen för åtgärdande. Dessa frågor kommer återigen att hanteras i det årliga betänkandet om vapenfrågor, och de bör hanteras just där. Inom ramen för detta ärende anser vi dock att den problematik som jag har redogjort för bör ligga till grund för ytterligare agerande.

Därför, herr talman, är jag glad för att så blir fallet. Vi har i utskottet visat prov på hur en konstruktiv opposition bör agera. Genom överläggningar, samtal och samarbete har Sverigedemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna samt Liberalerna lyckats få samsyn rörande delar av betänkandet.

Detta föranleder en ändring i själva motivtexten, vilket innebär att det blir en omgående förbättring för de berörda vapenägarna. Tack vare detta får de nu inte bara se ljuddämpare likställas med ammunition, utan de får även se att den som innehar en ljuddämpare som är möjlig att använda till flera vapen som innehavaren av ljuddämparen har tillstånd för eller har rätt att inneha för skjutning får använda ljuddämparen till samtliga dessa vapen.

Bra så, men Sverigedemokraterna önskade gå längre. Det fick vi delvis gehör för genom tillkännagivandet om att en vapenägare som gör sig av med ett vapen bör ha rätt att behålla tillhörande ljuddämpare och att den som har eller har haft vapenlicens som inte har blivit återkallad ska ha rätt att behålla sina tidigare införskaffade ljuddämpare.

Detta hade på riktigt inneburit att vi kommit bort från den ordning som i dag gäller för ammunition och som är ett stort gissel för många vapenägare. Det handlar om att man säljer ett vapen i en viss kaliber samtidigt som man kanske är på jakt efter ett nytt vapen i samma kaliber men att man då, i väntan på den långa tillståndsprocessen, tvingas göra sig av med den ammunition man äger i den berörda kalibern. Annars begår man ett allvarligt vapenbrott.

Det ar en ohållbar ordning för ammunition i dag, och då regeringen önskade likställa ljuddämpare med ammunition i vapenlagen skulle den ohållbara ordningen även drabba ljuddämpare när lagförslaget börjat gälla. Mot den bakgrunden gläds vi över att riksdagen tillkännager en förändring och hoppas att regeringen agerar skyndsamt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Lättnader i till-ståndsplikten för ljuddämpare

Problemet med ammunition hanteras dock inte alls i propositionen, vilket är synd givet den problematik jag just har beskrivit. Därför valde Sverigedemokraterna att ha ett eget yrkande på temat, detta då vi anser att rätten att inneha ammunition utan särskilt tillstånd bör gälla så länge en person har rätt att ansöka om att inneha ett vapen som är avsett för samma ändamål som ammunitionen.

Vi vill därför se en utredning med uppdrag att överväga en ordning där rätten att inneha ammunition härleds till rätten att söka licens för vapen som ammunitionen är avsedd för. Vår ingång var densamma för ljuddämpare som för ammunition. Delar har vi fått gehör för, andra delar inte.

På det stora hela kommer dock riksdagen i morgon att fatta beslut om lättnader för vapenägare. Det gläder mig, även om mycket mer behöver göras.

Med det sagt, fru talman, önskar jag yrka bifall till vår reservation 3.

Fru talman! I dag debatterar vi ljuddämpare och att ta bort tillståndskravet i den delen. Det är en bred majoritet som nu har tvingat fram detta förslag till beslut. Utskottet föreslår två tillkännagivanden om detta.

Äntligen kom det en proposition, även om det var en hel del felaktigheter och tvivelaktiga saker som vi har försökt rätta till i utskottet.

Trots att det finns en stor och bred riksdagsmajoritet på detta område har S-regeringen struntat i ett antal tillkännagivanden som riksdagen på justitieutskottets förslag har fattat beslut om.

Regeringen har fortfarande inte tagit bort femårslicenserna, trots flera tillkännagivanden.

Man har inte inrättat en viltmyndighet, trots ett beslut som togs redan 2015 och därefter flera tillkännagivanden.

Man har inte flyttat licenshanteringen till viltmyndigheten.

Man har inte lyckats minska handläggningstiderna för vapenlicenser. De är fortfarande orimligt långa.

Man har inte implementerat vapendirektivet på en miniminivå utan i stället obstruerat med försök till överimplementering. Regeringens okunskap, tafatthet och ovilja i denna fråga är rent pinsam. Nu orsakar regeringens ovilja och okunskap dessutom eventuellt att Sverige får kostnader för detta. Mitt budskap till regeringen, fru talman, är: Gör om och gör rätt, och sluta med att försöka överimplementera vapendirektivet!

Regeringen har heller inte gjort en total översyn av vapenlagstiftningen, som vi har flera tillkännagivanden om.

