Arbetsplenum - Utökade möjligheter att använda tidiga förhör - 2021-11-17

Fru talman! Att vara riksdagsledamot i justitieutskottet är lite grann som att cykla. Man får aldrig sluta trampa och jobba på. Och precis som cykelkedjan måste rättskedjan vara i ständig rörelse för att omvärlden runt oss förändras.

I dag finns kriminalitet som inte existerade när brottsbalken trädde i kraft 1965. Det optimala för en tid kan vara hopplöst passé i en annan. Det är den uppgift vi har att jobba med. Den moderna tekniken kommer även åklagare, polis och domstol till del, och därför måste vi ställa oss frågan hur vi ska använda den på bästa möjliga sätt för att bekämpa brottsligheten.

Om kriminaliteten är i ständig förändring är principerna om en rättvis rättegång grundade i en människosyn som tagit form långt innan kameror, datorer och appar fanns. Upplysningens idéer om allas likhet inför lagen och rätt till en rättvis rättegång blir aldrig ointressanta och omoderna, som en vhs-spelare blir. De är tidlösa och måste hedras och värnas av dem som tror på demokrati.

Häri ligger vår utmaning i justitieutskottet att effektivt och rättssäkert bekämpa brottsligheten och att i vår tid hitta rätt balanspunkt mellan rättssäkerhet, modernitet, flexibilitet och effektivitet.

Vi har i dag omfattande brottmål med mycket teknisk bevisning, flera tilltalade och ett stort antal vittnen. När trycket ökar på rättssystemet måste effektiviteten bli bättre. Här kan domstolars och andra myndigheters ljud och videoinspelningar utanför huvudförhandlingen tillsammans med skriftliga redogörelser från vittnen spela en viktig roll. Möjligheten att använda berättelser som lämnats vid tidiga förhör utökas med regeringens förslag. Bevisningen kan därmed i större utsträckning tas upp och läggas fram på det sätt som är lämpligast i varje enskilt fall.

Nu föreslås en utökning av möjligheten att tillåta berättelser från förhör inför en brottsbekämpande myndighet som bevis i domstol. Kravet som ställs är om det är lämpligt. Nu föreslås också att möjligheterna utökas att ta upp bevis i domstol före huvudförhandling, till exempel vid stora brottmål, och om det kan antas få betydelse för frågan att häva ett häktningsbeslut eller restriktioner. Detta är självklart en välkommen åtgärd för att Kriminalvården ska kunna använda sina resurser på bästa sätt.

Nu föreslås vidare en utökning av möjligheterna att använda skriftliga redogörelser från vittnen som bevis. I lagtexten kallas de vittnesattester. Redan i dag finns situationer där vittnesattester kan tillåtas av domstol. Detta gäller till exempel när ett vittnesförhör inte kan hållas under huvudförhandlingen.

Vittnesattester kan i dag användas i fler fall i tvister mellan enskilda. Nu ges även möjligheten att åberopa vittnesattester som bevisning i brottmål. Man ska då ha samma krav för detta. Samma krav ska gälla som för civilrättsliga mål om att parterna måste acceptera det och att det inte är uppenbart olämpligt.

Alla dessa förslag gör att material som upptagits före huvudförhandling kan åberopas som bevisning i större omfattning. Observera att vi har inslag av detta även i dag men att vi nu utökar möjligheterna. Flera reformer på detta område har redan gjorts. Bland annat kan nämnas möjligheten för hovrätt att spela upp vittnesförhör från tingsrätten. Denna reform gjordes under 2000-talet och gick under namnet En modernare rättegång.

Föreslagen som regeringen nu gått fram med är väl avvägda så att domstolar inte måste hantera bevisupptagning, vittnesattester och annat som i slutändan kommer att sakna betydelse, därav de begränsningar som en del av motionerna berör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utökade möjligheter att använda tidiga förhör

Rättskedjan blir starkare om den är effektiv i alla länkar. Detta lagförslag stärker rättskedjan och bibehåller rättssäkerheten. Det håller fokus utan att tappa helheten. Det är helt enkelt ett exempel på bra lagstiftning på ett viktigt politikområde.

Med detta yrkar jag bifall till reservation 1.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1 samt i övrigt till utskottets förslag.

Den som blir utsatt för brott eller den som blir vittne till ett brott får i de flesta fall snart berätta för en polis om vad hon eller han har drabbats av eller faktiskt sett. Och förhoppningsvis är bevisningen så pass bra att förövaren sedan kan åtalas. Men för att gärningspersonen ska straffas krävs mer än så, nämligen att den bevisning som presenteras i domstol är tillräcklig för en fällande dom. Och ofta är de berättelser som lämnas av brottsoffer och av vittnen under rättegången helt avgörande.

Ofta hinner det gå lång tid efter det att brottsoffret eller vittnet har hörts av polis innan det är dags för förhandling i domstol. Den åklagare som har bestämt sig för att väcka åtal har gjort det utifrån de berättelser som lämnats under förundersökningen. Åklagaren har sedan bara att hoppas på att brottsoffret och vittnet kommer att berätta samma sak i domstolen som de har gjort tidigare. Tyvärr sker detta långt ifrån alltid.

Fru talman! I Sverige måste domstolarna följa en rättegångsbalk som är skriven på 1940-talet. Ingen av oss kan väl med hedern i behåll påstå att samhället i stort, och brottsligheten i synnerhet, ser likadan ut i dag som den gjorde för 80 år sedan. Ändå måste dagens domare förhålla sig till samma regelverk som dennes mormor hade att följa, om hon var domare. Det här är inte rimligt, och detta är något som riksåklagaren påpekat vid upprepade tillfällen. Rättegångsbalkens omedelbarhetsprincip är förlegad och måste förändras.

I dag räknas bara det som utspelar sig under själva rättegången. Det är bara vad som händer då som rätten tillåts ta hänsyn till när den ska komma fram till om den åtalade ska dömas eller inte. Allt som har hänt före förhandlingen, däribland ofta otaliga förhör under förundersökningen, är inte vatten värda i domstolens ögon. Så ligger det till för att vi lagstiftare har bestämt det.

