Interpellationssvar - Den nationella infrastrukturplanen - 2022-02-01

Fru talman! Magnus Jacobsson har ställt flera frågor till mig om planering av transportinfrastruktur.

Regeringen har systematiskt satsat på vägunderhåll, både i nu gällande infrastrukturplan, i den infrastrukturproposition som presenterades i april och i ett flertal budgetar, bland annat genom att öronmärka pengar till vägar i landsbygd. Det innebär att över 15 miljarder kronor årligen föreslås gå till vidmakthållande av vägar kommande år. Jag kan konstatera att Trafikverket aldrig tidigare har haft så mycket pengar till vägunderhåll.

Transportsektorn står inför stora utmaningar. Utsläppen av växthusgaser från transporter behöver minska. Regeringen har under flera år arbetat aktivt för att främja överflyttning av transporter från väg och flyg till järnväg och sjöfart. För att nämna ett par exempel har regeringen infört den så kallade ekobonusen för sjöfarten och miljökompensation för järnvägen.

Regeringen arbetar också med att öka transporteffektiviteten. Regeringen har till exempel satsat på att öka vägnätets bärighet, och cirka 3 000 mil av det statliga vägnätet är nu öppet för transporter med den högsta bärighetsklassen BK4. Regeringen arbetar även med att främja elektrifiering, hållbara förnybara drivmedel samt energieffektiva fordon och fartyg.

Klimatomställningen måste fortsätta i ett högt tempo, både i Sverige och globalt. Omställningen måste ske utifrån de förutsättningar som råder för de olika trafikslagen och på ett sådant sätt att hela landet ges möjlighet att ställa om.

Jag kan avslutningsvis notera att Kristdemokraterna i sin motion till följd av infrastrukturpropositionen hade 50 miljarder kronor mindre för satsningar på ny infrastruktur, vilket knappast förbättrar förutsättningarna att ställa om transportsystemet och nå klimatmålen.

Fru talman! Det är alltid intressant att lyssna till statsrådet Eneroth. Alla inlägg bygger egentligen på principen att man nu har fått så otroligt mycket pengar och att man aldrig har fått det tidigare. Det är ett retoriskt bra inlägg såtillvida att det är retoriskt bra, men så ser det egentligen ut i varje budget - det är liksom så ekonomin rullar vidare. Om jag och Tomas Eneroth någon gång i framtiden får förmånen att byta plats kommer antagligen också jag stå och säga att det aldrig tidigare har varit så här otroligt mycket pengar.

Låt oss lämna retoriken därhän och titta på vad som faktiskt händer ute i trafiksystemet.

Det förs fram hård kritik. Det kommer kritik från näringslivet, från regioner, från intresseorganisationer och från medborgarna. Genomgående i denna kritik är att det händer alldeles för lite på vägområdet. I medier, i skrift och på annat sätt får vi rapporter och signaler som pekar på att underhållet brister så mycket att man i vissa delar av landet börjar få problem när det gäller vägkroppen. Vi får också reaktioner från dem som har enskilda vägar; de känner att stödet är alldeles för svagt. Över hela trafiksystemet - över hela kedjan på vägsidan - förs det fram kritik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Statsrådet påpekade mycket riktigt att Kristdemokraterna flyttar pengar inom den givna ramen - vi har samma ram under planperioden, fram till 2033. Så är det; Kristdemokraterna flyttar resurser. Ett viktigt skäl till detta är att 80-90 procent av alla transporter som sker i det här landet sker på väg, medan man i den här planen och med dessa tankar och funderingar lägger ungefär 80 procent av alla investeringar på järnväg. Låt mig ta det igen: 80-90 procent av alla transporter sker på väg, men 80 procent av alla investeringar läggs på järnväg.

Samtidigt konstaterar Trafikverket att resurserna för väg inte kommer att räcka. Trafikverket konstaterar också, vilket är väldigt intressant, att överflyttningen med dessa järnvägssatsningar - som är stora; jag tillstår det - kommer att bli ungefär en kvarts procent. Detta står för övrigt på sidan 19 i den stora rapporten.

