Interpellationssvar - Fastställande av identitet - 2021-09-09

Fru talman! Ann-Sofie Alm har frågat mig hur jag avser att säkerställa rättssäkerheten vid klarläggandet av den sökandes identitet i anknytningsärenden och vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att den sökandes identitet ska kunna fastställas. Ann-Sofie Alm frågar också vilka åtgärder jag avser att vidta för att öka insynen mellan myndigheter och samtidigt förhindra att olovliga slagningar i Migrationsverkets register genomförs.

Frågan ställs mot bakgrund av att Riksrevisionen har granskat hur Migrationsverket och utlandsmyndigheterna arbetar med anknytningsärenden. Det är viktigt att personer som vistas i Sverige är de personer som de utger sig för att vara. Därför är jag och regeringen mycket angelägna om att de identitetskontroller som bör ske också genomförs med hög kvalitet.

Regeringen kommer på sedvanligt sätt att återkomma med en skrivelse till riksdagen med svar på vilka åtgärder regeringen avser att vidta med anledning av de rekommendationer Riksrevisionen lämnat i sin granskning av anknytningsärenden. Ärendet bereds just nu inom Regeringskansliet, och jag vill inte föregå skrivelsen som ska vara riksdagen till handa senast den 20 oktober 2021.

När det gäller den sista frågan angående olovliga slagningar är det viktigt att det finns digitala lösningar som möjliggör ett mer proaktivt arbete. Inom ramen för Migrationsverkets digitala transformationsarbete utvecklas just nu en förmåga att bli bättre på att upptäcka olovliga slagningar. Det skulle bland annat kunna leda till en ökad begränsning av behörigheter i handläggningsstöd och ett system för att upptäcka avvikelser bland de slagningar som görs i Migrationsverkets register.

Som svar på frågan om att öka insynen mellan myndigheter är det först och främst viktigt att myndigheterna till fullo använder de möjligheter som redan finns. Regeringen är dock beredd att överväga ytterligare åtgärder för att öka myndigheters förmåga att dela viktig information mellan varandra i syfte att komma åt kriminella, om detta skulle visa sig nödvändigt.

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret.

Bristande kontroll över vilka som bor i Sverige är en viktig anledning till de otäcka och omfattande problem vi ser med grov organiserad brottslighet, utanförskap och bidragsbrott. Det har väl inte undgått någon problemen med folkbokföringen, felutbetalningar och samordningsnummer.

Antalet personer som inte har styrkt sin identitet är omkring 200 000 - skrivna på felaktiga adresser i Sverige, enligt Skatteverket. Omkring 400 000 så kallade samordningsnummer har utfärdats för personer som inte är eller har varit folkbokförda i Sverige.

Att Riksrevisionen nu ovanpå detta har visat på stora brister i utlandsmyndigheternas arbete med att klargöra människors identitet, till exempel sådana som tänker anhöriginvandra till Sverige, är naturligtvis mycket otryggt att höra. Utlandsmyndigheterna kan alltså inte säkerställa, inte ens klargöra, vilken person som de ger tillstånd att söka asyl. Migrationsverket kontrollerar inte vidare utan godtar utlandsmyndigheternas beslut.

Jag förstår att ministern vill invänta regeringens hela svar på Riksrevisionens rapport på hur man ska få bukt med problemen. De är ytterst allvarliga. Men som ansvarig minister i snart åtta år borde det finnas åtminstone en uppfattning om vad regeringen ska vidta för åtgärder.

Migrationsverket har, trots allt, vid ett flertal tillfällen varnat för att man inte kan identifiera människor som söker sig till och vistas inom vår nations gränser, inte heller att personerna i fråga har endast en identitet. Migrationsverket har i en skrivelse till Justitiedepartementet den 12 februari 2018 efterfrågat ändringar i lagstiftningen för att kunna uppta biometri, det vill säga fotografi och tio fingeravtryck, i ärenden om besöks, studerande, anknytnings- och arbetstillstånd i samband med ansökan. Skrivelsen följdes upp den 30 november 2020 där problemet på nytt tas upp och myndigheten uttryckligen skriver att Migrationsverket i dag har svårigheter att identifiera och verifiera personers identitet. Vi har alltså ingen aning om vilka vi möter på gatan.

Vissa av de saker som Migrationsverket har påtalat i skrivelserna är nu sent omsider på gång att åtgärdas. Men Migrationsverket skriver till exempel i sitt remissvar på denna promemoria: "Migrationsverket har i andra sammanhang . pekat på behov av ökat stöd för upptagning, lagring och användning av biometri i verkets verksamhet. Det välkomnas att detta förslag ger ett visst sådant stöd för ett effektivt användande av in- och utresesystemet. På vissa punkter vore det dock önskvärt att förslaget förtydligades och utökades."

