Interpellationssvar - 2021-01-26

Fru talman! Det känns verkligen högtidligt att få komma hit och diskutera och debattera angelägna frågor en sådan här historisk dag, 100 år efter det andra beslutet att införa allmän och lika rösträtt. Det är stort.

Svar på interpellationer

Fru talman! Lars Beckman har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att de befintliga stöden når fram, med tanke på att många företagare vittnar om att stöden inte når fram som det var tänkt. Vidare har han frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att ta fram stödpaket som verkligen når fram till restaurangföretagarna i Sverige, när företagens intäkter drastiskt begränsas genom pandemilagstiftningen. Slutligen har han frågat mig om jag kommer att studera andra länders stödsystem för restaurangnäringen och eventuellt implementera några av dessa system och vilka länder det i så fall skulle handla om.

Alexandra Anstrell har frågat mig vilka åtgärder jag är villig att vidta för att fler restauranger nu inte ska gå i konkurs. Vidare har hon frågat mig om jag och regeringen har för avsikt att vidta några åtgärder för att effektivisera ansökningsförfarandet för omställnings- och omsättningsstöd samt säkerställa att utbetalningar görs mer skyndsamt.

Fru talman! För stora delar av samhället har coronavirusets spridning inneburit omfattande svårigheter och utmaningar, och vi befinner oss fortfarande i detta mycket svåra läge. Många branscher, företag, företagare och löntagare har drabbats ekonomiskt till följd av viruset. Regeringen har därför mycket skyndsamt infört ett flertal stöd för att mildra konsekvenserna av pandemin för jobb och företag som också restaurangnäringen kan ta del av. Dessa inkluderar bland annat omställningsstöd, omsättningsstöd för enskilda näringsidkare och korttidspermittering för att minska lönekostnader, möjlighet till anstånd med skatteinbetalningar, kreditgarantier såsom den så kallade Företagsakuten, sänkta arbetsgivaravgifter och egenavgifter samt lättnader i a-kassan för företagare.

Fru talman! I samband med att smittspridningen tilltagit har regeringen meddelat att flera av stödåtgärderna förlängs för att stötta svenska jobb och företag genom den djupa krisen. Regeringen har också nyligen föreslagit ett nytt nedstängningsstöd och en ny period med statligt stöd under vilken vissa lokalhyresgäster får rabatt på hyran.

Avslutningsvis följer regeringen utvecklingen i andra länder samt noggrant de ekonomiska effekterna för företagen i Sverige och analyserar löpande behovet av erforderliga åtgärder för näringslivet.

Fru talman! Det känns verkligen högtidligt att få komma hit och diskutera och debattera angelägna frågor en sådan här historisk dag, 100 år efter det andra beslutet att införa allmän och lika rösträtt. Det är stort.

Svar på interpellationer

Fru talman! Lars Beckman har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att de befintliga stöden når fram, med tanke på att många företagare vittnar om att stöden inte når fram som det var tänkt. Vidare har han frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att ta fram stödpaket som verkligen når fram till restaurangföretagarna i Sverige, när företagens intäkter drastiskt begränsas genom pandemilagstiftningen. Slutligen har han frågat mig om jag kommer att studera andra länders stödsystem för restaurangnäringen och eventuellt implementera några av dessa system och vilka länder det i så fall skulle handla om.

Alexandra Anstrell har frågat mig vilka åtgärder jag är villig att vidta för att fler restauranger nu inte ska gå i konkurs. Vidare har hon frågat mig om jag och regeringen har för avsikt att vidta några åtgärder för att effektivisera ansökningsförfarandet för omställnings- och omsättningsstöd samt säkerställa att utbetalningar görs mer skyndsamt.

Fru talman! För stora delar av samhället har coronavirusets spridning inneburit omfattande svårigheter och utmaningar, och vi befinner oss fortfarande i detta mycket svåra läge. Många branscher, företag, företagare och löntagare har drabbats ekonomiskt till följd av viruset. Regeringen har därför mycket skyndsamt infört ett flertal stöd för att mildra konsekvenserna av pandemin för jobb och företag som också restaurangnäringen kan ta del av. Dessa inkluderar bland annat omställningsstöd, omsättningsstöd för enskilda näringsidkare och korttidspermittering för att minska lönekostnader, möjlighet till anstånd med skatteinbetalningar, kreditgarantier såsom den så kallade Företagsakuten, sänkta arbetsgivaravgifter och egenavgifter samt lättnader i a-kassan för företagare.

Fru talman! I samband med att smittspridningen tilltagit har regeringen meddelat att flera av stödåtgärderna förlängs för att stötta svenska jobb och företag genom den djupa krisen. Regeringen har också nyligen föreslagit ett nytt nedstängningsstöd och en ny period med statligt stöd under vilken vissa lokalhyresgäster får rabatt på hyran.

Avslutningsvis följer regeringen utvecklingen i andra länder samt noggrant de ekonomiska effekterna för företagen i Sverige och analyserar löpande behovet av erforderliga åtgärder för näringslivet.

Fru talman! Jag håller med statsrådet om att detta är en historisk dag, både på grund av att rösträtten infördes och på grund av att vi står här i dag och diskuterar en mycket viktig fråga.

Alldeles före denna interpellationsdebatt lade Sveriges Radios Ekot ut en nyhet. Jag vet inte om statsrådet Baylan följer medierna, men om han gör det har han sett rubriken: "Restauranger i kris - har tappat 70 procent sen november" och "Sedan alkoholförbudet infördes i november fram till den andra veckan i januari har svenska restauranger tappat 73 procent i omsättning jämfört med samma period i fjol. Siffror från Upplysningscentralen, UC, visar att antalet konkurser inom hotell- och restaurangbranschen ökade med 38 procent 2020 jämfört med 2019."

Fru talman! Jag är rädd att detta bara är en västanfläkt jämfört med vad som komma skall.

Hemma i min valkrets i Gävleborg har ett stort antal restauranger gått i konkurs på kort tid. En av Bollnäs ledande restauranger har kastat in handduken, och fler är på väg. Några har till och med stängt. Man gick ut i hela Hälsingland i förra veckan och sa att det är fullständigt meningslöst att ha öppet de få timmarna. Vi vet att man såg ett litet ljus i tunneln då man trodde att man skulle få servera alkohol fram till klockan 22, men med tre dagars varsel sa regeringen att alkoholförbudet efter klockan 20 fortsätter. Detta var särskilt bekymmersamt, fru talman, därför att man i kollektivavtalen har två veckors framhållning när man ska schemalägga personal. Så där stod restaurangerna, som trodde att de skulle få ett litet ljus i tunneln och få intäkter. De hade schemalagt personalen, som skulle få fler arbetade timmar, men än en gång drogs mattan undan för restaurangerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag förstår Kastrullupproret. Jag förstår varför det står företagare från Kiruna i norr till Ystad i söder och bankar på sina kastruller klockan 15.00 varje dag - och varför de tänker fortsätta med det tills regeringen lyssnar. De tänker fortsätta tills regeringen lyssnar, och inte bara lyssnar; jag vet att ministern har haft möten med företrädare för restaurangnäringen, men det viktiga i det här läget är inte att bara lyssna utan att också agera. Vi kan nämligen inte ha en konkursvåg som drabbar restaurangnäringen.

Jag är förvånad över regeringens passivitet. Jag är förvånad över att regeringen inte har gjort en alternativkostnadskalkyl. Vad är kostnaden för att tusentals restauranger går i konkurs, fru talman? Vad är alternativkostnaden? Har man räknat på det? Jag förstår de företagare, inte minst i Gävle, som i desperation hade en presskonferens för ett par veckor sedan. De skrev debattartiklar och redogjorde väldigt klart och tydligt för hur de har gått från att vara lönsamma företag till att göra mångmiljonförluster därför att de har följt det regelverk som har satts upp av regeringen. De har fått ett näringsförbud, som de uppfattar det, men regeringen har dragit undan mattan för företagen. Man stöder inte företagen.

Ministern har nu räknat upp ett antal åtgärder, men de fungerar alltså inte. De når inte fram. Det är naturligtvis därför riksdagen via finansutskottet har riktat en uppmaning till regeringen om att man måste ta fram stödåtgärder som träffar företagen och som hjälper. Vi pratar inte om månader eller veckor när det gäller hur snabbt regeringen måste agera, fru talman, utan sannolikt pratar vi om dagar.

Fru talman! Jag håller med statsrådet om att detta är en historisk dag, både på grund av att rösträtten infördes och på grund av att vi står här i dag och diskuterar en mycket viktig fråga.

Alldeles före denna interpellationsdebatt lade Sveriges Radios Ekot ut en nyhet. Jag vet inte om statsrådet Baylan följer medierna, men om han gör det har han sett rubriken: "Restauranger i kris - har tappat 70 procent sen november" och "Sedan alkoholförbudet infördes i november fram till den andra veckan i januari har svenska restauranger tappat 73 procent i omsättning jämfört med samma period i fjol. Siffror från Upplysningscentralen, UC, visar att antalet konkurser inom hotell- och restaurangbranschen ökade med 38 procent 2020 jämfört med 2019."

Fru talman! Jag är rädd att detta bara är en västanfläkt jämfört med vad som komma skall.

Hemma i min valkrets i Gävleborg har ett stort antal restauranger gått i konkurs på kort tid. En av Bollnäs ledande restauranger har kastat in handduken, och fler är på väg. Några har till och med stängt. Man gick ut i hela Hälsingland i förra veckan och sa att det är fullständigt meningslöst att ha öppet de få timmarna. Vi vet att man såg ett litet ljus i tunneln då man trodde att man skulle få servera alkohol fram till klockan 22, men med tre dagars varsel sa regeringen att alkoholförbudet efter klockan 20 fortsätter. Detta var särskilt bekymmersamt, fru talman, därför att man i kollektivavtalen har två veckors framhållning när man ska schemalägga personal. Så där stod restaurangerna, som trodde att de skulle få ett litet ljus i tunneln och få intäkter. De hade schemalagt personalen, som skulle få fler arbetade timmar, men än en gång drogs mattan undan för restaurangerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag förstår Kastrullupproret. Jag förstår varför det står företagare från Kiruna i norr till Ystad i söder och bankar på sina kastruller klockan 15.00 varje dag - och varför de tänker fortsätta med det tills regeringen lyssnar. De tänker fortsätta tills regeringen lyssnar, och inte bara lyssnar; jag vet att ministern har haft möten med företrädare för restaurangnäringen, men det viktiga i det här läget är inte att bara lyssna utan att också agera. Vi kan nämligen inte ha en konkursvåg som drabbar restaurangnäringen.

Jag är förvånad över regeringens passivitet. Jag är förvånad över att regeringen inte har gjort en alternativkostnadskalkyl. Vad är kostnaden för att tusentals restauranger går i konkurs, fru talman? Vad är alternativkostnaden? Har man räknat på det? Jag förstår de företagare, inte minst i Gävle, som i desperation hade en presskonferens för ett par veckor sedan. De skrev debattartiklar och redogjorde väldigt klart och tydligt för hur de har gått från att vara lönsamma företag till att göra mångmiljonförluster därför att de har följt det regelverk som har satts upp av regeringen. De har fått ett näringsförbud, som de uppfattar det, men regeringen har dragit undan mattan för företagen. Man stöder inte företagen.

Ministern har nu räknat upp ett antal åtgärder, men de fungerar alltså inte. De når inte fram. Det är naturligtvis därför riksdagen via finansutskottet har riktat en uppmaning till regeringen om att man måste ta fram stödåtgärder som träffar företagen och som hjälper. Vi pratar inte om månader eller veckor när det gäller hur snabbt regeringen måste agera, fru talman, utan sannolikt pratar vi om dagar.

Fru talman! Tack för svaret, ministern!

Ja, tänka sig - för hundra år sedan hade jag inte fått stå här. Jag är glad att jag faktiskt får stå här i dag och debattera frågor om restaurangbranschen. Det är en oerhört viktig bransch där många unga får sitt första jobb och där många utlandsfödda får sitt första jobb. Det här behöver regeringen ta mer på allvar.

Näringsministern hänvisar till en mängd beslut som är fattade, men ändå är det så många företagare som skriker på hjälp. Många vittnar om att krisstöden behöver justeras för att nå fram i större utsträckning. Många vittnar om att det tar väldigt lång tid att få det stöd de trodde att de skulle få för flera månader sedan. Många väntar fortfarande på stöd som de skulle ha fått eller som de sökte i somras. Stöd ska betalas ut till sunda företag, fru talman - men hur ska ett företag kunna förbli sunt och ta del av de olika stöden om det inte får de pengar det ansökt om? Det blir lite av ett moment 22.

Om man bestämmer en sak vill man väl ändå att det ska bli på det sättet. Då måste man följa upp att det blir som man hade tänkt; annars måste man bestämma om. Tio månader med corona har slagit hårt mot många företagare i hela Sverige. Regeringen verkar inte förstå det allvar vi befinner oss i eller hur näringslivet faktiskt fungerar. Eller också är det som Företagarnas vd säger i dag, det vill säga att regeringen kanske inte vill få ut pengarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I dag krävs det ett tapp på 30 eller, under en del tid, ända upp till 50 procent för att kunna ta del av omställningsstödet. Som exempel kan nämnas att det enligt Skatteverket den 12 december hade inkommit ansökningar om omställningsstöd för perioden juni-juli omfattande endast drygt 200 miljoner kronor. Det är alltså en väldigt liten del av de budgeterade 7 miljarderna för detta stöd under 2020. Jag tycker att det är ganska tydlig signal om att omställningsstödet inte har haft rätt utformning för att nå företagen. Sedan är det jättebra att man vill sänka de gränserna, men det är ändå viktigt att poängtera att det är ganska få livskraftiga företag som månad efter månad klarar av att tappa mellan 30 och 50 procent av sin omsättning. Det kanske är en av faktorerna bakom att stödet inte är fullt utnyttjat.

Stöden måste bli bättre. De måste verkligen nå företagen bättre. Beslut måste tas snabbare för att stöden ska komma företagen till del - men framför allt måste det man har beslutat om betalas ut till företagarna. Situationen måste omedelbart tas på ett mycket djupare allvar, och regeringen behöver ta sitt ansvar här. Ministern behöver se till att företagarna får det stöd de behöver för att kunna fortsätta driva sina företag och därmed bidra till att skapa jobb och skatteintäkter samt till att både glesbygd och städer kan leva även efter att pandemin är över. Varför tar det så lång tid att få stöden utbetalda?

Jag har varit sjuk i covid-19, och det är ingenting jag rekommenderar. Jag är verkligen en förespråkare för tydliga regler för en minskad smittspridning. I mitt hem blev dock ingen annan än jag sjuk när jag var det. Det handlar alltså till stor del om att hålla avstånd samt tvätta och sprita händer. Många företagare är extremt duktiga på det här, men restaurangbranschen har fått extrema restriktioner med oerhört kort varsel. Nu ska dock gymnasieskolorna öppna igen, så jag undrar hur regeringen menar. Man vill att alla lärare och ungdomar ska gå tillbaka till skolan, men restaurangbranschen är inte betrodd att servera gäster i säkra miljöer. På min Ica hemma kan man handla mellan 7 och 22 - med 450 personer. Vad är det för skillnad mellan Ica och hotellet en kilometer därifrån?

Fru talman! Tack för svaret, ministern!

Ja, tänka sig - för hundra år sedan hade jag inte fått stå här. Jag är glad att jag faktiskt får stå här i dag och debattera frågor om restaurangbranschen. Det är en oerhört viktig bransch där många unga får sitt första jobb och där många utlandsfödda får sitt första jobb. Det här behöver regeringen ta mer på allvar.

