Statsministerns frågestund - 2019-11-28

Statsministerns frågestund

Herr talman! Utsläppen i Europa kommer att öka med 8 miljoner ton, motsvarande 8 miljoner flygresor till Spanien, när Ringhals 1 och 2 stängs. Sveriges totala utsläpp förra året var 53 miljoner ton. Detta är makalöst dålig klimatpolitik, men det är också riktigt dålig energipolitik.

Sverige har i dag världens renaste elproduktion efter Norge, renast i hela EU. Det beror på vår unika kombination av vatten-, kärn- och vindkraft, till 98 procent helt fossilfri. De senaste åren har vi sett en fin utveckling för förnybara energislag, med fallande priser och ökande produktivitet - mer ren el för pengarna.

Men det räcker inte med vind, för det blåser inte alltid. När det inte blåser i Sverige blåser det sannolikt inte heller i resten av Norden. Och när det är riktigt kallt i Sverige är det ofta kallt i hela Norden.

Svensk industri behöver el dygnet runt, alla dagar om året, även när det bara är tio soltimmar under hela november. Nu behövs dessutom mer el. Ska vi klara klimatomställningen till 2045 behöver vi öka vår elanvändning motsvarande ett och ett halvt Danmark. Därför behövs både förnybart och kärnkraft även i framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Förra veckan öppnade kärnkraftens båda ägare för att driva svensk kärnkraft vidare långt bortom tidigare slutdatum. Detta är ett bra besked, både för svensk elproduktion och för klimatet.

Min fråga till statsministern är mot denna bakgrund: Ställer sig regeringen bakom en livstidsförlängning av svensk kärnkraft även efter 2040? Och för det andra: Kommer Socialdemokraterna att vara med och ta fram en uppdaterad energiöverenskommelse?

Herr talman! Vad gäller livstidsbegränsning har vi en mycket bra långsiktig energiöverenskommelse. Jag menar att långsiktigheten är det starka här, och för mig handlar det om mer än tre och ett halvt år. Både moderater och regeringspartierna ingår i energiöverenskommelsen, och den säger att kärnkraften får vara i drift så länge man vill. Man får investera i kärnkraft och forska om kärnkraft. Allt detta finns alltså redan med i energiöverenskommelsen.

Jag får också påminna om att vi har ett stort elöverskott i Sverige. Vi exporterar faktiskt 15-20 terawattimmar. Detta överskott kommer at öka. De ansvariga myndigheterna räknar med att vi kommer att kunna exportera uppemot 30 terawattimmar, trots borttagandet av Ringhals 1 och 2. Det jag tycker är viktigt att fokusera på nu är att se till att ha nätöverföring så att vi kan transportera el inom landet och få mer el där det möjligtvis behövs.

Vi har inte heller något stort problem med effekten i Sverige - att vi till och från inte skulle ha tillräcklig effekt. Under fjolåret tror jag att vi möjligtvis någonstans kring halvårsskiftet - faktiskt inte i januari-februari - var tvungna att importera el.

Ja, jag står upp för energiöverenskommelsen. Vill man förhandla om den är det bara att sätta sig i den grupp som har att hantera det. De ingående partierna sköter förhandlingen om man vill ta upp frågor där. Välkommen att göra det! Jag tycker att det är ett viktigt besked till industrin, näringslivet och alla aktörer att energiöverenskommelsen är långsiktig och stabil. För mig betyder det mer än tre och ett halvt år.

Herr talman! Statsministern svarar på en drös frågor som jag inte ställde, men inte på den fråga jag ställde: Ställer sig regeringen bakom en livstidsförlängning av nu existerande svensk kärnkraft även efter 2045? För att förtydliga min fråga: Anser statsministern att man därmed kan säga att kärnkraften är en del av det förnybara, om det är så att vi bara ska ha förnybart efter 2040? Det finns nämligen en motsättning mellan förnybart och fossilfritt.

Min grundläggande fråga är: Är regeringen med på noterna när det gäller att svensk kärnkraft är här för att stanna under överskådlig framtid?

Herr talman! Den frågan är besvarad i energiöverenskommelsen, och den var vi överens om. Om det finns aktörer som vill investera i kärnkraft är det helt fritt att göra det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Energiöverenskommelsen bygger dessutom på den överenskommelse som slöts mellan fyra allianspartier, jag tror att det var 2008 eller 2009. De pelarna finns kvar. Det som Moderaterna själva var med och slöt en överenskommelse om 2008 eller 2009 ligger alltså som en bottenplatta i energiöverenskommelsen. Jag tycker att den ska hållas.

Den som vill investera i kärnkraft gör det; det är helt fritt.

Herr talman! De gamla, klassiska Socialdemokraterna var ett parti för hela folket. Man hade en vision om ett välfärdssamhälle, med ett socialt skyddsnät som skulle finnas där när man behövde det. Om man blev sjuk skulle man få bra vård i tid, oavsett hur stor plånbok man hade.

De nya Socialdemokraterna har blivit ett parti för asylsökande och fackpampar. Man har slagit undan benen på välfärdssystemet, och det finns i dag ingen som kan lita på att skyddsnätet finns där om man behöver det. Skulle man bli sjuk är risken stor att man, precis som många andra, inte kommer att få den vård man behöver i tid.

Vi tvingas läsa bisarra nyheter om hur Iraks försvarsminister får bidrag från Försäkringskassan, samtidigt som svårt sjuka svenskar nekas sjukpenning.

Nu flyr också människor från de nya Socialdemokraterna. Varje vecka går tusentals väljare från Socialdemokraterna till Sverigedemokraterna. Det gör de därför att vi tänker återupprätta tryggheten i det här landet. Vi tänker återupprätta välfärdssystemen när vi kommer till makten.

I stort sett alla mätningar visar att våra partier nu är ungefär jämnstora. Flera mätningar visar till och med att fler svenskar har förtroende för Sverigedemokraterna än för Socialdemokraterna.

Herr talman! Min fråga till statsministern är naturligtvis: Såg han detta komma?

Herr talman! På högerextremkanten brukar det heta så: Den här socialdemokratin, precis här och nu, är inte bra. De som kom före var bra. Detta fick Göran Persson höra: Ingvar Carlsson var minsann en bra socialdemokratisk ledare; då var det ordning och reda. När Ingvar Carlsson var socialdemokratisk partiledare sas det att det var bra på Olof Palmes tid. Olof Palme fick höra att under Tage Erlander var det minsann socialdemokrater. Tage Erlander fick ständigt höra: På Per Albin Hanssons tid var det bra. Och Per Albin Hansson fick naturligtvis höra: Tänk vad det var bra på Hjalmar Brantings tid! Det där är inget nytt; det är gammalt och uttjatat.

