Frågestund - 2021-01-28

Fru talman! Coronakrisen har slagit jättehårt mot företag och jobb i Sverige. Tusentals företag kämpar nu för sin överlevnad. Tusentals företagare väntar på besked om huruvida de kommer att få statlig krishjälp eller inte, på grund av att näringsministern, Centerpartiet och Liberalerna har skött krisstöden rätt illa. Regeringen har varit senfärdig, och ofta har det tagit månader att återkomma med konkreta räddningspaket och innan pengarna kommer ut. Under tiden riskerar företag och jobb att försvinna helt i onödan.

Min fråga till näringsministern är: Vad kommer han konkret att göra nu för att tidigarelägga utbetalning av krisstöd till drabbade svenska företag och därmed undvika de misstag som han och regeringen har gjort tidigare?

Fru talman! Tack, Lars Hjälmered, för en viktig fråga!

Frågestund

Vi är i en djup kris och en global pandemi som slår hårt mot människoliv. Miljontals människor smittas, och därmed ökar lidandet. Den slår också mot jobb och företagande. Regeringens strategi från allra första början har varit att rädda människoliv och stävja smitta men också mildra effekterna på jobb och företagande. Det är mot denna bakgrund, fru talman, som regeringen hittills har föreslagit eller genomfört beslut om motsvarande 374 miljarder kronor av skattebetalarnas pengar i insatser för att både hantera smittan och mildra effekterna på jobb och företagande.

Man kan titta på hur företagarna har tagit emot detta. Almi Företagspartner gjorde nyligen en undersökning bland företag som visar att tre fjärdedelar är nöjda med insatserna. Men vi är fortfarande mitt i pandemin, och därför kommer vi att behöva fortsätta att jobba för att hjälpas åt genom denna tuffa situation.

Fru talman! I mitten av hösten gav näringsministern beskedet att de företagare som tappade särskilt mycket av sin omsättning förra sommaren skulle få ett särskilt krisstöd. Häromdagen kom ett konkret förslag till riksdagen. Företagare kan ännu inte söka dessa pengar. I bästa fall kan de söka och få ut pengar i mars eller april. Det är åtta nio månader senare vi pratar om, och risken är att de drabbas jättehårt av detta.

Jag undrar: Varför har näringsministern agerat så senfärdigt, och hur bedömer han risken för att jobb går förlorade under tiden?

Fru talman! Vi befinner oss i en väldigt svår situation. Då är det viktigt att vi står tillsammans och gör vårt bästa för att övervintra i denna tuffa situation. Då är det lite illa att Moderaterna bara ägnar sig åt att ta partipolitiska poäng.

Vi jobbar snabbare än någon annan regering någonsin har gjort. Jag vet att många företagare är i ett desperat läge, och vi kommer att fortsätta att jobba tillsammans med dem och gärna också tillsammans med riksdagen för att övervintra i denna situation och ta Sverige ut ur både pandemin och den djupa kris som drabbat många av våra företag och löntagare.

Fru talman! Regeringen publicerade nyligen en så kallad handlingsplan mot segregation. Det mest provocerande med denna handlingsplan är att den framställer segregationens orsaker som ett mysterium. Något har hänt de senaste två decennierna, står det, men man vet inte riktigt vad. Jag tänkte därför ta denna möjlighet och berätta för statsråden vad det är som har hänt.

Anledningen till att segregationen är värre än någonsin och betydligt värre än i våra grannländer är att vi har ett slags migrationspolitisk anarki i Sverige, det vill säga att under de senaste decennierna har nästan vem som helst kunnat flytta hit av vilken anledning som helst, utan krav på egen försörjning eller laglydnad.

Jag vill därför fråga statsrådet Lindhagen: Finns det i Miljöpartiets alternativa verklighet någon som helst insikt om att en havererad migrationspolitik orsakar den segregation som vi ser i dag?

Fru talman! Det är väldigt tydligt och har varit det också tidigare att Sverigedemokraterna och mitt parti verkar i olika verkligheter. Där har vi något som vi är överens om; man behöver inte tycka olika om allt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Den enskilt viktigaste faktor som driver fram segregation är ekonomiska klyftor, och detta är något som jag tror att vi skulle behöva prata mycket mer om i svensk politik. Vi är många som förenas över partigränserna i att segregationen är ett stort problem i Sverige som slår hårt mot inte minst barns uppväxtvillkor. Detta är något som många av oss vill göra något åt.

Sedan finns det givetvis kopplingar till integrationen. När vi välkomnar människor från andra länder till Sverige på ett så bra sätt som möjligt kan förstås exempelvis segregationen vara ett stort hinder i vägen för människor att etablera sig. Detta är något som jag skulle kunna utveckla längre om jag hade mer tid på mig.

Vi behöver absolut prata om segregationens orsaker och göra något åt dem.

Fru talman! Jag skulle vilja att statsrådet tar den analysen ett steg till. Om vi nu har en väldigt stor invandring av personer som har låg eller ingen utbildning och som kommer till Sverige och fastnar i arbetslöshet leder det i sin tur till ekonomiska klyftor, vilket i sin tur leder till segregation, enligt statsrådets egen logik. Finns det då inte ett ganska rakt samband mellan väldigt stor invandring som är dåligt planerad och ett segregerat samhälle?

Fru talman! Det är väldigt tydligt när det gäller Sveriges samhällsproblem att Sverigedemokraterna har en tydlig agenda att allt beror på migration. Men nej, alla ekonomiska klyftor beror inte på att vi har tagit emot människor från andra länder. Det beror på en rad olika saker. Vi skulle bland annat kunna diskutera skattepolitik och hur vi ska komma åt klyftorna och skapa goda möjligheter både för dem som är födda här i Sverige och för dem som har kommit hit, så att de kan skapa sig ett gott liv här. Där har vi en hel del jobb att göra.

Fru talman! Sverige omnämns ofta som ett av världens mest jämställda länder, men när Kommissionen för jämställda livsinkomster nu i veckan kom med sin rapport blev det ett ganska iskallt uppvaknande. De konstaterar att det inte har hänt något med kvinnors livsinkomster sedan 1995. De kallar det ett haveri.