Vi kan föreställa oss en kvinna som misshandlats av sin make och som berättat om det för polis, som kommit till lägenheten efter att grannar larmat om skrik och bråk. Kvinnan hörs igen dagen efter händelsen, och polisen videofilmar kvinnan när hon berättar utförligt om att hon utsatts för brott. Men när det väl är dags för förhandling i domstol är hon plötsligt mycket fåordig och lämnar en helt annan förklaring till sina skador.

I ett sådant fall och med dagens regelverk måste åklagaren helt sonika acceptera att kvinnan inte längre vill stå fast vid sin tidigare berättelse och att hon i stället säger att blåmärkena hon fått beror på att hon har ramlat. Domstolen har inte annat att göra än att fria den åtalade mannen, eftersom kvinnan inte längre säger sig ha blivit utsatt för något brott.

Fru talman! I propositionen Utökade möjligheter att använda tidiga förhör har flera goda förslag lagts fram för att äntligen luckra upp omedelbarhetsprincipen och göra det möjligt för domstolen att ta hänsyn till mer än det som sägs under själva rättegången när den ska fatta sitt avgörande. Ett utmärkt förslag är att förhör som polis har spelat in under förundersökningen ska få spelas upp vid själva domstolsförhandlingen. Det är bra. Men tyvärr är det långt ifrån tillräckligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utökade möjligheter att använda tidiga förhör

Regeringen har dessvärre valt en skrivning som gör att den tilltalades försvarare kommer att ha stora möjligheter att stoppa en uppspelning av ett tidigt förhör från att spelas upp inför rätten. I regeringens proposition återfinns nämligen den juridiskt svaga skrivningen att tidiga förhör bara ska få spelas upp i de fall domstolen finner det lämpligt.

Svenska domstolar är sällan villiga att tillämpa lagtext extensivt, och så ska det vara ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Därför är det oerhört olyckligt att regeringen, när man nu går fram med lagändringar på detta område, väljer en skrivning som öppnar upp för en rad invändningar från försvararhåll, som i många fall kommer att sätta stopp för en uppspelning av tidiga förhör.

Fru talman! Vi i Centerpartiet vill ha en mycket skarpare skrivning om inspelade förhör, nämligen att domstolen måste tillåta ett sådant förhör i samtliga fall utom när det är uppenbart olämpligt. Vi har drivit det i utskottet och även lyckats få en majoritet med oss för ett tillkännagivande om detta, vilket är mycket glädjande.

Om rättegångsbalkens regler ändras på det sätt vi vill kommer domstolen i de allra flesta fall att kunna spela upp tidiga förhör när sådana åberopas. Då skulle berättelser från kvinnor som blivit misshandlade av sina män, men där kvinnan inte längre vill berätta om händelsen när det väl är dags för rättegång, kunna bli del av domstolens processmaterial. Det gäller också vittnesutsagor om en gängmedlem som setts råna närbutiken i området, men där vittnet inför rättegången blivit utsatt för påtryckningar som gör att denne inte längre vill kännas vid sin tidigare berättelse.

Med regeringens förslag är risken påtaglig att dessa tidiga förhör fortsätter att ligga kvar i förundersökningen och skvalpa och aldrig når rättens öron för att kunna bli del av domstolens beslutsunderlag. I dessa tider, när vi alla pratar om hur viktigt det är att beivra allvarlig brottslighet, är det faktiskt helt obegripligt och även oansvarigt av regeringen att välja den kraftlösa formulering som den gjort. Det är nu bara att hoppas på att regeringen snarast återkommer med en sådan skarp skrivning som vi förespråkar.

(Applåder)

Fru talman! Det är en väldigt intressant proposition som vi nu ska behandla om hur bevisupptagning och bevisvärdering kan ske i domstol på ett bättre sätt. Det är principiellt väldigt intressant. Vänsterpartiet är i stort positivt till propositionen och vill ibland gå ännu lite längre. Vi stöder reservation 1.

Detta är, som några har pekat på, ett skifte från den rättegångsbalk som antogs på 40-talet och som då var en väldig vändning. Man hade en starkt reglerad form för hur man skulle presentera och värdera bevis. Det som man då gjorde som nytt - och det ska ni hålla i minnet som en basprincip - var att det skulle vara fri bevisprövning och fri bevisvärdering.

Detta innebär ändå förstås att vi kommer att kunna ha vissa regler om bevisningen. Men det är samtidigt en ganska stor frihet både för parter och för domstol. Gränserna ligger egentligen på nivåerna om mänskliga rättigheter. Det får inte vara kränkande, framkallat under tortyr, eller liknande. Vi ska förstås också i Sverige följa Europakonventionen. Där är det artikel 6 som reglerar en rättvis rättegång.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utökade möjligheter att använda tidiga förhör

Det man då gjorde i rättegångsbalken, som några har pekat på, var att man markerade att det i domstolen skulle bygga på muntlighet, omedelbarhet och koncentration. Det skulle i princip vara en huvudförhandling där alla personer var närvarande och bevis och förhör kunde framföras muntligt inför domstolen och där all annan presentation av bevisningen också skedde.

Man har redan lagstiftat om en hel del undantag. Detta med en modernare rättegång har redan nämnts. Där kan hovrätten bygga på en bevisupptagning i tingsrätten genom att man spelar upp videoförhör. Men om någon ger ett vittnesmål i domstolen, till exempel i tingsrätten, och avviker från vad man har berättat i förundersökningen har jag en helt annan erfarenhet av och insikt i hur domstolen då hanterar det än vad som framfördes från Centerpartiet.

Man har rätt att åberopa vad som skedde under förundersökningen. Det är inte alls ovanligt att man då spelar upp ett videoförhör från polisen. Det var en av de reformer man ville ha i samband med att kvinnofridsbrotten infördes. Men det sker också i andra typer av mål. Man kan också lyfta fram vad som har skett under förundersökningen i förhör om någon vägrar att säga något men kanske har pratat tidigare.

Där har vi en praxis i domstolarna. Men den räcker inte. I den här reformen vill man att man ytterligare ska utveckla detta och öka kvaliteten i vad som sker i de förberedande momenten innan målet kommer till domstol så att man kan använda skickligt genomförda videoförhör och därmed avlasta en del av de påfrestningar som kan komma.

