Interpellationssvar - Lantmäteriets effektivitet samt möjligheten för kommuner att bli lantmäterimyndighet - 2022-02-03

Fru talman! Ulrik Bergman har frågat mig

om jag ämnar ta initiativ till att kommande regleringsbrev och uppföljning ställer större krav på kortare handläggningstider hos Lantmäteriet

om jag ämnar följa upp och i exempelvis regleringsbrev ställa krav på att handläggningstiderna hos Lantmäteriet kortas

om jag gör bedömningen att regeringen framgent kommer att ha en mer pragmatisk syn på hur fler kommuner som är kompetenta beviljas att bli lantmäterimyndighet för att därigenom avlasta Lantmäteriets ohållbart långa handläggningstider

om jag och regeringen ämnar se över bedömningskriterier för de kommuner som har kompetens att beviljas att bli lantmäterimyndighet för att därigenom avlasta Lantmäteriet och därmed korta handläggningstiderna

vilka möjligheter jag kan se gällande att ändra lagstiftningen så att en kommun som fått beslut om att bli lantmäterimyndighet i en region även ges möjlighet att bistå andra kommuner i regionen med handläggning av lantmäteriförrättningar för att uppnå kortare handläggningstider

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

om jag ämnar vidta några åtgärder som gör det möjligt för kommuner som blivit godkända som lantmäterimyndigheter att även bistå andra kommuner i samma region.

Till att börja med är regeringen naturligtvis medveten om att tiden för att få ett fastighetsbildningsbeslut inte är tillfredsställande. Jag har förståelse för att det uppstår frustration. Jag har också förståelse för att möjligheten att bilda en kommunal lantmäterimyndighet och att öppna upp för samverkan mellan kommunala lantmäterimyndigheter kan ses som en lösning för enskilda kommuner och regioner.

Regeringens ansvar är att säkerställa en fungerande och likvärdig fastighetsbildning i hela landet. Lantmäteriet jobbar hårt med att få ned handläggningstiderna, vilket också har gett resultat som pekar i en positiv riktning. Det är dock inte regeringens uppgift att definiera exakt hur lång tid en godtagbar handläggningstid är i ärenden som varierar i både komplexitet och omfattning.

Regeringen tillsatte 2018 ny styrelse och generaldirektör för Lantmäteriet och har gett myndigheten flera uppdrag rörande både styrning och uppföljning. Lantmäteriet avslutar årligen cirka 15 000 fastighetsbildningsärenden. Det kan förekomma exempel på enskilda ärenden eller områden där handläggningstiderna inte är vad de borde vara.

En orsak till att handläggningstiderna i vissa fall är långa är bristen på relevant och, framför allt, erfaren kompetens. Det har skett omfattande förändringar i arbetssätt och organisation för att maximalt nyttja den kompetens som finns inom myndigheten. Utmaningen nu är att hålla fast, stärka och påskynda den utvecklingen.

För att möta efterfrågan på just kompetens över tid fördes 2018 medel till Uppsala universitet för att öppna en ny lantmätarutbildning.

Jag avser att följa utvecklingen av handläggningstiderna noga och kommer att fortsätta med den löpande dialogen med Lantmäteriet.

Fru talman! Tack, statsrådet Johan Danielsson, för svaret!

Bakgrunden till den här interpellationen är som bekant att vi runt om i landet ser att det finns stora problem med hur medborgare, kommuner och företag får vänta med att realisera planer på att bygga nya arbetsplatser och bostäder.

Grunden för vårt samhällskontrakt ligger i att det finns en tillit till att staten kan hålla i grundläggande funktioner för att säkerställa, i det här fallet, den privata äganderätten. Där finns en central uppgift att ha en ordnad fastighetsbildning.

Det är också viktigt som möjliggörare och startpunkt för att nya idéer ska kunna förverkligas och landet byggas starkare. Man ska heller inte glömma att även fastighetsreglering gällande skogsfrågor försenas. Skogen är ju en basnäring i Sverige och därmed också en viktig fråga.

