Interpellationssvar - Regeringens planer på att ta bort det kommunala vetot mot vindkraftsetableringar - 2022-02-04

Fru talman! Alexandra Anstrell har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder, utifrån regeringens ambition att se över det kommunala vetot, för att säkerställa att en dialog genomförs med berörda parter där en vindkraftsanläggning ska anläggas. Vidare har Alexandra Anstrell frågat mig om jag avser att se över möjligheten att ta fram och redovisa en minimi- respektive maximigräns för hur mycket en kommun ska bidra till elförsörjningen och om jag har några planer på att ta fram nationella riktlinjer för eventuella bygdemedel. Hon har även frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att tester ska göras inför vindkraftsparker gällande leverans av nettokoldioxidbesparing och bidraget till målet om fossilfrihet 2045. Frågan har vidare ställts hur jag avser att arbeta för en ökad energieffektivisering i ett alltmer elektrifierat Sverige, där det kommer att behövas alltmer el framgent.

Vad gäller frågan om jag avser att vidta några åtgärder, utifrån regeringens ambition att se över det kommunala vetot, för att säkerställa att en dialog genomförs med berörda parter där en vindkraftsanläggning ska anläggas vill jag hänvisa till den utredning om ökad förutsägbarhet vid miljöprövning av vindkraft som den förra regeringen tillsatte. Utredningen berör den kommunala tillstyrkan av vindkraft enligt miljöbalken. Utredningen har lämnat förslag som nu bereds i Regeringskansliet.

Angående frågan om minimi- respektive maximigränser för hur mycket en kommun ska bidra till elförsörjningen finns det inte några planer på att införa sådana gränser eller krav på utbyggnad. En kommun kan dock planera för vindkraft i sin kommun genom att ange lämpligt område för vindkraft i sin översiktsplan.

Eftersom det nu pågår en översyn av den kommunala tillstyrkan av vindkraft vill jag avvakta resultatet av detta arbete innan jag uttalar mig i frågan om nationella riktlinjer för bygdemedel.

De senaste åren har det skett en snabb teknikutveckling inom vindkraftsområdet, och kostnaderna har sjunkit. Vindkraften byggs nu ut kraftigt, och jag förväntar mig att en fortsatt utbyggnad kommer att bidra till att möjliggöra klimatomställningen. Genom elektrifieringen av transporter och industri kan fossila bränslen fasas ut så att vi har nettonollutsläpp 2045.

Som Alexandra Anstrell framhåller innebär ett alltmer elektrifierat Sverige ett ökat behov av elproduktion, men även utveckling av våra elnät krävs för ett välfungerande energisystem. Det behövs även en mängd andra åtgärder, och energieffektivisering är en av dem. Arbete pågår med en nationell elektrifieringsstrategi som ska ta ett helhetsgrepp om förutsättningarna i energisektorn för en snabb, smart och samhällsekonomisk elektrifiering för att bidra till klimatmålen 2030, 2040 och 2045.

Avslutningsvis vill jag framhålla att jag avser att fortsatt följa vindkraftsfrågan noga och verka för samexistens mellan vindkraft och andra intressen och för att tillvarata potentialen i att vindkraftsproducerad el effektivt bidrar till att Sverige blir ett av världens första fossilfria välfärdsländer.

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret.

Precis som ministern sa tillsatte regeringen en särskild utredare som undersökte förutsättningarna för att ta bort bestämmelsen om det kommunala vetot vad gäller vindkraft.

Statsrådet har uttalat sig positivt i medierna om att rucka på det kommunala vetot för att få fart på vindkraftsutbyggnaden. Men i samma artikel verkade det inte som att ministern vill att det byggs just i hans hemkommun Nacka.

För mig känns det oerhört viktigt att vi belyser både fördelar och nackdelar med en utbyggd vindkraft. Det handlar om vad det betyder såväl i ett större perspektiv, när det gäller Sveriges framtida energiförsörjning och vår beredskap, som för de människor som bor eller kommer att bo nära vindkraftsparker och för de miljö-, fritids- och kulturvärden som påverkas.

Vindkraft, precis som all annan kraftförsörjning, behöver belysas ur olika synvinklar för att vi på bästa möjliga sätt ska kunna säkerställa att vi gör rätt val för framtiden. Jag läste nyligen en artikel om vindkraft där jag tror att rubriken var: Låt våra barn ärva en natur som vi inte behöver skämmas för.