Det som har föranlett propositionen är framför allt att stora brottmål orsakar jättemycket problem för många. Det är problem i de stora målen. Där kan det vara väldigt lämpligt att man går fram successivt med bevisupptagningar eller till exempel kan bygga på videoförhör.

När det blir en anhopning av de stora målen påverkar det också alla andra case. Det gör att det som har skett med bedrägeribrotten, våldsbrotten och annat som vi ofta debatterar också påverkar andra typer av mål. Det gäller inte minst våld i nära relationer, som man talar om i propositionen. Jag skulle i klartext vilja säga att det väldigt ofta handlar om mäns våld mot kvinnor och barn.

Det man kan uppnå genom att tillåta och mer öppna för den annorlunda bevisupptagningen är att man får ett bättre bevismaterial. Bevis är egentligen en färskvara. Det gäller att komma så nära brottet som möjligt för att få en fullödig berättelse i skickligt genomförda förhör.

Det avlastar förstås påfrestningar för såväl vittnen som målsägande och brottsoffer, och man undviker trakasserier och hot. Har du redan levererat en berättelse blir den giltig på ett liknande sätt som om du förhörs i domstolen. Det måste också vara tillåtet med ytterligare frågor från till exempel försvarare eller finnas möjlighet att ibland senare komplettera bevisning i domstol. Men du har ändå levererat en berättelse som befriar dig från att bli utsatt för trakasserier eller hot.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utökade möjligheter att använda tidiga förhör

Det är också så att vi ibland bör undvika att parterna och de som är aktiva i en process träffas i domstolen. Då kan bevisupptagningarna fungera eller att man oftare än i dag tillåter att förhör som skett i annan domstol spelas upp i domstolslokalen.

Detta handlar egentligen om principer för hur vi ska få bästa möjliga bevis för en så rättssäker rättegång som möjligt men också för så korrekta och materiellt riktiga domar som möjligt. Där måste vi kunna bygga på de fördelar som modern teknik innebär.

Det är också viktigt att se att utredningen från början och propositionen har fått stöd ganska brett av viktiga instanser. Det gäller till exempel Brottsofferjourernas Riksförbund, Brottsoffermyndigheten och Barnombudsmannen, där man dock varnar för hur man har inställningen till barn i texterna. Men i stort har man uppskattat att reformen nu kommer. Det kan innebära mycket för vår rättssäkerhet och bättre rättegångar.

Fru talman! Betänkandet som vi nu debatterar innebär en ganska stor förändring. Det är också en viktig och en bra förändring. Det kan låta lite torrt, det här att öka möjligheten till tidiga förhör, men det är något som kan komma att få stor betydelse.

I Sverige har förfarandet i rättegångsförhandlingen utgått från den så kallade omedelbarhetsprincipen. Parterna lägger fram sina bevis och sin framställning inför domstolen muntligen och omedelbart, och domstolen avgör på basis av vad som kommer fram där och då i rummet.

Det har gjorts förändringar i det här tidigare. Det handlar om möjlighet att vara med på distans och annat, och detta är ytterligare ett sådant steg. Det här innebär att ett tidigt förhör ska kunna spelas upp inför rätten. Fördelen är att en del brott kan få en högre uppklaringsgrad. Ett syfte är också att öka effektiviteten. Ett exempel kan vara våld mot kvinnor i nära relationer när ett förhör genomförs på plats när polisen har kommit till hemmet. I dag kan det vara så att kvinnan av olika skäl, hot eller annat, inte vågar vittna när rättegången sker ett antal månader efter det att händelsen har inträffat.

Fru talman! En annan fördel det här kan leda till är att de som sitter häktade för brott med restriktioner kan avge ett vittnesmål i ett förhör om sin berättelse. Därmed behöver man inte sitta med fulla restriktioner. Det här är bra för Kriminalvården, som är ansvarig myndighet. Men det är också bra ur perspektivet att ingen mår bra av att sitta isolerad på det sätt som häkte med restriktioner faktiskt innebär. Det här är också någonting som Sverige har fått kritik för i många sammanhang och något som det finns ett brett stöd för att man inte ska behöva göra längre än nödvändigt.

Om ett sådant tidigt förhör genomförs och kan användas är också möjligheten mindre att man är tyst och sedan lägger fram en historia som är anpassad efter vad som har framkommit.

Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till reservation 1.

(Applåder)

Fru talman! Jag tänkte börja med att reflektera lite över vad socialdemokraten Gustaf Lantz sa i början av debatten. Att vara ledamot i justitieutskottet är som att vara ute och cykla, sa han. Det må kanske gälla Gustaf Lantz. Men det gäller inte hos moderater, för vi vet vad vi gör i justitieutskottet. Då var det sagt!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utökade möjligheter att använda tidiga förhör

I dag ska vi debattera regeringens proposition Utökade möjligheter att använda tidiga förhör. Förslagen syftar främst till att handläggningen i stora brottmål ska bli modernare, flexiblare och effektivare.

Antalet stora brottmål har ökat betydligt de senaste åren med tanke på alla de stora gängrättegångarna, där många personer ska förhöras. Det är tilltalade, målsägande, vittnen och sakkunniga.

Dessa brottmål är ofta omfattande. Det är ett stort antal olika brott. Utredningarna är komplexa, och utredningsmaterialet är mycket omfattande. Enligt nuvarande huvudregel kan endast uppgifter som förekommit vid huvudförhandlingen ligga till grund för en dom i målet. Det som har sagts och framkommit under förundersökningen används i normalfallet inte som bevisning. Det finns undantag, men dessa undantagsregler är väldigt snäva.

Stora brottmål kräver ofta omfattande utredningsresurser, och handläggningstiderna är mycket långa. Det innebär att bevisläget försämras, och det blir svårare att lagföra brotten. Det är viktigt att säkra bevis tidigt, och det gäller främst att hålla förhör med förhörspersoner innan de helt enkelt har glömt olika detaljer från brottsplatsen eller har hunnit påverkas av andra eller av medierna. Det har också blivit vanligare att målsägande och vittnen hotas att ändra sina berättelser längre fram i brottmålet.