Näringsministern hänvisar till en mängd beslut som är fattade, men ändå är det så många företagare som skriker på hjälp. Många vittnar om att krisstöden behöver justeras för att nå fram i större utsträckning. Många vittnar om att det tar väldigt lång tid att få det stöd de trodde att de skulle få för flera månader sedan. Många väntar fortfarande på stöd som de skulle ha fått eller som de sökte i somras. Stöd ska betalas ut till sunda företag, fru talman - men hur ska ett företag kunna förbli sunt och ta del av de olika stöden om det inte får de pengar det ansökt om? Det blir lite av ett moment 22.

Om man bestämmer en sak vill man väl ändå att det ska bli på det sättet. Då måste man följa upp att det blir som man hade tänkt; annars måste man bestämma om. Tio månader med corona har slagit hårt mot många företagare i hela Sverige. Regeringen verkar inte förstå det allvar vi befinner oss i eller hur näringslivet faktiskt fungerar. Eller också är det som Företagarnas vd säger i dag, det vill säga att regeringen kanske inte vill få ut pengarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I dag krävs det ett tapp på 30 eller, under en del tid, ända upp till 50 procent för att kunna ta del av omställningsstödet. Som exempel kan nämnas att det enligt Skatteverket den 12 december hade inkommit ansökningar om omställningsstöd för perioden juni-juli omfattande endast drygt 200 miljoner kronor. Det är alltså en väldigt liten del av de budgeterade 7 miljarderna för detta stöd under 2020. Jag tycker att det är ganska tydlig signal om att omställningsstödet inte har haft rätt utformning för att nå företagen. Sedan är det jättebra att man vill sänka de gränserna, men det är ändå viktigt att poängtera att det är ganska få livskraftiga företag som månad efter månad klarar av att tappa mellan 30 och 50 procent av sin omsättning. Det kanske är en av faktorerna bakom att stödet inte är fullt utnyttjat.

Stöden måste bli bättre. De måste verkligen nå företagen bättre. Beslut måste tas snabbare för att stöden ska komma företagen till del - men framför allt måste det man har beslutat om betalas ut till företagarna. Situationen måste omedelbart tas på ett mycket djupare allvar, och regeringen behöver ta sitt ansvar här. Ministern behöver se till att företagarna får det stöd de behöver för att kunna fortsätta driva sina företag och därmed bidra till att skapa jobb och skatteintäkter samt till att både glesbygd och städer kan leva även efter att pandemin är över. Varför tar det så lång tid att få stöden utbetalda?

Jag har varit sjuk i covid-19, och det är ingenting jag rekommenderar. Jag är verkligen en förespråkare för tydliga regler för en minskad smittspridning. I mitt hem blev dock ingen annan än jag sjuk när jag var det. Det handlar alltså till stor del om att hålla avstånd samt tvätta och sprita händer. Många företagare är extremt duktiga på det här, men restaurangbranschen har fått extrema restriktioner med oerhört kort varsel. Nu ska dock gymnasieskolorna öppna igen, så jag undrar hur regeringen menar. Man vill att alla lärare och ungdomar ska gå tillbaka till skolan, men restaurangbranschen är inte betrodd att servera gäster i säkra miljöer. På min Ica hemma kan man handla mellan 7 och 22 - med 450 personer. Vad är det för skillnad mellan Ica och hotellet en kilometer därifrån?

Fru talman! Coronapandemin har slagit jättehårt både mot Sverige och mot resten av världen. Vi kan se hur den har påverkat: Människor har blivit sjuka eller till och med dött. Många i Sverige har blivit permitterade, och andra har blivit uppsagda. Många företagare kämpar för sina företags överlevnad. Vi kan se att branscherna skiljer sig ganska mycket åt; en del har klarat sig ganska bra, och säljer man matvaror har det till och med varit väldigt bra business det senaste året. Omvänt kan vi dock se att kultur, idrott, transporter, besöksnäring och delar av handeln har det otroligt kämpigt.

Jag har stor respekt för att det inte var enkelt för Ibrahim Baylan och hans kollegor när pandemin slog till: "Vad ska vi göra? Vilka krisåtgärder ska vi sätta in?" Men nu har det snart gått ett år, och vi kan se att det finns ett antal återkommande och genomgående problem gällande hur regeringen har hanterat stöden till landets företagare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det första är att det har tagit ohemult lång tid för näringsministern och hans samarbetspartner att över huvud taget ge besked om man ska stödja företag och i sådana fall hur. Sedan har det vanligen tagit månader innan regeringen har återkommit med lagförslag till riksdagen. När riksdagen sedan har fattat beslut om att till exempel ge restaurangägare och handlare stöd har det vanligen tagit veckor, ibland månader, för myndigheter att sätta upp sina processer och anpassa sina datasystem innan en företagare slutligen kan ansöka och få pengar.

För att vara lite konkret, fru talman: Regeringen gav i mitten av hösten besked om att förlänga det så kallade omställningsstödet för aktiebolag. Den som tappade särskilt mycket i omsättning i augusti och september förra året ska alltså kunna få ett stöd. Vad jag vet har vi inte ens fått förslaget till riksdagen, och det är inget beslut fattat om detta. En person - det kan vara en restaurangägare - som i slutet av förra sommaren, i augusti eller lite efter det, tappade väldigt mycket av sin omsättning kommer alltså i bästa fall att kunna ansöka om och få pengar i låt säga mars eller april i år. Det är ett halvår efter att Ibrahim Baylan gav beskedet.

Detta menar jag är en av huvudpoängerna: att regeringen agerar så otroligt långsamt. Att det var svårt initialt kan jag köpa, men att det går så långsamt efter hand kan jag faktiskt inte förstå.

Ett annat problem i allt detta är att det har varit en enorm ryckighet. Det gäller till exempel det så kallade omställningsstödet, där man vissa månader inte har vetat om det kommer att förlängas. Det har också skiftat - ibland ska du ha tappat 30 procent, ibland 40 procent och andra gånger 50 procent av din omsättning för att vara berättigad till det. Jag ska svara ärligt: Jag som ändå lägger mycket av min tid på att jobba just med krisstöd och företagares villkor har svårt att se skillnad på perioderna och veta vilka villkor som gäller. Sitter du där som handlare, krögare, transportföretagare eller kulturperson är det hart när omöjligt att hänga med i näringsministerns alla rockader.

Det som nu krävs är ett mycket mer resolut agerande. Där vill jag fråga, fru talman: Kommer regeringen att använda den nya pandemilagen? Den är faktiskt ett alternativ. I stället för de delvisa nedstängningar av restauranger och annat man gör kan man faktiskt använda den nya lagstiftningen - och koppla det till direkt kompensation.

Den andra frågan handlar om vad Ibrahim Baylan konkret tänker göra för att förenkla de här stöden till landets företagare, fru talman. Så sent som i veckan kom finansutskottet med ett så kallat tillkännagivande, alltså ett beslut om att uppmana regeringen att faktiskt göra detta. Vad har näringsministern för planer för att landets företagare inte ska fastna i den fortsatta regeringsbyråkratin i krishanteringen?

Fru talman! Coronapandemin har slagit jättehårt både mot Sverige och mot resten av världen. Vi kan se hur den har påverkat: Människor har blivit sjuka eller till och med dött. Många i Sverige har blivit permitterade, och andra har blivit uppsagda. Många företagare kämpar för sina företags överlevnad. Vi kan se att branscherna skiljer sig ganska mycket åt; en del har klarat sig ganska bra, och säljer man matvaror har det till och med varit väldigt bra business det senaste året. Omvänt kan vi dock se att kultur, idrott, transporter, besöksnäring och delar av handeln har det otroligt kämpigt.

Jag har stor respekt för att det inte var enkelt för Ibrahim Baylan och hans kollegor när pandemin slog till: "Vad ska vi göra? Vilka krisåtgärder ska vi sätta in?" Men nu har det snart gått ett år, och vi kan se att det finns ett antal återkommande och genomgående problem gällande hur regeringen har hanterat stöden till landets företagare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det första är att det har tagit ohemult lång tid för näringsministern och hans samarbetspartner att över huvud taget ge besked om man ska stödja företag och i sådana fall hur. Sedan har det vanligen tagit månader innan regeringen har återkommit med lagförslag till riksdagen. När riksdagen sedan har fattat beslut om att till exempel ge restaurangägare och handlare stöd har det vanligen tagit veckor, ibland månader, för myndigheter att sätta upp sina processer och anpassa sina datasystem innan en företagare slutligen kan ansöka och få pengar.

För att vara lite konkret, fru talman: Regeringen gav i mitten av hösten besked om att förlänga det så kallade omställningsstödet för aktiebolag. Den som tappade särskilt mycket i omsättning i augusti och september förra året ska alltså kunna få ett stöd. Vad jag vet har vi inte ens fått förslaget till riksdagen, och det är inget beslut fattat om detta. En person - det kan vara en restaurangägare - som i slutet av förra sommaren, i augusti eller lite efter det, tappade väldigt mycket av sin omsättning kommer alltså i bästa fall att kunna ansöka om och få pengar i låt säga mars eller april i år. Det är ett halvår efter att Ibrahim Baylan gav beskedet.

Detta menar jag är en av huvudpoängerna: att regeringen agerar så otroligt långsamt. Att det var svårt initialt kan jag köpa, men att det går så långsamt efter hand kan jag faktiskt inte förstå.

Ett annat problem i allt detta är att det har varit en enorm ryckighet. Det gäller till exempel det så kallade omställningsstödet, där man vissa månader inte har vetat om det kommer att förlängas. Det har också skiftat - ibland ska du ha tappat 30 procent, ibland 40 procent och andra gånger 50 procent av din omsättning för att vara berättigad till det. Jag ska svara ärligt: Jag som ändå lägger mycket av min tid på att jobba just med krisstöd och företagares villkor har svårt att se skillnad på perioderna och veta vilka villkor som gäller. Sitter du där som handlare, krögare, transportföretagare eller kulturperson är det hart när omöjligt att hänga med i näringsministerns alla rockader.

Det som nu krävs är ett mycket mer resolut agerande. Där vill jag fråga, fru talman: Kommer regeringen att använda den nya pandemilagen? Den är faktiskt ett alternativ. I stället för de delvisa nedstängningar av restauranger och annat man gör kan man faktiskt använda den nya lagstiftningen - och koppla det till direkt kompensation.

Den andra frågan handlar om vad Ibrahim Baylan konkret tänker göra för att förenkla de här stöden till landets företagare, fru talman. Så sent som i veckan kom finansutskottet med ett så kallat tillkännagivande, alltså ett beslut om att uppmana regeringen att faktiskt göra detta. Vad har näringsministern för planer för att landets företagare inte ska fastna i den fortsatta regeringsbyråkratin i krishanteringen?

Fru talman! Tack för inledningen om den stora dagen för demokratin och rösträtten - en viktig dag!

Sveriges och Skånes krögare och företagare verksamma i restaurangbranschen och andra näringar går på knäna ekonomiskt. Vi skulle alla kunna stå på led här - vi är ju ett antal moderater i kammaren i dag som ställer frågor som rör ett antal regioner, med berättelser från just företagarna. Vi delar också statsrådets beskrivning av att det är stora problem för stora delar av samhället. Det går bra för en hel del - det ska sägas - men det lämnar vi därhän så länge och talar om det som är problematiskt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Näringsministern har ju i uppdrag att främja näringspolitiken och se till att våra hjul snurrar ekonomiskt. Jag tänker i alla fall att det är så det ska fungera, även under pandemin - att vi gör så mycket vi bara kan. Detta skiljer sig från uppdraget för statsrådskollegan Lena Hallengren, som har sitt fokus på att människor har sin hälsa i behåll och att folk klarar sig väl genom pandemin.

Många företag, i exempelvis taxibranschen och besöksnäringen liksom frisörer med flera, har haft det riktigt tufft sedan i mars. De har tömt sina upparbetade medel och belånat sina verksamheter och bostäder för att överleva, om de har en enskild firma. Vi talar om normalt sett välmående företag, som hade kört på som vanligt med kunder och inkomster om det inte varit för pandemin.

Fru talman! Statsrådet tar i sitt svar upp att regeringen skyndsamt hanterat beslut gällande flertalet stöd som restaurangnäringen kan ta del av för att mildra konsekvenserna av pandemin för jobb och företag. För mig blir detta ett mycket märkligt påstående då regeringen på andra sidan årsskiftet lät meddela att det permitteringsstöd som går att få från den 1 december inte går att söka förrän i slutet av mars. Det blir glipor på vägen när besluten inte går i takt med det som ska genomföras. Det är retroaktivt och destruktivt eftersom företagen behöver besked här och nu om vad som ska gälla och vilken väg de ska ta framåt. Förståelsen för företagens vardag verkar saknas eftersom de pengar som regeringens löften avser fördröjs.

"Orimligt lång tid att vänta!" Citatet kommer från Företagarförbundet. De säger att när regeringen första gången beslutade om anstånd med skatten för företagare tog det 22 dagar innan det lanserades; det var ju bra. Nu ska det ta minst tre månader. Det anser Företagarförbundet är orimligt, och man kan hålla med.

Fru talman! Onekligen tar det oceaner av tid för den som varje dag kämpar för sin verksamhet. När företagen inte kan planera framåt riskerar de att förlora sina livsverk och många även hus och hem. Det är viktigt att ta beslut så att företagen vet om de ska gå i konkurs eller fortsätta sin verksamhet, planera och belåna sig själva och sin familj. Sett ur den aspekten, att de ska klara sig, kommer också förändringar.

Jag tänker: Vart tar detta vägen? Hur blir det framåt med besöksnäringen? Har regeringen en plan för att vi ska ha en sådan även efter den här pandemin?

Fru talman! Tack för inledningen om den stora dagen för demokratin och rösträtten - en viktig dag!

Sveriges och Skånes krögare och företagare verksamma i restaurangbranschen och andra näringar går på knäna ekonomiskt. Vi skulle alla kunna stå på led här - vi är ju ett antal moderater i kammaren i dag som ställer frågor som rör ett antal regioner, med berättelser från just företagarna. Vi delar också statsrådets beskrivning av att det är stora problem för stora delar av samhället. Det går bra för en hel del - det ska sägas - men det lämnar vi därhän så länge och talar om det som är problematiskt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Näringsministern har ju i uppdrag att främja näringspolitiken och se till att våra hjul snurrar ekonomiskt. Jag tänker i alla fall att det är så det ska fungera, även under pandemin - att vi gör så mycket vi bara kan. Detta skiljer sig från uppdraget för statsrådskollegan Lena Hallengren, som har sitt fokus på att människor har sin hälsa i behåll och att folk klarar sig väl genom pandemin.

Många företag, i exempelvis taxibranschen och besöksnäringen liksom frisörer med flera, har haft det riktigt tufft sedan i mars. De har tömt sina upparbetade medel och belånat sina verksamheter och bostäder för att överleva, om de har en enskild firma. Vi talar om normalt sett välmående företag, som hade kört på som vanligt med kunder och inkomster om det inte varit för pandemin.

Fru talman! Statsrådet tar i sitt svar upp att regeringen skyndsamt hanterat beslut gällande flertalet stöd som restaurangnäringen kan ta del av för att mildra konsekvenserna av pandemin för jobb och företag. För mig blir detta ett mycket märkligt påstående då regeringen på andra sidan årsskiftet lät meddela att det permitteringsstöd som går att få från den 1 december inte går att söka förrän i slutet av mars. Det blir glipor på vägen när besluten inte går i takt med det som ska genomföras. Det är retroaktivt och destruktivt eftersom företagen behöver besked här och nu om vad som ska gälla och vilken väg de ska ta framåt. Förståelsen för företagens vardag verkar saknas eftersom de pengar som regeringens löften avser fördröjs.

