Herr talman! Kära ledamöter! Det här är ännu en viktig debatt för oss försvarspolitiker. Fokus är på hela landet och krisberedskap, civilt försvar och uppbyggnaden av totalförsvaret.
Jag var ute och gick med min bror på skogen i söndags och kunde konstatera att det har slutat att rinna vatten i bäckarna. Det står still. Jag läste väderprognosen: Tio dagar framåt visar den på sol och ökad värme.
Tecknen känns igen från hur vi hade det i somras på många håll i landet. Varje väderprognos som kom visade ytterligare tio dagar med sol och hög värme. Effekterna blev allt värre.
Det började tidigt. Det började redan vid valborgsmässofirandet. Då regnade det sista gången hemma. Sedan kom det några tillfällen i Säfflebygden. Annars var det lätt att bedriva vårbruk, att få i sådden, men växtligheten kom inte igång. Den avstannande. Fälten blev gulbrända.
Så var det på många platser runt om i Sverige. Fodertillgången blev knapp. Det fanns inte tillräckligt bete för djuren. Pressen ökade för varje dag och varje vecka med den enorma torkperioden för Sveriges bönder och djurhållare samt övriga som var beroende av tillgången till färskt vatten. Grundvattennivåerna har de senaste åren också blivit en stor utmaning.
Detta är tendenser som visar hur vårt samhälle ser ut och vad vi behöver tänka på när vi jobbar med krisberedskapsfrågor. Dessa tendenser är också något för oss att lära oss i fråga om vad vi behöver tänka på när vi ska dimensionera ett totalförsvar, det vill säga att planera för det oväntade.
Det är just nu svårt att säga vad som sträcker sig bortom tiodagarsprognosen. Hur kommer det att se ut i Sverige om det inte blir regn den här våren heller? Vad ska vi planera för? Det vi vet är att många just nu har svårt med fodertillgången till sina djur. Det är svårt när man inte vet hur länge maten räcker. Precis på samma sätt kan det vara för oss människor, som förväntar oss att maten finns i hyllorna och kommer med transporterna från någonstans - om det är svenska jordbruk eller från Europa. Mer än hälften av många varor importeras till vårt land.
Sverige är oerhört sårbart, Sverige är oerhört omvärldsberoende och Sverige är beroende av en fungerande marknad i Europa. Dessa frågor är viktiga, och de är grundläggande och angelägna att jobba med på bred front.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civilt försvar och krisberedskap
Totalförsvarsperspektivet behöver genomsyra varje politikområde. Det måste vara bärande bland alla politiker i den här församlingen, ute i landets regioner och i samtliga 290 kommuner.
Det som är glädjande är att under de år vi har diskuterat att återuppta arbetet med totalförsvaret har vi sett att engagemanget har vuxit sig allt starkare ute i landet. Medvetandet ökar, och insikterna tydliggörs i hur vi prövar krisberedskapsfrågor. Detta måste vi tillsammans ta vara på och fortsätta att underhålla. Ett starkare engagemang för krisberedskap och totalförsvar lägger grunden för en långsiktig utveckling av hela landet.
På det sätt vi kan hantera trygghetsfrågor, med det civila försvaret och den militära upprustningen och många andra frågor inom krisberedskapen, kan vi också hitta dynamiska effekter med tillväxt, företagande, innovation, forskning och teknikutveckling. Inte minst gäller det i frågor om energiomställning. En del pratar om kärnkraftens betydelse.
Försvarsberedningen besökte förra året Japan. Vi lärde oss då att man stängde ned kärnkraften. Vi har skrivit i våra rapporter att i händelse av högre beredskap eller krig stängs kärnkraften ned. Då kommer landet att behöva resurser till att bevaka, skydda och ha koll på hur kärnkraftverken fungerar när de står. Det kommer att gå åt mycket militära resurser till den uppgiften. Framför allt kommer sårbarheten i landets elförsörjning att bli tydlig.
Då finns ett stort val framför oss. Ska vi bli ännu mer beroende av importerade energivaror och storskaliga lösningar? Få anläggningar gör sårbarheten större. Eller ska vi jobba för en riktning med fler, mindre producenter av el av olika slag - solenergi, vattenkraft, vind? Möjligheterna är enorma, och de finns över hela landet - på land, till sjöss och i luften.
Med många små anläggningar minskar vår sårbarhet. Då ökar försörjningstryggheten, och den lokala utvecklingen på landsbygden stärks.
Det här är oerhört intressanta perspektiv, som vi centerpartister värnar om. Vi engagerar oss för dem eftersom de är viktiga för landets långsiktiga säkerhet.