Möjligheten att i större utsträckning använda tidiga förhör innebär mindre press på både målsägande och vittnen. Det är särskilt viktigt i utredningar när det gäller gängbrottslighet och våld i nära relationer. Användningen av tidiga förhör innebär att det blir lättare att planera huvudförhandlingar. Häktningstiderna kan bli kortare, och restriktionerna kan tas bort. Fler brott kommer att klaras upp, och antalet inställda huvudförhandlingar kommer att minska.

Det finns med andra ord starka skäl att anpassa straffprocessen till dagens brottslighet och skapa bättre förutsättningar att använda de tidigare förhören som bevisning. Detta har riksdagen tidigare tillkännagivit.

Fru talman! Justitieminister Morgan Johansson och inrikesminister Mikael Damberg har vid flera tillfällen sagt att gängkriminaliteten ska krossas. Socialdemokraternas nya partiledare Magdalena Andersson lovade nyligen att vända på alla stenar för att röka ut våldet, som hotar hela vår samhällsgemenskap.

Stämmer det, eller är det tomma ord? Låt oss se hur det ser ut i propositionen.

Enligt förslaget i den utredning som ligger till grund för propositionen bör bevis kunna tas upp i domstol om det inte är olämpligt med hänsyn till utredningens eller målets beskaffenhet.

Regeringens förslag skiljer sig från utredningens förslag. Regeringen vill införa skarpare krav än vad utredningen föreslår. Det första kravet är att rätten under förundersökningen endast ska få ta upp bevis om det finns någon som har underrättats om skälig misstanke. Det andra är att regeringen föreslår att det införs ett högre krav för att kunna ta upp bevis under förundersökningen genom att frångå utredningens presumtionsregel till förmån för ett krav på lämplighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utökade möjligheter att använda tidiga förhör

Det ska med andra ord bli svårare att få använda tidigare förhör som bevis. Det kan ibland vara lite svårt att förstå det juridiska språket, men regeringen föreslår alltså högre krav för att få använda de tidiga förhören vid rättegång.

Vi moderater anser att utredningens förslag bör genomföras, för det skulle skapa bättre förutsättningar for en effektivare brottmålsprocess.

Fru talman! Utredningen föreslår att ljud- och bildupptagning av en berättelse inför åklagare eller polismyndighet eller annars utom rätta ska få åberopas om det inte är olämpligt. Regeringen föreslår högre krav genom att detta ska få åberopas om det är lämpligt.

Vissa remissinstanser vill gå längre än utredningen. Åklagarmyndigheten anser att berättelser som lämnats utom rätta ska få åberopas som bevis om det inte är uppenbart olämpligt. Utgångspunkten är alltså att det alltid ska få användas.

Det är mycket bra att vi får ett tillkännagivande om att berättelser från förhör som spelats in med ljud och bild inför en brottsbekämpande myndighet får användas som bevis vid rättegång om det inte är uppenbart olämpligt. Det är alltså betydligt lägre krav än vad regeringen föreslår.

Fru talman! Möjligheten att lägga fram skriftliga vittnesattester bör utökas. Enligt regeringens förslag ska en berättelse som någon har lämnat skriftligen med anledning av en redan inledd eller förestående rättegång eller en uppteckning av en berättelse som någon lämnat utom rätta få åberopas som bevis om båda parter godtar det och det inte är uppenbart olämpligt. Samma sak ska gälla i fråga om en ljudupptagning eller en ljud- och bildupptagning.

Kravet på att båda parterna ska vara överens om detta avser att skydda en part från de nackdelar det kan innebära i bevishänseende att en skriftlig berättelse åberopas mot den åtalade.

Det här är väldigt konstigt. Jag läser det igen: Kravet på att båda parterna ska vara överens om detta avser att skydda en part från de nackdelar det kan innebära i bevishänseende att en skriftlig berättelse åberopas mot den åtalade. Det ska alltså inte vara till nackdel för den åtalade, men det får tydligen gärna vara till nackdel för ett brottsoffer.

Enligt regeringen bör en part kunna hindra att vittnesattesten används som bevisning. En åtalad ska alltså kunna säga: Nej, det här får inte användas som bevisning. Bland annat Åklagarmyndigheten har haft synpunkter på kravet på att båda parter måste godta användningen. Även Hovrätten för Västra Sverige har uttryckt tveksamhet till detta.

För att förstå hur dåligt regeringens förslag är måste man sätta sig in i vad en vittnesattest är. Jag vet inte om alla förstår det eller vet om det, men majoriteten av alla förhör med brottsoffer och vittnen är vittnesattester, till exempel när poliser åker till en brottsplats och håller förhör med brottsoffer och vittnen. Poliserna tar då upp uppgifter, skriver ned dem på papper, åker till polisstationen och skriver en sammanfattning av förhöret. Det är en vittnesattest.

Det är ungefär samma sak när ett brottsoffer eller ett vittne kommer till polisstationen och berättar vad som har hänt. Då skriver poliserna en sammanfattning av förhöret. Det är en vittnesattest.

Många förhör med brottsoffer och vittnen hålls per telefon. Dessa spelas aldrig in. Poliserna skriver ned dem på en förhörsblankett - alltså en vittnesattest.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utökade möjligheter att använda tidiga förhör

Sammanfattningen är att majoriteten av förhören med brottsoffer och vittnen inte spelas in, varken med ljud eller med bild.

Enligt poliser i Göteborg som jag har pratat med är det oerhört viktigt att dessa vittnesattester kan användas vid rättegång, inte minst med tanke på att många brottsoffer och vittnen tar tillbaka sina uppgifter på grund av rädsla eller hot. Chansen att en åtalad ska godkänna att en vittnesattest som talar för hans skuld ska få läggas fram som bevis vid rättegången är mikroskopisk. Inte kommer en åtalad att säga: Javisst, ni kan använda de fem vittnesattester som pekar ur mig som mördare. Det kommer aldrig att hända. De åtalade kommer att säga att den inte får användas vid rättegången. Det kommer att innebära att många brottslingar går fria och att färre brottsoffer får upprättelse.

Därför är jag mycket nöjd med att vi kommer att få igenom ett tillkännagivande om att det bör övervägas om inte kravet på att båda parterna måste godta att en vittnesattest används som bevis vid rättegång ska tas bort.