Det här är ju ett jätteproblem. Regeringen avsätter stora resurser. Man gör stora investeringar i järnväg. Man brister i att sköta underhållet av det vanliga vägsystemet, där de absolut flesta befinner sig. Ändå får vi inte de miljövinster som man gärna vill ha.

Fru talman! Kristdemokraterna och Socialdemokraterna är överens om viljan att få en bättre miljö, men åtgärderna måste vidtas på ett sådant sätt att de också får effekt i verkligheten.

Jag återkommer till min fråga: Kommer statsrådet att komma med nya förslag som gör att vägarna kan få det underhåll de behöver i hela kedjan, alltifrån enskild väg till statliga väg? Det är där vi ser de stora problemen i dag.

Fru talman! Jag var tvungen att ge mig in den här diskussionen. Vägar är någonting som engagerar mig, och jag reagerade på svaret som statsrådet gav till interpellanten. Det handlar om detta med att regeringen systematiskt har satsat på vägunderhåll, vilket är en återkommande fras i alla dessa debatter. Men vi kan konstatera att Trafikverket själva i den plan som ligger säger att de inte kommer att kunna bibehålla den standard på vägarna som råder i dag. Om man inte ökar anslagen under den här perioden kommer vägarna alltså att vara i sämre skick 2033 än vad de är i dag.

Man måste fråga sig hur människor ska kunna leva, verka och bo i hela landet om inte vägarna fungerar.

Ett ofta återkommande argument är att vi måste ställa om. Ja, det är ingen människa som ifrågasätter det. Men det kan väl ändå inte vara så att vi ska lägga ned vårt vägnät i tro och hopp om att vi ställer om vårt samhälle?

Vi kan roa oss med att se på hur det ser ut runt om i landet. Från Daglösen, som ligger i Värmland, upp till Mora finns det i dag ingen järnväg. Det ligger visserligen spår, men det går inte att köra tåg på dem. Det finns heller inga kanaler att köra båtar på. Då är den stora frågan: Hur ska människor som lever och verkar i det området klara sig om vägarna inte fungerar?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I just det området finns det också en omfattande industri som är kopplad till skogen. Ska man få ut något från skogen krävs det att vägarna fungerar, så att transporterna kan gå till sågverken.

Den som åker Inlandsvägen upp ser bristerna i vägkroppen. Den spricker längs med, och det blir sämre och sämre. Det är klart att om detta får fortsätta blir vägarna till slut inte farbara.

Ytterligare en bit norrut, i Jämtland, är ungefär 60 procent av vägnätet grusvägar, och vissa av vägarna är inte ens möjliga att trafikera när det är tjällossning. Det är i dessa områden som människor ska leva, bo och driva sina företag. Staten sviker dessa människor. I stället öser man en massa pengar på höghastighetståg som går söderut från Stockholm räknat.

Men alla människor som bor uppe i inlandet, då? De har ingen järnväg och kan inte skicka sitt gods på båtar, för det är inte möjligt. Hur ska de klara sin tillvaro? Hur ska de industrier som ligger där klara sig?

Det vore bra om statsrådet kunde ange en riktning, en tanke eller en idé om hur hela Sverige ska kunna leva och verka. Om man ser till den plan som ligger nu kommer det att bli ytterst svårt att bedriva företagsverksamhet runt om i landet.

Fru talman! Tack till både Magnus Jacobsson och Thomas Morell! Som svar på det sista vill jag säga att Thomas Morells beskrivning är grovt felaktig. Det görs satsningar i hela landet. Jag kunde för övrigt precis i dag presentera satsningar på regionala flygplatser i Vilhelmina, Hemavan och Gällivare. Listan är lång över mindre orter som nu har fått ett ordentligt tillskott för att upprätthålla en viktig del av infrastrukturen.

Det är inte heller sant att järnvägsinvesteringar bara skulle ske i södra Sverige. Så skulle det kanske ha varit om ledamoten Morells stödkamrater Moderaterna hade fått styra. De säger ju stopp för järnvägssatsningar i norra Sverige, men vi genomför dem. Det är Norrbotniabanan, Malmbanan, Ådalsbanan och Mittbanan. Det är många satsningar vi har gjort för att också stärka järnvägen i norra Sverige.