Man har inte tagit bort synnerliga skäl i vapenlagstiftningen, vilket vi också har ett tillkännagivande om.

Man har inte underlättat licenshanteringen vid vapenbyte direkt hos vapenhandlaren, det vill säga att du kan komma in med ett vapen och byta det direkt hos vapenhandlaren, ta med dig det andra hem och det behandlas som ett anmälningsärende. Detta är inte heller gjort, fru talman.

Man har heller inte utökat vapengarderoben, som vi också har ett tillkännagivande om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Lättnader i till-ståndsplikten för ljuddämpare

Man har inte underlättat handeln för vapenhandlarna i Sverige.

Inte heller har man flyttat bort tillsynsansvaret för skyttebanor från polisen till viltmyndigheten. Fortfarande åker våra poliser ut och mäter kornstorlek i grusgropar, när vi har sådana problem på städernas gator och torg med skjutande och kriminella gäng.

Man har inte infört EU-vapenpasset, trots tillkännagivande.

Man har inte delat upp vapenlagstiftningen i två delar, vilket vi har en bred majoritet för i justitieutskottet. Det är bara Miljöpartiet och Socialdemokraterna som säger nej till att dela upp vapenlagstiftningen i en del för lagliga jägare och skyttar och en del för grovt kriminella.

Fru talman! Detta är några av alla de drygt 20 tillkännagivanden som riksdagen har givit regeringen för att underlätta för landets jägare, skyttar och samlare.

Det är med stor nonchalans och på ett helt oacceptabelt sätt den socialdemokratiska regeringen behandlar riksdagens tillkännagivanden, när man så uppenbart gång på gång struntar i de beslut som riksdagen har fattat. Det regeringen gör är självklart allvarligt och självklart också ett hot mot vår demokrati. Det är våra beslut här i riksdagen som gäller, och de gäller både för regeringen och för de människor som lever och bor i detta land.

Fru talman! Efter flera tillkännagivanden om slopande av tillståndskravet för ljuddämpare har nu en proposition äntligen kommit till riksdagen. Även om den som sagt inte uppfyller majoritetens krav, som i det senaste tillkännagivandet var att helt slopa kravet på licens när det gäller ljuddämpare, är propositionen ändå i närheten av detta och går att justera upp.

Fru talman! En bred majoritet i justitieutskottet har nu gjort vad som går att göra för att försöka rätta till en bristfällig proposition. Anledningen är att vi försöker underlätta för landets jägare och skyttar att kunna köpa ljuddämpare till sina vapen utan byråkratiska och onödigt krångliga regler. Jag vill passa på att tacka Centerpartiet, Liberalerna, KD och Sverigedemokraterna för ett mycket gott samarbete i utskottet.

Fru talman! En fråga som vi ofta kan få i dessa sammanhang är hur de kriminella kan tillgodogöra sig en sådan här lagstiftning. Det är det som är det stora problemet. Om man inte förstår den frågan tror man att kriminella går till en vapenaffär och försöker handla en ljuddämpare. Så fungerar det inte. Hela Europa säljer ljuddämpare. Många länder i Europa har inga tillståndskrav över huvud taget. Det är enkelt att beställa dem över postorder och plocka in dem i Sverige eller hämta dem med bil i vilken affär som helst nere i Europa. Ljuddämpare är det inte brist på.

De man trycker åt med en hård lagstiftning är lagliga jägare och skyttar, som får det svårare att skaffa sina ljuddämpare. De kriminella går inte till vapenhandeln. De går över nätet och hämtar in sina ljuddämpare på de ställen där det redan i dag är helt fritt när det gäller ljuddämparinköp.

Tro alltså inte att ljuddämpare är något som är svårt att få tag i för dem som vill använda dem på ett kriminellt sätt. Att belasta landets lagliga jägare och skyttar med krångliga regler av den anledningen saknar helt rimlig faktagrund.

Fru talman! Vad är då en ljuddämpare? Ljuddämparens fördelar är framför allt att den minskar ljudvolymen och också rekylen när du skjuter, vilket minskar risken för hörselskador hos jägare och skyttar. Ljuddämpare gör också att skjutbanor blir mindre störande för kringboende. Att fler jägare och skyttar nu får det lättare att köpa och använda ljuddämpare kommer att minska ljudnivåerna vid skytte och framför allt minska risken för hörselskador för landets jägare och skyttar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Lättnader i till-ståndsplikten för ljuddämpare

Fru talman! I dag är det tillståndskrav på ljuddämpare, vilket gjort att polisen har behövt hantera 10 000-15 000 ljuddämparärenden per år. Kanske har man haft poliser till att hantera ljuddämpartillstånd i stället för att vara ute på gator och torg och ta de personer som faktiskt är kriminella. I stället för att göra detta sitter de inne och kontrollerar lagliga jägare och skyttar när dessa ska beställa sina ljuddämpare. Det arbetet lyfter vi nu bort från polisen så att de får möjlighet att minska sin ärendehantering med 10 000-15 000 ljuddämpare per år. Detta kommer att ge bättre resurser till polisen att jobba med det som verkligen är viktigt.

