Fru talman! I går var en dag som få andra under denna mandatperiod då det ändå har hänt väldigt mycket. Ni var alla där, och jag ska därför inte lägga fokus på det i sak.
Men i ljuset av detta, och jag ska inte låta mer sentimental än nödvändigt, tycker jag ändå att det som vi gör här i dag och kommer att besluta om här i dag blir ännu lite finare.
Efter beslutet i utskottet förra torsdagen om att flytta ut trålgränsen och om bland annat en ny förvaltningsplan för Östersjön har jag funderat en del på hur jag ska lägga upp denna debatt - om jag ska trycka lite extra på att Vänsterpartiet redan för två år sedan skrev om detta i vår fiskemotion eller om jag ska påpeka att vi för ett och ett halvt år sedan gjorde ett första utskottsinitiativ om att flytta ut trålgränsen, som då mottogs med mumlande kommentarer om både fel form och fel forum. Men sedan tänkte jag att vem som gjorde vad först egentligen inte är det viktiga. Även om jag tror att det spelade roll att vi gjorde det, höll frågan uppe och drev på är detta inte det centrala i dag.
Det som hänt sedan dess i utskottet är faktiskt att vi har lyssnat på varandra. Vi har lyssnat på fiskets representanter som har berättat om sin situation och sina behov. Vi har lyssnat på forskarna som har berättat om en verklighet som ärligt talat har skrämt oss. Vi har också lyssnat på miljörörelsen och intresseorganisationerna som arbetar för Östersjöns och havens bästa. Och våra positioner har flyttats, inte längre ifrån varandra utan närmare varandra, i en process som är politik när den är som bäst. För detta vill jag passa på att tacka er kollegor i utskottet.
När jag ändå är inne på att tacka vill jag passa på att rikta ett stort tack till Sportfiskarna. Utan deras kampanj, Rädda strömmingen, som de genomförde i våras då de satte press på oss politiker att ge svar på hur vi ser på frågan om trålgränsen, tror jag faktiskt inte att vi hade haft fem utskottsinitiativ i detta ärende före sommarens slut.
Åtgärder för att rädda fiskbestånden i Östersjön
Jag vill också rikta ett särskilt tack till alla er som arbetar med fiske och som hör av er och berättar om er verklighet. Utan ert engagemang hade den förändring som vi nu gör varit betydligt svårare.
Nu går jag vidare till det som är någon form av sakfråga. Den grundläggande frågan när vi pratar om fiske menar jag är vilket fiske vi vill ha och vilka nyttor vi vill att det fisket ska vara med och bidra till. För mig är svaret för all del inte enkelt men ändå ganska rakt på sak. Vänsterpartiet vill att fisket ska bidra till hållbara hav, ett livskraftigt ekosystem, ett hållbart fiske för våra yrkesfiskare under många generationer liksom en fortsatt möjlighet för sportfiske. Vi vill att det ska bidra till levande kust och skärgårdar, där människor kan arbeta inom både förädling och beredning. Men man ska också kunna bygga upp verksamheter kring ett kustsamhälle där människor på riktigt vill vara för att uppleva allt det goda havet har att erbjuda.
De förslag vi har på bordet i dag tar oss inte hela vägen fram, men de är ett bra steg på vägen. De är också en tydlig viljeriktning från utskottet om att arbeta för just de här värdena. Det är det lokala och regionala fisket, som landar, sorterar och bereder i våra svenska hamnar och kustsamhällen, som ska prioriteras. För detta har vi gott stöd från såväl yrkesverksamma fiskare som forskningen och organisationer som arbetar med havsfrågor. Det är en styrka som vi ska ta till vara.
Trålgränsen skapades en gång för att skydda lekande och uppväxande bestånd vid kusten och på samma gång gynna det småskaliga, lokala fisket. Allteftersom bestånden i Östersjön har blivit allt mindre och behovet av att skydda särskilt lekområden har blivit extra viktigt är det tydligt att det skyddet ännu behöver stärkas. Därför är det bra att utskottet nu har enats om en utflyttning av trålgränsen. Det är också viktigt att vi har kunnat enas om att specificera vilken typ av fiske som ska vara undantagen när det gäller trålgränsen.
Även om syftet med trålgränsen redan i dag har varit att gynna det småskaliga fisket vet vi att det har getts alltför generösa undantag till även de stora trålarna. Genom vårt beslut trycker vi nu på för att det ska ges begränsade undantag till det småskaliga fisket där man fiskar för direkt användning som livsmedel. Samtidigt visar vi tydligt hur viktigt det är med en lokalt förankrad fiskenäring med tillhörande förädling och beredning; det är helt centralt. En åtgärd som att flytta ut trålgränsen har inte till syfte att göra livet svårare för landets kustfiskare. Tvärtom är det bland annat med hopp om ett bättre fiske för dem som Vänsterpartiet vill se den åtgärden.
