Arbetsplenum - Brott mot djur ? skärpta straff och ett mer effektivt sanktionssystem - 2022-02-02

Herr talman! För tids vinning vill jag yrka bifall endast till reservation 4 om uppföljning och utvärdering av den nya lagstiftningen.

Propositionens huvudsakliga förslag är att ett grovt djurplågeribrott ska införas i brottsbalken, där straffskalan föreslås vara fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Därtill föreslår regeringen i propositionen att vissa mindre allvarliga överträdelser av djurskyddsbestämmelserna ska sanktioneras med sanktionsavgifter i stället för med straffrättsliga påföljder samt att överträdelser av djurskyddslagstiftningen som ligger så långt ifrån lagstiftningens skyddsintresse att det inte framstår som motiverat med straffansvar ska vara straffria.

Moderaterna välkomnar dessa förslag. Vi anser att ett gott djurskydd är viktigt och att brott mot djur ska leda till påföljder. Vi ser dock några problem som kan uppstå vid implementeringen av dagens lagstiftning, och vi vill säkerställa att så inte blir fallet vid ett riksdagsgodkännande av propositionen.

Alla djur som hålls av människor omfattas av djurskyddslagstiftningen, som ska verka förebyggande. Målet, herr talman, är att djuren ska ha det bra och kunna bete sig naturligt. I djurskyddslagen står det också att handlingar som innebär fysiskt eller psykiskt lidande för djuren är förbjudna. Att djuren ska ha det bra förutsätter tydlig och ansvarsfull lagstiftning och regelverk där skydd och förebyggande insatser regleras, men vägen dit kan variera.

I dag bemöts enskilda djurägare olika beroende på var i landet de bor eller är verksamma. En av länsstyrelserna genomförd kontroll kan få ett annorlunda utfall i norr än vad den får i söder.

Denna rättsosäkerhet är allvarlig, bland annat då upprepade förelägganden kan leda till en prövning av djurförbud med långtgående konsekvenser för den som livnär sig på djurhållning. Det bör därför säkerställas att lagstiftningen tolkas och tillämpas på samma sätt i hela landet.

Moderaterna anser därtill att det bör gå att byta myndighetskontakt när dialogen inte fungerar för att upprätthålla rättssäkerheten. Detta har Moderaterna föreslagit avseende miljötillståndsprocesser inom jordbruket. Och motsvarande möjlighet bör finnas vad gäller djurskyddskontroller.

Brott mot djur - skärpta straff och ett mer effektivt sanktionssystem

Det är också viktigt att det finns tillräcklig kapacitet i rättsväsendet. Om myndigheter påpekar brister som kan innebära brott måste det finnas kapacitet hos till exempel polisen att hantera detta. Finns inte en sådan kapacitet spelar kvaliteten på lagstiftningen ingen roll, och djur riskerar att fara illa.

Herr talman! Vi vet att detta är ett brett område där det finns flera olika frågor som vi behöver bearbeta och förändra för att djuren ska ha det så bra som möjligt. Vi har ett djurskydd som är bland världens bästa. Detta ska vi vara stolta över.

Jag vill gå in på ett område som jag tycker är bedrövligt rent ut sagt, och det gäller hundsmuggling. Från den 9 december 2020 och fram till i dag har vi mötts av upprepade rapporter i flera olika mediekanaler om hundsmuggling och framför allt om valpar som mår dåligt och far illa.

Under pandemin har fler velat skaffa hund, och svenska hunduppfödare har helt enkelt inte hängt med. Detta har inneburit att en organiserad brottslighet kring hunduppfödning har vuxit fram. Marknaden för hundfabriker och hundsmuggling har växt. Hundvalpar föds upp i fabriker där tikarna tvingas para sig för konstant valpning, ofta i burar. Valparna skiljs från sina mammor alldeles för tidigt, vilket påverkar deras psyke negativt. Sjukdomar och parasiter förekommer, och rabies är inte ovanligt. Dessa valpar säljs avsevärt mycket billigare med falska papper och falska identiteter.

I slutet av januari dömdes två män för hundsmuggling, men de friades från misstankarna om djurplågeri. Straffet för att de ertappades vid en tullkontroll på Öresundsbron i oktober med tio magra och uttorkade valpar i bilen blev sex månader. Båda dömdes för grov smuggling, främst på grund av hundarnas vaccinationsstatus. Fem av valparna hade vaccinerats mot rabies för tidigt, och fem hade inte blivit vaccinerade alls.

En rådman vid Malmö tingsrätt uttalade till medierna att det huvudsakliga skälet till att man bedömde smugglingsbrottet som ett grovt brott var att det är av betydande samhällsintresse att Sverige förblir rabiesfritt. Männen friades från misstankarna om djurplågeri.

Vi anser också att det är viktigt att Sverige är rabiesfritt. Men vi anser dessutom att man bör titta på lagstiftningen när det gäller djurplågeri. Männen friades alltså från misstanken om djurplågeri. Deras uppgift var nämligen att transportera hundarna. Men domstolen ansåg att det inte var bevisat att de var ansvariga för att hundarna var magra och uttorkade.

