Särskild debatt - 2021-12-17

Fru talman! Minst elva personer har avlidit i gränsområdena mellan Polen och Belarus. Det är elva personer som aldrig borde ha varit där över huvud taget. Det är personer som kan ha lurats dit men som också kan ha varit fullt medvetna om de risker resan innebär.

Särskild debatt om händelseutvecklingen i gränsområdena mellan Belarus och vissa medlemsländer

Bakom dödsfallen finns ett stort antal migranter som alltjämt är kvar i landet, enligt uppgift så många som 7 000 stycken, vissa under svåra humanitära förhållanden. Kombinationen av drömmen om EU och vetskapen om vårt svaga asylsystem, Putin-Lukasjenko-axelns cyniska maktspel och unionens ledares svaga respons har skapat den situation som vi i dag sitter i och som vi inte kan tillåta att fortsätta.

Innan vi börjar vill jag särskilt tacka talmannen och gruppledarna för att de bifallit vår begäran om debatt och hälsa ledamöterna välkomna.

Fru talman! Jag vill inleda denna debatt med att understryka att Belarus agerande mot sina grannländer och mot människor som förletts att tro att Belarus erbjuder en enkel väg till EU är fullständigt oacceptabelt. I grund och botten rör det sig om en hybridattack vars strategiska syfte är att splittra och utpressa EU.

Jag vill understryka att situationen vid gränsen inte på något sätt fått oss att glömma bort den accelererande repressionen mot folket i Belarus, angreppen mot civilsamhällets organisationer, tillslagen mot oberoende medier och de över 900 politiska fångarna. Situationen är mycket allvarlig.

Regimens försök att använda migration som påtryckningsmedel har visat sig vara en totalt misslyckad strategi. Om regimen trodde att EU skulle backa i fråga om krav på demokrati och mänskliga rättigheter i Belarus eller backa i fråga om våra sanktioner har vi gemensamt visat att så inte är fallet. Tvärtom står EU mer enat i sin Belaruspolitik än någonsin. Detta visar inte minst det uttalande från Europeiska rådet som antogs i går.

Fru talman! En lång rad åtgärder har vidtagits inom EU för att hantera situationen vid gränsen och för att i solidaritet hjälpa både drabbade medlemsstater och drabbade individer. Sådana åtgärder har initierats av oss utrikesministrar, av inrikes- och migrationsministrarna, av Europeiska utrikestjänsten och av EU-kommissionen.

FAC beslutade i november om ett nytt sanktionskriterium som innebär att EU nu kan använda restriktiva åtgärder mot individer och enheter som organiserar eller bidrar till Lukasjenkoregimens verksamhet för att underlätta olaglig passage av EU:s yttre gränser.

Den 2 december fattades beslut om att lista ytterligare personer, företag och myndigheter. Det handlar om flygbolag men även om resebyråer, hotell, en särskild belarusisk gränsbevakningsenhet och flera ansvariga individer. För dem som sätts upp på listan innebär sanktionerna reseförbud som hindrar dem från att resa in i eller transitera genom EU men även frysning av tillgångar inom EU. Dessutom är det förbjudet för medborgare och företag från EU att göra finansiering tillgänglig för dem som står på listan.

Sanktionerna utgör en tydlig markering mot den belarusiska regimen och verkar avskräckande. Jag välkomnar den dialog som EEAS och kommissionen har haft med ursprungs- och transitländer så att dessa kan bidra till att motverka att fler tar sig till Belarus med falska förhoppningar om att ta sig in i EU. Jag tog själv upp detta när jag besökte Bagdad och Erbil nyligen. Som OSSE-ordförande har jag följt detta läge noga och har talat med bland andra chefen för UNHCR.

EU har avsatt 700 000 euro för humanitära insatser på den belarusiska sidan av gränsen. Belarusiska Röda Korset, UNHCR och IOM finns på plats. Det är mycket viktigt att humanitära insatser når dem som behöver dem.

Fru talman! Lukasjenko har hänsynslöst försökt använda människor för att sätta press på EU. Det har inte fungerat. Nu måste vi fortsätta att tillhandahålla humanitärt stöd för migranterna och stödja frivilligt återvändande. Om de berörda länderna begär det är svenska myndigheter beredda att bedöma om de kan bidra med ytterligare resurser som de har till sitt förfogande.

Fru talman! Det är en hybridattack på EU. Endast så kan händelserna på gränsen mellan Belarus och Polen beskrivas. Med hjälp av falska löften lockas människor från andra länder och kontinenter till Belarus. De förespeglas möjligheten att söka asyl och nå EU. Det är människohandel.

Syftet är flerfaldigt. Det handlar om att försöka destabilisera och pressa EU och sprida osäkerhet, och det finns en vilja att åstadkomma splittring. I kläm hamnar de tusentals människor som i praktiken lurats av Belarus att söka sig till gränsen mot Polen.

Listan på Lukasjenkos övergrepp kan göras lång: ett förfuskat presidentval, KGB som slår hårt och oresonligt mot oppositionella och medier, en statssanktionerad flygkapning för att fånga in journalisten Roman Protasevitj, människor som döms till fängelse på oriktiga grunder och politiska fångar vars antal kan räknas till runt 1 000. Därför finns det anledning till klarspråk i dagens debatt: Det som genomförs är en cynisk hybridattack. Och den som utför den är en pariaregim.

Handlingarna måste få konsekvenser som hårdare och kännbarare sanktioner mot Belarus och Lukasjenko samt kretsen kring honom. EU:s fulla stöd ska ges till Polen och andra länder som utsätts för detta agerande från Belarus. Det som Polen behöver hjälp med och som det uttrycks önskemål om när det gäller den konkreta situationen ska EU bistå med, inklusive att försöka få över nödhjälp till strandsatta i Belarus.

Fru talman! Det finns anledning att bredda bilden. Det händer inte saker bara vid gränsen mellan Belarus och Polen utan även vid Rysslands gräns mot Ukraina. Det är oroväckande truppsammandragningar av ett land som redan illegalt annekterat Krim och som sedan 2014 bedriver krig i östra Ukraina.

Lukasjenko ska axla det fulla ansvaret för sina handlingar. Dem kan inte Putin i Kreml lastas för, men det finns all anledning att se den växelverkan som de båda herrarna ägnar sig åt. Därför finns det anledning för Sverige att inom EU ställa sig på den sida som med tydlighet och kraft beskriver konsekvenserna av ett angrepp mot Ukraina men också redan nu markerar behovet av en tydlig sanktionsregim.

Man får också gärna - och nu riktar jag mig till Centerns Kerstin Lundgren - se till att EU:s egen Magnitskijlagstiftning breddas och byggs ut för att kunna tillämpas även i fråga om grov korruption och omfattande penningtvätt. Det finns nämligen en viktig punkt som förenar Lukasjenko och Putin: Deras regimer utför ett omfattande snattande av de egna folkens tillgångar. Det finns ett ord för detta: kleptokratier. Det är skamligt, men det gör oss kritiker av rådande regimer till det belarusiska och det ryska folkets riktiga vänner.

Fru talman! Så länge unionen har skurkstater i sitt närområde är den situation som har uppkommit egentligen inget mer än en logisk konsekvens av våra egna migrationspolitiska beslut.

Den belarusiska regimen för ett hybridkrig mot EU med migranter som vapen. Men, fru talman, migranter i sig är inget hot mot unionen. Hotet mot unionen kommer inifrån unionen själv i form av politiker som är aningslösa eller som med avsikt vill göra EU svagt och som vill öppna upp unionen för en migrationslagstiftning som tillåter volymer som vi aldrig någonsin kommer att kunna hantera, vilket i sin tur öppnar upp för den typ av utpressning som vi ser i dag.

Hotet mot EU finns också i Bryssel i form av en kommissionär som är synnerligen ointresserad och som yrvaket har påstått att migrationsutpressning skulle vara någonting nytt, medan alla som har följt denna fråga under längre tid vet att detta har pågått i minst ett decennium med olika länder som spelare.

De motmedel som förespråkas av dels Ann Linde, dels Europeiska unionen är i och för sig välkomna men framstår som för små och alldeles för kortsiktiga i sitt tänk.

Sanktioner mot företag som transporterar migranter är i och för sig välkomna, men vi kommer aldrig att kunna stoppa migrationsströmmarna på lång sikt på det sättet. EU kommer sannolikt aldrig att kunna stoppa flygningar mellan Istanbul, som är Mellanösterns nav, och städer som till exempel Smolensk, varifrån man kan ta en nattbuss till Minsk för 20 euro. Och även om den flygrutten skulle stoppas finns det ett stort antal ytterligare flygrutter som fortfarande är öppna.

Fru talman! Det finns endast ett sätt att hantera denna fråga på längre sikt, och det är att ta tag i de incitament som unionen sätter upp.

Det som EU och den svenska regeringen gör i praktiken är att man håller ett uppehållstillstånd över dessa migranters huvuden och säger: Vi vill egentligen inte ha er här. Men om ni tömmer era bankkonton, och ger er ut på en livsfarlig resa över Medelhavet eller genom Belarus och tar er förbi en mur av beväpnade polska gränsvakter kanske ni får stanna.

Vissa lyckas, men de flesta lyckas inte. Och många omkommer på vägen. Asylsystemet som det fungerar i dag är groteskt ur en moralisk synvinkel. Men det underminerar dessutom unionens stabilitet och vår diplomatiska trovärdighet.