Delrapporten visar hur offentliga stödåtgärder fördelas mellan kvinnor och män, och resultatet är ganska nedslående. Några exempel: Kvinnor tar generellt ut ersättningar som föräldraförsäkring och sjukförsäkring, vilket kompenserar ett inkomstbortfall på grund av högre frånvaro, medan män oftare får företagsstöd i en annan utsträckning, vilket dels ger dem förmånligare beskattning, dels för dem närmare arbetsmarknaden.

Myndigheterna brister i att könsuppdela sin individbaserade statistik, trots att detta är ett krav, och jämställdhetsanalyser uteblir.

Min fråga till jämställdhetsministern är: Hur tänker regeringen agera på både kort och lång sikt för att säkerställa att myndigheterna arbetar för ekonomisk jämställdhet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag tackar Helena Vilhelmsson som lyfter fram dessa oerhört viktiga frågor.

Den kommission som regeringen har tillsatt kom nyligen med sin rapport, som är en del i processen. Den ska lägga fram sina slutgiltiga förslag i december. Det arbete som kommissionen gör är oerhört viktigt.

Grundorsaken till att vi tillsatte denna kommission är att vi ser att vi har brist på ekonomisk jämställdhet. Vi ser att dessa klyftor mellan kvinnor och män inte minskar på det sätt som de borde. Jag instämmer därför helt i problembilden.

Det finns många saker som vi behöver göra. Men en viktig del är de förslag som kommissionen ska lämna i december i år om hur vi kan ta steg framåt för att se till att kvinnor och män har samma ekonomiska makt. Som jag har sagt i många sammanhang är pengar makt, och makt ska fördelas jämställt. Därför ser jag väldigt mycket fram emot de förslag som kommissionen i nästa steg ska lämna. Men denna information och kunskap som vi fick var också väldigt värdefull.

Fru talman! Då är vi överens om åtgärder på lång sikt. På kort sikt har vi ett år bakom oss med coronastöd. Vi vet till exempel att vab-ersättningen är någonting som befäster en ojämställdhet ekonomiskt genom livet.

Har regeringen gjort någon utvärdering av de stöd som har delats ut under året? Denna fråga skulle jag egentligen lika gärna kunna rikta till Ibrahim Baylan. Det är allvarligt om de statliga stöden befäster en redan ojämställd struktur. Har man gjort någon utvärdering av coronastöden? Har man haft dessa glasögon på sig?

Fru talman! Detta är en jätteviktig fråga. En väldigt viktig del i Coronakommissionens arbete är just att titta på jämställdheten. Det är ett särskilt uppdrag som den har. Det som du lyfter fram, Helena Vilhelmsson, är nämligen väldigt viktigt. Vilka resultat har de stöd som vi har gått in med fått?

Det är klart att jämställdheten är helt central i regeringens arbete. Vi vill skapa ökad jämställdhet. Men det är också viktigt att nu få en utvärdering och hela tiden ha ett lärande i fråga om det arbete som har gjorts i denna kris. Vad kan vi göra ännu bättre framöver? Där är jämställdheten en väldigt viktig del som Coronakommissionen ska titta på.

Fru talman! Många av de branscher som drabbas hårdast under pandemin är också branscher där visstidsanställningar är vanliga. Samtidigt är det människor som arbetar med tillfälliga anställningar som är de mest utsatta på arbetsmarknaden. I dag krävs det att tillfälligt anställda först sägs upp innan ett företag kan ta del av permitteringsstödet. Detta ställer både arbetsgivare och arbetstagare i en mycket svår situation. Vi kristdemokrater tycker inte att det är rimligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga går därför till näringsministern. Kommer regeringen att ta bort kravet på att man först behöver säga upp visstidsanställda för att få möjlighet att få del av permitteringsstödet?

Fru talman! Vi är i ett väldigt besvärligt läge. Det mycket snabba införandet av stöd för korttidsarbete, det som kallas korttidspermittering, har varit nödvändigt för att rädda svenska jobb.

Konjunkturinstitutet gjorde i somras bedömningen att i runda tal 200 000 jobb så långt hade kunnat räddas med detta stöd.

Ett av kraven för att man ska kunna ta del av det - jag tror att vi i grund och botten delar uppfattning om det - är att man ska ha ekonomiska problem. Man ska alltså själv ha vidtagit ett antal åtgärder för att anpassa kostymen i krisen innan vi går in med skattebetalarnas pengar.

En av de tolkningar som har gjorts är precis den som Camilla Brodin pekar på. Jag är naturligtvis beredd att diskutera alla åtgärder som handlar om att skruva i dessa system så att de blir än mer träffsäkra. I grund och botten handlar det om att hjälpa svenska företag och se till att rädda svenska jobb.

Fru talman! Det låter lovande att vi kan fortsätta diskutera detta men också gå från ord till handling.

Många företag har, som ni vet, väntat orimligt länge på att få besked om stöd kommer att utbetalas och när. Det är ingen nyhet för regeringen att det förhåller sig på detta sätt. Det har varit så sedan i somras. Vi vet att försök till åtgärder har gjorts. Men effekten har inte gett den utdelning som vi alla ändå trodde att den skulle ge.

Hur länge är det rimligt att företag som befinner sig i kris på grund av restriktioner som införts ska behöva vänta?

Fru talman! Situationen är svår och till och med desperat för vissa branscher. Då är det extra viktigt att vi som företrädare för det allmänna inte far med oriktiga uppgifter.

Exempelvis när det gäller korttidsarbetet, som är den viktigaste insatsen, var genomsnittstiden förra året åtta dagar för ett svar på den första ansökan. När man ska gå in och kontrollera tar det lite längre tid. Och om ansökan inte är komplett tar det tid, eftersom man måste kontrollera att det är rätt företag som verkligen behöver detta som ska ha pengarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag har en fråga till statsrådet Anders Ygeman som handlar om hur hans departement förbereder sig för en situation där mellanlagret Clab blir fullt, eftersom Miljödepartementet fortsätter att vara sega på bollen med att gå vidare med den frågan.

