Frågestund - 2021-10-14

Fru talman! Europa svettas nu på grund av höga elpriser. Det handlar om saker som utsläppsrätter och kol men också om hemmasnickrade problem som i Sverige, med förtida stängd kärnkraft. Det pågår också en strid i Europa och Sverige om kärnkraftens framtid. Tyskland har ju till exempel valt att avveckla och sitter nu i knät på Putin för gasen.

Det diskuteras om kärnkraften ska ses som hållbar eller fasas ut. Tio länder i Europa har gått samman för att värna den svenska och europeiska kärnkraften. Möjligheten lades i regeringens knä, men Sverige skrev inte på ett omhuldat kärnkraftsbrev och tog strid utan valde i stället en avvecklingslinje.

Min fråga, fru talman, är: Varför har Socialdemokraterna och Miljöpartiet valt att inte stå upp för den svenska kärnkraften i EU nu under hösten?

Fru talman! Först bara ett litet tillrättaläggande: Europa svettas på grund av höga energipriser, men Sverige svettas inte i så hög grad. Vi är 99,2 procent fria från fossilkraft, och det har varit en bättre situation än i många andra länder.

Det finns ett väldigt enkelt svar på Lars Hjälmereds fråga: Vi följer det vi har gjort upp i riksdagen, nämligen att alla fossilfria energislag ska vara en del av lösningen, inklusive kärnkraft. Det står vi fast vid.

Det fanns dock vissa formuleringar i den här artikeln som gjorde att vi inte ville skriva under just den. Framför allt handlar det om att vi vill att energimixen ska vara en nationell angelägenhet. Det har regeringen och Moderaterna hittills varit överens om.

Fru talman! Här hade alltså regeringen en chans att tillsammans med andra länder verkligen stå upp för den svenska kärnkraften och för företagsamheten, konkurrenskraften och klimatet. Man väljer i stället att inte göra det utan ha en passiv inställning.

Bortom detta har regeringspartierna i riksdagen röstat för en förtida stängning av Ringhals reaktorer. Statliga Vattenfall väljer att investera i kärnkraft i Baltikum men av politiska skäl inte i Sverige. Då dristar jag mig till att fråga: Varför är det viktigare för regeringen att avveckla kärnkraften än att rädda klimatet, fru talman?

Fru talman! Trams, Lars Hjälmered! Det är tre fel av tre möjliga. För det första har vi inte tagit beslut om att avveckla någon kärnkraftsreaktor; det har gjorts av säkerhetsmässiga skäl. För det andra har vi inte anslutit oss till de andra länderna eftersom det hade gått emot den överenskommelse vi och Moderaterna har om vilken linje vi ska ha i energipolitiska frågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi står upp både för den energiöverenskommelse som Moderaterna har lämnat och för att vi ska ha fortsatt låga energipriser och en fortsatt trygg elförsörjning. Jag hoppas att Moderaterna kommer att återansluta till den linjen.

Fru talman! Nyligen uttalade Svenskt Näringslivs vd att brottsligheten är ett ökande hot mot Sveriges företag. På bara ett par år har brottslighet kommit att bli en av de mest prioriterade frågorna i de medlemsundersökningar som Svenskt Näringsliv genomför. Det handlar inte primärt om mer klassisk brottslighet som bedrägerier eller skadegörelse utan om grova brott såsom skjutningar, rån och inbrott.

Enligt en rapport från Handelns utredningsinstitut från förra året uppskattades de direkta kostnaderna till 40 miljarder. Till detta kommer de förebyggande åtgärderna, vilket trissar upp notan för näringslivet till 100 miljarder. Det är 100 miljarder som kunnat bidra till jobbtillfällen, välstånd och välfärd.

Hur kompenserar regeringen näringslivet för de kostnader man tvingas bära till följd av regeringens misslyckanden?

Fru talman! Tobias Andersson lyfter en viktig fråga - brottsligheten är ett stort problem. Den är ett gissel för hela vårt samhälle och naturligtvis även för vårt näringsliv, som är en viktig del av vårt samhälle.

Regeringen har jobbat på tre olika ledder. En del har varit att stärka de verktyg som de rättsvårdande myndigheterna har genom att både införa nya verktyg, skärpa straff och göra det möjligt med kameraövervakning, bland annat i våra centrum, och därmed ökad trygghet, inte minst för våra handlare.

Vi har också, fru talman, sett till att handlarna får nya verktyg, till exempel att kunna avvisa folk som ägnar sig åt brottslighet på ett sätt som inte har varit möjligt tidigare.

Detta är ett arbete som vi kommer att fortsätta att driva hårt, för svenskt näringsliv har, precis som svenska medborgare, rätt att kräva ett tryggt samhälle. Det kommer vi att fortsätta jobba med, fru talman.

Fru talman! Utöver de direkta och indirekta kostnaderna på uppemot 100 miljarder tillkommer naturligtvis den uteblivna intäkten när Sverige väljs bort som en konsekvens av otryggheten. Det handlar både om utländsk kompetens och utländskt kapital som inte etableras här och om svenskt kapital och svensk kompetens som flyttar härifrån.

Känner inte Ibrahim Baylan att regeringen har en skyldighet gentemot alla de näringsidkare som berörs av otryggheten i Sverige?

Fru talman! Under sju år har vi stärkt polisens möjligheter och resurser för att det ska kunna bli fler poliser och polisanställda. Vi har sett till att det är fullt möjligt för polisen att till exempel använda sig av ny teknik. Och vi har sett till att också näringslivet får nya verktyg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag kan konstatera att problemet för SD är verkligheten. Vi har nu gigantiska investeringar i det svenska näringslivet, tack vare att vi både jobbar tillsammans och för en aktiv näringspolitik. Det är fara å färde om vi skulle få sverigedemokrater som vill stänga landet i stället.

Fru talman! Den senaste tiden har vi nåtts av nyheter om flera nekande beslut i mark- och miljödomstolen gällande företags ansökningar om miljötillstånd. Tillstånd enligt miljöbalken är en otroligt komplicerad process, och man kan tycka att det i lagen borde framgå vilka kriterier som gäller för tillstånd - till exempel vem eller vad som ska prövas, vilka gränser som gäller, vilka underlag som behövs, hur samråd ska hållas och vad miljöfarlig verksamhet är. Men faktum är att detta inte går att utläsa av miljöbalken.

Företagen i Sverige lägger enorma summor på att söka miljötillstånd. Vi har sex gånger fler prövningar i Sverige än i övriga europeiska länder. Den senaste i raden gäller LKAB i Kiruna, som har fått avslag på sin ansökan om förnyat miljötillstånd. Här finns ytterligare en komplikation, nämligen att LKAB och Kiruna kommun parallellt med detta jobbar med en stadsflytt för att kunna fortsätta bedriva verksamhet.

Jag har två frågor till näringsministern. Tycker han att miljöbalken behöver ses över på ett generellt plan? Vad avser ministern att göra för att säkerställa fortsatt engagemang och ansvar för den fortsatta stadsflytten i Kiruna?

Fru talman! Det är en viktig fråga som lyfts upp här. Sverige har fantastiska förutsättningar att leda den globala klimatomställningen. Inte minst ligger vår industri och vårt näringsliv i täten och vill göra insatser för att visa att det både går att utveckla affärsmodeller, teknik och produkter och skapa jobb och ekonomisk tillväxt utan att förstöra miljö och klimat. Detta ska vi bejaka, och vi jobbar tätt med näringslivet för att se till att det blir så.