Detta behöver vi bära med oss så att vi verkligen gör rätt val för framtiden.

Ministern talade tidigare i dag om vikten av att det blir en acceptans för energislaget. Skulle det då inte vara bra att pausa en tid och göra en översikt för att identifiera de bästa och mest lämpliga och minst påverkande lösningarna för energiproduktion och elförbrukning?

Fru talman! Jag är också engagerad inom hästnäringen, bland annat med Hästpartiets Podcast. Inom ridsporten finns det något som kallas att göra en halvhalt. Det innebär att man inte stannar upp helt men förbereder hästen och gör den uppmärksam på att det är någonting nytt som ska hända. Jag tror att vi behöver göra en halvhalt vad gäller den storskaliga vindkraftsutbyggnaden, som S-MP-regeringen varit väldigt pådrivande i.

Jag tänker att det behövs mer forskning för att landa i om vi verkligen gör rätt val för framtiden. Det växer fram frågor som den om buller och infraljud - hur påverkar det människor och djur? Det handlar även om mikroplaster, då den storskaliga utbyggnaden av vindkraft kan komma att bli en betydande källa till spridningen av mikroplaster. Är vi förberedda för det? Hur påverkas renar, människor och marker av det?

Vad har vindkraften egentligen för inverkan på fåglar, fladdermöss och andra djur, och hur påverkas renar och rovdjur när de under lång tid får gå med vindkraft runt sina beten och vanliga rutter? Är det egentligen fiffigt med vindkraft i vårt kalla klimat, och vad händer när det bildas is på bladen och iskokor slängs iväg? Hur påverkas marken runt omkring ett vindkraftverk när man gör en avisning, med tanke på de saker som faller till marken?

Fru talman! Jag tror att vi behöver veta mer. Men någonting vi vet är i alla fall att elräkningen påverkas, vilket ju har debatterats i kammaren i dag. Elpriserna i södra Sverige hade kunnat vara 30-45 procent lägre under hösten 2021 om vi hypotetiskt hade haft både Ringhals 1 och Ringhals 2 kvar i drift; det visar den nya studie som energiforskare genomfört i samarbete med Ea Energianalyse. Att ersätta Ringhals 1 och 2 med havsvind skulle ha kunnat ge samma snittpris men med större variationer inom perioden, naturligtvis beroende på just vind och kyla.

Fru talman! Vi moderater tycker att det är bra med el även när det inte blåser. Håller inte ministern med om det?

Fru talman! Tack för anförandet, Alexandra Anstrell!

Det är viktigt att kommunerna framöver får incitament för att se över hur de kan bidra till att vi har många energislag och mycket energi i det här landet. Jag tror inte att vägen framåt är den som Alexandra Anstrell pekar ut, det vill säga att vi inte ska satsa på mer energiproduktion. Våra expertmyndigheter räknar med att vi går mot en situation där Sverige kommer att förbruka kanske dubbelt så mycket energi inom 30 år. Vägen framåt är inte att inte producera mer el. Sverige - industrin, näringslivet och svenska hushåll - förtjänar att vi ställer upp och levererar för en bättre framtid. Att stänga ned Sverige på det sätt som Alexandra Anstrells lösning skulle innebära är inte vägen framåt.

Sedan får man återigen höra den moderata retoriken att kärnkraften, denna tulipanaros, skulle lösa alla problem på ett magiskt sätt. Jag känner mycket väl till den rapport som Alexandra Anstrell pekar på, men jag känner även till andra rapporter - inte minst från Sweco - som pekar i exakt motsatt riktning, det vill säga att den kärnkraft som marknaden lade ned just för att den var olönsam inte skulle ha påverkat priserna i dag särskilt nämnvärt. Jag konstaterar att det finns olika viljor när man räknar på detta på olika sätt och att olika forskare kommer fram till olika slutsatser.

Det jag dock kan konstatera, vilket inte är teoretiskt utan har verklig förankring, är att man när man har räknat på kärnkraften rätt ofta har underskattat kostnaderna jämfört med vad de visat sig bli i verkligheten. Och varje gång man har räknat på vindkraften har man överskattat kostnaderna jämfört med verkligheten.

Låt oss kolla på vårt grannland Finland, som 16 år senare har fått en reaktor på plats som går igång i dagarna: Förutom den enorma förseningen på 16 år levererar reaktorn el som blir tre till fyra gånger dyrare än elen från de svenska vindkraftverken. Kolla på Frankrikes nya reaktor i Flamanville: Elen kommer att vara uppåt sex, kanske sju, gånger dyrare än den el som den svenska vindkraften producerar. Men jag ska ge dem ett rätt: De är planerbara och fungerar även när det inte blåser.