Fru talman! Frågan är inte ny och inte obekant. Ändå är ministern, i det svar jag fick på denna interpellation, svarslös gällande vilka åtgärder regeringen anser sig behöva vidta för att få bukt med identitetsproblemen. Frågan kvarstår alltså: Vad ska regeringen göra?

Fru talman! Nej, jag är faktiskt inte svarslös. Det blir en replikomgång här också, så jag ska strax komma in på vad som är på gång att göras.

Men först bara två ord om detta med folkbokföringen, som Ann-Sofie Alm tar upp. Det har ju varit och är ett problem att människor skriver sig på fel adress. Det kan finnas många skäl till detta, men vi har sett en kriminalitet som har varit knuten just till att man skriver sig på fel adress för att kunna få tillgång till olika former av bidrag eller annat.

Detta har vi sett som ett stort problem, och därför återinförde vi folkbokföringsbrottet. Nu för tiden är det förbjudet, kriminaliserat, att skriva sig på en annan adress. Jag kan konstatera att det var Moderaterna som avskaffade folkbokföringsbrottet en gång; det var alliansregeringen. Så om Ann-Sofie Alm tycker att detta är ett problem vill jag fråga henne: Varför avskaffade Moderaterna folkbokföringsbrottet? Varför fick vi återinföra det som ett led i att komma till rätta med problemet med fusk och fiffel?

Nu har vi i alla fall fått det på plats. Det gäller återigen sedan ett par år tillbaka - folkbokföringsbrottet är återinfört. Det var ett led i att städa upp i en del av systemen och i ett pågående arbete för att bekämpa det fusk och det fiffel som vi har sett. Vi gör också många andra saker i samband med detta, men det här var en av de saker vi gjorde.

När det sedan gäller anknytningsärendena och det som interpellationen egentligen handlar om måste man självklart i så stor utsträckning som möjligt kunna fastställa människors identitet när de kommer hit som familjemedlemmar till före detta asylsökande i Sverige. Det är inte alltid så lätt att fastställa människors identitet i de länder vi pratar om.

Sverige har en unik historia. Vi har en folkbokföring som sträcker sig tillbaka till 1600-talet med de gamla kyrkböckerna och är ett av de länder i världen som har längst tradition av att ha koll på vem som föds, vem som dör och när detta har skett. Vi har en unik tradition på detta område. Det har man sannerligen inte i alla länder. Man har inte alls koll på detta på samma sätt, och än mindre papper på vilka människor är - inte ens födelseuppgifter som kan bekräftas. Detta är en realitet i många länder som vi pratar om.

Ändå måste man göra så mycket som möjligt för att komma till rätta med detta och kunna fastställa människors identitet. Detta har också, skulle jag säga, blivit lättare när antalet asylsökande ju har minskat kraftigt i Sverige.

Ta bara anknytningsärendena gällande de före detta asylsökande, det vill säga när du har kommit hit och fått uppehållstillstånd här och vill ta hit resten av din familj, alltså make/maka och dina barn; det är bara kärnfamiljen vi pratar om här. Där hade vi för några år sedan, 2017, nästan 20 000 ärenden. I år räknar vi med 3 000 ärenden. Att det har sjunkit så pass mycket innebär att det blir lättare för myndigheterna att göra de kontroller som man måste göra för att kunna fastställa identitet.

Jag tror att mer behöver göras. Vi har förstås tagit del av Riksrevisionens rapport, och Migrationsverket förbereder nu en åtgärdsplan som kommer att vara färdig inom kort - man ska besluta om den inom ett par veckor.

Jag ska inte gå in på alla detaljer, men jag kan nämna att några av de åtgärder det skulle kunna handla om är att utöka utbildningsinsatserna för den personal som jobbar med detta på utlandsmyndigheterna, att införa en ny typ av checklistor i form av bedömningsprotokoll som ska tydliggöra granskningen och bedömningen av id-handlingarna, att införskaffa ny teknisk utrustning som ökar möjligheten att upptäcka falska handlingar och slutligen också att utstationera id-experter vid utlandsmyndigheterna för att kunna göra en bättre granskning av dokumenten. Detta är exempel på åtgärder som man diskuterar för att kunna bemöta den här kritiken och förbättra de här rutinerna.

Fru talman! Ministern försöker sin vana trogen blåsa upp vad alliansregeringen gjorde i stället för att berätta hur man ska komma till rätta med problemen när man redan har suttit i regering i åtta år.

