Frågestund - 2019-02-14

Fru talman! I går framkom det att Sveriges ambassadör i Kina arrangerat ett möte i Stockholm mellan dottern till den svenske medborgaren Gui Minhai, som sitter fängslad i Kina, och kinesiska affärsmän.

Mötet i sig, liksom de uppgifter som har framkommit om bland annat påtryckningar och försök att tysta, är oerhört allvarligt.

Hur kan detta över huvud taget tillåtas hända? UD måste nu lägga korten på bordet offentligt. Vem har gjort vad, på vems uppdrag och varför?

Än så länge har regeringen över huvud taget inte kommenterat frågan. Därför vill jag fråga regeringens representant här i dag: Vad är regeringens kommentar till det som har hänt? Vilken roll har UD spelat, och när kommer man att lägga korten på bordet?

Fru talman! Den svenska regeringens engagemang för Gui Minhai är djupt känt. Det bedrivs med kraft och syftar till en lösning där Gui Minhai kan återfå sin frihet och förenas med sin familj.

Med anledning av det felaktiga agerandet i samband med händelserna i slutet av januari har en intern utredning påbörjats, och berörd ambassad har fått en ny tillförordnad chef. UD i Stockholm kände inte till händelserna förrän i slutet av januari, efter att mötena hade ägt rum, och har därför inlett en intern utredning.

Fru talman! Jag välkomnar naturligtvis att regeringen konstaterar att agerandet är felaktigt. Det är klart att denna händelse måste utredas. Vi moderater förväntar oss att resultatet inte bara presenteras för utrikesutskottet här i riksdagen utan för hela svenska folket.

När bedömer man att utredningen kommer att vara klar? Och, kanske viktigast av allt, hur kommer regeringen att säkerställa att det aldrig händer igen?

Fru talman! En intern utredning är påbörjad. Jag vill inte uttala mig om exakt när den är färdig, för den ska genomföras korrekt och enligt konstens alla regler.

Vad jag förstår har kabinettssekreteraren informerat utrikesutskottet tidigare i dag om det vi vet så här långt. Men utredningen bör genomföras, och sedan får vi återkomma till resultatet.

Fru talman! Jag vill rikta min fråga till statsrådet Jennie Nilsson. Drivmedelspriserna har efter skattehöjningen i januari nått nya rekordnivåer. Det är nu fyra år sedan S-MP-regeringen klubbade igenom förslaget om den årliga automatiska höjningen av drivmedelsskatten. Tillsammans med oss i SD fick M och KD i höstas igenom en frysning av överindexeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Miljö- och klimatminister Isabella Lövin har nu gått ut och flaggat för att regeringen vill återinföra den automatiska höjningen av drivmedelsskatten. Bilen är dock absolut nödvändig på landsbygden. Den är ett basbehov för att man ska kunna leva ett normalt liv på orter där det saknas kollektivtrafik.

Det är väl känt att landsbygdsminister Jennie Nilsson vill arbeta för att sluta klyftan mellan stad och land. Min fråga till statsrådet är därför: Anser statsrådet att den automatiska höjningen av drivmedelsskatten är ett träffsäkert verktyg för att sluta klyftan mellan stad och land?

Fru talman! Tack så mycket för frågan! Frågan ligger mig givetvis varmt om hjärtat, kopplat till att den berör förutsättningarna för att man ska kunna bo på landsbygd. Men i sak är det inte en fråga som behandlas på mitt departement.

Jag kan dock konstatera att den indexering och det beslut som finns sedan tidigare ligger kvar. Det har inte tagits några särskilda beslut efter det. Som jag ser det just nu är frågan mer principiell. Vi har alla ett stort arbete att göra. Det handlar om olika åtgärder som innebär att man kan bo och leva i hela Sverige. Det kommer att innebära att man behöver titta på differentiering och riktade insatser. Det handlar om att stärka konkurrenskraften för näringslivet. Det ska finnas en god omsorg, och man ska satsa på infrastruktur.

I de övergripande frågorna är vi väldigt överens. När det gäller den specifika frågan har det inte fattats några specifika beslut med koppling till det du sa.