På 80-talet trodde man att det enda sättet att ta med sig musik var att ha den på ett kassettband och stoppa in det i en Sony Walkman. Mycket har hänt i musikbranschen sedan 80-talet, fru talman. Låt mig upplysa Moderaterna om att mycket har hänt även på energisidan. På 80-talet trodde man att kärnkraftverk i södra Sverige var det enda sättet att ha planerbar el och elproduktion när det inte blåser, men i dag ser vi att det finns helt nya energisystem. Lagring av energi i bränsle, till exempel vätgas, gör det möjligt att producera energi när det blåser mycket eller när vi har överskott på el och använda den när det inte blåser.

Vi presenterade i går en elektrifieringsstrategi som tar ett helhetsgrepp om elmarknaden och Sveriges framtida energiproduktion, där industri och näringsliv och andra aktörer samverkar med politiken för att se till att vi möter de krav vi har längre fram.

Jag konstaterar också att det inte finns någon ute på marknaden som tror på Moderaternas lösning. Moderaterna har noll kronor i sin budget för att bygga kärnkraftverk, och det är lika många bolag där ute - nämligen noll - som är beredda att ta sina pengar och stoppa in dem i nya kärnkraftverk i Sverige. För sin kommande atomanläggning har Finland tvingats ta in Rosatom som delfinansiär. Det är inte en framtid jag ser för Sveriges del.

Fru talman! Ja, visst är det häftigt med utveckling och när saker och ting verkligen går framåt! Sverige har varit ledande i väldigt mycket utveckling på den här jorden. Jag tror också att det är viktigt att ha en samverkan mellan stat och näringsliv.

Fru talman! Lösningen i mitt anförande hade aldrig någonting med mindre elförbrukning att göra, som ministern försöker påstå, utan jag ville ha mer forskning. Jag tror nämligen att det är en av de viktigaste nycklarna för att vi framöver ska kunna utveckla vår energiförsörjning så att den blir hållbar och så att vi har en beredskap. I vårt samhälle litar vi nämligen på att elen ska fungera.

Ett elavbrott i dag ställer till det rätt mycket mer än vad det gjorde för bara 30 år sedan. Bara i det radhusområde där jag bor är alla radhusen uppvärmda med el. Vi är några som har satt in kamin, men i övrigt är det eluppvärmda hus. I ganska stora områden i min kommun är det så. Det är dessutom många kommuner som inte har tillräcklig reservkraft för sina gamla och många regioner som inte har tillräcklig reservkraft för sina sjuka. Att handla i affären eller pumpa upp drivmedel kräver också el. Detta ställer krav på en fungerande elförsörjning oavsett fred, kris eller krig.

Fru talman! Av de 100 miljarder som de senaste åren har investerats i ny vindkraft i Sverige står Sverige enbart för en bråkdel. Det resterande står utlandet för. Vi har Tyskland, som dominerar med 21 miljarder, följt av Frankrike, Storbritannien, Schweiz och Kina. Jag undrar vilka analyser regeringen har gjort kring detta jämfört med andra utländska investeringar i känslig infrastruktur. Som jag sa tidigare behöver vi nämligen en säker elförsörjning varje dag, oavsett fred, kris eller krig. Jag undrar hur ministern och den här regeringen tänker garantera vår försörjningstrygghet när kraften är så väderberoende och ägarberoende, fru talman.

En av mina frågor till ministern gällde ökad energieffektivisering i ett alltmer elektrifierat Sverige. Hur avser ministern att arbeta med det? Här får jag faktiskt inga svar, fru talman, och då kan man ju undra om det inte är relevant för ministern. Det finns nämligen de som dagligen jobbar med att sänka sin elförbrukning, och de kommer nu att straffas genom regeringens förslag om att ge kompensation för elpriset via ett bidrag. Bidraget ökar nämligen ju mer el du använder. Det finns liksom ingen rim och reson i det hela.

Jag vet inte hur många kilowattimmar farbrorn i Dalarna hade på sin räkning - han som fick 13 000 i pension och 16 000 i elräkning - men jag vet att han och många med honom nog hade varit hjälpta av att få sänkt skatt på elen nu i stället för att vänta en längre tid för att få ett bidrag retroaktivt. Fakturan skulle ju liksom vara betald nyss.