Staten måste kunna fastställa vilka som lever i Sverige för att kunna vända utvecklingen i landet. Jag välkomnar ministerns förslag om att utöka utbildningsinsatserna och se till att det finns mer teknisk utrustning på plats. Vad jag förstår är det till och med olika utrustning även på Migrationsverkets kontor här i Sverige. Man kan alltså inte ens här i Sverige göra likvärdiga bedömningar.

Att stationera experter utomlands är fantastiskt bra - man kan till exempel lyssna in vad det är för slags dialekt som pratas. Det finns väldigt många olika saker man kan komma åt med hjälp av mänsklig expertis.

Men svenska folket frågar sig fortfarande med rätta varför regeringen förhåller sig så passiv när det handlar om de åtgärder man vill vidta för att få bukt med identitetsproblemen. Jag funderar, fru talman, på om regeringen inte riktigt vet vad man ska göra. I så fall har jag några goda förslag från Moderaterna, om ministern vill lyssna uppmärksamt. Det är fem friska förslag.

Man borde kunna förtydliga den sökandes skyldigheter på ett mycket bättre sätt. Det ska i lag finnas angivet vilka skyldigheter den som söker asyl i Sverige har. Utan dröjsmål ska man ansöka om asyl och lämna in identitetshandlingar. Det händer nämligen att människor skickas hit med utlandsmyndighetens stämpel på vilka de är, och sedan kommer de inte vidare i Sverige utan försvinner på vägen.

Identiteten måste styrkas. En sådan process måste vara central i asylprocessen. Det är klart att identiteten måste utredas noga när en person kommer till Sverige. Jag undrar, fru talman, om ministern verkligen räknar med 3 000 anhöriginvandrare i år - om jag hörde rätt. I sådana fall borde denna identitetsfråga bli väldigt mycket lättare att lösa.

Migrationsverket och polisen bör i större utsträckning samarbeta kring identitetsfrågorna. Detta kräver en översyn av sekretesslagstiftningen, och det kräver kanske också en direktinsyn mellan respektive myndighets informationsdatabaser.

Ett system för medicinska åldersbedömningar måste inrättas. Om uppehållstillstånd blir återkallade måste vi se till att prioritera och driva de ärendena.

Migrationsverket bör ges i uppdrag att förbättra kvaliteten i asylutredningar. Det borde göras en utredning av vilken kvalitet man bör ha i asylutredningarna. Som det är i dag är det inte tillräckligt.

Gör man inte detta, fru talman, växer skuggsamhället. Därför skulle jag vilja veta vad ministern anser om dessa förslag.

Fru talman! Nej, jag blåste inte alls upp vad alliansregeringen gjorde. Jag påpekade bara att alliansregeringen avskaffade folkbokföringsbrottet och att vi återinförde det. Och min fråga till Ann-Sofie Alm var just, om hon nu anser att det här är ett så pass stort problem, varför alliansregeringen då avskaffade folkbokföringsbrottet. Den diskussionen kan vi ta en annan gång. Jag antar att vi båda är överens om att det är bra att detta nu är på plats igen, så att polisen och åklagarna har ytterligare ett instrument att arbeta med för att till exempel bekämpa fusk och fiffel, inte minst inom välfärdsområdena.

Sedan nämnde jag vilken typ av åtgärder som kan komma att bli aktuella i samband med att Migrationsverket nu tar fram sin åtgärdsplan. Och det är, som jag sa, utbildningsinsatser för personalen på utlandsmyndigheterna, mer speciella checklistor i form av till exempel bedömningsprotokoll som ska tydliggöra vilka granskningar och bedömningar av id-handlingar som har gjorts vid utlandsmyndigheter, så att man kan stämma av det i efterhand. Det handlar också om, som jag sa, ny teknisk utrustning som ökar möjligheten att upptäcka falska handlingar. Det kan slutligen handla om att utstationera id-experter vid de utlandsmyndigheter som det framför allt handlar om, för att få till stånd en bättre granskning av dokumenten.

Detta arbetar Migrationsverket med nu. Jag vet att de är i slutskedet av det arbetet och att det kommer ett beslut i närtid kring åtgärdsplanen. Då kan Ann-Sofie Alm stämma av åtgärderna - det här är bara exempel - med de åtgärder som hon nu säger att Moderaterna för fram. Det finns säkert mycket som man kan plocka upp där, men en del av de åtgärder som Moderaterna förde fram ställer jag mig faktiskt lite frågande till. En av åtgärderna var att vi skulle införa medicinska åldersbedömningar. Men, herregud, det har vi ju sedan åratal tillbaka i Sverige. Det var ju på mitt initiativ som vi återinförde medicinska åldersbedömningar. Det systemet havererade under alliansregeringen 2012-2013. Jo, så var det faktiskt. Det havererade då, och vi fick återstarta detta efter några år, 2016-2017.