Valparnas dåliga skick borde ha varit bevis nog på djurplågeri. En relevant fråga för oss alla att ställa här är hur det blev som det blev. Är lagstiftningen inte tillräckligt hållbar och effektiv?

Herr talman! Det är viktigt att Sverige stärker de lagar som är till för att skydda djur och att vi värderar djur högt. Djur kan inte yttra sig mer än att gnälla eller skrika när någon är elak mot dem. De kan inte tala om för oss att de fötts upp tillsammans med sin mamma i en bur med brist på mat och fråntagits rättigheten att anknyta till sin mamma, vilket är så viktigt för att en valp ska klara sig bra i livet. En liten valp kan inte säga stopp när smugglare vårdslöst tar den alldeles för tidigt från tiken, fifflar med papper så att valpen ska se äldre ut än den är och låter bli att ge den mat så att den blir helt utmärglad. Valpen kan inte säga stopp när den tillsammans med 15 andra små valpar ska säljas till ett lägre pris och smugglas in i Sverige och kortvarigt tas om hand av en så kallad skådespelare, vars roll är att spela uppfödare bara för att köpare ska tro att det går hyfsat rätt till.

Herr talman! Vi moderater vill säkerställa att lagstiftningen fyller sin funktion genom uppföljning och utvärdering. Lagstiftningen ska varken försvåra för den enskilde eller drabba djur i negativ bemärkelse. Vi behöver också framöver titta på andra områden som gäller djurs välmående.

Vid den utvärdering som vi moderater tycker bör genomföras ska man undersöka just frågan om huruvida den nya lagstiftningen implementeras likvärdigt i hela landet. Vid utvärderingen bör man även undersöka hur lagstiftningen påverkar forskning och djurförsök, där human användning av försöksdjur inom forskningen inte ska kategoriseras som djurplågeri i lagens mening.

Herr talman! Slutligen anser Moderaterna att effekterna av den nya lagstiftningen måste följas upp efter två år och därefter utvärderas efter fem år, bland annat med anledning av att det behöver säkerställas att lagen de facto skyddar djuren i den utsträckning som det är tänkt. Vi behöver också titta på att lagen skyddar de djur som smugglas in till Sverige. Tullverket behöver förstärkas med tulltjänstemän för att kunna ta fast de brottslingar som ingår i ett kriminellt nätverk utomlands för att föra in djur till Sverige och tjäna pengar på bekostnad av djurs välbefinnande. Detta är viktiga frågor som vi måste ta tag i.

Herr talman! Vanskötta djur, utekatter som kommer hem brännskadade, sparkade igelkottar, stympade katter, förgiftade hundar, dränkta katter, negligerade djur i lantbruket, hundar som blir slagna och sparkade, skadskjutna fåglar, negligerade innekatter, skurna hästar, djur skadade i transporter, djurtortyr på slakterier och skjutna hästar. Brotten mot djur är många och varierande. Men det som de har gemensamt är att det är ett fruktansvärt plågeri mot försvarslösa. Det är vidriga handlingar mot de djur som, om de överlever tortyren, inte kan tala för sig själva och berätta för omvärlden om vad de har blivit utsatta för.

Det är därför upp till oss människor att värna om djuren. Det är samhället och staten som måste upptäcka när någon saknar kunskap eller empati för djuren bland oss. Och det är upp till oss att visa att det inte är så vi behandlar djur.

Gandhi sa: En nations storhet och dess etiska framsteg kan bedömas av hur man behandlar sina djur.

Trots en gedigen djurskyddslagstiftning inträffar det ändå så många brott mot djur i Sverige, och detta måste tas på allvar.

Det som kommer att beslutas här i dag är ett viktigt steg mot en nolltolerans mot djurplågeri i Sverige. Vi kan inte tillåta att djurplågare, och framför allt de som begår de värsta och grövsta handlingarna mot djur, fortsätter utan att det får kännbara konsekvenser för dem. Det skulle vara ett stort svek mot alla de djur som vi älskar, och det skulle vara ett stort svek mot samhället i stort.

Saknar samhället respekt för och empati mot våra djur är vi ute på hal is. Därför är det oerhört viktigt att vi är tydliga med att det inte är acceptabelt att plåga djur i Sverige och att de som gör det ska få kännbara straff.

Herr talman! Med goda kontrollsystem och välvilliga och duktiga djurhållare har vi en så pass bra djurhållning att vi till exempel kan hålla antibiotikaanvändningen låg. Vi slår oss ofta för bröstet och skryter om vår goda djurhållning. Men när man gång på gång får höra och läsa om alla dem som plågar djur blir man orolig och ställer sig frågan: Vart är vårt samhälle på väg om vi inte ens kan visa empati mot oskyldiga djur?

I tio års tid - ett decennium - har Sverigedemokraterna lagt fram förslag i den här kammaren om att införa brottsrubriceringen grovt djurplågeri. Från början sa alla andra nej till våra förslag och hänvisade till att frågan om utformningen av straffbestämmelserna för brottet djurplågeri kunde komma att prövas med anledning av den då föreslagna djurskyddslagen. Men den nya djurskyddslagen dröjde. Den sköts på framtiden i ganska många år.