Fru talman! Sammanfattningsvis vill regeringen ha högre krav än vad utredningen föreslår för att tidiga förhör ska få användas i brottsbekämpningen samt alltför höga krav för att vittnesattester ska få användas. Regeringens ord om att krossa gängkriminaliteten ekar tomma, det har den här propositionen visat med tydlighet. Även om det är steg åt rätt håll är det långt ifrån tillräckligt.

Fru talman! Det blir lätt väldigt tekniskt när vi diskuterar de här frågorna. Jag hade en fråga som jag skulle vilja ha ett litet förtydligande i. Jag uppfattade det som att Ellen Junttis definition av vittnesattester är väldigt bred. Min uppfattning om vittnesattester är att man i syfte att åberopa dem som bevisning i stället för ett vittnesförhör nedtecknar eller spelar in en utsaga. Det som Ellen Juntti nämnde i sitt anförande var vad som kan betecknas som förhör. Det finns också separat upptaget i propositionen.

Jag tänkte att det är bra att vi reder ut detta så att vi vet vad vi fattar beslut om senare i eftermiddag. Vad är egentligen Ellen Junttis definition av vittnesattest?

Fru talman! En vittnesattest, så som det står i propositionen, är en berättelse som någon har lämnat skriftligen med anledning av en redan inledd eller förestående rättegång, eller en uppteckning av en berättelse som någon lämnat utom rätta. Då har de alltså lämnat berättelsen inför polisen, och då blir det en vittnesattest.

Fru talman! Kravet på att det ska vara ömsesidig acceptans för vittnesattesten är till för att vi ska ha en process där vi kan reda ut vad som har hänt. Det är väldigt viktigt för att ha en rättssäkerhet i det svenska rättssystemet.

I en rättegång måste den som är tilltalad, om vi pratar brottmål, ha möjlighet att ställa motfrågor. Som nämndes tidigare i debatten har vi en fri bevisprövning i svensk rätt, och det gör att vittnesattester sällan åberopas även om möjligheten finns. De får då inte en större påverkan på när rätten ska fatta sitt beslut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utökade möjligheter att använda tidiga förhör

När jag har agerat ombud i det svenska rättssystemet har det varit väldigt tydligt när det är en vittnesattest, det vill säga när den är upptecknad för att användas i domstol. Det har inte varit alla uppgifter i en förundersökning som har varit en vittnesattest. Jag tror att det är viktigt att vi håller reda på vad vi talar om.

Jag skulle avslutningsvis i den här debatten vilja vara tydlig med vikten av att vi belyser frågor ordentligt i våra domstolar. Den som är anklagad för någonting ska ha möjlighet att ställa motfrågor, men det ska också finnas möjlighet att i vissa fall åberopa vittnesattester när detta inte är möjligt av det ena eller andra skälet. Nu sänker vi trösklarna för detta, och det är bra. Det gör att vi får en motsvarande ordning på straffrättens område som på civilrättens område. Det tycker jag är bra. Men jag värjer mig mot den, som jag upplever det, väldigt förenklade, yviga och ibland lite vulgära retoriken att varje ifrågasättande och varje krav på rättssäkerhet är någonting som är av ondo. Det är det inte, enligt min uppfattning.

Fru talman! Jag har sagt ganska många gånger i den här salen att jag har jobbat som polis i Göteborg i 30 år. Jag har hållit otroligt många förhör med både brottsoffer och vittnen. Väldigt många av de förhören håller man exempelvis via telefon. Då spelar man aldrig in dem. Jag ringde till mina kollegor i Göteborg inför den här debatten och frågade: Spelas de in? Nej, telefonförhör spelas aldrig in, utan poliserna skriver ned dem. Det blir en vittnesattest. Ska man sedan inte få använda den vid rättegången?

När regeringen säger att båda parterna ska godkänna detta värnar man mer om den åtalade än om brottsoffret. Låter man en part bestämma att detta ska få användas är det sedan upp till rätten och domstolen att avgöra och döma efter vad som har framkommit där. Men att en åtalad ska kunna stoppa förhör med vittnen och målsägare är helt fel.

Fru talman! Jag hör också till dem som reagerar på definitionerna här. När jag själv hade ordet ville jag kommunicera hur man faktiskt gör i domstolen med exempelvis videoförhör, något som polisen ofta ska göra, till exempel när det handlar om våld i nära relation. Man kan då få väldigt bra bevismaterial om man har kamera med sig, vilket man ska ha enligt direktiv och manualer, och brottsoffret kan själv ge sin berättelse medan den är färsk. Man kan också få ytterligare bevismaterial genom att filma inne i lägenheten eller villan, som det också kan handla om, men då krävs det lite ytterligare beslut. Detta kan vara oerhört viktigt bevismaterial.

När det gäller vad vi ska kalla vittnesattester tror jag att också den definitionen tyvärr är vag. Det skulle bli problematiskt om vi sa att nu räcker det, att polisen frångår de här rutinerna, och så har man ett förhör och skriver ned det. I bästa fall får man bekräftat att texten i förundersökningen var riktig, men där kommer ju en annan spärr in. Det menar inte jag är en vittnesattest, utan det är en förberedelse. Då kommer personen sedan att behöva vara muntligen i domstolen.

En vittnesattest är mer precis. Det handlar om vissa faktiska omständigheter som man kanske bekräftar eller en kort beskrivning därför att man inte kan filmas och heller inte kan komma till domstolen, och detta är det enda som finns.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utökade möjligheter att använda tidiga förhör

Vi måste också hålla i den ytterligare principen, förutom att vi har fri bevisföring och bevisfördelning, att ta fram bästa bevis.

Fru talman! Gudrun Nordborg säger här att man ska filma och ska ha med kameror och ska och ska och ska. Ja, jag kan hålla med om att det vore väldigt bra. Men så ser inte verkligheten ut.

Inför den här debatten ringde jag och pratade med en polischef i nordöstra Angered. Jag frågade om när poliserna blir kallade till en brottsplats. Ibland har de kroppskameror på, till exempel om det är en misshandel. Då berättar ju brottsoffret och kanske flera vittnen vad som har hänt. Ibland har poliser kroppskameror, men alla har inte det. Långt ifrån alla har det. Då tar de uppgifterna och åker till polisstationen och skriver ned dem på en förhörsblankett. Det blir en vittnesattest.