Vi stärker järnvägen i hela landet eftersom kapaciteten behöver utvecklas. Det är fullt på spåren. Så är det inte på vägnätet. Möjligtvis är det så på väg 40 mellan Göteborg och Borås. Där är det nästan helt fullt. Varför det? Jo, för att den järnvägssträcka som går mellan Göteborg och Borås har dålig kapacitet, och där går tågen väldigt sakta. Det är gamla Kust till kustbanan. Den behöver naturligtvis renoveras. Det är ett av skälen till att vi vill satsa på en ny järnväg, en ny stambana, bland annat mellan Göteborg och Borås. Då avlastar vi vägen.

Kan vi lägga över mer gods på järnväg avlastar vi trycket på vägnätet. Det är utgångspunkten för att också skydda vägnätet framöver. Magnus Jacobsson påpekar att överflyttningen kan vara begränsad. Man ska komma ihåg att i den beräkning som Magnus Jacobsson hänvisar till - den är viktig - exkluderar Trafikverket styrmedel. Det vill säga att det bara är en teoretisk beräkning av infrastrukturinvesteringarnas betydelse, utan hänsyn till miljökompensation, sänkta banavgifter eller annat som kan komma att påverka hur aktörerna beter sig. Inte ens drivmedelspriserna är med i den prognosen. Jag tror att det är viktigt att inse att vi måste stärka det svenska järnvägsnätet också. Och det gör vi i en utsträckning vi inte varit med om tidigare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det handlar också om satsningar på ny väg. Här blir Magnus Jacobsson svaret skyldig. Jag har all respekt för engagemanget för att vi ska vårda vägkroppen och tillskjuta mer resurser till vårt nationella vägsystem. Det görs ju i en utsträckning vi aldrig varit med om tidigare, men det är också ett besvärande faktum att kostnaderna för vägunderhållet har ökat med 60-70 procent.

Som infrastrukturminister och smålänning måste jag säga att jag verkligen vill att vi synar och använder resurserna på det mest effektiva sättet. Att kostnaderna för vägunderhåll ökar med 60-70 procent, vilket Riksrevisionen också påtalar, är inte acceptabelt. Ibland är det inte bara mer pengar som krävs, utan vi måste också säkerställa att resurserna används bättre. Det är en del.

Det andra är att Kristdemokraterna ändå har 50 miljarder kronor mindre att satsa på ny infrastruktur. Det blir alltså järnvägssatsningar som ska bort. Magnus Jacobsson har nu möjlighet att tala om vad det är som ska bort, för 50 miljarder är mycket. Det kan också vara vägsatsningar som ska bort. Tvärförbindelse Södertörn, Ostlänken, Lund-Hässleholm, Göteborg-Borås, Norrbotniabanan - jag kan inte låta bli att ändå ställa en motfråga till Kristdemokraterna: Vad är det som ska bort? För politik är också att välja. Det handlar om att våga ta ansvar och ge resurser för att upprätthålla standarden i det svenska järnvägssystemet och vägsystemet och om att våga göra de investeringar som nu behövs för att vi ska kunna ställa om och uppnå nettonollutsläpp år 2045 med klimatsmarta transporter, inte minst på järnväg.

Fru talman! Tack, statsrådet Eneroth, för frågorna! Låt mig börja med den sista. Vi har varit väldigt tydliga i vår motion. Jag skulle nog vilja säga att vi har varit bland de tydligaste partierna i oppositionen när det gäller att faktiskt framhålla att vi säger nej till höghastighetståg. Det innebär också att vi säger nej till de tre projekt som nu förs fram.

Vi har också varit tydliga med vad vi vill göra i stället. Ta min egen hembygd som exempel. Det finns stora fördelar med att bygga sträckan Göteborg-Borås. Vi tillstår det. Om man bygger den sträckan ska man givetvis koppla på flyget. Vi har ingen annan uppfattning i den delen.

