Fru talman! Alexandra Anstrell har frågat mig om jag har tagit några initiativ till att genomföra en övergripande analys för att granska effekterna av hur den omfattande vindkraftens buller påverkar våra medborgare och hur det i så fall kan regleras bättre samt om jag har för avsikt att initiera mer forskning för att studera hur människor påverkas långsiktigt av vindkraftens buller.
Vidare har Alexandra Anstrell frågat om jag kan tänka mig att initiera en parlamentarisk kommission med uppgift att genomföra riskanalys och arbeta för att lägga fast demokratiska strategier för land- och havsbaserad vindkraft.
Låt mig inleda med att riksdagen har, efter förslag från regeringen, antagit målet att 100 procent av elproduktionen ska vara förnybar 2040. Vindkraften byggs nu ut kraftigt, och jag förväntar mig att en fortsatt utbyggnad kommer att bidra till att möjliggöra klimatomställningen.
Vindkraftverk kan under vissa förutsättningar alstra buller med en karaktär som ökar risken för störning. Det kan även förekomma påtagligt lågfrekvent buller. Detta tas upp och beskrivs i Naturvårdsverkets reviderade vägledning om buller från vindkraftverk som publicerades i december 2020. Enligt vägledningen bör riktvärdet för buller utomhus skärpas om ljudet återkommande och påtagligt varierar i styrka och karaktär, det som kallas amplitudmodulation. Folkhälsomyndigheten har gett ut allmänna råd med riktvärden som också omfattar lågfrekvent buller, och Naturvårdsverket har förtydligat att dessa riktvärden bör beaktas vid planeringen av nya vindkraftsparker.
I Naturvårdsverkets vägledning redovisas också den studie om sömnstörning som Alexandra Anstrell hänvisar till. Studiens syfte var att undersöka vindkraftsbullers påverkan på sömn och genomfördes med nivåer inomhus som är högre än de som är tillåtna i Sverige. Resultaten är därför inte direkt överförbara till svenska förhållanden. Det går inte att utesluta att sömnen kan påverkas av vindkraftsbuller som påtagligt varierar i styrka och karaktär, men Naturvårdsverket har bedömt att risken för det är liten.
När det gäller frågan om forskning hänvisar jag återigen till forskningsprogrammet Vindval, som har pågått i många år och omfattar vindkraftens påverkan på människor, natur och miljö. Programmet drivs och finansieras av Statens energimyndighet och Naturvårdsverket. Inom Vindval pågår nu arbete med att ta fram en rapport som sammanfattar vindkraftens påverkan på människor, inklusive konsekvenser av buller. Rapporten kommer att publiceras senare i år.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Förutom forskningen inom Vindval finns också ett mer tekniskt inriktat program kallat Vind-el. Energimyndigheten genomför dessutom satsningar på att bygga upp kompetens och kunskap om vindkraft hos olika aktörer både lokalt och regionalt.
Även om det vore välkommet med mer forskning om hur människor påverkas långsiktigt av vindkraftverkens buller är de riktvärden vi har i dag väl avvägda. I jämförelse med de negativa hälsoeffekter som accepteras från andra bullerkällor i samhället har vindraftsbuller en relativt sträng reglering. Jag ser därför inte anledning att nu se över dagens reglering eller initiera ytterligare forskning om vindkraftens påverkan på människor.
Som svar på frågan om att lägga fast demokratiska strategier för vindkraft vill jag lyfta upp den nyligen redovisade utredningen om kommunal tillstyrkan av anläggande av vindkraft. Syftet med utredningen var bland annat att göra miljöprövningen av vindkraftsanläggningar på land mer rättssäker och förutsägbar, vilket är viktiga delar i den demokratiska förankringen vid utbyggnad av vindkraft. Utredningens betänkande överlämnades den 22 juni 2021 och har nu remitterats.
I januari i år presenterade generaldirektörerna för Naturvårdsverket och Energimyndigheten en gemensam nationell strategi för en hållbar vindkraftsutbyggnad. Syftet med strategin är att skapa förutsättningar för att utbyggnaden av vindkraft framöver ska kunna ske hållbart samt med ett större mått av samsyn och förutsebarhet.
När det gäller den havsbaserade vindkraften bedöms den kunna bidra till att möta de energi- och klimatpolitiska målen samt de framtida ökande elbehoven och en ändamålsenlig elnätsutveckling. Inom Regeringskansliet bereds för närvarande förslag till nationella havsplaner. Syftet med havsplanerna är att bidra till en långsiktigt hållbar utveckling.
Havsplanerna kommer att ge vägledning till myndigheter och kommuner vid planläggning och prövning av anspråk på användning av de områden som omfattas av planerna, så att områdena kan användas för det eller de ändamål som de är mest lämpade för med hänsyn till områdenas beskaffenhet och läge samt de behov som finns. Planerna ska även främja samexistens mellan olika verksamheter och användningsområden. I havsplanerna kommer områden där energiutvinning bedöms vara den mest lämpliga användningen att pekas ut.
Sammanfattningsvis pågår det en rad aktiviteter för att skapa förutsättningar för att utbyggnaden av vindkraft framöver ska kunna ske hållbart samt med ett större mått av samsyn och förutsebarhet. Jag ser därför inte anledning att initiera en parlamentarisk kommission eller nu vidta några ytterligare åtgärder ifråga om land- och havsbaserad vindkraft.
Avslutningsvis vill jag upprepa tidigare svar till Alexandra Anstrell: Jag avser att fortsätta att följa vindkraftsfrågan noga, verka för samexistens mellan vindkraft och andra intressen samt tillvarata potentialen i att vindkraftsproducerad el effektivt bidrar till att Sverige blir världens första fossilfria välfärdsland.