Redan 2009 gav den dåvarande regeringen en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av den då rådande djurskyddslagen och lämna förslag till en ny. I november 2011 redovisades utredarens betänkande för regeringen - men det tog ända fram till 2018 innan det faktiskt beslutades om en ny djurskyddslag.

När den nya djurskyddslagen fastställdes saknades det någonting, nämligen just det vi hade drivit i så många år: ett införande av brottet grovt djurplågeri med ett straffvärde på mellan ett och fyra år. Självklart lade vi fram förslaget igen, men vi fick inte medhåll från övriga partier. Däremot tillsattes en utredning, och det är med den som grund som regeringen nu - ytterligare fyra år senare - har kommit med ett förslag till riksdagen.

Jag är faktiskt väldigt glad att vi efter så många år äntligen har nått den punkt då det här ska beslutas i riksdagens kammare. Från Sverigedemokraternas sida är vi väldigt positiva till att brottet grovt djurplågeri äntligen införs, men vi är fortfarande inte nöjda. Vi vill fortfarande, likt tidigare år, att minimistraffet för grovt djurplågeri ska vara ett års fängelse och inte sex månader, vilket är vad som föreslås från regeringen.

Herr talman! Jag förstår inte varför övriga partier nöjer sig med ett lägsta straff på sex månader. Man kommer alltså framgent att kunna bli dömd för djurplågeri och få ett straff på upp till två år - och samtidigt bli dömd för någonting värre, alltså grovt djurplågeri, och bara få sex månaders fängelse. Som vi vet innebär det med dagens straffrabatter i praktiken fyra månader. I mina ögon sänder det väldigt konstiga signaler.

Jag hade hoppats på att fler partier som påstår sig värna ett gott djurskydd hade ställt sig bakom vårt förslag om ett minimistraff på ett år för grovt djurplågeri, vilket var något som även remissinstanser förespråkade.

Herr talman! Sverigedemokraterna värnar djur och kommer att fortsätta kämpa för att de ska ha det så bra som möjligt i vårt Sverige. Med anledning av detta yrkar jag bifall till reservation 1.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 3.

Att vi har ett starkt djurskydd i vårt land är väldigt viktigt. Det är bra att en översyn är gjord - det har vi i Kristdemokraterna tidigare efterlyst - med en mer ändamålsenlig, proportionerlig och rättssäker straffbestämmelse för de överträdelser som behandlas i propositionen. Det är bra om mindre allvarliga förseelser där tydlig påverkan på djurs välfärd inte går att konstatera avkriminaliseras, så att samhällets resurser i stället kan koncentreras till att beivra allvarliga överträdelser.

Herr talman! Det begås tyvärr allvarliga brott mot djur; det har vi kunnat höra från min kollega här tidigare. Jag vill ta också upp exemplet import av hundar. Vi har pratat om detta i kammaren tidigare, och jag tycker att det är viktigt att vi diskuterar det. Det är nämligen tyvärr så att detta hemska inte har minskat under pandemin, utan precis som vi hörde här har det tvärtom ökat enormt.

Den organiserade hundsmugglingen sker helt samvetslöst. För de skrupelfria finns stora pengar att tjäna: En insmugglad valp kan säljas för 20 000-60 000 kronor. De valpar som säljs är dock ofta traumatiserade på grund av svåra uppväxtförhållanden och att resorna till slutdestinationen sker under hemska förhållanden. Hundar föds upp i valpfabriker, där tikar tvångsparas för maximal valpningsfrekvens. Valparna skiljs mycket tidigt från sina mammor, och påföljden blir beteendestörningar. Sjukdomar och parasiter förekommer, och förekomst av rabies är inte ovanlig.

De illegalt insmugglade valparna säljs i regel med hjälp av sociala medier, vars plattformar används för att annonsera och upprätta kontakt med personer som söker en hund. Sociala medier är enkla att använda anonymt och utan spårbarhet. De flesta av oss har säkert sett hur tullen har fått tag på några av dessa smugglare, men det är ju bara toppen på ett isberg. Hundarna är många, och de är i dåligt skick. Smugglingen sker tyvärr med låg risk för eventuella straff, och straffen är också väldigt låga.

Regeringen måste vara mer aktiv och verka för en strängare lagstiftning här. Det duger inte att många kriminella smugglare kommer undan, som de gör i dag.

Herr talman! För många jordbrukare som i dag har det väldigt tufft ekonomiskt är det viktigt att kontrollanterna som kommer till deras verksamhet har kompetens och att jordbrukarna känner att det är rättssäkert. Så är det faktiskt inte i dag, utan flera jag har talat med talar just om att de upplever en olustkänsla gällande om myndigheternas kontrollanter är kompetenta och objektiva och gör likvärdiga bedömningar.