Fru talman! En gravid kvinna släpas ut ur tunnelbanan av flera ordningsvakter. Det är upprepade och aggressiva kontroller av polis. Många är vittnesmålen från personer som blivit orätt behandlade av ordningsmakten. Det de har gemensamt är att de har ett utseende som inte är "typiskt svenskt".

Jag har i två skriftliga frågor frågat inrikesminister Damberg vad han avser att göra. Han har på regeringens vägnar meddelat att det inte kommer att hända någonting. Jag tänker ge ministern ännu en chans.

Vänsterpartiets förslag är att det ska införas en mångkulturell kurs i polisutbildningen. Vänsterpartiet och polisen vill se en översyn av ordningsmaktens regelverk. Vi måste ha ett jämlikt samhälle där människor inte är rädda för att de har utländsk bakgrund. De ska inte vara rädda för polis och ordningsvakter.

Jag undrar: Vad tänker inrikesminister Damberg göra?

Fru talman! Tack, Linda Westerlund Snecker, för frågan! Det är otroligt viktigt att se att det är polisen som garanterar trygghet och säkerhet i vårt land. Ordningsvakter är ett komplement, som lyder under polisen. Om det uppkommer situationer där ordningsvakter bryter mot reglerna är det polisen som drar tillbaka tillstånden för dem. Det är viktigt att vi har en sådan ordning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är korrekt att det har inkommit ett ärende från Polismyndigheten. Man vill titta på ordningsvakternas ställning i Sverige, mot bakgrund av att de får ett allt större uppdrag. Eftersom vi väntar på den stora utbyggnaden av polisorganisationen och det fortfarande tar ett tag innan de 10 000 fler polisanställda är på plats är det många kommuner som i dag jobbar med ordningsvakter och annat. Då jobbar man kanske lite vidare än det var tänkt från början.

Jag ber att få återkomma när vi har berett frågan. Men sedan är det viktigt att säga att varken poliser eller ordningsvakter får bryta mot svensk lagstiftning.

Fru talman! Det räcker inte med en knapp på kavajslaget där det står: Rör inte min kompis. Förändringen måste komma inifrån ordningsmakten men också från politiskt håll. Då behöver vi politiker som är tydliga med att rasism är oacceptabelt och att alla ska behandlas lika. Det är jämlikhet, inrikesminister Damberg. Det måste finnas jämlikhet, och därför måste ordningsvakternas befogenheter och utbildning ses över nu.

Fru talman! Jag tror att vi brett i denna kammare är helt överens på punkten att rasism inte är okej, att Polismyndigheten och ordningsvakter ska följa svensk lagstiftning och att det är otroligt viktigt att man anmäler om man känner att man blivit illa behandlad, för det är en förutsättning för att polisen ska kunna ingripa om ordningsvakterna inte sköter sina uppgifter som de ska.

Fru talman! En rättvis och effektiv migrationspolitik kräver att ett nej är ett nej. Så ser det inte ut i dagens Sverige. Vi har tiotusentals människor som befinner sig i Sverige olagligt och som egentligen borde ha utvisats.

En viktig men ofta bortglömd verksamhet inom Migrationsverkets arbete är förvarsverksamheten. Polisen och Migrationsverket bedömer att antalet platser måste fördubblas. I Moderaternas och Kristdemokraternas budget, som antogs här i höstas, öronmärktes 100 miljoner kronor för att bygga ut antalet förvarsplatser.

Nyligen sa migrationsminister Morgan Johansson att han vill avvakta med instruktioner om att bygga ut antalet förvarsplatser. Min fråga till migrationsministern är väldigt enkel: När tänker regeringen följa riksdagens beslut?

Fru talman! Jag tycker att det är anmärkningsvärt att migrationsministern recenserar alliansregeringen, som avgick 2014. Det är 2019 nu.

Jag ser ett mönster, dels att migrationsministern inte vill ge instruktioner till Migrationsverket att bygga ut antalet förvarsplatser, dels att regeringen inte vill höja polislönerna, vilket finns i Moderaternas och Kristdemokraternas budget, som har antagits av Sveriges riksdag.

När tänker regeringen följa riksdagens instruktioner?