Ett av de områden som ofta nämns i den snabba omställningen är regelverk och processer. Regeringen har arbetet med detta område under en längre tid, och det görs en översyn av samtliga regler, inte minst minerallagen och de delar av miljöbalken som togs upp. Givetvis gäller det också tillämpningen av dessa.

Fru talman! Jag är övertygad om att det går att värna miljön - rent vatten och ren luft - och samtidigt skynda på dessa processer och göra dem mer förutsägbara, och det är precis detta vi gör.

Fru talman! Det gläder mig att näringsministern har tilltro till detta, för det är otroligt viktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

En annan näring som har stora problem med detta är svensk torv. Tillståndet håller på att löpa ut, och man har inte fått ett nytt.

Det råder delade meningar om huruvida torv är klimatsmart eller inte, men så är inte fallet med LKAB i Kiruna, som skulle kunna sänka Sveriges koldioxidutsläpp med två tredjedelar.

Kan ministern utveckla hur denna process ska värnas?

Fru talman! En stor tillgång för vårt land är de basnäringar vi har, och jag är väldigt glad över att det numera råder allt större samstämmighet om att vår industri inte bara hör historien till utan också har framtiden för sig.

LKAB är ett viktigt företag för Norrbotten, Sverige och Europa. Rättsprocessen kan jag som minister inte lägga mig i. Men den omställningsprocess de är inne i är oerhört central, och den ska vi givetvis bejaka på alla sätt vi kan.

Fru talman! Den 3 mars 2016 mördades miljöaktivisten Berta Cáceres i Honduras då hon protesterat mot bygget av vattenkraftverk som delfinansierats av bistånd från Nederländerna och Finland. I denna stund står urfolksorganisationer utanför domstolsbyggnaden och kräver utarbetandet av dom på hennes redan fällda mördare.

Under 2020 mördades 13 miljörättsaktivister i Honduras och totalt 230 i världen. Ett sätt att skydda miljörättsaktivister från mord är att införa environmental and human rights due diligence. Tyvärr går processen för den i EU mycket sakta. Är det inte bättre att Sverige går före för att skydda aktivister globalt?

Fru talman! Det här är också en angelägen fråga. Vi har under flera år sett hur det demokratiska utrymmet runt om på jorden har krympt och hur MR-aktivister, demokratiförsvarare, journalister och miljöförsvarare trycks tillbaka alltmer. Fyra miljöförsvarare i veckan mister livet i sin kamp för landrättigheter och skyddet av vår planet - detta i en tid då vi allihop skulle behöva vara miljöförsvarare.

Skyddet behöver definitivt stärkas. Jag är därför glad över att Sverige har kunnat bidra med att i bland annat FN:s MR-råd lyfta upp just miljöförsvararnas särskilda situation. Detta kommer vi att fortsätta att göra.

Inom biståndet kommer vi också att kunna göra stor skillnad framöver när det gäller att stärka processer och juridiska institutioners förmåga att se, möta, utreda och ställa ansvariga till svars när miljö- och klimataktivister hotas och i värsta fall mördas.

Fru talman! Eftersom många av konflikterna som leder till mord, förföljelse och kriminalisering av urfolk, miljöaktivister och småbrukare har att göra med miljöförstörande projekt, vore det då inte rimligt att säkerställa att inget bistånd går till liknande verksamheter? Hur ställer sig statsrådet till detta? Och hur ställer sig statsrådet till att Sverige inte har varit aktivt i framtagandet av Binding Treaty?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! I enlighet med regeringens klimathandlingsplan ska allt bistånd vara förenligt med Parisavtalet. Dessa processer är igång. Regeringen har också lagt ett särskilt uppdrag på Sida som handlar om att förstärka biståndsarbete med biologisk mångfald med ekosystemrestaurering och ekosystemkänslighet i biståndet.

Det står klart att svenskt bistånd inte ska gå till miljöförstörande projekt. Tvärtom ska vi se helheten och hur ekosystem och mänskliga rättigheter hänger samman. Det är dit svenskt bistånd ska riktas.

Fru talman! Så sent som i juni förra året lade Kristdemokraterna fram ett utskottsinitiativ om att titta på möjligheten att behålla Ringhals 1 till dess att annan elproduktion finns på plats i södra Sverige. Detta ville S, C, V eller MP inte ens fundera på och såg inga problem i samband med nedläggningen. Men nu ser vi konsekvenserna i skenande elpriser och skillnader i elpris i landet. Detta faktum kan alla se och följa.

Marknaden signalerade även att fem av de sex kvarvarande reaktorerna skulle komma att fasas ut med start i maj 2024 om inte regeringen tog ett samlat beslut om mellanlagringen och slutförvaret senast i augusti i år. Det är nu oktober, och inget samlat beslut har kommit.

Regeringen riskerar att göra elbristen i södra Sverige mycket långvarig om man inte presenterar någon plan. När fattar regeringen beslut om slutförvaret?

Fru talman! Den senare frågan faller egentligen under miljöminister Per Bolunds jurisdiktion, men jag kan säga så mycket till Larry Söder att vi väntar ett beslut inom några månader.

Jag ställer mig lite frågande till Larry Söders verklighetsbeskrivning. Elpriserna höjs över hela Europa, och de höjs två tre gånger mer i kärnkraftsländer som Frankrike. Kan det verkligen vara så att den svenska avvecklingen av reaktorer höjer elpriserna för kärnkraftsländer runt om i Europa? Kan det inte snarare vara så att det är den stigande efterfrågan efter pandemin och de bristande gasleveranserna från Putins Ryssland som trycker upp elpriserna över hela kontinenten?

Så en sakupplysning: Ringhals uppfyllde inte de moderna säkerhetskraven, och därför var det inte möjligt för vare sig regering eller riksdag att fatta något beslut om det skulle drivas vidare eller läggas ned. Något annat är en förfalskad historiebeskrivning.

Fru talman! Vi har ett läge där södra Sveriges hushåll får betala extra på grund av Sveriges dåliga energipolitik. I februari börjar omprövningen av Sveriges samtliga 2 000 vattenkraftverk, och jag menar att vi kommer att få ännu större problem då.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vad har regeringen för plan för Sveriges energipolitik? Hur kommer man att lösa de problem som kommer att uppstå om det inte fungerar?

Fru talman! Här ser vi vådan av att skriva sin följdfråga innan man har hört svaret. Den svenska kärnkraften har varken drivit upp eller ned priserna, utan det är pandemin och Putins bristande gasleveranser. Tyvärr har kammaren liten påverkan på detta.

Regeringens plan för energiförsörjningen är tydlig. Vi ska fortsätta att ha överskott - när Larry Söders parti satt i regering hade vi underskott. Vi ska fortsätta att ha Europas lägsta elpriser för svenskt näringsliv, och det ska vara konkurrensfördel för Sverige.

Fru talman! Vi har en elkris i Sverige. Mindre regn och europeiska bränslepriser är två faktorer som har drivit upp elpriset till historiska nivåer, men det är inte hela sanningen.

