Interpellationssvar - Utlokalisering av asylsystemet enligt dansk modell - 2022-01-14

Fru talman! Ludvig Aspling har frågat mig om jag kommer att tillsätta en utredning för att se över möjligheterna att införa motsvarande förslag för utlokalisering av asylsystemet i Sverige som de som införs i Danmark. Jag avser inte att tillsätta en sådan utredning, och regeringen har inte några planer på att införa motsvarande system.

Förslaget väcker en rad frågor kring hur det överensstämmer med flyktingkonventionen. En sådan ordning riskerar även att strida mot EU:s asylprocedurdirektiv, som Sverige i motsats till Danmark är bundet av.

Björn Söder har tidigare ställt motsvarande fråga om asylstopp i Danmark. Jag kan konstatera att regeringens inställning inte har ändrats.

Fru talman! Det drama som precis har utspelat sig i gränsområdet mellan Belarus och Polen illustrerar hur EU:s asylsystem undergräver unionens diplomatiska handlingskraft. Det utmanar vår interna stabilitet, och det lockar människor att genomföra livsfarliga resor.

Belarus diktator flög in så kallade turister från vissa länder i Mellanöstern och bussade sedan dessa direkt till EU:s gräns för att de skulle söka asyl. Syftet med operationen var att sätta press på Europeiska unionen. Ett antal personer omkom på vägen. Många hoppfulla migranter sitter fortfarande i dag fast i Belarus. De har betalat stora summor för att ta sig till EU. De har fortfarande chansen att göra så, men det är ett fullständigt livsfarligt projekt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

EU:s kommissionär med ansvar för migration, Ylva Johansson, svensk socialdemokrat, kallade i samband med ett riksdagsbesök Lukasjenkos agerande "ett nytt fenomen". Johansson tillträdde hösten 2019. Hon har haft god tid på sig att sätta sig in i det politikområde som EU kallar externa aspekter av migration, det vill säga hur migrationsströmmar till unionen påverkas eller utnyttjas av våra grannar. Hon verkar dock inte ha satt sig in i frågan särskilt väl.

Så långt tillbaka som 2011 har länder som Kenya och nu senast Turkiet använt samma taktik med stor framgång. År 2016 accepterade Angela Merkel att på EU:s vägnar ge 6 miljarder kronor i utbyte till Erdogan mot att han skulle stoppa migranter från att flytta vidare till EU, trots att tyska tjänstemän vid tillfället kallade Erdogans taktik för utpressning.

Det enda som här kan kallas för ett nytt fenomen är att EU:s högst ansvariga tjänsteman inte verkar ha en aning om de återkommande utpressningsförsök som har pågått i över ett decennium.

Regelrätt utpressning är inte det enda problemet som dagens system leder till. Migrationsströmmarna kontrolleras till stor del av organiserad brottslighet. Det var dessutom en viktig inkomstkälla till exempelvis Islamiska staten.

I och med att vi tillåter det här systemet att fortgå stärks organiserad brottslighet och terrorgrupper. Terrorgrupperna kan sedan investera pengarna i att destabilisera områdena i närområdet. Det skapar fler migranter, vilket skapar fler intäkter och fler möjligheter att orsaka oreda.

Det här är någonting som är väl dokumenterat men som man väldigt sällan talar om när vi diskuterar frågorna om de externa aspekterna av migration.

Min första fråga till migrationsministern är egentligen denna: Finns det någon som helst insikt hos Anders Ygeman om att dagens regelverk, som förbjuder medlemsstaterna att tacka nej till asylsökande och i sig självt skapar så många problem både här och även i närområdet i form av drunkningskatastrofer, terrorfinansiering och underminering av vår diplomatiska tyngd, är sådant att det är rent omoraliskt att inte arbeta för att förändra det här systemet? Förstår Anders Ygeman detta?

Det skriftliga svar jag fick på interpellationen var något av det mest ledsamma jag någonsin har sett. Det är två meningar där Anders Ygeman skriver: "Förslaget väcker en rad frågor kring hur det överensstämmer med Flyktingkonventionen. En sådan ordning riskerar även att strida mot EU:s asylprocedurdirektiv som Sverige är bundet av."

Om Anders Ygeman anser att en regel i FN:s flyktingkonvention hindrar Danmarks agerande får han jättegärna precisera vilken regel det skulle vara. Jag har kikat igenom det själv. Jag kan inte hitta att någon sådan regel finns.

Vad gäller EU:s asylprocedurdirektiv är det någonting som vi just nu förhandlar om att reformera. En rimlig utgångspunkt vore att en sådan reform som säkerställer eller tillåter detta system skulle vara en prioriterad fråga för regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! För det första vill jag för ordningens skull säga att om Ludvig Aspling vill debattera EU-kommissionens olika uttalanden får Ludvig Aspling kandidera till EU-parlamentet, där man har möjlighet att göra det på ett extensivt sätt.

För det andra ställer Ludvig Aspling några frågor. Det som Ludvig Aspling nu ger uttryck för skiljer sig lite från det som står i interpellationen. Skulle man göra det som Ludvig Aspling nu säger är det helt säkert att det strider mot de internationella konventioner som Sverige har skrivit under och som Ludvig Asplings parti säger sig stå bakom.