"Orimligt lång tid att vänta!" Citatet kommer från Företagarförbundet. De säger att när regeringen första gången beslutade om anstånd med skatten för företagare tog det 22 dagar innan det lanserades; det var ju bra. Nu ska det ta minst tre månader. Det anser Företagarförbundet är orimligt, och man kan hålla med.

Fru talman! Onekligen tar det oceaner av tid för den som varje dag kämpar för sin verksamhet. När företagen inte kan planera framåt riskerar de att förlora sina livsverk och många även hus och hem. Det är viktigt att ta beslut så att företagen vet om de ska gå i konkurs eller fortsätta sin verksamhet, planera och belåna sig själva och sin familj. Sett ur den aspekten, att de ska klara sig, kommer också förändringar.

Jag tänker: Vart tar detta vägen? Hur blir det framåt med besöksnäringen? Har regeringen en plan för att vi ska ha en sådan även efter den här pandemin?

Fru talman! Tack för påminnelsen om den viktiga dagen för den svenska demokratin!

Fru talman och näringsministern! Mycket som är klokt och rätt har redan sagts av mina kollegor. För att summera det hela: Extraordinära tider kräver extraordinära åtgärder.

Jag skulle vilja ställa en konkret fråga till näringsministern, och jag vill be om ett konkret svar. I pandemilagen har regeringen aviserat nedstängningsstöd för drabbade företag. Det är bra, och vi moderater har drivit på för att så ska ske. Under förutsättning att EU-kommissionen godkänner nedstängningsstödet kommer företag som har hindrats att utöva sin verksamhet på grund av pandemilagen att få ersättning med upp till 100 procent av sina fasta kostnader. Ikraftträdandet beräknas ske i början av april, men stödet kommer att vara möjligt att söka retroaktivt om regeringen aktiverar nedstängning innan dess.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Många restauranger har dock redan tvingats stänga helt eller drastiskt minska sina öppettider på grund av andra restriktioner, applicerade enligt annan lagstiftning än pandemilagen. I praktiken har dessa restriktioner i princip inneburit ett näringsförbud för stora delar av restaurangbranschen.

Jag vill därför fråga näringsministern om han kommer att driva frågan att restauranger som har tappat hela sin omsättning på grund av andra restriktioner än pandemilagen ska kunna omfattas av det hundraprocentiga stödet.

Fru talman! Tack för påminnelsen om den viktiga dagen för den svenska demokratin!

Fru talman och näringsministern! Mycket som är klokt och rätt har redan sagts av mina kollegor. För att summera det hela: Extraordinära tider kräver extraordinära åtgärder.

Jag skulle vilja ställa en konkret fråga till näringsministern, och jag vill be om ett konkret svar. I pandemilagen har regeringen aviserat nedstängningsstöd för drabbade företag. Det är bra, och vi moderater har drivit på för att så ska ske. Under förutsättning att EU-kommissionen godkänner nedstängningsstödet kommer företag som har hindrats att utöva sin verksamhet på grund av pandemilagen att få ersättning med upp till 100 procent av sina fasta kostnader. Ikraftträdandet beräknas ske i början av april, men stödet kommer att vara möjligt att söka retroaktivt om regeringen aktiverar nedstängning innan dess.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Många restauranger har dock redan tvingats stänga helt eller drastiskt minska sina öppettider på grund av andra restriktioner, applicerade enligt annan lagstiftning än pandemilagen. I praktiken har dessa restriktioner i princip inneburit ett näringsförbud för stora delar av restaurangbranschen.

Jag vill därför fråga näringsministern om han kommer att driva frågan att restauranger som har tappat hela sin omsättning på grund av andra restriktioner än pandemilagen ska kunna omfattas av det hundraprocentiga stödet.

Fru talman! Tack för påminnelsen om den viktiga dagen gällande demokratin!

Under torsdagen i vecka 2 kontaktades jag av restaurangägare i Idre Fjäll som undrade hur regeringen tänkte när det gällde att från den ena dagen till den andra ändra beslutet om öppettider. Förslaget som låg var att restaurangerna skulle få ha öppet till klockan 22. Så blev det inte.

Fru talman! Att ta ett sådant här beslut påverkar restaurangägarna. Det här är en bransch som redan går på knäna. Dalarnas fjällvärld, med semestrande familjer i Sälen, Idre Fjäll, Grövelsjön och många andra anläggningar, har gäster som vill sitta längre än till 20.30 i de säkra miljöer som krögarna möjliggör. Det vill gästerna göra i alla Dalarnas kommuner och i hela Sverige. Restaurangägarna har bett mig att framföra deras berättelser här i dag.

Lasse driver två ställen i Mora. Han säger: Det var en tuff vår, men en hemestersommar och en liten buffert från Vasaloppsveckan gjorde att det ändå såg bra ut inför en andra våg. Vi kände oss lite bättre förberedda. I november kom första knocken från regeringen: stopp för alkoholförsäljning efter klockan 22 från och med den 20 november. Jag tvingades då stänga vår ena verksamhet, rockklubben Lilla Helfvetet. O''Learys kunde vi driva vidare, men vi justerade givetvis öppettiderna utifrån de regler som gäller enligt alkohollagen om att stället ska vara utrymt enligt serveringstillståndet. Nästa knock från regeringen kom inför julhelgen: stopp för alkoholservering redan från klockan 20.00. Detta påverkar enormt då vi är en sportbar och många kommer för att titta på hockey, som är stort i Dalarna och hos oss.

Maria driver en restaurang tillsammans med sin man Love; de är också småbarnsföräldrar. De har valt att leva sitt drömliv med att vara restaurangägare. Hon beskriver det så här: Jag vill lyfta att bakom varje företag står det människor - en familj, kanske en bror eller en mamma - som kämpar och sliter och går i personlig borgen hos banker och leverantörer för att kunna bedriva sin verksamhet. För att det är en dans på rosor? För att man blir rik? Nej knappast, men varför? Jo, för att vi krögare har en sak gemensamt: Vi har en passion för mat och dryck, och vi älskar att leverera upplevelser. Vi är oerhört duktiga på att följa gällande restriktioner. Vi anpassar oss hela tiden - vi ställer om, vi är kreativa och vi ser möjligheter. För jag tror att få är mer angelägna än vi krögare om att få ett stopp på smittspridningen så att man kan återgå till normalläge igen. Vi har sagt upp 9 av våra 15 anställda. Omställningsstöden dröjer, och det lilla som kom i våras täckte inte ens hyran för en månad. Vi behöver krisstöd nu. Man har från regeringens sida svartmålat en hel bransch.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag undrar vilka initiativ statsrådet är beredd att ta med anledning av det jag nu har framfört.

Fru talman! Tack för påminnelsen om den viktiga dagen gällande demokratin!

Under torsdagen i vecka 2 kontaktades jag av restaurangägare i Idre Fjäll som undrade hur regeringen tänkte när det gällde att från den ena dagen till den andra ändra beslutet om öppettider. Förslaget som låg var att restaurangerna skulle få ha öppet till klockan 22. Så blev det inte.

Fru talman! Att ta ett sådant här beslut påverkar restaurangägarna. Det här är en bransch som redan går på knäna. Dalarnas fjällvärld, med semestrande familjer i Sälen, Idre Fjäll, Grövelsjön och många andra anläggningar, har gäster som vill sitta längre än till 20.30 i de säkra miljöer som krögarna möjliggör. Det vill gästerna göra i alla Dalarnas kommuner och i hela Sverige. Restaurangägarna har bett mig att framföra deras berättelser här i dag.

Lasse driver två ställen i Mora. Han säger: Det var en tuff vår, men en hemestersommar och en liten buffert från Vasaloppsveckan gjorde att det ändå såg bra ut inför en andra våg. Vi kände oss lite bättre förberedda. I november kom första knocken från regeringen: stopp för alkoholförsäljning efter klockan 22 från och med den 20 november. Jag tvingades då stänga vår ena verksamhet, rockklubben Lilla Helfvetet. O''Learys kunde vi driva vidare, men vi justerade givetvis öppettiderna utifrån de regler som gäller enligt alkohollagen om att stället ska vara utrymt enligt serveringstillståndet. Nästa knock från regeringen kom inför julhelgen: stopp för alkoholservering redan från klockan 20.00. Detta påverkar enormt då vi är en sportbar och många kommer för att titta på hockey, som är stort i Dalarna och hos oss.

Maria driver en restaurang tillsammans med sin man Love; de är också småbarnsföräldrar. De har valt att leva sitt drömliv med att vara restaurangägare. Hon beskriver det så här: Jag vill lyfta att bakom varje företag står det människor - en familj, kanske en bror eller en mamma - som kämpar och sliter och går i personlig borgen hos banker och leverantörer för att kunna bedriva sin verksamhet. För att det är en dans på rosor? För att man blir rik? Nej knappast, men varför? Jo, för att vi krögare har en sak gemensamt: Vi har en passion för mat och dryck, och vi älskar att leverera upplevelser. Vi är oerhört duktiga på att följa gällande restriktioner. Vi anpassar oss hela tiden - vi ställer om, vi är kreativa och vi ser möjligheter. För jag tror att få är mer angelägna än vi krögare om att få ett stopp på smittspridningen så att man kan återgå till normalläge igen. Vi har sagt upp 9 av våra 15 anställda. Omställningsstöden dröjer, och det lilla som kom i våras täckte inte ens hyran för en månad. Vi behöver krisstöd nu. Man har från regeringens sida svartmålat en hel bransch.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag undrar vilka initiativ statsrådet är beredd att ta med anledning av det jag nu har framfört.

Fru talman! Tack, debattörerna, för väldigt många frågor! Jag ska försöka gå igenom dem.

Tittar vi på andra länder? Ja. Vilka länder tittar vi på? Vi tittar på länder som Tyskland, Danmark, Norge, våra närmaste grannar, och Nederländerna. Det är länder som i många stycken liknar oss. Vad drar vi för slutsatser? Vi ser att det är ganska mycket liknande åtgärder som man vidtar. De är ofta ganska generella men också här och var lite mer specifika. I de länderna har man ofta gått betydligt längre när det gäller nedstängningar. Ibland har man stängt helt och hållet, och ibland har man stängt delar av samhället.

I Sverige har vi försökt hitta en balans som jag har uppfattat att det finns ganska bred samsyn om. Det är en balans mellan att både bekämpa smittan - att rädda människoliv är i grund och botten vad detta handlar om - och att mildra effekterna för jobb och företagande, i den ordningen.

Det är klart att vi tittar på andra länder och försöker lära oss. Där det är möjligt hjälps vi också åt.

Fru talman! Jag får ett antal frågor här som handlar om varför regeringen gör på ett visst sätt, eller, som Malin Höglund avslutade med att säga: Hur tänker regeringen?

Regeringen menar - och jag har ända fram till nu uppfattat att vi har ganska stor samsyn här - att vi måste göra vårt yttersta för att stävja smittan. Det gör vi av det skäl som Malin Höglund tog upp, nämligen att det inte ska bli värre. Vi ska inte hamna i det läge som många andra länder är i, där man går in i så kallade lockdowns. Jag har faktiskt inte uppfattat att något parti i Sverige eller den svenska befolkningen vill vara del av det, för det är redan tufft som det är. Då måste vi få stopp på smittspridningen.

Vi vidtar ett antal åtgärder. Ja, de får ganska långtgående konsekvenser. Det vet vi. Men det är i grund och botten detta som det handlar om. Jag tror att vi alla vet det, även om man som opposition respektive regering förväntas hålla på och debattera. I grund och botten tror jag att vi är överens, eller är vi inte det?

Lars Beckman frågar: Har ni gjort en alternativkostnadskalkyl? Ja, det går i den ordning som jag sa: Det handlar om att rädda människoliv, att stävja smittan och att mildra effekten för företagen.

Att läget är väldigt svårt för delar av det svenska näringslivet vet vi. Delar av näringslivet har varit stängt ända sedan i mars. Lars Beckman, eller om det var Lars Hjälmered, nämnde kulturlivet. Det handlar om kulturlivet och event. Resebranschen, som jag och Alexandra Anstrell har diskuterat tidigare, har det oerhört tufft, liksom restaurang- och besöksnäringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag fick en fråga av Ann-Charlotte Hammar Johnsson om vi inte ska ha en stark besöksnäring. Jo, det är klart att vi ska eftersträva det. Vi hade en väldigt stark utveckling före pandemin, och vi ska eftersträva att komma tillbaka dit. Vi måste hjälpas åt under den här perioden för att vi ska övervintra.

Här målar man upp en bild av att ingenting görs. Jag skulle tvärtom vilja säga att vi gör vårt yttersta, snabbare än någon regering har gjort någonsin tidigare. Vi har levererat 12-13 extrabudgetar för att just se till att bygga upp stödet för de företag som drabbas hårdast. Men med tanke på djupet och bredden hos pandemin tror jag att vi alla inser att detta i grund och botten handlar om att mildra effekterna.

Att stå här i riksdagens talarstol och lova att det inte blir några negativa konsekvenser kan ingen av oss göra. Det är mot den bakgrunden vi har föreslagit ytterligare åtgärder, för vi vet att de som vi tidigare har haft inte har varit tillräckliga. Vi jobbar också intensivt med att de ska komma ut.

Fru talman! Tack, debattörerna, för väldigt många frågor! Jag ska försöka gå igenom dem.

Tittar vi på andra länder? Ja. Vilka länder tittar vi på? Vi tittar på länder som Tyskland, Danmark, Norge, våra närmaste grannar, och Nederländerna. Det är länder som i många stycken liknar oss. Vad drar vi för slutsatser? Vi ser att det är ganska mycket liknande åtgärder som man vidtar. De är ofta ganska generella men också här och var lite mer specifika. I de länderna har man ofta gått betydligt längre när det gäller nedstängningar. Ibland har man stängt helt och hållet, och ibland har man stängt delar av samhället.

I Sverige har vi försökt hitta en balans som jag har uppfattat att det finns ganska bred samsyn om. Det är en balans mellan att både bekämpa smittan - att rädda människoliv är i grund och botten vad detta handlar om - och att mildra effekterna för jobb och företagande, i den ordningen.

Det är klart att vi tittar på andra länder och försöker lära oss. Där det är möjligt hjälps vi också åt.

Fru talman! Jag får ett antal frågor här som handlar om varför regeringen gör på ett visst sätt, eller, som Malin Höglund avslutade med att säga: Hur tänker regeringen?

Regeringen menar - och jag har ända fram till nu uppfattat att vi har ganska stor samsyn här - att vi måste göra vårt yttersta för att stävja smittan. Det gör vi av det skäl som Malin Höglund tog upp, nämligen att det inte ska bli värre. Vi ska inte hamna i det läge som många andra länder är i, där man går in i så kallade lockdowns. Jag har faktiskt inte uppfattat att något parti i Sverige eller den svenska befolkningen vill vara del av det, för det är redan tufft som det är. Då måste vi få stopp på smittspridningen.

Vi vidtar ett antal åtgärder. Ja, de får ganska långtgående konsekvenser. Det vet vi. Men det är i grund och botten detta som det handlar om. Jag tror att vi alla vet det, även om man som opposition respektive regering förväntas hålla på och debattera. I grund och botten tror jag att vi är överens, eller är vi inte det?

Lars Beckman frågar: Har ni gjort en alternativkostnadskalkyl? Ja, det går i den ordning som jag sa: Det handlar om att rädda människoliv, att stävja smittan och att mildra effekten för företagen.