Den fråga som jag framför allt skulle vilja ha besvarad här i dag är varför någon över huvud taget vill stå fast vid ett system som får så absurda konsekvenser för alla inblandade.

Fru talman! Lukasjenko har sedan han kom till makten 1994 lärt sig spela med EU och med Putin. Men valet 2020 innebar en vändpunkt. Lukasjenko stal valet. Trots att oppositionen fängslats före valet och att valet inte var rättvist var det hans väg.

När medborgarna protesterade tillgreps förtryck, tortyr och fängslande. Och kom ihåg att långt många fler har flytt från Lukasjenkos tortyr, förföljelse och förtryck än de som nu finns vid gränsen mot Polen.

Lukasjenko orkestrerade en statlig flygplanskapning av ett civilt flygplan. Cyniskt spel med människoliv är ett kännetecken för hans illegitima regim. Egna medborgare likaväl som andra länders medborgare är bara brickor i spelet. Vi ser det nu på gränsen mot Polen dit Lukasjenko medvetet lockat människor på felaktiga grunder, vilket har sagts tidigare. Det är en krigsmetod som inte täcks av krigets lagar och av folkrätten. Men det är någonting som uppenbart händer.

Människosmuggling görs statsorkestrerat som en hybridattack. Och det görs med Putins och Kremls goda minne. Vi har sett liknande försök mot Norge, mot Finland, mot Lettland, mot Litauen och nu mot Polen och mot Ukraina.

Fru talman! Detta är hybridattacker som måste få ett stopp med tydlighet från EU:s sida och med tydlighet från medlemsländernas sida. Och jag har tidigare sagt att vi behöver vara mer träffsäkra i sanktionspolitiken. Precis som Hans Wallmark antydde driver vi kravet på att sanktionerna också måste omfatta och följa pengarna för att bli träffsäkra. Penningtvätt och det blodomlopp som göder systemet måste hanteras. Det är viktigt att vi kompletterar Magnitskijsanktionerna med systematisk penningtvätt och korruption som måste få ett slut.

Fru talman! Jag vill också understryka vikten av att vi står upp för asylrätten. Detta handlar inte om att asylrätten ifrågasätts.

Fru talman! Mitt Europa bygger inga murar. Vi hjälps åt.

Detta sa Stefan Löfven i ett tal i Stockholm hösten 2015.

Men i dag kan vi se hur EU i praktiken har byggt murar över hela kontinenten. Vi kan se hur högernationalistiska krafter har fått hela EU att stänga sina gränser för människor på flykt. Vi kan se hur det i praktiken blivit omöjligt att på legitima och lagliga vägar komma till Europa, även om man är skyddsbehövande.

EU har kontrakterat ut gränserna till ett antal grannländer genom att öppna plånboken och samtidigt titta bort. Det handlar om länder som Turkiet, Marocko och Libyen.

Det är i detta läge som Lukasjenkos regim i Belarus kliver in. Spelboken ligger redan uppslagen framför dem. För det är inget som skrämmer europeiska politiker så mycket i dag som migranter. De ses som avhumaniserade människor utan rättigheter.

Just nu är det nollgradigt och mulet i gränstrakterna mellan Belarus och Polen, i de skogiga träskområden som genom århundranden gjort det svårt för det ryska imperiet att tränga allt djupare in i Europa under krig. Här har nu tusentals människor fastnat som brickor i ett cyniskt spel mellan en vidrig belarusisk diktator och hårdföra polska politiker. Bakom dem står EU respektive Ryssland.

När vi i riksdagen träffade hjälparbetaren Lotta berättade hon om hur hon mötte nedkylda, misshandlade och rädda människor som flytt hot och krigshärdar i hopp om ett bättre liv. Enligt internationell rätt har de rätt att få sina asylskäl prövade i Polen och i EU. Men i stället utsätts de för så kallade pushbacks av gränspoliser och skickas tillbaka till diktaturens Belarus där de misshandlas och blir anfallna på nytt av de belarusiska gränsvakterna.

Nu har läget lugnat sig något vid gränsen. Men grundproblemet att det saknas lagliga vägar att söka asyl i Europa kvarstår. Det är bara en tidsfråga innan dessa problem kan dyka upp på nytt.

Vänsterpartiet varnade redan vid EU-omröstningen 1994 för att det skulle byggas ett Fort Europa. Och vi kan nu, 2021, konstatera att vi tyvärr fick rätt.

Fru talman! Debatten i dag äger rum i en situation av ökad spänning i Sveriges direkta närområde. Från Stockholm till Belarus huvudstad Minsk tar det med flyg en och en halv timme. Avståndet är kortare än till EU:s institutioner i Bryssel.

Det är dystert att behöva konstatera, men relationerna just nu mellan EU och den politiska ledningen i Belarus blir allt sämre. Nödvändiga och relevanta sanktioner efter det riggade presidentvalet och fängslandet av tusentals oskyldiga demonstranter har följts av provokationer. Belarus EU-ambassadör har kallats hem, och samarbetet med det östliga partnerskapet har avbrutits.

Den cyniskt iscensatta krisen nära Polen och Litauen har förvärrat situationen ytterligare. Vid Polens östra gräns samövar ryskt och belarusiskt stridsflyg, och från Minsk kommer hot om att strypa flödet av naturgas till Europa. Mot den här bakgrunden är det inte märkligt att Polen höjer beredskapen och kräver utökade sanktioner mot Belarus. Det är heller inte märkligt att gränsbevakningsbyrån Frontex stärks för att effektivare kunna samverka vid EU:s gräns i Polen och Litauen.

Desto mer märkligt är det, fru talman, när upphovet till händelseförloppet beskrivs som en migrationskris för vilken EU på något sätt skulle ha ett ansvar. Det är sant att tusentals migranter från främst Mellanöstern har befunnit och befinner sig i det här området, transporterade dit av belarusiska och ryska mellanhänder. Det har inte gjorts för att erbjuda dem en fristad utan för att skamlöst utnyttja enskilda människors utsatthet i politiskt syfte. Det är en hybridkrigföring riktad mot EU och dess medlemsstater.

Fru talman! Agerar vi inte med kraft mot den gangsterapproach som präglar Belarus diktator undergrävs tilltron till det europeiska samarbetet. Ser vi inte den direkta kopplingen mellan unionsbröderna i Minsk och Moskva kommer situationen att förvärras ytterligare. Vladimir Putin döljer inte vad det är han är ute efter: Han vill försvaga EU och Nato, han tänker sätta stopp för att fler länder ansluter sig till samarbetet och han ämnar fullfölja sitt ryska imperiebygge, där Belarus och Ukraina är bärande delar. Det är detta som nu pågår i vårt närområde, fru talman.

Fru talman! Situationen vid gränsen mellan Belarus och Polen och vid gränsen mellan Belarus och Litauen är iscensatt av en illegal president som ser marken skaka under fötterna. EU:s svar måste vara att öka trycket på regimen och visa ett enat EU som inte dukar under för pressen från den regim i Minsk som hänsynslöst utnyttjar människors önskan om ett bättre liv i Europa.

Repressionerna ökar ständigt i Belarus. I veckan skrev Aleksandr Lukasjenko under en lag som gör det straffbart att uppmana till sanktioner mot den belarusiska staten, dess medborgare eller dess företag. Politiska fångar ökar ständigt i antal, och det civila samhället har inga som helst möjligheter att verka öppet.

När den här debatten begärdes flög regimen in 50 plan i veckan från Libanon, Syrien och Irak. Man gav människor ett löfte om att de skulle kunna ta sig över gränsen till Polen och vidare in i EU. Även om trycket mot gränsen har avtagit något fortsätter migranter att försöka korsa gränsen, natt efter natt. Tusentals människor är också kvar i ett limbo i ett skogsområde.

Minsk vill inte har de här migranterna. Minsk är inte intresserade av om dessa människor fryser ihjäl i skogen eller inte får tillgång till mediciner. I Sovjetunionen var ett människoliv ingenting värt, och den tanken har tragiskt nog förts över till ledarna i Ryssland och Belarus. Exemplen på detta är många: husbombningar i Moskva, nedskjutningen av det malaysiska planet MH17 och så vidare. Systemen i dessa regimer skapar cyniska ledare som i sin tur utför cyniska handlingar.

För Belarus är syftet att tvinga EU att backa om de sanktionspaket som unionen hittills har kommit överens om. För Ryssland är det ultimata syftet att splittra EU. Ett EU som håller ihop är ett hot mot ryska intressen, medan ett EU som sakta fräts sönder av intern osämja är en rysk seger.

Fru talman! Detta ska vi inte ge vare sig Aleksandr Lukasjenko eller Vladimir Putin. Vi ska stå enade i vårt motstånd mot dessa regimer.

Fru talman! I Miljöpartiet följer vi inte bara utvecklingen vid gränsen mellan Belarus och Polen utan även den skrämmande utveckling vi ser i Belarus. Den har pågått länge och bara fortsätter. Där finns en illegitim regim som förtrycker sin befolkning, och inte bara sin befolkning utan alla den lyckas snärja i sitt nät - alla som kommer i regimens väg.

Sverigedemokraterna nämnde i sin debattbegäran det breda spektrum av frågor som detta handlar om. Det är lätt att prata om många abstrakta frågor, om regler och lagar samt om vad som är möjligt och inte. Men några talare har också pratat om de människor som i ena stunden finns på den polska sidan - alltså på vår sida gränsen, inom EU - och i andra stunden i Belarus. De knuffas fram och tillbaka med grovt våld.