Ministern talar också en del om elektrifieringsstrategin. Jag har inte läst hela den - jag ber om ursäkt för det - men i sammanfattningen står det mycket om att regeringen "avser att", och så vidare. Frågan är bara när, för är det någonting vi har vant oss vid under den här mandatperioden är det just att regeringen tänker göra saker men att man aldrig vet när. Det är också mycket som faktiskt inte blir av.

Frågan är alltså: När blir de här sakerna av? Att få några klara svar från den här ministern och regeringen verkar lika enkelt som att få el från vindkraft när det inte blåser.

Fru talman! Jag menade inte att lägga ord i munnen på Alexandra Anstrell utan ville förklara konsekvenserna av vad hennes halvhalt innebär.

I dagarna togs det beslut om att utanför Skånes kust bygga havsbaserad vindkraft som kan vara på plats inom åtta år och som motsvarar två kärnkraftsreaktorer. Alexandra Anstrells lösning är en kärnkraftsreaktor på 16 år till ett tre eller fyra gånger högre pris, om vi tittar på det finländska exemplet, eller till ett sex eller sju gånger högre pris, om vi tittar på det franska exemplet. Den halvhalt som Alexandra Anstrell pratar om är de facto en mörkläggning.

En sak verkar Alexandra Anstrell och jag dock vara överens om: Energieffektivisering för hushållen är ett bra sätt för hushållen att pressa priserna och att se till att de har låga kostnader samt att elen används på rätt sätt. Därför är det märkligt att högern, när man i november väl fick möjlighet att påverka någonting i budgeten i den här ädla kammaren, valde att ta bort det förslag på effektivisering som fanns i regeringens budgetförslag. Detta var en del av de marginaljusteringar som man gjorde. Det kan tyckas vara en märklig prioritering, i synnerhet när man samtidigt slår sig för bröstet för energieffektivisering.

Jag tycker att man ska förhålla sig till lagstiftningen så som den är. Jag noterade att Alexandra Anstrell är upprörd över att vi kompenserar hushåll som har haft exceptionellt höga elpriser under denna exceptionella period. Samtidigt har hennes parti haft ett förslag om att göra exakt detta, måhända med en annan variant som är deras favoritväg, nämligen skattesänkning. Detta hade gett mest till dem som redan har mest.

Om vi förhåller oss till svensk lagstiftning ser vi att skattelagstiftningen, så som den ser ut, inte hade gett möjlighet att retroaktivt sänka skatterna. Det hade inneburit att hushållen hade kunnat få pengarna om kanske ett halvår eller ett år, beroende på när lagrådsremissen och skattelagstiftningsändringen hade kunnat passera denna kammare, dessutom under ett valår som detta.

Hur länge, anser Moderaterna, skulle hushållen ha behövt vänta på att få denna kompensation för att Moderaterna skulle få igenom sin favoritlösning med en skattesänkning som ger mest till dem som redan har mest?

Jag tycker att den lösning som regeringen har presenterat är det bästa sättet för hushållen att kunna få pengarna. Vi ser ju att hushållen kommer att börja få pengarna redan i mars eller april, till skillnad från hur det hade varit med den lösning som Moderaterna har föreslagit.

Jag är den förste att säga att vi säkert hade kunnat skräddarsy denna lösning extremt detaljerat, mycket mer noggrant och i detalj. Men då hade pengarna nått hushållen avsevärt mycket längre fram. Därför är detta den pragmatiskt bästa lösning som i dag står till buds.

Alexandra Anstrell tog upp säkerhetsaspekten. Jag tycker att den är viktig, och jag är glad att hon tog upp den.

I höstas skärptes säkerhetsskyddslagstiftningen av kammaren på förslag från regeringen. Detta gjordes för att öka avståndet mellan ägande och genomförande av elproduktion, så att vi säkrar vår elproduktion oavsett vem som äger den. Jag är väldigt öppen med att jag inte har några problem med att återkomma till den här kammaren med ytterligare skärpningar i elberedskapslagen eller säkerhetsskyddslagstiftningen som behövs för att se till att svenska hushåll och elkonsumenter kan vara säkra på att vi fortsätter att ha elen oavsett vem som äger vilket energislag i Sverige och oavsett om det råder fred, kris eller krig. Elen är oerhört viktig.