Att läget är väldigt svårt för delar av det svenska näringslivet vet vi. Delar av näringslivet har varit stängt ända sedan i mars. Lars Beckman, eller om det var Lars Hjälmered, nämnde kulturlivet. Det handlar om kulturlivet och event. Resebranschen, som jag och Alexandra Anstrell har diskuterat tidigare, har det oerhört tufft, liksom restaurang- och besöksnäringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag fick en fråga av Ann-Charlotte Hammar Johnsson om vi inte ska ha en stark besöksnäring. Jo, det är klart att vi ska eftersträva det. Vi hade en väldigt stark utveckling före pandemin, och vi ska eftersträva att komma tillbaka dit. Vi måste hjälpas åt under den här perioden för att vi ska övervintra.

Här målar man upp en bild av att ingenting görs. Jag skulle tvärtom vilja säga att vi gör vårt yttersta, snabbare än någon regering har gjort någonsin tidigare. Vi har levererat 12-13 extrabudgetar för att just se till att bygga upp stödet för de företag som drabbas hårdast. Men med tanke på djupet och bredden hos pandemin tror jag att vi alla inser att detta i grund och botten handlar om att mildra effekterna.

Att stå här i riksdagens talarstol och lova att det inte blir några negativa konsekvenser kan ingen av oss göra. Det är mot den bakgrunden vi har föreslagit ytterligare åtgärder, för vi vet att de som vi tidigare har haft inte har varit tillräckliga. Vi jobbar också intensivt med att de ska komma ut.

Fru talman! Vi kan börja med alternativkostnaden. Den handlar naturligtvis inte om huruvida man ska låta en pandemi löpa fritt i samhället eller inte. Vi är helt överens om att all smitta ska bekämpas. Jag vet inte om näringsministern missförstod mig avsiktligt, men det jag menade var alltså alternativet att låta alla dessa restauranger gå i konkurs. Det är det som är alternativkostnaden. Det måste vara billigare att göra som andra länder har gjort och stödja näringslivet fullt ut, så att det inte blir konkurser.

Låt mig citera vad Företagarnas vd säger i SVT: "Skarp kritik från Företagarnas vd mot regeringen: ''En av de sämst implementerade reformerna någonsin''." Det är alltså inte vi moderater som säger detta, utan det är vd för organisationen Företagarna.

Fru talman! Det finns fog för den kritiken. Precis som jag läste upp går det nu en konkursvåg genom restaurangnäringen. Näringsministern försvarar regeringens arbete fullt ut här. Han tycker att regeringen inte har gjort något fel och att regeringen inte behöver göra något mer, utan det är en naturlag att vi nu ska låta alla dessa restauranger gå i konkurs. Det är en naturlag att regeringen sviker näringslivet när stödet behövs som mest.

Vad restaurangerna har råkat ut för är ju ett näringsförbud. De har 24 timmars utgifter och några timmars intäkter. Det är naturligtvis därför som bland annat den restaurang i Bollnäs som jag brukar köpa catering av har sagt att det inte är någon idé att ha öppet, utan man stänger. Det är därför Lars Hjälmereds fråga är så relevant.

Det kanske vore ärligare att säga att man stänger ned restaurangnäringen i Sverige under en tid - alla restauranger med alkoholtillstånd - och då också ta kostnaden för det? Nu stänger regeringen restaurangnäringens möjligheter till intäkter, men man betalar inte ut ersättning.

Men det finns kanske ett litet hopp för restaurangnäringen. Finansministern blev nämligen intervjuad i SVT, och då sa hon, till skillnad från näringsministern: "Bedömningarna har inte varit helt träffsäkra." Jag noterar att hon riktar en viss självkritik mot sig själv som finansminister och mot regeringen, till skillnad från näringsministern.

Näringsministern kommer hit till kammaren, tittar in i kameran och vänder sig till Sveriges företagare. Han vänder sig till de restaurangföretagare som nu inte har pengar att betala sina räkningar, för det är ju verkligheten, och till den restaurangföretagare som säger till Söderhamns-Kuriren: Förra året jobbade vi 363 dagar i sträck men 15-18 timmar per dag. Vi betalar för att jobba. Vi behöver låna pengar för att överleva. Det säger företagare till Söderhamns-Kuriren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Då hade jag faktiskt förväntat mig en viss ödmjukhet från en näringsminister. Ur mitt perspektiv är näringsminister en av de finaste posterna i den svenska regeringen. Han har förmånen att vara näringsminister, förmånen att ha rest runt i landet i en förenklingsresa och förmånen att få jobba för att se till att det blir jobb och tillväxt. Men då måste man faktiskt stå upp även när det går dåligt och blåser. Det förväntar sig alla dessa företagare, som har betalat in skatt och ordnat arbetstillfällen. De väntar sig stöd, inte att någon drar undan mattan för dem. Vi måste ha jobben kvar när vi har passerat krisen.

Fru talman! Delar statsrådet finansministerns uppfattning att stöden har varit missriktade och inte nått fram?

Fru talman! Vi kan börja med alternativkostnaden. Den handlar naturligtvis inte om huruvida man ska låta en pandemi löpa fritt i samhället eller inte. Vi är helt överens om att all smitta ska bekämpas. Jag vet inte om näringsministern missförstod mig avsiktligt, men det jag menade var alltså alternativet att låta alla dessa restauranger gå i konkurs. Det är det som är alternativkostnaden. Det måste vara billigare att göra som andra länder har gjort och stödja näringslivet fullt ut, så att det inte blir konkurser.

Låt mig citera vad Företagarnas vd säger i SVT: "Skarp kritik från Företagarnas vd mot regeringen: ''En av de sämst implementerade reformerna någonsin''." Det är alltså inte vi moderater som säger detta, utan det är vd för organisationen Företagarna.

Fru talman! Det finns fog för den kritiken. Precis som jag läste upp går det nu en konkursvåg genom restaurangnäringen. Näringsministern försvarar regeringens arbete fullt ut här. Han tycker att regeringen inte har gjort något fel och att regeringen inte behöver göra något mer, utan det är en naturlag att vi nu ska låta alla dessa restauranger gå i konkurs. Det är en naturlag att regeringen sviker näringslivet när stödet behövs som mest.

Vad restaurangerna har råkat ut för är ju ett näringsförbud. De har 24 timmars utgifter och några timmars intäkter. Det är naturligtvis därför som bland annat den restaurang i Bollnäs som jag brukar köpa catering av har sagt att det inte är någon idé att ha öppet, utan man stänger. Det är därför Lars Hjälmereds fråga är så relevant.

Det kanske vore ärligare att säga att man stänger ned restaurangnäringen i Sverige under en tid - alla restauranger med alkoholtillstånd - och då också ta kostnaden för det? Nu stänger regeringen restaurangnäringens möjligheter till intäkter, men man betalar inte ut ersättning.

Men det finns kanske ett litet hopp för restaurangnäringen. Finansministern blev nämligen intervjuad i SVT, och då sa hon, till skillnad från näringsministern: "Bedömningarna har inte varit helt träffsäkra." Jag noterar att hon riktar en viss självkritik mot sig själv som finansminister och mot regeringen, till skillnad från näringsministern.

Näringsministern kommer hit till kammaren, tittar in i kameran och vänder sig till Sveriges företagare. Han vänder sig till de restaurangföretagare som nu inte har pengar att betala sina räkningar, för det är ju verkligheten, och till den restaurangföretagare som säger till Söderhamns-Kuriren: Förra året jobbade vi 363 dagar i sträck men 15-18 timmar per dag. Vi betalar för att jobba. Vi behöver låna pengar för att överleva. Det säger företagare till Söderhamns-Kuriren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Då hade jag faktiskt förväntat mig en viss ödmjukhet från en näringsminister. Ur mitt perspektiv är näringsminister en av de finaste posterna i den svenska regeringen. Han har förmånen att vara näringsminister, förmånen att ha rest runt i landet i en förenklingsresa och förmånen att få jobba för att se till att det blir jobb och tillväxt. Men då måste man faktiskt stå upp även när det går dåligt och blåser. Det förväntar sig alla dessa företagare, som har betalat in skatt och ordnat arbetstillfällen. De väntar sig stöd, inte att någon drar undan mattan för dem. Vi måste ha jobben kvar när vi har passerat krisen.

Fru talman! Delar statsrådet finansministerns uppfattning att stöden har varit missriktade och inte nått fram?

Fru talman! Jag var 13 år när jag fick mitt första jobb i restaurangbranschen, i disken på Brinkeboda Wärdshus i Mörsil. Det var fantastiskt lärorikt! Det har följts av olika jobb i den branschen såväl i Åre som här i Stockholm och även utomlands.

Det är en rolig bransch som fostrar många vidare i livet. Medelåldern i branschen är i dag 35 år. 43 procent är utrikesfödda, och det är ganska jämnt, 50-50, mellan kvinnor och män. Det är en bransch som är viktig för Sverige och för Sveriges jobb.

Många har hört av sig och berättat om sin vardag. Mina kollegor har vittnat om flera av dem. De ser sina livsverk gå i graven för att stöd inte betalas ut i tid. De undrar varför de inte är betrodda att tillhandahålla säkra miljöer för sina gäster. Det är ju det de vill och försöker göra.

Många går nu inte längre på knäna utan på hörntänderna. Det är förkrossande att höra deras historier. Man behöver faktiskt ta ansvar för detta. Stockholm är särskilt drabbat under coronapandemin, eftersom storstadslänen Stockholm, Västra Götaland och Skåne står för nästan 60 procent av sysselsättningen inom hotell- och restaurangbranschen.

Ministern säger att massor görs och att man har gjort många ändringsbudgetar och så vidare. Men då är följdfrågan: Görs rätt saker? Följer regeringen upp att stöden kommer företagarna till del?

Företagarna skriker på hjälp. Jag vet att ministern själv har träffat många företagare. Företagarnas vd, Günther Mårder, säger i medierna i dag att omställningsstödet, precis som Lars Beckman var inne på, är en av de sämst implementerade reformerna någonsin i modern historia. Jag förstår att krögarna och hela den branschen gör ett kastrulluppror. De behöver hjälp.

Finansutskottet vill nu se mer träffsäkra stöd för dessa företagare - det ska debatteras i kammaren i morgon. Kan alla dessa företagare förvänta sig att regeringen stöder det förslaget? Det är ju uppenbart att stöden inte är träffsäkra. Eller vad säger näringsministern till alla dessa företagare som behöver hjälp?

Jag ställde ett par frågor till näringsministern i min interpellation. Den första var om ministern var villig att vidta några åtgärder för att fler restauranger nu inte ska gå i konkurs. Jag kan inte höra att jag får något svar på den frågan. Eller ska jag tolka ministerns svar som att det inte kommer att göras några andra åtgärder?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Min andra fråga var om regeringen har för avsikt att vidta några åtgärder för att effektivisera ansökningsförfarandet för de här stöden och säkerställa att utbetalningar görs i tid. Det måste göras mer skyndsamt. Inte ens där, fru talman, får jag något svar. Därför skulle jag vilja fråga ministern igen: Kommer ni att säkerställa att utbetalningarna görs mer skyndsamt?

Fru talman! Jag var 13 år när jag fick mitt första jobb i restaurangbranschen, i disken på Brinkeboda Wärdshus i Mörsil. Det var fantastiskt lärorikt! Det har följts av olika jobb i den branschen såväl i Åre som här i Stockholm och även utomlands.

Det är en rolig bransch som fostrar många vidare i livet. Medelåldern i branschen är i dag 35 år. 43 procent är utrikesfödda, och det är ganska jämnt, 50-50, mellan kvinnor och män. Det är en bransch som är viktig för Sverige och för Sveriges jobb.

Många har hört av sig och berättat om sin vardag. Mina kollegor har vittnat om flera av dem. De ser sina livsverk gå i graven för att stöd inte betalas ut i tid. De undrar varför de inte är betrodda att tillhandahålla säkra miljöer för sina gäster. Det är ju det de vill och försöker göra.

Många går nu inte längre på knäna utan på hörntänderna. Det är förkrossande att höra deras historier. Man behöver faktiskt ta ansvar för detta. Stockholm är särskilt drabbat under coronapandemin, eftersom storstadslänen Stockholm, Västra Götaland och Skåne står för nästan 60 procent av sysselsättningen inom hotell- och restaurangbranschen.

Ministern säger att massor görs och att man har gjort många ändringsbudgetar och så vidare. Men då är följdfrågan: Görs rätt saker? Följer regeringen upp att stöden kommer företagarna till del?

Företagarna skriker på hjälp. Jag vet att ministern själv har träffat många företagare. Företagarnas vd, Günther Mårder, säger i medierna i dag att omställningsstödet, precis som Lars Beckman var inne på, är en av de sämst implementerade reformerna någonsin i modern historia. Jag förstår att krögarna och hela den branschen gör ett kastrulluppror. De behöver hjälp.

Finansutskottet vill nu se mer träffsäkra stöd för dessa företagare - det ska debatteras i kammaren i morgon. Kan alla dessa företagare förvänta sig att regeringen stöder det förslaget? Det är ju uppenbart att stöden inte är träffsäkra. Eller vad säger näringsministern till alla dessa företagare som behöver hjälp?

Jag ställde ett par frågor till näringsministern i min interpellation. Den första var om ministern var villig att vidta några åtgärder för att fler restauranger nu inte ska gå i konkurs. Jag kan inte höra att jag får något svar på den frågan. Eller ska jag tolka ministerns svar som att det inte kommer att göras några andra åtgärder?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Min andra fråga var om regeringen har för avsikt att vidta några åtgärder för att effektivisera ansökningsförfarandet för de här stöden och säkerställa att utbetalningar görs i tid. Det måste göras mer skyndsamt. Inte ens där, fru talman, får jag något svar. Därför skulle jag vilja fråga ministern igen: Kommer ni att säkerställa att utbetalningarna görs mer skyndsamt?

Fru talman! Coronapandemin har verkligen slagit jättehårt i vårt samhälle. Vid det här laget har 11 000 människor dött, tror jag, och vi är fortfarande inte igenom detta. Det finns såklart hopp om att en vaccination ska göra att vi kan återgå till någon typ av normalitet och att vi kan dra lärdomar av det fasansfulla år vi har bakom oss.

Men det krävs också, tycker jag, mer kraftfullt och resolut agerande från regeringens och näringsministerns sida för att rädda och hjälpa drabbade företagare inom viktiga branscher - till exempel besöksnäring, handel, transporter, kultur och idrott - som har blivit särskilt utsatta under det år som varit.

Typexemplet, fru talman, är omställningsstödet. Ibrahim Baylan med kollegor gav besked i mitten av hösten att man skulle förlänga detta så att en företagare som drabbades i augusti förra året och månaderna framåt skulle kunna få stöd. Ett förslag har inte kommit till riksdagen. En företagare kan alltså inte ansöka om att få pengar för den perioden. I bästa fall kan pengarna komma in på kontot ett halvår, eller drygt ett halvår, efter aktuell månad. Ofta för en restaurangägare är det i slutet av en krisande sommar för nästan ett år sedan.

Det är därför jag undrar om man från regeringens sida har övervägt att titta på och använda den så kallade pandemilagen. I vissa fall kan man då säga: Nu stänger vi en galleria eller en restaurang för att få en mer kraftfull coronahantering. Men det är också kopplat till en kompensation till en drabbad företagare. Vad gör man konkret från regeringens sida?

Vi ser, fru talman, att det ligger ett konkret förslag på riksdagens bord om att regeringen ska ta fram mer träffsäkra åtgärder och att man ska ta fram mer åtgärder riktade mot enskilda företagare. Socialdemokraterna i riksdagen säger nej till detta, så min avslutande fråga är: Varför röstar Socialdemokraterna emot att vi ska ha mer träffsäkra åtgärder och utveckla stöden till enskilda näringsidkare?