Regeringen försöker nämligen kväva debatten eftersom det har varit en förfärligt dålig affär för elkunderna att regeringen har spelat bort fyra kärnkraftsreaktorer. Liberalerna har gång på gång försökt stoppa stängningarna. Men nu är skadan skedd, och regeringen får bära det politiska ansvaret.

Visst, priset hade förmodligen varit förhöjt även om kärnkraften funnits kvar, men om vi hade kunnat producera mer kärnkraftsel hade det pressat ned priserna och inte minst minskat behovet av att elda gas i grannländerna. Vi hade fått två flugor i en smäll, sänkta priser och klimatnytta.

Hushållen har aldrig betalat så mycket för el som i dag. Energianalytiker varnar nu dessutom för att elpriserna kommer att gå upp. Vad säger statsrådet till industrierna som ransonerar el och till hushållen?

Fru talman! Mitt besked är enkelt: Vi ska fortsätta att ha EU:s lägsta elpriser.

Arman Teimouri har en lösning oavsett problem: kärnkraft, men han blir svaret skyldig. Varför ökar elpriserna mycket mer kraftfullt i Frankrike, som i princip bara har kärnkraft i sin energiproduktion, än vad de gör i Sverige om förklaringen till Sveriges elprishöjningar är avvecklingen av kärnkraft?

Fru talman! Statsrådet försöker återigen kväva debatten. Jag kan inte ta ansvar för vad som sker i Frankrike, men däremot kan jag se vad som händer här i Sverige. Vi kan se att kärnkraften har avvecklats här, att vi har fått höjda priser och att vi har en elkris i södra Sverige, där villaägarna betalar tre fyra gånger mer för elen än övriga Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Detta är inte rätt väg att gå, och det är regeringens politik som har fört oss dit där vi är i dag.

Fru talman! Om man ställer en fråga till Arman Teimouri i debatten försöker man alltså kväsa debatten. Arman Teimouri har väl ändå tv och tillgång till internet och kan se hur energipriserna utvecklas i Europa. Det har dominerat mediebevakningen.

Han blir svaret skyldig, men svaret är ganska enkelt: Det är ökande efterfrågan på grund av pandemin och bristande leveranser från Ryssland som är huvudförklaringen till de ökande elpriserna i Europa, och detta spiller över på Sverige.

Fru talman! Sverige är ett av världens mest innovativa länder. Nyligen kom Wipo med sin rankning som återigen visar att Sverige är det näst mest innovativa landet i världen, efter Schweiz. När EU publicerade sin Innovation Scoreboard 2021 låg Sverige återigen på en förstaplats som EU:s innovationsledare.

Politik gör skillnad. Som socialdemokrat är jag stolt över det utbildningssystem vi har, som gör att alla har möjlighet att studera, det trygghetssystem vi har skapat, som gör att människor kan, vill och vågar prova sina vingar, och den samverkansstruktur vi har, som gör att stora och små, offentliga och privata, vågar samarbeta och bidra till innovation.

Jag vill fråga näringsministern: Vad anser ministern är Sveriges styrkor, och vad är det som bidrar till att vårt land gång på gång är ett av världens mest innovativa länder?

Fru talman! Vi har valt väg, Åsa Eriksson. Vi har valt vägen där vi ska konkurrera genom att vara finurliga, innovativa och effektiva, till skillnad från att försöka konkurrera med låga löner och sämre villkor för löntagarna i landet.

Det har inneburit att vi samarbetar väldigt tätt med näringslivet och akademin och att vi gör stora investeringar i forskning och utveckling, inte minst när det gäller tillämpad forskning och innovation ute på våra företag. Det har inneburit ganska många samprojekt, olika typer av testpiloter och labb där vi jobbar tillsammans, både genom att identifiera problem och genom att hitta gemensamma lösningar.

Resultatet är, precis som Åsa Eriksson beskriver, att vi fem år i rad har varit det mest innovativa landet i Europeiska unionen när kommissionen har rankat EU-länderna, och nyligen kom dessutom FN med sin rankning där Schweiz, Sverige och USA, i den ordningen, var mest innovativa.

Fru talman! Jag tackar näringsministern för detta. Det finns dock oroande tendenser.

Nu har världsutställningen Expo 2020 Dubai öppnat, och intresset för svenska företags hållbarhetslösningar är jättestort. I regeringens budgetproposition finns satsningar på till exempel grön omställning och industrins digitalisering, vilket är oerhört viktigt både för svensk omställning och för att vi ska kunna exportera till resten av världen. Men flera partier avvisar regeringens satsningar och vill skära ned på just detta. Vad händer då, ministern?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Sverige har ett unikt tillfälle att visa att klimatomställningen och den digitala omställningen inte behöver vara ett hot eller en börda. Det ser vi nu har lett till ganska stora investeringar uppe i norra Sverige: kolfritt stål, batterifabriker med mera, som har tillkommit just för att vi har jobbat målmedvetet.

Som Åsa Eriksson säger: Om de förslag som finns från till exempel Sverigedemokraterna i denna kammare om kraftfulla nedskärningar på forskning och innovation skulle bli verklighet är det fara å färde.

Fru talman! Svensk kärnkraft har de senaste åren kämpat med en rad problem. Bränsleskador, turbinproblem, olyckor och dålig lönsamhet har gjort att kärnkraften inte riktigt har levererat. Månad ut och månad in har vissa reaktorer varit stängda för revision, och samtidigt har södra Sverige behov av lokal elproduktion.

Jag skulle vilja ställa frågan till energiministern: Vad har regeringen för initiativ nu för att underlätta situationen för södra Sverige?

Fru talman! Det är i huvudsak två saker.

Den första är att öka den lokala elproduktionen i södra Sverige. I dag presenterade jag tillsammans med miljöminister Per Bolund ett förslag om att slopa anslutningskostnaderna för havsbaserad vind, vilket kommer från en energiöverenskommelse som en stor majoritet av riksdagens partier ställer sig bakom.

Den andra huvudstrategin är att öka överföringen mellan nord och syd för att minska flaskhalsarna i systemet och därmed kunna säkra södra Sveriges energitillförsel och minska prisskillnaderna mellan elprisområdena i Sverige. Vi tredubblar investeringarna i ny överföringskapacitet de närmaste tre åren via Svenska kraftnät, och vi har nyligen invigt Sydvästlänken som också ska öka transmissionskapaciteten mellan norra och södra Sverige.

Fru talman! Vi vet att det tar decennier att bygga ny kärnkraft, och det kan också vara väldigt dyrt. Utifrån exemplet Olkiluoto 3 i Finland, som började 2005 och som nu planeras att starta 2022, vet vi att det kanske inte är svaret på klimatutmaningen.

Det går fort på den förnybara sidan. Häromveckan startades en solvärmeanläggning i Härnösand. Varför går det så fort nu med förnybar energi?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Svaret är helt enkelt att det sker en snabbare produktutveckling för det förnybara och att det har sänkta kostnader.

Det bra om Finland kan få igång sin reaktor nästa år. Jag kan säga så mycket som att när min företrädare som energiminister, Ibrahim Baylan, som finns här i kammaren i dag, tillträdde fick han beskedet att om några månader öppnar den finska reaktorn. Sedan lämnade han över stafettpinnen till mig som energiminister, och jag fick då beskedet när jag tillträdde att om några månader kommer den finska reaktorn att starta. Fortfarande är det så att om några månader kommer den finska reaktorn att starta.