Men för tiden fram till 2033 tittade vi på en annan sträcka. Då tittade vi på sträckan från Alingsås ned mot Göteborgs hamn, fyrspåret. Detta pekade vi ut och sa att vi skulle vilja göra en växling där. Varför pekade vi just på detta? Jo, det får så stora synergieffekter för hela systemet. Det gods som går från Norrland och ska till hamnen och det som kommer från hamnen och ska norrut måste trängas i den smala midja som sträckan till Alingsås är. Det handlar också om hela den järnvägsinfrastruktur som finns i Västra Götaland och om att förstärka, förbättra och förkorta restiderna på exempelvis sträckan Stockholm-Göteborg.

Vårt val att peka ut just detta har också att göra med att det andra förslaget inte når ända fram. Vi ska vara medvetna om att det förslag som nu ligger på bordet fram till 2030 innebär att utbyggnaden tar stopp i Borås. Det blir ingen höghastighetsbana som når Stockholm, utan det tar stopp. Det är en gigantisk investering som inte når hela vägen fram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är utifrån detta man ska förstå vad Trafikverket skriver. De säger så här: "Enligt preliminära beräkningar minskar järnvägsinvesteringarna vägtrafikarbetet med totalt en kvarts procent." Det är en rätt kraftig mening. Det är stora investeringar och totalt en kvarts procent.

Fru talman! Jag delar också statsrådets uppfattning att det finns andra styrmedel. Men då måste man vara tydlig och gå upp i denna kammare och säga att man tycker att bränslepriset ska ligga på 30-35 kronor. Det är ju dit vi måste om vi med ekonomiska medel vill styra och flytta transporter. Vi kristdemokrater har sagt att vi inte tror att detta kommer att fungera. Det får för stora konsekvenser ute på landsbygden. Det kommer att drabba vårt jordbruk och våra åkerier, som redan i dag är utsatta för stenhård konkurrens från åkerier från utlandet.

Det är alltså helt korrekt att vi har dragit in en del av de investeringar på järnväg som skulle ha gått till höghastighetståg, och vi delar ut medlen till andra investeringar. Exempelvis har vi pekat på att vi måste bli färdiga med stråket upp till Norrland.

Vi kan inte ha en situation där vi först investerar, och sedan kommer det en ny flaskhals, och det går kanske 10, 15 eller 20 år innan man tar tag i den flaskhalsen. Vi har till och med sagt i den delen av vår motion att vi vill göra en godssatsning. Vi vill få ett stråk som ska fungera genom Sverige.

Men det tar inte bort det faktum, fru talman, att det som nu läggs fram kommer att få stora negativa effekter på vägkroppen. Vi ser redan hur man sänker hastigheter, vilket leder till att människor får svårare att klara sin vardag. Vad jag förstår ska det också bli ett ännu högre pris för att tvinga fram den här överflytten, som i och för sig de flesta önskar ska ske.

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet! Det är fantastiskt trevligt att ni har fattat beslut om att stötta flygplatser, men det är inte det som frågan handlar om. Den handlar om vägarna och möjligheten att leva, verka och bo i hela landet.

Man kan läsa vad Trafikverket självt säger. Det står att risken för mindre störningar och tillfälliga restriktioner kommer att öka på denna del av vägnätet - det är alltså det finmaskiga vägnätet - och att Trafikverket kommer att säkerställa att vägarna inte blir så dåliga att framkomligheten för lätt trafik påverkas.

Men hur ska alla som lever, verkar och har jordbruk eller skogsbruk utefter dessa vägar göra när mjölkbilen eller timmerbilen inte kommer?

Per Kågeson är en känd debattör på miljösidan - det tror jag att även statsrådet kan hålla med om. Han har skrivit en debattartikel. Den är visserligen ett och ett halvt år gammal, men den är ganska intressant. Där står det: Beslutet om höghastighetsbanor bygger på heltokiga antaganden. Det står också följande: Utöver dessa heltokiga antaganden bygger kalkylen på tron att höghastighetsbanorna ska leda till att stora mängder gods flyttas från lastbilar till tåg som körs på de gamla stambanorna. Men detta underbyggs inte av någon egentlig analys. Så skriver Per Kågeson.