Jag tror inte att den enda lösningen är att svenska staten ska äga allting. Jag är osäker på om Alexandra Anstrell tror detta; jag tror faktiskt inte det. Därför är lagstiftningsvägen - som regeringen, eller tekniskt sett den förra regeringen, redan har tagit - rätt väg att gå. Den vägen fortsätter vi att gå.

Fru talman! Tack, ministern, för det utvecklade svaret!

Två kärnkraftsreaktorer, som ministern talade om, hade vi faktiskt kunnat ha kvar nu om inte Socialdemokraterna med flera hade röstat för en nedläggning i den här kammaren för ett par år sedan.

Jag har fått lära mig att lågfrekvent buller ofta upplevs som mer störande än allt annat buller. När jag var uppe i Jämtland i somras berättade Torbjörn för mig att vanliga bostadsfasader och fönster ofta har dålig ljudisolering för låga frekvenser, och det lågfrekventa ljudet kan dessutom förstärkas inomhus. Det är därför inte ovanligt att upplevelsen av lågfrekvent buller är starkare inomhus än utomhus, vilket även gäller för vindkraftsbuller.

Torbjörn hade tältat hela sommaren. Han bodde mellan två vindkraftsparker, och det gick inte att vara inomhus.

De vanligaste olägenheterna som omgivningsbuller orsakar är störning och sömnrubbning. I Finland har man gjort vetenskapliga studier av eventuella skadliga effekter på människors hälsa av infraljud från vindkraftverk. Undersökningen visar att vindkraftverken förändrat ljudmiljön i bostäderna i en urban riktning. Om man flyttar ut någonstans i naturen längtar man nog inte efter en urban ljudmiljö - snarare tvärtom.

Det vi vet är att vindkraftsljud påverkar människors upplevelse av sömnens återhämtande effekt. Vindkraftsljud har också en signifikant inverkan på drömsömnen; det visar en studie vid Göteborgs universitet. De som bor mindre än en kilometer från ett vindkraftverk sover sämre och har kortare drömsömn än andra.

Jag undrar hur ministern ska säkerställa att människor som bor runt omkring platser där det planeras vindkraft får delta i en demokratisk process och tycka till om den påverkan på deras sömn som eventuellt kommer utan ett kommunalt veto.

Vem tänker sig ministern skulle vara mest lämpad att besluta var vindkraften ska planeras?

Fru talman! Tack, Alexandra Anstrell, för frågan!

I dagsläget är det kommunala vetot dessa invånares möjlighet att säga sin mening, eller ett av sätten att göra det. Förutom detta har Sverige gott om lagstiftning som skyddar de boende. Det handlar bland annat om överklaganden. Jag tror att alla som någonsin varit aktiva i något kommunpolitiskt sammanhang känner igen att vartenda beslut om byggnation av vindkraftverk eller uppförande av byggnader, elledningar, vägar, motorvägar eller rondeller har omgärdats av ganska omfattande överklaganden. Jag skulle därför säga att skyddet för individerna finns kvar.

Jag vill också påpeka att det i dag inte finns något förslag från den här regeringen eller från mitt parti på att avskaffa det kommunala vetot. Det har kommit en utredning som föreslår att man inte ska göra detta. Resultatet av denna utredning bereds just nu. I dag finns inget sådant förslag på bordet.

Låt oss lyfta blicken och kolla framåt. Vi tittar på en framtid med kanske fördubblad elanvändning. Industrin och transportsektorn kommer att behöva ha mer el. Vårt sätt att ställa om och leda klimatomställningen innebär massor med nya jobb. Detta är vårt sätt att bli självständiga och fria från oljeschejkerna i Mellanöstern och från Putins Ryssland. Till det behöver vi energi.

Jag är från Norrbotten. Jag vet att Norrbotten var med och tog ett stort ansvar, med vattenkraften som byggdes ut, när vi industrialiserade oss förra gången.

Jag tror att vi alla behöver dra åt samma håll. Det betyder dock inte att man inte ska ha en god livsmiljö. Jag har stor förståelse för dem som tycker att bullret från vindkraftverken kan vara störande eller att det inte är estetiskt tilltalande. Därför är jag glad att det i dag finns motsvarande 350 terawattimmar elproduktion i ansökningar bara när det gäller havsbaserad vindkraft och bara i södra Sverige. Detta är två och en halv gånger vad hela Sverige förbrukar per år. Där finns det en enorm potential utan att det stör någons sömn.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.