Fru talman! Min fråga är till näringsminister Ibrahim Baylan.

Utan företagen stannar Sverige, men ökad byråkrati, regelkrångel och långa, komplicerade tillståndsprocesser håller Sverige och Sveriges företagare tillbaka, detta i en tid när vi under ledning av regeringen står inför många stora problem som just företagandet kan hjälpa oss med.

Vi har EU:s fjärde högsta arbetslöshet, 700 000 utrikes födda kan inte försörja sig själva, viktiga investeringar i miljö och klimat uteblir och stoppas på grund av långa tillståndsprocesser och det går åt fel håll. OECD kom nyligen med ytterligare en undersökning, den tredje i ordningen, som visar just detta.

Det har gått sju år med denna regering, och det har varit tre OECD-undersökningar och otaliga utredningar. Hur lång tid behöver regeringen för att komma till skott?

Fru talman! Från den dag som denna regering tillträdde har vi jobbat tätt ihop med näringslivet, inte minst med den industri som Moderaterna hade räknat ut - en industri som man trodde hörde historien till. Den före detta statsministern sa: Industry is basically gone. Jag tror i och för sig att han menade sysselsättningen i industrin. Men det var lika fel.

Vi har jobbat tätt ihop med industrin, och vi ser en ganska kraftfull ökning av investeringar i vårt land. Vi har jobbat väldigt tätt ihop inte minst under den pandemi som har drabbat näringslivet hårt, och vi kommer att fortsätta att göra det på ett antal områden. Forskning och utveckling, innovationer samt kompetensförsörjning kommer att vara de stora utmaningarna därför att det just investeras oerhört mycket, inte minst i den industri som Moderaterna faktiskt hade räknat ut för bara ett decennium sedan.

Fru talman! Det finns alltså utmaningar som vi jobbar med, inte minst de planprocesser som Ida Drougge pekar på och att se till att det blir enklare regler som är mer förutsägbara. Det gäller både regelverk och tillämpning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! I morgon är det tio månader sedan som det fattades beslut om finansutskottets förslag om den svenska ståndpunkten, att kärnkraften ska vara en del av taxonomin. Trots beslutet gör regeringen så lite som möjligt för att efterfölja ståndpunkten.

Efter överläggningen i tisdags kom det fram att regeringen sitter passiv och väntar på kommissionens förslag, detta trots att det funnits flera tillfällen att driva opinion bland annat tillsammans med likasinnade medlemsländer.

Jag vill gå så långt som att påstå att det är kontroversiellt av regeringen att så öppet visa sin motvilja mot att arbeta för en beslutad svensk ståndpunkt.

Därför vill jag ställa följande fråga till statsrådet Lindhagen: Hur avser regeringen att framöver arbeta med anledning av den svenska ståndpunkten i finansutskottet i tisdags, att regeringen ska arbeta aktivt för att inkludera kärnkraften i taxonomin?

Fru talman! De frågor som nu behandlas inom EU när det gäller taxonomin är oerhört viktiga och väcker väldigt många olika åsikter både mellan medlemsstater men också inom medlemsstater. Regeringen har lagt väldigt stort fokus på att driva inte minst frågorna om skogen som det finns ett stort engagemang kring i Sveriges riksdag. Men det gäller också den svenska ståndpunkten i fråga om taxonomin, att alla fossilfria energislag, inklusive kärnkraft, har en viktig roll i omställningen. Det är detta som finansutskottet har lagt fast i den svenska ståndpunkten. Och regeringen för förstås fram den ståndpunkt som är Sveriges. Det ligger i vårt uppdrag, och det kommer vi att fortsätta göra framöver.

Fru talman! I höst har två av varandra oberoende regeringsbeslut varit rätt negativa för landet och i synnerhet för sydöstra Sverige. Det ena gällde att stycka sönder den sammanhållna förvaringsprocessen kring använt kärnbränsle då man gav Clab ett särbeslut när det gäller Oskarshamn. Det andra gällde att mot logik och resonemang i denna kammare böja sig för Svenska kraftnäts överprövning av Energimarknadsinspektionens beslut kring nytt kraftledningsbyggande i Småland och Blekinge.

Sedan 2014 har jag vid flera tillfällen fört fram resonemang i denna kammare, bland annat till statsrådet Baylan, om på vilket sätt vi ska kunna bygga mer effektiv kraftledning i vårt land utan att skapa motsättningar. Vi har landat i en samsyn kring en marksnål teknik och låta andra än Svenska kraftnät vara med vid bedömningen. Likväl böjer sig regeringen för Svenska kraftnäts överprövning och konventionella syn på byggande av denna kraftledning. Omgivningen häpnar. Hur resonerade regeringen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Resonemanget är enkelt. Det var den bästa och mest kostnadseffektiva tekniken för att snabbt kunna förse södra Sverige med ny el, dämpa elprisökningarna i södra Sverige och se till att södra Sveriges företagare kan expandera. Då måste regeringen ta ansvar för att även den södra landsändan ska kunna utvecklas.

När det gäller den andra frågan som Anders Åkesson tar upp, om Clab, var det helt enkelt så att överklagandeprocesser riskerade driften för den svenska kärnkraften. Därför var regeringen tvungen att dela upp frågan i två processer för att kunna garantera fortsatt drift av svensk kärnkraft.

Jag ser fram emot att vi inom några månader kommer att presentera de slutgiltiga besluten i frågan.

Fru talman! Antalet unga som ansökte om skuldsanering fördubblades förra året. En starkt bidragande orsak till det är konsumtionslånen, lån som tas för konsumtion utan ordentlig säkerhet och i många fall utan ordentlig kreditprövning. Flera avslöjanden från bland andra Svenska Dagbladet har kommit under de senaste veckorna om hur låneföretagen slåss om nya lånekunder. Efter ett litet inköp av smink via nätet kom det under kort tid mejl 18 gånger om låneerbjudanden till den person som gjort köpet. Det är en aggressiv och oseriös marknadsföring. Och det var inte det värsta exemplet. En del personer hade fått upp till 100 mejl.

Betaltjänsterna har börjat marknadsföra sig som en inkomstkälla för nätbutiker. Vinsterna ska i stället dras in via lån och räntor. Register över nätbutikernas kunder byggs upp, och kunderna bombarderas med lånereklam - lån som de inte vill ha eller behöver.

Vad tänker Åsa Lindhagen göra för att komma åt den oseriösa marknadsföringen, krediterna och överskuldsättningen?

Fru talman! Jag tackar riksdagsledamoten för en mycket viktig fråga. Detta handlar om människor som hamnar i väldigt stor utsatthet om de drabbas av överskuldsättning.

Regeringen har vidtagit en rad olika åtgärder. Vi har bland annat infört ett ränte- och högkostnadstak för krediter. Marknadsföringslagen har också skärpts ganska nyligen och innebär att marknadsföring inte får vara påträngande, eftersom detta handlar om en väldigt allvarlig verksamhet. Om man jobbar med att låna ut pengar behöver man som aktör ta ett stort ansvar på denna marknad. Detta kommer regeringen fortsätta att ha fokus på även framöver. Och jag utesluter inte att vi kommer att vidta fler åtgärder utöver de åtgärder som jag lyfte fram. Vi ser också att särskilt unga människor riskerar att hamna i kläm och starta sitt vuxenliv som överskuldsatta. Det är förstås någonting som vi kommer att behöva fortsätta att jobba med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Omsorgen om och den medmänskliga solidariteten med medmänniskor i utsatta situationer är avgörande för ett mänskligt samhälle. Denna omsorg sträcker sig ut över nationsgränserna. Sverige är ett föregångsland som i många år har upprätthållit enprocentsmålet.

