Interpellationssvar - Den ökande inflationen - 2022-01-14

Fru talman! Lotta Olsson har frågat finansministern om han avser att vidta några åtgärder utifrån den nu ökade inflationen som beror på de ökade energipriserna. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Det är riktigt att priser på el och drivmedel har ökat på sistone. Det finns flera samverkande orsaker till de höga priserna, inte minst att energipriserna på kontinenten har varit mycket höga, särskilt på fossila bränslen såsom naturgas, och att nivåerna i de nordiska vattenmagasinen tidigare under hösten varit låga på grund av lite nederbörd. Produktionen av vattenkraft har i närtid även påverkats av den årliga isläggningen på älvarna.

Vad gäller priserna på drivmedel påverkas dessa av att råoljepriset stigit under året samt av att ekonomin har tagit fart efter pandemin och efterfrågan ökat. Priser på olja och fossila bränslen sätts på en global marknad och styrs av tillgång och efterfrågan. Elpriser sätts också under inflytande av priser på kontinenten.

Regeringen arbetar målmedvetet för att säkra och öka eltillförseln samt för att ställa om så att vi kan använda annat än fossila bränslen i våra bilar och fordon, exempelvis el eller bränsle från skogsavfall.

Vad gäller elpriserna har regeringen tagit flera initiativ för att skapa så goda förutsättningar som möjligt att möjliggöra nyinvesteringar i det svenska energisystemet. Som exempel kan jag nämna beslutet om att ge Affärsverket svenska kraftnät i uppgift att bygga ut transmissionsnätet till områden i Sveriges sjöterritorium. Det kommer att väsentligt minska de totala kostnaderna för att ansluta exempelvis havsbaserad vindkraft och således skapa incitament till etablering och ökad produktion, i synnerhet i södra Sverige där det som mest behövs.

För att komma till rätta med kapacitetsbristen och bli av med flaskhalsarna behöver också det svenska transmissionsnätet förstärkas. Därför närmare tredubblar Affärsverket svenska kraftnät sina nätinvesteringar under den kommande treårsperioden jämfört med föregående treårsperiod.

Slutligen vill jag nämna att Sverige på årsbasis är nettoexportör av el med jämförelsevis låga priser och mycket låga koldioxidutsläpp. Vi har god tillgång på el, och Statens energimyndighet gör bedömningen i sina prognoser att detta kommer att vara fallet åtminstone fram till 2050.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! En god statsekonomi är i mycket kopplad till att inflationsmålen hålls inom de uppsatta ramarna. Att inflationen ska ligga på cirka 2 procent har varit den svenska statsförvaltningens och Riksbankens mål under lång tid.

Att inflationen är stabil gör att de ekonomiska spelreglerna blir stabila. Vi kan ta banklån och inte behöva oroa oss över skenande räntor, och vi kan investera i sparande och företag utan att hela tiden behöva oroa oss över om värdet på våra investeringar kommer att finnas kvar till morgondagen.

Det är utifrån inflationen och dess utveckling som Riksbanken beslutar om styrräntor. Kort sagt: Inflationen styr en stor del av samhällsekonomin.

Fru talman! Energipriserna är en av de viktigaste faktorerna som påverkar inflationen. Alla stora förändringar här påverkar allas våra kostnader. De påverkar vår privatekonomi med vår hushållsel och våra kostnader för transporter till jobb, skola och fritidsaktiviteter. Att tro att elpriserna är en alldeles egen avdelning är naivt. För de allra flesta svenskar är energipriserna och stabila energipriser helt avgörande.

Fru talman! Att inte se dessa stora samband är naivt. Vi kan inte klara en ekonomisk stabilitet om energipriserna ska vara så instabila som de nu är.

Energipriset behöver inte bara vara rimligt, det behöver dessutom vara stabilt. Privatpersoner och samhälle ska inte behöva anpassa hela sina liv och sina verksamheter efter instabila elenergipriser. Det blir alltför ineffektivt.

Fru talman! Det finns varor som går att lagra, och så finns det färskvaror. När vi handlar mat blir det tydligt. Elenergi är den största färskvaran av alla. Att tro, som statsrådet framhärdar med, att denna färskvara kan göras mer leveransstabil via att man bygger mer vindkraft är ett feltänk. Precis som man från regeringen ofta hävdar i energidebatten har vi en elexport på årsbasis. När det blåser tillräckligt och inte för hårt kan vi exportera. Att möta färskvaruförsörjningen av elenergi med stora vindkraftsparker löser inte balansen.