Fru talman! Ledamoten får läsa på mer. Det finns och har länge funnits ett uppdrag till Migrationsverket att bygga ut antalet förvarsplatser, vilket de också har gjort. Det är som sagt en ökning med 80 procent sedan 2016 när det gäller antalet.

Ni lade på en slant, 100 miljoner, tror jag, och sa det skulle räcka till 100 platser. Där räknade ni som krattor, som ni brukar göra. Varje plats kostar ungefär 1,3 miljoner; det räcker bara till 60-70 platser.

Vi kommer naturligtvis att fortsätta att bygga ut förvarsplatserna och som sagt etablera ett nytt förvar i norra Sverige.

(Applåder)

Fru talman! Bara i januari i år slutade 48 poliser i Sverige av andra skäl än pension. Samtidigt som många poliser lämnar yrket ser vi att många platser på utbildningen står tomma. Därför finns ett stort behov av att göra ett viktigt yrke som polis mer attraktivt i Sverige. Av denna anledning var det välkommet att riksdagen före jul fattade beslut om en särskild lönesatsning riktad till landets poliser. Det handlar i ett första steg om 360 miljoner kronor och fullt utbyggt om i genomsnitt närmare 3 000 kronor per polis.

Tyvärr har regeringen hittills inte velat genomföra den särskilda lönesatsningen. Regeringen verkar faktiskt inte vilja ge några instruktioner över huvud taget till Polismyndigheten att använda dessa pengar på det sätt som var tänkt. Jag vill därför fråga inrikesminister Mikael Damberg: Varför vill regeringen inte ge polisen den särskilda lönesatsning som vi har fattat beslut om i denna kammare?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag är glad över att vi är politiskt brett överens om stora satsningar på polisen. Det gäller både att polisorganisationen ska växa med 10 000 fler polisanställda fram till 2024 och att villkoren för polisen ska förbättras så att det blir ett attraktivt yrke som fler inte bara vill söka sig till utan också återvända till.

Kuriosa: Jag var i Malmö häromdagen och besökte Polisregion syd. De berättade för mig att 40 polisanställda nu återvänder till yrket efter att ha lämnat det i samband med det stora stöket vid omorganisationen. Jag hoppas att detta är ett tecken på att poliser ser att den nya organisationen börjar bita, att villkorsfrågorna förbättras och att det därmed blir ännu mer attraktivt att gå in i polisyrket.

Vi har för första gången 30 000 polisanställda i Sverige, varav 20 000 poliser, så det börjar gå åt rätt håll. Men det krävs en utbyggnad av utbildningarna för att vi ska få fler poliser, och det krävs också goda villkor.

Fru talman! Det är intressant att höra inrikesministerns reseskildringar, men jag vill gärna upprepa min fråga. Jag tror att vi har ett par tusen poliser i landet som undrar nu.

Riksdagen har alltså fattat beslut om en särskild lönesatsning som ska gå till just löner, inte något annat inom Polismyndigheten. Där har regeringen ett viktigt ansvar för att säkerställa och styra sin myndighet. Är regeringen beredd att styra detta över huvud taget så att pengarna går till löner och inget annat?

(Applåder)

Fru talman! Jag kan bara konstatera att de pengar som riksdagen har beslutat om är utbetalade till Polismyndigheten.

Det viktigt att särskilja roller. Vi är överens i denna kammare om att det ska vara bättre villkor, men dessa villkor ska förhandlas av Polismyndigheten och de fackliga organisationerna. Detta står också i den reservation som riksdagen fattat beslut om.

(Applåder)

Fru talman! Årligen går tusentals ungdomar förväntansfulla till lärosätena för att skriva sitt högskoleprov. Det är en viktig möjlighet i Sverige för att över huvud taget kunna konkurrera och komma in på attraktiva utbildningar. Det kan vara läkarprogrammet eller juristprogrammet, för att nämna ett par exempel.