Men för att behålla legitimiteten för ett generöst bistånd måste det vara effektivt. Svenska skattemedel får inte försvinna i korrupta fickor. Det är kriminellt. De skyldiga måste ta konsekvenserna av att ha stulit pengar avsedda för fattigdomsbekämpning, sjukvård och skolundervisning.

Antikorruptionsarbetet utgör en allt viktigare del av biståndet. Men i Sidas korruptionsrapport framgår det att av 127 bekräftade misstankar om korruption ledde bara 13 till polisanmälan, detta trots att Sida skriver: Vid misstanke om brott är grundregeln att anmäla till rättsväsendet i det land där brottet skett.

Vilka instruktioner avser regeringen att ge Sida för att fler korruptionsmisstänkta ska polisanmälas?

Fru talman! Jag tackar Gudrun Brunegård för denna fråga.

Låt mig börja med att slå fast att korruption är ett av de absolut största utvecklingshinder som vi har på jorden. Biståndet måste för det första hålla rent i sin egen låda, så att säga, för att vi ska se till att vi har koll på pengarna - spårar dem och vet var de går. Biståndet måste för det andra bidra till att minska förekomsten av korruption i de samhällen som biståndet verkar i.

Styrningen av Sida är väldig tydlig. Det handlar dels om att detta är ett arbete som ska vara djupt integrerat i demokratifrämjande och demokratistärkande arbete, dels om att vi ska ha rigida riktlinjer att följa upp, kräva tillbaka pengar och alltid anmäla och aldrig acceptera korruption. Sida jobbar hårt med detta. Vi har också förstärkt Sidas möjligheter att anställa controllrar och så vidare för att också ute i fält vara bättre och mer på i just dessa frågor. Vi kommer att fortsätta med det. Det är oerhört angeläget.

Fru talman! Min fråga riktar sig till finansmarknadsministern. Den handlar om klimatet och finansmarknaden.

Vi ser att det finns ett ökat intresse för att placera och investera tillgångar som bidrar till klimatomställning. Det här ökar såväl bland konsumenter som bland kapitalmarknadens aktörer, och det är en utveckling som kan förväntas fortsätta.

Samtidigt finns också ett intressant område som handlar om hur klimatförändringarna skapar risker för den finansiella stabiliteten. Nyligen kom en studie om hur pass väl förberedda företag på Stockholmsbörsen är på klimatförändringarna och de risker som finns. Studien visade att många hade mindre bra koll.

Min fråga till statsrådet är hur regeringen ser på att många bolag saknar kunskap och beredskap när det gäller klimatrisker och vad regeringen gör för att fler företag ska få detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack, riksdagsledamoten, för en oerhört viktig fråga!

Jag kan konstatera att det förstås är väldigt allvarligt att bolag inte har koll på sina klimatrisker. Jag brukar säga i många olika sammanhang att klimatrisker också är tätt förknippade med finansiella risker. Om man som företagare inte har koll på klimatriskerna och inte hänger med i omställningsresan kommer vi framöver att se företag som inte klarar av att leva vidare och går i konkurs.

Om man till exempel investerar sina pengar i en verksamhet som inte är förenlig med omställningen, exempelvis i kolkraftverk runt om i Europa som stänger igen just nu på grund av att priset på utsläppsrätter har skjutit i höjden, gör man förstås en dålig investering. Man vill inte investera i ett kolkraftverk som stänger efter fem år.

En väldigt viktig del i det som har gjorts är att politiken har ställt mycket högre krav på rapportering kring hållbarhet så att man ska kunna granska bolagen och sätta press på dem att ha koll på sina risker.

Fru talman! Under några månaders tid har vi förundrats över hur den svenska miljölagstiftningen har äventyrat Cementas verksamhet på Gotland.

Nu har miljöbalken ställt till det också för ett annat viktigt företag, nämligen LKAB. Trots ett långvarigt och dyrbart arbete har företaget fått nej på en ansökan om utökat tillstånd för brytning i Kirunagruvan. Jag har några frågor till statsrådet Baylan.

För det första: När inte ens ett stort statsägt företag tycks kunna leva upp till miljöbalkens bestämmelser - vad föranleder det för kommentarer från statsrådet?

För det andra: Tycker statsrådet att det är rimligt att det ska ta många år i domstol innan den här typen av ärenden avgörs?

För det tredje: Paradoxalt är att miljöbalken försenar eller förhindrar också klimatsmarta verksamheter. Mot den bakgrunden vill jag gärna veta vad ministern tycker att vi ska göra med denna krångellag.

Fru talman! Det är i huvudsak samma lagstiftning som har gällt under en längre tid, så det handlar inte om några månader. Den gällde också på den tid Lars Jilmstads parti satt i regeringen och ledde regeringsarbetet.

Vi har ett behov, fru talman, av att se över regelverket. Mot bakgrund av detta sker redan en rad översyner. Det gäller minerallagen, delar av miljöbalken och implementeringen av dessa regler. Detta gör vi därför att vi behöver göra en snabb omställning. Svensk industri och svenskt näringsliv vill vara med på den resan, och det är någonting som är väldigt bra.

Vi håller på och tittar över regelverken, och jag ser framför mig att vi kan öka både förutsägbarheten och robustheten i systemet utan att tumma på centrala värden som en bra miljö, rent vatten och ren luft. Det tror jag har starkt stöd hos svenska folket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Därutöver, fru talman, tittar vi igenom implementeringen. Vi har till exempel gett ett uppdrag till länsstyrelserna att skynda på sina processer så att vi kan göra den snabba omställningen för klimatet, för jobben och för den ekonomiska tillväxten.

Fru talman! Min fråga går till biståndsminister Per Olsson Fridh.

Afghanistans befolkning är i akut behov av livsmedel efter talibanernas ockupation. Omvärlden bör därför hjälpa till med mat, mediciner och sjukhusartiklar för att lindra den mest akuta nöden. Talibanernas regim är inte demokratiskt vald, och det är alldeles för tidigt att visa den acceptans. Det förekommer många rapporter om exempelvis övergrepp och stängda flickskolor. Insatser utöver akut hjälp riskerar att förstärka talibanerna såväl med finanser som med internationell acceptans.

Därför är min fråga: Om regeringen nu även återstartar projekt utöver nödhjälp - vilka påtryckningsmedel har vi då kvar för att kräva att den talibanska regeringen respekterar rättsstatsprinciper, demokrati och mänskliga rättigheter?

Fru talman! Jag tackar för frågan. Afghanistan är och har blivit en otroligt akut situation. Det var en stor humanitär kris redan innan talibanerna tog makten, och sedan dess har läget tyvärr bara blivit värre och blir värre varje dag.

Det finns inte ens en tanke på att vi skulle återstarta projekt som involverar en talibanstyrd regim eller talibanstyrda offentliga verksamheter. Däremot har Sverige ett fortsatt ganska stort långsiktigt utvecklingsbistånd kvar i Afghanistan via till exempel Svenska Afghanistankommittén och deras arbete. Det handlar också om direktstöd till delar av FN:s organisationer som fortfarande är kvar på marken och levererar utanför och utan involvering av talibanerna.

