Interpellationssvar - Trafikverkets kommunikation till allmänhet och företag - 2022-01-25

Fru talman! Mikael Larsson har frågat mig om jag anser att Trafikverkets dialog och kommunikation med människor som berörs av olika projekt fungerar på ett tillfredsställande sätt och, om inte, vilka åtgärder jag avser att vidta.

Som statsråd kan jag inte uttala mig om de enskilda fallen, men jag vill påpeka att Trafikverket ska ha rutiner och arbetssätt som säkerställer att nödvändig kommunikation sker med såväl kommuner, näringsliv och boende som berörda myndigheter. Av förvaltningslagen (2017:900) framgår dessutom att en myndighet ska se till att kontakterna med enskilda blir smidiga och enkla. Av samma lag framgår också att en myndighet ska lämna den enskilde sådan hjälp att han eller hon kan ta till vara sina intressen.

Jag följer dock noga frågan om hur Trafikverket samverkar och kommunicerar med såväl samhället i stort som enskilda i samband med de projekt som myndigheten genomför.

Fru talman! Tack, statsrådet Tomas Eneroth, för svaret!

Under våren 2022 ska den nationella transportinfrastrukturplanen för 2022-2033 beslutas av regeringen. Mängder av nya investeringar i vägar och järnvägar samt underhåll av det redan befintliga vägnätet och järnvägsnätet kommer att genomföras. Det är en tolvårsplan som omfattar nästan 900 miljarder kronor. Bakgrunden till transportinfrastrukturplanen, alltså propositionen, har Centerpartiet tillsammans med regeringen varit med och tagit fram. Vi från Centern är extra glada att vi var med och tog ansvar för det som påbörjades inom ramen för januariavtalet.

Infrastruktur är något som påverkar människor alla dagar i veckan och året om. Alla vill ha bra vägar och järnvägar. Man vill kunna använda flyget och sjöfarten, och man vill ha fungerande mobiltäckning oavsett var i landet man befinner sig, på landsbygden eller i städerna.

I Västra Götaland, där jag befinner mig till vardags, sker just nu stora satsningar på infrastrukturen. E20 genom Sjuhärad och Skaraborg byggs om, en ny sträckning av riksväg 41 mellan Björketorp och Sundholmen planeras och Viskadalsbanan för järnvägen mellan Borås och Varberg är stängd för totalrenovering. Allt detta är mycket välkommet och en viktig del i att Sverige ska kunna utvecklas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När infrastruktur som dessa projekt ska byggas eller byggas om krävs bra dialog mellan Trafikverket, berörda markägare, kommuner, företagare och boende längs med projektens sträckning. Hemma i Marks kommun, där jag bor, stängdes nyligen en väg av mellan Bollebygd och Hyssna utan att vare sig boende, företagare eller kommun fick veta något alls. Kommunens hemtjänst tvingades köra omvägar och in i en annan kommun för att ta sig till människor som behövde vård och omsorg längs med vägen. Skolskjutsarna fick köra helt andra vägar. Företagare längs med vägsträckan förlorade kunder och viktiga intäkter.

Också E20 byggs om, som jag nämnde tidigare. Jag har varit i kontakt med ett bageri som har förlorat stora intäkter och många kunder på grund av att vägen till bageriet stängts av utan att Trafikverket har informerat om detta över huvud taget.

I måndags träffade jag Niclas Magnusson som är lantbrukare hemma i Björketorp. Han hade mejlat till mig. Han har en plankorsning över järnvägen som ska tas bort. Han är glad över att den ska tas bort så att järnvägen blir säkrare. Det blir också säkrare för honom som lantbrukare. Men dialogen om hur den ska ersättas har inte varit tillfredsställande.

Det blir problematiskt och skadligt för det offentliga Sverige och för myndigheter när man inte kan föra dialog på ett bra sätt. Detta som jag har tagit upp och som statsrådet hänvisar till är bara några exempel. Jag är fullt medveten om att det inte går att kommentera enskilda fall, fru talman. Men alla dessa exempel som rör Sveriges invånare, kommuner, regioner och företagare visar att något behöver göras och åtgärdas. Min fråga till statsrådet gäller just det.

Vad anser ministern om Trafikverkets dialog och kommunikation med människor som berörs av olika projekt? Fungerar det på ett tillfredsställande sätt? Det kanske absolut viktigaste och kärnan i detta är vad statsrådet och regeringen avser att göra för att det ska bli tillfredsställande, om det inte fungerar.