Vi tycker från Kristdemokraternas sida att det är viktigt att kontrollmyndigheterna har en tydlig vägledning för att, med hänsyn tagen till förseelsens allvarlighetsgrad och eventuellt lidande hos det aktuella djuret, främst bruka kontrollverktyg som främjar regelefterlevnaden. Framåtsyftande och stödjande kontroller bör anses vara det främsta redskapet för att främja en god djurhållning. Vi anser dessutom att de mindre allvarliga överträdelser av administrativa bestämmelser som nu blir föremål för sanktionsväxlingar motiverar sanktionsavgifter i det lägre spannet snarare än det spann som nu föreslås i propositionen, det vill säga mellan 1 000 och 100 000 kronor.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande i dess helhet.

Brott mot djur, som vi debatterar här i dag, är ett ämne som berör. Det är många som känner ett stort engagemang i dessa frågor, vilket vi också kan höra i debatten.

Djur får oss att må bra; det kan nog de flesta av oss som har eller har haft djur intyga. Det kan även styrkas av forskningen. Att värna djurskyddet är alltid en prioriterad fråga för Socialdemokraterna.

Djurskydd handlar till största delen om att förebygga. Att behandla djuren väl är ett etiskt ansvar som vi har. Det är viktigt att vi fortsätter att agera kraftfullt både nationellt och i EU för att högre krav ska ställas på djurvälfärd. Socialdemokraterna driver på för att Sverige ska fortsätta att vara världsledande på djurskydd.

Men, herr talman, när någon inte behandlar djuren väl - när någon inte tar sitt ansvar - behöver samhället reagera och agera. Vi har många kunniga och duktiga djurhållare i Sverige, men i de fall då djurhållare inte lever upp till kraven i lagstiftningen behöver samhället gripa in med både snabba och effektiva sanktioner.

Det är därför vi står här i dag och debatterar denna så viktiga proposition om skärpta straff och ett mer effektivt sanktionssystem när brott mot djur sker. I propositionen föreslår den socialdemokratiska regeringen strängare straff vid brott mot djur. Det föreslås vissa ändringar för att vässa systemet och ytterligare stärka djurskyddet.

Herr talman! Jag har själv via medier följt ett mycket tragiskt brott mot ett stort antal djur hemma i Västernorrland. Tack vare att två kvinnor med stort civilkurage larmade myndigheterna kunde de flesta av dessa djur räddas, men flera var så misskötta och i så dåligt skick att de fick avlivas.

Det här handlade om runt 80 hundar och ett hundratal höns som ett par hade vanvårdat under en längre tid. Djuren hittades inspärrade i ren misär i husvagnar, bilar och fastigheter. De levde instängda i sin egen avföring, och många var mycket sjuka och kraftigt undernärda. Några av hundarna och samtliga höns var i så dåligt skick att de fick avlivas direkt på plats.

Vad hände då med dem som begått dessa grymma brott? De dömdes för djurplågeri - den ena dömdes till villkorlig dom och 100 dagsböter, och den andra dömdes till skyddstillsyn.

Det här är ett av många exempel som visar på att det är dags att skärpa straffen för brott mot djur. Sverige har en stark djurskyddslagstiftning, men påföljderna för djurplågeribrott är ofta inte proportionerliga i förhållande till brottens allvar - precis som i det fall jag nyss berättade om hemifrån Västernorrland.

Detta fall är bara ett av många exempel. Vi har även de hundar som under fruktansvärda förhållanden smugglas in i landet eftersom efterfrågan på sällskapshundar är så stor, hästar som blivit skurna med vassa föremål och kycklingar som plågas vid slakt. Listan på exempel kan göras lång, och dessa exempel vittnar om att vi måste agera kraftfullare när det begås brott mot djur.

Regeringen värnar om den höga nivå av djurskydd som säkerställs genom djurskyddslagstiftningen. För att se till att djurskyddslagstiftningen följs behövs också ett system med proportionerliga och effektiva sanktioner vid överträdelser.

I propositionen till riksdagen föreslår nu regeringen att ett nytt grovt djurplågeribrott ska införas i brottsbalken för de allvarligaste fallen av brott mot djur. Straffskalan för det nya grova brottet föreslås vara fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Jämförelsevis är maxstraffet för djurplågeri i dag två år. Med detta förslag kommer straffen att stå i proportion till brottens allvar. De kommer också att bättre spegla hur samhället ser på brott mot djur.

Vidare föreslås i propositionen att djurskyddskontrollmyndigheterna ska få besluta om sanktionsavgifter i vissa fall. Syftet är att mindre allvarliga överträdelser ska kunna hanteras snabbt och mötas av en kännbar reaktion direkt från kontrollmyndigheterna och i nära anslutning till överträdelsen.

En resurseffektiv hantering av mindre överträdelser ger också större utrymme för att hantera de överträdelser som leder till allvarligt djurlidande. För att effektivisera sanktionssystemet föreslås ändringar i djurskyddslagen som innebär att vissa mindre allvarliga överträdelser sanktioneras med sanktionsavgifter som hanteras direkt av länsstyrelserna i stället för med straffrättsliga påföljder. Sanktionsavgifterna ska uppgå till minst 1 000 kronor och som mest 100 000 kronor.