Hur vi ska klara naturkatastrofer och utmaningar när vädret växlar i övrigt är något vi lär oss successivt. Men vi behöver även här förmedla från generation till generation vilka grundvärden som är viktiga i stundens hetta och allvar. Därför är det angeläget att följa upp de senaste 25-30 årens neddragningar i räddningstjänsten i många kommuner. Där finns en enorm utvecklingspotential och en enorm utmaning. Många räddningstjänster har avvecklats eller har avvecklat delar av sin verksamhet, och de behöver mer folk.
Dessa frågor har vi debatterat förut, och de är värda att repetera även i dag. Bemanningsproblemen finns, och de måste prioriteras. I en rapport som lades fram för några veckor sedan framgår att det går bättre med rekryteringen och utbildningen till räddningstjänsten.
Torkans effekter och skogsbränderna som pågick under en lång period förra sommaren gav en hel del lärdomar till oss. Utredningen lyfte fram många bitar. Låt mig nämna några exempel.
Aktörer agerade långsamt eller för långsamt. Insatserna avslutades för tidigt. De brandflyg som kom skickades hem vid midsommartid. De fick sedan återvända till Sverige. Sedan kan vi räkna på konsekvenserna tre fyra dagars restid fick för hur många hektar skog som brann i onödan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civilt försvar och krisberedskap
I vissa bygder var informationen om eldningsförbud oklar. Helikoptrar hade behövt sättas in tidigare. Det fanns inte tillräckligt många terrängfordon, pumpar, slangar eller tillräcklig mängd bränsle hos många hårt prövade räddningstjänster.
De kommunala handlingsplanerna var inte heller inriktade på att kunna hantera större skogsbränder. Så är det ofta. Det finns andra målbilder av vad som kan hända och vad som kan drabba oss.
Vi måste ta vara på utredningens olika iakttagelser och det som fungerade mycket bra. Många insatser var fantastiskt viktiga med anställda, organiserade frivilliga och spontanfrivilliga, och försvarets verksamhet hjälpte till på många håll.
Hur vi dimensionerar och lägger grunden för krisberedskapen är viktigt när vi ska skala upp, klara större händelser och krislägen samt även i ett större beredskapsperspektiv. Staten behöver tydliga förväntningar på vad det civila försvaret ska klara av och under hur lång tid. Om vi planerar för att vi ska klara oss en vecka som enskilda och samhället i övrigt tre fyra månader ställer det helt andra krav på leveranstrygghet och försörjningstrygghet i fråga om mat, livsmedel i övrigt, energi och insatsvaror.
Centerpartiet står också bakom att etablera en nationell krisfond, så att det blir tydligt vad som gäller i dessa lägen.
Jag yrkar bifall till reservation 24 i betänkandet. Reservationen handlar om ersättningar till enskilda personer, näringsidkare och kommuner som drabbas hårt av en kris. I dag beslutar man från fall till fall, och det behöver finnas ett tydligt tänk om planeringen i dessa frågor.
Centerpartiet vill också se en ökad patrullering av och insatser av skogsbrandflyg i förebyggande syfte för att kunna avvärja skogsbränder tidigare. Vi vill återinföra det statliga stödet till skogsbrandsövervakningen, som avskaffades 2003. Vi anser också att markägare har ett stort ansvar att bidra med förebyggande insatser.
Centerpartiet vill underlätta rekryteringen av fjällräddare, sjöräddare, deltidsbrandmän och brandmän. För oss är det grundläggande att människor i Sveriges glesbygd eller landsbygd ska känna trygghet och vara förvissade om att hjälpen kommer när den behövs.
Herr talman! Det här är ett oerhört omfattande arbetsområde. Vi är mitt uppe i en totalförsvarsplanering, och en beredningsrapport väntas inom fem veckor. Vi ska presentera utgifterna och planeringen för det militära försvaret. I rapporten behöver tydliggöras vilka förväntningar vi har på Försvarsmakten när det handlar om stödet för att hantera kriser i det civila samhället likaväl som vi behöver förvalta de omkring 70 förslag som presenterades i den första delrapporten Motståndskraft i december 2017. Centerpartiet står bakom de omkring 70 förslagen, och vi förväntar oss att regeringen med högsta prioritet gör allt som går för att genomföra förslagen så snart som möjligt.
Vi förväntar oss också att en sammanvägd proposition nästa år tar höjd ekonomiskt men också praktiskt för det civila försvaret med grund i krisberedskapen och med åtgärder som täcker hela perspektivet men också med sambandet till det militära utgiftsområdet i övrigt.
Om jag inte redan gjort det understryker jag vikten av ett eget brandflyg, en nationell förmåga som kan vattenbomba.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civilt försvar och krisberedskap
Jag yrkar bifall till Centerpartiets reservationer 24 och 28 i dagens betänkande.