Det finns ett parti i vårt land och i riksdagen som alltid har stått upp för och står upp för välfärden, för alla människors lika värde och för rätten att leva gott i vårt samhälle.

Detta kräver bland annat mycket skatteintäkter. Då är det förvånande att ett parti som Sverigedemokraterna lierar sig med högerkonservativa och säger: Nu gäller det att sänka skatter; det är det primära.

Kanske vet också Sverigedemokraterna att om man sänker skatter mycket kommer något i välfärdssystemet inte att fungera lika bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Sverigedemokraterna har dock varit tydliga. Man är både ett parti med ett förflutet som alla vet om och ett högerextremt parti som vill göra allt för att välfärden inte ska fungera på det sätt som vi är vana vid där alla människor får del av det goda och där plikt och rätt gäller - något som vi kommer att jobba för i evinnerlig tid.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar statsministern för svaret.

Vi fick som vanligt höra en hel del om högerextremism, men jag frågar mig: Är det verkligen högerextremism att prioritera välfärden före massinvandringen? Jag tror inte det. Jag tror att det tvärtom är precis denna prioritering väljarna vill se. Jag tror att det är precis därför väljarna nu lämnar Socialdemokraterna och går till Sverigedemokraterna.

Varför tycker regeringen att det är viktigare med stor invandring än med sjukvård och rejäla pensioner för de äldre?

Herr talman! Låt mig upplysa Henrik Vinge om att det är den regering jag leder som har lagt om migrationspolitiken. De partier som Vinge och Sverigedemokraterna vill liera sig med står upp för den gamla migrationspolitiken.

Vi har lagt om migrationspolitiken, för den var inte hållbar. Nu ska vi se till att de asylsökande fördelas rättvist i Europa. De finns nämligen människor som måste söka asyl, även om Sverigedemokraterna inte riktigt vill se det.

Det går inte för Sverigedemokraterna att säga att man tänker på välfärden och sedan liera sig med högern och tänka på stora skattesänkningar. Ni har en politik som inte alls går ihop. Dessutom vill ni skära ned på utbildningsmöjligheter och arbetsmarknadspolitik så att de som faktiskt kommer till vårt land får stå i socialbidragskön. Det är sverigedemokratisk politik.

(Applåder)

Herr talman! Jag tar vid där den förra frågan slutade.

Vi i Sverige har en underbart bra sjukvård. Det finns dock en grupp som inte omfattas av den, och det är alla de som lider av ett narkotikaberoende, en beroendesjukdom. Vi har Europas näst högsta dödlighet i narkotikaberoende. Varje år får 1 000 unga människor sätta livet till. Hade vi legat på EU-snittet hade det varit 200. Det är en skamfläck för Sverige.

Detta hänger inte samman med att det är väldigt många som använder narkotika i vårt land, för här ligger vi tack och lov förhållandevis lågt. Utan det hänger till stor del samman med hur vi har organiserat vården av människor med narkotikaberoende.

Denna grupp har ofta inte bara ett narkotikaberoende utan även en psykisk diagnos och därtill en somatisk diagnos. Trots det delas det upp så att kommunerna har ansvar för behandling av narkotikaberoende och landstingen för all annan sjukvård. Det är fullständigt orimligt, och nästan inga andra länder har organiserat det på detta vis.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Dessutom har vi tre tvångslagstiftningar som går in i varandra och där man skickas fram och tillbaka mellan olika system.

Det krävs lagändringar, och det är något som Centerpartiet har drivit under lång tid. Hälso- och sjukvårdshuvudmannen ska ha ansvar för all behandling av sjukdom, även narkotikaberoende.

För ett år sedan fick vi en enig riksdag att ställa sig bakom ett tillkännagivande med en uppmaning till regeringen att ta initiativ till att korrigera såväl tvångslagstiftning som behandlingsansvar så att även denna grupp får möjlighet att ta del av den fantastiska svenska sjukvården.

När kommer regeringen att sätta igång med detta jobb?

Herr talman! Regeringen ska givetvis ta sig an och arbeta med alla tillkännagivanden från riksdagen. Jag har dock ingen tidsplan vad gäller just denna fråga; jag har den inte i huvudet.

Alla tillkännagivanden är givetvis viktiga, och denna grupp ska, precis som Anders W Jonsson säger, ha samma möjlighet som andra till såväl psykisk som somatisk vård. Tills regeringens arbete är klart måste regionerna och kommunerna se till att samarbetet fungerar så att ingen ramlar mellan stolarna.

Det är ju inte så att ingen har uppgiften, utan problemet är kanske att båda har uppgiften. Men någon måste se till att denna grupp faktiskt får den vård som är relevant.

Jag kan inte svara på var denna fråga exakt ligger. Vi har ett antal frågor på regeringens bord, och jag har inte just den tidsplanen. Men alla tillkännagivanden som regeringen får ska regeringen arbeta med.

Herr talman! Detta fungerar oerhört dåligt. Vi har alltså den näst högsta dödligheten i den här sjukdomsgruppen. Vi skulle aldrig acceptera det när det gäller cancer, diabetes eller någon annan sjukdom, men när det gäller just denna grupp accepterar vi att vi har en helt orimlig organisering.

Det var tv-programmet Uppdrag granskning som för ett år sedan som väckte ledamöterna i socialutskottet. Det handlade om 29-åriga Sanne som hade ett narkotikaberoende och andra sjukdomar. Under 14 dagar skickades hon mellan tolv olika institutioner med olika tvångslagstiftningar.

Detta kan inte vänta längre. Det behövs många åtgärder, men något av det viktigaste är att reda upp det här i lagstiftningen så att landstingen får ansvaret även för denna grupp och så att man får ordning på tvångslagstiftningarna. Det är inte en dag för tidigt.

Min fråga kvarstår: Hur högt prioriterar regeringen detta?

Herr talman! Givetvis arbetar vi dagligen med tillkännagivanden och propositioner för att människor ska få, i det här fallet, den bästa vården oavsett vad de lider av och vilken vård de behöver ha.

Jag tror att Anders W Jonsson och jag är överens om att problemet dessvärre är lite bredare. Det här är en viktig grupp, men det finns fler grupper där regioner och kommuner måste ha ett bättre samarbete. Man måste kanske ha ansvaret på en plats för att det ska fungera bättre för den enskilde.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Återigen: Jag kan inte ge något datum, för jag har det inte i huvudet. Men alla tillkännagivanden från riksdagen är regeringen skyldig att arbeta med.

Herr talman och statsminister Stefan Löfven! Den svenska Arbetsförmedlingen är i en djup kris. Man kan nog säga att det delvis råder en kaotisk situation på Arbetsförmedlingen. Detta kan inte enbart regeringen lastas för; det började med den blåbruna budgeten. Men regeringen valde att inte skjuta till de pengar som skulle ha behövts nu, och man har låtit krisen fortskrida.

