Ärade ledamöter! Det är nu dags att avrunda och summera ett riksdagsår som inget annat i svensk politik.
Avslutning
Efter en regeringsbildning som tog 134 dagar tillträdde en ny regering vid skifteskonseljen på slottet den 21 januari. Sedan dess har det vanliga politiska arbetet tagit fart, men med delvis nya förutsättningar, något som också har avspeglats i utskottens och kammarens arbete.
Höstens regeringsbildning var en speciell tid i svensk politik som jag tror att vi alla kommer att minnas. Och det gäller nog inte enbart oss här i kammaren.
Mina grannar där hemma i villaområdet i Norrköping har slutat ta en söndagspromenad i kvarteret. De går en talmansrunda. Men det bjuder jag på, precis som kaffe och kakor.
Efter att ha organiserat den mest utdragna regeringsbildningen i Sveriges historia blev jag inbjuden till en prisgala för att dela ut en utmärkelse till Årets organisatör. Man kan fundera över arrangörernas omdöme. Det gjorde också jag, tills jag insåg att jag var det varnande exempel som skulle få pristagarna att framstå i så mycket bättre dager.
Ärade ledamöter! Låt mig återgå till ordningen! För egen del har jag som talman beslutat mig för tre ledord för att ange hur jag skulle vilja att riksdagen som institution arbetar och utvecklas under denna valperiod: demokratin, utskotten och långsiktigheten.
När vi som företräder riksdagen möter medborgarna menar jag att demokratin är ett givet tema. Under valperioden firar vi, under rubriken demokratijubileet, att det gått 100 år sedan vi införde allmän och lika rösträtt för kvinnor och män i Sverige.
Den 17 december 1918 fattade riksdagen det avgörande och historiska principbeslutet om rösträtten. Det var ett avgörande steg på vägen mot demokrati, och vårt jubileum inleddes på dagen 100 år senare. Demokratijubileet ska genomsyra den utåtriktade verksamhet som riksdagen som institution bedriver och avslutas inte förrän 2022, 100 år efter att de första fem kvinnorna tog plats i riksdagen.
Men man ska inte enbart möta jubileet här på Helgeandsholmen. Under valperioden reser jag och de vice talmännen runt till alla län med demokratin som tema. Bland annat inviger vi riksdagens vandringsutställning om jubileet och besöker gymnasieskolor och lärosäten.
Att vi firar demokratin präglade också Öppet hus i riksdagen, talmannens vårmiddag och mitt anförande på Skansen på nationaldagen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avslutning
Även under många av mina och de vice talmännens utrikesresor tar vi upp demokratijubileet som en plattform för att samtala om tillståndet för demokratin i världen. Till exempel stod jag och de båda belgiska talmännen värdar för ett seminarium i det belgiska parlamentet om demokrati, när jag och en delegation besökte Belgien i februari.
Men det är inte enbart talmanspresidiets ansvar att bära demokratijubileet. Jag hoppas att ni också vill vara med. Vi i den här kammaren har ett gemensamt och särskilt ansvar för att föra samtal med svenska folket om demokratin i går, i dag och i morgon. Även i en tid som vår, när demokratin utmanas i vårt land och på andra håll, har vi anledning att se tillbaka på historiska segrar. Men det är också upp till oss att lägga grunden för framtidens demokrati.
Det andra ledordet, utskotten, handlar om er ledamöter, det parlamentariska arbetet och det parlamentariska läget. Utskotten har naturligtvis alltid en central roll i den parlamentariska processen, men med en komplicerad mandatmatematik står deras arbete än mer i centrum. Vi behöver, kanske mer än vanligt, arbetsformer som ger oss både god dialog och en bra beslutsprocess. Jag vill gärna bidra till att stärka och utveckla utskottspresidierna, utskotten och utskottskanslierna i detta.
Till exempel pågår nu ett ledarutvecklingsprogram för ordförandena. Jag tror att ledarskapet i utskotten är viktigt för ett bra arbetsklimat och goda resultat. Vi arbetar också i ordförandekonferensen för att utskotten ska kunna lära mer av varandra, och - hoppas jag - röra sig mot mer enhetliga arbetsformer, inte minst för att det ska bli enklare för ledamöterna att röra sig mellan olika utskott. När det gäller beredning av vanliga betänkanden arbetar nu åtminstone 10 av 15 utskott på i princip samma sätt, vilket är en stor förändring jämfört med förra riksmötet.
Mitt tredje ledord är som sagt långsiktigheten. Det handlar i hög grad om ett allmänt förhållningssätt till arbetet i riksdagen. Det berör oss alla, men inte minst Riksdagsförvaltningen i arbetet med stödet till den parlamentariska processen och partierna. Vi behöver blicka bakåt och beakta att vi förvaltar en institution med månghundraåriga anor i byggnader med stort historiskt värde. Samtidigt behöver vi blicka framåt och hela tiden vara redo att utveckla och förändra riksdagens arbete. Vilka krav behöver riksdagen som institution vara redo att möta om fem eller tio år? De ofta stora förskjutningar mellan partierna som vi ser i valen påverkar inte bara kammaren utan också vilket stöd förvaltningen behöver bistå med och hur det stödet bör vara utformat. Det ställer krav på flexibilitet, men också på ett strategiskt arbetssätt.
Riksdagsstyrelsen beslutade i mars om den strategiska planen för Riksdagsförvaltningens arbete under mandatperioden. Att ha en strategisk planering är en del i ett långsiktigt arbetssätt.