Det har varit en ganska stor diskussion om kvaliteten i de medicinska åldersbedömningarna, och det finns de som ifrågasätter dem. Men vi har medicinska åldersbedömningar sedan ett antal år tillbaka på initiativ av den regering som jag företräder, så de finns redan på plats.

Ytterligare ett förslag var att kvaliteten på asylutredningarna ska bli bättre. Där vill jag nog ändå säga att Sverige generellt sett har en väldigt hög kvalitet på asylutredningarna. När UNHCR, FN:s flyktingkommissariat, då och då gör utvärderingar och granskningar av olika länders hantering av asylärenden kommer Sverige ofta väldigt väl ut. Vi har ett system med migrationsverk och dessutom ett domstolsförfarande som gör att vi internationellt sett, vågar jag påstå, har hög kvalitet på våra utredningar och också en hög rättssäkerhet.

Det är säkert så att allting kan bli bättre, och så kan det naturligtvis alltid vara. Men jag vill nog ändå påpeka att vi i grunden har en ganska hög kvalitet också i detta.

Allra sist: Jag tror att man ändå kan komma ganska långt med de åtgärder som vi nu föreslår. Man kan aldrig garantera att man klarar ut allas identiteter, särskilt inte när världen ser ut som den gör och de olika ländernas situationer ser ut som de gör. Men siffran 3 000, som jag tog upp, är alltså anknytningsärenden till före detta asylsökande. De har alltså minskat kraftigt, från ungefär 20 000 2017 ned till 3 000 i år, som är bedömningen för den gruppen. Det gör att det blir mer tid och större möjligheter att granska ansökningarna.

Fru talman! Jag måste fråga: Menar ministern att det finns ett väl fungerande system, ett rättssäkert system, gällande medicinsk åldersbedömning? Och menar ministern att asylutredningarna håller en hög kvalitet? Menar ministern att Skatteverket då inte har rätt siffror, att det är 200 000 som bor här utan att man har rätt uppgift om deras identitet? Menar ministern att det är omkring 400 000 samordningsnummer som har utfärdats för personer vilkas identitet man inte vet? Är det fel siffror när det gäller dem?

Ytterst handlar det om att man undergräver den reglerade invandringen. Det är ett hot mot rikets säkerhet när man inte kan fastställa vilka människor som befinner sig på Sveriges nations territorium.

Fru talman! Det måste bli ordning i Sverige nu. Vi kan inte ha en regering som trots att de har styrt i snart åtta år fortsätter att skylla ifrån sig. Vi måste ha en regering som tar ansvar och som har kraften att skapa ordning och reda. Mitt förslag är en moderatledd regering som får till ordning och reda.

Jag har en fråga till, men jag får ta upp den en annan gång.

Fru talman! Jag förstår att det står i Ann-Sofie Alms talepunkter att hon ska säga att det nu måste bli ordning och reda.

Låt mig bara säga att när jag 2014 tillträdde som migrationsminister var det inte precis till någon situation av ordning och reda som jag tillträdde. Tvärtom var det i ett läge där alliansregeringen hade tappat greppet totalt om migrationspolitiken.

Man hade infört den mest liberala, generösa arbetskraftsinvandringslagstiftning som vi någonsin har haft och, vad jag vet, världens mest generösa. Det har lett till så mycket fusk, fiffel, elände och människoexploatering. Man hade dessutom infört EU:s mest generösa asylpolitik, som ledde till att Sverige tog ett oproportionellt stort ansvar - mycket, mycket mer än alla andra länder.

Detta var den situation som jag kom till 2014. Då fick jag och den regering som jag företrädde strama åt. Det gjorde vi 2015 med gränskontroller, id-kontroller, den tillfälliga lagen och med den nya lagstiftningen, där vi helt enkelt tog kontroll över situationen.

Nej, jag tror inte att människor vill tillbaka till den gamla moderata politiken, som snarare tvärtom präglades av totalt kaos och oordning.

Nu har vi faktiskt kontroll över situationen och läget. Vi har ett väl fungerande system, vågar jag påstå. Vi har också en lagstiftning som nu ligger i nivå med övriga EU:s när det gäller asylpolitiken totalt sett, vilket förebygger att vi igen hamnar i det läge som vi hade runt 2014 och 2015 och som jag och den regering som då tillträdde fick ta ansvar för. Det tänker jag stå för.

De medicinska åldersbedömningarna havererade under den moderata tiden. Vi återinförde dem några år in på den efterföljande mandatperioden, och vi har nu ett sådant system.

Jag har redogjort för en del förslag på vad Migrationsverket kommer att kunna göra med anledning av Riksrevisionens rapport. Det kommer mer information om detta när beslut ska fattas.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.