Detta får stora konsekvenser för många människor. Det handlar om människor som redan har det tufft.

Vi läser i tidningen att personer med funktionsnedsättning inte får den hjälp de behöver för att kunna komma till en sysselsättning som är anpassad för dem.

Vi vet också att långtidsarbetslösa i allt större utsträckning begär försörjningsstöd hos kommunerna eftersom Arbetsförmedlingen inte klarar av sin uppgift. Kommunalråd av olika politisk kulör slår larm om att kostnaderna ökar och att de inte riktigt vet hur de ska hantera denna situation. Framför allt vet de inte hur lösningen framöver ser ut.

Detta är en mycket allvarlig situation i en tid då konjunkturen vänder nedåt och fler lär behöva stöd från samhället.

En bärande del av regeringens politik är att mycket av Arbetsförmedlingens verksamhet ska privatiseras; den ska läggas ut med lagen om valfrihet. Jag undrar om det är så klokt. Det första stora försök som gjordes med att använda LOV inom Arbetsförmedlingen var de så kallade etableringslotsarna. Det tog en ände med förskräckelse. Man fick avskaffa systemet efter omfattande ekonomisk brottslighet. Det förekom till och med människosmuggling, mutor, dödshot mot tjänstemän och IS-rekryteringsförsök - i ett privatiserat system som man dessbättre gjorde sig av med.

Varför är statsministern så övertygad om att lagen om valfrihet är det bästa sättet att hjälpa Sveriges arbetslösa?

Herr talman! När det gäller Arbetsförmedlingen kan man spjälka upp det i två perspektiv. Det ena är resurser till Arbetsförmedlingen. Det var en budget som beslutades i Sveriges riksdag och som inte var regeringens. Den gick igenom och innebar dramatiska försämringar och neddragningar för Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag liksom de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Detta ledde till, tror jag, det största varsel som svensk arbetsmarknad hade i fjol: 4 500 varslades. Nu tänker Vänsterpartiet liera sig med dem som röstade igenom denna budget och skicka skulden till regeringen, som inte beslutade om budgeten. Detta är för mig ett mycket besynnerligt agerande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Vi skjuter nu till resurser till Arbetsförmedlingen. Detta har vi gjort i budgeten, så det stämmer inte att vi inte har gjort det. Vi har skjutit till. Det är bara det att pengar som har gått åt i en budget inte finns kvar och ligger och väntar, utan de är upptagna på annat håll. Men nu skjuter vi ändå till och ser till att det blir mer resurser för att det ska bli en någorlunda vettig situation för Arbetsförmedlingen. Den är tuff ändå. Det vet vi, och därför kommer vi att skjuta till så att det ska fungera.

Arbetsförmedlingen ska finnas runt om i vårt land. Oavsett i vilken kommun människor bor och var de är ska de ha möjlighet att få hjälp av Arbetsförmedlingen. Detta kan göras på olika sätt. Endera har man en skylt själv i kommunen eller tätorten, eller så har man det i det servicekontor som man har gemensamt med andra myndigheter eller så har man det i kommunens lokaler. Många har den ordningen.

Vi skjuter till mer medel för arbetsmarknadspolitiska åtgärder därför att det behövs. Vi ger ett rejält tillskott, som arbetsmarknadsministern har berättat om i dag, men likafullt tycker Vänsterpartiet att det är bättre att liera sig med moderater, kristdemokrater och sverigedemokrater. Detta är fullständigt häpnadsväckande.

Herr talman! Det är statsministern och regeringen som bär det fulla ansvaret för kaoset i Arbetsförmedlingen. Jag är förvånad över att man inte är beredd att ta det politiska ansvaret för de myndigheter som man är direkt ansvarig för.

Om pengarna inte räcker får man skjuta till mer medel. Det är regeringens ansvar. Arbetsförmedlingen är i något som liknar fritt fall i stora delar av Sverige. Regeringen kan inte undgå sitt ansvar. Regeringen är också skyldig att lyssna på riksdagens majoritet. Om det inte finns en majoritet i riksdagen för politiken måste regeringen anpassa politiken efter det. Detta gäller även regeringen Stefan Löfven. Annars kan det sluta på ett dåligt vis.

Statsministern undvek noga att ens beröra den fråga jag ställde, nämligen om denna typ av tvångsprivatisering genom lagen om valfrihet faktiskt är bästa medlet att hjälpa Sveriges arbetslösa.

Min fråga är: Bestämde statsministern själv? Om statsministern inte hade skrivit under det olycksaliga januariavtalet, skulle han då välja att använda privatiseringen via LOV när det gäller Arbetsförmedlingen?

Herr talman! Om jag inte hade skrivit under januariavtalet kanske Jonas Sjöstedt hade fått som han vill, Ulf Kristersson som Sveriges statsminister. Det är alternativet. Det är kanske därför Jonas Sjöstedt lierar sig med moderater, sverigedemokrater och kristdemokrater.

I dag är 60 procent av de aktörer som utför något åt Arbetsförmedlingen inom arbetsmarknadspolitik privata aktörer. Jag vet själv av egen erfarenhet från mitt fackliga arbete att många aktörer gör ett bra arbete inom ramen för Trygghetsfonden. Men det ska fungera för alla, och det är bland annat därför som människor som är funktionsnedsatta är borttagna från detta. Och vi kräver naturligtvis att var man än befinner sig i landet ska Arbetsförmedlingen finnas där, i alla kommuner. Man ska ha hjälp till ett nytt arbete, punkt slut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Regeringen har varit sen att agera mot den växande grova brottsligheten. Kriminaliteten har tillåtits ta ny mark utan att varningsklockorna har ringt i Rosenbad. Sedan 2014 har det skett en fördubbling av antalet dödsskjutningar. Vi har i dag fler dödsskjutningar än i maffians hemland Italien.

Fram till oktober i år hade Sverige skakats av 173 sprängningar. Analytiker på nationella bombskyddet har jämfört situationen i Malmö med hur det var i norra Spanien under Etas värsta härjningar. Trots detta har regeringen gång på gång sagt nej till förslag som skulle ha bidragit till att få ned brottsligheten, för att sedan, när den till sist insett allvaret i situationen, ändå svänga och ta förslag som sina egna.

Det handlar om kriminalisering av samröre med terrororganisationer, införande av kronvittnen, införande av anonyma vittnen, straffskärpningar för brott kopplade till kriminella uppgörelser, nationell jourdomstol, livstidsstraff för mord, ett utökat straffrättsligt skydd för blåljuspersonal, vistelseförbud och krav på deltagande i behandlingsprogram för villkorlig frigivning.