Fru talman! Coronapandemin har verkligen slagit jättehårt i vårt samhälle. Vid det här laget har 11 000 människor dött, tror jag, och vi är fortfarande inte igenom detta. Det finns såklart hopp om att en vaccination ska göra att vi kan återgå till någon typ av normalitet och att vi kan dra lärdomar av det fasansfulla år vi har bakom oss.

Men det krävs också, tycker jag, mer kraftfullt och resolut agerande från regeringens och näringsministerns sida för att rädda och hjälpa drabbade företagare inom viktiga branscher - till exempel besöksnäring, handel, transporter, kultur och idrott - som har blivit särskilt utsatta under det år som varit.

Typexemplet, fru talman, är omställningsstödet. Ibrahim Baylan med kollegor gav besked i mitten av hösten att man skulle förlänga detta så att en företagare som drabbades i augusti förra året och månaderna framåt skulle kunna få stöd. Ett förslag har inte kommit till riksdagen. En företagare kan alltså inte ansöka om att få pengar för den perioden. I bästa fall kan pengarna komma in på kontot ett halvår, eller drygt ett halvår, efter aktuell månad. Ofta för en restaurangägare är det i slutet av en krisande sommar för nästan ett år sedan.

Det är därför jag undrar om man från regeringens sida har övervägt att titta på och använda den så kallade pandemilagen. I vissa fall kan man då säga: Nu stänger vi en galleria eller en restaurang för att få en mer kraftfull coronahantering. Men det är också kopplat till en kompensation till en drabbad företagare. Vad gör man konkret från regeringens sida?

Vi ser, fru talman, att det ligger ett konkret förslag på riksdagens bord om att regeringen ska ta fram mer träffsäkra åtgärder och att man ska ta fram mer åtgärder riktade mot enskilda företagare. Socialdemokraterna i riksdagen säger nej till detta, så min avslutande fråga är: Varför röstar Socialdemokraterna emot att vi ska ha mer träffsäkra åtgärder och utveckla stöden till enskilda näringsidkare?

Fru talman! Här i dag är det fokus på den ekonomiska delen av pandemin.

Många företag har som sagt tömt sina krockkuddar. De har tagit lån för att klara sig över pandemins puckel. Det är, som nämnts, handel, kultur och besöksnäring som hamnat i en så kallad utsvältningsfas, får man väl säga.

Statsrådet! Regeringen stänger inte helt. Ni ger inte näringsförbud. Det innebär att dessa företag ska klara sig på i stort sett ingenting. Ska vi uppfatta det som en vald linje från statsrådet? Svara gärna på det i nästa anförande!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Krögaren Fredrik Eriksson uttalade i TV4 att det behövs en sund dialog med regeringen. Det uttalandet tar jag som att det inte finns en sådan. Jag skulle vilja att statsrådet i sitt nästa anförande svarar på hur han ser på uttalandet om en dialog och om en sådan förs för att hitta lösningar som är covid-19-säkrade. Det måste, precis som Alexandra Anstrell tog upp tidigare, vara möjligt när företagen själva säger: Vi kan bidra med lösningar för att vi ska kunna hålla öppet och för att vi ska kunna få det att fungera.

Statsrådet svarade tidigare på min fråga om besöksnäringen och dess framtid. SOU 2017:95, Ett land att besöka - En samlad politik för hållbar turism och växande besöksnäring, ligger hos regeringen. Jag har den på bordet. Den är i alla fall tänkt att sättas i sjön. Kommer detta att kunna genomföras? Det står rätt mycket i den. Fortfarande återstår frågan: Kommer det att bli två blad, eller kommer det att finnas en besöksnäring framåt?

Vi har hört många berättelser här i dag. Frågan kvarstår: Kommer Kastrullupproret att kunna få regeringen att tänka om?

Fru talman! Här i dag är det fokus på den ekonomiska delen av pandemin.

Många företag har som sagt tömt sina krockkuddar. De har tagit lån för att klara sig över pandemins puckel. Det är, som nämnts, handel, kultur och besöksnäring som hamnat i en så kallad utsvältningsfas, får man väl säga.

Statsrådet! Regeringen stänger inte helt. Ni ger inte näringsförbud. Det innebär att dessa företag ska klara sig på i stort sett ingenting. Ska vi uppfatta det som en vald linje från statsrådet? Svara gärna på det i nästa anförande!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Krögaren Fredrik Eriksson uttalade i TV4 att det behövs en sund dialog med regeringen. Det uttalandet tar jag som att det inte finns en sådan. Jag skulle vilja att statsrådet i sitt nästa anförande svarar på hur han ser på uttalandet om en dialog och om en sådan förs för att hitta lösningar som är covid-19-säkrade. Det måste, precis som Alexandra Anstrell tog upp tidigare, vara möjligt när företagen själva säger: Vi kan bidra med lösningar för att vi ska kunna hålla öppet och för att vi ska kunna få det att fungera.

Statsrådet svarade tidigare på min fråga om besöksnäringen och dess framtid. SOU 2017:95, Ett land att besöka - En samlad politik för hållbar turism och växande besöksnäring, ligger hos regeringen. Jag har den på bordet. Den är i alla fall tänkt att sättas i sjön. Kommer detta att kunna genomföras? Det står rätt mycket i den. Fortfarande återstår frågan: Kommer det att bli två blad, eller kommer det att finnas en besöksnäring framåt?

Vi har hört många berättelser här i dag. Frågan kvarstår: Kommer Kastrullupproret att kunna få regeringen att tänka om?

Fru talman! Näringsministern! Jag vill uppmana regeringen att agera snabbt. Allt som regeringen har gått ut med har dessvärre uppfattats som tomma löften, och vi vet att löften varken betalar räkningar eller mättar magar. Regeringen måste vända på varje sten och vara väldigt snabb med att se till att alla människor som riskerar att förlora sina livsverk och som har belånat sig upp till öronen, pantsatt sina hus och tömt barnens sparbössor ska kunna överleva och åter bli de skattebetalare som ser till att Sverige fungerar väl.

Man måste visa respekt för dessa företag, som verkligen har gjort allt i sin makt för att leverera till välfärden. Nu när de försöker få tillbaka från den försäkring de har betalat blir de svikna.

Jag vill också upprepa min fråga, som jag inte fick svar på: Kommer restauranger som har tappat hela sin omsättning på grund av andra restriktioner än pandemilagen att bli aktuella för det hundraprocentiga nedstängningsstödet?

Fru talman! Näringsministern! Jag vill uppmana regeringen att agera snabbt. Allt som regeringen har gått ut med har dessvärre uppfattats som tomma löften, och vi vet att löften varken betalar räkningar eller mättar magar. Regeringen måste vända på varje sten och vara väldigt snabb med att se till att alla människor som riskerar att förlora sina livsverk och som har belånat sig upp till öronen, pantsatt sina hus och tömt barnens sparbössor ska kunna överleva och åter bli de skattebetalare som ser till att Sverige fungerar väl.

Man måste visa respekt för dessa företag, som verkligen har gjort allt i sin makt för att leverera till välfärden. Nu när de försöker få tillbaka från den försäkring de har betalat blir de svikna.

Jag vill också upprepa min fråga, som jag inte fick svar på: Kommer restauranger som har tappat hela sin omsättning på grund av andra restriktioner än pandemilagen att bli aktuella för det hundraprocentiga nedstängningsstödet?

Fru talman! I augusti 2020 startade moderata riksdagsledamöter en Dalaresa, som pågick fram till i måndags. Vi har besökt ca 50 företag, varav flera restauranger. Vi har hört deras berättelser.

Min syster Anna driver företag, flera restauranger, på Idre Fjäll i Dalarna. Hon berättar följande:

Vi ställer inte in. Vi ställer om. Vi krögare har anpassat oss hela tiden. Den här regeln med alkohol efter klockan 20 gör att många tappar sin andra sittning på kvällen. Vi på restaurangerna har full koll på våra sittande gäster, så varför inte låta oss ha öppet till klockan 22? Vad tror regeringen händer på restaurangen efter klockan 20? Sedan har vi nästa problem: fyra sittande vid varje bord. En familj i dag är kanske sex eller sju. Då måste vi i dagsläget dela upp familjen på två bord, men de bor i samma hus. Vi har färre gäster på våra restauranger och alltså mindre intäkter. Vi är människor som ser våra livsverk gå i stöpet. Vi spritar händer. Vi håller avstånd. Vi gör allt vad vi kan, men våra ben slås undan hela tiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag är intresserad av att veta vilka åtgärder statsrådet tänker vidta för att restaurangerna ska kunna återgå till sina normala öppettider i de säkra miljöer som de har skapat under pandemin.

Fru talman! I augusti 2020 startade moderata riksdagsledamöter en Dalaresa, som pågick fram till i måndags. Vi har besökt ca 50 företag, varav flera restauranger. Vi har hört deras berättelser.

Min syster Anna driver företag, flera restauranger, på Idre Fjäll i Dalarna. Hon berättar följande:

Vi ställer inte in. Vi ställer om. Vi krögare har anpassat oss hela tiden. Den här regeln med alkohol efter klockan 20 gör att många tappar sin andra sittning på kvällen. Vi på restaurangerna har full koll på våra sittande gäster, så varför inte låta oss ha öppet till klockan 22? Vad tror regeringen händer på restaurangen efter klockan 20? Sedan har vi nästa problem: fyra sittande vid varje bord. En familj i dag är kanske sex eller sju. Då måste vi i dagsläget dela upp familjen på två bord, men de bor i samma hus. Vi har färre gäster på våra restauranger och alltså mindre intäkter. Vi är människor som ser våra livsverk gå i stöpet. Vi spritar händer. Vi håller avstånd. Vi gör allt vad vi kan, men våra ben slås undan hela tiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag är intresserad av att veta vilka åtgärder statsrådet tänker vidta för att restaurangerna ska kunna återgå till sina normala öppettider i de säkra miljöer som de har skapat under pandemin.

Fru talman! Det var en hel del nya frågor. Låt mig börja med den sista och säga att det helt och hållet och uteslutande är smittskyddsläget och smittspridningen som avgör utvecklingen framåt. Det är smittspridningen som gör att vi är i den här väldigt svåra situationen.

Jag tror att vi alla är medvetna om hur oerhört tufft en rad branscher och företagare har det. Kultursfären har pekats ut liksom scenkonst, event och nöjesparker som har haft stängt länge. Det handlar om besöksnäringen i stort liksom resebranschen.

Detta är vi alla medvetna om, och det är mot den bakgrunden som vi också har infört ett stort antal åtgärder. Det är klart att dessa också har verkan.

Låt oss ta ett exempel, eftersom det kommer upp här att ingenting görs: Det största stödet, som ju är korttidsstödet, fru talman, handlar om att hjälpa företagen med lönekostnaderna i det här väldigt besvärliga läget. Fram till slutet av förra året hade det utbetalats 31,6 miljarder och omfattar 580 000 löntagare - 18 procent av löntagarna i den privata sfären i Sverige. Det handlar om 90 000 ansökningar, varav 73 600 var beviljade.

Fru talman! Om vi tittar specifikt på restaurangbranschen innebar det att man i slutet av året hade fått utbetalt 3,2 miljarder kronor bara i korttidsstöd i den här väldigt besvärliga situationen. Sedan vet vi vad som hände under hösten. Pandemin och smittspridningen tilltog, och vi var tvungna att införa nya restriktioner för att få ned smittspridningen och se till att sjukvården kunde klara av situationen och rädda människoliv.

Allt detta är vi alla medvetna om, fru talman, och därför blir det lite tråkigt att höra Lars Beckman försöka lägga ord i min mun som jag aldrig har sagt. Den typen av politisk retorik kan vi ägna oss åt under vanliga omständigheter. Men i detta väldigt besvärliga läge såväl för människor som för vårt samhälle, våra företag och våra löntagare tycker jag att vi borde hålla oss för goda för det.

Fru talman! Jag vet att situationen är väldigt tuff just för restaurang- och hotellnäringen. Jag träffar dem. Ann-Charlotte Hammar Johnsson citerade Fredrik Eriksson - som jag för övrigt pratade med i morse - som är en väldigt klok företagare. Jag har träffat Visitas styrelse ganska nyligen, och jag träffar enskilda företagare för att ta in det som händer i företagen och för att se hur vi kan hjälpas åt med de stödåtgärder som redan är beslutade. Vi måste inse att 3,2 miljarder låter väldigt mycket, men det räcker inte. Det räcker inte eftersom situationen fortsatt är väldigt tuff för landets besöksnäring, för hotell och restauranger, precis som det är för övriga delar av vårt näringsliv som i dag inte kan verka på det sätt som vi är vana vid.

Det är mot den bakgrunden, fru talman, som både finansministern och jag själv har sagt att vi kommer att behöva göra mer, och det är därför som vi ganska nyligen har presenterat förslag om att utöka nivån på korttidsstödet och förlänga det. Samma sak gäller för omställningsstödet. Det handlar om omsättningsstödet och ett återinfört hyresstöd. Vi har också sett till att man kan få ökade anstånd för att klara likviditeten och förlängt Företagsakuten så att man kan få hjälp med likviditeten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag inser att det är väldigt tuffa tider och att det finns en väldigt stor frustration hos alla, för jag tror att vi i grund och botten, oavsett om man är moderat, socialdemokrat, löntagare eller företagare, längtar efter och önskar att vi kunde ha ett mer normalt läge. Men det har vi inte, och vi kommer att behöva jobba tillsammans.

Vi utesluter inte några som helst åtgärder, för vi kommer att vara i ett väldigt besvärligt läge även framöver.

Fru talman! Det var en hel del nya frågor. Låt mig börja med den sista och säga att det helt och hållet och uteslutande är smittskyddsläget och smittspridningen som avgör utvecklingen framåt. Det är smittspridningen som gör att vi är i den här väldigt svåra situationen.

Jag tror att vi alla är medvetna om hur oerhört tufft en rad branscher och företagare har det. Kultursfären har pekats ut liksom scenkonst, event och nöjesparker som har haft stängt länge. Det handlar om besöksnäringen i stort liksom resebranschen.

Detta är vi alla medvetna om, och det är mot den bakgrunden som vi också har infört ett stort antal åtgärder. Det är klart att dessa också har verkan.

Låt oss ta ett exempel, eftersom det kommer upp här att ingenting görs: Det största stödet, som ju är korttidsstödet, fru talman, handlar om att hjälpa företagen med lönekostnaderna i det här väldigt besvärliga läget. Fram till slutet av förra året hade det utbetalats 31,6 miljarder och omfattar 580 000 löntagare - 18 procent av löntagarna i den privata sfären i Sverige. Det handlar om 90 000 ansökningar, varav 73 600 var beviljade.

Fru talman! Om vi tittar specifikt på restaurangbranschen innebar det att man i slutet av året hade fått utbetalt 3,2 miljarder kronor bara i korttidsstöd i den här väldigt besvärliga situationen. Sedan vet vi vad som hände under hösten. Pandemin och smittspridningen tilltog, och vi var tvungna att införa nya restriktioner för att få ned smittspridningen och se till att sjukvården kunde klara av situationen och rädda människoliv.

Allt detta är vi alla medvetna om, fru talman, och därför blir det lite tråkigt att höra Lars Beckman försöka lägga ord i min mun som jag aldrig har sagt. Den typen av politisk retorik kan vi ägna oss åt under vanliga omständigheter. Men i detta väldigt besvärliga läge såväl för människor som för vårt samhälle, våra företag och våra löntagare tycker jag att vi borde hålla oss för goda för det.