Det är jätteviktigt att de uppgifterna får användas vid rättegången, för det kan gå flera månader mellan brottstillfället och rättegången. Då hinner det hända väldigt mycket. Bland annat händer det att många ångrar sig eller blir hotade till att vara tysta, så det är jätteviktigt att de får användas.

Det kommer inte att hända många gånger att en åtalad går med på att en vittnesattest får användas om den talar för hans skuld. Det skulle inte jag heller göra om jag var åtalad. Så dum är man ju inte att man säger: Använd de vittnesattester som kommer att innebära att jag åker i fängelse i fem år! Det kommer de inte att säga.

Fru talman! Nu tror jag att vi är inne på villovägar igen.

Den situation som vi har redan i dag är att om vittnet inte kommer till domstolen eller om den målsägande säger något annat än den gjort under förundersökningen, då går man tillbaka till det andra och konfronterar personen med det. Men det är inte förhöret i förundersökningen som blir det fullödiga beviset, utan det är fortfarande vad som sker i huvudförhandlingen.

Vittnesattester är ju något som ska kunna användas självständigt. Det kan vara faktaupplysningar som kan vara viktiga att få av en expert eller annat. Men det är inte beskrivningar av ett förlopp vid brott och sådant. Det är mycket mer konkreta och kortare berättelser än så.

Annars ska vi ju använda den teknik som vi pratar om nu. När vi bäddar för en reform där man ytterligare ska få använda videoteknikerna, då är det ju den som ska användas. Det har egentligen varit norm och direktiv från polisen och politiken långt tidigare.

Sedan är det tyvärr som ledamoten säger här: Det är inte alltid som polisen har kameror med sig. Men då borde vi diskutera hur det här fungerar egentligen. Det måste vara den här goda tekniska bevisningen om vi ska få bästa bevis, som ju är det som vi måste syfta till för att få rättssäkra processer.

Fru talman! Vad vi ska diskutera här är nog verkligheten. Jag önskar också att alla poliser ute på ordningen - eller IGV, som det heter nu - hade kroppskameror. Jag önskar att varenda polisstation där man förhör vittnen och målsägande hade den tekniska utrustningen för att spela in och använda allting. Men så ser inte verkligheten ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utökade möjligheter att använda tidiga förhör

Inför den här debatten ringde jag också en kollega som är förundersökningsledare på brott i nära relationer i Göteborg. Det var ganska många år sedan jag jobbade där, så jag ville bara kolla om det har ändrats eller inte. Hon sa att majoriteten av alla förhör som hålls med brottsoffer och vittnen inte spelas in. Vi kan önska att det vore så att allt spelas in, men det är inte så. Det är långt ifrån så.

Därför är det otroligt viktigt att vittnesattesterna får användas vid rättegång. Ett brottsoffer hinner ändra sig många gånger under vägen dit, och därför är det viktigt.

Så här står det i propositionen: "Kravet på att parterna ska vara överens avser att skydda en part från de nackdelar det kan innebära i bevishänseende att en skriftlig berättelse åberopas mot honom eller henne." Enligt regeringen bör en part "kunna hindra att vittnesattesten används som bevisning".

Om man går på regeringens förslag innebär det att en åtalad kan stoppa alla dessa viktiga vittnesattester. Det är helt fel.

Fru talman! Vi debatterar betänkandet om utökade möjligheter att använda tidiga förhör.

För Sverigedemokraternas del är det välkommet att vi nu har en debatt om en proposition som går i rätt riktning, även om vi här inne har något skilda uppfattningar om balanspunkter för lämplighet att använda just tidiga förhör.

Jag tog mig friheten att titta i motionsbanken och såg att Sverigedemokraterna motionerade om att kunna använda tidiga förhör i huvudförhandlingar så tidigt som 2014, om inte tidigare. Historiskt sett har vi alltså varit ett parti som drivit på i den här frågan. Vi har sett en problematik som kanske blivit mer debatterad på senare år.

Det är välkommet med en proposition i frågan. Det är ju inte en ny problematik, fru talman, att det finns en diskrepans mellan vad vittnen säger i förhör och i upptagningar från poliser och vad de sedan står för i domstol.

Exempelvis nämns i den här debatten mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och givetvis också tystnadskultur kring gängbrottslighet som tydliga exempel på när det här utgör ett ganska stort problem. Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer är ju inte ett nytt fenomen i Sverige, utan den här diskrepansen har funnits i väldigt många fall. Kvinnor har tystnat under rättegången eller under tiden som förundersökning och rättegång processas.

För Sverigedemokraternas del är det därför välkommet att vi har en debatt i de här frågorna och att vi har en proposition som utgångspunkt.

Vi har också en utredning som har landat i olika förslag, och de går i samma riktning som de slutsatser Sverigedemokraterna med flera under beredningens gång har landat i är väl avvägda. Men, fru talman, vi har en regering som faktiskt frångår utredningens förslag och som inte bejakar exempelvis synpunkter från Åklagarmyndigheten om vad som kan anses vara rimligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utökade möjligheter att använda tidiga förhör

Det här är - tyvärr, får jag väl säga - lite symptomatiskt för hur konfliktlinjen går. Jag uppfattar inte att det i den här frågan är en ideologisk konfliktlinje som gör att vi landar i olika slutsatser, utan det här är ett symtomatiskt problem för en rödgrön regering. När man väl har en möjlighet att göra något som kan vara till stor fördel för exempelvis brottsoffer, som kan vara utsatta för hot och känna sig svaga i en utsatt position, väljer man ändock att frångå utredningens förslag och köra med handbromsen i högsta hugg.

Det här är en röd tråd i många andra fall genom hela den rödgröna regeringens regeringstid. Vi har pratat om straffrabatter tidigare i dag. Där vill man inte ta bort straffrabatterna helt för samtliga myndiga individer, utan man gör det lite grann. Man gör det lite mer sparsamt. Man gör det lite för lite, och det får också konsekvenser.