Min fråga till statsministern är: Är det inte läge nu att svänga igen och anamma ytterligare ett KD-förslag, nämligen att avsätta medel för att återanställa pensionerade polisutredare och på så sätt se till att vi får fler brottslingar dömda? Det är ingen dyr reform. Om vi skulle kunna locka tillbaka 400 utredare skulle kostnaden vara ungefär 400 miljoner kronor, men vinsten för Sverige skulle bli stor. Varför inte ta denna möjlighet?

Herr talman! Myndigheten redovisar för mig att man anställer pensionerade poliser och poliser som har slutat, så de finns där och gör ett jobb. Detta sker alltså redan nu, och jag tycker att det är bra. Skälet är att vi anslog mer medel till myndigheten än vad myndigheten själv begärde, för att den skulle kunna anställa fler och förbättra villkoren. Detta är alltså något som pågår. Framför allt är det de som har valt att sluta som kommer tillbaka, men det finns också andra.

Det är inte så att skjutningarna startade 2014, utan de startade tidigare. Man kan se en tydlig uppgång från 2010. När vi kom till Regeringskansliet fanns det noll lagar förberedda för att ta sig an detta. Från dag nummer ett då jag blev statsminister har vi arbetat med inte minst straffskärpningar. Ett femtiotal straffskärpningar riktar sig nu direkt mot den organiserade brottsligheten. Vi tillför polisen mer resurser. Polisen får fler verktyg. Vi har skärpt straffen för terroristresor och ekonomiska bidrag till terrorism. Det finns en mängd sådana lagar.

I många fall har vi varit brett politiskt överens, och det är bra. Men kom inte och säg annat än att lagarna har förberetts i Regeringskansliet! Och vi tänker fortsätta. Nu har vi det nya 34-punktsprogrammet. Där upplever jag att vi har en hyggligt bred överensstämmelse när det gäller att vi ska genomföra det. Detta är bra. Det är detta som samhället behöver höra. Det är detta som Sveriges befolkning behöver höra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Vi har en bred politisk enighet kring att vi ska bekämpa brotten. Det kommer dock inte att räcka enbart med detta. Det är nog så viktigt att slå till mot brotten här och nu, men vi måste också jobba mycket mer förebyggande och förhindra att fler unga pojkar och framför allt unga män söker sig till brottets bana. De ska gå i skolan och vilja bli något.

(Applåder)

Herr talman! Alla förslag som jag räknade upp tidigare har regeringen motarbetat eller först varit emot för att sedan svänga. Statsministern vill förstås inte kännas vid sina svängningar. Han kanske inte såg dem komma, helt enkelt.

På samma sätt talar han ogärna om att januariöverenskommelsen nu tvingar honom att driva igenom den politik som han för ett år sedan gick till val på att bekämpa. För detta är ett mönster hos regeringen. Man agerar inte i syfte att leda landet, utan man reagerar i syfte att behålla makten i landet.

Till gängsamtalen kallade regeringen, men när vår representant kom dit fanns varken mötesagenda eller någon lista med egna förslag som regeringen önskade diskutera. I stället bad man oss att komma med idéer. Nu får statsministern ännu en idé serverad om hur vi skulle kunna få fler utredare på plats. Detta sker i väldigt begränsad skala och omfattning i dag. Varför säga nej till något som skulle kunna innebära att fler brottsoffer får upprättelse och att det blir fler fällande domar?

Herr talman! Det är en märkligt formulerad fråga. Jag säger inte nej till något. Det är myndigheten som anställer. Polismyndigheten anställer dem som behöver anställas. I dag anställs dels poliser som har slutat, dels andra. Det anställs för fullt. Det är därför 1 100 poliser har anställts i Sverige i år - 1 100! Det var många år sedan, Ebba Busch Thor, som det anställdes så många. Vem har tagit initiativ till det?

Här gäller det att se till att föra till resurser, och det är det vi gör. Det gäller att se till att polisen har bättre verktyg, och det är precis det vi gör. Det gäller att se till att skärpa lagar, och det är det vi gör. Det är därför det dessutom är i princip fullt på häkten och i fängelser. Så gott som alla klass 1- och klass 2-platser är upptagna, och det betyder något. Vi gör någonting, och det tänker vi fortsätta med.

(Applåder)

Herr talman! För att vi ska klara klimatomställningen och nå målet om nettonollutsläpp senast 2045 kommer det att behövas betydligt mer el. Elvägar, elbilar, serverhallar och klimatsäkrade industriprocesser är några exempel på sådant som kommer att kräva mer el. Detta får inte hindras av att elförsörjningen inte kan tryggas därför att elproduktionen inte räcker till eller därför att leveranser inte kan garanteras överallt i elnätet under alla minuter hela året.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Vi kan ju konstatera att reformerna i energiöverenskommelsen är så gott som slut. Liberalerna har därför tagit initiativ till att, tillsammans med Moderaterna och Kristdemokraterna, kräva nya samtal för att få till en ny överenskommelse före årsskiftet. Det vore en fin julklapp till såväl industrin som klimatet. Just långsiktighet och en bred överenskommelse är vad energiföretagen, alltså den samlade branschen, har sagt i en kommentar till våra krav.

Min enkla fråga är: Kommer statsministern att bidra till att det blir nya samtal mellan riksdagens alla partier?

Herr talman! Jag delar uppfattningen att vi behöver mer el och bättre elöverföring. Det är därför det nu investeras rejält i elproduktionen som sådan. Sedan energiöverenskommelsen slöts vid halvårsskiftet 2016 har det investerats hela 80 miljarder i vindkraft. Det är därför ansvariga myndigheter nu ser att vårt elöverskott ökar. Vi behöver investera betydligt mer i elnätet, så att överföringen fungerar bättre; det är ingen tvekan om det.

Det finns en arbetsgrupp inom ramen för avtalet, och vi har hela tiden sagt att när avtalet behöver utvecklas ska vi diskutera det. Liberalerna hoppade dock av överenskommelsen, vilket gör det lite svårt i det fallet. Om Liberalerna vill komma in i överenskommelsen igen tycker vi att det är bra. Vi säger ja till det, och ansvarigt statsråd är beredd att diskutera vad som behöver utvecklas i avtalet. Vi ska dock inte ta bort avtalet, för det behövs. Det är långsiktigt, och för mig innebär det mer än tre och ett halvt år.

Herr talman! Hur avser regeringen att stärka konkurrenskraft och på riktigt ta itu med klimatutmaningen om man inte är beredd att sätta sig ned och föra breda diskussioner med riksdagens alla partier? Svensk energipolitik är lite som ett urladdat batteri. Nu behöver vi ladda det med ny energi och nya reformer så att vi kan ha en långsiktig och bred politik och stärka den svenska konkurrenskraften.