Ett borttagande av tillstånds- och licenskrav på ljuddämpare kommer därför att underlätta både för landets jägare, skyttar och vapenhandlare - och framför allt för polisen.

Fru talman! En bred majoritet i justitieutskottet rättade till några av bristerna i regeringens proposition. När någon nu köper en ljuddämpare som är möjlig att använda till flera av vapenägarens vapen är det okej att också göra det, detta för att ta bort kravet på att behöva köpa en specifik ljuddämpare till varje vapen.

Vi föreslår också ett nytt tillkännagivande till regeringen om att justera så att om någon säljer sitt vapen som i dag har ljuddämpare till en köpare som inte vill köpa ljuddämparen utan bara vapnet får den gamla vapenägaren ändå behålla ljuddämparen utan att söka tillstånd. Regeringens politik innebär att jägaren som säljer sitt vapen och behåller ljuddämparen hamnar i en kriminell zon, vilket är helt orimligt. Den här jägaren har kanske fyra fem andra vapen också, men han har kvar en ljuddämpare från ett vapen han har sålt. Detta vill vi att regeringen rättar till skyndsamt.

Fru talman! Vi är också helt övertygade om att reglerna för ljuddämpare kan behöva ses över i den stora vapenlagstiftning som en majoritet av riksdagens partier vill ha. Vi har lagt fram tillkännagivanden om detta ett antal gånger. Jag är övertygad om att vi behöver se över ljuddämparlagstiftningen när den väl drar igång. Vi kan behöva se över tillämpningen av lagen runt ljuddämpare, hur den kommer att tolkas och om polisen och rättssystemet verkligen tolkar reglerna som majoriteten i riksdagen nu har krävt här i betänkandet. Blir detta ändå misstolkat av polisen eller rättssystemet kommer vi i regeringsställning omgående att se över detta och rätta till eventuella brister i lagstiftningen och därmed undanröja eventuella feltolkningar.

Fru talman! Vi har gjort drygt 20 tillkännagivanden till regeringen under den här mandatperioden. Endast ett av dem, om ljuddämpare, har man nu halvt om halvt lyckats lösa under mandatperioden. Detta är självklart långt ifrån acceptabelt. Men det visar att S-regeringen varken lyssnar på landets jägare och skyttar eller gör som en majoritet i riksdagen faktiskt har beslutat om och begärt.

Låt er nu inte i kommande valrörelse gå på dessa nya löften, utan inse att vill vi ha bättre regler för landets jägare, skyttar och samlare måste denna regering bytas ut söndagen den 11 september i år. Den möjligheten har vi. Låt oss ta vara på den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Lättnader i till-ståndsplikten för ljuddämpare

Fru talman! Det var många superlativ där, Sten Bergheden! Ingen förstår någonting, allt är dåligt och det är till och med ett hot mot demokratin med de villkor som vi lever under. Ibland kan det kännas som att man bör ransonera med en del superlativ här i världen.

Sten Bergheden ägnade dessutom nästan fyra minuter av sitt anförande åt att prata om allting annat än den proposition som ligger på bordet här i dag och som löser ut en hel del av de administrativa och juridiska problem som en eventuell överimplementering av vapendirektivet har inneburit. Här rättar regeringen till en felaktighet, och vi ser nu att vi gör någonting som är till gagn för jägare och sportskyttar. Jag tror att det är väldigt välkommet.

Det som gjorde att jag begärde replik var en mening i ledamoten Berghedens anförande, nämligen att det är regeringens fel att vi dras inför skranket i EU. Då vill jag ställa följande fråga till ledamoten: Anser Sten Bergheden att vi har över- eller underimplementerat EU:s vapendirektiv? Och vad är i så fall är orsaken till att vi dras inför rätta - över- eller underimplementering?

Fru talman! Jag kan börja med en kommentar angående superlativ. Jag tycker att det är allvarligt att vi har gjort över 20 tillkännagivanden här och att ministern tydligt har uttalat, både i debattartiklar och här i riksdagen, att han struntar i en del av de tillkännagivandena. Jag tycker att det är allvarligt. Jag tror inte att vi nog kan understryka att ska riksdagen och demokratin i landet fungera måste både regeringen och de människor som bor i landet följa de beslut som tas och de lagar och regler som råder. Regeringen är inte undantagen från att lyda riksdagen. Det var den första delen.