Fru talman! Jag vet att situationen är väldigt tuff just för restaurang- och hotellnäringen. Jag träffar dem. Ann-Charlotte Hammar Johnsson citerade Fredrik Eriksson - som jag för övrigt pratade med i morse - som är en väldigt klok företagare. Jag har träffat Visitas styrelse ganska nyligen, och jag träffar enskilda företagare för att ta in det som händer i företagen och för att se hur vi kan hjälpas åt med de stödåtgärder som redan är beslutade. Vi måste inse att 3,2 miljarder låter väldigt mycket, men det räcker inte. Det räcker inte eftersom situationen fortsatt är väldigt tuff för landets besöksnäring, för hotell och restauranger, precis som det är för övriga delar av vårt näringsliv som i dag inte kan verka på det sätt som vi är vana vid.

Det är mot den bakgrunden, fru talman, som både finansministern och jag själv har sagt att vi kommer att behöva göra mer, och det är därför som vi ganska nyligen har presenterat förslag om att utöka nivån på korttidsstödet och förlänga det. Samma sak gäller för omställningsstödet. Det handlar om omsättningsstödet och ett återinfört hyresstöd. Vi har också sett till att man kan få ökade anstånd för att klara likviditeten och förlängt Företagsakuten så att man kan få hjälp med likviditeten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag inser att det är väldigt tuffa tider och att det finns en väldigt stor frustration hos alla, för jag tror att vi i grund och botten, oavsett om man är moderat, socialdemokrat, löntagare eller företagare, längtar efter och önskar att vi kunde ha ett mer normalt läge. Men det har vi inte, och vi kommer att behöva jobba tillsammans.

Vi utesluter inte några som helst åtgärder, för vi kommer att vara i ett väldigt besvärligt läge även framöver.

Fru talman! Det är en av de sämst implementerade reformerna någonsin, säger alltså Företagarnas vd om det stöd som näringsministern har gett uttryck för här i kammaren i dagens debatt - en av de sämst implementerade reformerna någonsin.

Varför säger då Företagarnas vd detta? Varför står landets småföretagare som driver restauranger från Kiruna i norr till Ystad i söder och bankar på sina kastruller i desperation klockan tre varje dag? Det är naturligtvis för att stöden inte når fram. Det är naturligtvis i desperation över att de inte längre har några pengar. Man har tömt sina sparbössor, man har lånat upp sitt hus. Jag vet en företagare i Sandviken där hela släkten har gått i borgen för att företaget ska kunna överleva någon månad till.

Det är verkligheten, och därför krävs det åtgärder här och nu.

Då är det väl bra om jag har misstolkat näringsministern och att han avser att redan den här veckan lägga fram konkreta, kraftfulla åtgärder som når fram. Det är ju välkommet, om jag förstår näringsministern rätt, att Socialdemokraterna vid morgondagens votering tänker stödja den majoritet i riksdagen som säger: Ta fram åtgärder som fungerar!

Jag kan bara citera vad ministern säger i sitt inledningsanförande: Vi följer utvecklingen noga. Det hjälper alltså inte restaurangerna i Gävle som håller på att gå i konkurs. Det hjälper inte familjen i Sandviken, där hela släkten har gått i borgen för restaurangen, att näringsministern "följer utvecklingen". Det som krävs är handling och åter handling!

Fru talman! Det är en av de sämst implementerade reformerna någonsin, säger alltså Företagarnas vd om det stöd som näringsministern har gett uttryck för här i kammaren i dagens debatt - en av de sämst implementerade reformerna någonsin.

Varför säger då Företagarnas vd detta? Varför står landets småföretagare som driver restauranger från Kiruna i norr till Ystad i söder och bankar på sina kastruller i desperation klockan tre varje dag? Det är naturligtvis för att stöden inte når fram. Det är naturligtvis i desperation över att de inte längre har några pengar. Man har tömt sina sparbössor, man har lånat upp sitt hus. Jag vet en företagare i Sandviken där hela släkten har gått i borgen för att företaget ska kunna överleva någon månad till.

Det är verkligheten, och därför krävs det åtgärder här och nu.

Då är det väl bra om jag har misstolkat näringsministern och att han avser att redan den här veckan lägga fram konkreta, kraftfulla åtgärder som når fram. Det är ju välkommet, om jag förstår näringsministern rätt, att Socialdemokraterna vid morgondagens votering tänker stödja den majoritet i riksdagen som säger: Ta fram åtgärder som fungerar!

Jag kan bara citera vad ministern säger i sitt inledningsanförande: Vi följer utvecklingen noga. Det hjälper alltså inte restaurangerna i Gävle som håller på att gå i konkurs. Det hjälper inte familjen i Sandviken, där hela släkten har gått i borgen för restaurangen, att näringsministern "följer utvecklingen". Det som krävs är handling och åter handling!

Fru talman! Hemma i min mataffär finns en skylt: Max 450 personer. De har öppet från sju på morgonen till tio på kvällen varje dag.

En dryg kilometer därifrån ligger hotellet som inte får servera någonting efter klockan åtta, fastän sällskapen sitter max fyra tillsammans i en säker miljö. Vid halv nio får inte ens en pappa sitta kvar med sitt barn i lobbyn medan mamman försöker natta lillasyster uppe på rummet, eftersom det är en serveringsyta.

Ytterligare en kilometer därifrån ligger en av Stockholms största gymnasieskolor, som nu ska öppna med massor av lärare och ungdomar.

Vilka vetenskapliga underlag har regeringen för restaurangstängningen efter klockan åtta på kvällen? Det undrar jag. Jag uppfattar att ministern inte tänker göra någonting mer för att minska och motverka fler konkurser i restaurangbranschen. Inte heller fick jag något svar på hur man ska säkerställa att myndigheter gör utbetalningarna mer skyndsamt. Varför gör de inte utbetalningarna mer skyndsamt?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Företagare uppmanas att hålla i och hålla ut. Men om stöden inte når fram, hur ska de kunna hålla ut? Man måste ändå få mat på bordet.

Företagare uppmanas att inte ställa in utan ställa om. Företagarna ställer om. Men varför är inte hotell- och restaurangbranschen betrodd att kunna ställa om?

Fru talman! Hemma i min mataffär finns en skylt: Max 450 personer. De har öppet från sju på morgonen till tio på kvällen varje dag.

En dryg kilometer därifrån ligger hotellet som inte får servera någonting efter klockan åtta, fastän sällskapen sitter max fyra tillsammans i en säker miljö. Vid halv nio får inte ens en pappa sitta kvar med sitt barn i lobbyn medan mamman försöker natta lillasyster uppe på rummet, eftersom det är en serveringsyta.

Ytterligare en kilometer därifrån ligger en av Stockholms största gymnasieskolor, som nu ska öppna med massor av lärare och ungdomar.

Vilka vetenskapliga underlag har regeringen för restaurangstängningen efter klockan åtta på kvällen? Det undrar jag. Jag uppfattar att ministern inte tänker göra någonting mer för att minska och motverka fler konkurser i restaurangbranschen. Inte heller fick jag något svar på hur man ska säkerställa att myndigheter gör utbetalningarna mer skyndsamt. Varför gör de inte utbetalningarna mer skyndsamt?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Företagare uppmanas att hålla i och hålla ut. Men om stöden inte når fram, hur ska de kunna hålla ut? Man måste ändå få mat på bordet.

Företagare uppmanas att inte ställa in utan ställa om. Företagarna ställer om. Men varför är inte hotell- och restaurangbranschen betrodd att kunna ställa om?

Fru talman! Vi aviserade ytterligare åtgärder redan förra veckan, vilket Lars Beckman är mycket väl medveten om.

Vi är i ett tufft läge. Jag tror att vi alla inser det, och även om jag nu hör ett antal synpunkter har mig veterligt inte Moderaterna föreslagit någon annan strategi för att hantera smittspridningen.

Jag har ändå uppfattat att vi har haft en ganska stor samsyn i att så långt det är möjligt försöka att balansera det faktum att vi gör vårt yttersta för att rädda människoliv, ge sjukvården goda förutsättningar och se till att stävja smittspridningen med att så långt det är möjligt ändå inte gå in i lockdowns av det snitt som vi har sett i många andra länder. Det har funnits en bred samsyn kring detta.

Så låter det förstås inte när man står i talarstolen och ifrågasätter enskilda åtgärder, men det är ett ändå ett faktum, vad jag vet.

Fru talman! Det är ett tufft läge. Jag hade helst inte velat införa några som helst restriktioner. Det finns en frustration som kommer till uttryck både här och definitivt i min dialog med de företag som på grund av restriktioner eller i allmänhet drabbas av den väldigt hårda pandemi som vi är mitt i.

Det är klart att man önskar att vi inte hade varit det. Man önskar att man hade kunnat få bedriva sin verksamhet som man normalt brukar göra. Det hade jag också önskat. Men där är vi inte.

Det är mot denna bakgrund som vi kommer att behöva fortsätta jobba stenhårt för att stävja smittan, för att se till att sjukvården fungerar men också naturligtvis för att mildra effekterna av denna pandemi för restaurangbranschen, för hotellbranschen, för resebranschen och för kulturbranschen - för alla branscher som just nu är väldigt hårt drabbade av det faktum att de inte kan bedriva sin verksamhet och därmed har svårt att få intäkter och kunna gå runt.

Jag tackar för en väldigt viktig diskussion.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Vi aviserade ytterligare åtgärder redan förra veckan, vilket Lars Beckman är mycket väl medveten om.

Vi är i ett tufft läge. Jag tror att vi alla inser det, och även om jag nu hör ett antal synpunkter har mig veterligt inte Moderaterna föreslagit någon annan strategi för att hantera smittspridningen.

Jag har ändå uppfattat att vi har haft en ganska stor samsyn i att så långt det är möjligt försöka att balansera det faktum att vi gör vårt yttersta för att rädda människoliv, ge sjukvården goda förutsättningar och se till att stävja smittspridningen med att så långt det är möjligt ändå inte gå in i lockdowns av det snitt som vi har sett i många andra länder. Det har funnits en bred samsyn kring detta.

Så låter det förstås inte när man står i talarstolen och ifrågasätter enskilda åtgärder, men det är ett ändå ett faktum, vad jag vet.

Fru talman! Det är ett tufft läge. Jag hade helst inte velat införa några som helst restriktioner. Det finns en frustration som kommer till uttryck både här och definitivt i min dialog med de företag som på grund av restriktioner eller i allmänhet drabbas av den väldigt hårda pandemi som vi är mitt i.

Det är klart att man önskar att vi inte hade varit det. Man önskar att man hade kunnat få bedriva sin verksamhet som man normalt brukar göra. Det hade jag också önskat. Men där är vi inte.

Det är mot denna bakgrund som vi kommer att behöva fortsätta jobba stenhårt för att stävja smittan, för att se till att sjukvården fungerar men också naturligtvis för att mildra effekterna av denna pandemi för restaurangbranschen, för hotellbranschen, för resebranschen och för kulturbranschen - för alla branscher som just nu är väldigt hårt drabbade av det faktum att de inte kan bedriva sin verksamhet och därmed har svårt att få intäkter och kunna gå runt.

Jag tackar för en väldigt viktig diskussion.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Boriana Åberg har ställt flera frågor till mig om hanteringen av spårskador på Västkustbanan i Skåne.

Regeringen har höga ambitioner när det gäller den svenska järnvägen och att transporter ska flyttas från väg till järnväg och sjöfart. Efter år av underinvesteringar i svensk infrastruktur beslutade regeringen 2018 om en nationell plan för transportinfrastrukturen. Det innebar en kraftig ökning av anslaget till järnvägsunderhåll, vilket ökade med 47 procent.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan dess har regeringen fortsatt att satsa på järnvägen. Enligt regeringens förslag i budgetpropositionen för 2021 ökades järnvägsunderhållet med 500 miljoner kronor per år för 2021-2023. Det här möjliggör för Trafikverket att tidigarelägga och utöka angeläget järnvägsunderhåll i hela landet.

Det kommer att ta tid att ta igen det eftersatta underhållet i järnvägen. Säkerheten prioriteras alltid högst, och om Trafikverket vid besiktningar konstaterar skador vidtas åtgärder så att felen kan avhjälpas.

Det är givetvis olyckligt med störningar som uppkommer oplanerat. Trafikverket har på regeringens uppdrag tagit fram handlingsplaner för att förbättra bland annat underhållsplanering, trafikinformation och minska störningar i järnvägstrafiken. Jag kommer fortsatt att följa arbetet nära i min dialog med såväl Trafikverket som regioner och järnvägsbranschen.

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret.

I vanlig ordning berömmer ministern den nuvarande regeringens politik, samtidigt som han ondgör sig över tidigare regeringars tillkortakommanden. Men han svarar inte på frågan om kommunikationen mellan Trafikverket och tågoperatörerna.

Fru talman! I början av december stängdes Västkustbanan mellan Helsingborg och Lund för snabbgående tåg. Orsaken var omfattande skador på rälsen. Det fanns inte mindre än 246 skador på sträckan mellan Helsingborg och Kävlinge. Fem av dessa skador var så allvarliga att de kunde ha orsakat rälsbrott och urspårning. En urspårning av tåg där det normalt färdas hundratals människor på väg till jobbet eller skolan skulle ha orsakat enorma tragedier. Så det är tur i oturen att trafiken stoppades innan en katastrof inträffade.

Man kan dock fråga sig om skadorna inte kunde ha åtgärdats tidigare och tågoperatörerna underrättats med bättre framförhållning.

Dessa svåra skador var kända för Trafikverket så tidigt som i somras när verket beställde en spårfräsning på sträckan Helsingborg-Lund. Entreprenören som utförde arbetet rapporterade att många sprickor var för djupa och för breda för att kunna fräsas bort. I oktober anlitades ett konsultbolag för att dokumentera felen mer exakt.

Inte ens när rapporten blev klar i slutet av november fick tågoperatörerna veta hur pass allvarliga skadorna var, trots att de erbjöd sig att frigöra så mycket tid som möjligt för banarbeten. Så den särskilda tågordern från Trafikverkets ledningscentral uppfattades som en blixt från en klar himmel.

Inställda tåg, förseningar i både Skåne och delar av Danmark har varit resultatet av den plötsliga tågordern och många oroliga människor som inte har kunnat ta sig till sina jobb.

Att inte delge informationen om skadorna har uppfattats som en mörkläggning av säkerhetsriskerna, vilket är ytterst allvarligt.

Det är inte konstigt att Skånetrafiken, SJ, Arriva, Transdev, Green Cargo och Öresundstågen var och fortfarande är mycket upprörda. De efterfrågar en dialog, en öppen dialog mellan Trafikverket och tågoperatörerna så att samarbetet ska fungera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I slutändan är det passagerarna som får ta konsekvenserna, samma passagerare som regeringen säger sig vilja att de ska använda sig av kollektivtrafiken. För att passagerarna ska överväga att ersätta bilen med kollektivtrafik måste tågen gå i tid och komma i tid. Det handlar om punktlighet och säkerhet. Det ska vara förutsägbart att ta tåget. Skåningarna är trötta på ständiga överraskningar som spårfel, nedrivna kontaktledningar, solkurvor med mera.

Därför vill jag upprepa min fråga: Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att Trafikverket inte ska mörklägga viktig information utan i stället underrätta tågoperatörerna i god tid?

Fru talman! Jag tackar Boriana Åberg för frågorna. Det är jätteviktigt att tågen går i tid. Faktum är att det förra året nog var nytt rekord i punktlighet. De mål som Trafikverket har satt upp tillsammans med tågoperatörerna visar att det var nytt rekord i punktlighet. Även året innan var det en förbättring. Det har alltså varit en stadig förbättring bland annat till följd av att vi, till skillnad från när Moderaterna ledde detta land, nu satsar på järnvägsunderhåll och renoverar och reparerar järnvägen men även bygger nytt. Det är nödvändigt för att godståg och persontåg ska kunna komma i tid. Punktligheten har alltså i högsta grad förbättrats. Det är det första som är viktigt. Dessutom tillför vi mer resurser för att detta ska vara möjligt.