Finns det förberedelser för hur man ska hantera en sådan situation? Kommer man att behöva stoppa vissa reaktorer i förväg, så att de totalt sett kan arbeta längre? Eller planerar man någon form av ersättning till ägare om man inte har ett mellanlager där det får plats mer kärnbränsle och så vidare? Har statsrådets eget departement några planer för att hantera den situation som kommer att uppstå när det gäller vår försörjning om frågan om Clab inte löses?

Fru talman! Jag tackar Joar Forssell för frågan.

Naturligtvis följer vi denna fråga noga, även om den sorterar under Miljödepartementet som har ansvar för slutförvaringsfrågan.

Den fråga som Joar Forssell tar upp kan bli aktuell även om frågan löses, eftersom frågan är i vilken tid den löses. Ytterst är det naturligtvis de som driver kärnkraften och producerar avfallet som har ansvar för att säkerställa att de också kan ta hand om det avfall som skapas.

Fru talman! Ytterst är det självklart så att den som producerar kärnkraftsavfall också har ansvar för att det tas om hand på ett bra sätt. Men det är klart att det är Anders Ygeman som i sin roll som statsråd ska ansvara för och se till att vi har energi- och elförsörjning. Den riskerar att hotas ifall Miljödepartementet inte kommer igång ordentligt och lägger fram detta nu, så att vi löser frågan om mellanlagret Clab.

Hur ser departementets förberedelser ut för den situation som riskerar att uppstå?

Fru talman! Precis som jag nämnde tittar vi naturligtvis på denna fråga. Samtidigt vill jag betona att det är aktörerna själva som bär det yttersta ansvaret.

Det stämmer att det är jag som är ansvarig för energiförsörjningen i landet. Då kan jag glädja Joar Forssell med att vi har de största överskotten av el någonsin i Sverige.

Fru talman! Min fråga går till näringsminister Ibrahim Baylan.

Aldrig förr har så mycket gjorts så snabbt för så många. Under coronapandemin har riksdagen fattat beslut om 13 extra budgetar, och nu tillkommer ännu fler som tar fasta på att rädda liv, företag och jobb.

Genom stöden har tusentals svenska arbetstagare kunnat behålla jobben i stället för att förlora dem. Samtidigt har företagen fått det andrum som de behöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

De breda och stora stöd som regeringen och riksdagen har beslutat om saknar motstycke i modern fredstid.

Jag undrar därför om statsrådet har uppgifter om hur många jobb och företag som har omfattats och som omfattas av de kommande breda och stora stödinsatserna.

Fru talman! Jag tackar Solange Olame Bayibsa för frågan.

Det är korrekt att vi är i en extraordinär situation. Vi har å andra sidan aldrig varit med om en pandemi i modern tid. Därför har regeringen från allra första början, från mars och under våren, sommaren och hösten, presenterat förslag som omfattar närmare bestämt 374 miljarder kronor av skattebetalarnas pengar. Dessa pengar har gått till att stärka sjukvården och äldreomsorgen - vår respons mot pandemin - men också till att mildra effekterna för jobb och företagande.

Fru talman! Hittills är det över 600 000 svenska löntagare som omfattas av något av dessa program. Bedömningen är att ungefär 40 procent av de aktiva företagen i vårt land, närmare bestämt 200 000 företag, har fått ta del av något av dessa stöd för att se till att rädda både företag och jobb i Sverige under denna pandemi.

Fru talman! Jag tackar statsrådet Baylan för svaret. Jag har inga följdfrågor.

Fru talman! Min fråga går till Ibrahim Baylan.

Den handlar om Sveaskog, vilket kanske inte är så förvånande med tanke på den högljudda kritik som har riktats mot Sveaskog under både hösten och våren. Bland annat har 29 samebyar gått samman i en artikel och krävt ett avverkningsstopp för hänglavsskogar. Även Sametinget har gjort ett gemensamt yttrande där man kräver att Sveaskog och Sveriges skogsbruk anpassar sig till och respekterar samers grundlagsskyddade rätt. Vi vet även att Ibrahim Baylan har mottagit 45 000 namnunderskrifter som har överlämnats tillsammans med ett krav på att ge Sveaskog ett nytt ägardirektiv.

Min fråga är därför: Vilka åtgärder vidtar Ibrahim Baylan för att lyssna på dessa röster och komma till rätta med Sveaskog?

Fru talman! Vi har ju ganska höga krav på de statliga bolagen. De ska agera som föredömen, de ska agera hållbart och de ska agera i enlighet med de direktiv de har från riksdagen. I fallet med Sveaskog gäller det dubbla: Man ska agera på en konkurrensutsatt marknad, naturligtvis, men man ska också agera som ett föredöme när det gäller hållbarhet.

Det är korrekt att det har funnits en hel del kritik och synpunkter. Det är rimligt när vi pratar om vår gemensamma skog, som förvaltas av Sveaskog. Det är också så, vilket Rebecka Le Moine känner till, att vi inom ramen för det samarbete vi har såväl i regeringen som med Liberalerna och Centerpartiet i det så kallade januariavtalet har kommit överens om att göra en översyn och göra ett nytt Sveaskogsprogram. Det handlar om att se till att företaget kan skötas på bästa sätt och om att göra ett nytt Sveaskogsprogram, där man också kan skydda mer av värdefull skog.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jo, jag är väl medveten om det som står i januariavtalet. Jag är också väl medveten om vilka bud olika partier gick in med inför valet, och där stod det att Socialdemokraterna var öppna för att ge ett nytt ägardirektiv. Nu har man ändrat åsikt.

Min fråga är: Är Ibrahim Baylan redo och beredd att ge ett nytt ägardirektiv till Sveaskog?

Fru talman! Jag tror att man alltid ska ha en ödmjukhet, särskilt i en tid när vi behöver göra ganska stora förändringar i vårt samhälle och hur det fungerar eftersom det gamla sättet att göra saker och ting på inte riktigt fungerar i framtiden, inte minst utifrån ett klimatperspektiv. När det gäller Sveaskog för vi en kontinuerlig diskussion med ledningen, och naturligtvis även inom regeringen, om hur vi kan se till att företaget fungerar bra både när det gäller den konkurrensutsatta delen och när det handlar om att utveckla hållbarhetsarbetet.

Fru talman! Min fråga går till socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi.