Man kan likna idén om höghastighetsbanor med att ett barn står med ett gäng Märklinräls i handen, som det sedan kastar ut på en karta på golvet. Det är nämligen ungefär så som investeringar kommer att se ut. Det är enormt med pengar men ingen nytta. De pengarna kan i stället läggas på underhåll av både befintliga vägar och befintliga järnvägar, så att vi någon gång får ordning på vårt infrastruktursystem. Men det verkar vara fjärran för regeringen att tänka i de banorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag måste säga att Thomas Morells inlägg är anmärkningsvärt med tanke på alla som har arbetat med Ostlänken. I Norrköping, Linköping och upp till Nyköping arbetar man för att äntligen förstärka järnvägen. Jag tänker på Kardonbanan och kopplingen till Norrköping. Man förstärker möjligheten till regional pendling men också till godstrafik. Det är en stark uppslutning i hela regionen, brett över alla partigränser. Det viftar Thomas Morell och Sverigedemokraterna bort som om det vore helt onödigt.

Samma sak är det när det gäller det starka skånska engagemanget för Lund-Hässleholm. Sydsvenska handelskammaren, Sonesson och hela regionen står bakom satsningen på att förstärka järnvägssystemet. När Fehmarn bält byggs och trafiken kommer över Öresundsbron måste det nämligen finnas kapacitet för att ta emot den. Då kan man inte säga: Nej, men vi vill inte satsa någonting.

Detta behöver göras, för det är redan fullt på spåren. Trafikverket får säga nej till nya aktörer som vill köra ännu mer med järnväg.

Samma sak är det med Göteborg-Borås. Här ligger Thomas Morells men också Magnus Jacobssons stora bekymmer. Kristdemokraterna vågar ändå precisera sig - det gör inte Sverigedemokraterna - och säger att 50 miljarder mindre ska läggas på ny infrastruktur. Då räcker det inte att bara säga att man vill ta bort Göteborg-Borås. Är det Ostlänken? Är det Norrbotniabanan? Är det Lund-Hässleholm? Är det Sydostlänken? Vilka satsningar är det som ska bort?

Det Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, och faktiskt också Moderaterna, säger är: Vi vill inte ha nya satsningar på infrastruktur.

Jag är övertygad om att det är helt nödvändigt. Hemma i min egen del av landet planerar vi bland annat för Sydostlänken. Det handlar om att bygga järnväg från Älmhult via Olofström ned till Karlshamn. Det kommer att avlasta Södra stambanan. I dag måste godset från Älmhult till Olofström gå upp via Södra stambanan. Sedan måste det gå ned för att komma ut till Karlshamns hamn.

Detta är en otroligt viktig satsning. Det säger inte bara jag och regeringen eller de boende i regionen. Volvo i Olofström säger att det är viktigt. Ikea säger att det är viktigt. Det finns stora industriella intressen. Och vi som jobbar med infrastruktur förstår poängen med att göra en sådan satsning. Är det den, Magnus Jacobsson och Thomas Morell, som ni kommer att stryka när ni nu inte vill satsa på ny infrastruktur som gör att vi kan ha klimatsmarta transporter, inte minst framöver, till 2045?

Jag tror att det är viktigt att man vågar och orkar ta ansvar för frågor som är här och nu men också frågor som handlar om långsiktiga investeringsbeslut för att förstärka kapaciteten.

Jag tillträdde som infrastrukturminister efter en tid då en annan regering, en borgerlig regering, hade låtit bli att satsa, inte minst på det svenska järnvägssystemet. Vi hade en finansminister, Anders Borg, som gjorde en poäng av att man inte skulle satsa på järnväg. Effekten känner vi till. Det var växelfel, signalfel och tågstopp i ett läge där fler ville åka tåg. Fler företag ville skicka gods på tåg. Vi ville faktiskt ställa om och resa mer klimatsmart.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan dess har vi påbörjat ett antal väldigt viktiga satsningar och också satsat mer på väg. I budgetar har vi återkommande skjutit till extra pengar till vägar i landsbygd för att inte hamna i det läge som en del verkar tycka är jätteintressant, där man ställer stad mot land, där man ställer väg mot järnväg och där man försöker peka ut satsningar på Göteborg-Borås eller Lund-Hässleholm som något som hotar satsningar på väg.