Nyligen uppmärksammades en fuskliga, som just nu är mitt uppe i en rättsprocess med hårda åtalspunkter. Min fråga till statsrådet Matilda Ernkrans är: Hur tänker regeringen gå vidare i denna fråga för att säkerställa att inga av de ungdomar som har fuskat sig till en plats i konkurrens med andra, skötsamma ungdomar får finnas kvar vid landets lärosäten?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack, Roger Haddad, för en mycket viktig fråga!

Helt självklart är det så att allt vi känner och vet i vår moral går emot att man ska kunna fuska sig till en plats på våra högskolor och universitet. Precis som ledamoten sa handlar det ofta om mycket eftertraktade utbildningar, som läkarlinjen eller juristprogrammet.

Det som vi behöver ta oss an just nu är att reda ut att man inte ska få behålla de poäng man har tagit om man har blivit tagen för fusk, vilket man ju kan bli numera, som ledamoten uttryckte. Hur ska vi då göra med de poäng som tagits? Det är klart att det går emot allt vi känner och tycker att man ska få behålla poängen. Lärosäten gör olika, och vi behöver se över regelverket så att det blir rättssäkert och så att lärosätena kan göra lika.

Jag är beredd att ta detta vidare.

Fru talman! Utöver de 23 personer som just nu är inne i rättsprocessen finns det ett kundregister med mellan 200 och 350 så kallade kunder som har använt fusktjänsten. Vi i Liberalerna tycker att det är viktigt att man först och främst annullerar, alltså återkallar, deras provresultat, och att de inte ska få skriva högskoleprovet på två år. Det är också viktigt, inte minst ur ett rättviseperspektiv, att de blir av med sin plats. Dessutom ska naturligtvis de poäng som tagits övervägas.

Min konkreta fråga är: Vilka åtgärder har statsrådet vidtagit här?

Fru talman! Det är redan på plats, detta att man blir av med sin plats. Det kan vi redan se. Det är så lärosätena har agerat i de fall som nu har varit uppe, och jag utgår från att lärosätena agerar på ett klokt och bra sätt också i framtiden.

Det jag har gjort är att snabbt ta initiativ till att se hur vi kan få till en rättssäker ordning i fråga om hur vi ska hantera de studiepoäng man tagit när man blir tagen för fusk. Det är jag beredd att gå vidare med, och det kommer jag också att göra.

Fru talman! Min fråga är till inrikesminister Mikael Damberg.

I Öresundsregionen kontrolleras varje dag tiotusentals pendlare i gränskontroller, enligt regeringen för att motverka hot mot den inre säkerheten i Sverige. Det har dock inte framkommit några exempel på att konkreta hot mot rikets säkerhet har stoppats.

Samtidigt har gränspolisen larmat om att man på Arlanda flygplats saknar resurser till att kontrollera personer som man misstänker för att vara potentiella terrorister eller tillhöra stöldligor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Sammanfattningsvis: Pendlare i Skåne kontrolleras och försenas varje dag. Misstänkta brottslingar på Arlanda släpps igenom.

Jag vill därför fråga inrikesministern om han anser att det är en bra prioritering från regeringens sida att gränspolisen med sina begränsade resurser ska prioritera pendlare i Skåne framför konkreta hot på till exempel Arlanda.

Fru talman! Regeringen har nyligen fattat beslut om att förlänga de inre gränskontrollerna i ytterligare tre månader. Vi gör det enligt det regelverk som finns, då vi bedömer att det krävs med anledning av säkerhetshoten mot Sverige och för att vi ska kunna garantera den inre säkerheten. Vi kommer att fortsätta bedöma detta, och det är en samlad bedömning vi gör.

Jag kan bara konstatera att ungefär 200 personer i veckan nekas inträde i Sverige för att de inte har rätt att komma hit, och det upptäcks tack vare de inre gränskontrollerna. Jag kan också konstatera att Säpo gör bedömningen att terrorhotnivån mot Sverige ligger kvar på en trea, vilket är en ganska hög nivå som motiverar ökad säkerhet och inre gränskontroll.

Sedan finns det andra poänger med inre gränskontroll. Vi får också koll på brottsvågor på ett helt annat sätt. Vi ser att stöldvågorna, inte minst i södra Sverige, har minskat ganska kraftigt efter att de inre gränskontrollerna infördes.