Det finns numera en plan för järnvägsunderhållet långsiktigt som Trafikverket har fått ta fram tillsammans med underhållsentreprenörerna och tågoperatörerna, så att det ska finnas en förutsägbarhet. När människor planerar sin resa i god ska de veta att en viss sträcka kommer att vara avstängd, som Getingmidjan här i Stockholm som var avstängd under tre somrar i rad för att man ordentligt skulle kunna ta tag i, renovera och reparera en mycket central del i det svenska järnvägssystemet.

Jag blir fundersam när jag hör Boriana Åberg nu använda sig av den retorik som man allt oftare hör. Förr hörde man den bara från sverigedemokrater men nu även från moderater. Det här är myndigheternas mörkläggning, säger Boriana Åberg. Detta kunde ha förorsakat enorma tragedier. Det är ständigt underhåll som nu skjuts fram.

Vi ska först och främst veta att den aktuella sträckan inte var med i någon underhållsplan. Det är därför inte fråga om något framskjutet underhåll. Så fort man efter besiktningar som man regelbundet gör uppdagade att det fanns brister gjorde man först bedömningen att detta var brister som skulle kunna åtgärdas genom att man fräste bort dem. Men så fort man uppmärksammade att de var värre än man trodde tog man direkt kontakt med järnvägsföretagen och stoppade trafiken, eftersom säkerheten alltid kommer främst. Det är det viktigaste, och det är det uppdrag som Trafikverket har.

Det är viktigt att vi ändå argumenterar på ett sätt som också bär tillit till samhällsinstitutioner, det vill säga att myndigheter faktiskt gör sitt bästa i det här fallet för att ha en bra dialog med järnvägsoperatörer och underhållsföretag samt informera medborgarna om de problem som kan uppstå till följd av akut järnvägsunderhåll och planerat järnvägsunderhåll. Min uppfattning är att det är ett arbete som har blivit allt bättre. Det gäller informationen till de berörda och att det sker ett mer strukturerat och inplanerat järnvägsunderhåll. Fördelen med att faktiskt planera järnvägsunderhållet är att risken för att få den typen av akuta stopp blir otroligt mycket mindre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Låt mig vara tydlig. Det ligger i verkets instruktion att man självklart ska göra allt man kan för att säkerställa att det finns en bra säkerhet i järnvägssystemet. Det ska vara en bra dialog med tågoperatörer på banan och med kommuner, regioner och underhållsföretag. Det åligger Trafikverket att ha det ansvaret. På samma sätt tycker jag att det åligger politiker att säkerställa att det finns resurser.

Jag förstår att det är jobbigt för Boriana Åberg att som moderat höra att man under den tid som Moderaterna styrde landet inte gav tillräckliga resurser till järnvägsunderhåll eller järnvägsinvesteringar. Det är nu som investeringarna görs. Det är nu i den senaste budgeten det sker en 47-procentig ökning av järnvägsunderhållet. Moderaterna prioriterar i stället fortfarande sänkt skatt på bensin eller andra insatser som knappast kommer att gynna möjligheten till klimatsmart resande framöver.

Fru talman! Tidigare regeringar hade också sina försyndelser, men det är inte dem vi pratar om i dag. Vi pratar om hur den nuvarande regeringen ska se till att saker och ting fungerar och hur den ska styra upp sina myndigheter.

När det gäller mörkläggning handlar det om att man under flera månader inte berättade för tågoperatörerna att det fanns omfattande och allvarliga skador. Det är inte min uppfattning utan det är tågoperatörernas.

Sedan var det frågan om punktligheten i trafiken. Ja, det stämmer, och det är positivt. Men en stor del av trafiken går inte. Det är alltid lättare att få punktlig trafik när det inte är så många som ska samsas på de icke tillräckliga spåren.

Jag vill återgå till frågan om Trafikverkets samarbete med tågoperatörerna, till exempel Skånetrafiken. Skåne är den storstadsregion i Sverige som kör mest regional trafik. Kollektivtrafiken i Skåne är därmed mycket beroende av att Trafikverkets banor fungerar. Region Skåne har tillskrivit regeringen och har understrukit vad som är viktigt när det gäller lyckat underhåll, nämligen tydliga mål för uppdraget, tydliga mål för utföraren att utföra uppdraget, god uppföljning av beställaren samt vidare samverkan med tågoperatörerna för praktiska lösningar exempelvis vid avstängningar. Det går inte att nog understryka hur viktigt det är med dialog mellan alla parter för planerandet av när underhållet ska utföras, det vill säga vilka tider spåret ska vara avstängt för trafik så att underhållet kan utföras.

Det är också ytterst viktigt med planering i samverkan mellan Trafikverket, underhållsentreprenörerna och tågoperatörerna så att insatserna kan samordnas och tillgången till banorna kan möta behovet av gott underhåll samtidigt som påverkan på tågtrafiken inte blir större än nödvändigt. Det är precis så det har fallerat i fallet jag hänvisar till. Tidigare har det fungerat bättre när det gäller samarbetet mellan Skånetrafiken och Trafikverket, men nu har det blivit några ändringar. Vet ministern varför det har blivit så?

Det är glädjande att ministern blickar framåt och berättar om alla satsningar på infrastrukturen i Skåne. De behövs verkligen för väg och järnväg. Min interpellation handlar om Västkustbanan, men den kunde lika gärna ha handlat om tiotals andra skånska infrastruktursatsningar som aldrig har kommit till stånd trots behoven.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men låt mig gå tillbaka till Västkustbanan. Riksdagen beslutade redan under riksmötet 1992/93 att Västkustbanan skulle byggas ut till dubbelspår. I dag nästan 30 år senare finns fortfarande enkelspåriga sträckor som sätter stopp för effektiv användning, till exempel sträckan Maria-Helsingborgs centralstation. När kommer den att börja byggas?

Fru talman! Det är sant att det har satsats för lite på infrastruktur i Skåne under långa tider. Det var då en regering som prioriterade skattesänkningar i stället. Inte minst efter Öresundsbrons byggande och efter det starka engagemang som har funnits hos regionala politiker i Skåneregionen tycker jag att staten inte följde upp med tillräckliga investeringar.

Sedan vi tillträdde görs flera satsningar. En sådan är Lund-Hässleholm. Jag invigde själv och påbörjade bygget med sträckan Flackarp-Arlöv. Det är omfattande satsningar som görs där. Sträckan Maria-Helsingborg finns med i nationell plan. Det är sista sträckan, vilket gör att vi kan fullfölja det som har varit ett långt projekt. Nu gör vi de satsningar som har efterlysts eftersom vi väljer att prioritera dem. Det finns numera till och med spårvagnar i Lund. Det är tack vare stadsmiljöavtalen, som för övrigt Moderaterna är motståndare till. Det hade inte blivit några om Moderaterna hade styrt - inte heller en norrbotniabana eller andra satsningar på järnväg. Vi väljer att prioritera dem. Det är viktigt.

När det gäller samverkan vill jag berömma den som har varit. Det blev som tydligast när det brann i Hässleholm. Det var naturligtvis bekymmersamt i Hässleholm, och det fick också stora konsekvenser för hela svenska järnvägssystemet. Där gjordes stora insatser av regionen, tågoperatörer, underhållsföretag och Trafikverket. Snabbt och skyndsamt kunde man röja spår, reparera och se till att trafiken var igång redan efter tre dagar. Följderna budgetmässigt och planeringsmässigt blev stora, men detta visar att när det väl gäller hade man en fantastisk förmåga att samverka.

Det kan inte finnas någon annan ambitionsnivå. Självklart ska det vara en tydlig samverkan. Det är därför som regeringen gav uppdraget till Trafikverket att ta fram en långsiktig plan för järnvägsunderhåll i samverkan med tågoperatörer och underhållsföretag så att det går att få den förutsägbarhet som faktiskt krävs.

Sedan finns naturligtvis synpunkter när det gäller kollektivtrafiken i Skåne. Under lång tid har man av politiska skäl skurit ned på kollektivtrafiken eller inte varit beredd att satsa. Men det är en fråga som regionen och medborgarna får debattera. Vi från regeringens sida har sagt att man kan få de medel vi skjuter till för kollektivtrafiken om man samtidigt upprätthåller volymen, så att inte besparingar görs när vi måste se till att det inte är trångt på bussar eller tåg utan att människor kan färdas tryggt. Och de som jobbar inom kollektivtrafiken ska färdas tryggt.

En del av Boriana Åbergs partikamrater i Skåne har kritiserat regeringen för att vi ställer krav på vilken volym det ska vara. Jag tycker att det är rimligt. När staten skjuter till pengar till kollektivtrafiken, för första gången, det är ju regionernas ansvar, gör vi det i akt och mening att det ska vara tryggt och säkert att åka i kollektivtrafiken under pandemin. Alla har inte egen bil. Alla kan inte cykla till jobbet eller jobba hemifrån. En del måste kunna ta sig till jobbet, och det är ofta kollektivtrafiken som står till buds.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Därför skjuter vi till extraresurser. Det var 3 miljarder förra året och 2 extra miljarder nu. Men vi ställer också krav på att se till att upprätthålla volymen.

I grunden är det otroligt viktigt med ett väl fungerande samarbete mellan Trafikverket och regionala aktörer. Det är viktigt att investeringarna fortsätter. Inför kommande nationell plan har regeringen också lyssnat in önskemål. Jag har själv träffat regionala företrädare i Skåne och haft, som jag tycker, en mycket bra dialog tillsammans, inte minst med Boriana Åbergs partivänner i regionen. Jag är trygg i förhoppningen om att vi ska ha bra diskussioner om framtida satsningar i Skåne såväl som i hela landet.

Fru talman! Det låter bra med framtida infrastruktursatsningar i Skåne både när det gäller väg och när det gäller järnväg. Jag kan dock inte låta bli att förundras över att ministern använder sträckan Maria-Helsingborgs central som ett exempel på väl fungerande nationell infrastrukturplanering - denna sträcka blir ju mer än 30 år gammal.

Det leder mina tankar till den sista frågan i min interpellation: Vad kommer ministern att göra för att infrastruktursatsningar i Skåne inte ständigt ska förskjutas framåt i tiden?

Denna fråga är ännu mer aktuell i ljuset av en nyutkommen rapport från Sydsvenska Handelskammaren med det tilltalande namnet Hela kungariket och halva pengarna. Rapporten visar hur skåningar systematiskt blir satta på undantag när det gäller infrastruktursatsningar. Först får de vänta länge, och sedan satsas det betydligt mindre pengar än på andra ställen.

Siffrorna är talande. I Skåne bor 13 procent av Sveriges befolkning, men Skåne får bara 8 procent av den totala investeringsbudgeten. Skåningar får cirka 15 000 kronor per invånare i planerade satsningar på väg och järnväg, vilket är mindre än hälften av vad invånarna i Stockholm och i Västra Götaland får.

Jag vill gärna höra ministern förklara hur han tänker göra med denna orättvisa och när han kommer att sätta igång med arbetet för att Skåne ska få välbehövliga infrastruktursatsningar. De ska komma i tid.

Fru talman! Arbetet med att se till att vi tillför mer resurser är i full gång. Det är faktiskt 100 miljarder kronor mer till infrastruktur i den plan som nu gäller än när det var en moderatledd regering som styrde landet.

Under åren som infrastrukturminister har jag lärt mig att man ska ta rapporter med en nypa salt. Hur bra Sydsvenska Handelskammaren än är - och jag uppskattar dem och har en bra dialog med dem - ska jag för sakens skull påpeka att även Stockholms Handelskammare och väldigt många andra handelskamrar regelbundet kommer med rapporter som redovisar att just deras region är underförsörjd. Jag har faktiskt inte träffat en enda region som säger sig vara nöjd med att ha fått mer medel än tidigare. Detta hänger väl samman med intresset och engagemanget för infrastruktur, och jag tycker att det är bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker att det är bra att företagarna i Skåne, precis som väldigt många politiker, vill ha mer resurser. Det är därför de också ser nyttan av att bygga nya stambanor och att Lund-Hässleholm kan bli verklighet. Där stöder lokala och regionala moderater tanken på att bygga nya stambanor, men här i riksdagen hoppade Moderaterna av samtalen och deltog inte i diskussionen om finansiering av nya stambanor. Jag har ett par gånger fört debatter med Elisabeth Svantesson. Moderaterna har nationellt sagt nej till det som moderater i Skåne har tyckt var en sådan viktig satsning och som inte minst för Skåneregionen skulle ha en otrolig betydelse för att avlasta Södra stambanan och ge mer utrymme för godstrafik, pendeltrafik och regiontrafik på Södra stambanan.

Om Boriana Åberg sällar sig till de regionala kraven på mer satsning på järnväg välkomnar jag det. Jag hoppas också att Boriana Åberg lyckas övertyga sin egen partiledning att skjuta till mer resurser och om vikten av att vi bygger nya stambanor Sverige, såväl i Skåne som i andra delar av landet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Thomas Morell har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att säkerställa en rimlig standard på vinterväghållningen gällande de större vägarna.

Det är av stor betydelse att vinterväghållningen på våra vägar håller hög kvalitet. Det har betydelse för såväl framkomlighet som trafiksäkerhet. Trafikverket, som har regeringens uppdrag att ansvara för vinterväghållningen, har därför framtagna krav för vad som ska gälla för vinterväghållningen på de statliga vägarna. Kraven ser olika ut beroende på vilket vägtyp det gäller och vilken trafikering som finns. Kraven gäller dock lika i alla delar av landet.

Regering och riksdag har beslutat om ekonomiska ramar som säkerställer att Trafikverket kan genomföra uppdraget. I den nationella plan för transportinfrastrukturen som beslutades 2018 satsades 164 miljarder kronor på underhåll av de statliga vägarna.

Trafikverket upphandlar genomförandet av vinterväghållningen och har utvecklat nya metoder och arbetssätt för uppföljning. Bland annat används gps i fordonen, vilket möjliggör att det utförda arbetet följs upp på en detaljerad nivå. Trafikverket anlitar även en tredje part som följer entreprenörernas utförda arbete och som kontrollerar att insatser startar och blir slutförda i rätt tid samt att de håller rätt kvalitet. Det är viktigt att säkerställa att entreprenörerna uppfyller sina åtaganden.

Jag kan därmed konstatera att Trafikverket har de ekonomiska resurser som krävs och att det finns framtagna krav för vinterväghållningens standard samt rutiner och metoder för att följa upp entreprenörernas arbete på ett erforderligt sätt. Det skapar förutsättningar för en fungerande vinterväghållning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar statsrådet Tomas Eneroth för svaret.

"Detta är vägförvaltningen i Skultorp" - så lät en sketch i slutet av 60talet och början av 70-talet. Sten-Åke Cederhök gjorde sketchen, och Rulle Lövgren var författare till den. De var två kända revymakare i Västra Götaland - ja, de var ju kända över hela Sverige.

Vägförvaltningen i Skultorp var en vägstation, som så många andra runt om i landet, som ansvarade för sitt område och höll vägarna farbara oavsett hur vädret var. Jag säger inte att vi ska gå tillbaka till den typen av väghållning, men man kanske borde ha tagit vara på de kunskaper som fanns där. Det är nämligen någonting man alldeles uppenbart har missat i dagens samhälle.

Tisdagen den 12 januari stod statsrådet och jag här i kammaren och debatterade bland annat det bristfälliga underhållet, som har lett till att hastigheten har sänkts på stora delar av landets vägar. Samtidigt som vi stod i kammaren och diskuterade pågick ett ganska kraftigt snöfall uppe i Norrland. Det blev också en enorm halka i den södra delen av Sverige.