Herr talman! Uppmaningen till Liberalerna är därför: Kom med i överenskommelsen! Var med i den! Det finns alla möjligheter att diskutera och utveckla överenskommelsen. Vi stänger ingen dörr där. Men överenskommelsen som sådan - basen den är byggd på - ska hålla, för det var vårt besked till det svenska näringslivet. Vi sa: Nu har vi en långsiktig överenskommelse. Det uppskattas inte minst av industrin, och nu investeras det som sällan förr i förnybar energi.

Kom alltså med i överenskommelsen och diskutera där! Vi har inte stängt någon som helst dörr. Vi ska se till att behålla konkurrenskraften, och där är den långsiktiga överenskommelsen oerhört viktig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Det finns en våldsvåg som pågår i det tysta. När allt fokus ligger på skjutningar och sprängningar i gängkriminella kretsar blir konsekvensen att mäns våld mot kvinnor hamnar i skuggan. Jag vill dra fram det ur skuggan och säga följande till Sveriges statsminister.

Sedan millennieskiftet har 299 kvinnor dödats av sin man, pojkvän eller exman. I vart fjärde fall av dödligt våld är det en man som har ihjäl en kvinna som han har eller har haft en relation med. Antalet dubblerades i fjol, från 11 till 22. Den farligaste miljön för män att befinna sig i är kriminella gäng och deras uppgörelser. Den farligaste miljön för kvinnor är hemmet, ihop med den man de lever med. Misshandelsfallen är tusenfalt fler, och mörkertalet är skrämmande.

Vad anser statsministern om en nollvision för mäns våld mot kvinnor? Vad har regeringen för strategi för att bekämpa detta sannerligen vidriga våld?

Herr talman! Vi kan inte ha någon annan vision. Jag delar helt Thorells avsky mot detta våld. Jag vill gärna vara lite personlig och säga att jag inte kan se något mer omanligt än att ge sig på kvinnor med detta fruktansvärda våld. Det är inte manligt. Låt oss först spika det.

Regeringen har under en tid sett till att kvinno- och tjejjourerna har fått betydligt mer resurser, för dessa kvinnor behöver det. Men det är klart att det bästa är att arbeta förebyggande; de ska inte ens behöva bli utsatta för detta. Det behövs alltså betydligt mer information och diskussion exempelvis i skolor, men också i andra sammanhang. Jag kan tänka mig att hela idrottsrörelsen diskuterar detta. Vi har också arbetat med det hedersrelaterade våldet och en strategi för att förhindra mäns våld mot kvinnor.

Det här arbetet får aldrig avstanna, och jag delar helt uppfattningen att noll är det enda som är godtagbart.

(Applåder)

Herr talman! Klimatläget är långt mer allvarligt än vad forskningen tidigare har kunnat visa. FN:s prognoser bygger på att utsläppen börjar minska redan nästa år, men utsläppen fortsätter att öka. Om vi fortsätter med dagens utsläppsnivåer måste vi tvärt komma ned på nollutsläpp inom åtta år. Det betyder att vi har bråttom - riktigt bråttom. Det handlar om våra barns och barnbarns framtid. Det är detta som klimatmötet i Madrid nästa vecka handlar om.

Vad anser statsministern är Sveriges roll i det globala klimatarbetet, och hur vill statsministern bidra till höjda klimatambitioner och klimaträttvisa?

Herr talman! Jag tycker att Sverige ska vara väldigt aktivt och pådrivande. Vi ska visa att det går att ha ekonomisk tillväxt och utveckling i samhället samtidigt som man sänker utsläppen. Det är nämligen den svenska berättelsen, och det är intressant att notera att många länder är intresserade av vad som faktiskt har gjorts och vad som görs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Vi ligger i framkant. Jag tror att de allra flesta har hört om exemplet med stålproduktionen, som förhoppningsvis snart kan ske utan användning av kol. Det är en revolution för stålet. Vi forskar också på elflyg, och vi har snart de första elvägarna i Sverige - där lastbilar också kan laddas med el. Att på det sättet ligga i framkant, se till att göra klimatnytta och även tjäna på det genom ny teknik, nya produkter och nya jobb är något som resten av världen tittar på. Nu är Sverige i aktivt arbete i EU, och EU är i aktivt arbete globalt. Vi måste se till att stärka klimatomställningen.

Herr talman och statsministern! Vi ligger just nu i slutförhandlingarna om EU:s nya jordbrukspolitik, och även om vi inte kommer att hålla tiden utan dra över med ett eller två år närmar det sig.

Det är anmärkningsvärt att regeringen framhåller att vår ståndpunkt från Sverige är väsentligt minskade utgifter. Under den diskussion som har förts det senaste året har vi talat om väsentligt minskade utgifter och att det ska vara de 5 procent som kommissionen tidigare har föreslagit. Nu får vi signaler från regeringens sida om att det blir ännu större neddragningar. Man driver helt enkelt den linjen, herr talman. Eftersom vi vet att Sverige är ett av de länder där jordbruket är som absolut mest beroende av EU-stöden kommer detta att påverka lönsamheten i svenskt jordbruk oerhört mycket. Jordbruket står också för en viktig del i omställningen till ett miljö- och klimatsmart samhälle.

Därför vill jag fråga statsministern, herr talman: Vilka konkreta verktyg vill regeringen använda nationellt i politiken för att vi ska kunna hålla uppe lönsamheten i svenskt jordbruk? Drar man bort EU-stöd, som vi är väldigt beroende av - vilket vi är överens om, även om regeringen driver en lite tuffare linje just nu - vilka konkreta verktyg ska man då ge jordbruket i Sverige?

Herr talman! Jag förstod inte riktigt. Det handlar om ett parti som driver på för så lite jordbrukspolitik som möjligt, men ändå ska vi ha så mycket jordbrukspolitik som möjligt.

Jordbrukspolitiken som sådan diskuteras ju för sig. Jag menar att den bör förändras, för det som sker i dag - exempelvis med de stora arealbidrag som vi har kunnat läsa om, inte minst i New York Times - är inte till fyllest. Dessa bidrag används på ett mycket märkligt sätt, om än lagligt. Det är helt regelrätt, men det är för mig ändå ett mycket konstigt sätt.

I Sverige har vi sedan några år en jordbrukspolitik som innebär att vi - naturligtvis - stöder jordbruket. Det handlar om att se till att vi ska ligga längst fram när det gäller ekologisk odling, ekologisk mat och det som vi behöver göra för framtiden. Det handlar också om att se till att det är konkurrenskraftigt.