Ni har haft fyra, nästan fem, år på er att förbereda er och implementera vapendirektivet. Det har kommit två propositioner med överimplementeringar. Vi har varit tydliga och sagt att vi inte går med på några överimplementeringar utan att vi går med på en minimiimplementering. Det är en bred majoritet i justitieutskottet som har uttryckt det. Ändå återkommer regeringen med en överimplementering. Man lägger till och med in att man ska börja reglera vapenmagasin. Det kräver inte vapendirektivet någonstans. Och då börjar man i stället hävda att man vill reglera detta för att komma åt de kriminella. Det hade ju ingenting med vapendirektivet att göra, men ni försökte smyga in en licenshantering och en tillståndsprövning på magasinen i Sverige.

Jag tror att om regeringen har en dålig kunskap i de politiska leden inne på departementet är det nog bra om ni lyssnar in faktisk sakkunskap när det gäller både vapendirektiv och hur man kan implementera detta på miniminivå. För den kunskap som finns i dag är dålig, och det ni har levererat hittills har varit så undermåligt att vi har lagt det i papperskorgen. Vems fel är det? Gör om och gör rätt, och lyssna på riksdagen!

Fru talman! Jag noterar att Sten Bergheden naturligtvis inte svarar på frågan om EU har dragit oss inför rätta på grund av över- eller underimplementering. Det är nämligen en central fråga. Det kommer att kosta oss otroligt många miljoner om vi inte klarar av att lösa den här situationen. Jag vill med emfas säga att det inte är regeringens fel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Lättnader i till-ståndsplikten för ljuddämpare

När det gäller respekt för riksdagens beslut har regeringen fått mängder av tillkännagivanden. Vi försöker, som socialdemokrati och som regering, att hantera de tillkännagivandena med respekt. De sa jag också här tidigare i mitt anförande. Om man tycker att regeringen inte har klarat av att möta upp de tillkännagivandena kan man använda sig av KU-instrumentet och andra saker. Men att antyda att regeringen inte har respekt för lagen är lite väl magstarkt.

Jag kan också konstatera, när man använder den här typen av uttryck, att både Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten - våra kanske mest operativa rättsvårdande instanser - ser med viss oro på att det inte finns någon reglering och registrering av ljuddämpare i sig. Det är klart att de remissinstanserna är vitala i utformandet när det gäller att se till att vi har vassa verktyg mot både kriminalitet och terrorism, vilket vapendirektivet ju faktiskt handlade om från början.

Man får försöka komma ihåg vilka orsakerna har varit till de väldigt hårda och drastiska direktiv och följddirektiv som har kommit på EU-nivå, nämligen de fruktansvärda terrorattentat som skakade Europa med hundratals döda och lemlästade människor. Det måste vi ha i den andra vågskålen när vi pratar administration och byråkrati.

Fru talman! När det gäller om det är överimplementerat eller underimplementerat är vapendirektivet inte implementerat alls från regeringen och riksdagen till följd av att man har levererat två undermåliga propositioner som riksdagen inte har godkänt. Då måste man sätta sig ned och lösa frågorna och diskutera hur man får igenom en proposition om vapendirektivet i riksdagen. Man kan inte tro att man kan strunta i eller hoppa över det.

Jag kan inte förstå varför regeringen sist, fru talman, menade att man skulle gå in och märka upp alla våra historiska vapen i Sverige. Vapendirektivet ger ett tydligt undantag när det gäller detta. Ändå kommer Petter Löberg och regeringens representanter hit till riksdagen med en proposition om att man behöver märka upp alla gamla historiska vapen. Det vore som att skriva på tavlorna på museerna. Det gör man inte. Det fanns undantag för detta, men det utnyttjade ni inte.

Det finns en rad exempel, och ni är väl medvetna om det. Men ni har försökt gång på gång att skylla på EU. Gång på gång har ni gjort det för att försöka få igenom detta med vapenmagasin och märkning av historiska vapen. Det finns en hel lista, och ni borde veta vad den handlar om.

Vi skulle kunna använda alla riksdagens instrument, det är klart, men är det inte någon form av rimlig reson att regeringen inte ska strunta i om vi tar ett beslut här i riksdagen och ger ett uppdrag till regeringen att utföra ett visst jobb och dessutom sätter en tidsgräns? Det kan inte vara mycket tydligare från riksdagen. Det är värt mycket allvarlig kritik att ni hoppar över vad riksdagen tar beslut om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Lättnader i till-ståndsplikten för ljuddämpare

Fru talman! Jag är osäker på om någon har yrkat bifall till utskottets förslag till beslut i betänkandet. Därför vill jag göra det, för formens skull.