Detta är kanaler som vi nu måste se om vi kan skala upp. Rent humanitärt bistånd kommer inte att räcka för att undvika en kollaps i Afghanistan; vi måste också få in det lite mer långsiktiga stödet, som kan trigga lite grann av en lokal ekonomi och bidra till försörjning så att familjer kan sätta mat på bordet. Då är det tyvärr inte bara humanitärt stöd som krävs, utan då måste vi också nyttja de kanaler som vi känner till, som vi litar på och som finns på marken.

Fru talman! Min fråga går till Anders Ygeman.

PTS har i dagarna släppt en rapport som innebär att Sverige sannolikt inte heller fortsättningsvis når sina mål gällande bredbandsutbyggnad. Bredbandsutbyggnaden har avstannat när den har nått platser där den så kallade marknaden egentligen inte är intresserad. Samtidigt får vi höra om företag, inklusive Telia, som bryter avtal om utbyggnad eller drar ut på genomförandet orimligt länge.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

På många ställen klipps kopparnätet innan alternativ finns, vilket lämnar människor utan kommunikationsmöjligheter, inte minst när även mobiltäckning saknas.

Jag vill fråga digitaliseringsministern hur regeringen avser att se till att alla invånare i Sverige får tillgång till internet och telefoni inom rimlig tid, när det verkar som att det inte är tillräckligt att anslå mer medel.

Fru talman! Låt mig bara nyansera bilden av PTS rapport. Den visar att två av tre mål kommer att nås till 2025 och att 95 procent av svenskarna i dag har tillgång till en höghastighetsuppkoppling i sin omedelbara närhet. Man tror att man ska komma upp till någonstans mellan 98 och 99 procent.

Frågan gäller alltså dessa 1 eller 2 procent på slutet, och då tror jag att det handlar väldigt mycket om marknadstillväxt och teknikutveckling. Vi kommer inte att kunna dra fiber för de sista procenten, utan vi kommer att använda fixed wireless, 5G och andra mobila lösningar. Det har man inte tagit höjd för i PTS rapport.

Jag är därför ganska övertygad om att vi kommer att nå målen till 2025, men vi är inte främmande för att skjuta till mer medel om det visar sig att det skulle behövas. För målet är tydligt: Alla svenskar ska ha tillgång till en snabb uppkoppling oavsett var i landet man bor.

Fru talman! Min fråga går till energiminister Anders Ygeman.

Fisket är en av våra basnäringar. Nu hotas denna näring av havsbaserade vindkraftverk, som placeras ut i havet i stor mängd. De är upp till 350 meter höga, lika höga som Eiffeltornet. Detta görs utan att kustkommunerna får vara med och bestämma. Besluten ligger hos regeringen.

Statsministern prisade vindkraften i partiledardebatten och därmed vindkraftsbolagen, som jublar och projekterar för fullt.

Men hur tänker regeringen när det gäller basnäringen fiske och de förändrade fiskemönster som vindkraften orsakar?

Fru talman! Vi tvekade lite eftersom vi har landsbygdsministern här; han kanske är bättre lämpad att besvara frågor om just fisket.

Jag måste även här göra några tillrättalägganden. Vi har ett kommunalt veto i Sverige, så kommunerna har ett avgörande inflytande över om det ska uppföras vindkraft i deras kommun. Även om ansökningsprocesserna kommer att förändras har regeringen inga planer på att avskaffa det kommunala vetot.

Jag tror att havsbaserad vindkraft kan samsas väl med miljö- och näringsintressen, som fiske, och med försvarsintressen, som inflygningszoner och andra saker. Det gäller att vi klarar att väga de här sakerna tillsammans och anpassa dem till den lokala situationen. Gör man det är jag övertygad om att fiske, försvar och framtida vindkraft klarar att samsas på ett bra sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga ställs till statsrådet Ygeman.

Omställningen till koldioxidfri stålproduktion genom Hybrit och SSAB beräknas minska Sveriges CO2-utsläpp med 10 procent. Ju förr detta sker, desto bättre för klimatet och för jobben. Det vore mycket olyckligt om den helt nödvändiga kraftledning som ska säkerställa elförsörjningen till SSAB:s omställning försenas på grund av tillståndsprocesser. Ingen vinner på detta, utan det vore snarare en gigantisk förlust för alla.

Vad gör regeringen för att säkerställa att SSAB:s omställning inte går i stöpet på grund av att denna kraftledning blir försenad eller inte byggs?

Fru talman! Jag vill börja med att bekräfta Sofia Amlohs bild; det är extremt viktigt för klimatet att Hybrit blir verklighet. Det stämmer att Hybrit kan bidra till att minska Sveriges utsläpp med 10 procent, men Hybrit kan också bidra till att minska Europas utsläpp med motsvarande 35 procent av Sveriges utsläpp. Detta vore en fantastisk minskning och ett fantastiskt bidrag.

Vi ska använda det svenska elöverskottet för att importera arbetstillfällen och industriproduktion till Sverige. Även om regeringen i detta läge inte är formellt inblandad i processen är jag beredd att göra det jag kan för att underlätta för kommuner, länsstyrelser och företag för att se till att denna för Sverige så viktiga industriproduktion och denna för Sverige så viktiga elledning kan bli verklighet.

Fru talman! I ett tidigare svar sa statsrådet Ygeman att regeringen tar ansvar för elförsörjningen i Skåne. Detta stämmer inte. Aldrig tidigare har elpriserna i Skåne varit så höga. Pensionärer, barnfamiljer och alla andra bävar inför vintern och de höga elräkningarna.

Ministern talade också varmt om havsbaserad vindkraft, men han missade att detta extremt subventionerade kraftslag slår undan benen på andra, mer pålitliga, energikällor. Han missade också att vindkraften inte levererar när det inte blåser.

Jag undrar därför: Vad tänker regeringen göra för att skåningar inte ska frysa i vinter?

Fru talman! Vi som har fått glädjen att många gånger besöka Skåne vet ju att den bristande blåsten i Skåne inte är landskapets största problem.

Skämt åsido - det vi gör är att se till att få mer lokal elproduktion på plats. Vi ser till att få bättre överföringskapacitet mellan landets norra och södra delar. Vi bygger bort flaskhalsar och ser till att tillföra ny elproduktion.

Elpriset i Skåne är alldeles för högt. Detta beror dock inte på oppositionens eller regeringens energipolitik, utan det beror på stigande efterfrågan i och med pandemin och på sjunkande gasleveranser från Putins Ryssland. Svaret för Europa är att göra sig fritt från olje- och gasberoende av Mellanöstern och Ryssland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! De stora problemen med överskuldsättning, som drabbar både individer och samhället, har inte minskat under pandemin, utan tvärtom. De åtgärder som regeringen har vidtagit har varit uddlösa och inte tillräckliga.

Sverigedemokraterna lanserar därför ett kraftfullt åtgärdsprogram med 20 punkter för att vända den negativa trenden med överskuldsättning. Ett av våra förslag är att efter finsk modell begränsa tiderna för när utbetalning av lån kan ske. Riskerna för att lån tas på ogenomtänkta grunder ökar på kvällar och nätter, speciellt om det finns en missbruksproblematik med i bilden.