I Sverige ska vi ha konkurrenskraftiga regler, men vad vi kan göra kommer också att bygga på hur CAP-reglerna kommer att se ut. Det råder dock ingen tvekan om att svenskt jordbruk ska vara konkurrenskraftigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman och statsministern! Ett nytt rekord har slagits i Sverige, och då tänker jag inte på de rekordmånga skjutningarna och sprängningarna i vårt land. I stället tänker jag på de rekordlånga vårdköerna.

År 2014, när statsministern tillträdde, var det 14 procent som inte fick sin operation inom vårdgarantins 90 dagar. Nu, fem år senare, har siffran stigit till 27 procent.

När det gäller väntetiden för cancersjukdomar för kvinnor är läget ännu allvarligare. Hela 60 procent av dem som drabbas av bröstcancer får inte vård i tid enligt det standardiserade vårdförloppet. När det gäller livmoderhalscancer är det ännu värre: 85 procent av dessa kvinnor får inte vård i tid.

Min fråga är naturligtvis: Såg inte statsministern denna negativa utveckling komma när hans egen myndighet Vårdanalys varnade för detta redan 2017? Varför har man då inte vidtagit åtgärder för att vända denna utveckling? Man har ju ändå haft fem år på sig.

Herr talman! Det är av detta skäl vi har skjutit till rejält med resurser till sjukvården. Det är också därför vi gör det nu, med en reviderad kömiljard. Moderaterna sa själva att den förra kömiljarden inte var tillräckligt effektiv, och det var den inte. Vi kanske skulle ha gjort om den. Nu finns det dock snart en ny och effektivare sådan på plats. Vi skjuter till mer, specifikt till cancer.

Jag vill hävda att de standardiserade vårdförloppen i cancerbehandlingen har lett till kortare väntetider i allmänhet, även om det säkert finns betydligt mer att göra där.

Därutöver har vi satsningen på personalen - på att man faktiskt kan anställa personal - samt satsningen på att personalen ska kunna utvecklas och på deras utbildning.

Vidare har vi en avgiftsfri mammografi och avgiftsfri öppenvård för människor som är över 85 år.

Satsningen på sjukvården ingår i satsningen på det starka samhället. Detta kommer vi att fortsätta med.

Herr talman! I januariöverenskommelsen står att en omfattande skattereform ska genomföras. Sänkt skatt på jobb och företagande, förenklingar samt färre undantag är några av de saker som ska uppnås med reformen.

Det har nu gått elva månader sedan januariöverenskommelsen undertecknades, men ännu har vi inte hört någonting om när reformarbetet ska börja. Regeringen har ju snarare gått i motsatt riktning - genom den budget som klubbades här i går kommer skattesystemet att vara krångligare och innehålla fler undantag på januariöverenskommelsens ettårsdag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Häromdagen träffade jag en företagare som frågade mig om när skattereformen kommer och när den kommer att vara klar. Det är ju svårt för mig som oppositionspolitiker att svara på det, sa jag, men jag undrar om statsministern kan svara på detta.

Är arbetet med skattereformen påbörjat? När presenteras förslagen? Och när kommer det att vara klart?

Herr talman! Arbetet är igång. Jag har inte heller något precist datum eller klockslag för detta. Det är ett mycket komplext arbete, vilket säkert också Hampus Hagman förstår.

Det är flera saker som ingår som parametrar i skattereformen. Vi ska se till att ha råd att bekosta den välfärd som vi behöver ha. Vi behöver också se till att den finansiella sektorn bidrar med betydligt mer samt att vi höjer produktiviteten och får fler arbetade timmar.

Det är denna typ av parametrar som nu ska läggas ihop. Sedan får naturligtvis de ingående partierna diskutera vad de vill lägga in i ekvationen. Detta arbete styrs från Finansdepartementet.

Det är ett arbete som ska skyndas på så snabbt det någonsin går, men jag kan inte ange något klockslag för detta.

Herr talman! Det finns en väldigt stor oro i Sverige, inte minst bland många judar, för de krav som har lyfts fram från partier i riksdagen på att förbjuda manlig omskärelse. Det vore ett fullständigt dråpslag mot minoriteter i Sverige som redan är utsatta för hat och intolerans om de krav som har lyfts fram från inte minst Centerpartiet och Sverigedemokraterna skulle realiseras.

Jag tycker att det nu vore väldigt viktigt med en tydlig signal från statsministern och Sveriges regering om att man står bakom religionsfriheten och om att man står bakom den nuvarande ordning vi har i Sverige sedan 2001 vad gäller manlig omskärelse.

Herr talman! Detta kan jag vara tydlig med gentemot Fredrik Malm: Vi står naturligtvis bakom religionsfriheten. Den är en bottenplatta i det svenska samhället. Den innebär i detta fall att det är lagligt med omskärelse av pojkar - det blev det 2001, tror jag - under förutsättning att det utförs av läkare eller annan personal som har fått godkänt av IVO.

Detta tycker jag är helt rätt, och det ska vi stå fast vid. Det är en viktig del av religionen, och man ska som jude eller muslim här i Sverige känna trygghet i att omskärelse för pojkar är okej. Det står vi upp för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! För alla de kvinnor som varje dag misshandlas och ofta råkar ut för våld som leder till döden vill jag ställa en fråga till statsministern.

Varje månad dödas minst en kvinna i Sverige av våld i nära relationer. I genomsnitt är det 16 kvinnor per år.

Förra året mördades 22 kvinnor i vårt land. Ofta är förövaren mannen som kvinnan älskar eller har älskat.

Mäns dödliga våld mot kvinnor sker nästan uteslutande inom hemmets fyra väggar och beskrivs ofta som privata tragedier. Många gånger finns barn hemma som blir vittnen och som ibland också försöker att gripa in.

Misshandel och dödligt våld mot kvinnor skördar många offer men innebär också stora kostnader för samhället. Det är ett samhällsproblem som förtjänar största möjliga uppmärksamhet.

Sverige är ett av världens mest jämställda länder. Jag vill därför fråga statsministern vilka ytterligare åtgärder han avser att vidta för att mäns misshandel och dödliga våld mot kvinnor ska upphöra.

Herr talman! Det är samma resonemang som med Olle Thorell. Det finns några saker som är viktiga.

En sak är att förebygga så mycket som det går. Det är därför jag tycker att debatten bland män måste handla om att det är alldeles fel om man tror att detta är manligt - det är precis tvärtom.

En annan sak är att vi behöver bli bättre på att diskutera dessa frågor i skolorna så att pojkar förstår hur man beter sig när man blir man.

En tredje sak är att vi behöver bli bättre på att upptäcka dessa brott. Alla myndigheter, såväl sjukvården som andra myndigheter, behöver bli bättre på att samverka och på att upptäcka detta.