Det finns ett sätt att vrida detta vapen ur Lukasjenkos händer, och det är att stå upp för den asylrätt som finns. Man har rätt att söka asyl. Inom EU har vi ett sätt att bedöma om människor är berättigade till det skydd asyl ger eller inte, och då får det gälla. Det vi ser nu är inte värdigt. Det handlar nämligen om människor. De må vara ditlurade, även om en del antyder att de mycket väl vet att detta inte är möjligt men att de kommer ändå. Men jag har ändå ganska stor respekt för de val som människor som lever i fruktansvärda situationer tvingas göra.

Jag vill att Sverige ska vara den röst inom EU som står upp för våra humanitära ideal och som värnar asylrätten. Det är en stolt tradition vi har, och jag blir otroligt oroad när jag ser att det verkar tvekas gällande detta. Man skulle kunna säga att dessa människor borde söka asyl i Belarus, dit de frivilligt har åkt. Men det är ju inte riktigt rimligt att tycka att det är någonting de kan göra; dessa människor misshandlas, och som har påpekats tidigare är regimen sådan att människor flyr från den eftersom det är fruktansvärt att leva där.

Vi behöver stå upp för att asylsökande migranter, oavsett skäl, har rätt att behandlas värdigt och ges ett gott mottagande enligt EU:s mottagandedirektiv - som faktiskt är bindande för alla medlemsstater.

Fru talman! Det är självklart att EU måste handla gemensamt och samordnat för att bemöta Belarus agerande.

Vi ser ett fortsatt tryck mot EU:s gräns, och försöken att i större och mindre grupper forcera den polska och den litauiska gränsen sker fortsatt. Antalet migranter som anländer till Belarus har dock minskat, och återvändandeflygen fortsätter, om än i långsam takt. Nästan 4 000 personer har hittills återvänt till sina hemländer. Återvändande migranter vittnar i internationella medier om att de har utsatts för våld och förnedrande behandling av de belarusiska gränssoldaterna och hindrats från att återvända från gränsområdet till Minsk.

EU ger genom sin asylmyndighet EASO operativt stöd till den litauiska migrationsmyndigheten i form av personalresurser för registrering och intervjuer av asylsökande samt stöd i mottagningscenter. Ett liknande operativt stöd till Lettland ges främst i form av tolktjänster och tekniskt intervjustöd.

EU har bidragit med stöd till länder genom EU:s civilskyddsmekanism via Frontex, EASO och Europol.

Även svenska myndigheter bidrar till EU:s stöd till de berörda medlemsstaterna. Till exempel bidrar Sverige med personal från Polismyndigheten till Frontex i Litauen. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har skickat tält, sängar och annan utrustning.

Det är viktigt med transparens och att hjälporganisationer, UNHCR och IOM, liksom medier, får tillträde till gränsområdet. Sverige har vid flera tillfällen varit i kontakt med UNHCR.

Jag tog vid mitt besök i Moskva upp situationen med utrikesminister Lavrov och uppmanade Ryssland att använda sitt inflytande för att komma till rätta med situationen. Vi har dessvärre inte sett att Moskva har tagit några steg i den riktningen.

Under OSSE:s ministermöte i Stockholm hade jag tillfälle att tala direkt med Belarus utrikesminister Makej om situationen. Jag uttryckte Sveriges starka kritik både mot hur Belarus använder människor för att påverka EU och mot den allt kraftigare repressionen mot folket i Belarus.

Min resa till Irak i november var ett värdefullt tillfälle att höra irakiernas syn på situationen. Irakier utgör ju den största gruppen som befinner sig i Belarus på väg mot EU.

Det är uppenbart att det behövs åtgärder på en rad områden. Situationen vid gränsen mot Belarus togs upp på FAC i måndags. Europeiska rådets slutsatser från i går visar hur prioriterad frågan är för hela EU.

Vi måste skydda vår gräns samtidigt som vi måste värna migranternas och flyktingarnas rättigheter.

Fru talman! Jag tycker att utrikesministern i båda sina inlägg på det hela taget uttryckte det väl. Jag delar också de flesta av hennes synpunkter, fru talman, inte minst därför att hon underströk att detta är en hybridattack. Detta är det centrala. Därför skulle jag vilja fråga utrikesministern hur hon ser på att det tidigare regeringspartiet Miljöpartiet har betonat att detta är en asylfråga och inte en hybridattack.

Fru talman! Det är ju en lustiger dans som Lukasjenko och Putin ägnar sig åt. Man får nog säga att Putin är opportunist i förhållande till medel, men han är väldigt tydlig om sina mål. Han vill upprätta ett Ryssland med intressesfärer, intressezoner och buffertar. Där finns Belarus, Ukraina och Georgien. Vi ser nu truppsammandragningarna vid Ukrainas gräns.

Ser utrikesministern en koppling mellan hybridattacken mot Europa som Belarus ägnar sig åt och truppsammandragningarna som Ryssland ägnar sig åt vid Ukrainas gräns?

Fru talman! När det gäller vad MP tycker eller inte tycker får de svara för det själva, men när MP satt i regeringen uttryckte vi på samma sätt att detta är en hybridattack. Jag noterade också att man i Europeiska rådets uttalande i går var tydlig och använde begreppet hybridattack.

När det gäller Rysslands roll har vi inte sett några tecken på att Moskva försöker att utnyttja sitt inflytande för att förmå Minsk att avbryta sina försök. Vi kan inte heller se några tecken på att detta är initierat av Moskva. Däremot är det helt uppenbart att migrationskrisen har diskuterats mellan Ryssland och Belarus och har kommunicerats via offentliga kanaler.

Oavsett vilket är det här utnyttjandet av människor för att sätta press på EU helt oacceptabelt. Ryssland har heller inte gjort någonting för att säga att man tycker att situationen är förfärlig.

Fru talman! Jag tror att det är viktigt att man klargör att den hybridattack som Lukasjenko och Belarus nu utför mot Europa är Lukasjenkos och pariaregimens ansvar.

Däremot kan man ju inte undgå att se att Putin och Kremlregimen utnyttjar de möjligheter som detta innebär. Jag tror därför att det är klokt att utrikesministern med kollegor i Europa håller ögonen i flera riktningar samtidigt. De oroligheter och den press mot Europa och EU som Lukasjenko ägnar sig åt kan nyttjas för Putins egna syften kopplat till just det vi ser, det vill säga det mycket oroväckande mullret vid gränsen till Ukraina. Detta är dessutom ett Ukraina som redan har attackerats med en illegal annektering av Krim och krig från rysk sida sedan 2014.

Fru talman! Detta är ju två kriser som är väldigt allvarliga och som tas på största allvar.

Jag vill understryka än en gång - flera talare har redan gjort det - att vi inte får glömma att ha ögonen på det som händer i Belarus. Vi får inte bara titta på migrantkrisen, för det är faktiskt otroligt hemskt med över 900 politiska flyktingar, tortyr och så vidare.

Vi måste också ha ögonen på det som händer vid gränsen till Ukraina.

Såväl OSSE:s ministermöte som Europeiska rådet och EU:s utrikesministrar har dessa två händelser i absolut centrum för diskussionen. En femte sanktionsrunda har införts och sanktionsregimen utökats. EU har också helt enigt sagt att det kommer att vidtas massiva motåtgärder i form av sanktioner om det kommer någon ytterligare aggression från Ryssland mot Ukraina.

Fru talman! I EU-nämnden i onsdags hävdade statsministern att EU-länderna måste ta emot asylsökande som reser genom säkra länder på väg till EU på grund av vad hon kallar internationella konventioner. Jag utgår från att hon syftar på konventionen om flyktingars rättsliga ställning. Huvudregeln i denna är att man inte får skicka tillbaka flyktingar till länder där de riskerar att utsättas för skyddsgrundande behandling eller att fara illa. Det finns dock inget som helst stöd för att till exempel Polen skulle tvingas att ta emot migranter från Belarus så länge som migranterna kan söka asyl i Belarus eller helt enkelt åka hem, vilket vi vet att de kan.

Jag vill därför fråga utrikesministern: Vilken artikel i denna flyktingkonvention tolkar regeringen som en skyldighet för EU-länderna att släppa in migranter i det här fallet? Jag har en gång i tiden skrivit en uppsats om den här konventionen på förvaltningsrätten, så jag är ganska väl förtrogen med den. Jag vill hävda att någon sådan skyldighet inte existerar.

Fru talman! Den 14 oktober 2021 trädde lagändringar i kraft som gör det möjligt för polska myndigheter att avvisa migranter direkt vid gränsen även om de söker asyl. Enligt lagändringarna får en asylansökan avvisas utan prövning om den lämnats in av en person som passerat gränsen irreguljärt och om personen i fråga har kommit direkt från ett land där denna inte riskerar förföljelse, inte har presenterat trovärdiga orsaker till den olagliga inresan och inte har sökt asyl omedelbart efter att ha passerat gränsen.

Enligt motiveringen till förslaget syftar ändringarna till att underlätta handläggning av ärenden som rör otillåten gränspassage och till att säkerställa säkerheten och skyddet av den allmänna ordningen med anledning av massiv inströmning av migranter till Europa, av vilka många är radikaliserade representanter för många kulturer och religioner eller till och med extremister.

Motiveringen hänvisar också till att asylsystemet missbrukas av ekonomiska migranter.

Fru talman! Jag känner till denna regeländring. Det var precis den typen av regelförändringar som vi diskuterade i EU-nämnden. Statsministern hävdade då att den här typen av regeländringar skulle kräva att vi bryter mot internationella konventioner.