Fru talman! Så var vi här igen. För vilken gång i ordningen vi debatterar vapenfrågor vet jag inte, men jag vet att det har tagit alldeles för lång tid att få någon ordning på det här torpet och att det politiska ledarskap som krävs för att lösa denna för många svenskar så viktiga fråga har lyst bländande med sin frånvaro.

Vi debatterar i dag förslaget om reglering av ljuddämpare. Men problemet är inte en enskildhet i vapenlagstiftningen utan ett systemiskt tillkortakommande när det gäller regleringen av skjutvapen i Sverige. Det var inte perfekt tidigare, men problemen började hopa sig när EU-systemet fick feeling och ville visa handlingskraft efter de fega och skändliga terrordåden i Paris 2015.

Fru talman! Detta är något av en politisk sjuka som vi måste göra allt för att förebygga. I stället för att göra det som har varaktig och reell effekt, och som vi med hjälp av forskningen har fog för att tro är verksamt och samtidigt inte ställer till andra problem eller krånglar till det i onödan, bryr sig vissa mer om rubrikerna och de kortsiktiga opinionsvinsterna. Man lanserar policyförslag som man måste förstå skjuter rejält bredvid målet, men man räknar med att inte bli synad.

På kort sikt funkar det nog oftast, tyvärr. Den förenklade bilden vinner kraft, och resultatet hinner sällan skärskådas innan debatten har dragit vidare till något annat braskande förslag som låter bra men som i bästa fall är verkningslöst men ibland också rent skadligt. Vi kan bättre än så. Vi måste kunna bättre än så om vi på allvar ska kunna adressera de samhällsproblem som tynger oss i Sverige och i Europa.

Fru talman! Ansvaret för att få sina lagförslag att gå igenom i riksdagen vilar på regeringen. Det finns inget annat sätt att beskriva hanteringen av vapenlagstiftningen än som ett misslyckande. Men som vanligt är det någon annans fel.

Visst kan jag tycka att det åligger de partier som röstade ja till direktivet i Europaparlamentet att gemensamt komma överens om exakt vad det var de ville ha. Dessa partier är - om någon har glömt det - Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. De partierna har majoritet i Sveriges riksdag och kan teoretiskt sett göra vad de vill med denna fråga. Men tydligen räcker inte ledarskapet till för att komma dit.

Återigen - det är i första hand den som gör anspråk på att regera landet som bär ansvaret för att få en sådan kommunikation till stånd. Då duger det inte att klaga på att de andra inte kom till förhandlingsbordet. Det är i så fall regeringen som har misslyckats med att få dem att komma till förhandlingsbordet.

Fru talman! Centerpartiet har varit tydliga från början. Vapendirektivet var feltänkt, missriktat och ur ett svenskt perspektiv oproportionerligt. Det skapade problem för laglydiga jägare och sportskyttar utan att nämnvärt höja säkerheten i jämförelse med gällande rätt i Sverige. Därför röstade vi också nej.

Kommissionen meddelar att de tänker dra Sverige inför skranket i ett så kallat överträdelseärende för att direktivet ännu inte är implementerat. Men trots att den situation Sverige nu har hamnat i knappast till någon del är vårt ansvar har vi sträckt ut handen och gått bland annat vännerna i Moderaterna till mötes genom att stödja förslaget om ett tillkännagivande om en implementering på miniminivå. En stabil riksdagsmajoritets vilja är en implementering av direktivet på miniminivå, fru talman. Utöver detta finns en lång rad andra tillkännagivanden, till exempel när det gäller femårslicenserna för vissa vapen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Lättnader i till-ståndsplikten för ljuddämpare

För den som inte känner till exakt vad ett överträdelseärende innebär kan jag berätta att det kan bli fråga om böter på hundratals miljoner. Det är stora, enorma, resurser som behövs i kampen mot den organiserade brottsligheten, mot våld i nära relationer, mot bedrägerier mot äldre, mot kringresande stöldligor på landsbygden med mera.

Om regeringen inte kan få Moderaterna att komma till förhandlingsbordet måste vi helt enkelt försöka skapa ett kärl för att det ska kunna ske. Det är inte något ovanligt. Det gör vi hela tiden i parlamentariska referensgrupper. Det är min uppfattning att en sådan måste delta i beredningen av en ny vapenlagstiftning.