Fru talman! Det har snart gått ett helt år sedan pandemin startade. Det är väldigt många löntagare där ute som ingår i riskgrupper, och ett av verktygen för att minska smittspridningen är den förebyggande sjukpenningen. Med den förebyggande sjukpenningen behöver inte löntagare sätta liv och hälsa på spel. I den här frågan har regeringen dock varit väldigt senfärdig. Varenda gång vi har behandlat detta i utskottet har man kommit i sista minuten, och det har skett på utskottets initiativ.

Vi är inne i 2021. Det har snart gått en månad. Det är tusentals människor där ute i samhället - i vårt samhälle - som har rätt till ersättning men inte har fått den utbetald. När kommer våra skattebetalare som har rätt till förebyggande sjukpenning att få sina rättmätiga pengar?

Fru talman! Tack för den här viktiga frågan, Arin Karapet!

Jag skulle vilja säga att vi har haft ett väldigt nära samarbete med socialutskottet och socialförsäkringsutskottet i riksdagen när det gäller framtagandet av den här förmånen, som togs fram specifikt för att ekonomiskt skydda de grupper som ingår i riskgruppen definierad av våra myndigheter. Den här förmånen har införts på rekordsnabb tid. Vi har alltså på rekordsnabb tid tagit fram en helt ny socialförsäkringsförmån, i samarbete med riksdagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Förmånen förlängs nu, med anledning av det läge vi har i samhället. Riksdagen kommer att fatta det beslut som är nödvändigt i enlighet med budgetreglerna, och så fort det beslutet är taget kommer regeringen naturligtvis att fatta de beslut som krävs i förordningen för att utbetalningar ska kunna ske. Så ser ett samarbete mellan riksdag och regering ut i ett mycket svårt läge. Det är ju bara att hylla det här samarbetet. Det handlar om att lägga undan all prestige och samarbeta för att sätta medborgarnas behov i fokus.

Fru talman! Jag är för samarbete, statsrådet Ardalan Shekarabi, men jag ser det inte som samarbete när det dimper ned ett pressmeddelande en timme eller två timmar innan utskottet ska behandla ett initiativ. Men nu är vi där vi är, och jag är för ett samarbete.

Vi är inne i slutet av månaden av januari, och människor har inte fått sina pengar. Min fråga är: När kommer ni att snabbehandla ärendet i finansutskottet så att människor får sina rättmätiga pengar? Deras räkningar måste nämligen betalas.

Fru talman! Vad gäller riksdagens och finansutskottets hantering av förslag som ligger på riksdagens bord är ju det en fråga som bör ställas till riksdagen; det är ingenting som styrs av regeringen. Men så fort riksdagen har fattat sitt beslut kommer regeringen att agera så snabbt som möjligt, så att människor får sin utbetalning. Det är oerhört viktigt att de grupper som påverkas av pandemin och inte kan arbeta får ekonomisk ersättning och får den ekonomiska trygghet de förtjänar.

Fru talman! Antalet unga personer med funktionsnedsättning som har blivit av med sin aktivitetsersättning tredubblades mellan 2016 och 2018. En granskning från Inspektionen för socialförsäkringen visar att varken rättspraxis eller lagen har förändrats men däremot att regeringens signaler om hårdare styrning har påverkat utvecklingen. Nyligen uppmärksammades också att Försäkringskassan trots utförliga läkarintyg om nedsatt arbetsförmåga tolkar lagen striktare än vad som är nödvändigt. Detta sätter alltför många av de mest utsatta i Sverige i en helt orimlig ekonomisk situation som är psykiskt påfrestande.

Därför vill jag fråga statsrådet Shekarabi: Vilket ansvar anser statsrådet att regeringen har i denna fråga, och hur kommer ni att rätta till det som har hänt de drabbade personerna?

Fru talman! Tack för den här viktiga frågan, Monika Lövgren!

Den rapport som kom från Inspektionen för socialförsäkringen innan julledigheterna var omskakande, och det var en rapport som verkligen bekräftade den bild vi har fått av att vi har en alltmer restriktiv bedömning när det gäller prövningen av rätten till sjukersättning och aktivitetsersättning. Vi kan inte ha det så här i vårt land. Vi måste ha en ekonomisk trygghet för människor som är sjuka och inte kan arbeta och för människor som har en funktionsnedsättning och på grund av det har förlorat arbetsförmågan eller har en begränsad arbetsförmåga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi har en utredning som kommer att lägga fram förslag om ändrade regler för sjuk- och aktivitetsersättningen. De förslagen kommer i juni månad. Min förhoppning är att alla riksdagspartier då kan lägga undan prestigen och samarbeta så att vi åtgärdar detta. Det är människor av kött och blod som drabbas av den väldigt restriktiva lagstiftningen.

Det finns även kritik gällande styrningsfrågorna, vilket framkommer i den här rapporten. Den kritiken tar vi på största allvar. Vi har en ny styrelse i Försäkringskassan och en ny styrelseordförande, och vi kommer att göra vad vi kan för att utveckla styrningen av och dialogen med kassan så att människors behov sätts i fokus.

Fru talman! Utredningar i all ära, och förslagen kommer vad jag förstår att läggas fram i juni. Men Sverigedemokraterna anser att det viktigaste i dag är att Försäkringskassan ges möjlighet till en lagtolkning som hjälper de utsatta grupperna och inte tvärtom, som situationen är i dag. Det är alltså ganska bråttom att göra någonting.

Ämnar ministern göra något i dag för att hjälpa de utsatta?

Fru talman! Regeringen har vidtagit flera åtgärder som handlar om styrningen av Försäkringskassan. Vi har också gett uppdrag gällande sjukförsäkringsrelaterade frågeställningar som handlar om att förstärka tryggheten. När det sedan gäller rättstillämpningsfrågor är regeringen i enlighet med grundlagen begränsad i sina möjligheter att styra myndigheten, och därför måste en lagändring till. Den lag som gäller i Sverige sedan 2008 är oerhört restriktiv. Vi måste alltså ändra lagen för att anpassa oss till de behov som människor har, och då krävs det ett samarbete mellan regering och riksdag.

Fru talman! Kristdemokraterna är delvis positivt inställda till att regeringen har gjort en tillfällig frysning av bedömningen av arbetsförmåga vid sjukdag 180. Vi efterlyser dock en särskild frysning för dem som är långtidssjuka i covid-19. Min fråga går därför till socialförsäkringsminister Shekarabi.