Det föreslås ett förtydligande av kontrollmyndigheternas skyldighet att anmäla överträdelser till Polismyndigheten eller Åklagarmyndigheten. I propositionen föreslås även att överträdelser av djurskyddslagstiftningen som ligger så långt från lagstiftningens skyddsintresse att motverka djurlidande att det inte framstår som motiverat med straffansvar ska vara straffria.

Dessa lagändringar föreslås träda i kraft den 1 juli i år.

Med detta förslag visar vi nu i handling att brott mot djur tas på allvar. Vi vässar systemet och stärker djurskyddet. Men för att säkerställa ett gott djurskydd är det även fortsättningsvis viktigt att kontrollmyndigheterna också arbetar med framåtsyftande åtgärder.

Att behandla djuren väl är ett etiskt ansvar som vi har. Sverige ska vara världsledande på djurskydd, och Socialdemokraterna vill att svenskt djurskydd ska fortsätta att förbättras. Vi har en väldigt bra djurskyddslagstiftning i Sverige, och genom att införa skärpta straff och ett mer effektivt sanktionssystem säkerställer vi att vi också har mer effektiva och ändamålsenliga verktyg för att se till att vi kan leva upp till vår djurskyddslagstiftning.

(Applåder)

Herr talman! Jag har väldigt många frågor som väcks, inte minst när det gäller hundsmugglingen. Den är ett stort problem och många gånger en del av den organiserade brottslighet som vi ser runt om i Europa och i Sverige. Om man smugglar en sak kan man smuggla en annan. I det här fallet pratar vi om hundvalpar som blir en del av den här verksamheten.

Min fråga, herr talman, är hur regeringen tänker motverka det här. Det är viktigt att verkligen dissekera detta och se vad man kan göra.

Vi moderater har ju föreslagit att tulljänsten ska få 500 tulltjänstemän och att gränserna ska bevakas dygnet runt. Det här är en oerhört viktig insats för att bekämpa den organiserade brottsligheten.

Herr talman! Om man i dag kommer med hundvalpar i bilen och åker fast i tullen och det inte finns någon veterinär att tillgå som kan titta på valparna åker man vidare till en annan plats och kommer över gränsen för att sälja hundvalparna vidare.

Detta måste stoppas, precis som man måste titta på uppföljning av den djurskyddslag som man nu föreslår. Hur tänker man följa upp djurskyddslagen och se över att effekterna blir goda? Det kan inte vi moderater se att man gör här.

Detta, herr talman, är en fråga jag vill ställa till riksdagsledamoten.

Herr talman! Det här är ett ämne som berör och som många av oss har ett stort engagemang i. Speciellt när man själv har djur värnar man ju väldigt mycket om dem, som jag nämnde.

När det gäller den sista frågan, om uppföljning, ligger ansvaret på länsstyrelserna. Länsstyrelserna är regeringens förlängda arm ute i landet, och de finns dessutom runt om i hela landet. Regeringen följer generellt upp länsstyrelsernas arbete med djurskyddskontrollen årligen, så detta kommer att gå via länsstyrelserna. Normalt sett följer man inte upp alla nya lagar som antas, utan det här kommer regeringen att följa via länsstyrelserna på nära håll.

Hundsmugglingen är helt fruktansvärd. Självklart är det vi debatterar i dag en otroligt viktig åtgärd för att komma till rätta med dessa brott och för att visa på allvaret i de brott som begås när man plågar djur. Detta ska vi aldrig någonsin acceptera.

Regeringen har gjort otroligt många åtgärder, både den sittande och under förra mandatperioden. Vi har en ny djurskyddslagstiftning. Nu tar vi nästa steg genom att skärpa straffen och inrätta ett mer effektivt sanktionssystem. Socialdemokraterna och den socialdemokratiskt ledda regeringen tar verkligen de här frågorna på allvar och gör stor skillnad.

Herr talman! Riksdagsledamoten Malin Larsson svarar på delar av frågorna jag ställde men inte riktigt allt. Jag anser att det är oerhört viktigt med uppföljning och utvärdering och att man också specifikt formulerar detta. Det gör vi i vår reservation och i följdmotionen.

Riksdagsledamoten svarar ännu inte på hur man ska agera när det gäller hundsmugglingen. Vilka insatser kommer man att ta till för att motverka att de här valparna kan tas över gränserna? Hur tänker man när det gäller att bevaka gränserna dygnet runt för att motverka organiserad brottslighet som det här har blivit en del av och som vi också ser växer sig allt större i Sverige?

Det är flera frågor där. En annan är hur man ser på det här med tulltjänstemännen. Vi har som sagt föreslagit att 500 tulltjänstemän ska bevaka gränserna dygnet runt. Vad är regeringens svar på detta? Man skulle på ett enkelt sätt kunna motverka hundsmugglingen som vi diskuterar här och vidta åtgärder.

