Fru talman! Inledningsvis vill jag yrka bifall till reservation 7, även om jag naturligtvis står bakom våra övriga reservationer i betänkandet.
Om en vecka öppnar Sverige upp. Äntligen ser vi ljuset i tunneln. Äntligen ser friheten ut att återvända. Vi kan gå på bio, resa och äta tillsammans - allt det där som vi för ett och ett halvt år sedan bara tog för givet. På några få veckor var världen inte längre vad den varit. Läget var totalt överrumplande, till och med chockartat.
Regeringars ledarskap i kris blev helt avgörande för att hantera situationen. Naturligtvis gällde detta även Sverige. Men i Sverige har vi fått vänja oss vid att vi varit sena och inte sällan bland de sista i Europa när det gällt alltifrån testning, smittspårning och vaccination till träffsäkra restriktioner.
Regeringen har fått svidande kritik i inte minst Coronakommissionens första delbetänkande som kom i december. I en kris leder regeringen landet. Det har denna regering haft svårt att göra. I stället har man gömt sig bakom myndigheter.
Fru talman! När pandemin började var Sverige ett av få länder som saknade lagar för civila kriser. I Norge fick Erna Solbergs regering en sådan lag på plats redan i april förra året. Vid påsktid förra året försökte Sveriges rödgröna regering sig på att under några turbulenta och, enligt mig, taffliga dagar åstadkomma en första pandemilag som skulle gälla i tre månader. Utan särskild tydlighet sökte man mandat för att genomföra en lag som gav regeringen långtgående maktbefogenheter med stor möjlighet till påverkan i enskilda människors liv. Vi moderater såg till att den viktiga principen om underställandemekanism infördes i denna lag, det vill säga att regeringen inte kunde besluta om något som riksdagen inte kunde upphäva. Den lagen användes aldrig.
Hösten kom och med den en ny stor smittspridning, och allt fler partier undrade varför regeringen inte förberedde en tillfällig lag som kunde ge möjligheter till mer träffsäkra restriktioner. Att sitta åtta personer på en idrottsläktare byggd för många tusen och under bar himmel kändes precis så absurt som det var. Men regeringen satt på händerna, och november och december kom med alltmer oroväckande smitta och ett ökande antal dödsfall. Ännu var vaccinet inte på plats.
Fredagen före jul tjugo över åtta på kvällen kom dock ett mejl som sa att regeringen nu vaknat till och ville snabbehandla lagen över jul och nyår så att den skulle kunna vara på plats till den 10 januari. Det är inte konstigt, fru talman, att vi var många som undrade vad regeringen använt sommaren till och vad man gjort under hela hösten.
Fru talman! Regeringen begär nu att den tillfälliga lagen ska förlängas. Jag hade önskat att vi slapp göra det. Men inte minst under förra hösten lärde vi oss att situationen kan förändras snabbt, och detta djävulska virus verkar hitta nya vägar då det visat sig kunna mutera starkare och mer smittsamt. Ännu är inte pandemin över.
Vi moderater vill dock inte förlänga den här lagen längre än vad som är absolut nödvändigt. Vi föreslog därför två månaders förlängning och att lagen skulle omprövas varannan månad för att tas bort när den inte längre behövs. Vi krävde också att regeringen ska återkomma till riksdagen i november för att redovisa hur man använt lagen.
Det är därför mycket glädjande att förslaget till beslut nu är att regeringen ska återkomma till riksdagen senast den 12 november med en skrivelse där man redogör för vidtagna åtgärder med anledning av lagarna och sin inställning till lagarnas fortsatta giltighetstid, det vill säga om man anser att lagarna fortfarande behöver finnas och varför.
Fru talman! Om riksdagen finner att dessa lagar inte längre behövs kommer vi moderater att med kraft driva att de med stöd av utskottets initiativrätt upphävs och tas bort.
Den 29 september kommer nästa steg i återöppnandet av Sverige, och vi är många som välkomnar det. Samtidigt finns en rad orosmoment. Även om vaccintäckningen är relativt hög har vi grupper i Sverige där den är oroväckande låg. I vår följdmotion tryckte vi moderater på vikten av åtgärder för att nå ut till fler människor. Man måste hitta fler vägar.
Ett exempel som visat sig framgångsrikt och som flera regioner tagit efter är Region Uppsalas utskick av bokade tider till bland annat människor i utanförskapsområden. Man såg direkt en positiv effekt av att fler människor kom för att vaccinera sig. Den 15 september kom äntligen en tilläggsöverenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner gällande insatser för ökad vaccinationstäckning. Men denna fråga behöver hållas fast vid tills ett helt annat resultat har uppnåtts.
Fru talman! Vi är många som en längre tid undrat varför i stort sett alla andra länder påbörjat möjligheten att vaccinera 12-15-åringar. Vaccinet har varit godkänt från 12 års ålder under lång tid, och den bedömningen har gjorts av medicinsk expertis. Medicinsk expertis i andra länder har gjort samma bedömning. En rimlig fråga är varför till exempel länder som Danmark, Finland och Norge erbjuder detta men inte Sverige. Det här kunde ha varit på plats före skolstarten och därigenom hindrat en hel del smittspridning. Nu har dock Folkhälsomyndigheten - som vanligt sist i klassen - meddelat att det också kommer att genomföras i Sverige, och jag är glad för det.
Fru talman! Vi moderater har i många frågor drivit den här regeringen framför oss i denna kris. Det gäller bland annat frågor om testning, smittspårning, skyddsutrustning, vaccin, vaccination och ersättning till drabbade personer och näringsidkare. Ersättning till riskgrupper tog vi moderater utskottsinitiativ till, och glädjande nog fick vi utskottet och riksdagen med oss.
Nu behöver också vaccinpassen utredas och utformas, så att de finns klara utifrån olika aspekter som gör dem så väl anpassade som möjligt till svenska förhållanden. Inte minst i övriga Europa har de inneburit en möjlighet att öppna upp för de människor som varit fullvaccinerade eller kunnat visa negativt testresultat. Regeringen har gett uppdraget, och detta är nu ute på remiss.
Vi moderater kommer dock noga att följa den här frågan. Bristen på träffsäkra restriktioner har varit den här regeringens signum. Inte minst har kulturbranschen fått känna på det. De har under en lång tid efterfrågat vaccinpass och måste kunna känna sig trygga i att det finns en långsiktighet om situationen skulle förvärras och restriktioner återinföras. Ett nytt tvärstopp för dem och för många andra branscher skulle faktiskt innebära en katastrof.
Fru talman! Mycket av det som vi moderater under en längre tid drivit, även i vår följdmotion på regeringens proposition gällande den här lagen, har regeringen under veckorna som gått hörsammat. Vi moderater har genom hela pandemin varit en konstruktiv opposition som gjort vårt bästa för att driva på där vi ansett det vara viktigt och samtidigt gjort vårt yttersta för att riksdagen ska vara flexibel och konstruktiv i en svår och extraordinär tid. Vår förhoppning är att vi ska kunna fortsätta att öppna upp och att utvecklingen ska gå i en fortsatt gynnsam riktning. Men erfarenheten av inte minst denna pandemi har lärt oss att man ska hoppas på det bästa men planera för det värsta.
Mina sista ord i detta anförande blir ett varmt och innerligt tack till vår vårdpersonal. Ord räcker inte till för vad ni har betytt och betyder.
(Applåder)