Det får vara slutsnackat nu. Det är dags för handling. Jag avser därför att i samband med vårt utskottssammanträde i morgon föreslå ett utskottsinitiativ om att en gång för alla genomföra riksdagens vilja om att ta ett sammanhållet grepp om vapenfrågorna. Det ska vara ett tidsatt tillkännagivande med syfte att ha en ikraftträdd lagstiftning vid nästa årsskifte. På så vis kan kommissionen förhoppningsvis också dra tillbaka överträdelseärendet. Vi skulle slippa böter och få en verkligen inte perfekt vapenlagstiftning på plats, men ändå en vapenlagstiftning som är så bra den kan vara givet de EU-rättsliga förutsättningarna. Jag hoppas samla ett brett stöd för detta initiativ.

Jag har noterat att Sverigedemokraterna avser att lägga fram ett förslag i utskottet om ett initiativ om skarp lagstiftning för de så kallade femårslicenserna. Under mandatperioden har utskottet försökt lagstifta skarpt några gånger. Samtliga gånger har det lett till dåligt resultat. Vi får helt enkelt en hel del kritik från Lagrådet när vi gör på det sättet.

I morgon kan man välja att stödja Sverigedemokraternas förslag till initiativ och förhoppningsvis, kanske, få förändringen av femårslicenserna på plats. Det får man kanske till halvårsskiftet. Man kan också stödja mitt och Centerpartiets förslag. Vi tar det helhetsgrepp om vapenfrågorna som vi länge har efterlyst, tillsätter en ordentlig utredning och bereder frågan på det sätt som krävs enligt konstitutionen.

Samtidigt måste en hel del viktig lagstiftning nu komma på plats för att lösa stora problem när det gäller tryggheten i Sverige. Det kräver vår fulla uppmärksamhet och framför allt vårt utskottskanslis arbetsförmåga. Därför vore det olyckligt att ställa allt det på ända för att kanske tjäna ett halvår i den här utomordentligt viktiga frågan.

Fru talman! Jag blev apostroferad på slutet, men jag tänker att den debatt som kommer att äga rum inom ramarna för justitieutskottet kan vänta något. Jag ville nämligen belysa något annat när jag begärde ordet före apostroferingen.

Det handlar inte om en konfliktlinje i betänkandet, utan tvärtom. Sverigedemokraterna och Centerpartiet var eniga i fråga om två av tre delar, om man säger så, av betänkandet. Jag är tacksam för det samarbete som ägde rum mellan Sverigedemokraterna och Centerpartiet under utskottsberedningen. Vi kunde trots olika skiljelinjer enas, föra samtal och föra detta framåt. Det är bra att även Sverigedemokraterna och Centerpartiet stundvis kan enas, när vi håller med varandra. Jag är tacksam för det samarbete som har ägt rum i utskottet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Lättnader i till-ståndsplikten för ljuddämpare

När följdmotionstiden var slut noterade jag dock att Centerpartiet inte hade lagt fram någon egen följdmotion. Jag har inte haft möjlighet att fråga Johan Hedin hur det kom sig. Var det så att det glömdes bort? Eller kände ni när ni såg Sverigedemokraternas argument att det var någonting som Centerpartiet kan stå bakom? Ni hade kanske glömt bort det under motionstiden, men när ni såg Tobias Anderssons och de andras ord i skrift kände ni kanske att det var något som ni ville ansluta er till. Jag vet inte om det var på det sättet, fru talman. Men jag vill ställa den frågan till Johan Hedin.

Det fanns ingen centerpartistisk följdmotion. Sedan övertygades man eller dylikt av de argument som framfördes av Sverigedemokraterna och andra partier och följde upp detta i utskottet. Det är jag glad för. Jag är tacksam för det samarbete som har ägt rum. Men jag vill gärna veta om det var vår motion som övertygade Centerpartiet eller om de bara glömde bort sin egen.

Fru talman! Jag vet inte hur jag ska uttrycka det här på ett diplomatiskt sätt. Men jag har ägnat mig åt politiken och åt lagstiftning på heltid sedan 2012, i riksdagen och i alliansregeringen. Jag har nog aldrig sett ett så märkligt förslag som det Sverigedemokraterna presenterade i sin följdmotion. Man skriver alltså att någon som har möjlighet att söka licens för ljuddämpare ska kunna ha ljuddämpare.

Men vad innebär det i praktiken, fru talman? Är det så att det ändå ska ske en prövning? Vem ska avgöra vem som har rätt att ansöka om en ljuddämpare? Är det så att man inte vill att det ska behövas tillståndsplikt för ljuddämpare? Varför krångla till det över huvud taget? Det är en oerhörd märklighet som jag kliade mig i håret ganska mycket över och kanske smålog lite åt.

Fru talman! Sanningen är den att vi jobbade med ett förslag som inte höll hela vägen. Min utgångspunkt var att stödja Liberalerna, för de hade ett mycket klokt och välformulerat förslag i sin motion. Höll man sig vaken på utskottssammanträdena vet man att vi initialt anslöt oss till Liberalernas förslag. Sedan skedde en förskjutning i arbetet, och vi och Liberalerna anslöt oss till M- och KD-linjen.