Hjärtat i verksamheten - stödet till den parlamentariska processen - är en viktig del i planen. Det ligger väl i linje med min ambition att lyfta fram utskottens betydelse men har förstås en vidare syftning. Säkerhetsarbetet betonas också i planen. Vi behöver fortsätta att utveckla till exempel den fysiska säkerheten och informationssäkerheten, men också arbeta med kontinuitetsplanering så att riksdagen kan fortsätta sin verksamhet under alla förhållanden. En annan ambition är att utveckla relationen mellan ledamöter, partikanslier och Riksdagsförvaltningen, så att roller och förväntningar är tydliga. I detta ligger också att förvaltningen ska skapa en mer enhetlig och samordnad service till oss alla.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avslutning
Projekt ledamotshuset har nyligen fått starttillstånd av riksdagsstyrelsen och kommer att pågå till 2022, men vi kommer också under åren därefter att behöva renovera flertalet av riksdagens övriga byggnader. Det innebär att fastigheter och lokaler är en annan betydelsefull del av den strategiska planeringen. Slutligen betonas i planen digitaliseringens betydelse och att vi behöver lägga in en högre växel i digitaliseringsarbetet.
Låt mig också nämna ett par andra aktuella frågor.
Riksdagsstyrelsen har även den här mandatperioden en arbetsgrupp för jämställdhet. Den leds av förste vice talman Åsa Lindestam med andre vice talman Lotta Johnsson Fornarve som vice ordförande. Riksdagsstyrelsen har också antagit ett handlingsprogram för jämställdhet. Riksdagen som institution ska vara en förebild i jämställdhetsarbetet. En riksdag med en jämställd arbetsmiljö för kvinnor och män borde vara en självklarhet. Jag är övertygad om att det också är vad väljarna förväntar sig. Jag vill också i det sammanhanget framhålla betydelsen av att såväl kvinnor som män engagerar sig för att skapa en jämställd riksdag.
Vidare har riksdagsstyrelsen nyligen ställt sig bakom att det ska göras en översyn av vissa frågor som rör ledamöternas ersättningar. Det är angeläget att ledamöter från hela landet har möjlighet att utöva sitt uppdrag i hela Sveriges riksdag på ett bra sätt, och jag kommer att fortsätta att försvara att ledamöter ska få ersättning för resor och boende.
Samtidigt måste ersättningssystemen vara legitima och väl avvägda, och det måste vara en självklarhet att alla följer de regler som gäller. Brott mot reglerna riskerar att skada förtroendet för riksdagen och riksdagens ledamöter på ett generellt plan, vilket är mycket allvarligt.
Ärade ledamöter! Jag får börja avrunda på en lite mer personlig not, så här bara oss emellan. Jag tror att vi var och en har en egen berättelse om hur vi upplevde den långa politiska hösten 2018. Ungefär hundra av er ledamöter är nya sedan valet. Ni skulle börja lära er riksdagsarbetet och börja forma ert uppdrag som ledamöter i en situation när riksdagen inte arbetade på vanligt sätt.
Jag har hört från många av er att ni upplevde att det var en märklig tid. Jag vet också att någon kom in lite senare under hösten i riksdagen och genomförde sin allra första votering den 14 november när vi prövade mitt första förslag till statsminister här i kammaren. Onekligen en lite speciell inledning på en riksdagstjänstgöring. Jag vill gärna säga att jag är imponerad av det engagemang och den energi som ni har visat under ert första år i riksdagen under dessa speciella förhållanden.
För min egen del var förstås den 24 september en mycket speciell dag. Jag är fortsatt ödmjukt tacksam för att jag då fick kammarens förtroende att vara riksdagens talman. Det jag inte insåg den 24 september när klubban föll i bordet var att jag direkt efter talmansvalet blev av med min rösträtt här i kammaren. Helt plötsligt kom någon annan in och skulle sätta sig på min stol på östgötabänken, nämligen min värderade ersättare John Widegren. Det var lite chockartat, får jag erkänna.
Jag blev hastigt utlotsad ur kammaren och stod plötsligt i en korridor här bakom medan ni fortsatte kammarsammanträdet. Oss emellan kan jag säga att det kändes lite som att jag hade hamnat i filmen Love Actually. Det är säkert många av er som har sett den. Ni vet scenen när Hugh Grant precis har blivit premiärminister och kommer till 10 Downing Street för första gången. Han kliver in. Där står alla medarbetare på rad, och så blir han presenterad för dem.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avslutning
Jag stod i korridoren. Där stod en rad med personer som sa: Hej, vi är din stab. Jaha, hej, sa jag. Nu ska du hålla tal och avtäcka Urban Ahlins porträtt, sa de. Vi har skrivit ditt tal, varsågod. Jaha, sa jag, tack. Och här är Urban Ahlin. Jaha, hej, sa jag. Hej, sa han. Så gick vi till sammanbindningsbanan. Vad övrigt är, för att parafrasera Hamlet, är regeringsbildning.
Ärade ledamöter! Det var min första upplevelse denna höst.
Avslutningsvis vill jag tacka er var och en för ert arbete i riksdagen under detta ovanliga riksmöte.
Jag vill också rikta ett varmt tack till talmanspresidiet, riksdagsdirektören och alla medarbetare i Riksdagsförvaltningen för ett mycket gott samarbete. Riksdagsförvaltningen har 670 anställda inom en lång rad olika yrkesområden, och de är alla viktiga för att riksdagsarbetet ska fungera. De anställda på partikanslierna är nödvändiga för att det politiska arbetet ska kunna bedrivas - ett tack också till er.
Nu stundar en härlig sommartid. Jag vill passa på att önska er alla en glad, solig och innehållsrik sommar med Evelyn Lindströms ord i sången Nu grönskar det.
"Med öppna ögon låt oss se på livets rikedom som gror och sjuder överallt där våren går i blom!"
Tack!
(Applåder)