Fru talman! Att det finns hot mot Sverige är ett faktum, tyvärr. Det är också ett faktum att gränspolisen har begränsade resurser. Jag får kanske upprepa frågan om det är en bra prioritering av dessa resurser att kontrollera skånska pendlare framför att kontrollera konkreta hot som gränspolisen pekar ut och själv säger att man inte har resurser för att kontrollera.

I min tankevärld är det bättre att kontrollera misstänkta stöldligor än vanliga skånska pendlare.

Fru talman! Det har ju visat sig att de interna gränskontrollerna inneburit att vi har bättre koll också på stöldligor som rör sig över våra gränser. Men det är Polismyndigheten som avgör var man vill lägga sina resurser och var i Sverige man bör ha inre gränskontroller.

Kopplat till Arlanda kan jag konstatera att Polismyndigheten nu går ut med uppemot hundra nyanställningar på Arlanda för att förbättra gränskontrollen där.

Fru talman! Jag vill ställa min fråga till landsbygdsministern.

Under hela valrörelsen talade vad jag vet alla partier om att hela Sverige ska leva. Alla partier talade sig varma för att klyftan mellan stad och land måste minskas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det var därför vi i KD och M tog bort indexuppräkningen för bensin och diesel i vår budget. Nu har regeringen aviserat att skatten ska indexuppräknas med 2 procent för bensin och diesel. Den skattehöjningen kommer att slå kraftigast mot människor som bor och verkar på landsbygden.

Min fråga är: Varför vill regeringen öka klyftan mellan stad och land, när vi i vår budget försökte minska den?

Fru talman! Tack, Magnus Oscarsson, för frågan! Jag noterar att den är på samma tema som den förra jag fick, och jag vill återigen säga att detta egentligen inte är en fråga som hanteras av mig som minister eller mitt departement - även om möjligheterna att ta sig runt och resa när man bor på landsbygden är jätteviktiga.

Jag vill vara tydlig med det som är gjort. Det man gjorde i M-KD-budgeten var att man tillfälligt, temporärt för ett år, tog bort indexuppräkningen. Den är inte återställd av denna regering. Man har heller inte tagit bort indexuppräkning som system, utan det ligger kvar och fortsätter ticka.

Vill man ha en politisk debatt om denna fråga får man återkomma och lägga förslag på riksdagens bord, och så får vi ta en politisk debatt om det där och då.

I övrigt kan jag bara instämma i att detta var en viktig fråga i valrörelsen. Den behöver jobbas med brett, och jag är väldigt nöjd med och glad över det engagemang över partigränserna som verkar finnas för detta.

Fru talman! Tack, landsbygdsministern, för svaret!

Landsbygden ligger så att säga i vårt hjärta, och därför tycker jag att det är viktigt att fråga om detta. Den som lever och verkar på landsbygden ser ju hur klyftan bara blir större. Bilen är viktig för att kunna leva på landsbygden, och det absoluta flertalet har inte tillgång till vare sig tunnelbana eller buss.

Min fråga är om ministern kan lova att verka för att hela Sverige ska leva och att skattebördan för landsbygdsborna ska minska - eller åtminstone inte öka.

Fru talman! Jag tror att man behöver göra frågan om att kunna bo och leva i hela Sverige så bred som möjligt. Då är detta en del som man behöver diskutera.

Det är klart att man aldrig på samma smidiga sätt som i Stockholm kommer att kunna ta tunnelbanan i Hylte kommun, som är min hemkommun. Man behöver jobba med olika sätt, men jag tycker inte att man ska låsa fast sig vid en sak. Det kan handla om differentierade system, riktade insatser för bättre kollektivtrafik med mycket mera. Jag ser fram emot en debatt om dessa frågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga är till justitieministern.

För oss socialdemokrater utgör brottsligheten ett hot mot hela det demokratiska samhället, ett hot som ska bekämpas med alla medel. Det är när framtidstron går förlorad som gängen och våldet blir ett alternativ.