Kritiken mot Lantmäteriets långa handläggningstider är inte ny utan har skett upprepade gånger. Statsrådet säger att det görs framsteg i positiv riktning. Kan statsrådet då svara på om det finns en konkret, trovärdig handlingsplan för att snabba på de här handläggningstiderna?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns redan i dag lagliga möjligheter för regeringen att ge kommuner tillstånd att bli lantmäterimyndighet. Regeringen har redan tidigare givit 39 kommuner ett sådant tillstånd.

Många kommuner har ett högt tryck i fastighetsbildningsfrågor och besitter i dag en stor kompetens. Samtidigt vet vi att 60 veckors handläggningstid inte är helt ovanligt hos Lantmäteriet. Det är ju mer än ett år. Det krävs att man vidtar ytterligare åtgärder i det fallet. Vilka ytterligare åtgärder anser statsrådet behöver vidtas?

Fru talman! Jag tackar Ulrik Bergman för det intresse han visar.

Ledamoten ställer flera frågor, dels i interpellationen, dels nu i debatten.

Jag börjar med frågan om jag avser att ställa krav exempelvis i regleringsbrev eller på andra sätt gällande handläggningstiderna hos Lantmäteriet för att dessa ska kortas. Som jag sa i mitt första svar arbetar myndigheten redan i dag aktivt med att korta sina handläggningstider. Man är också mycket väl medveten om att regeringen ser det här som en prioriterad fråga.

Däremot är det naturligtvis så att Lantmäteriet behöver åstadkomma ett effektivt utnyttjande av sin personal och sin kompetens, särskilt eftersom en av de stora orsakerna till de långa handläggningstiderna är brist på kompetens. I det sammanhanget vill jag nämna en del saker som görs på myndigheten.

Bland annat fördelar man numera ärenden som kommer in till myndigheten över hela landet för att på det sättet utnyttja produktionskapaciteten på de olika kontoren. Det här har lett till en utjämning av handläggningstiderna över landet.

Man har också börjat arbeta med att erfarna handläggare organiserar sig i nätverk för att på ett bättre sätt utnyttja deras kompetens i handläggningen av svåra ärenden för att stötta verksamheten i allmänhet och mindre erfarna handläggare i synnerhet.

Arbetssättet har ändrats från en ordning där lantmätaren själv genomfört majoriteten av alla arbetsmoment i ett ärende till en där lantmätarens arbetsinsats koncentreras till de moment som måste utföras av en lantmätare medan annan personal stöttar upp och hanterar övriga uppgifter.

Lantmäteriet arbetar också kontinuerligt med bland annat riktade utbildningsinsatser för att åstadkomma en kulturförändring så att alla ärenden aktivt ska drivas mot avslut och handläggningen aldrig ska avstanna under processen.

Ett stort utvecklingsarbete pågår just nu för att ta fram ett nytt handledningsstöd som ska ge ett effektivt och modernt stöd till handläggarna, mer information om verksamheten till myndighetsledningen och möjlighet för de sökande att lätt följa sitt ärende i processen.

Tack vare skickliga lantmätare, handläggare och tjänstepersoner runt om i landet går utvecklingen nu åt rätt håll, och regeringen ser positivt på utvecklingen. Men som jag också sa i mitt svar måste arbetet fortsätta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En sak som är prioriterad nu är att se till att den väntan som finns innan ett nyinkommet ärende fördelas till en handläggare och som utgör en del av den totala handläggningstiden minimeras. När den väntetiden är borta kan kanske också mer acceptabla handläggningstider uppnås.

Vi ser i dag att Lantmäteriet börjar beta av de ärenden som haft väldigt långa handläggningstider. Vi kan konstatera att det naturligtvis är av yttersta vikt att den här utvecklingen hålls i och att den, som jag också sa, inte bara hålls i utan också stärks och påskyndas. Jag delar interpellantens uppfattning att det är viktigt för verksamheter runt om i Sverige att den här processen inte är onödigt lång.

Vi kommer från regeringens sida att ha hjälp av den granskning som Riksrevisionen just nu genomför av fastighetsbildningssystemet. Granskningen ska bland annat svara på om den statliga fastighetsbildningen är effektiv.