Jag vill därför fråga finansmarknadsministern om det är rimligt att kunna få ett snabblån på 20 000 kronor utbetalt när man står på krogen klockan ett en lördagsnatt. Jag vill också fråga om hon delar Sverigedemokraternas uppfattning att begränsningar för utbetalning av snabblån bör införas.

Fru talman! Jag har varit väldigt tydlig i många olika sammanhang med att jag inte utesluter några åtgärder när det gäller att komma till rätta med aktörer som inte tar sitt ansvar på finansmarknaden. Lånar man ut pengar måste man ta ansvar för att se till att människor inte hamnar i kläm.

En oerhört viktig del i detta är att de aktörer som lånar ut pengar gör ordentliga kreditprövningar. Vi vet att risken för att människor hamnar i ekonomisk utsatthet minskar väldigt mycket om man gör detta. En sådan utsatthet påverkar hela vardagen. Den påverkar boende och alla möjligheter när det gäller levnadsomkostnader, som beskärs för dem som hamnar i kläm på det här sättet.

Finansinspektionen har precis gått ut med nya allmänna råd om hur man gör dessa kreditprövningar; det vet jag att riksdagsledamoten har uppmärksammat. Det är nu oerhört viktigt att aktörerna tar sitt ansvar på marknaden - det är mitt tydliga besked. Jag utesluter heller inte att vi kommer att vidta fler åtgärder.

Fru talman! Svenska bönder slåss mot stora lönsamhetsproblem. Bara i år har kostnaderna för bränsle i svenskt jordbruk gått upp med snart 1 miljard. I en bransch som har en samlad lönsamhet på drygt 5 miljarder varje år får detta såklart stora konsekvenser.

Statsrådet Ygeman sa precis att man gärna vill importera produktion till Sverige. När det gäller jordbruk och livsmedelsproduktion är trenden dock snarare tvärtom; varannan tugga är i dag importerad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Därför skulle jag vilja fråga näringsminister och landsbygdsminister Baylan detta: Är livsmedelsstrategins mål inte längre viktiga att uppnå? Hur ska vi i så fall stärka svenskt jordbruks konkurrenskraft och lönsamhet? Detta behöver ske nu - annars kommer vi inte att närma oss livsmedelsstrategins mål för 2030.

Fru talman! Det är oerhört centralt att vi stärker det svenska jordbrukets konkurrenskraft. Detta gör vi genom flera åtgärder.

Det kanske viktigaste är att vi satsar mer på det svenska jordbruket. Jag har nyligen, i den budget som vi har lagt fram till riksdagen, presenterat satsningar som är betydligt starkare än tidigare. Det rör sig om 28 ½ miljard till landsbygd och jordbruk i vårt land i det paket som vi lägger fram.

Parallellt med detta, fru talman, jobbar vi med en strategisk plan som ska definiera hur vi jobbar vidare för att stärka lönsamheten och konkurrenskraften i det svenska jordbruket. Det handlar framför allt om förenklingar men också om satsningar, till exempel innovationssatsningar; det tror jag också är centralt.

En del av konkurrenskraften hämmas av beroendet av fossil energi, till exempel diesel. Därför är det viktigt för regeringen att jobba för att göra jordbruket fossilfritt. Helena Jonsson har nyligen presenterat en utredning som jag ser fram emot att föra vidare för att göra jordbruket fossilfritt och mer konkurrenskraftigt.

Fru talman! De svenska drivmedelspriserna har den senaste veckan nått nya rekordnivåer. Dieselns literpris har på sina håll redan sprängt 20kronorsvallen, och i medier har vi kunnat läsa att vi har världens högsta dieselpris. Detta sker i ett land som faktiskt till stora delar präglas av landsbygd där reella alternativ till bilen saknas.

Bilen används inte bara för att människor ska kunna ta sig till och från sina arbeten, utan även inom en lång rad offentliga verksamheter, vars ökade bränslekostnader nu kommer att leda till minskad välfärd eller ökat skatteuttag. Samtidigt vittnar företag om rekryteringsproblem när människors disponibla inkomst äts upp av bränslekostnader. För somliga lönar det sig inte längre att arbeta. De ökade transportkostnaderna slår mot alla, men hårdast där alternativen saknas.

Min fråga till statsrådet Baylan är därför: Hur ska Sveriges landsbygder kunna utvecklas med världens högsta drivmedelspriser?

Fru talman! På kort sikt, Eric Palmqvist, sker det genom att regeringens budget får stöd i den här kammaren. Vi gör historiskt stora satsningar på den svenska landsbygden, inte minst genom att ge stöd till mackar, se till att det finns bra service och se till att våra medborgare har högre disponibla inkomster.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är klart att det är ganska höga både bensin- och dieselpriser just nu, inte bara i Sverige utan globalt. Precis som energiministern tidigare sa beror det naturligtvis på att vi är djupt beroende av Mellanöstern och Ryssland för mycket av den här energin.

Den långsiktiga vägen framåt, fru talman, är enkel men svår. Den är enkel i den meningen att vi vet att vi måste bli av med detta beroende. Den är svår därför att det tar tid. Att det tar tid beror på att vi behöver mer av biodrivmedel och elektricitet i transportsektorn.

Det är naturligtvis detta vi jobbar med. På kort sikt ser vi till att stötta den svenska landsbygden och människors möjlighet att leva och arbeta där. På längre sikt ser vi till att bli mindre och mindre beroende av gas och olja från Putin och olja från Mellanöstern.

Fru talman! "Inte en spänn ska gå till talibanerna!" sa Ann Linde när talibanerna tog över Afghanistan i augusti. Det är en hållning som kan vara enkel att hålla med om, men den behöver tyvärr problematiseras något. Moderaterna vill fokusera svenskt bistånd och öka andelen humanitärt bistånd. Det enda sättet att nå utrikesministerns mål är att stoppa allt bistånd till ett land som är ett av de mest biståndsberoende länderna i världen, med risk för massvält och en humanitär katastrof. Det är en mycket svår balansgång.

EU har nu meddelat att man vill frigöra delar av tidigare frysta pengar för att påbörja ett mer långsiktigt utvecklingssamarbete i Afghanistan. Min fråga är därför: Hur försäkrar sig biståndsministern om att inget bistånd nu går till talibanerna?

Fru talman! Jag deltog på mötet med EU:s biståndsministrar och var med och uppmanade kommissionen att tina upp delar av de 180 miljoner euro som tidigare fanns för långsiktigt bistånd. Men vi ska inte kanalisera biståndet via staten, som vi har gjort, till regimen och till institutioner som i dag styrs av talibanerna. I stället måste vi använda oss av de aktörer som finns på marken, som vi litar på och som jobbar utanför den statliga strukturen. Svenska Afghanistankommittén är en sådan, Unicef är en annan. När pengarna hamnar där kan vi känna oss trygga. Sedan måste vi såklart följa upp detta noga.

Att enbart ge humanitärt bistånd, som Moderaterna förespråkar, kommer inte att lösa krisen i Afghanistan och kommer inte att förhindra kollapsen och svälten i Afghanistan. Vi måste ha in en mix av insatser, både långsiktigt stöd och humanitärt stöd. Endast då kommer vi att kunna stå upp för Afghanistans folk så som vi har lovat.