Gängkriminaliteten är ett stort problem som vi tar på största allvar. Vi har under den senaste mandatperioden gett polisen och rättsväsendet mer resurser och bättre verktyg och samtidigt fört en kompromisslös kamp mot grov organiserad brottslighet. Det har gett tydlig effekt. Fler sitter häktade. Fler sitter i fängelse. Men det löser inte hela problemet.

Som justitieutskottets ordförande är jag övertygad om att vi behöver ha en mycket bredare samhällsdebatt om detta och att vi behöver titta bredare på frågan. Jag delar också rikspolisens hållning att det krävs insatser från hela samhället.

Vilka åtgärder anser statsrådet krävs i detta läge?

Fru talman! Att knäcka den organiserade kriminaliteten är den viktigaste frågan på detta område. Om vi inte gör det kommer vi nämligen att hamna i en systemhotande situation där människor inte vågar anmäla brott eller vittna och där kriminella kan hålla hela områden under sin kontroll. Där får vi absolut inte hamna, och i den mån vi redan har gjort det gäller det att rulla tillbaka den utvecklingen.

Som frågeställaren säger har vi gått fram med polissatsningar, straffskärpningar och rätt stora brottsbekämpande insatser. Men vi måste se till att också förstärka det förebyggande arbetet för att hindra nyrekryteringen till gängen.

Rikspolischefen brukar uttrycka det som att för varje kille i de här gängen som polisen tar står det kanske tio till som är på väg att rekryteras. Och polisen tar ganska många just nu - som frågeställaren sa är häktena i det närmaste fulla.

Nu gäller det att hindra nyrekrytering. Regeringen har i dag haft en diskussion ute på allmän beredning om att ta den lista på åtgärder som finns, gå igenom dem del för del och se vad vi kan göra i både socialpolitiken och utbildningspolitiken och på alla andra områden för att kraftsamla på det förebyggande området.

Fru talman! Tack för svaret! Vi ska bekämpa brotten men också brottens orsak. Det har vi socialdemokrater varit tydliga med under lång tid.

Jag tänker att det mest effektiva sättet att hindra unga människor från att välja kriminalitet är att erbjuda någonting bättre: en bra skola, en socialtjänst som finns där om man hamnar på glid, en fungerande bostadspolitik, första jobbet och ett samhälle som håller ihop.

Detta handlar både om resurser och om verkstad. Hur får vi det att fungera mellan de olika aktörerna?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Vi har nu en utveckling som innebär att vi får allt fler poliser ute i områdena. Nu gäller det att följa upp detta med satsningar till exempel inom socialtjänsten, som ofta kan vara den svaga länken i vissa avseenden. Man måste ha de verktyg och resurser som behövs för att till exempel omhänderta barn och ungdomar som är på väg att hamna snett. Detsamma gäller skolan - vi måste göra de satsningar som behövs där.

Det går att vända utvecklingen. Jag har sett att Gårdsten i Göteborg är på väg bort från listan över utsatta områden. Jag såg i dag att det kan komma att bli så även för Vivalla i Örebro. Det går alltså att vända utvecklingen.

Fru talman! Min fråga går till inrikesminister Mikael Damberg. Sverigedemokraterna var inte bara först med att föreslå fler utbildade poliser under förra mandatperioden. Vi föreslog också tidigt en riktad lönesatsning till svensk polis, dels för att få fler att söka sig till utbildningen, dels för att få fler poliser att stanna kvar i yrket.

Nu är samtliga partier överens om att vi behöver fler poliser, men problemet är att utbildningsplatser fortfarande gapar tomma. En betydande andel poliser lämnar också fortfarande yrket på grund av dåliga arbetsvillkor och en dålig löneutveckling.

Som tur är finns det dock avsatta medel för en riktad lönesatsning i den budget som röstades igenom i höstas av Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Nu när vi har fått en rödgrön regering med Mikael Damberg som minister med ansvar för svensk polis blir min fråga, som jag vill ha svar på: Blir det en riktad lönesatsning till Sveriges poliser?

Fru talman! Det enkla och raka svaret är att pengarna redan är utbetalda till Polismyndigheten. Riksdagen har fattat sitt beslut, och pengar har betalats ut. Men jag har faktiskt inte hört någon här i riksdagen säga att vi ska ha en annan ordning än att Polismyndigheten ska förhandla med de fackliga organisationerna om löner och villkor. Det är också detta som står i den reservation som gick igenom.