Jag kanske ändå för Ludvig Asplings fromma ska ge historien och bakgrunden till detta. Det är de judar och andra människor som flydde undan nazismens folkförföljelse och utrotning där andra länder vägrade att ta emot dem. Det är bakgrunden till att vi har de här reglerna. Det är den lärdom som det internationella samfundet drog av andra världskriget.

Jag tror att det är en klok bakgrund. Även om det finns de som vill skriva om historien om andra världskriget och historien tror jag att det vore olyckligt att göra de förändringar som Ludvig Aspling nu antyder att han vill göra och som hans parti tidigare sagt sig inte vilja göra.

När det gäller huruvida det danska förslaget strider mot konventionen har UNHCR uttalat att det är oklart eftersom förslaget från Danmark inte är tillräckligt preciserat. Vi får väl vänta tills vi har det på bordet. Men det går inte att utesluta att det strider mot konventionen.

Att det inte finns i verkligheten är också en av nackdelarna med det danska förslaget i EU. Vi får väl se om Danmark lyckas få det på plats och vilka regler som det i så fall kommer att omfatta.

Då kommer det också att vara tydligt om det är möjligt att genomföra inom ramen för internationella konventioner. Jag tillåter mig att tvivla. Jag tror att de flesta bedömare har samma uppfattning.

När det gäller asylprocedurdirektivet är vi bundna av det. Vi får se hur det kommer att reformeras, men vi är bundna av det. Danmark är det inte eftersom de har undantag. Det är en stor skillnad mellan Sverige och Danmark.

Oavsett internationella konventioner tror jag att det inte är en ordning som löser de problem som Ludvig Aspling åtminstone säger sig vilja lösa.

Fru talman! Problemets kärna ligger i att EU-rätten i strikt mening förbjuder medlemsstater att tacka nej till asylsökande. Samtidigt försöker unionens medlemsländer desperat att hålla migranter borta från gränsen. Det är det här som skapar en fullständigt ohållbar förhandlingssituation gentemot våra grannar.

Men det finns ett medlemsland som har tänkt till och har kommit fram till en potentiell lösning som tar hänsyn till samtliga parters intressen. Danmark har nämligen tagit de första stegen mot att utlokalisera hela asylproceduren till tredjeländer.

På det sättet hjälper vi dem som har faktiska skyddsbehov och som behöver internationellt skydd. Men de behöver inte ta sig till unionen via illegala vägar. Betydligt färre skulle dessutom ge sig ut på dessa livsfarliga resor över Medelhavet eller genom Belarus eftersom det inte längre finns något ekonomiskt incitament att ta sig till just unionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Färre resande skulle innebära betydligt mindre intäkter till organiserad brottslighet och terrororganisationer. Färre resande betyder färre dödsolyckor. Färre resande betyder en chans för oss här hemma att återhämta oss, bygga upp våra system igen och påbörja integrationen av dem som redan är här. Eftersom mottagandet sker i Dac-länder kan också kostnaderna redovisas som bistånd, eller man bör i varje fall kunna göra det.

Det här är alltså en win-win-win-win-situation. Det finns egentligen inte några negativa aspekter av förslaget, utan det är framtiden, så som jag ser det. De argument som statsrådet anför mot förslaget är att det skulle strida mot unionens regelverk, vilket är rent trams eftersom vi just nu sitter i en förhandling som framtidens unionsregelverk.

Man kan inte säga att problemet är att det strider mot unionens regelverk samtidigt som man inte är villig att driva motsvarande förslag på unionsnivå. Det är bara ett sätt att skylla ifrån sig.

Så till frågan om FN:s flyktingkonvention. Jag frågade i mitt inledande anförande om Anders Ygeman kunde hänvisa till vilken regel i FN:s flyktingkonvention som skulle sätta stopp för det.

Jag har läst det här dokumentet själv. Jag har skrivit en kortare uppsats om det på förvaltningsrätten för några år sedan. Jag känner inte till att det skulle finnas någon specifik regel som uttryckligen och på ett otvetydigt sätt sätter stopp för det.

Man ska komma ihåg att FN:s flyktingkonvention egentligen inte reglerar sådana saker som asylprocess på det sättet som EU:s regler gör, utan de reglerna håller sig på en mycket mer övergripande nivå.

Själva huvudregeln i FN:s flyktingkonvention är att man inte får skicka tillbaka människor som uppfyller kriterierna för att vara flyktingar till ett land där de kommer att utsättas för skyddsgrundande behandling. Det gör vi inte i det här fallet. I det scenario som jag här beskriver skulle de personerna sättas i säkerhet i andra länder där de inte skulle riskera att utsättas för en sådan behandling.

Nu är det lite grann upp till statsrådet här att förklara sig. Vilken regel i flyktingkonventionen är det som sätter stopp för Danmarks förslag? Jag är idel öra.