Fru talman! Bredbandsmålet för 2020 lyckades regeringen inte nå upp till. Bredbandsmålet för 2025 ser också ut att misslyckas. Det finns en rapport som visar att 15 av landets 21 regioner inte kommer att nå bredbandsmålet, någonting som är mycket bekymmersamt. Det är främst på landsbygden som målen inte kommer att nås. I dag har cirka 87 procent av hushållen i städer och tätorter tillgång till snabbt bredband. Men på landsbygden är det bara 55 procent.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Regeringen satsar uppenbarligen för lite pengar på bredbandsutbyggnaden. Varför togs det inte större tag när bredbandsmålet för 2020 inte nåddes? När kan landsbygden få känna en inkludering i det digitala samhället?

Fru talman! Jag får välkomna Jimmy Ståhl till debatten om bredband. Jag kan upplysa om att vi förra året sjudubblade bredbandsstödet i budgeten. Den intresserade kan läsa i Sverigedemokraternas budget historiskt hur de uppmärksammade det faktum att vi inte klarade 2020-målet och fundera över varför motsvarande satsningar inte fanns tidigare i Sverigedemokraternas budgetar.

Men jag vill också nyansera bilden lite. I dag är det 95 procent av svenskarna som har tillgång till snabbt bredband. Det är mest i hela Europa. Rapporten från PTS, Post- och telestyrelsen, visar att vi kommer att klara målet att 98 procent ska ha ultrasnabbt bredband och att vi kommer att klara målet för alla dem som ska få 30 megabit. Det är 2 procent kvar, men i motsats till Jimmy Ståhl är jag beredd att tillföra ytterligare medel, göra ytterligare insatser och bejaka den teknikutveckling som sker. Därför är jag övertygad om att vi 2025 kommer att nå målet om att alla svenskar ska ha tillgång till snabbt internet.

Fru talman! Det är tragiskt att flyget, som snabbt kan ta oss från norr till söder i vårt land, blivit en symbolfråga för kampen mot klimatförändringarna. Angående tåg är det så att de behöver speedas upp. Stambanorna kan inte ta emot mer trafik i Skåne. Skåne behöver tåg som stannar på orterna. I Höör och Eslöv planerar regeringen att höghastighetståg ska gå på orörd mark utanför stadskärnorna. I Finja utanför Hässleholm ska ett nytt stationsläge byggas, vilket medför skytteltrafik till och från stationen. Hela sträckan Lund-Hässleholm är kidnappad av höghastighetståg och passar inte in i det som behövs för pendling till och från jobb, för tillväxt och för godsflöden i Skåne. Regeringens feltänk om Stockholm-Göteborg-Malmö rakt och snabbt skapar problem för det runda Skåne lokalt och regionalt. Hur tänker regeringen lösa frågan för regional och lokal tågtrafik i Skåne, och vad kommer kalaset med höghastighetståg att kosta de skånska kommunerna?

Fru talman! En bit in på 80-talet fanns det en samsyn om att man hade kommit till ett maxtak för tågen. Det skulle inte finnas så stor efterfrågan på tågtransporter.

Sedan dess har efterfrågan från såväl företag som människor slagit rekord. Vi har byggt mer, och därför använder människor mer. Men det beror också på att såväl företag som medborgare är mycket klimatmedvetna och vill använda det här energieffektiva och rena transportsättet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Mot den bakgrunden, fru talman, har regeringen presenterat historiskt stora satsningar på att bygga nya tåg, på att underhålla de spår vi har och på de regionala trafikstråken. Det kommer vi att fortsätta med.

Det som förvånar mig, fru talman, är att Moderaterna, trots att större delen av vårt stamnät är närmare 100 år gammalt, motsätter sig byggande av ett nytt stamnät i vårt land parallellt med det som redan finns därför att det skulle gå alldeles för snabbt.

Fru talman! Länderna i Europeiska unionen har i veckan kommit överens om nya fiskekvoter för Östersjön. De undantag som tidigare har funnits för bland annat Hanöbukten är nu borttagna. Detta drabbar främst det småskaliga fisket i bland annat Blekinge. Fiskarna själva beskriver detta som en dödsstöt för näringen.

Ett problem med fiskeripolitiken i Östersjön är det storskaliga foderfisket, som tömmer sjön på fisk. Men veckans beslut påverkar även det småskaliga humankonsumtionsfisket. För att fisket ska kunna överleva på sikt och för att vi ska ha de levande friska kuster som vi alla önskar är det viktigt att vi gör någonting för att hjälpa näringen nu. Jag skulle därför vilja fråga landsbygdsministern vad han avser att göra för att rädda det småskaliga humankonsumtionsfisket i Östersjön.

Fru talman! Jag håller helt och hållet med Åsa Coenraads om att det stora problemet är det otroligt stora trycket på de bestånd som finns i Östersjön och det faktum att dessa blir mindre och mindre. Hade vi inte lyckats i de här förhandlingarna med att pressa tillbaka fiskekvoterna är risken ganska stor att varken storskaligt eller småskaligt kustnära fiske hade varit möjligt de kommande åren. Det är bara att konstatera.

Mot den bakgrunden är jag väldigt nöjd med den uppgörelse som träffades. Därmed är förstås inte sagt att den kommer att lösa alla problem. Det här kommer att behöva göras ett antal år. Jag är också nöjd med att vi lyckades utverka en del undantag just för vårt kustnära fiske.

Vi behöver också se hur vi kan hjälpa många av dem som i dag är beroende av det kustnära fisket att kunna överbrygga eller överleva under de kommande åren tills fiskebestånden är så pass starka att vi återigen kan bedriva ett starkare fiske än vad vi kan göra i dag. Vi kan helt enkelt inte fortsätta att pressa fiskebestånden på det sätt som vi gjort historiskt.

Fru talman! Tidigare i år fattade regeringen beslut om nya tider för allmän jakt i Sverige. Det innebar bland annat förändring inom älgjakten, rådjursjakten och en rad andra områden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi som utbildar och har utbildat nya generationens jägare i teorikurs för jägarexamen har alltid kunnat säga att skälet till våra olika jakttider har byggt på biologiska och ekologiska hänsyn. Det har handlat om att på ett etiskt och bra sätt förvalta våra olika viltstammar.

Nu har man fattat beslut som är svåra att förstå ur det perspektivet. Tidigare i dag fick jag ett exempel från Östergötland där man upplever att det pågår brunstaktivitet i älgstammen efter att älgjakten har påbörjats i södra Sverige på det nya datumet den 8 oktober.

Jag vill därför fråga landsbygdsminister Ibrahim Baylan: Vilka ekologiska och biologiska faktorer har varit ledande för regeringens beslut om förändrade jakttider?

Fru talman! Varje gång vi fastställer till exempel den här typen av jakttider är det efter noggrann dialog med våra myndigheter, expertmyndigheter, men naturligtvis också forskningen. Det ligger till grund och botten för besluten.

Om man vill politisera det, som Erik Ottoson gör, försöker man säga att det helt enkelt inte går att förstå. Om man läser på ordentligt ser man vad som är grunden för detta. Det bygger på väl genomarbetade underlag från våra myndigheter och också från forskningen.

Fru talman! Jag vill också passa på, eftersom det är sista frågeställare och antagligen också min sista frågestund, att tacka både ledamöterna och talmannen för den här tiden.

Frågestunden var härmed avslutad.