En annan fråga är den om veterinärbristen. Man har vidtagit några åtgärder men inte tillräckligt många. Veterinärer måste ju också komma på plats och se till de här valparna, parallellt med att tulltjänstemännen behöver få befogenhet att hålla kvar bilarna. Annars måste man släppa dem fria, och då kan de här personerna åka till andra ställen och komma in där.

Det här är flera frågeställningar som regeringen måste ta tag i och som jag gärna vill ha svar på.

Herr talman! Marléne Lund Kopparklint lyfter fram hundsmugglingen. Det är en viktig del när det gäller brott mot djur som vi måste ta itu med, men det finns också mängder av andra brott som sker mot djur. Det är det som propositionen här behandlar i dag, alltså att vi inför skärpta straff och sanktioner och mer möjligheter och verktyg i verktygslådan för att kunna hantera detta.

När det gäller tullen är tjänstemännen där otroligt viktiga och gör ett jätteviktigt jobb just när det gäller hundsmugglingen. Här krävs också informationsinsatser, för det finns ju en marknad. Det är någon som köper de här hundarna, och det är där som det stora problemet ligger. Jag som köpare av ett djur har ett jättestort ansvar när jag köper djuret men också sedan, för jag ska kunna ta hand om djuret under hela dess livstid.

Det är alltså dubbla problem i det här. Regeringen ser allvarligt på det och jobbar med de här frågorna hela tiden. När det gäller djurskyddsdelarna har den här regeringen gjort otroligt många åtgärder.

Sedan måste jag ändå reagera, herr talman, när Marléne Lund Kopparklint står och lägger fram förslag och har synpunkter på vad regeringen gör och inte gör, för jag tycker också att man har ett eget ansvar. Vi kunde se nu när vi hade budgetområdet, utgiftsområde 23, uppe som rör detta som vi debatterar i dag att Moderaterna inte lägger några mer pengar på det här området. Vad man säger är alltså en sak och vad man gör en annan sak.

(Applåder)

Herr talman! Det här som vi nu debatterar om brott mot djur och skärpta straff och ett mer effektivt sanktionssystem tänker jag berör oss alla på så många olika sätt. Inte minst med tanke på de berättelser som mina kollegor tidigare har fört fram tänker jag att det inte behövs ytterligare förstärkning av känslan av att det är otroligt viktigt att vi som politiker får fram en lagstiftning som beivrar grövre brott mot djur och att man också kan dömas på det sätt som den här lagstiftningen nu ger förutsättningar för.

Vi har en djurskyddslagstiftning i Sverige som vi har anledning att vara stolta över. Vi har en djurhållning i Sverige som vi har anledning att vara stolta över. Inte minst om vi till exempel tittar på antibiotikaanvändningen i det svenska lantbruket är vi bäst i EU och kanske näst bäst i världen. Det är vi inte för att vi just tävlar om att vara bäst i en fråga, utan det är vi för att djurskyddet är viktigt av olika anledningar, inte minst för en värdighet i själva hanteringen och för att djur som mår bra till exempel inom lantbruket också håller en högre kvalitet. Nu ska jag inte diskutera den frågan ytterligare, men för oss alla är det otroligt viktigt med antibiotikafrågan och djurskyddsfrågan.

Med det förslag som finns i dag stärks lagstiftningen och skyddet, eftersom det handlar om höjda straff för de allvarligaste fallen av djurplågeri och i och med att det här brottet införs i brottsbalken. Straffskalan ska ändras, som nämnts tidigare, och de flesta partier står bakom det som föreslås i propositionen om fängelsestraff från som lägst sex månader till som högst fyra år. Samtidigt har mina kollegor fört fram att när detta införs blir mindre allvarliga överträdelser föremål för en snabbare och mer ändamålsenlig hantering. Just de delarna visar på vikten av att den här nya lagstiftningen både genomförs och på olika sätt följs upp.

Ett exempel som har nämnts tidigare handlar om att vissa mindre allvarliga överträdelser av djurskyddsbestämmelserna sanktioneras med sanktionsavgifter som hanteras av länsstyrelserna i stället för med straffrättsliga påföljder.

Det är klart att det här är en fråga som det blir oerhört viktigt att följa upp, inte minst för att se att det sker en likvärdig bedömning. Jag tycker att de skrivningar som finns i propositionen visar att regeringen har landat i en klok balans när det gäller den uppföljning som man avser att göra och att man avser att det ska finnas en transparens och tydlighet när det gäller både det bakåtsyftande sanktionerandet och det framåtsyftande. Men såklart kommer vi säkert från alla partier att följa upp på vilket sätt den här lagstiftningen får genomslag i praktiken.

Tidigare har det nämnts att sanktionsavgifterna ska uppgå till minst 1 000 kronor och högst 100 000 kronor. Här var kollegan Magnus Oscarsson inne på att han ville se ett lägre spann. Han var inte så tydlig med på vilket sätt det skulle vara ett lägre spann, men det kanske finns en möjlighet att begära replik här på mig och vara lite tydligare i den frågan eller i något annat sammanhang kommunicera lite tydligare vad det faktiskt handlar om.