Fru talman! När jag såg interpellationen från Mikael Larsson till statsrådet Tomas Eneroth drog jag mig till minnes liknande kommunikationsmissar från andra delar av landet som jag har stött på. Det är bra att frågan lyfts upp.

Precis som Mikael Larsson sa har regeringen tillsammans med två partier i kammaren gemensamt drivit fram och skapat en grund som kan leda till investeringar på i runda slängar 900 miljarder kronor under de kommande tio tolv åren. Det gör man inte utan att det syns på markytan. Människor berörs.

Samtidigt möts vi förtroendevalda, som statsråd eller som riksdagsledamöter, alltid av människors krav på ny och bättre fungerande transportinfrastruktur. Jag tror inte att jag någonsin har mötts av en människa som säger att det är fullt tillräckligt, utan man säger snarare att det bör bli bättre.

När det kommer till att genomföra är förståelsen dock inte alltid lika stor. Då, fru talman och statsrådet, har jag tyckt mig märka att det finns ett samband med om det har kommunicerats med människor på ett begripligt sätt innan en åtgärd görs, så att man förstår varför den görs.

Jag har i en tidigare frågeställning tagit upp ett fall med trädsäkring av en viktig regional järnväg i sydöstra Sverige, Stångådalsbanan. Där kommunicerades med markägarna via Lantmäteriet. Man konstaterade att underentreprenörer till Trafikverket var ute och stämplade skog. Man förstod ingenting. Om kommunikationen och dialogen hade förts från infrastrukturhållaren om att banan behövde trädsäkras för att tågen skulle kunna gå och för att man skulle kunna resa som passagerare och skicka sitt gods hade förförståelsen för åtgärden funnits. Nu fanns den inte. Det blev i stället upprördhet och kränkthet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta är ett förhållandevis litet exempel kopplat till de 900 miljarder kronor som ska plöjas ned i nya vägar, järnvägar, viadukter och broar och i att utveckla det vi har.

Fru talman! Vi vet alla att ett statsråd inte kan stå i denna kammare och ge en direkt order till en av sina expertmyndigheter. Då kommer någon av våra kollegor att KU-anmäla vederbörande statsråd. Det vore onödigt. Det fungerar nämligen inte så i Sverige.

Jag tycker att det av statsrådets svar på Mikael Larssons interpellation låter som att statsrådet förstår problemet. Jag skulle bara vilja få förtydligat att statsrådet delar den bild som Mikael Larsson och jag själv i någon mån lägger fram om att det här håller på att bli ett bekymmer och att det finns stor förbättringspotential samt att statsrådet kommer att följa upp det som jag tror är en gemensam problembild av verkligheten. Jag skulle också vilja att statsrådet utvecklar lite tydligare än i interpellationssvaret på vilket sätt statsrådet kommer att följa upp detta.

Fru talman! Tack, såväl Anders Åkesson som Mikael Larsson, för inlägget och interpellationen! Det är väldigt bra att det här lyfts upp.

Vi pratar ofta om alla miljarder som vi ska satsa eller om regler för transportpolitiken. Men som också nämns här har vi tillsammans enats om en historiskt stor ram på närmare 900 miljarder kronor i infrastrukturinvesteringar. Som Anders Åkesson mycket väl påpekar träffar vi nästan inte någon som säger att det finns för mycket infrastruktur, utan vart man än vänder sig i landet vill många gärna ha en väg till, ytterligare någon järnväg eller ytterligare insatser. Men det innebär såklart också att vi står inför ännu större utmaningar framöver, när ny järnväg ska dras eller när man ska göra större omläggningar av trafiken. Det påverkar väldigt många människor.

Historien är full av den typen av utmaningar, till exempel Västlänken, hela satsningen i Göteborg som resulterade i en väldigt stor politisk debatt. Erfarenheterna visar att en del i detta var bristande kommunikation och förankring. Det gäller även diskussionen om stambanornas dragningar och om Öresundsbron på den glada tiden som jag kommer ihåg. Listan är lång över infrastruktursatsningar där det har varit en utmaning för inte bara Trafikverket eller då ansvariga myndigheter utan för politiker, för kommuner, för regioner och för andra intressenter. Det handlar om att få förståelse men också om att beskriva vad som sker på ett bra sätt.