För att klara balansen i systemet behöver vi mer reglerbar energi, som vatten- eller kärnkraft. Ingen vill kanske bygga ut mer vattenkraft i dag. Den kan dock gå att effektivisera. Men att bygga kärnkraft går. Det kommer dessutom att behöva byggas mer vindkraft. Om vi ska elektrifiera hela vår industri och våra transporter måste dubbelt så mycket energi produceras, med möjlighet till stabil leverans.

Bara genom att ha en politik som inte har fobi för kärnkraften kan vi klara stabiliteten. Det är helt avgörande för att klara inflationsmålen. Genom detta kan vi ge våra medborgare trygghet och inflationen bli stabil. De lån man har blir inte helt plötsligt jättedyra, och det vi handlar kostar inte helt plötsligt mycket mer. Det spelar nämligen ingen roll om vi höjer pensioner och löner om inflationen äter upp hela höjningen. Här spelar elenergipriserna en nyckelroll.

Har statsrådet verkligen ingen annan lösning i sin verktygslåda än just utbyggd vindkraft?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det finns flera mekanismer som bidrar till inflationen. En är att kostnaderna för att producera varor och tjänster stiger. Då kan företagen behöva höja sina priser och kompensera för stigande produktionskostnader. Det kan till exempel bero på att lönerna stigit eller att oljan har blivit dyrare. Den ökning vi ser just nu kan mycket väl bero på ökade energipriser.

Ja, elpriserna är ovanligt höga i Sverige just nu. Jämfört med resten av Europa - inte minst Frankrike, som är världens näst kärnkraftstätaste land, ett energislag som Lotta Olsson verkligen verkar brinna för - är dock våra priser väldigt låga. Jag har stor förståelse för att det är föga tröst för dem som sitter med höga elpriser just nu, men man måste ändå kolla på verkligheten där ute när man ser vartåt man ska gå för att få lägre elpriser.

Lotta Olsson undrar om jag eller min regering har fobi för kärnkraft. Nej, vi har inte fobi för någonting, varken det ena energislaget eller det andra. Vi drivs av att svenska elkonsumenter ska ha god tillgång till billig el, och där ligger nyckeln: billig el.

Kärnkraften är i dag ett av vår planets dyraste energislag. Vi kan kolla på vårt grannland Finland, som nu har byggt en ny kärnkraftsreaktor. Förutom att det tog decennier att få den på plats har det varit så otroligt dyrt att den produktionskostnad per kilowattimme som det kommer att bli för denna reaktor kommer att vara tre, kanske uppåt fyra gånger så hög som för den svenska vindkraften.

Vi kan också kolla på de nya franska reaktorerna, som uppfyller de moderna säkerhetskrav som inte fanns på 80-talet när man byggde de tidigare. Där pratar vi om uppåt sju gånger högre produktionskostnad för el jämfört med den svenska vindkraften.

Denna kostnad måste tas någonstans. Hur många av invånarna där ute skulle vilja se fyrdubblade eller sju gånger högre kostnader på sina elräkningar permanent för att vi satsar på en olönsam energikälla?

Lotta Olsson och jag är nog helt överens om behovet av planerbarhet i energisystemet. På samma sätt som vattenkraften kan vara planerbar genom att man sparar vattnet högre upp i magasinen och släpper på det när det behövs så att man får planerbarhet i systemet, på samma sätt kan till exempel vindkraften eller andra kraftslag som inte är planerbara få en planerbar funktionalitet genom att man lagrar kraften i bränsle. När det blåser mycket producerar vi vätgas, till exempel - det är en sorts bränsle. När det inte blåser använder vi vätgasen för att skapa el. Därmed får man balans och planerbarhet i systemet.

Regeringen har tagit flera initiativ för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för fossilfria nyinvesteringar i det svenska energisystemet. Vi har till exempel beslutat att ge Affärsverket svenska kraftnät i uppgift att bygga ut transmissionsnätet till havs för Sveriges sjöterritorium. Den havsbaserade vindkraften har 50 procent mer fullasttimmar än den på land, vilket gör att den är mycket effektivare.

Men låt mig inte fastna vid att det bara är vindkraften som kommer att vara framtidens lösning. Det kommer att vara en bred palett. Vi kommer fortsatt att se vattenkraften som ryggraden i svensk elproduktion. Vi kommer under lång tid framöver att se den befintliga kärnkraften som fortsatt viktig för Sverige. Vi kommer också att se ökad vindkraft, lagring i bränsle, solpaneler, smarta elnät, energibesparingar och mer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Inflationen i Sverige var i november förra året 3,6 procent. Det är den högsta inflation vi haft sedan december 1993, detta till största delen beroende på just höga elpriser.