Fru talman! Eftersom jag har som huvudregel att försöka svara på de frågor som interpellanter ställer ska jag ge samma svar som jag gav i mitt förra inlägg. Ludvig Aspling hörde säkert det, men han ställer ändå frågan igen. UNHCR har tvivel. Men eftersom förslaget inte finns än och detaljerna inte finns går det heller inte att säga otvetydigt att det strider eller inte strider mot konventionen. Det är det som är poängen.

Det är också det som är poängen mot hela Ludvig Asplings argumentation. Han försöker att säga att någonting som inte finns, någonting som sannolikt inte kommer att bli av, kommer att lösa alla problem. Det är ett fantastiskt smidigt sätt bedriva politik. Men det är helt värdelöst för den som vill lösa problem i verkligheten i den verkliga världen, där man måste ha lösningar som är prövade, som man vet fungerar och som finns. Ludvig Asplings förslag uppfyller inga av dessa kriterier.

Låt mig ställa en fråga till Ludvig Aspling angående hans lösning som ska lösa alla de av honom upplevda problemen. Det finns en människa som kämpar mot diktaturen i Belarus, som är förtryckt och förföljd. Många av riksdagens partier har partikollegor i Belarus som råkar ut för denna behandling. Därmed tvingas denna människa att fly från Belarus för att söka sig till Sverige, Danmark eller Litauen. På vilket sätt skulle det underlätta för denna människa om han eller hon får veta att man tyvärr inte kan komma till Sverige? Däremot skulle hänsyn kunna tas till en asylansökan om skydd mot regimen i Belarus om han eller hon tar sig till Centralafrikanska republiken eller Algeriet i stället. På vilket sätt skulle det underlätta för oppositionen i Vitryssland i dess arbete mot regimen där?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det här måste vara det mest ledsamma jag någonsin har hört. Mikael Damberg verkar helt ha gett upp. Har Mikael Damberg - Anders Ygeman, förlåt - meddelat att han kommer att lämna politiken efter valet? Vad är det fråga om?

Migrationskrisen i Belarus, Anders Ygeman, handlar inte om personer som flyr från den belarusiska regimen. Det statsrådet säger är fullständigt bisarrt. De personer som stod uppställda vid gränsen och försökte ta sig över gränsen till Polen var migranter från framför allt norra Irak. De flesta kommer från irakiska Kurdistan. De personer från Belarus - hypotetiskt - som söker asyl i EU skulle inte omfattas av förslaget därför att de reser in från ett land där de riskerar skyddsgrundande behandling. Det var precis min poäng. Om man riskerar skyddsgrundande behandling och reser från ett sådant land ska man ha rätt att släppas in i unionen. Vårt parti har aldrig sagt att personer som kämpar mot regimen i Belarus inte skulle få ta sig in i EU.

Men de migrationsströmmar vi pratar om nu gäller personer som kommer från olika länder i Mellanöstern. Det trodde jag faktiskt att statsrådet kände till. Nu känner jag att vi måste börja om från början på en grundläggande nivå och förklara vad som har hänt de senaste månaderna. Det är fullständigt pinsamt att statsrådet inte känner till hela historien om att regimen i Belarus flyger in migranter från Mellanöstern, framför allt irakiska Kurdistan, och sedan skickar dem till gränsen till EU för att de ska söka asyl där. Det är precis den situationen som förslaget tar sikte på att förebygga. Det här har ingenting att göra med personer som kommer från Belarus och som behöver skydd från den belarusiska regimen. Det är en helt annan fråga.

Nu måste faktiskt Regeringskansliet skärpa sig. Det här är pinsamt.

Fru talman! För det första vill jag informera Ludvig Aspling om att namnen på regeringens statsråd står på displayen framför Ludvig Aspling. Om han har svårt att hålla 22 namn i huvudet, eller ens namnet på den han har ställt interpellationen till, finns de där för Aspling.

För det andra kan de flesta hålla mer än en tanke i huvudet samtidigt. Om asylsystemet görs om drabbar det inte bara dem som Ludvig Aspling just för tillfället ser på tv. Det handlar naturligtvis också om alla andra som söker asyl.

Om Ludvig Aspling hade läst det danska förslaget, som han påstår ska lösa alla migrationspolitiska problem för Sverige, hade Ludvig Aspling sett att målet med Danmarks förslag är att noll personer ska söka asyl i Danmark. Noll! Om noll gör det, hur många belarusiska dissidenter kommer att ha möjlighet att söka asyl i Danmark? Om förslaget enligt Asplings gottfinnande blir rätt blir det noll. De kommer i stället att söka asyl i Ghana eller Centralafrikanska republiken. Det är något som knappast gynnar dissidenter där eller i något annat land där människor förtrycks eller förföljs för sina politiska åsikter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller att arbeta mot att migranter används som politiska murbräckor mot andra länder sker ett aktivt arbete i EU. På nästa ministerrådsmöte kommer en lång rad åtgärder att vidtas. Det finns ett antal åtgärder som jag tror att också Danmark stöder. Om Ludvig Asplings parti står bakom åtgärderna lär vi se på nästkommande EU-nämndsmöte.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.