Jag tror, precis som många andra här inne förtjänstfullt har påpekat i debatten, att om man exempelvis har rätt att invända mot användning av vittnesattester och andra bevis i tidiga förhör kommer man givetvis att ta den möjligheten. Det finns ju ingen åtalad individ som anser att all typ av bevisning är till fördel för en och därmed också ska kunna användas som bevis i huvudförhandling. Dessa invändningar kommer givetvis att komma, och finns möjligheten att ge dem avgörande betydelse finns en uppenbar risk för att detta påverkar utfallet.

Om man ska prata om en röd tråd har det för Sverigedemokraternas del varit en röd tråd att värna brottsoffrens möjligheter att få upprättelse. Det tror jag inte är obekant för någon i denna debatt eller i denna församling. Därför har vi landat i de slutsatser som vi har kommit fram till gemensamt med många partier i opposition.

Jag noterar att det endast är Miljöpartiet och Socialdemokraterna som väljer att reservera sig i två tillkännagivanden. Där går skiljelinjen - tyvärr, får jag väl säga. Men glädjande nog har vi en ganska bred samsyn i riksdagen kring två av de tillkännagivanden som ligger i de handlingar som vi fattar beslut om senare i dag.

Med detta sagt, fru talman, blir det ingen reservation att yrka bifall till eftersom vi har majoritet för de tillkännagivanden vi går fram med. Jag vill yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Fru talman! Jag tänkte haka på lite där Adam Marttinen slutade. Det pratades om att det måste finnas en ömsesidighet mellan den tilltalade och brottsoffret när det gäller om tidiga förhör får läggas fram. Det är inte så jag har läst betänkandet, utan det gäller vittnesattester. Adam Marttinen pratade om de tidiga förhören. Jag var inne på det även i det senaste replikskiftet med Ellen Juntti. Är vi överens om att kravet på ömsesidighet inte gäller tidiga förhör inför en brottsbekämpande myndighet? Jag vill gärna att vi reder ut detta så att det inte finns oklarheter.

Fru talman! Jag kan inte exakt minnas hur jag lade fram orden i talarstolen - det får väl utvisas om man kollar på debatten i efterhand. Men givetvis finns det skillnader där, och jag kan ha rört ihop det.

Men det finns likväl en skild uppfattning kring just vittnesattester och hur man ska få använda dem i huvudförhandlingar. Om jag har råkat blanda ihop det i talarstolen och det är korrekt som Gustaf Lantz påstår får jag backa på den punkten, men vi står givetvis fast vid de tillkännagivanden som det redogörs för i betänkandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utökade möjligheter att använda tidiga förhör

Fru talman! Tack så mycket, Adam Marttinen, för klargörandet! Jag skulle bara för tydlighetens skull vilja säga följande till dem som tittar: Att ett förhör nedtecknas på ett papper betyder inte att det per automatik blir vittnesattest. Vittnesattest upprättas i syfte att ersätta ett vittnesförhör i domstol. Anledningen till att det ska finnas en ömsesidig acceptans är att det då saknas möjlighet att ställa motfrågor.

Tidigare har också andra krav berörts, till exempel att det ska finnas en skälig misstanke för att ett tidigt förhör ska få åberopas inför en brottsbekämpande myndighet. En brottsbekämpande myndighet, till exempel polisen, kan välja att höra någon som vittne. Sedan upparbetas en skälig misstanke, och ett förhör som har gjorts med någon som vittne åberopas mot någon som tilltalad. Denna typ av juridiska aspekter måste vi hantera i utskottet så att vi inte efter diskussion lämnar efter oss lagstiftning som innebär tillämpningsproblem i domstol. Vi måste också värna rättssäkerheten.

Tack, Adam Marttinen, för klargörandet!

Fru talman! Jag behöver kanske inte nödvändigtvis förlänga detta replikskifte ytterligare. Vår utgångspunkt bottnar som sagt i de synpunkter som har kommit från bland annat Åklagarmyndigheten och som grundar sig i utredningens förslag. Jag tror inte att de synpunkter som vi lämnar i vårt tillkännagivande på något sätt skulle urholka rättssäkerheten i domstolarna.

Men vi har en i viss mån skild uppfattning om när och hur och vilken balans som ska vägas in. Så får det väl vara i en demokrati, kan jag tänka.

Fru talman! Gustaf Lantz sa i sitt anförande: Att jobba i utskottet och med rättspolitik är som att cykla. Om man tar en cykeltur eller jobbar med rättspolitiken är det viktigt att man vet vart man ska och också har orken att ta sig fram till målet. Frågan är om dagens regeringspartier har dessa egenskaper.

Vi ser nämligen, fru talman, tyvärr en trend av ökad brottslighet i vårt land, ofta med koppling till olika kriminella gängkonstellationer. Detta gör också att utredningarna i många fall blir omfattande och komplicerade, och för att möta denna utveckling behöver vårt rättssystem också genomgå nödvändiga förändringar för att ge polis och rättsväsen möjlighet att utreda och lagföra dem som utför denna typ av brottslighet.

Riksdagen har, som nämnts här i debatten, tidigare gjort tillkännagivanden i linje med denna inriktning, till följd av förslag från bland annat oss kristdemokrater. Inriktningen är att tidiga förhör ska kunna användas i svensk rätt. Regeringen lämnar nu en proposition mot bakgrund av bland annat dessa tillkännagivanden. Syftet med förslagen är att göra handläggningen av framför allt stora brottmål mer modern, flexibel och effektiv. Förslagen innebär att möjligheterna att använda berättelser som lämnats vid tidiga förhör utökas. Bevisning kan därmed i större utsträckning tas upp och läggas fram på det sätt som är lämpligt i varje enskilt fall.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utökade möjligheter att använda tidiga förhör

Kristdemokraterna delar regeringens bedömning om det nödvändiga i förändringar av rättegångsbalken. Ett viktigt skäl att förändra lagen är att möjligheten att spela in ljud och bild väsentligt har förbättrats på senare år. Tidig bevisning är också bättre rent kvalitetsmässigt. Gäller det våld i nära relation kan ett omedelbart inspelat förhör när polisen anländer till en plats påvisa skador och trauman som målsäganden upplevt. Likaså kan omedelbara förhör av vittnen anses vara mer tillförlitliga ju närmare brottet de hålls. Det kan också förhindra att vittnet påverkas av ryktesspridning, medieuppgifter eller påtryckningar. Ett annat viktigt skäl är att tidiga förhör kan minska häktningstiderna i Sverige, något som också är av stor vikt.