Min fråga till utrikesministern är: Vad är det statsministern syftar på?

Här har vi två statsråd i Sveriges regering som säger två diametralt motsatta saker. Statsministern säger att vi måste ta emot asylsökande som reser genom säkra länder på väg in i EU, till exempel mellan Belarus och Polen, medan utrikesministern hävdar att denna regeländring är fullt laglig.

Detta är ju något märkligt. Hur påverkar det Sveriges trovärdighet i dessa frågor att statsministern och utrikesministern inte är överens om vad regelverket egentligen säger?

Fru talman! EU:s medlemsstater har både en rättighet och en skyldighet att upprätthålla kontrollen över sina egna gränser och den gräns som utgör EU:s gemensamma. Som EU-medlemsstat förutsätts Polen agera i enlighet med folkrätten, inklusive mänskliga rättigheter, och den gemensamma EU-lagstiftningen.

Internationell flyktingrätt och de mänskliga rättigheterna ska värnas, men Polens rätt att skydda sin och EU:s gräns mot personer som försöker korsa den irreguljärt eller med hjälp av våld måste också respekteras.

Sverige är inte på plats vid den polska gränsen och har inte möjlighet att bedöma det polska agerandet men följer såklart noga rapporteringen. Det är primärt EU-kommissionen som ska se till att medlemsländerna följer EU-rätten. Inte heller kommissionen har i nuläget kunnat vara på plats och bedöma agerandet närmare men granskar nu lagändringarna som nyligen trädde i kraft i Polen.

Det är viktigt att mänskliga rättigheter i alla lägen respekteras.

Fru talman! Jag utgår från att utrikesministern bedömer att Lukasjenko är illegitim, och om Lukasjenko är illegitim måste också utrikesministern Makej, som utrikesminister Linde talade om, vara illegitim. Det är viktigt att vara tydlig i den delen, för Makej deltog i OSSE:s möte i Stockholm på Arlanda. Det är oerhört viktigt att Sverige är tydligt med att det är en illegitim företrädare för en illegitim regim.

Sedan blir jag lite nyfiken, fru talman, när jag hör utrikesministern tala om att det inte är ett tecken på det ena eller det andra att Ryssland inte gör det ena eller det andra. Är inte detta kännetecknet just för hybridkrig? Är det inte Putins språk att inte känna till och inte göra vare sig det ena eller det andra synligt?

Fru talman! Jag vill först säga att Sverige inte erkänner regeringar eller regimer. Vi erkänner stater.

Det är väldigt viktigt att kunna ha kontakt också med utrikesministern i Belarus och för den delen också med andra.

Vi har oppositionens helt tydliga uppdrag att försöka få till en dialog mellan regimen och oppositionen. Detta bekräftades senast när tolv av EU:s utrikesministrar träffade tio av ledarna för Belarus opposition. Tyvärr har regimen, trots våra försök att trycka på, varit helt avvisande till detta.

Syftet är att försöka få till stånd en väg ut ur situationen, så att man kan få fria och rättvisa val i Belarus där det belarusiska folket kan välja sina egna ledare.

Fru talman! Jag hörde inte något svar. Är Lukasjenko, enligt utrikesministern, illegitim - ja eller nej?

Jag vill också ta upp frågan om sanktionsmöjligheter. Ser utrikesministern att det finns skäl att bredda sanktionsredskapen för att kunna nå just korruption. Omfattande korruption och systematisk penningtvätt är de medel som används av auktoritära ledare för att smörja systemet, och det måste EU kunna möta. Vad vill utrikesministern göra för att bredda sanktionsredskapet?

Slutligen en fråga om Frontex: Tycker utrikesministern och Sverige att Frontex ska ha en roll i Polen eller i andra länder som utsätts för den här typen av hybridattacker?

Fru talman! Jag behöver kanske inte upprepa det, för Kerstin Lundgren har hört mig en miljon gånger säga att Lukasjenko inte är en legitimt vald president, och det gäller naturligtvis fortfarande. Där har vi naturligtvis inte ändrat synpunkt.

När det gäller att bredda sanktionsredskapen har vi gång på gång i denna kammare sagt, eftersom Kerstin Lundgren tar upp det varje gång, att vi såklart är beredda att se om man kan ta upp korruption och penningtvätt i den så kallade Magnitskijlagstiftningen. Tyvärr finns det i dag inget som helst stöd för detta. Det gör inte att vi inte fortsätter att jobba på det spåret.

Samma sak är det när det gäller Frontex roll. Vi har gång på gång sagt att vi med EU:s Frontex vill hjälpa Polen. Polen har dock tackat nej. Man vill inte ha den hjälpen, vilket jag tycker är väldigt synd för det hade gett en transparens som är behövlig.

Fru talman! Att det i Europa 2021 skulle upprättas ett tre kilometer brett och tjugo kilometer långt område dit varken medier eller humanitära organisationer skulle ges tillträde tror jag att det var få av oss som trodde. Men nu är det tyvärr verklighet. Den demokratiska utvecklingen i Polen har under åratal gått i fel riktning, och nu hindrar staten omvärlden från insyn i vad som egentligen händer på europeisk mark.

Jag undrar hur utrikesministern ser på att journalister och biståndsorganisationer inte får verka fritt inom EU:s gränser.

Det andra jag undrar över är det våld från belaruriska gränsvakter som utrikesministern lyfter fram. Men vi ser också så kallade pushbacks från polska gränsvakter. Har utrikesministern på något sätt tagit upp med Polen hur det kommer sig att man använder våld mot människor som är på flykt?

Fru talman! Det är primärt EU-kommissionen som ska se till att medlemsstaterna följer EU-rätten. Kommissionär Ylva Johansson förklarade vid sitt möte med den polske inrikesministern att Polen måste vara transparent och följa folkrätten. Dessutom har hon i sina officiella uttalanden betonat vikten av att parterna följer folkrätten och respekterar grundläggande rättigheter, inklusive rätten att söka asyl. Ylva Johansson har också påpekat att det måste finnas gränspassager där människor har möjlighet att söka asyl.

Jag konstaterar också att den polske utrikesministern på vår gemensamma presskonferens vid OSSE:s ministermöte fick frågor om att journalister inte har kunnat verka och se vad som händer vid gränsen. Han sa då att man har upprättat ett mediecenter dit journalister kan få komma. Men vi understryker naturligtvis fortfarande att vi vill ha full transparens.

Fru talman! Jag tycker att det är bra om utrikesministern ligger på sin partikamrat Ylva Johansson om att fortsätta sätta press på den polska regeringen. Vi har ju sett pushbacks vid andra gränser mot Europa lite för många gånger, och nu ser vi det också vid den polska gränsen.

Jag vill dock återvända till Kerstin Lundgrens fråga kring besöket av den belarusiske utrikesministern, som utrikesministern själv tog upp. Jag kan ha förståelse för att man vill träffa en illegitim diktaturs företrädare just för att skapa dialog och så vidare. Men det är några saker vid besöket som jag ändå undrar över. Dels togs det ett foto på utrikesministern tillsammans med den belarusiske utrikesministern, som sedan användes i statliga belarusiska medier, dels tillät man visum för den belarusiska statliga propagandakanalen. Journalister använde det visum som gällde för ordförandeskapet när de bevakade möten med exilbelarusier här i Stockholm.

Fru talman! När man blir utnämnd till minister får man alltid frågan: Har du några lik i garderoben? Mitt lik i garderoben är att jag har träffat ett stort antal diktatorer under min tid som internationellt aktiv, och det finns säkert många bilder på mig tillsammans med personer som är helt odemokratiska. Det beror på att den linje vi har är att vi alltid måste försöka träffa folk, tala med dem och uttrycka kritiken för att få dem att förändra sig.

I det här fallet handlar det om en oerhört tydlig kritik mot det som sker och ett önskemål om en dialog med oppositionen, vilket är vad oppositionen fortfarande vill, för att komma ur den här situationen och få stopp på fängslandena och tortyren. Hittills har de inte visat något intresse för det.

Fru talman! Det är uppenbart att varje form av demokratisk utveckling i Belarus i förlängningen är ett hot mot Vladimir Putin och det som brukar kallas Rysslands intressesfär. Samma sak gäller Ukraina och det ukrainska folkets uttalade vilja att närma sig EU och Nato. Utan Belarus och Ukraina blir det inget nytt Storryssland, och utifrån detta agerar Putin.

Därför måste den pågående ryska styrkeuppbyggnaden på gränsen till Ukraina tas på stort allvar. Kring detta behövs inga överdrifter och ingen alarmism, utan det behövs förberedelser och beredskap från svensk sida.

Vad är regeringens plan om krisen i Vitryssland fortsätter och Putin attackerar Ukraina?

Fru talman! Det är väldigt positivt att hela EU och andra västländer som inte är med i EU är helt eniga i denna fråga. Både Ukraina och Belarus tas som sagt upp i Europeiska rådets slutsatser från i går.

Om det kommer en fortsatt militär aggression kommer det att få massiva konsekvenser, inklusive sanktioner, som är koordinerade med EU:s partner i en omfattning som inte tidigare har setts.

Fru talman! Jag uppskattar uppriktigt svaret men efterlyser samtidigt en större klarhet. I den situation vi befinner oss i måste det till konkreta åtgärder och tydlighet gentemot Ryssland även från svensk sida.

Jag har därför två uppföljande frågor.

Varför kräver regeringen inte ett stopp för igångsättningen av den rysktyska gasledningen Nord Stream 2 så som de baltiska staterna gör? Det är en åtgärd som Putin definitivt inte vill se men som en majoritet här i riksdagen står bakom.