Olika kontrollverktyg och framåtsyftande åtgärder är enligt utskottet jätteviktiga verktyg för att främja regelefterlevnaden. Jag skulle nog säga att vi här lyfter de brott som på olika sätt begås och att vi vill beivra dem, men vi vet också att det finns otroligt mycket god djurhållning. Frågan är hur man främjar detta och gör det mer rättssäkert att kunna följa det som gäller på ett tydligare sätt framöver.

Därmed tänker jag att jag inte behöver förlänga debatten ytterligare när det gäller den här frågan, utan jag yrkar bifall till propositionen.

Herr talman! I dag debatterar vi brott mot djur, skärpta straff och ett mer effektivt sanktionssystem. Därmed tar vi ett viktigt steg när det gäller de brott som i dag begås mot djur. Liberalerna välkomnar förslaget i utskottets betänkande och ställer sig bakom det, och det gör vi för djurens skull.

I ett samhälle där laglösheten ökar och hjärtan alltmer kallnar drabbas även våra djur. Vi har här fått höra om olaglig import av hundar, vilket har ökat under pandemin. Risken är stor för att även våldet mot våra djur ökar.

Liberalerna anser att skyddet för djur ska vara tydligt. Den som bryter mot lagarna ska straffas. Sverige ska ha EU:s bästa djurskydd, och det ska vara kännbart att begå brott mot djur. I dag är det faktiskt hårdare straff för grovt jaktbrott mot vilda djur än för grova brott mot våra husdjur.

I detta betänkande föreslås en skärpning av den nuvarande lagstiftningen gällande djurplågeri, som innebär att ett nytt brott, grovt djurplågeri, ska föras in i brottsbalken, för djurens skull.

Herr talman! Varför behöver då dessa straff skärpas? Jo, det är för att vi som samhälle behöver visa i handling att brott mot djur tas på allvar och prioriteras av rättsväsendet. Brott mor djur ska omfatta uppsåtliga och grovt oaktsamma gärningar. Det är det som är grovt djurplågeri.

Straffskalan för djurplågeri sträcker sig i dag från böter till fängelse i högst två år. Det förslag som vi nu debatterar innebär att straffskalan för grovt djurplågeri ska vara fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Därmed hamnar det på samma straffskala som grovt jaktbrott. Att man riskerar upp till fyra års fängelse visar på allvaret i att skada eller döda ett djur. Detta är bra, för djurens skull.

Förslaget innebär också ett förtydligande av den anmälningsplikt som kontrollmyndigheterna har, liksom en så kallad sanktionsväxling. Förtydligandet om anmälningsplikt innebär att kontrollmyndigheterna alltid ska anmäla överträdelser till Polismyndigheten eller Åklagarmyndigheten när de har lett till djurs lidande eller inneburit en konkret risk för djurs lidande, liksom när det annars finns särskilda skäl för en anmälan. Detta kommer att ge mer tyngd till kontrollmyndigheterna, så att de inte behöver tveka. De får mer auktoritet att göra en anmälan. Framför allt tror jag att det kan leda till att djurägare som tar hand om sina djur på felaktigt sätt kommer att tänka både en och två gånger på hur de behandlar sina djur. Detta är bra, för djurens skull.

En sanktionsavgift är en avgift, inte ett straff som utdöms i domstol. Syftet med sanktionsväxlingen är att mindre överträdelser ska mötas av en snabbare och mer kännbar reaktion direkt från kontrollmyndigheterna. Sanktionsavgifterna ska enligt förslaget uppgå till minst 1 000 kronor och högst 100 000 kronor.

Detta införs för att fler överträdelser ska få konsekvenser. Vägen till kännbara konsekvenser blir kortare om kontrollmyndigheterna själva kan besluta om sanktioner, vilket leder till att mindre överträdelser i större utsträckning kommer att upphöra. Detta är också bra, för djurens skull.

Herr talman! Det är kanske ändå detta som kommer att ha störst inverkan. Brott börjar alltid i det lilla, till exempel genom att man inte tänker på hur man transporterar djur i djurtransporter. Det är vid de små aktionerna som det kommer att börja. Klarar vi där och då att vara snabbt på plats och från samhället markera att det inte är okej att behandla djur på detta sätt höjer vi djurens status i vårt samhälle. Om vi klarar att stoppa ett brottsligt beteende har vi även sparat många djurs lidande.

Det är som med all annan brottslighet: Det är alltid bäst om brottet aldrig sker, men när det sker ska rättvisa gälla, för djurens skull.

Herr talman! Det här lagförslaget är välkommet och till allra största delen en mycket bra proposition. Det är efterlängtat med en lag som tydligare differentierar mellan exempelvis underlåtelse att föra olika journaler, vilket i och för sig är viktigt på sikt men oftast inte utsätter något djur för direkt lidande, och de händelser där människan utsätter djur för lidande.

Det är viktigt att vi markerar mot alla som medvetet utsätter djur för lidande men också mot dem som låter bli att sköta sina djur, vilket leder till att djuren blir vanvårdade och till sist kanske dör av svält i sin egen avföring. Ibland sker det, som vi vet, inte avsiktligt, men för djuret gör det ingen skillnad. De dör av svält ändå. Och om en lagskärpning kan göra att detta inte händer är det enbart av godo.