Kunskaperna om detta virus är fortfarande starkt begränsade, vilket påverkar möjligheterna till rehabilitering. På Socialstyrelsens hemsida framgår detta tydligt. Där står följande: "Kunskapen om covid-19 är ännu begränsad och bedömningen av arbetsförmåga och behov av sjukskrivning behöver ske utifrån individens unika förutsättningar och sysselsättning."

Den 15 mars upphör frysningen, och de långtidssjuka i covid-19 riskerar återigen att utförsäkras. Den nya bestämmelse som då träder i kraft hjälper nämligen inte denna grupp. Min fråga är därför: Ser inte ministern behovet av en tillfällig frysning enbart för långtidssjuka i covid-19 så att det ges en tillräckligt lång rehabiliteringstid?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack, Ingemar Kihlström, för denna viktiga fråga!

Vi behöver ingen tillfällig förändring av sjukförsäkringen, utan vi behöver laga sjukförsäkringen. Den har gått sönder och gör att människor som är sjuka och som förlorat arbetsförmågan inte får rätt till de förmåner som de har betalat in till i form av sociala försäkringar.

Det var väldigt bra att vi tog några steg före julledigheterna. Vi ändrade det mycket kritiserade regelverket för dag 180. Vi stoppade utförsäkringarna dag 180 fram till att den nya lagen träder i kraft i mars månad, men det är bara ett första steg. Vi måste ändra reglerna för dag 365 så att svenska medborgare får en ekonomisk trygghet när de väntar på rehabilitering eller är mitt i en rehabilitering. Vi måste ändra begreppet "normalt förekommande arbete" så att människor inte bedöms mot fiktiva arbeten som inte finns.

Detta kräver samarbete mellan riksdag och regering. Vi är beredda att agera för att förstärka sjukförsäkringen. Jag välkomnar att partier tänker om, tänker nytt och är beredda att bidra till en förbättrad sjukförsäkring.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Men faktum kvarstår: Trots att sjukdomen är ny går det redan att se att regeringen hanterat långtidssjuka i covid-19 långsamt och styvmoderligt.

I höstas föll ett antal långtidssjuka med covid-19 mellan stolarna. Var finns satsningarna för forskning och kunskap om rehabilitering för denna grupp? Det finns, om man tar till sig information från Socialstyrelsen, ett behov av att frysa bedömningen för denna grupp. Kan inte ministern se detta behov?

Fru talman! Låt mig påminna den ärade ledamoten Ingemar Kihlström om att Kristdemokraterna och Moderaterna fram till november månad slogs för att sjukförsäkringen skulle bli ännu mer restriktiv. Det är bra att man tänker om.

Vi är beredda att samarbeta för att förbättra sjukförsäkringen. Varje parti som tar ett steg i en riktning som innebär att sjukförsäkringen förstärks måste vi välkomna. Vi måste vara beredda att samarbeta. Förslagen ligger på regeringens bord, och vi är beredda att lägga fram dem så fort det finns stöd för dessa förslag.

Fru talman! Min fråga går till energiminister Anders Ygeman.

Vi i Sverige och vår omvärld står inför en tuff och nödvändig klimatomställning. Hela samhället och alla sektorer måste effektivisera sin energiförbrukning och ställa om till fossilfria bränslen, biobränslen och el. Vi måste ställa om vårt energisystem till en större andel förnybar energi och samtidigt nå våra klimatmål genom minskade utsläpp från industrier och från transportsektorn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag undrar därför hur regeringen arbetar med vätgasfrågan och de förslag som lades fram av Fossilfritt Sverige förra veckan.

Fru talman! Hela världen står ju inför denna klimatutmaning. Sverige är ett av de länder som ligger absolut bäst till. Vi har bland de lägsta utsläppen från energiproduktion, och vi rankas som det land i världen som har den bästa klimatpolitiken. De senaste åren har vi också genom elexport varit med och bidragit till att andra länder ska klara sin klimatutmaning.

I torsdags förra veckan mottog jag Fossilfritt Sveriges vätgasstrategi tillsammans med Per Bolund. Regeringens ambition är naturligtvis att vi ska gå vidare med den och se till att vi får en nationell vätgasstrategi i Sverige som harmonierar med den vätgasstrategi som Europeiska unionen har antagit. Vätgas kommer, om inte nu så i framtiden, att vara en del av lösningen på Sveriges och världens energiproblem.

Fru talman! Vad bra att regeringen nu har bestämt sig för att ta fram en strategi vad gäller vätgas! Detta kommer givetvis att vara en viktig del av omställningen.

Min fråga är: När tänker sig statsrådet Anders Ygeman att denna strategi ska vara klar?

Fru talman! Jag hoppas att vi kommer att ha en strategi på plats inom ett år. Skälet till det är att vi vill att denna strategi ska vara till hjälp för alla dem som nu står i begrepp att investera i olika energilösningar och att vi vill ha deras viktiga input i detta arbete.

Vi har exempelvis Hybrit, världens första koldioxidfria stål, där vätgas är tänkt att användas som en viktig komponent i att klara klimatutmaningen.

Fru talman! Min fråga går till jämställdhetsminister Åsa Lindhagen.

Det är oacceptabelt att vi i ett av världens mest jämställda länder nu ser att jämställdheten på område efter område går åt fel håll. Vi ser att antalet våldtäktsanmälningar ökar. Unga kvinnors utsatthet för sexualbrott i Sverige har ökat med 360 procent sedan Stefan Löfven blev statsminister. Bara fem av hundra våldtäkter leder till en fällande dom. Fyra av tio unga kvinnor väljer en annan färdväg eller ett annat färdsätt hem på kvällen eftersom de är oroliga för att utsättas för brott.

Min fråga till statsrådet Åsa Lindhagen är: Vilket initiativ är statsrådet beredd att ta för att förbättra statistiken och så att vi kan ha ett jämställt samhälle?