Jag avser som sagt att noga följa utvecklingen av handläggningstiderna och fortsätta dialogen med Lantmäteriet, och jag ser fram emot resultatet av Riksrevisionens granskning.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för att vissa åtgärder har vidtagits, till exempel på myndighetsnivå, för att snabba på eller effektivisera handläggningen.

Det är ju så att ökat teknikstöd, ny digitalisering av processerna och så vidare i viss mån kan snabba på handläggningen. Så är det ju. Men låt mig ändå ta ett exempel från verkligheten.

Jag tänker på Malung-Sälens kommun, som under flera år sett ett ökat intresse för att bygga bostäder och lokaler för näringslivet. En ny flygplats har etablerats som ytterligare ökat intresset för nyetablering och fastighetsbildning. Investeringar i storleksordningen 480 000 kronor per invånare har beräknats. Det låter kanske inte så mycket, men satt i relation till Stockholms invånarantal blir det 480 miljarder. Det är ju fruktansvärda belopp att hantera. Men kommunen har en omfattande exploateringsverksamhet med vägar och va-system och allt sådant, så jag vill säga att det finns en omfattande kompetens kring hur fastighetsfrågor hanteras. Man har lokal kunskap om hur kommunen både ser ut och fungerar.

Malung-Sälen ansökte till regeringen om att bli lantmäterimyndighet i december 2015. Nästan två år senare, i november 2017, kom regeringen med ett beslut om avslag. Vi kan konstatera, fru talman, att det var en ganska lång handläggningstid.

Även Falu kommun har ansökt om att bli lantmäterimyndighet. Även i det fallet har regeringen överraskande avslagit ansökan. Falu kommun är i detta sammanhang en ganska stor kommun. Det finns andra kommuner som är lika stora som har bedömts vara kompetenta att hantera detta.

Vi ser också att vissa åtgärder vidtagits för att göra något åt problemen. Till exempel tillförde man medel för utbildningsinsatser till Uppsala universitet 2018. Det är nu 2022, fyra år senare. Lite verkar i praktiken ha hänt som råder bot på problemen. Då måste vi tänka nytt, fru talman.

Jag vill uppmana statsrådet att lyssna på kommunerna, som har goda idéer om hur man kan jobba vidare. Att låta kommunerna samverka i fastighetsbildningsfrågor inom en region skulle kunna avlasta Lantmäteriet och göra att Lantmäteriet får en rimligare chans att komma i balans och att kommunen inte tappar fart i sin utveckling. Det finns inget som tyder på att kommunerna skulle vara sämre än Lantmäteriet på att fullgöra det uppdraget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag kan till att börja med lugna Ulrik Bergman med att jag som sagt delar uppfattningen att tiden för ett fastighetsbildningsbeslut inte är tillfredsställande. Jag är inte heller omedveten om den kritik som finns mot handläggningstiderna, bland annat från de kommuner som Ulrik Bergman hänvisar till, eller om de ansökningar som tidigare kommit in om att bilda kommunala lantmäterier.

Som född och uppvuxen i Borlänge har jag av naturliga skäl kontakt med många av de berörda som Ulrik Bergman hänvisar till. Jag kommer naturligtvis att fortsätta ha möten om detta med lokalpolitiker runt om i landet för att förstå vilka utmaningar man möter i fastighetsbildningsprocesser, vilka förslag och idéer man har och vad regeringen kanske skulle kunna göra för att underlätta. Men som statsråd med ansvar för dessa frågor är jag också mån om att Sverige har en fastighetsbildningsverksamhet som fungerar likvärdigt runt om i hela landet.

Som mina företrädare varit inne på i liknande interpellationsdebatter här i riksdagen finns det såklart kommuner där inrättandet av kommunala lantmäterimyndigheter kan vara både bra och ändamålsenligt för verksamheten. Men utifrån att det övergripande ansvaret för fastighetsbildningsverksamheten åligger staten är det ändock ändamålsenligt att det finns krav som ska vara uppfyllda för att en kommun ska få ta över det ansvaret.