Vi gör bådadera. Vi har en ram på närmare 900 miljarder. Vi satsar på att underhålla det vi har men också på att säkerställa att vi kan bygga ett infrastruktursystem som är hållbart framöver, inte bara för vår generation utan också för kommande generationer.

Fru talman! Tack, statsrådet Eneroth, för tydliga frågor! Jag uppskattar det. Tyvärr visar de tydliga frågorna också att statsrådet eller statsrådets medarbetare inte riktigt har läst vår motion. Vi är nämligen tydliga med att det är just höghastighetståget - och då är det de tre sträckorna - som vi lyfter ut. Vi är tydliga med att det är den delen vi lyfter ut, men vi behåller ramen. Vi har också sagt att om man nu ska göra satsningen på höghastighetståg måste man hitta en annan finansiering, ett annat sätt att jobba, något som mer liknar exempelvis hur man byggde Öresundsbron eller liknande.

När det gäller de resurser som vi då frigör är det faktiskt så att vi i vår motion avsätter mer resurser till Norrland. Jag har samtalat med en del av dem som är aktiva där uppe. De konstaterar att det i den nya planen ännu en gång blir förbättringar, ja, men det blir inte färdigt. Det blir förseningar, och det blir sträckor som man skjuter på.

Fru talman! Nu var inte tanken från min sida att vi skulle ha en stor järnvägsdebatt, men det är, så att säga, där vi hämtar hem de resurser som vi flyttar till bland annat väg. Det är egentligen det som kanske är huvudfrågan för min del. Vi har, återigen, en situation där 80-90 procent av alla trafikrörelser, oavsett om vi pratar om godstrafik eller om vi pratar om persontrafik, sker på väg. Men regeringen satsar 80 procent av alla sina investeringar på järnväg. Trafikverket konstaterar att det får en väldigt liten nytta om man inte vidtar kraftfulla åtgärder, som att exempelvis höja bränslepriset.

Vi vill ha en politik där man ser till att hela Sverige fungerar. Då måste också vägnätet få en chans att rustas upp.

Fru talman! Jag förstår att Magnus Jacobsson och Kristdemokraterna vill göra detta till en fråga om drivmedelspriser när de själva går fram med drakoniska sänkningar av drivmedelsskatten på 3 kronor eller någonting liknande. När vi står i ett klimatnödläge tycker jag inte att det är ansvarsfullt. Vi ska hitta sätt att kompensera så att man inte har fördyrade levnadsomkostnader, men att så tydligt inte ta ansvar för långsiktiga klimatfrågor är lite allvarligt.

Men jag tycker också att beskedet är intressant, för det som ändå sägs nu är att Kristdemokraterna vill lyfta ut Ostlänken - för det måste man göra om det ska rymmas 50 miljarder kronor. Det är inte bara Göteborg-Borås och Lund-Hässleholm, utan det är också Ostlänken. Här pågår arbetet. Och det har pågått under lång tid i Norrköping, i Linköping och i Nyköping. Är beskedet att allt det planeringsarbete som nu görs helt plötsligt ska stoppas? Jag tänker på hela stadsplaneringsarbetet i Norrköping och Linköping och på den bostadsbyggnation som är planerad. Då är det ett nytt besked som är ytterst allvarligt inte minst för de regionerna men naturligtvis också för hela Sverige som ser behovet av förstärkt kapacitet i järnvägssystemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi avsätter resurser, 50 miljarder mer, till ny infrastruktur i alltifrån Tvärförbindelse Södertörn, som är en vägsatsning, till Ostlänken och Norrbotniabanan, som är viktiga järnvägs- och transportsatsningar för att öka kapaciteten ur godssynpunkt men också för att stärka persontransporterna.

Kristdemokraterna väljer att säga nej till nya satsningar och vill i stället vårda det man har. Jag kan ha respekt för det, men jag vill också i grunden granska det faktum att kostnaderna för vägunderhåll har ökat med 60-70 procent. Jag vill att vi ska få mer pang för pengarna där. Tack för en bra debatt!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.