Fru talman! Jag kommer inte att göra någonting som innebär att statistiken förbättras medan vi har ett stort mörkertal. Det är bra att dessa oerhört allvarliga brott anmäls, men då måste det också finnas kapacitet hos polisen att fånga upp detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det här är grova brott. De som begår dessa brott ska ställas till svars; det är min tydliga uppfattning. Regeringen har en utredning igång som tittar på skärpningar av straffen för samtliga sexualbrott. Det är en väldigt viktig utredning som jag ser fram emot att ta del av längre fram. Lagstiftning och hantering av dessa grova brott tror jag är en helt central del i arbetet mot det sexuella våldet.

Vi måste också jobba förebyggande. Vi behöver förbättra sex- och samlevnadsundervisningen i skolan. Vi har tagit ett beslut om att alla lärare ska få kunskap om sex och samlevnad. Vi behöver också jobba mot destruktiva mansnormer, som vi vet har en koppling till våld.

Vi accepterar inte det här våldet. Det måste få konsekvenser för utövarna, och vi måste göra vad vi kan för att förebygga våldet.

Fru talman! Den så kallade feministiska regeringen har svikit dessa kvinnor. Denna feministiska regering fokuserar på elitistiska frågeställningar om kvotering till bolagsstyrelser eller gömmer sig bakom symbolpolitik, som den nya Jämställdhetsmyndigheten, men glömmer alla de jämställdhetsproblem som kvinnor upplever i sin vardag, som att vara oroliga för vilket färdsätt de ska välja på kvällen.

Vilket initiativ är statsrådet beredd att ta med anledning av det som jag nu har framfört?

Fru talman! Här har vi återigen ett exempel på att vi ibland lever i lite olika verkligheter. Våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck är en av regeringens mest prioriterade frågor, vilket jag tycker är ganska tydligt.

Jag vill dock tacka riksdagsledamoten, för jag tycker att det är oerhört viktiga frågor som Malin Höglund lyfter fram. Jag ser också att vi har ett väldigt stort engagemang över partigränserna när det gäller att detta våld måste få ett stopp.

Bland det viktigaste är, som jag redan har nämnt, att rättsväsendet tar sig an dessa brott med kraft. Vi måste också jobba med förebyggande insatser och stöd till dem som utsätts.

Fru talman! Barnäktenskap är ett fruktansvärt brott, och det borde ge ett mycket långt fängelsestraff för alla inblandade. Trots det ligger straffet för barnäktenskapsbrott på max fyra år, vilket i praktiken innebär några månaders fängelse. Brott mot kvinnor och barn verkar helt enkelt inte vara prioriterat av regeringen.

Max fyra år är samma straff som vid grov skadegörelse vid ett tillfälle, vilket alltså betyder att man kan få samma straff som om man till exempel slår sönder någons bil. Självklart borde barnäktenskap ge betydligt strängare straff, då man faktiskt tar ifrån barnet hela dess liv. Det tycks heller inte bli några hårdare straff för barnäktenskap i samband med den kommande reglering med en särskild rubricering för hedersbrott som är ute på remiss just nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Därför skulle jag vilja fråga statsrådet Åsa Lindhagen: Varför är straffen så låga att det i praktiken knappt ger fängelse om nu regeringen verkligen vill bekämpa brott riktade mot barn och kvinnor?

Fru talman! Jag är oerhört glad över att regeringen har kunnat få på plats ett barnäktenskapsbrott. Det har tidigare varit oerhört svårt att få fällande domar i de här fallen.

Jag delar helt uppfattningen att det här är väldigt allvarliga brott. Vi har alltså flickor i Sverige i dag, 2021, som ligger sömnlösa av rädsla för att giftas bort och utsättas för våldtäkter.

Jag är också glad över att vi har tagit det steg som riksdagen röstade igenom med en ny lag kring utreseförbud och möjligheten att omhänderta pass. Det är väldigt viktigt för att förhindra att flickor förs utomlands och gifts bort eller utsätts för könsstympning.

Lagstiftningen är oerhört viktig. Straffen är såklart oerhört viktiga, och dem kan man alltid vara öppen för att diskutera. Men sedan måste vi också jobba med hur vi ser till att de flickor, kvinnor men också pojkar som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck får det stöd och skydd som de behöver. Vi behöver även prata om socialtjänstens arbete i detta.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Jag tycker att det är tragiskt att det har tagit så lång tid innan någonting gjorts i kampen mot de här vidriga brotten. Hedersfrågor över huvud taget är ingenting som är nytt i Sverige, så det borde ha gjorts någonting betydligt mycket tidigare.

Jag vill därför ställa frågan: Varför agerade inte regeringen tidigare? Varför införs inte strängare straff och lagar? Varför tar det så lång tid innan någonting händer?

Fru talman! Regeringen har under denna mandatperiod tagit initiativ för att få till barnäktenskapsbrottet och utreseförbud, och lagstiftningsprocesser är ju tidskrävande. Jag, som är en av de få ministrar som har kommit in som ny, känner väldigt stor tacksamhet över det jobb som också gjordes under förra mandatperioden.

Varför vi inte har agerat tidigare mot hedersvåldet tycker jag är en väldigt berättigad fråga att ställa till politiken, när vi har år bakom oss då det har diskuterats om hedersvåld finns över huvud taget. Det har vi åtminstone börjat lämna bakom oss, och det känner jag också en väldig glädje över.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Ardalan Shekarabi.

Det talas ju mycket om hur vi ska klara framtidens pensioner när andelen äldre växer. Vi lever allt längre, och det är ju väldigt bra men också utmanande.

Vi socialdemokrater har bland annat talat om avsättningarna till pensionen men också om att vi måste arbeta längre upp i åldrarna, och det är väl också en viktig diskussion att ta.

Innan jag fick väljarnas förtroende att vara i den här kammaren var jag undersköterska, och jag är undersköterska. Det är Sveriges största yrkesgrupp och väldigt kvinnodominerad.

Bland mina arbetskamrater är det inte helt ovanligt att man inte orkar jobba till 65; man blir utsliten långt innan. Att arbeta längre, till 67, 70 eller 75, som jag tror att Reinfeldt föreslog, verkar helt orimligt för dem. Men oron smyger sig då på att de får en lägre pension, så jag vill fråga statsrådet hur det kommer att påverka dem som inte orkar jobba till 65 när pensionsåldern höjs.