Det är trevligt att Tobias Andersson berömmer samarbetet, men jag vet inte riktigt vad Tobias Andersson definierar som samarbete. Inte vid ett enda tillfälle har Tobias Andersson och jag samtalat om denna produkt under denna process. Det är trevligt att han tycker att det är god stämning och samarbetsanda, men jag har svårt att se det på samma sätt.

Fru talman! Jag tackar Johan Hedin för svaret.

De sportskyttar, vapenhandlare och andra sakkunniga som jag presenterade vårt förslag för kliade sig inte i huvudet på det sätt som Johan Hedin beskriver att han gjorde när han såg det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Lättnader i till-ståndsplikten för ljuddämpare

Delar av vår följdmotion har Johan Hedin själv valt att ställa sig bakom, både genom den variant vi tog fram tillsammans med tillägg i motivtexten och genom det förslag till tillkännagivande som i stort byggde på Sverigedemokraternas ena yrkande från följdmotionen. Jag tror inte att Johan Hedins motstånd eller förvirring rörande vårt förslag var så stor givet att han har ställt sig bakom delar av det förslag vi presenterade - även om han inte i detta fall är redo att stå bakom alltihop.

Jag upplever inte att jag fick ett fullgott svar på huruvida man glömde bort det eller kom av sig i själva motionsperioden, men det förslag från Liberalerna man initialt ställde sig bakom valde man sedan att inte ställa sig bakom. Det är inget parti som inför voteringen i morgon står bakom Liberalerna följdmotion. I stället är det en variant av Sverigedemokraternas med fleras följdmotioner som Centerpartiet med flera har ställt sig bakom.

Fru talman! Jag är väldigt positiv till detta, och det är bra när vi kan enas om saker och ting. Jag hoppas att vi kan enas i fler frågor och kanske ha en intensivare dialog även om Johan Hedin stöter ifrån sig att samarbete eller samtal ska ha ägt rum. Kanske finns ändå en förutsättning framöver givet att Centerpartiet nu har visat att man inte har några problem med att ställa sig bakom och i morgon rösta på delvis sverigedemokratiska förslag.

Fru talman! Ibland råder det missförstånd ute i stugorna om att vi varken pratar eller samarbetar med SD. Men vi pratar med SD vid varje utskottssammanträde, i det reguljära arbete i utskottet som väljarna satt oss här att göra. Vad vi inte gör med Sverigedemokraterna är politikutveckling, för de vill fundamentalt olika saker än vad vi vill.

Låt oss dyka ned i just denna vapenfråga. Vad det krasst faller på är att Moderaterna och Socialdemokraterna inte har lyckats prata ihop sig om vad de vill med det direktiv de röstade fram i Europaparlamentet. Det är ett tillkortakommande och en brist på politiskt ledarskap.

Centerpartiet gör vad det kan för att främja samarbetsandan. Men Sverigedemokraternas bärande politiska affärsidé är att skapa konflikt och splittring. De är inte intresserade av att nå resultat, för då skulle de försöka bjuda in Socialdemokraterna för att resonera. I stället söker de konfrontation och konflikt. Så når man inte resultat.

Det enda sättet är att samsas och sitta ned och diskutera dessa frågor på riktigt så att vi hittar de minsta gemensamma nämnarna för att få en vettig vapenlagstiftning på plats i Sverige - en vapenlagstiftning som är proportionerlig och rättssäker och inte drabbar laglydiga sportskyttar och jägare i onödan och som kanske stärker säkerheten på någon punkt, men inte genom märkning av historiska vapen eller andra konstigheter.

Vi kan bättre, fru talman. Vi måste kunna bättre.

Fru talman! Som flera före mig har sagt är det en glädje att vi äntligen har nått fram med detta ärende. Det har varit en följetong under mina snart fyra år i riksdagen. Som vi har hört har riksdagen gjort två tillkännagivanden, ett 2019 och ett 2021, och det har tagit ganska lång tid att komma i mål.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Lättnader i till-ståndsplikten för ljuddämpare

Som kollegorna har nämnt har vi otroligt många tillkännagivanden på jakt-, sportskytte- och vapenområdet som vi väntar på, men jag kommer inte att ta upp dem här och nu. Det är dock ganska tydligt att regeringen inte litar på laglydiga jägare och sportskyttar, för gjorde man det hade man redan gått fram i många av dessa tillkännagivanden.