Regeringen gjorde till exempel i höstas bedömningen att Eskilstuna kommun uppfyller de krav som ställs och beviljade kommunen tillstånd att inrätta en kommunal lantmäterimyndighet med start 2023. Bedömningen gjordes att verksamheten i Eskilstuna är av en sådan omfattning att den kan bära sig över tid.

Sedan är det så att lagen som gör det möjligt för en kommun att ansöka om att bilda en egen lantmäterimyndighet tillkom med motiveringen att bättre samordning mellan fastighetsbildningen och plan- och byggprocessen kan uppnås i kommuner med högt byggtryck, precis som interpellanten är inne på.

När det gäller Bergmans fråga om samverkan mellan olika kommuner var detta, som interpellanten säkert vet, föremål för utredning i förarbetena till lagen. I de förarbetena konstaterade man att samverkan inte är ändamålsenlig och motverkar syftet med den lokala förankringen. Just nu pågår ingen översyn av den lagstiftningen i Regeringskansliet.

Till sist är det viktigt att komma ihåg och understryka att kompetensbristen i fråga om lantmätare, framför allt erfarna lantmätare, är påtaglig för hela samhället, även för flera av de kommunala lantmäterimyndigheterna. Detta är också den enskilt viktigaste orsaken till de långa handläggningstiderna. Därför är det inte alldeles självklart att fler kommunala lantmäterimyndigheter per definition kommer att lösa utmaningen med de långa handläggningstiderna ur ett nationellt perspektiv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill återkomma till idén om att samverka inom kommunerna. Vinsten med att låta kommunerna samverka är att man skapar en större kritisk massa av uppdrag. Därmed blir det också lättare att upprätthålla en god kvalitet. Det finns mycket som talar för att en sådan samverkan skulle kunna vara ett sätt att stärka också den regionala utvecklingen - vi måste tänka på den också.

Fru talman! Statsrådet säger att det finns en medvetenhet om att tiden för fastighetsbildning inte är tillfredsställande. Men vad görs, utöver att man är medveten? Vad är fokuset när det gäller att lösa den här proppen i systemet?

Fru talman! Jag tycker att det är synd att denna fråga har dragits i långbänk och att så lite åstadkommits sedan 2014. Det känns som att vi snart har haft åtta förlorade år inom fastighetsbildningen i Sverige. Vi behöver uppenbarligen en ny regering som tar tag i denna fråga med kraft och tillför nya idéer om lösningar så att det blir någon förändring här.

Fru talman! Även om vi inte delar uppfattning om hur regeringen bör se ut efter valet i september tror jag att vi har samma uppfattning när det gäller frågan om att vi behöver en fungerande fastighetsbildning i hela Sverige. Långa handläggningstider i förrättningsverksamheter är ett problem för hela samhället; det tror jag att vi är väldigt överens om.

Regeringen har därför under mandatperioden gett Lantmäteriet flera uppdrag som handlar om att förbättra uppföljningen av verksamheten och ta fram analyser av verksamhetens resultat. Ett omfattande arbete har inletts för att digitalisera hela samhällsbyggnadsprocessen, där även fastighetsbildningen ingår. Detta förväntas ge en effektivare helhet.

Riksrevisionen genomför just nu också en granskning av fastighetsbildningssystemet. Resultatet av granskningen kommer enligt plan att presenteras i en rapport nu i mars månad. Granskningen ska svara på om den statliga fastighetsbildningen är effektiv. I detta ingår att belysa Lantmäteriets förrättningsprocess, ansvarsfördelningen mellan staten och kommunerna samt om de avgifter som tas ut är rimliga och förutsägbara.

Jag vill i detta sammanhang också påminna om att Statskontoret utvärderade organiseringen av fastighetsbildningen 2017. Sedan dess har regeringen tillsatt en ny styrelse och en ny generaldirektör för Lantmäteriet och gett myndigheten flera uppdrag rörande styrning och uppföljning.

Jag vill därför avslutningsvis åter understryka att jag avser att följa handläggningstidernas utveckling noga och kommer, precis som regeringen gjorde i samband med Statskontorets rapport 2017, att omsorgsfullt analysera de synpunkter som Riksrevisionen presenterar senare i år.

Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.