Det är som sagt mycket glädjande och verkligen på tiden att det blir en förändring när det gäller hur vi ser på våld mot djur och vanvård av djur. Straffskalan speglar i dagsläget inte alls den syn som de flesta av oss som bor i Sverige har på djur, och den speglar inte heller den kunskap vi har om djuren i dag. Med denna förändring blir det betydligt bättre. Mycket ny forskning om djur har kommit de senaste årtiondena, och fler lagtexter kommer att behöva förändras om vi ska svara upp mot den nya kunskap som vi i dag har om djur.

Vi välkomnar alltså denna proposition, men vi ser också att framför allt två viktiga delar saknas.

Herr talman! I betänkandet Ny djurskyddslag från 2011 föreslogs att det i djurskyddslagen skulle införas ett grovt brott med en straffskala på fängelse i högst fyra år. Enligt utredarens mening borde det i straffbestämmelsen för grovt brott ges exempel på vad som särskilt bör beaktas för att ett brott ska anses vara grovt. Utredaren ansåg att brott som hade medfört eller kunnat medföra betydande ekonomisk vinning för gärningsmannen också skulle kunna hänföras till den kategorin. Verksamhet som bedrivs med vinstsyfte kan motivera ett ökat risktagande.

Utredningen var mycket utförlig om denna grund i betänkandet, eftersom vissa fall av allvarlig vanvård blir svåra att förstå om man saknar insikt om varför den uppstår och att, vilket utredningen också underströk, den dessutom riskerar att förvärras över tid. Utredningen uttalade: "Det finns också en överhängande risk för att djur utsätts för långvarigt eller annars allvarligt lidande i dessa fall eftersom gärningsmannen kan göra större kostnadsbesparingar ju längre missförhållandena pågår eller ju mer han eller hon frångår en god djurhållning."

I lagrådsremissen fanns det, enligt ovanstående resonemang, med en punkt som löd: "Vid bedömning av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas . om gärningen har begåtts i syfte att nå ekonomiska fördelar." Den punkten är borttagen i den proposition som vi nu har att ta ställning till. Den skulle absolut ha kunnat omformuleras till "om gärningen inneburit betydande ekonomiska fördelar för gärningspersonen" som Hovrätten för Västra Sverige föreslog men att i stället ta bort den helt gör ju att domstolarna inte kan använda sig av denna grund alls i bedömningen av brottet, vilket vi ser som mycket olyckligt. Den borde ha funnits kvar.

Herr talman! Det är också mycket olyckligt att man inte har inkluderat systematiskt våld mot familjedjur, som ofta är en del i våld i nära relation. Många har påtalat behovet av detta genom hela processen av framtagandet av lagförslaget, helt enkelt eftersom forskning länge har påvisat att det finns en stark koppling mellan våld mot djur och våld mot kvinnor och barn i nära relationer.

I relationer kan djuren hållas som gisslan och bli utsatta för såväl fysiskt som psykiskt lidande i syfte att skada, skrämma eller hota den person mot vilken våldet är riktat. Det händer oftare än vi ser. Men om det blir en rättsprocess på grund av fridsbrott bedöms inte djurens lidande alls i själva rättsprocessen. Det är självklart ett problem.

I Sverige har vi inte tagit detta på tillräckligt stort allvar. Flera andra länder agerar på denna fråga i mycket större utsträckning, men här finns den inte riktigt med i den allmänna debatten. Om den utsatta väljer att stanna hos den våldsverkande utifrån att skydda djuret, som många de facto gör, får det följder för alla inblandade. Det finns fall där det de facto lett till döden för kvinnan.

Vissa länsstyrelser arbetar med frågan eftersom de ser problemet, och de hade fått ett verktyg till i det arbetet om våld mot djur som utförs i syfte att skada, skrämma eller hota någon annan hade inkluderats som kvalifikationsgrund. Länsstyrelsen i Västmanland är ett mycket bra exempel. Den har under en längre tid arbetat mycket aktivt med frågan och visat att om man kombinerar arbetet mot våld mot djur och mot våld i nära relation kan man skydda och rädda människoliv. Vi måste börja se det sambandet helt enkelt.

I propositionen om förstärkt straffrättsligt skydd vid grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning skriver man att arbetet med att förebygga och bekämpa brott i nära relationer har mycket hög prioritet och måste bedrivas på bred front. Man poängterade: "Som ett led i arbetet med att förebygga och bekämpa brott i nära relationer är det nödvändigt att säkerställa att det straffrättsliga skyddet är starkt".

Därför anser vi att propositionen också skulle ha innehållit en kvalifikationsgrund för grovt djurplågeri där man beaktat vad syftet med gärningen varit. Vid bedömning av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om syftet med gärningen är att skada, skrämma eller hota någon annan.

Med det sagt vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Brott mot djur - skärpta straff och ett mer effektivt sanktionssystem

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 18.)

Livsmedelspolitik