Vi har stärkt polisens möjligheter att utreda detta, men åklagarväsendet behöver bli bättre på att göra sin del. Hela rättskedjan behöver bli bättre. För några delar i rättskedjan ingår obligatorisk utbildning i hur man blir bättre på att driva denna typ av fall.

Sist men inte minst ska barnens ställning stärkas. Det är därför vi vill göra så att de blir målsägande i samband med brott. Om man bevittnar att ens pappa slår ens mamma - eller till och med gör något ännu värre - ska man bli målsägande. Man ska få mycket snabbare hjälp med biträde samt ha rätt till skadestånd.

Herr talman! År 2015 lovade statsminister Stefan Löfven att Sverige skulle ha Europas, eller rättare sagt EU:s, lägsta arbetslöshet 2020. När vi nu står med facit ser vi att det blev precis tvärtom. Vi tillhör den absoluta botten tillsammans med länder som Grekland, Spanien, Italien och Frankrike. Vi har också den högsta arbetslösheten någonsin i högkonjunktur i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Statsministern övergav målet med mer eller mindre en klackspark. När vi nu går in i en avmattning undrar jag om statsministern har några andra löften eller målsättningar när det gäller Sveriges arbetslöshet. Eller har regeringen totalt övergett alla sådana ambitioner? Det skulle jag önska ett svar på.

Herr talman! Just målet om EU:s lägsta arbetslöshet byggde på ett antal ingående parametrar. Det måste bygga på att fler människor kommer i arbete, att vi får fler arbetade timmar i ekonomin. Det är det som är själva kärnan; annars kan man trixa med arbetslöshetsmålet. Det var därför som vi band oss så tydligt vid detta.

Har det gått bra? Ja, det är nu över 300 000 fler människor som är i arbete jämfört med när regeringen tillträdde, och vi har en hög sysselsättningsgrad. Bland annat finns 100 000 av dem i den offentliga sektorn. Det är fakta.

Vi har fler arbetade timmar. De nyanlända kommer snabbare i arbete sedan vi tillträdde. Vi har i princip halverat tiden för detta. Det tycker jag också är bra.

Det som har skett under den här tiden är att så pass många människor har kommit ut på svensk arbetsmarknad, och det är i sig positivt. Vi måste nu lägga mer pengar till utbildning och arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Då kan man inte, som Moderaterna, dra bort pengarna för att sänka skatterna. Då går det fel.

Nu går vi i rätt riktning, och vi tänker fortsätta.

(Applåder)

Herr talman! Jag har under veckan haft en mycket intresserad praoelev hos mig. Hon har berättat att hon funderar på att bli statsminister, så statsministern får se upp lite grann här.

När jag frågar henne vad det viktigaste är som jag ska jobba med här i riksdagen säger hon att hon är orolig för hur ungdomar mår. Hennes vänner rör sig alltför lite och mår allt sämre. Jag kan bara instämma med henne som mamma, läkare, politiker och även medmänniska.

Jag vill därför rikta dagens fråga till statsministern om han oroar sig för att ungdomar rör sig för lite och drabbas mycket av psykisk ohälsa. Eftersom fysisk aktivitet är en del av behandlingen blir det en ond cirkel.

Folkhälsomyndigheten har sagt att man ser olika orsaker. Det kan vara svåra brister i skolans funktion. Skolan behöver alltså stärkas. De pekar även på en större medvetenhet om de ökade kraven på arbetsmarknaden. De unga har alltså en stor oro för om de kommer att få ett jobb i framtiden.

Herr talman! Min fråga till statsministern är, och det är en ganska stor fråga, om han delar min och min praoelevs oro för ungdomars allt sämre hälsa och vad statsministern i så fall vill göra åt detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Det är en mycket viktig fråga. Det är klart att vi vill att våra ungdomar ska må bra. De ska känna tilltro till framtiden, framtidshopp för sig själva och för landet naturligtvis. Där finns en hel del att göra. Det är därför som vi påbörjat en satsning på skolan.

Vi har i dag cirka 30 000 fler vuxna anställda i skolan. Det behövs både lärare och lärarassistenter men också kuratorer och andra. Vi kommer därför att förstärka elevhälsan ytterligare så att fler kan uppmärksammas och få hjälp i ett tidigt skede. Vi ska därför också förstärka psykiatrin i hälso och sjukvården och förstärka resurserna till BUP, som också behöver mer resurser.

Vi ska göra det som ligger på samhället. Det är då viktigt att vi bygger framtidstro, exempelvis att vi har möjlighet att göra någonting riktigt bra i frågan om klimatomställningen. Det är en fråga som engagerar många ungdomar, och där vill jag ha med ungdomarna så att vi kan blicka framåt. Vi har ett viktigt samhällsuppdrag här, och i det ska ungdomarna vara med som en riktigt viktig del.

Herr talman! Inte långt därifrån jag bor gick Robin hem från skolan. Han hade sällskap med sin äldre bror Alejandro. Som från ingenstans kom en gärningsman fram med en pistol. Robin hoppade in framför sin bror, blev skjuten och föll död ned till marken. Hans storebror träffades av flera skott men överlevde mirakulöst nog. Men han är förlamad och måste sitta i rullstol resten av livet.

Deras mamma sitter i dag här på läktaren. Hon kämpar för att ingen annan mamma ska råka ut för det som hon har råkat ut för, att förlora sitt barn, att få sitt barn skjutet. Ibland känns det såklart som ett arbete i motvind. Både hon och jag bor i det som kallas för ett utsatt område.

Statsministern har tidigare talat om klassamhället, och vi delar hans uppfattning att det måste brytas. Skolresultaten måste upp, och arbetslösheten måste ned.

Därför vill jag fråga statsministern: Vilka åtgärder genomförs mot våldet? Och hur kan vi få Sverige mer jämlikt och rättvist igen?

Herr talman! Jag vill naturligtvis börja med att beklaga det tragiska som hände Robin.

Vi måste vara väldigt tydliga med två saker.

Det ena är att våldet här och nu måste bekämpas, och det kräver hårda tag. Det är därför vi måste ha fler poliser. De ska ha bättre verktyg. Vi måste skärpa lagarna och har skärpt 50 lagar hittills. Om man i dag går omkring med en pistol i innerfickan, eller var man nu har den, och blir haffad kommer man inte ut förrän om tidigast två år. Så var det inte förut. Då kunde man bli satt i förhör på eftermiddagen och komma ut samma eftermiddag. Det fungerar inte så nu.