Det är tydligt att regeringen har kämpat emot länge. Varför? Jag kan förstå att alla skjutningar i vårt samhälle gör att man är tveksam, men dessa skjutningar har inget med ljuddämpare att göra.

Som många vet bor jag nära norska gränsen och har därför ganska god koll på Norge. Där har man länge haft den lagstiftning som vi nu ska införa. Hur har det varit med skjutningar på öppen gata i Norge? Ja, inte som här i Sverige i alla fall. Det är tydligt att det inte är ljuddämparens fel att vi är där vi är i dag. Ljuddämparen är inte heller en vital del; vapnet fungerar ju lika bra med eller utan ljuddämpare. Därför kan jag inte förstå varför man har varit så försiktig med detta.

Varför är det då så viktigt att få till detta? Det finns ganska många skäl, men för att sammanfatta handlar det om att förenkla för laglydiga jägare och sportskyttar. Därför är det bra att man har lyssnat på oppositionens kritik. Jakt och sportskytte är viktigt, inte minst för oss som bor på landsbygden. Och detta är en viktig del för att vi ska bli ännu bättre jägare och skyttar.

I detta ärende måste man klara att ha flera tankar i huvudet samtidigt, för det handlar om laglydiga jägare och sportskyttar, inte det tunga buset som är ute på stan och skjuter. Självfallet ska det vara hårda tag och förebyggande arbete i den biten, men det handlar inte om det här. Ljuddämparen i sig är inte farlig, om du inte slår den i huvudet på någon förstås.

Det är 1,2 legala vapen per år som används i grov brottslighet. I övrigt är det vapen som kommer från den undre världen. Det är inte jägarnas och sportskyttarnas vapen. Bara i januari har vi haft 29 skjutningar i Sverige. Vi har ett jätteproblem med detta. Låt oss fokusera på det och inte försvåra för våra laglydiga jägare och sportskyttar.

Vapenhandläggare hos polisen önskar precis det som vi ska besluta om: att tillståndskravet för ljuddämpare tas bort. De har mer än nog att göra i sitt jobb ändå. I Stockholm är det 22-23 veckors väntetid på att få vapenlicens. Det visar att polisen inte klarar av sitt arbete. Genom att ta bort tillståndskravet gör vi det i alla fall något lättare för dem att få ut licenser i tid. Men det är ändå alldeles för lång väntetid.

I eftermiddags pratade jag med min lokala jakt- och vapenbutik hemma i Årjängs kommun, och han jag pratade med sa att med varje studsare säljs en ljuddämpare. Alla köper det nu, så det är verkligen helt rätt att vi tar detta steg.

Fru talman! Flera har pratat om EU:s vapendirektiv, och det har vi ju diskuterat här mer än en gång. Som vi hörde Petter Löberg nämna ska Sverige dras inför skranket. Det är rätt, men varför ska vi dras inför skranket? Jo, som vi hörde tidigare är det för att regeringen inte klarar att komma med en proposition som ligger på miniminivå. Det är orsaken till det hela.

Under en av statsministerns frågestunder för några år sedan ställde jag en fråga till Stefan Löfven om implementeringen av vapendirektivet. Då sa Stefan Löfven att det inte var jägarnas och sportskyttarnas fel men att något måste göras, och därmed skulle det försvåras för laglydiga jägare och sportskyttar. Det var en väldigt märklig kommentar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Lättnader i till-ståndsplikten för ljuddämpare

Böter får man inte förrän man eventuellt är dömd. Att dras inför skranket är i sig ingen fara. Böterna kommer sedan om vi inte rättar oss efter EU. Men det är jätteenkelt. Om regeringen kommer med en proposition som innebär minimiimplementering går den igenom. Det är inte svårare än så.

Varför ska man då ha dessa ljuddämpare? Som vi har hört tidigare sänker det ljudnivån, vilket gör det enklare för skytten men även för dem som bor i närheten av skjutbanor, där det skjuts frekvent under sommaren och hösten. Det ger en mindre mynningsflamma, vilket gör det lättare för skytten att behålla fokus. Det ger minskad rekyl, vilket gör det behagligare att skjuta och gör en till en bättre skytt. Det ger förbättrad precision, alltså att man skjuter bättre, och dämparens vikt gör vapnet mer stabilt.

I slutändan, fru talman, handlar detta om att man blir en bättre skytt, och därmed minskar risken för dåliga skott eller skadeskjutning. Fördelarna med ljuddämpare är så många att det inte är någon tvekan om att det är helt rätt ur många perspektiv.

Det är som sagt glädjande att vi har kommit dit vi har kommit. Sedan har vi jättemånga tillkännagivanden som vi väntar på. Vi hoppas på leverans snart, även om hoppet kanske inte är så stort.

Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 17 februari.)