Fru talman! Jag delar verkligen ledamöternas uppfattning om att det måste finnas mycket väl fungerande kommunikation, så att man känner att man i god tid får reda på vad som sker och varför det sker, vad syftet är. Det underlättar för en markägare att veta att det beror på att järnvägen behöver trädsäkras så tågen att kan gå tryggt fram, för att undvika skador eller för att få förbättrad framfart. Då minskar också risken för att människor känner sig kränkta eller inte lyssnade på. Jag delar den uppfattningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I instruktionen till Trafikverket har vi varit väldigt tydliga. Trafikverket ska ha väl fungerande rutiner, arbetssätt och samverkansformer som tillvaratar och möjliggör nationellt, regionalt och lokalt inflytande. Eftersom jag är engagerad i dessa frågor har jag själv valt att lyfta in inte bara kommuner och regioner utan också civilsamhället och näringslivet vid våra hearingar så att deras organisationer får möjlighet att vara med och påverka politiken. Det är otroligt viktigt att man utvecklar den formen för dialog. Det gör Trafikverket.

Det finns många goda exempel där Trafikverket lyckas informera i god tid. Men det finns exempel där misstag sker. Det finns verkligen också exempel där man ser områden som behöver utvecklas. Det gäller alla statliga myndigheter, vågar jag påstå. Numera finns ju helt andra digitala möjligheter än tidigare för att även den vägen ge bra samhällsinformation till berörda.

Det är en gemensam uppgift för oss som är engagerade i infrastrukturen att säkerställa att alla berörda känner sig ordentligt informerade. Vi ska komma ihåg att det delvis är lagreglerat. Det finns ett tydligt regelverk om samråd och samrådstillfällen som Trafikverket är skyldigt att följa. Det är en del i processen. Men jag vill ändå vara tydlig, för jag tror att det är vad interpellanten efterlyser. Det räcker inte att bara hålla sig till de formella informationstillfällena. Ibland är det också viktigt att anstränga sig lite extra för att undvika onödiga klagomål. Här finns naturligtvis utvecklingsområden, vilket jag har med i den dialog jag för med myndigheten.

Fru talman! Tack, statsrådet Tomas Eneroth, för svaret på de senaste inläggen från mig och Anders Åkesson!

Det är kanske precis så: Oavsett om kommunikation sker inom politiken eller inom en statlig myndighet är den alltid svår att jobba med om man ska kunna nå så många som möjligt och om det ska bli så bra som möjligt.

Som jag och min kollega Anders Åkesson sa tidigare och som statsrådet också var inne på görs stora investeringar runt om i landet just nu. Det handlar om stora projekt. Vi ska bygga nya stambanor, och vi ska utveckla det stora Europavägnätet. Men vi ska också bygga ut infrastrukturen på landsbygden så att vi får en fungerande infrastruktur i hela landet. Då är kommunikationen A och O för invånare och företag på dessa platser. Kanske efterlyser många just detta att få komma in, få information och ha en dialog i ett så tidigt skede som möjligt så att man kan vara med och förbereda sig.

Jag håller med om det som statsrådet säger om att ta initiativ på många olika sätt för att få med så många som möjligt i dialog, samtal och möten. Då är det viktigt att det här sker så tidigt som möjligt så att det kan bli en större och bättre acceptans hos berörda aktörer. Det jag nämnde tidigare är bara några exempel på detta.

Riksförbundet Enskilda Vägar, som både jag och statsrådet är väl bekanta med, tar upp att även de tycker att kommunikationen med Trafikverket har blivit lite sisådär på senare år. Det gäller till exempel när översyner ska göras av vägar runt om i vägföreningar och vägsamfälligheter. Det är inte alltid en representant från vägföreningen får vara med och göra detta och ha en dialog. Många beslut fattas kanske vid skrivbordet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Samma sak gäller här. För att få till en så bra dialog och kommunikation med människor som möjligt behöver man träffas. Och som statsrådet sa kan vi med nya moderna tekniker göra det i digitala möten, men vi behöver kanske också träffas på plats.

Jag tror precis som statsrådet att ju mer dialog och ju fler möten vi kan ha desto större blir acceptansen och samförståelsen. Det gör kanske att man lättare kan få till projekt när alla sätter sig ned vid ett bord i ett så tidigt skede som möjligt och diskuterar frågan.

Statsrådet har varit inne på att regeringen är tydlig gentemot Trafikverket om hur kommunikation och dialog ska ske. Det är lagreglerat. Min följdfråga till statsrådet blir därför: Ser statsrådet några andra initiativ som han kan ta för att förbättra kommunikationen från Trafikverket? Vi ska komma ihåg att Trafikverket gör jättemycket bra saker. Man har ett stort samhällsuppdrag att förvalta och utveckla vår infrastruktur. Grunden i detta är en bra dialog och kommunikation. Utifrån det som man redan gör och har gjort undrar jag om statsrådet ser några andra initiativ som regeringen kan ta.