Fru talman! Tack, Caroline Helmersson Olsson, för frågan!

Vi lever allt längre, och det är rimligt att vi arbetar längre. Väldigt många får möjlighet att arbeta längre och har förutsättningar att arbeta längre, och det är bra. Men väldigt många människor sliter ut kroppen därför att de arbetar med kroppen. Undersköterskor, byggnadsarbetare - vi har stora yrkeskategorier där man fortfarande arbetar med kroppen.

Dessa människor har ingen ekonomisk trygghet sedan reglerna för sjukpension och sjukersättning blev väldigt restriktiva, framför allt genom lagändringar 2008. De tvingas att ta ut sin ålderspension i förtid när de slitit ut kroppen vid 62 eller 63 års ålder, och då sänker de sin pension livet ut. Jag möter många sådana undersköterskor.

Därför är det ett oerhört viktigt arbete som pågår just nu med att ta fram förslag om särskilda äldreregler, så att det skapas en ventil för Sveriges arbetare, att de efter ett långt arbetsliv som slitit ut kroppen ska ha en ekonomisk ersättning och inte tvingas att ta ut sin ålderspension i förtid. Vi inspireras av Danmark där detta sker.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag är glad över att statsrådet tänker på det här sättet.

Det finns naturligtvis massor av saker man måste göra för att folk ska orka jobba längre. Arbetsmiljöfrågorna ligger ju inte på statsrådets bord. Men jag tackar ändå statsrådet för att han jobbar med frågan och hoppas att vi framöver kan gå vidare med den.

Fru talman! Svenska företagares misstro mot polisens möjligheter att skydda dem från brott ökar, så till den grad att det påverkar hur Sverige rankas i ekonomisk frihet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Varje år publiceras Economic Freedom of the World Index, som mäter graden av marknadsekonomi i 160 länder. År 2015 låg Sverige på 19:e plats, men i den senaste upplagan ligger Sverige på plats 46. Indexen väger samman olika undersökningar, och den främsta anledningen till att Sverige sjunker är en delfråga i World Economic Forums Global Competitiveness Report. Man har frågat företagare i olika länder om de litar på polisens förmåga, och här har Sverige tappat kontinuerligt sedan 2010. Det är också en bild som bekräftas när man träffar företagare, bland annat i Göteborg som jag kommer från.

Jag vill därför fråga näringsministern hur han ser på att misstron hos företagare mot polisens kapacitet nu är så stor att den påverkar hur Sverige rankas internationellt.

Fru talman! Jag blir naturligtvis orolig varenda gång jag ser den typen av tendenser, både bland företagare och allmänhet. Grunden för hela vårt demokratiska samhälle är ju tilltron till och förtroendet för det allmänna men också människor emellan. Därför har den här regeringen, ända sedan den dagen vi tillträdde, skärpt straff. Det har skett ett trettiotal straffskärpningar för grova brott, vapenbrott med mera. Vi har också ambitionen att anställa fler inom polisväsendet, så att man kan stärka förtroendet. Det handlar om 10 000 fler polisanställda till 2024. Det är ett arbete som pågår, och bedömningen från polisväsendet är att man kommer att kunna nå det målet.

Jag tror inte att det finns några genvägar. Vi måste både skärpa straffen för dem som begår brott och beivra brotten genom fler poliser och polisanställda. Vi måste också, fru talman, jobba tätt med näringslivet och förebygga så många brott som möjligt. Jag tror att det är de enda sätten att stärka förtroendet framöver.

Fru talman! Jag har en fråga till energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman.

Globala megaföretag med monopolliknande ställning på den digitala marknaden tar sig alltmer rätten att påverka demokratiska val genom bland annat deplattformering och avstängning av politiska opinionsbildare - detta trots att det är solklart att det som sägs ryms inom yttrandefrihetens gränser.

När den här frågan kommer upp till debatt välkomnar både statsministern och digitaliseringsminister Anders Ygeman avstängningar av Socialdemokraternas politiska motståndare.

Jag tycker att regeringens oförmåga att anamma demokratiska principer är häpnadsväckande. Ryggmärgsreflexen för en socialdemokrat verkar snarare vara att allt som gynnar Socialdemokraterna är bra.

Då till min fråga: Hade regeringen välkomnat den här typen av åsiktscensur från megaföretag som Google och Facebook om det hade varit socialdemokratiska partiföreträdare som hade drabbats?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Nu är inte grunden för avstängningen att de är eller inte är socialdemokrater, utan det är att de har uppmanat till våld eller terror. Det är grunden för att Twitter har stängt ned 2 miljoner konton, däribland från Isis och al-Qaida. Hittills har jag inte sett någon socialdemokrat som har uppmanat till våld eller hot på nätet, men skulle det vara så stöder jag naturligtvis också avstängning av dem. Jag tycker nämligen att det är rimligt att företagen kan ställa upp sådana användarvillkor.

Jag tror faktiskt att Sverigedemokraterna, när de har funderat på den här saken ytterligare en stund, kommer fram till samma sak, nämligen att vi ska ha regler som reglerar de stora internetföretagen men att dessa regler inte kan gå ut på att de själva tillsammans med användarna inte ska kunna ställa upp på användarvillkoren - detta oavsett vilken politisk färg det är på användarna eller de sociala mediernas aktörer.

Fru talman! Vi står i en väldigt svår situation, sa näringsministern i ett tidigare svar här i dag. Ja, en del företagare har en väldigt svår situation.

Permitteringsstödet har använts i större utsträckning än beräknat och omställningsstödet väldigt mycket mindre än beräknat. Grejen är att permitteringsstöd inte går att använda till hyror och andra fasta kostnader.

Vi pratar resebransch, hotell- och restaurangbransch, klädbransch. Bransch efter bransch, företag efter företag har det riktigt svårt. De behöver hjälp.

Företagen har prioriterat sin personal. Företagen har prioriterat att försöka hålla öppet. Företagen har inte ställt in; de har ställt om. Men regeringens stöd når inte fram.

Hur ska ministern och regeringen agera för att snabba på utbetalningarna till företagen och förenkla ansökningsförfarandena så att stödet kan nå fram?