Fru talman! Som vanligt innebär propositionen steg i rätt riktning, men vi och andra i utskottet har synpunkter på utformningen av förslaget. Kristdemokraterna anser, precis som Åklagarmyndigheten, att ljud- och bildupptagning som inhämtats utom rätta ska få åberopas som bevis såvida det inte är uppenbart olämpligt. Utgångspunkten är alltså att det alltid ska vara tillåtet, om det inte är uppenbart olämpligt.

Kristdemokraterna och också en majoritet i utskottet anser att det är viktigt att undvika att invändningar mot lämpligheten i att åberopa ljud- och bildupptagningar av berättelser framförs sent i processen eftersom risken då är att huvudförhandlingen måste ställas in och förhörspersonen i stället kallas att inställa sig personligen. Vi anser därför, tillsammans med utskottets majoritet, enligt tillkännagivandet att en berättelse som lämnats vid ett förhör inför en brottsbekämpande myndighet och som dokumenterats genom en ljud- och bildupptagning ska få åberopas som bevis i rättegången om det inte är uppenbart olämpligt med hänsyn till sakens prövning.

Fru talman! Vidare anser vi att regleringen bör ändras så att skriftliga attester kan lämnas även om båda parter inte godkänner det. Det skulle bli ett hinder för effektivitetsvinsterna med förslaget om båda parters godkännande krävs. En skriftlig vittnesattest har lägre bevisvärde än andra vittnesuppgifter, och därför bedömer vi att riskerna för eventuellt missbruk är låga. Därför anser vi inte att båda parter ska behöva godkänna åberopandet av skriftliga attester.

Det bör därför, som tillkännagivandet från utskottets behandling anger, övervägas om inte kravet på att parterna måste godta en vittnesattest för att den ska få läggas fram som bevis ska tas bort.

Fru talman! Vi kristdemokrater ger också vårt stöd till det tredje tillkännagivandet i detta ärende. Enligt detta tillkännagivande skulle SOU-utredningens förslag skapa bättre förutsättningar för en effektivare brottmålsprocess utan att tumma på rättssäkerheten. De förslag om bevisupptagning i domstol under förundersökningen och förberedelsen i brottmål som läggs fram bör därför genomföras.

Vi kristdemokrater ser att den utveckling som skett av både utökad grov brottslighet och annan brottslighet kräver en uppdatering av dagens rättssystem. Dagens proposition möter till viss del dessa behov, men som jag har lyft fram finns det behov av ytterligare åtgärder. Bara detta ärende föranleder i utskottet tre uppdrag till regeringen. Ännu återstår arbete för att göra så att rättssystemet får de verktyg som behövs för att återskapa tryggheten. Vi kristdemokrater är beredda att genomföra ytterligare nödvändiga förändringar. Vi vet vart turen ska gå, och vi lovar att ta oss ända fram till målet. Frågan är om den nuvarande regeringen också har samma intentioner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utökade möjligheter att använda tidiga förhör

Fru talman! När jag gick juristlinjen för 30 år sedan hade jag en professor i processrätt som talade om den "nya" rättegångsbalken. De tyckte fortfarande att den var ny då, även om den var från 1940-talet. Det går inte så fort, åtminstone inte i Uppsala. Men det fanns också en rättegångsbalk innan dess som innebar den stora skillnaden. Det var då vi fick den processordning som vi i allt väsentligt tillämpar i dag.

Nu har vi tankar på att vi ska frångå den något vad gäller detta med att allt ska hända just vid rättegången. Det är tyvärr nödvändigt. Det fanns en tid då vi vilade i tanken om den goda brottslingen. Det fanns en så kallad tjuvheder. Det handlade om att man skulle svara på frågor och inte hota någon annan. Och man skulle ha rätt till en god försvarare, något som min företrädare i kammaren Karl Staaff drev igenom för ungefär 100 år sedan. Man skulle ha en försvarare, och man skulle ha en motpart som var åklagare och som också skulle vara helt objektiv, till skillnad från försvarsadvokaten.

Detta måste vi nu frångå lite. För vi har en helt annan verklighet. Direkt efter ett brott sätter hot och terror igång för att förstöra möjligheten till en rättvis och opartisk rättegång. Människor skräms till tystnad.

Här i kammaren talar vi om en hel del andra saker, alltifrån kronvittnen till anonyma vittnen. Vi talar om vittnesskydd och så vidare. Allt detta behövs också. Men den fråga som vi nu har på bordet är väldigt viktig och kommer att göra skillnad i arbetet för rättvisare domar, där människor faktiskt kan dömas på sådant de sagt tidigt.

Som det har påpekats tidigare ligger den fria bevisprövningen och bevisvärderingen fast oavsett diskussionen om vad som når en vittnesattestnivå eller om man avser ett annat dokument. Där har väl Gustaf Lantz vissa poänger, trots allt.

För Liberalernas del är det solklart. Vi stöder detta. Vi stöder också tillkännagivandet. Vad gäller vittnesattester gäller tillkännagivandet att man ska överväga att ta bort kravet på att båda ska ha godkänt det inför rättegången, inte att man omedelbart genomför det. Det går ju aldrig att, som regeringen i propositionen hävdar, helt jämföra vittnesattester i ett tvistemål med vittnesattester i ett brottmål. Det kommer att ha lite olika karaktär.

Utökade möjligheter att använda tidiga förhör

Med detta sagt är det här ett viktigt steg. Vi kommer att få se fortsatta reformer när det gäller rättegångsbalken, tror jag. Jag tror att det är dags för en helhetsöversyn, faktiskt. Inte minst kommer vi att få se mer av möjligheter till videoupptagningar och videoförhör, vilket vi nu under pandemin har lärt oss fungerar relativt bra. Det var inslag i Sveriges Radio om detta i dag, där det handlade om möjligheten att få effektivitet vid till exempel häktningar, där ny teknik kan användas på ett annat sätt än när den så kallade "nya" rättegångsbalken trädde i kraft 1948. Den antogs av riksdagen 1942.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag med de tillkännagivanden som ges.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)