Fru talman! Jag är övertygad om att det kommunikativa ansvaret är ett gemensamt ansvar mellan berörda myndigheter och oss som förtroendevalda. Det gäller i synnerhet stora nybyggnadsprojekt. Västlänken nämndes. Det är ett nästan övertydligt exempel där de som fattade beslutet politiskt drog sig tillbaka och lät Trafikverket som myndighet till och med få bära en offentlig diskussion.

De exempel, fru talman, som Mikael Larsson och jag har lyft upp är reinvesteringsprojekt. Det är underhåll och vidmakthållande. Av den enorma mängd pengar som riksdagen har ställt till förfogande går ungefär hälften till ett vidmakthållande. Det handlar om att göra verkstad av 400-450 miljarder kronor. Det blir mycket grävt, bökat och stört. Det gäller framför allt Trafikverket, eftersom det här sker inom ramen för det löpande arbetet.

Det är en stor maskin som vi sätter igång. Jag är alldeles övertygad om, fru talman, att effekten av de resurser som vi ställer till förfogande blir mycket bättre om förförståelsen och beredskapen ute i civilsamhället och bland berörda är större.

Jag är väldigt hoppfull efter att ha lyssnat på debatten mellan interpellanten Mikael Larsson och statsrådet. Vi har en gemensam bild av verkligheten. Vi har en gemensam bild av den utmaning som detta innebär. Jag kommer i slutet av veckan att åka hem till min valkrets i den fasta förvissningen om att statsrådets expertmyndighet kommer att bete sig på ett annorlunda vis i framtiden. Tack för debatten!

Fru talman! Jag tackar Anders Åkesson och Mikael Larsson. Jag tror att diskussioner och debatter som denna är bra och påverkar myndigheter generellt sett och säkert också Trafikverket. De blir uppmärksammade på vikten av att kommunicera.

Det är kanske en av de större utmaningar som vi står inför i en demokrati som genomsyras av kommunikation på sociala medier och i vanliga etablerade medier. Vi ska ständigt kommunicera med varandra. Samtidigt är det svårt att tränga igenom. Man träffar nästan ingen som känner sig fullt ut informerad hur mycket information som än har passerat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta är en utmaning. När det gäller infrastruktur står vi med alla de investeringar som ska göras nu inför ett antal ganska tuffa kommunikationsutmaningar. Stora nationella intressen ska möta lokala intressen. Dragningen av stambanor är typexempel, vilket inte minst är aktuellt i trakten där Mikael Larsson är engagerad.

Vi har ofta detta mellan stad och land. Där har våra båda partier varit väldigt engagerade i att se till att ge resurser till infrastruktursidan i alla delar av landet. Det gäller inte minst för ett vidmakthållande, och inte bara av de mest frekventerade eller trafikerade vägarna utan likaväl av vägunderhållet på landsbygden. Det här handlar både om dem som bor och arbetar där och om det tydliga signalvärdet i att man i alla delar av landet ska få del av dessa 900 miljarder.

Men det här är också en utmaning. Det gäller kanske inte så mycket vidmakthållande som utveckling. I vår angelägenhet att bygga mer infrastruktur talar vi gärna om snabbare planprocesser och snabbare beslut.

Jag själv deltar och är engagerad i att vi inte kan ha ordningar där det går väldigt lång tid innan vi ens sätter spaden i jorden. Det ställer än högre krav på kommunikation.

Om vi komplicerar diskussionen lite tror jag att det är viktigt att vi som är politisk engagerade, myndigheter som handlägger detta och civilsamhället som är engagerat inser att detta är nyckeln till att klara de svåra målkonflikter och demokratikonflikter som vi har. Det gäller inte minst om vi har ambitionen att genomföra en del insatser snabbare. Det handlar om hur vi kommunicerar.

Därför är interpellationen bra. Jag är tydlig med att det inte bara handlar om vad jag i instruktionen säger till myndigheten. I myndighetsdialog har frågan om kommunikation också funnits med. Den kommer jag att bära med mig. Det är en viktig del för alla myndigheter att kommunicera på ett bra sätt.