Varför gör regeringen inte klart för Moskva att hoten mot Ukraina och Vitryssland understryker nödvändigheten av ett svenskt Natomedlemskap?

Fru talman! Som Lars Adaktusson vet framförde jag den svenska linjen efter beslut i EU-nämnden om att vi vill att Nord Stream 2 ska stoppas. Tillsammans med Litauen var vi de enda två länder som framförde detta.

Vi kan ju inte styra tyska myndigheter, som nu tittar på om detta är i linje med Europas energiavtal.

När det gäller hoten mot Ukraina är det inget som föranleder oss att tro att det skulle vara positivt för Sverige att gå in i Nato, tvärtom. Sverige har valt alliansfriheten som säkerhetspolitisk linje, och den tjänar landet väl. Regeringen har inga planer på att ändra denna position.

Fru talman! Det var en BBC-intervju med Aleksandr Lukasjenko i veckan, och den var fullständigt bisarr om än klargörande. Den visade att Aleksandr Lukasjenko inte har bara alternativa fakta utan att han även lever i en alternativ verklighet.

Sverige och statsrådet Ann Linde har innehaft ordförandeskapet i OSSE under det gångna året, och vi går nu mot slutet av vårt ordförandeskap. Hur har Sverige arbetat för att förbättra situationen i Belarus under ordförandeskapet, och vad hade vi kunnat göra?

Fru talman! Denna fråga har dominerat vårt ordförandeskap, och vi har använt en rad av OSSE:s verktyg. Till exempel har vi haft samtal i Wien med olika berörda parter. Vi har också använt den så kallade Moskvamekanismen, som innebär att man får skicka en rapportör från OSSE till det aktuella landet. Här kom rapportören med 80 förslag till förändringar som både regimen och andra behöver göra. Vi har även vid flera tillfällen uttryckt stark kritik och träffat oppositionen i Belarus många gånger.

EU och OSSE har lite olika roller, men vi har hela tiden jobbat mycket tydligt med Belarus.

Fru talman! Om jag inte missminner mig är det Polen som tar över ordförandeskapet. Vilka råd har utrikesministern givit Polen för att öka trycket på Belarus och för att man ska komma fram till en lösning som minskar repressionerna och underlättar övergången till en demokratiskt ledd regering och uttåget av Lukasjenkoregimen?

Fru talman! Det vore förmätet av mig att ge Zbigniew Rau råd. Men vi har en nära diskussion, och i de allra flesta frågor, utom vissa specifika, har vi en mycket bra dialog. Givetvis har jag delat med mig av en rad erfarenheter som vi har fått.

Sverige ingår också från den 1 januari i trojkan tillsammans med Polen och Nordmakedonien, så vi kommer att fortsätta att ha ett nära samarbete.

Det finns inget som får mig att tro att Polen inte skulle fortsätta med samma linje i dessa frågor som Sverige har haft under sitt ordförandeskap.

Fru talman! Jag tackar utrikesministern för alla svar hittills.

Jag noterar att när våra partier satt i regering tillsammans stod jag där du nu står och fick svara på frågor om vad du som satt bakom min rygg tyckte om olika saker. Nu får du svara på frågor fast jag sitter i rummet. Det är spännande.

Låt mig följa upp frågan om transparensen och den humanitära krisen. Miljöpartiet har inte ändrat ståndpunkt om att detta är en hybridattack. Det har stått i fokus, men jag vill lyfta fram människorna som befinner sig vid gränsen.

Apropå Frontex och att Polen har tackat nej, hur länge kan detta fortgå? Människorna vid gränser får ju inte sina rättigheter tillgodosedda vad gäller bland annat medicinsk vård och trygghet.

Fru talman! Givetvis är detta också en humanitär katastrof. Både UNHCR och IOM har sagt att de vill bidra med humanitär hjälp på båda sidor om gränsen. I hela den polska gränsregionen mot Belarus har det sedan den 1 december rått undantagstillstånd, och därför har enskilda organisationer inte fått lov att vistas i området. Den nya lagstiftningen som ersätter undantagstillståndet innebär en stark begränsning för tillträde till gränsområdet för både hjälporganisationer och medier.

Men på den belarusiska sidan har man låtit hjälporganisationerna besöka migranter, och de har fört en dialog med de belarusiska myndigheterna för att kunna hitta lösningar. Dessa flyktingar får daglig hjälp.

Fru talman! Om jag dristar mig till att sammanfatta alla dessa replikskiften, så har utrikesministern pratat en del om vad som har hänt nyligen och vad som händer nu.

Men vad händer på längre sikt? Dessa människor ska överleva vintern, och sedan kommer en vår och en sommar. Vad behöver göras i ett lite längre perspektiv, säg ett halvår framåt? Vad behöver man hålla i?

Fru talman! Det viktigaste är att migranterna återbördas till sina hemländer. Jag var i Erbil i Kurdistan och talade med dem, för den största gruppen kommer därifrån. De politiska ledarna där är väldigt angelägna om att de kommer tillbaka.

Det är inte så att det i första hand har varit migranter som utsatts för förföljelse och så därifrån, utan det är av ekonomiska skäl. De politiska ledarna i Kurdistan har sett det som en del av ett ansvar att ta tillbaka alla som har åkt dit med falska förhoppningar om en bättre ekonomisk framtid. Det har man också bett om hjälp med från EU:s sida när det gäller att bekosta flygplan och sådant.

Jag tror att det absolut viktigaste är att få tillbaka alla migranterna till sina respektive hemländer.

Fru talman! Belarus har gång på gång genom sitt agerande visat sig vara en pariaregim. EU:s östliga partnerskap haltar dessvärre således. Belarus går precis i helt fel riktning med det inre förtrycket men också med den typ av hybridattacker som vi nu iakttar.

Georgien strävar framåt men halkar ibland tillbaka. Ukraina och Moldavien är de goda exemplen. Handlar det således inte om att också tydligare markera att en bra politisk utveckling mot ökad öppenhet, fri ekonomi, pluralism och trovärdighet i arbetet mot korruption ska belönas av EU?

Där vi betecknar regimen i Belarus på ett korrekt sätt som paria ska vi samtidigt säga att de styrande i Ukraina och Moldavien tar ut en bättre kurs mot våra värderingars Europa. Det måste märkas i våra relationer.

Omvärlden och EU agerar på olika sätt mot Belarus för landets omfattande övergrepp mot den egna befolkningen men också mot hybridattacker samt i praktiken en statssanktionerad flygplanskapning för att fånga in journalisten Raman Pratasevitj.

Man har kontakter med den regim som fördöms. Samtidigt borde man öppna upp för andra delar av Belarus som Svetlana Tichanovskaja. Man borde ha parallella samtalsspår.

Svetlana Tichanovskaja och den andra delen av frihetskrafterna företräder demokrati. Det kan inspirera den sidan att ha den kontakten och utbytet och bedöva den andra sidan, Lukasjenkos sida.

Det är precis som har nämnts här. Utrikesministern skakade nyligen hand med utrikesminister Vladimir Makei vid OSSE:s utrikesministermöte i Stockholm. Det kan finnas argument för det. Men det är inte bredvid honom svenska regeringens representanter bör stå, utan vi ska med öppna armar ta emot Svetlana Tichanovskaja.

Fru talman! Det som jag saknar i den här debatten och som jag ensam försöker att lyfta fram är de etiska aspekterna av det regelverk som vi själva bestämmer helt och hållet över.

Skälet till att den dödliga katt-och-råtta-leken fortsätter är att regeringen och kommissionen inte klarar av att vara ärliga. Å ena sidan vill de påtvinga 27 medlemsstater ett utdaterat asylsystem som i praktiken tvingar medlemsstaterna att släppa in vem som helst av vilket skäl som helst så länge som de säger ordet asyl. Å andra sidan försöker de av ren rädsla för väljarna desperat att hålla migranterna borta från unionens yttre gräns. Det gör de genom att betala lösen till skurkstater som Turkiet men också genom att hyra in "gränsvakter" i lös bemärkelse från till exempel Libyen.

Det som en etiskt lagd politiker borde göra är en av två saker. Antingen öppnar vi för fria resor till Sverige utan begränsning med flyg och tar väljarnas dom vid nästa val. Men det vill man inte göra, därför att man vet att väljarnas dom kommer att bli mycket hård. Eller så begränsar vi möjligheten att söka asyl i EU.

Människor reser in genom ett säkert land - vilket FN:s flyktingkonvention helt och hållet och helt och klart tillåter -, vilket är både logiskt och humant givet den situation som vi befinner oss i. Men det vill man inte heller låta dem göra. Många politiker i Europa tycker om att värdesignalera och predika för andra världsledare när de får chansen.

Konsekvenserna av dagens system är för vanliga människor i form av dödsfall på Medelhavet eller i skogarna mellan Belarus och Polen. Konsekvenserna i Europa kommer av det faktum att dessa strömmar finansierar både internationell brottslighet och terrororganisationer. Det verkar ingen bry sig om. Det tycker jag är väldigt märkligt.

Fru talman! När jag lyssnar till Ludvig Aspling hör jag en argumentation som mer gör den här debatten till en migrationsdebatt. Jag uppfattade att vi var ganska överens om att det är en hybridkrigföring som pågår från Lukasjenkos sida där man cyniskt använder människor som hoppas på att Lukasjenkos ord ska ge dem en fristad.