Den 4 december uttalade sig statsrådet i Aftonbladet om att någon sänkning av skatt eller annan kompensation för de kraftigt ökade elpriserna inte var aktuell. Nu ser vi i stället att 6 miljarder i elbidrag ska betalas ut från staten till dem med de högsta elräkningarna. Det underlättar självklart för dem som drabbas av stora elprischocker, men det är inte kopplat till den skatt man faktiskt betalat in. Bidrag är också alltid oförutsägbara.

Fru talman! Om man vill gynna en stabil inflationsutveckling, om man vill att människor investerar i billiga energisystem och vågar satsa på företag och planera för sina privatliv, är inte en instabil energipolitik en bra modell. Att offra hela vår samhällsekonomi på hypotesen att vindkraft är den enda lösningen på våra energiproblem framåt är en farlig väg.

Med ett nytt statsråd kunde vi ha hoppats på nya insikter och infallsvinklar, men tyvärr verkar det som att Socialdemokraterna har surrat fast sig vid vindkraftsrodret lika starkt i den egna regeringen som det tidigare samarbetspartiet Miljöpartiet. Men till skillnad från dem som står för att ekonomisk tillväxt inte ska behövs låtsas Socialdemokraterna att det går att både skapa ekonomisk tillväxt och utesluta kärnkraft på samma gång. Priset får vanligt folk betala.

Tänk om detta är det nya normalläget! Då kanske Finland faktiskt har gjort en korrekt investering. Det är ju inte de låga priserna på sommaren när det blåser som man nu får utbetalda.

Subventionera får i och för sig kunderna göra. Det sker inte via skatten. Men via det vi betalar på elräkningen betalar vi till infrastruktur för havsbaserad vindkraft, och den går på billig export. Det är inte så att våra svenska kunder på vintern kommer att ha nytta av detta. Det kommer säkert att vara jättebra för de länder i vår närhet som ska fasa ut sin kolkraft att kanske slippa handla fossil gas av Putin, men det är ju inte vårt behov som i första hand tillgodoses av detta.

Vattenkraften är jättebra, och den täcker mellan en fjärdedel och en tredjedel av vår kraft i dag, men jag ser inte hur vi ska kunna bygga ut vattenkraften till det dubbla. Om vi ska fylla det hålet helt med vindkraft har vi problem.

Jag brinner lika mycket för vind- som för vatten- och kärnkraft, men vi måste ha balans i systemet. Det är det som hela den här debatten handlar om.

Att föra över vindkraft till vätgas är en smart och bra teknik, men den kostar fortfarande väldigt mycket. Vindkraften blir inte alls så billig då, och man får inte alls samma effekter när man lagrar. Vi har dessutom inte system för det här. Det kommer att innebära stora investeringskostnader som inte heller finns med i kalkylen. Det är alltså lite päron och äpplen i ministerns portfölj här.

Fru talman! Regeringen avsätter mycket riktigt drygt 6 miljarder kronor till en elpriskompensation för de hushåll som har drabbats av de höga elpriserna. Låt mig börja med att säga att det här är en exceptionell åtgärd. Jag vet inte om någon regering i modern tid har gjort en sådan satsning. När man som konsument tecknar ett avtal på en marknad för att köpa en tjänst eller vara är man själv den som bär kostnaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Mitt partis politik har hela tiden varit att stärka de svenska hushållens ekonomi genom olika satsningar, inte minst i den budget som den här kammaren antog med en smärre justering. Vi vill stärka hushållens ekonomi så att de har kraft att kunna klara sig själva.

Låt mig erinra om att det internationella energiorganets generaldirektör för två dagar sedan sa precis det som jag tidigare har nämnt i debatten: Det är Rysslands agerande ute i Europa, som sker av politiska anledningar, som konstruerar den energikris som vi ser. Att i det läget låta svenska hushåll bli gisslantagna, av ett ryskt agerande ute på den europeiska marknaden, är inte acceptabelt. Det är därför regeringen gör den här exceptionella åtgärden på 6 miljarder som ska betalas ut som en ersättning på totalt upp till 6 000 kronor för dem som har haft höga elräkningar.

Lotta Olsson lyfte fram skattesänkningsmodellen, och skillnaderna förtjänar att lyftas fram. Låt mig påminna kammaren om att för ett år sedan hade Sveriges elkonsumenter rekordlåga elpriser med exakt samma skattesats som nu. Att därmed hävda att skattesatsen skulle ligga bakom de här höjningarna är helt enkelt inte med verkligheten överensstämmande.

