Fru talman! Håkan Svenneling har frågat mig vad Sveriges nationella prioriteringar gällande kärnvapennedrustning är utöver det som regeringen driver inom ramen för Stockholmsinitiativet, hur det kommer sig att det i Stockholmsinitiativet saknas en punkt om kärnvapnens humanitära konsekvenser samt hur jag och regeringen avser att driva att dessa viktiga aspekter återfinns under NPT:s översynskonferens samt i dess slutdokument.
Svenneling har också frågat om jag vid översynskonferensen avser att lyfta upp vikten av kärnvapenfria zoner och den bristande implementeringen av en sådan i Mellanöstern och hur jag avser att implementera Stockholmsinitiativet och stärka mobiliseringen kring nedrustning.
Fru talman! Nedrustning och icke-spridning av kärnvapen är en central politisk prioritering för regeringen. Icke-spridningsfördraget, NPT, utgör hörnstenen i den globala nedrustnings- och icke-spridningsregimen, och jag beklagar att den planerade översynskonferensen ännu en gång har fått skjutas upp på grund av pandemin. Men det betyder inte att vårt arbete läggs på is.
Stockholmsinitiativet består av 16 länder från olika delar av världen och från olika säkerhetspolitiska kontexter. De arbetspapper och deklarationer som har tagits fram inom ramen för Stockholmsinitiativet är således produkten av förhandlingar mellan dessa länder. Syftet är att finna vägar framåt som kan samla den bredare kretsen statsparter i NPT, vilket krävs för att få till stånd konkreta steg för kärnvapennedrustning.
I Stockholmsinitiativets arbetspapper om riskreducering, A Nuclear Risk Reduction Package, framhålls tydligt kärnvapnens katastrofala humanitära konsekvenser. Vikten av en kärnvapenfri värld kopplas också till mänsklighetens fundamentala intressen och överlevnad i flera av initiativets dokument.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Sverige lyfter i nationell kapacitet konsekvent fram kärnvapnens humanitära och miljömässiga konsekvenser och har under flera års tid varit medförslagsställare till den FN-resolution som uppmärksammar denna fråga. Regeringen kommer att fortsätta uppmärksamma de katastrofala konsekvenserna av kärnvapenanvändning, både bilateralt, inom EU, inom FN och inom ramen för NPT.
En central del av Stockholmsinitiativet är dess fokus på genomförande och konkreta steg för nedrustning. Vi vet att det finns många utmaningar inom nedrustningsdiplomatin men menar att det gäller att vara både ambitiös och realistisk. Genom att identifiera konkreta förslag om steg som både bygger på sådant som vi har överenskommit och är framåtblickande och som kan samla många länder hoppas vi inom ramen för initiativet kunna bygga förtroende och förutsättningar för ytterligare, substantiella steg på vägen mot en värld fri från kärnvapen.
Bland de länder som ingår i Stockholmsinitiativet finns ett starkt stöd för en fortsättning av initiativet efter översynskonferensen för NPT, inte minst för att säkerställa genomförande av ingångna åtaganden och det som vi hoppas blir ett bra utfall av den kommande översynskonferensen.
Starkt politiskt engagemang och tryck kommer att fortsätta att vara viktiga faktorer för att åstadkomma konkreta framsteg inom kärnvapennedrustning. En viktig del av Stockholmsinitiativet är att få kärnvapenstaterna att ta ansvar för att nedrustning genomförs. Därför har vi haft direkta samtal med dem, och jag kan nu konstatera att det i början av året kom ett viktigt uttalande från de fem erkända kärnvapenstaterna om att ett kärnvapenkrig inte kan vinnas och därför aldrig bör utkämpas.
Fru talman! Inrättandet av kärnvapenfria zoner bidrar på ett konkret sätt till att främja internationell fred och säkerhet. Från svensk sida välkomnar vi att sådana zoner har etablerats i Latinamerika och Karibien, södra Stilla havet, Sydostasien, Afrika, Centralasien och Mongoliet. Det är också en prioritering och ett förslag inom Stockholmsinitiativet.
Sverige och EU stöder upprättandet av en zon fri från kärnvapen och andra massförstörelsevapen i Mellanöstern och implementeringen av resolutionen från 1995 års översynskonferens för NPT. Vi välkomnar de framsteg som gjorts i detta avseende under de första två sessionerna av konferensen om en sådan zon, vilka hållits vid FN:s högkvarter 2019 och 2021. Upprättandet av zonen måste ske på frivillig basis och med deltagande av samtliga länder i regionen.