Fru talman! Har Sverigedemokraterna och Ludvig Aspling en syn att det här är en migrationsfråga, eller är det en hybridattack? Ser Ludvig Aspling att Putin, Lukasjenko och andra verkligen utnyttjar detta för att destabilisera med stöd till högerkrafter och vänsterkrafter i EU för att föra den här debatten?

Fru talman! Det uppenbara svaret på den frågan är att det är både och. Det är en hybridattack. Men varför fungerar den här typen av hybridkrigföring? Jo, därför att det finns en teoretisk chans för människor att få asyl efter en irreguljär inresa i unionen. Om dessa migrationsrutter inte var öppna skulle ingen ge sig ut på de här resorna. Det är fullständigt uppenbart. Jag förstår inte hur Kerstin Lundgren inte kan inse detta.

De personer som reser till Europa den här vägen kommer till största delen från den kurdiska regionen i Irak. Kunskaperna om Europa i den kurdiska regionen i Irak är generellt ganska goda. Jag har själv bekanta med rötter därifrån. Jag är säker på att fler i kammaren har en liknande situation.

De här personerna vet i många fall vad de ger sig in på. Men värdet av att ta sig till EU är så högt att de ändå ger sig ut på den här typen av resor. Det är det värdet som vi måste göra oss av med.

Fru talman! Om det är en destabiliserande attack som görs med Putins goda minne är det också destabiliserande för att Putin och Ryssland tydligt har finansierat krafter i Europa som försöker slå mot asylrätten.

De utnyttjar människor som söker asyl för sina egna maktsyften. Det må vara Le Pen, Orbán eller andra som talar i de termer som verkligen polariserar och destabiliserar och inte bidrar till lösningar.

När jag lyssnar till Ludvig Aspling hör jag ungefär samma tonläge. Jag undrar naturligtvis: Står Sverigedemokraterna upp för asylrätten, ja eller nej?

Fru talman! Asylrätten är i det här fallet inte relevant. FN:s konvention för flyktingars rättsliga ställning säger inte att ett land måste släppa in migranter från ett annat land om det land som migranterna reser igenom är säkert och om de kan söka asyl på plats, inte riskerar skyddsgrundande behandling eller kan resa därifrån. Det kan migranterna i det här fallet. Väldigt många gör det just nu tack vare att Polen har hållit sin gräns.

De som tar upp asylrätten som ett skäl för att vi ska öppna gränserna i det här fallet är till 100 procent personer som inte vet vad asylrätten egentligen säger om den här situationen. Jag tycker att det är tråkigt att Kerstin Lundgren är en av de personerna. Hon har suttit i utrikesutskottet under en lång tid. Jag hade förväntat mig att hon skulle ha bättre kunskap än så.

Fru talman! Dagens debatt är enligt vår mening inte en debatt om migration eller asyl. Det är inte heller en fråga om relationen Polen-Litauen-Belarus. Det är inte en fråga om den förödande humanitära situation som människor cyniskt försatts igenom att lockas till Belarus.

I grunden handlar det om relationen mellan Ryssland-Belarus och EU. Det handlar om Putins och Kremls önskemål om sin egen säkerhetsordning och sin vetorätt över de länder som Kreml ser ska ingå i Rysslands intressesfär.

Det har fått president Niinistö att tydliggöra den finska Nato-optionen. Jag hörde utrikesministern här tala ett helt annat språk, fru talman, och det beklagar jag. Sverige blir ensamt i den alliansfria kretsen i den här delen av världen, och det är farligt. Det är inte säkert. Sverige borde i stället göra som riksdagens majoritet har sagt och uttala en tydlig Nato-option, precis som Finland.

Det är viktigt, fru talman, att EU agerar samlat utifrån en helhetsbild av vad som pågår. Vi har hört Lukasjenko tala om allt från kärnvapen till gas, och först när gas kom upp reagerade Putin hörbart genom att tala och säga stopp. EU måste svara med gasfrågan. Nord Stream 2 är en tydlig signal till Putin och Kreml.

Avslutningsvis, fru talman, är det viktigt att Polen förmås att godta Frontex, arbeta med transparens och upprätthålla EU:s humanitära värden. Asylrätten måste gälla för dem som ställer frågan.

Fru talman! Den 9 augusti 2020 genomförde diktatorn Lukasjenko det sjätte förfuskade valet i Belarus i syfte att ännu en gång försöka lura alla att han hade legitimitet som ledare.

Denna gång gick det inte vägen. Det belarusiska folket hade tröttnat och gav sig nu ut på gatorna i protest i miljontals. De hade röstat på Svetlana Tichanovskaja, som varit en av få oppositionella som tillåtits ställa upp. Tichanovskaja klev fram efter att hennes man, videobloggaren Sergej, hade gripits och senare dömts till 18 års fängelse för att ha myntat begreppet "kackerlackan" om Alexandr Lukasjenko. Och att Alexandr Lukasjenko är en "kackerlacka" som parasiterar på det hårt prövade belarusiska folket går inte att ta miste på. I över 25 år av vanstyre har landets rikedomar kommit honom och hans närmaste till del, inte folket. Genom skickligt politiskt spel har han i omgångar mjukat upp tongångarna till såväl Moskva som Europa - så mycket att till och med utrikesminister Ann Linde har träffat honom.

Nu måste den tiden vara förbi. Västvärlden måste sluta hålla regimen under armarna, oavsett om det handlar om att ta emot och fotas med politiker, att ge exportkrediter eller att ge statlig propaganda-tv visum till Sverige.

Nu måste de omfattade sanktioner som införts mot regimen vara långsiktiga tills de leder till verklig förändring: till fria, rättvisa och transparenta val, till demokrati och till dess att Lukasjenko lämnar makten. Till dess måste Sverige och alla andra stödja den belarusiska oppositionen, som nu har etablerat sig runt om i världen. Bistånd har riktats om, men ännu finns stora brister i form av krångliga regelhinder som har gjort att alltför lite stöd realiserats från oss.

Låt vår solidaritet med det belarusiska folket brinna starkt och länge!

Med det vill jag önska talmannen, Riksdagsförvaltningens tjänstemän och ledamöterna en riktigt god jul. Jag hoppas att ni skickar en tanke till de människor som firar jul i de kalla och blöta gränstrakterna.

Fru talman! De allra flesta som har deltagit i debatten har återkommande använt ordet hybridattack. Håkan Svenneling är undantaget, fru talman. Hans inlägg och repliker har varit befriande - om ordet är det adekvata - fria från det.

Därför skulle jag, fru talman, vilja ställa frågan: Delar inte Vänsterpartiet merparten av de andra partiernas synpunkt att detta är en av Belarus orkestrerad hybridattack på vårt Europa?

Dessutom har Håkan Svenneling ägnat ganska mycket tid åt att hacka på Polen. Och det kan man göra. Det är mitt systerparti som är oppositionsparti i Polen. Men är det inte precis det som Belarus vill att man ska göra - att ha den interna uppgörelsen EU-länder emellan i stället för att fokusera på Belarus?

Fru talman! Jag vill börja med att säga att jag delar den analys som Hans Wallmark och alla andra partier har gett uttryck för här.

Problemet med begreppet hybridattack är att man får det att låta som att människor är missiler. Man använder sig av militära begrepp. Det gör att jag inte har velat lyfta in detta i debatten utan i stället fokusera på den humanitära aspekten av de här människorna och problematiken i att inte skapa lagliga, legitima vägar till Europa.

Sverigedemokraterna pratar om ett värde av resan. Jag skulle vilja säga att om vi i stället hade byggt möjligheter för människor att lagligt söka asyl utomlands för att komma till Europa skulle många människor inte ta de riskfyllda resorna över hav och genom skogar som kan leda till människors död. Det hoppas jag kunna ändra på i EU:s asylpolitik.

När det gäller stödet är vårt stöd till den belarusiska oppositionen starkt, som jag lyfte i anförandet. Jag tycker inte att jag spelar Lukasjenko i händerna.

Fru talman! Jag delar fullt ut den syn på oppositionen och de demokratiska krafterna med Svetlana Tichanovskaja i spetsen som Håkan Svenneling har gett uttryck för. Det kritiserar jag honom inte för.

Däremot menar jag att Lukasjenko mycket medvetet använder sig av denna hybridattack mot Europa - dels därför att man har ett tryck mot Europas gränser, dels därför att man delvis har valt Polen. Lukasjenko vet att många andra europeiska länder är starkt kritiska mot Polen för en mängd olika saker internt i landet. Men det får inte hindra oss från att försvara Polen när Polen attackeras som en viktig del av EU. Därför är det korrekt att använda uttrycket hybridattack.

Fru talman! Jag vill dessutom avsluta med att önska kamrat Håkan Svenneling en god jul och påminna honom och resten av kammaren om att många tomtar faktiskt är röda.

Fru talman! Spelplanen ligger ju där. EU har redan ordnat den med Turkietavtal, pengar till Marocko och något slags mystiskt stöd till en icke-fungerande libysk kustbevakning. Det är enkelt för Lukasjenko att komma på den här idén; det är det som är problemet.

Vi måste rycka spelboken ur händerna på honom och ge människor lagliga och legitima vägar att komma till Europa i stället för att de ska ge sig ut på de här farliga vägarna.

Jag blir orolig när ni säger att man inte ska kritisera Polen. Den demokratiska utvecklingen i Polen har gått tillbaka något otroligt och enormt under lång tid. Jag uppfattar till och med kritik från utrikesministerns sida när hon säger att det är synd att man inte har tagit hjälp av Frontex. Nu är Frontex långt ifrån min favoritmyndighet, men jag tycker ändå att det har funnits en tydlighet i att hjälpa Polen att vara en demokrati. Det är därför vi bryr oss om Polen. Det är också därför vi riktar kritik mot de saker Polen gör.