Jag vill nyansera bilden något. Vi har fördubblat antalet studenter som går ut från polisutbildningarna. Det behövs fler, så det kommer att bli en ytterligare utbyggnad. Två nya polisutbildningar har just startat, i Borås och Malmö.

Polismyndigheten säger dessutom att den oroväckande kurvan över antalet poliser som lämnar yrket efter den stora omorganisationen har planat ut. Det arbetet måste fortsätta. Den 73-punktsöverenskommelse som regeringen har ingått med Centerpartiet och Liberalerna innehåller både 10 000 fler polisanställda och bättre villkor för polisen. Detta är nämligen viktiga frågor, och det måste vara ett attraktivt yrke.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Det räcker inte med att bara dela ut pengarna till Polismyndigheten och sedan räkna med att ett överskott tillfaller regeringen för andra utgifter. Det gäller att politiskt styra pengarna till polislönerna, om de ska kunna användas på det sätt som det var tänkt.

Men det är tydligt, fru talman, att Damberg kalkylerar med att pengarna ska brinna inne och att Polismyndigheten fortsatt kommer att underbudgeteras. Det tycks alltid finnas något annat som är viktigare för en socialdemokrat att prioritera än svensk polis.

Fru talman! Jag förstår inte riktigt det senaste inlägget. Pengarna är redan utbetalda, så varför skulle vi prioritera bort dem? De är utbetalda och ska användas av Polismyndigheten, som ska förhandla med de fackliga organisationerna om bättre löner och villkor. Det var väl det som var riksdagens beslut.

Med all respekt - jag tror att jag har varit inrikesminister i tre veckor. Om Polismyndigheten ska sköta lönefrågan och hålla sådana förhandlingar bör de också få möjlighet att göra detta. Annars får riksdagen ta över lönesättningen för alla grupper i staten, och det tror jag vore en olycklig väg.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till landsbygdsminister Jennie Nilsson. För några veckor sedan sköts en varg med ett rådjursbyte i ett bostadsområde i Tierp. Polisen tillkallades, och vargen sköts på grund av den fara den utgjorde för allmänheten. Det var rätt.

I värmländska Forshaga klev vid ett annat tillfälle elva vargar in på gården hos en lantbrukare. Där brukar tre barn, varav ett är två år gammalt, leka ute på gården. Skogsfastigheten korsas av tre vargrevir, och händelsen är bara en i raden. Polisen tillkallas inte eftersom man känner att det inte är någon idé.

I Stockholmstrakten skjuts vargen direkt medan man på landsbygden ska ha högre tolerans. Var finns logiken i detta? Det är en högst relevant fråga, och svaret är att det inte finns någon. Detta agerande skapar allt större klyftor i den alltför konfliktfyllda frågan om vargens förvaltning. Därför vill jag fråga: Hur tycker landsbygdsministern att vi ska få människor att känna sig trygga för vargen på landsbygden?

Fru talman! Tack, Marléne Lund Kopparklint, för frågan! Det är svårt att som minister uttala sig i enskilda fall, och jag tycker kanske inte heller att man bör göra det. Däremot ska vi givetvis ha en balanserad politik på alla områden.

Vargfrågan är en fråga som är extremt polariserad i debatten i dag. Som politiker med ansvar för dessa frågor, och även som politiker generellt, tycker jag att vi har ett stort ansvar för att försöka hålla en balanserad ton i debatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Frågan har från och till hanterats i riksdagen och av regeringen, och det finns två viktiga generella politiska utgångsvärden i den. Det ena är att man har beslutat att vi ska ha en gynnsam bevarandestatus. Det andra är att man också måste visa hänsyn till de människor som, så som du tar upp, lever och förväntas leva i samklang med varg.

Fru talman! Jag vet inte om ministern har sett kartan över vargrevir i Värmland. Du kan få den sedan om du vill. Jag undrar fortfarande vad ministern ska göra eftersom det ser så olika ut i landet. Vad ska ministern göra för att invånarna i Värmland ska känna sig trygga med att till exempel släppa ut sina barn så att de kan leka på gården?