Det underlättar planprocessen, och det minskar antalet överklaganden. Det skapar framför allt en känsla av att det är våra gemensamma resurser som vi utifrån demokratiska beslut investerar i vår egen framtid i klimatomställning.

Det är viktigt att alla myndigheter är både aktsamma och nogsamma med att följa de lagar och regler som finns när det gäller information till berörda inför beslutsfattande. Men det är också viktigt med den rent generella och allmänna information som myndigheter har i sitt uppdrag.

Här gör Trafikverket det i många fall otroligt bra numera, med filmer på sociala medier för att beskriva så att man inför en större reparation ska känna sig informerad.

De senaste årens arbete med avstängning av Getingmidjan har varit ett föredömligt exempel. Alla vi som har rest från södra Sverige har i god tid vetat att man får stiga av en station tidigare och ta en annan kommunikation, och det har funnits värdar som har beskrivit detta.

Lika viktigt är det som Anders Åkesson lyfter fram. I de vardagliga rutinerna med markägare och andra måste informationen fungera på ett bra sätt. Det är min ambition att det ska utvecklas än mer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, statsrådet, för detta svar!

Jag är glad att statsrådet tycker att interpellationen och de här frågorna är viktiga. Jag är glad att det känns som att statsrådet lyssnar och tar det till sig.

Statsrådet nämnde bland annat att det finns tydliga instruktioner för hur man ska jobba. Men statsrådet säger också: Jag lyfter det när vi sitter på våra dialogmöten. Det tycker jag är jättebra.

Statsrådet var inne på två andra saker. Har man tidigt en bra kommunikation och dialog kan det minska antalet överklaganden. Det är mycket bra. Det är också jättebra att statsrådet lyfter frågan kopplat till planprocessen.

Jag tror att jag och Tomas Eneroth vill samma sak. Vi vill att det ska finnas en bra och fungerande kommunikation för de stora objekten, för hur man ska göra om det är så att man behöver byta tåg tidigare. Men det gäller också, precis som kollegan Anders Åkesson sa, för de sträckor där vi kör till vardags att kommunikationen om investeringarna ska fungera.

Jag hoppas att statsrådet med sina verktyg verkligen fortsätter att följa frågan noga på nära håll både på departementet och självklart också med ansvarigt verk. Det är väldigt viktigt, precis som statsrådet sa. Vi vill att detta ska fungera oavsett vilket departement eller vilken statlig myndighet det är.

I det här fallet är det på något vis så att det inte är Sveriges invånare som är till för Trafikverket, utan det är Trafikverket som är till för Sveriges invånare.

Jag är glad åt att statsrådet kommer att fortsätta att följa frågan, och jag kommer också att göra det. Vi lär få återkomma till denna väldigt viktiga fråga. Jag vill tacka för en väldigt bra debatt här i kväll.

Fru talman! Också jag vill tacka för en bra debatt och det som både Mikael Larsson och Anders Åkesson har lyft fram.

Det är inte förvånande. Vi kommer alla här från folkrörelsepartier. Hela grunden i det som är Sveriges starka demokrati handlar om att det inte bara är staten som dikterar villkoren, utan det bärs utifrån människors enskilda engagemang tillsammans med andra i förening.

Det gäller om det sedan är i LRF, SSU, Rotary eller någon annanstans. Det viktiga är att man är engagerad och att man vill ta ansvar för sin omgivning och sitt samhälle. Därför är det en så viktig del i hur vi bygger tillit och tilltro i en demokrati.

Jag är övertygad om att den här debatten som sådan är viktig. Men jag vill också sända en tydlig signal om de utmaningar vi har framför oss. Det handlar om 900 miljarder i infrastruktursatsningar och en modernisering av Sverige.

Det är en anpassning av transportsystemen för att klara klimatkraven. Det är inte helt okomplexa frågor. Det kommer att innebära utmaningar för väldigt många. Då är det kommunikation som är en nyckel.

Vi ska naturligtvis göra det utifrån våra politiska perspektiv. Men också myndigheter måste vara väldigt aktsamma med hur man kommunicerar och lyssnar. Det gäller inte att bara ensidigt tala om vad som gäller. Det handlar också om att lyssna in synpunkter från markägare, berörda och oroliga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det gäller naturligtvis också att utgå från de riktlinjer som regering och riksdag har fastställt och som finns i myndigheters instruktioner.

Tack så mycket för en bra debatt och för engagemanget. Låt oss gemensamt jobba för en bred uppslutning bakom viktiga infrastruktursatsningar framöver i Sverige.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.