Det är inte att spela Lukasjenko i händerna; det är att stå upp för demokratiska värden i hela Europa.

Fru talman! Det som händer i Belarus och Ukraina är delar av samma problematik, i vilken roten till det onda stavas Vladimir Putin. Därför är det relevant att i den här debatten även tala om den ryska styrkeuppbyggnaden på gränsen till östra Ukraina.

Exakt vad detta rör sig om för typ av förband analyseras fortlöpande. Men att avsikt finns när det gäller att hota och destabilisera är uppenbart. Sedan tidigare vet vi att Putin flyttar gränser i Europa. Vi vet att han ser Sovjetunionens fall som 1900-talets största geopolitiska katastrof.

Fru talman! Militära underrättelsetjänster i Europa och USA larmar nu om att Ryssland redan efter nyår kan ha militär kapacitet på plats för en offensiv mot Ukraina. Därför är det välkommet och viktigt att det från Bryssel nu tydligt uttalas att EU fullt ut stöder Ukraina. Vad detta kan innebära antyder kommissionens ordförande när hon säger att EU är redo att vidta aldrig tidigare skådade åtgärder. Ingen som helst tvekan får råda om att Sverige står bakom denna hållning.

Säkerhet i vårt land och i närområdet bygger vi gemensamt med andra. Fullvärdigt svenskt medlemskap är och förblir den logiska slutsatsen av detta.

Fru talman! På spel i dag står grundläggande demokratiska och folkrättsliga principer som den europeiska säkerhetsordningen och varje nations rätt att på egen hand fatta beslut om tillhörighet och framtid - värderingar som aldrig kan vara förhandlingsbara.

Fru talman! Aleksandr Lukasjenko och Vladimir Putin beskyller EU för krisen på gränsen till Polen. Det passar det ryska och belarusiska narrativet om det ondskefulla, depraverade EU. Men låt oss inte bli nyttiga idioter för dessa regimer. Vårt fokus måste fortsatt vara på det som är roten till problemet.

Fru talman! Vad är det då som vi fortsatt behöver göra? EU behöver se till att Polen fortsätter att öppna upp området för utländska medier och för hjälporganisationer. Det är skillnad på demokrati och diktatur, och det måste alltid visas. EU behöver intensifiera förhandlingarna med ursprungsländer för att se till att man fortsatt drar in flygförbindelser, stänger belarusiska konsulat och så vidare.

Vi behöver också fortsätta att sanktionera den belarusiska illegitima regimen. Ett femte sanktionspaket är på plats, men fortfarande kan mycket mer göras. Ytterligare sektorer behöver läggas till. Sanktionspaketen behöver vara samstämmiga mellan EU, USA, Storbritannien och Kanada. Regimens företrädare i Belarus behöver ställas inför rätta för de brott som har begåtts.

Fru talman! Det går mot jul, men det är ingen rolig jul för de människor som befinner sig i det fängelse som kallas Belarus i dagens Europa. Jag vill därför avsluta med att säga: Zjyve Belarus!

Fru talman! Att använda människor i nöd som brickor i ett politiskt spel är oacceptabelt.

Vad är egentligen ett människoliv värt? Ja, det verkar vara lite olika beroende på vem man är och var man befinner sig. Den katastrofala situation som vi just nu bevittnar vid den polsk-belarusiska gränsen är mångbottnad och ett resultat av långa geopolitiska spänningar med EU på den ena sidan, Belarus och Ryssland på den andra.

Nej, detta är inte huvudsakligen en migrationsfråga. Men det handlar ytterst om riktiga människor av kött och blod. Det är viktigt att EU:s utrikesministrar tar alla diplomatiska påtryckningsmedel de har för att trappa ned den snabbt eskalerande konflikten i vårt närområde. Vill man prata om det som nu pågår som en säkerhetspolitisk fråga ska man komma ihåg att detta angrepp på Europa är möjligt därför att auktoritära ledare i vårt grannskap utnyttjar svagheten att EU inte kan enas om en solidarisk och stark migrationspolitik.

Under alla omständigheter är det viktigt att såväl EU:s byrå för grundläggande rättigheter som humanitära aktörer, människorättsorganisationer och internationella medier får tillträde till gränsområdena på båda sidor om gränsen. På så sätt kan flera aktörer övervaka hur mänskliga rättigheter respekteras och se till att människors akuta behov tillgodoses.

Miljöpartiet kommer alltid att sätta människorna i fokus, inte gränserna - människor som kämpar för ett bättre liv, människor som kämpar för ett fritt och demokratiskt Belarus.

Fru talman! Camilla Hansén har till skillnad från Vänsterpartiet i alla fall använt uttrycket hybridattack en gång. Men jag skulle ändå vilja ställa frågan vilket som är det primära här.

Det är egentligen tre partier som i sina inlägg har uppehållit sig väldigt mycket kring asylfrågor och migration, nämligen Sverigedemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet - om än från lite olika utgångspunkter, fru talman, men ändå. Fem partier har pekat på just det som är det centrala, nämligen att detta är en hybridattack mot Europa.

Sedan är det helt riktigt att detta är människor av kött och blod. Den insikten ska man ha med sig. Men det här agerandet är ingen tillfällighet. Jag tycker att det vore bra om Miljöpartiet kunde bekräfta att man delar den världsbilden.

Slutligen är jag nyfiken på om Miljöpartiet, som nu inte längre är regeringsparti, har någon synpunkt på den nuvarande regeringen när det gäller dess förhållningssätt till EU och asylfrågor kopplat till Belarus.

Fru talman! Det är ett dilemma när man diskuterar de här frågorna var fokus ska ligga. Min spaning inför denna debatt var att den för många ledamöter skulle hållas på en ganska abstrakt nivå med ordvalen kring hybridkrig och så vidare. Jag tycker att Håkan Svenneling fångade in det på ett bra sätt: Pratar man om hybridkrig låter det inte som att det är människor man pratar om utan som att dessa människor i gränstrakterna är vapen. Även om vi delar den gemensamma grunden att detta är en hybridattack ser jag att vi också behöver lyfta de här människorna.

Vi behöver också lyfta frågeställningen om hur vi agerar. Om EU efter 2015-2016 hade format sig kring ett sätt att hantera människor på flykt som var stabilt och där länderna var solidariska mot varandra hade detta vapen inte funnits.

Fru talman! Nu är ju den övergripande frågeställningen att människor i nöd inte skulle befinna sig vid gränsen mellan Belarus och Polen om inte pariaregimen i Minsk hade flugit in dem i landet. Syftet med de handlingarna är ju att skapa ett tryck mot EU, att försöka skapa oordning och instabilitet och att EU självt ska slita sönder sig. Det är också därför man mycket medvetet har valt Polen och inte som tidigare exempelvis Litauen.

Polen är lastat med många andra interna svårigheter och problem som vi andra i EU-familjen är kritiska till, men just i den här frågan måste vi försvara Polen. Polen försvarar nämligen också resten av EU. Ser inte Miljöpartiet detta, fru talman?

Fru talman! Jo, detta ser Miljöpartiet. Men det vi också ser är att sprickan finns där därför att EU lämnar den öppen. Hade EU haft en solidarisk och stabil migrationspolitik hade detta inte varit ett intressant vapen för Lukasjenko. Hade man kunnat söka asyl när man verkligen behövde det, varifrån som helst i världen till en säker plats någon annanstans i världen, hade man inte behövt bli lurad av en diktator.

Det har till och med antytts här att de människorna nog egentligen inte ens är lurade - även om ganska många av oss nog förstår att det är på det sättet - utan att de med berått mod chansar. Så är det kanske i vissa fall. Jag kan också ha respekt för att man chansar när man vill ha ett bättre och tryggare liv.

Men problemet är den här sprickan som EU blottar, det som vi hade kunnat göra bättre.

I detta anförande instämde Håkan Svenneling (V).

Fru talman! En miljöpartistisk europaparlamentariker, tidigare statsråd, skrev nyligen ett Facebookinlägg där hon likställde Polens regering med diktaturen i Minsk. Hon implicerade att de två har ett lika stort ansvar för situationen som har uppkommit, och hon avslutade med att skriva: "Vi kan inte låta oskyldiga människor falla offer för vare sig Lukasjenkos maktspel eller den polska regeringens högerpopulism!"

Förutom att detta vittnar om en grotesk okunnighet spelar Miljöpartiet Putin-Lukasjenko-axeln rakt i händerna. Det är nämligen exakt så här situationen beskrivs i deras regimkontrollerade medier. Miljöpartiets förslag till lösning är också precis detsamma som Putin förespråkar: att vi helt enkelt öppnar gränserna.

Jag vill därför fråga Camilla Hansén om hon ser det som ett problem att Miljöpartiet i praktiken återupprepar rysk statspropaganda i den här frågan.

Fru talman! Tack, Ludvig Aspling!

Nu har vi alltså förflyttats till EU-parlamentet. Det är äventyrligt för oss enkla riksdagsledamöter.

Jag tror faktiskt inte att vi i Miljöpartiet brukar säga: "Öppna gränserna! Låt alla komma hit!" Men vi drömmer om en värld där man ska kunna välja var man vill bo, där krig, terror eller annat inte ska jaga människor bort från länder utan där man ska kunna flytta dit man vill på grund av kärlek, jobb eller studier - en fredlig värld. Den är ganska långt borta.

