Särskild debatt om bristande trygghet i skolan
Fru talman! Stort tack för möjligheten att här i dag få debattera hur vi kan öka tryggheten i skolan, både för personal och för elever! God arbetsmiljö är grunden för kunskap och utveckling. Att allt annat än nolltolerans är oacceptabelt är vi nog eniga om i den här salen.
Som kommunal förvaltningschef inom förskola, grundskola, gymnasieskola och särskola och som rektor är jag van att följa upp och åtgärda när det är stök, oreda och oordning, både tät uppföljning i det dagliga med de fackliga och med personalen och den systematiska uppföljningen med kraftiga insatser - outtröttligt. Denna fråga ligger mig som skolminister varmt om hjärtat.
Sverige har mycket bra, engagerade och skickliga lärare, likaså duktiga och välutbildade rektorer, som dagligen arbetar med frågan. Sverige kan dock bättre. Då måste vi ge skolans personal bättre förutsättningar på flera nivåer.
Politiker ger förutsättningar. Riksdagens ledamöter vet att den socialdemokratiska regeringen inom kort kommer att lägga ett välutrett förslag på riksdagens bord. Vi avser att genomföra förslag i den nationella plan för trygghet och studiero som vi gick till val på, med tydligare befogenheter för lärare att hålla ordning. De ska inte behöva tveka, och vi står bakom dem. Rektorer ges större och tydligare befogenheter att stänga av och flytta elever som stökar eller hotar andra elever eller personal. Vi vill införa generellt mobilförbud på lektionstid för att slippa jiddret i klassrummet. Vi ökar beredskapen för hur man ska agera i svåra situationer.
Planen innehåller en bredd av åtgärder i förebyggande arbete, regler och kontakt med vårdnadshavare. Frågan ska tydliggöras i det systematiska kvalitetsarbetet och i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Skolverket och Skolinspektionen blir här viktiga aktörer.
Befogenheter och möjligheter i skollagen är viktigt. Lärare och rektorer behöver dock mer. Den här regeringen har under de senaste åren skjutit till stora resurser. Bara i år uppgår likvärdighetsbidraget till hela 6,5 miljarder för bland annat mer personal och möjligheter för skolor i utsatta områden att ha mindre klasser. Det har gjort nytta.
Skollagen innehåller numera obligatoriska skolchefstjänster hos alla skolhuvudmän. De ska stödja huvudmännen i att följa upp och åtgärda det som anges i skollagen, bland annat trygghet och studiero.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om bristande trygghet i skolan
Forskning visar att elever som förstår vad de ska lära sig blir lugnare. Vi förtydligar läroplanen och satsar på mer undervisning för elever som behöver det. Skolverket har ett tydligt uppdrag kring kompetensutveckling på området.
Många kurvor pekar uppåt: Fler stannar i läraryrket, fler utbildas till lärare och fler huvudmän följer systematiskt upp arbetsmiljön. Socialdemokraterna vill dock mer.
På vissa skolor samlas elever med stora utmaningar i samma klasser. Där är det svårt att lyckas med uppdraget. Skolsegregationen slår hårt. Det finns skolor som behöver mer pengar. Vissa skolor väljer sina elever för att slippa svårare elever. Vissa andra skolor måste ta emot alla elever som flyttar in i området samma dag som de flyttar in. De skolorna får lika mycket skolpeng som de skolor som väljer bort elever och som inte har ett skolpliktsansvar. Det är omoraliskt, orättvist och ett svek mot lärare och rektorer, som behöver resurserna för att lyckas i sitt uppdrag.
Regering och riksdag skjuter i dag till coronamiljarden till lärare, vikarier och stöd, men lika mycket eller mer försvinner ut i vinster. Ingen vet egentligen till vem.
Fru talman! Det är ibland stök i klassrum. Men det är stök på skolmarknaden också.