Det andra är det förebyggande, hur vi förhindrar att unga pojkar och män söker sig till brottets bana. Då är det sysselsättning, jobb för de vuxna, som gäller. De ska se de vuxna gå till jobbet. Det måste vara det som är det normala. De ska naturligtvis själva drömma om någonting, och det gör man lätt om man ser de vuxna gå till jobbet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Skolan ska därför ha mer resurser. De skolor som har de största socioekonomiska utmaningarna ska ha mer pengar. Det ska också bli lättare att söka de pengarna. Vi behöver fler från olika yrkesgrupper i skolan - lärare, lärarassistenter, kuratorer och andra - som omger ungdomarna med mer trygghet.

Vi måste ha sjysta bostadsområden. Det är därför vi behöver bygga mer och renovera mer.

Allt detta är ett välfärdsbygge. Det kommer vi att fortsätta med och se till att unga inte väljer brottets bana. De ska vilja någonting annat.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill ställa en fråga med anledning av att det just nu pågår fruktansvärt dödande och lemlästning i Iran.

Vi får dagligen ta del av information om motsättningarna i Irak, vilka resulterat i mycket elände där. Vi har även fått information om att försvarsministern i Irak har svenskt medborgarskap.

Medan detta sker är det ännu större händelser som pågår i grannlandet Iran, trots att det här i Sverige varit skrämmande tyst om våldet där. Vet ni om att det enligt uppgift är 450 människor som har dödats de senaste veckorna och över 5 000 som har skadats under samma tid? Dessutom är över 10 000 arresterade i några av världens värsta fängelser.

Min fråga till statsministern blir därför följande: Vad kan Sverige göra för att minska detta fruktansvärda lidande, och hur kan vi protestera mot det destruktiva dödandet och se till att detta blir offentligt i hela världen?

Herr talman! Jag tror, som Lars-Arne Staxäng säger, att vi kan hjälpa till att göra det bekant hur det är.

Vi ser runt om oss en ganska orolig värld. Det är många länder där det är uppror, konflikter och stridigheter, enligt uppgift också i Iran.

Vi har i kontakterna med Iran från svensk sida varit väldigt tydliga med att det är viktigt att man bygger ett demokratiskt samhälle där alla känner att de är med, att kvinnors rättigheter respekteras, att jämlikheten respekteras och så vidare.

Sist och slutligen är det den iranska statsledningen som är ansvarig för situationen i Iran. Det må så vara, men vi ska alltid påtala felaktigheter som vi ser begås. Det gäller Iran och det gäller andra länder där vi menar att det måste till en annan utveckling.

Detta arbete pågår hela tiden. Vi får hjälpas åt att sprida information om vad som pågår i olika länder runt om i världen.

Herr talman! Det finns, som nyss sas, en bred insikt om att antalet poliser måste öka betydligt. Regeringen har utlovat 10 000 fler polisanställda om ungefär fem år, och förhoppningsvis ska flertalet av dem vara poliser. Men även om polishögskolorna blir fler, och fler också börjar söka sig till polisyrket, är avgångarna väldigt stora. På många håll har antalet poliser minskat. Numera är det sällsynt med poliser på plats i den verklighet som många upplever som alltmer otrygg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Ett sätt att snabbt öka närvaron på gator och torg vore att låta statligt anställda ordningsvakter rycka in. Men regeringen verkar ointresserad av denna lösning. På lite längre sikt är det av största vikt att löftet om fler poliser inte går samma öde till mötes som löftet om att vi till 2020 skulle ha Europas lägsta arbetslöshet. Jag vill fråga statsministern: När kommer vi att ha 10 000 fler polisanställda? Kan statsministern lämna en garanti för en sådan utfästelse?

Herr talman! År 2024 är det år som vi har satt upp, och vi är på god väg. Det ligger någonstans mellan 2 000 och 3 000 nu. Sist och slutligen tycker jag att detta är viktigt att överlåta åt myndigheten.

Det handlar självklart om många poliser, och det är därför vi gör en utökning. Vi har inte sett så många poliser som går på utbildningen som nu. Just nu är det 1 100. Jag träffade alldeles nyligen aspiranter och assistenter som är på väg ut. Det var länge sedan Polismyndigheten såg så många, och det var därför vi öppnade två ytterligare polisutbildningar.

Nu går det åt rätt håll, och det måste fortsätta. Vad gäller avgångar har flera faktiskt återanställts. De har kommit tillbaka till polisen. Jag tror att det har att göra med att Polisförbundet kanske har skrivit ett av arbetsmarknadens bästa löneavtal, tack vare de resurser som regeringen har skjutit till i budgeten. Jag vill fortsätta så.

Frågan om ordningsvakter kan man utreda, men man kan inte bara sätta in ordningsvakter på samma arbetsuppgifter som polisen har. Ordningsvakter har 14 dagars utbildning. Polisen har betydligt längre. Deras uppgift kan vidgas, men det måste först utredas vilka befogenheter och vilken utbildning de ska ha.

(Applåder)

Herr talman! Den svenska sjukvården ligger i toppen i världen. Varje dag räddar vården liv, och Sverige utmärker sig positivt när det exempelvis gäller överlevnad efter hjärtinfarkt, stroke eller bröstcancer. Men på många håll landet är väntetiderna alldeles för långa.

Som bekant är det regionerna som har ansvar för sjukvården. Den region där jag bor, Västra Götaland, styrs för andra mandatperioden av Moderaterna. Här är väntetiderna längst i landet. Under oktober fick närmare två tredjedelar av alla patienter på Sahlgrenska Universitetssjukhuset vänta längre än 90 dagar på operation eller åtgärd. I talande stund väntar över 25 000 personer i regionen på att få operation eller åtgärd.

Detta är oacceptabelt. Därför vill jag ställa följande fråga till statsministern: 75 procent av regionerna styrs av borgerliga partier. Vilka åtgärder kan statsministern vidta för att genom den nationella politiken trygga sjukvården och minska köerna?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Tack för frågan! Det är viktigt att göra kopplingen mellan det nationella och det regionala. Här måste vi hjälpas åt. Det var också mitt budskap på Sveriges Kommuner och Regioners kongress i Linköping i går.

Det finns naturligtvis ett nationellt ansvar för att se till att vården är jämlik. Därför är det så viktigt att vi exempelvis ser till att utbildad personal finns tillgänglig. Då kan regionerna anställa dem. Regionerna får dessutom extra medel som de själva får hantera och bestämma vad de vill göra med.

Förutom detta skjuter vi till en justerad kömiljard som vi menar kommer att bli betydligt mer effektiv. Regeringen vill också tillsammans med alla regioner göra upp ett avtal med respektive region om hur man ska komma åt problemet och kunna korta köerna i varenda region. Vad behöver exakt den här regionen för att det ska bli verklighet? Jag tror att detta kan vara ett framgångsrikt sätt att arbeta på.

(Applåder)

Statsministerns frågestund var härmed avslutad.