Det som däremot skulle hända om vi skulle använda skattemodellen, som högern har föreslagit, är att de som bor i väldigt stora villor och sannolikt har goda förutsättningar och god ekonomi skulle få absolut mest tillbaka medan de som bor i småhus, parhus, små radhus eller normala villor knappt skulle kunna få någonting alls tillbaka.

Den modell som vi har slagit fast innebär att man för en normalvilla med runt 2 000 kilowattimmars elförbrukning per månad når taknivån. Förbrukar du mer därutöver får du inte mer av det här stödet. Det är så just för att frigöra pengar i det här systemet så att de som förbrukar mindre - de som bor i småhus, små radhus och parhus - ska kunna ta del av en större del av den här kakan när deras elpriser har ökat.

Det här är en fördelningspolitisk skillnad - det är klassiskt höger-vänster, och det är det vi står för. Jag tycker att det är en klok politik att vi när vi gör den här exceptionella åtgärden riktar den mer till dem som behöver den mest och inte till dem som redan tjänar mest.

Jag ser att min talartid snart är slut, så jag tror att jag stannar där, fru talman, och återkommer med fortsättningen i nästa inlägg.

Fru talman! Statsrådet säger att det här är en exceptionell satsning. Hur säkra kan vi vara på det? Det är egentligen en vanlig, normal vinter som vi har nu. Det är inget exceptionellt, utan det här kommer att återkomma nästa år också. Ska vi ha satsningar med elbidrag då också, eller blir det inte så då? Nästa år är ju inte ett valår.

Det blir väldigt tydligt med det som ministern säger nu att det här är selekterat så exakt och är socialdemokratisk fördelningspolitik. Man har till och med gjort energipolitiken till ett bidragssystem utifrån den egna politik som man har skapat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Är det inte lite konstigt att man behöver skapa ett bidragssystem till ett energisystem som tidigare har finansierat sig självt? Människor ska veta, oavsett om de bor i småhus eller i smålägenheter, att om de satsar på en värmepump är det ett bra beteende och inte känna att de kanske missar bidraget till elnotan som de kan få när det är valår. Nej, det här duger inte, som jag ser det. Men det är ändå bra att statsrådet är tydlig med det här.

När det gäller det här med att vara Rysslands gisslan är det samma sak med det - ska det vara så varje år? Ryssland har massor av gammal kärnkraft - de har inte en speciellt upprustad kärnkraft men de har mycket - och de har olja och naturgas. Det är de som kommer att vara starka när det kommer kriser framöver. Vi kommer att få lägga våra pengar inte på försvar utan på energibidrag. Nej, det här duger inte.

Fru talman! Låt mig börja med att inte negligera det hot som vi ser från Ryssland. Vi ser hur det har utvecklats den senaste tiden i Östersjön, och vi ser hur det har utvecklats i Ukraina på ett oroväckande sätt. Vi ser att vi har ett ryskt agerande på den europeiska marknaden som är aggressivt när det kommer till energipolitiken, och det driver upp priserna så pass mycket i hela Europa att till och med det internationella energiorganets generaldirektör påpekar att den här energipriskrisen som vi ser i Europa är konstruerad av Ryssland och har politiska syften.

Låt oss, som ska representera de vuxna i detta rum, hoppas jag, inte bli gisslantagna i detta. Det är ett exceptionellt läge. Det må vara valår, men det är inte det som är avgörande utan det är det ryska agerandet som skapar ett exceptionellt läge. Det vore väldigt konstigt om man inte kunde se det. Därför utgår det här stödet.

Lotta Olsson tycker att det är fel att vi när vi väl hjälper dem som har farit mest illa riktar stödet just till dem och inte till dem som tjänar mest. Det får väl vara en klassisk höger-vänster-konflikt. Jag tror inte att vi kommer särskilt mycket längre i den debatten, utan det är där vi står politiskt. Det är därför jag är socialdemokrat och Lotta Olsson är moderat. Jag slåss för att alla ska få bättre villkor, och Lotta Olsson slåss för att de som har mest ska få det ännu bättre.

När det handlar om att investera i fortsatt kärnkraft är det intressant att veta vilka som ska investera pengar i den. Vi kommer att ha två interpellationsdebatter till, så vi hinner säkert diskutera detta. Vem har räckt upp handen för att investera i kärnkraft? Det svaret vore intressant att få framöver.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.