När jag kom tillbaka upp på kontoret svämmade min telefon bokstavligt talat över av sms, meddelanden på Messenger och inlägg på Facebook. Förare som inte kom fram klev ur sina bilar och åkte på skorna på vägen. Det handlade inte om någon enskild väg eller enskild vägsträckning, utan det gällde i stort sett alla stora vägar i södra Sverige.

Detta fick konsekvenser i olycksstatistiken. Det var många avåkningar, och vägar blev avstängda. E20 genom Skaraborg hade fyra avåkningar, tror jag, med tunga fordon som blockerade vägen och förstörde framkomligheten. När en så stor väg som E20 blir blockerad får det givetvis konsekvenser för de transporter som försörjer viktiga delar av vårt samhälle - industrier, butiker, sjukvård och så vidare.

Det är en samlad yrkeskår som ser förändringarna i vägunderhållet vid vinterföre. Jag själv har förmånen att nu ha haft körkort i 45 år, och jag har kört i stort sett alla tänkbara fordon på våra vägar. Jag kan också följa den utveckling som har skett mot ett sämre vägunderhåll. Vägarna är glashala; det går i princip att spänna på sig skridskor och ge sig ut och åka.

Någonting har blivit fel. Detta vittnar också de som är ute på vägen om - man saltar och lägger en så tunn lake på vägen att det tinar och återfryser. Sedan har man en isbalk på vägen, och den isbalken går det inte att få fäste med fordon på.

Den 12 januari var en av mina vänner, som driver ett åkeri, ute på vägen. Han sa att det var näst intill omöjligt att hålla bilen kvar på vägen. Det spelade ingen roll om man körde i 20 eller 30 kilometer i timmen - det gick inte att åka fortare. Han var också med i ett radioinslag och beskrev situationen på vägarna i Västra Götaland.

Detta är vardag för yrkesförarna. Det finns ingen annan yrkesgrupp någonstans som skulle acceptera att jobba under sådana villkor som yrkesförarna får jobba under när vägarna inte underhålls.

Fru talman! Det är otroligt viktigt att vi har väl fungerande vinterväghållning och att det är bra trafiksäkerhet på våra vägar. Vi har tidigare debatterat och diskuterat de här frågorna.

Jag är den infrastrukturminister som nu har infört en reglering som innebär att tunga fordon ska ha vinterdäck. Så var det inte tidigare. Då var det inte krav på vinterdäck, ett krav som jag tycker är ganska rimligt. Nu ställs detta krav på utländska lastbilar och på svenska lastbilar. Min erfarenhet är att svenska åkeriägare verkligen är duktiga på att följa upp och säkerställa att de har trygga fordon och välutbildade chaufförer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag pratade förra vintern med en åkeriägare som oroade sig över att en del kör ut när det är svartis. Han sa: Jag tar ansvar för mina chaufförer och säger att det inte går, för det är inte alltid trafiksäkert.

Thomas Morell må ha kört lastbil på 70-talet och 80-talet, men de signaler jag får är att tempot är mycket hårdare nu. Man stressar med kör- och vilotidstidsregler. Det är snabbare leveranser, och det är hårdare press på chaufförer som har att leverera. Lagren finns inte längre i lagercentraler, utan nu ska de rakt in i produktionen, vilket gör att man stressas till att köra även när det kommit en meter snö på bara några timmars tid.

Jag tror att vi ibland också måste fundera på vad som är det egna ansvaret för att faktiskt inte ge sig ut utan ställa fordonet. Men när väl detta är sagt är det viktigt att slå fast att det inte finns några budgetrestriktioner för vinterväghållning. Det är inte någon besparing eller liknande som gör att man inte vinterväghåller. Det finns tilltagna resurser för Trafikverket att upphandla en väl fungerande vägunderhållning, och kraven är hårdare nu än vad de var förr.

Problemet har ibland varit att man inte har varit noggrann med uppföljningen. Ett av skälen till att Trafikverket nu sätter gps på de åkare som kör och bedriver vinterväghållning är att säkerställa att körningarna görs och med tillräcklig kvalitet. Jag tror att det är otroligt viktigt, så att vi vet att vi har väl fungerande vinterväghållning på vägarna i Sverige.

Det är också viktigt, vilket kanske inte alla vet som följer den här debatten, att Trafikverket inte har några egna resurser för detta, utan det är upphandlad trafik. Man lägger ut uppdragen på privata entreprenörer, och en tredje part går sedan in och granskar och kontrollerar. Om det då finns fel ska man till och med i några fall kunna ge vite.

Trafikverket har uppdraget att följa upp och säkerställa att vinterväghållningen fungerar inom de tidsgränser som finns, som är ganska tydligt definierade, för när man ska ut och snöröja, inte minst på hårt trafikerade vägar. Detta är inte bara för att yrkeschaufförer ska komma fram utan också ambulanser, brandfordon eller andra fordon.

Naturligtvis har jag respekt för att det blir bekymmer i de fall då det kommer, som nu senast, väldigt mycket snö på väldigt kort tid. Ingen vinterväghållning i världen klarar av att omedelbart röja när det är så mycket snö eller när det blir svartis. Detta har alla att ta hänsyn till. Chaufförer liksom åkeriägare har att ta hänsyn till det. Det var därför jag inledningsvis valde att säga att den stress som våra yrkeschaufförer drabbas av är oroväckande. Ibland säger både slutkunden och ägaren att nu är det viktigt att köra, men trafiksäkerheten är viktig. Jag föreställer mig att när Thomas Morell var chaufför på 80-talet, eller när det nu var, tog han också verkligen ansvar och körde lite lugnare när det var dåligt väglag.

Numera har vi också krav på vinterdäck på tunga fordon. Vi ställer nu ytterligare krav när det inte minst gäller vissa typer av ekipage som syns oftare i olycksstatistiken. Det är så vi systematiskt jobbar med trafiksäkerheten i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet Tomas Eneroth!

Den vän som jag hänvisade till för en stund sedan ställer sitt ekipage när det inte går att köra. Han väljer att göra det därför att det inte är värt att fortsätta. Men när det inte går att ta sig fram i låg hastighet och ens komma fram till en plats där det går att stå säkert är det något som är fel. Jag vill betona att det inte är utförarna som är problemet här, utan det är just att styrningen från Trafikverket inte fungerar.

Jag pratade med en åkeriägare igår. Då var det också blixthalka. Åkeriägaren känner personligen de chaufförer som är ute på vägarna och gör jobbet. En av dem hade ringt till åkaren och sagt: Du måste ge dig ut och salta, för det är glashalt. Svaret blev: Jag har ringt till Trafikverket, men jag får inte åka ut. Han blev kvar hemma, för han fick inte åka ut. Det ansågs inte vara tillräckligt halt, och då var det skridskoföre på vägen.

Jag har själv råkat ut för liknande sak för fem sex år sedan. Jag var på väg till ett åkeri i Hova och åkte länsväg 200, som var glashal. När jag kom till åkeriet och satt och pratade med dem kom en av deras chaufförer in som kommit från Norge, och det var likadant där. Det var glashalt, så han hade fått stanna. Det gick inte att köra. Då hade han ringt till utföraren och fick samma svar: Jag får inte åka ut, för det är inte tillräckligt halt.

Det är någonting som är riktigt fel här. Man lägger på en giva som är alldeles för svag. Då töar det på ytan som sedan återfryser. Så skapar man en halka som inte går att hantera.

Fordon som inte har trafiksäkra däck är som getingar ute på vägarna. De har däck som har ett mönsterdjup som är ungefär som talarstolens bordsskiva. De åker som på ostar.

Den 19 januari kontrollerade norrmännen bilar som kom från Sverige. Av 65 kontrollerade fordon fick 35 körförbud. De hade åkt här i Sverige.

En representant för åkerinäringen skriver så här på Facebook: Vad händer hos Trafikverket? Är det meningen att vi förare till bilar, lastbilar med mera ska sätta livet till när vi vistas ute på vägarna? Jag stannade bilen och gick ut på riksväg 23 - det är väl någonstans nere i Växjötrakten - och det gick inte ens att gå normalt på vägbanan. Skärpning! Det finns flera kommentarer till detta. Det står så här: Välkommen till vår arbetsplats! Detta är en arbetsmiljöfråga, men den har ingen hög prio hos Arbetsmiljöverket. Där är det viktigare att du har ett intyg som visar att du kan köra bakgavellyft. Chaufförer och åkare är ganska luttrade över att man lämnas i sticket under vintervägförhållanden.

Att det var besvärligt i Norrland, där uppe i Sundsvallstrakten, har jag full förståelse för, för det går inte att hantera en sådan snömängd. Det är ingen som ifrågasätter att det där är svårt att hålla vägen farbar. Men det var ju inte samma förhållande i södra Sverige, utan där skapade man i stället en svartis och en halka som inte var nödvändigt. Hade man haft en tillräcklig giva att lägga ut hade de här problemen inte uppstått.

Med gps-styrning av fordon, som ministern hänvisar till, ser man direkt var bilen är någonstans. Man ser också hur pass kraftig givan är. Och de som kör vet i regel i vilka kurvor och på vilka broar det fryser på lite extra. Där ökar de på givan. Då kommer det direkt tillbaka att de har lagt på för mycket, fast de av erfarenhet vet att det är just där som halkan uppstår.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det är alltid bra att ständigt se över hur vi kan utveckla och förbättra vinterväghållningen i Sverige.

Regeringen skjuter till resurser, så att det inte ska finnas några ekonomiska restriktioner, och det finns inga budgetrestriktioner. Kommer det mycket snö ska vinterväghållningen fungera.

Trafikverket lägger ut uppdragen med gps-övervakning och med vägväderstationer för att försäkra sig om hur det ser ut. Jag ska ta ett exempel. Jag tror att det är 800 vägväderstationer är placerade över hela landet. De visar yttertemperatur, lufttemperatur, nederbörd, vindriktning och vindhastighet. På så gott som alla finns det också väglagskameror som tar bilder var tionde minut på hur väglaget ser ut, även nattetid. Det gör att man snabbt kan identifiera var man behöver göra insatser för att minska risken för halka och snödrev. Jag föreställer mig att det är i sådana situationer som Trafikverket hamnar i ett läge där man ibland får prioritera och inte göra insatser på en väg som få kör på utan på vägar där det är tuff belastning och många yrkesfordon som ska fram.

Återigen: Detta ansvar vilar på Trafikverket. Jag är inte expert på vinterväghållning och salthalter, och jag vet inte exakt hur stor mängd man ska bespruta vägbanor med. Detta förutsätter jag kräver yrkeskompetens, och det har Trafikverket. Ihop med åkare ser de till att de åtgärder som behövs vid vinterväglag genomförs på allra bästa sätt.

Jag är också nöjd med att man numera har tredjepartskontroller, där en tredje part går in och kontrollerar och ser efter om vinterväghållningen görs på rätt sätt och är effektiv. Åker man rätt turer? Har man rätt prioritering? Här sker ständigt ett utvecklingsarbete.

Det Thomas Morell tar upp och betonar är också viktigt. Förarna och inte minst åkeriägarna har ett eget ansvar när det inte är säkert och svartis kan inträffa. Den erfarenhet jag har av åkeriägare är att de värnar otroligt mycket om sina chaufförer och säger till om det inte är läge att köra.

Därför bekymrar jag mig ibland över den tuffa press som finns på inte minst cabotagetrafik och internationella transporter. Lågavlönade, utländska chaufförer har press på sig att leverera varor genom eller till Sverige, ibland med dumpade sociala villkor.

Detta är skälet till att regeringen systematiskt har drivit på för inte bara vinterdäckskrav på utländska fordon utan att man ska kunna klampa om reglerna för kör- och vilotider inte följs. Det är också sanktionsavgifter och beställaransvar som gäller.

På EU-nivå har vi förhandlat fram mobilitetspaketet, där vi säger utstationering från dag ett med cabotagetransporter, och kombidirektivet, vägdelen, av dessa transporter. Detta är för att säkerställa att vi får bättre standard, kvalitet och förutsättningar för de transporter som görs i Sverige.

Vinterväglaget är en viktig del. Där lägger vi resurser, och det finns inga budgetrestriktioner.

En annan del är givetvis att säkerställa att fordonen är rätt utrustade, till exempel genom krav på vinterdäck.

Vidare gäller att vi har riktiga kontroller för detta, och vi har öronmärkt resurser så att polisen ska kunna göra fler kontroller.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I en utredning som ska vara klar under våren utreds just nu förutsättningarna för en egen organisation, en yrkestrafikinspektion, just för att öka kontrollerna av yrkestrafiken och se till att de många åkare som sköter sig, tar ansvar, har väl utrustade fordon, klarar klimatkriterierna, följer reglerna för kör- och vilotid och har kraft att utveckla modernare och attraktivare arbeten inom yrkestrafiken får sjysta konkurrensvillkor. Detta brinner jag för, och det arbetar regeringen för.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Jag konstaterar att statsrådet är nöjd med dagens situation. Jag tycker att det är sorgligt, för yrkeschaufförerna jobbar under svåra förhållanden när väglaget inte är dugligt.

De allra flesta yrkesförarna, och jag känner många av dem som är ute på vägarna, tar ett stort ansvar och framför sina fordon med stor säkerhet. Men emellanåt är vägarna så halkiga att det inte går att hantera. Ett tungt fordon fungerar annorlunda än ett lätt. Blir man stående med ett 60-tonsekipage på en väg som lutar lite glider fordonet av. De varma däcken och tyngden gör nämligen att isen smälter. Så har förarna där ute det.

Det moderna systemet för att sköta vägunderhållet fungerar bevisligen inte. Någon sitter vid en dataskärm och bestämmer att här behöver ingen åka ut, så de som ska göra jobbet hindras från att åka ut och vidta de åtgärder som behövs. Det är högst anmärkningsvärt.

Jag tycker att statsrådet ska ta en rejäl diskussion med Trafikverket om hur detta ska hanteras. Det finns inga budgetrestriktioner, säger statsrådet. Fine, då kan vi förvänta oss att det blir farbara vägar framöver.

Fru talman! Engagemanget är viktigt, och det är viktigt att vi för en diskussion om vinterväghållningen. Jag har vid ett flertal tillfällen fört diskussioner med såväl Trafikverket som Svevia och andra aktörer inom vinterväghållningen för att försäkra mig om att de har ett fungerande samarbete och att de accepterar, förstår och rättar sig efter de riktlinjer som finns.

Det handlar inte minst om att kunna göra lokala anpassningar. I norra delarna av Sverige har det varit brist på entreprenörer som har velat lägga anbud på sträckor, inklusive till exempel enskilda vägar. Detta har oroat mig, för jag vill inte att vi ska ha vägar där ambulans eller hemtjänst inte kan komma fram, utan vinterväghållningen ska fungera.

Då måste Trafikverket samsas med dem som är väghållare för till exempel enskilda vägar och hitta smarta lösningar. Entreprenören har ett ansvar att finnas på plats och stå för denna samhällsservice och utföra den. Det handlar också om att man med den gps-övervakning som finns utför det som staten betalar för.

Jag tror inte att det finns någon partipolitik i att vi ska ha bra vinterväghållning. Det som det kan finnas partipolitik i är hur mycket pengar vi är beredda att satsa. Den här regeringen satsar 100 miljarder kronor mer än den föregående borgerliga regeringen. Det handlar om 164 miljarder kronor i vägunderhåll och en ordentlig ökning av insatserna för inte minst trafiksäkerheten och för att stärka yrkestrafiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Med Fair Transport 2.0 gör nu yrkestrafiken otroliga insatser för att öka attraktiviteten och möjligheten att färdas tryggt och säkert.

Det handlar om att ta politiskt ansvar, och det gör den här regeringen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.