Fru talman! Ända sedan krisen började har vi jobbat intensivt tillsammans med näringslivet och riksdagen för att få stöd på plats. Det har skett genom 13 tilläggsbudgetar med tiotals olika stödåtgärder, däribland hyresstöd, permitteringsstöd, omställningsstöd, omsättningsstöd, nedsatta arbetsgivaravgifter, borttaget sjuklöneansvar med mera.

Hittills omfattar de program som antingen redan används eller är på förslag 374 miljarder av skattebetalarnas pengar. Jag tror att det är rätt använda pengar, och, ja, vi gör vårt yttersta för att de också ska nå ut.

Det är dock viktigt att pengarna når ut till rätt företag. Det får inte ske helt utan kontroll så att de hamnar hos organiserad brottslighet eller i fusk. Det vill ingen av oss.

Pengarna ska till de företag som verkligen behöver dem i detta svåra läge.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Matchfixning är en fråga som har varit i hetluften de senaste två åren med anledning av omregleringen till spellicens och inrättandet av matchfixningsrådet.

Samma råd har sedan arbetet påbörjades påpekat konkreta saker som behöver göras, bland annat att möjliggöra delning av personuppgifter mellan berörda myndigheter. Trots det tog det ett och ett halvt år för regeringen att tillsätta en utredning som ska titta på frågan.

Fru talman! Samtidigt ser vi att arbetet med att motverka matchfixning backar och nu står still, vilket möjliggör för kriminella ligor att infiltrera sporten ännu mer.

Delar statsrådet Shekarabi oron över att allt fler matcher är fixade redan innan matchstart? Om ja, varför görs inte mer?

Fru talman! Jag tackar Angelika Bengtsson för frågan.

Matchfixning är ett hot mot tilliten till svensk idrott och tilliten i vårt samhälle och ska rökas ut. Det var ett av skälen till att regering och riksdag samarbetade och reformerade spelmarknaden. Efter två decennier av vilda västern tog vi kontroll över spelmarknaden den 1 januari 2019.

Detta arbete har nu intensifierats, och för ett tag sedan kom det nya regelverket som innebär förbud mot vissa spelobjekt som är förenade med risk för matchfixning.

För en kort tid sedan kom också Gunnar Larssons arbete igång. Han har regeringens uppdrag att bland annat samordna arbetet mot matchfixning och föreslå de regeländringar som Angelika Bengtsson tangerar i sin fråga.

Vi tar denna fråga på största allvar och har en nära dialog med svensk idrott, framför allt Svenska Fotbollförbundet och Svenska Ishockeyförbundet, och Spelinspektionen i dessa frågor.

Vi kommer att göra det som krävs för att vi ska få stopp på matchfixning.

Fru talman! Om ganska exakt fem minuter kommer restaurangpersonal runt om i hela landet att lämna bar, kök och servering för att kliva ut från sina restauranger. Väl ute kommer de att väsnas genom att med köksslevar och annat slå på grytor och lock - detta i en protestaktion mot regeringen.

De protesterar mot det faktum att regeringen genomgående under pandemin infört restriktioner som uteslutande slagit mot restaurangnäringen, mot det faktum att regeringens alkoholförbud berövar fria näringsidkare försäljning av högmarginalprodukter och mot det faktum att regeringens stödåtgärder antingen inte betalas ut eller ännu inte går att söka.

En krisande bransch ligger ute med pengar åt regeringen, och konkurserna läggs på hög.

När avser näringsministern att agera och säkerställa att stöden faktiskt betalas ut?

Fru talman! Jag häpnar över beskrivningen. Vilket land lever Sverigedemokraterna i?

Från det att pandemin började hota människoliv och smittspridningen tilltog i hela vårt land har bransch efter bransch - industri, handel, resebransch, restaurangnäring, hotellnäring med flera - haft svårt att verka.

Vi befinner oss i en global pandemi. Ser inte Sverigedemokraterna det?

Vi har vidtagit åtgärder för att mildra effekterna av detta, men jag har full förståelse för frustrationen inom ett antal branscher som, inte bara under våren utan hösten och vintern, har befunnit sig och befinner sig i ett svårt läge. Mot denna bakgrund har vi sett till att det finns stöd.

Hotell- och restaurangbranschen är en av de branscher som har fått mest stöd, men det räcker inte eftersom vi fortfarande är mitt i pandemin. Vi kommer att fortsätta att jobba med dem för att stötta dem och för att tillsammans ta oss igenom denna mycket svåra situation.

Fru talman! Åratal av besparingar inom den kvinnodominerade äldreomsorgen har försämrat kvaliteten på omsorgen och personalens arbetssituation. Detta har särskilt tydliggjorts under coronapandemin.

Det handlar om arbetsvillkor som väldigt få andra människor skulle acceptera med en hög andel timanställningar av outbildad arbetskraft, delade turer, flerskiftsarbete och dålig löneutveckling. Detta gör att utbildad, kompetent personal söker sig till andra yrken för att orka med vardagen, kunna lösa det tuffa livspusslet och öka sin livskvalitet.

Frågestund

Jämställdhetsminister Lindhagen! Är det inte dags för den feministiska regeringen att höja omsorgspersonalens status och en gång för alla se till att de får drägliga arbetsvillkor?

Fru talman! Jag tackar riksdagsledamoten för frågan.

Frågestund

Jag välkomnar denna diskussion. Det är bra att diskussionen om hur kvinnor i låglöneyrken har det lyfts upp mer och mer i samhället.

Jag delar helt uppfattningen att detta inte har varit tillräckligt prioriterat, och det har därför varit en viktig fråga för regeringen med de välfärdsmiljarder som går ut till offentlig sektor.

Både Miljöpartiet och Socialdemokraterna anser att det är viktigt att socialtjänsten har de resurser den behöver för att kunna ge stöd till människor som har det svårt och kunna ge människor som har slitit hela sitt liv en fin sista tid i äldreomsorgen.

Att öka resurserna i offentlig sektor är också något av det bästa vi kan göra för att stärka arbetsvillkoren för kvinnor, eftersom väldigt många kvinnor jobbar här. De gör fantastiska insatser och ska ha rätt förutsättningar för att kunna göra sitt jobb.

Frågestunden var härmed avslutad.

Svar på interpellationer