När oskyldiga människor hamnar i kläm sätter vi fokus på de människorna. Det är människor som hamnar i kläm här.

Miljöpartiet återupprepar inte någons propaganda. När våra parlamentariker, oavsett parlament, uttalar sig är det Miljöpartiets politik de står för.

Fru talman! Camilla Hansén säger alltså att Miljöpartiet inte förespråkar avreglerad invandring. Men i det replikskifte med Hans Wallmark som hon hade för mindre än tre minuter sedan sa hon att hon ville att man skulle kunna söka asyl från var i hela världen man vill och sedan flyga direkt till Sverige. Det är i praktiken en helt avreglerad invandring. Det skulle innebära att det välfärdsbygge som är själva syftet med den svenska staten måste avregleras totalt. Det vill inte vi, men det är möjligt att Miljöpartiet har den typen av framtidsplaner. Jag hoppas att så inte är fallet, men det ser uppenbarligen ut på det sättet.

Frågan återkommer dock. En av Miljöpartiets europaparlamentariker, ett tidigare statsråd i den svenska regeringen, sa vid ett tillfälle då Miljöpartiet ingick i den svenska regeringen exakt samma sak om den här situationen som de ryska statsmedierna sa: att båda sidor är lika goda kålsupare. Står Miljöpartiet fast vid det?

Fru talman! Det verkar som att Ludvig Aspling lyssnar på MP som fan läser Bibeln. Vi pratar om rätten att söka asyl - alltså när någon har skäl att vara rädd för sitt liv och kan ansöka om skydd och den ansökan prövas - på vilket sätt kan det vara detsamma som att vi vill att man ska öppna alla gränserna och låta alla fara runt som de vill? Det är ju inte det.

Nu befinner vi oss i riksdagens kammare. Om tidigare statsråd, som nu är EU-parlamentariker, uttalar sig spelar det ingen roll om man har varit tidigare statsråd. En EU-parlamentariker för Miljöpartiet uttalar sig om Miljöpartiets politik. Där är fokus på människorna.

Om det är på det sättet att människor misshandlas på den polska sidan gränsen och misshandlas tillbaka på den belarusiska sidan, att de gång efter gång knuffas fram och tillbaka, är det något allvarligt fel när det gäller människosynen.

Fru talman! Om vi ska ha fokus på människorna måste vi se de tiotusentals människor som har gripits i Belarus. Vi måste se dem som drabbas i Ukraina och i Ryssland. Och vill vi hitta en väg bort från det som nu pågår är det viktigt att vi ser vad som egentligen pågår.

Jag uppfattar det som att Miljöpartiet ser den här debatten framför allt som en debatt om migration. Det leder egentligen fel, enligt vårt sätt att se det, fru talman. Det här handlar om hybridattacker i syfte att åstadkomma den intressesfär som Putin och Kreml tydligt talar om. Man utnyttjar alla metoder för att nå dit.

Jag undrar om Miljöpartiet verkligen inte ser den bilden.

Fru talman! Tack, Kerstin Lundgren!

Jag har i några replikskiften nu försökt förklara att vi ser den bilden - jag förstår att jag måste ha varit lite otydlig tidigare. Vi ser också att det just nu, när vi debatterar situationen vid gränsen mellan Polen och Belarus, är människor som far illa.

Det här är inte huvudsakligen en migrationsfråga. Men eftersom vi inte riktigt klarar av att hantera när de här människorna kommer till EU:s gräns blir det en blotta som Lukasjenko kan utnyttja för att skaka om EU. Det är onödigt att lämna den blottan. Det är synd. Det hade vi inte behövt göra.

Det här är såklart ett mycket större spel, som just nu är en humanitär katastrof på gränsen mellan Polen och Belarus.

Fru talman! Långt fler har tvingats fly från Belarus på grund av Lukasjenkos förtryck, tortyr, fängslanden och övergrepp på sin befolkning. Han har tagit sin befolkning som gisslan i det spel som pågår.

Om vi verkligen vill sätta människor i fokus - och det tycker jag är rätt - är det viktigt att stå upp för deras rätt till frihet och till demokrati, oavsett om de bor i Belarus eller i Ryssland. Då måste vi vara tydliga och stå upp också mot de krafter som försöker destabilisera för att åstadkomma ett bredare förtryck också när det gäller Sverige, som en del av den intressesfär de vill se. Då krävs det att vi talar klarspråk och står upp för den gräns som gäller för EU, också när det gäller de här frågorna.

Fru talman! Jag kanske kommer att överraska kammaren. Vi brukar ju inte vansinnigt ofta säga att vi håller med varandra, men jag håller med om det Kerstin Lundgren säger. Det finns en mycket större bild.

Många av oss är också djupt engagerade i det som händer i Belarus och i den demokratiska rörelse som finns runt omkring i världen för att stödja ett fritt och demokratiskt Belarus.

Just i dag diskuterar vi den här gränsen. Det är en väldigt liten del av ett stort pussel. Jag tror ändå att vi i den här kammaren är ganska överens om att stå upp för ett fritt och demokratiskt Belarus och demokrati i ordets alla bemärkelser. Vi tar avstånd från alla typer av politiska fångar, diktaturer och förtryck av den egna befolkningen, som pågår i Belarus.

Fru talman! Jag vill gärna ge Miljöpartiet och Camilla Hansén ett erkännande för att ni lyfter fram situationen för de människor som ytterst är drabbade av situationen. Det är, vilket har sagts tidigare, ett vidrigt, cyniskt spel som har lett till att de här människorna har blivit brickor och utnyttjas på grund av att de är så utsatta. Det är bra att detta lyfts fram och att det sägs. Det handlar i grunden om vårt humanitära ansvar att hjälpa dem i deras utsatthet.

Samtidigt tycker jag att det är bekymmersamt att det i Camilla Hanséns anförande och i debatten har låtit som att EU har ett ansvar för situationen. Jag vill fråga Camilla Hansén om det är EU:s fel att den här situationen har uppstått.

Fru talman! Tack, Lars Adaktusson, för de vänliga orden och för frågan!

Vi måste kunna se på detta på olika nivåer, varav en väldigt konkret är hur många människor som kommer att sova under bar himmel i skogarna mellan Belarus och Polen i natt. Det är en. Sedan går det ända upp till de högsta geopolitiska nivåerna.

Jag tycker att EU har ett ansvar på så sätt att vi har blottat en onödig svaghet. Vi borde kunna agera med kraft på de högsta diplomatiska nivåerna mot en diktator som Lukasjenko. Samtidigt måste vi se till att människor som med våld tvingas in över gränsen mot EU inte ska behöva tillbringa nätterna ute. Människor fryser ihjäl inom EU:s gränser. Det är ändå inte värdigt. Detta måste vi kunna hantera samtidigt.

Fru talman! Jag tycker fortfarande att detta är bekymmersamt, Camilla Hansén. Om vi inte väldigt tydligt och klart säger att skulden och ansvaret ligger på två despotier i vårt närområde som använder situationen i en hybrid krigföring för att flytta fram sina egna positioner och nå sina egna mål, om vi inte har det som huvudfokus och om vi inte hela tiden poängterar och lyfter fram detta försummar vi en dimension i frågan som är helt central.

Jag håller med om att det finns brister i EU:s politik i många olika avseenden, men i detta sammanhang handlar det om någonting helt annat. Det vill jag gärna ha sagt.

Liksom tidigare ledamöter vill jag med detta inlägg önska talmannen, talmanspresidiet, riksdagens tjänstemän och alla kollegor en riktigt god jul.

Fru talman! Det spelar ingen roll vilken typ av brott vi talar om, för skulden och ansvaret ligger alltid hos förövaren som i detta fall är Lukasjenko. Med berått mod använder han människor som brickor i ett politiskt spel. Om det råder ingen tvekan.

Jag funderar ibland på det här med att arbeta i en demokrati. Lars Adaktusson säger "jo, men visst finns det brister inom EU". Ja, det finns brister överallt där man arbetar inom en demokrati, eftersom det ju är svårt. Ibland tänker jag att det är just detta som diktatorer inte klarar av. Man söker något slags perfektion där man får bestämma allt.

Men det finns ingen perfekt värld. Däremot kan det finnas demokratier där man krokar arm och hjälper till att lyfta varandra för att bygga samhällen som är så starka som möjligt.

Jag vill tacka fru talmannen, Lars Adaktusson, alla kollegor och alla som arbetar här i riksdagen och önska en god jul och ett gott nytt år.

Fru talman! I denna svåra situation som råder vill jag ändå avsluta med att påminna om en rad åtgärder som EU har vidtagit. Utöver det som jag har nämnt i debatten har kommissionen föreslagit ett antal tillfälliga asyl- och återvändandeåtgärder för att stödja Lettland, Litauen och Polen och ta itu med det ökade antalet asylsökande vid gränsen mot Belarus. Åtgärderna kommer att göra det möjligt för dessa att inrätta snabba och ordnade processer för att hantera situationen med full respekt för mänskliga rättigheter och internationella åtaganden inklusive principen om non-refoulement och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

Slutligen vill jag säga att det är en självklarhet att vi ska fortsätta stödja den modiga oppositionen i Belarus och kräva fullt frisläppande av alla politiska fångar, fria och rättvisa val och ett omedelbart införande av demokrati.

Med detta önskar jag deltagarna i debatten och talmännen en god jul och gott nytt år.

Den särskilda debatten var härmed avslutad.