Vi har en situation i våra hav som kräver många åtgärder. I dag pratar vi om fisket, och om trenden fortsätter kommer det sannolikt att innebära ytterligare kvotsänkningar. När det händer är det viktigt att kvotsänkningarna inte i första hand drabbar det småskaliga, kustnära och regionala fisket utan att de EU-beslutade minskade kvoterna för sill och strömming främst ska belasta det pelagiska fisket.
När det kommer till en översyn av gällande förvaltningsplan för Östersjön tillsammans med regeringens mer aktiva roll i förhållande till ICES känns det lite som "Äntligen!". I utskottet har vi, från både vänster och höger, pekat på behovet av detta många gånger och lyft upp behovet av ytterligare kunskapsunderlag om bestånden i Östersjön, särskilt strömmingens olika delbestånd och hur det påverkar hur kvot bör sättas och så vidare. Men det har liksom aldrig varit rätt tid. Men nu är tiden här, och det är mycket välkommet.
Särskilt vad gäller strömmingen visar forskningen på olika delbestånd, vilket vi behöver mer kunskap om. Men det behöver också tas hänsyn till det när kvoterna sätts och fördelas. Strömmingsfisket i Bottenhavet slutade i år innan det knappt hunnit börja. Fiskare längs hela Östersjökusten målar också upp en mycket blek bild av ett strömmingsfiske som knappt är värt att genomföra. Det är en varningssignal som borde ljuda högt genom byråkratins alla korridorer och få en regering att vidta snabba åtgärder.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för att rädda fiskbestånden i Östersjön
Att vi i det här sammanhanget också har lyckats lösa ett av krånglen på Eldrimners krångellista är en bonus. Det handlar om licensgivning för småskaliga fiskare. Jag vill där rikta ett särskilt tack till dig och Moderaterna, Betty. Du var framsynt nog att ta med det i sammanhanget. Det uppskattar vi mycket. Licenserna ska helt klart ges inom ramen för vad bestånden klarar av, men vi behöver också kunna se att en person som driver till exempel en restaurang vid kusten och vill fiska kanske några hundra kilo, inte några tusentals ton, inte är havens stora problem.
Jag menar att det här förslaget ligger i linje med utskottets överbyggande ställningstagande: att det är det lokala och kustnära fisket som ska premieras. Vänsterpartiet är inte heller främmande för att i en bredare mening se över fiskelicensernas utformning. Vi vill också se att man i ett nästa steg hanterar det ganska dåligt fungerande kvotsystemet, ITQ, för att få en bättre balans och förändrade maktförhållanden mellan dem som vill, får och kan fiska.
Utskottet tar genom det här också beslut om åtgärder för att hantera både ökade skarv- och sälpopulationer. Vad gäller skarven instämmer Vänsterpartiet i utskottets övergripande inriktning att det behövs åtgärder. Vi delar bedömningen att det finns goda regionala exempel på förvaltningsplaner, bland annat här i Stockholm, för hur man kan hantera detta som borde kunna skalas upp och användas på fler platser.
Vänsterpartiet instämmer däremot inte i utskottets slutsats att bästa vägen framåt är att tillåta allmän skyddsjakt på eget initiativ. Vi menar att Miljömålsberedningens bedömningar och förslag på åtgärder i frågan är väl avvägda, och det är något som vi fortsatt står bakom. Eftersom de förslagen nu hanteras av Regeringskansliet menar vi att det arbetet inte bör föregås.
Detsamma gäller för jakt på säl. Där behandlas förslag från Miljömålsberedningen, där frågan om både incitament och påverkan på EU för försäljning av sälprodukter finns med som åtgärder.
För framtiden behöver såklart mer göras. Särskilt aktuellt är skyddade områden. Vi har alla fått brev från Producentorganisationen Kustfiskarna Bottenhavet, som har bett om åtgärder för skyddade områden i Bottenhavet för att skydda strömmingen. De ser med egna ögon att fisken de fångar minskar i både storlek och omfattning. Den behöver möjlighet att växa. Vi behöver fler skyddade områden för att få sammanhängande nätverk. I dag ligger många där belastningen är låg. Vi behöver en satsning på skydd i kustområden, och vi behöver fler områden med strikt skydd.
Fru talman! Vilket fiske vill vi ha? Och vilka värden vill vi att det fisket ska bidra med? Det är i slutänden de två frågor som vi behöver ställa oss. Jag är glad att vi är här i dag, med det här förslaget till riksdagen som kommer att gynna ett kustnära och regionalt fiske liksom förädling och beredningsindustri i Sverige. Utskottet är mycket tydligt. Jag förväntar mig att regeringspartiet - eller hur det nu blir med det - genomför detta, oavsett hur konstellationen kommer att se ut. Och vem som än kommer att sitta i regeringen kommer att ha ögonen på sig. Det är jag helt övertygad om.
Avslutningsvis vill jag säga att det har varit en lång resa hit, och resan kommer att fortsätta. Än är vi inte klara. Men vi gör det.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för att rädda fiskbestånden i Östersjön
Jag yrkar bifall till reservation 2.
(Applåder)
I detta anförande instämde Jon Thorbjörnson (V).