Fru talman! Jag vill återigen vädja om att man inte driver upp onödiga rädslor när det gäller de faror som finns. Man får inte heller vara naiv, oavsett hur man upplever och känner det, när det gäller sådant som faktiskt kan vara farligt. En balanserad debatt är viktigt, för det första.

De två mål jag nämnde tidigare måste vägas mot varandra på ett klokt sätt. Jag tycker att vi politiskt har landat i en ganska väl balanserad avvägning, som dock hela tiden måste följas, med respekt för individer och näringar som drabbas.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Matilda Ernkrans. Universitet och högskolor är otroligt viktiga för de regioner där de är belägna. Tidigare socialdemokratiska regeringar har byggt ut och satsat på fler högskolor och universitet i vårt land. Vi ser dock att detta påverkar ett relativt begränsat geografiskt område runt dessa lärosäten, medan behovet av högre utbildning är stort i hela landet.

Det är också alldeles nödvändigt att lösa denna fråga om vi ska klara dagens och framtidens kompetenskrav, både i näringslivet och i den offentliga sektorn. Tillgången till utbildad personal, men också jämlikhet och samhällsutveckling, är sämre än vi tidigare trott och kan acceptera. Det finns alltså en geografisk kunskapsklyfta i vårt land.

Min fråga är därför: Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att öka tillgången till högre utbildning i hela landet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack, ledamot Kronståhl, för en viktig fråga! Den högre utbildningens och forskningens roll för kompetensförsörjningen inom välfärd och näringsliv är ett oerhört viktigt fokus för denna regering den kommande mandatperioden. Tillgång till livslångt lärande är viktigt. Du ska ha olika utbildningsvägar, oavsett var du befinner dig i livet.

Att se till att vi har högre utbildning på universitet och högskolor i hela landet, men också att den faktiskt är tillgänglig för fler, är viktigt. En del i detta, som vi har fokus på och ska jobba mer med, handlar om fler distansutbildningar för att fler ska komma närmare högre utbildning. Man kan också tänka sig nya kombinationer som kanske att arbeta på en skola och parallellt läsa en utbildning.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Ministern har också för några veckor sedan tagit emot en utredning om hur lärosätena ska styras framöver. I den finns förslag som handlar om lärosätenas samverkan med det omgivande samhället. Vi ser samtidigt exempel där flera kommuner och olika lärosäten går samman och samverkar för att öka tillgången på högre utbildning där avstånden till högskolor och universitet är något för långa.

Ser ministern en möjlighet att ändra styrningen av lärosätena på ett sätt som gagnar beskrivna initiativ?

Fru talman! Det stämmer. Det har på mitt bord precis landat en stor och gedigen utredning om styrning och dimensionering av högre utbildning och forskning. Här finns mycket spännande idéer och förslag som vi nu måste analysera och inte minst ta in fler synpunkter på för att kunna återkomma till riksdagen med ett klokt och bra förslag till beslut. Men jag själv ser samverkan med det omgivande samhället som en viktig del i att klara kompetensförsörjningen i välfärden och näringslivet bättre.

Fru talman! Min fråga riktar sig till justitieminister Morgan Johansson.

För en tid sedan kunde vi i tv-programmet Veckans brott se att prostitutionen flyttar in på helt nya arenor. På dejtingappar, som finns i tiotusentals mobiltelefoner, blir köparna allt fräckare. Med detta riskerar prostitutionen att normaliseras, och ännu fler tjejer och kvinnor riskerar att fastna i prostitution.

Sverige har en lagstiftning att vara stolt över. Det är förbjudet att köpa sex i Sverige. Den svenska sexköpslagen flyttar skulden till köparen i stället för att lägga den på säljaren. Köparen, som oftast är en man, använder den utsatta som en handelsvara. Det vill säga att man fortfarande ser sexköp som en affärsuppgörelse, trots att det är kriminellt.

Att dessa köpare orädda och helt öppet på nätet begår en kriminell handling genom att köpa sex tyder på att de är väldigt säkra på att inte åka fast. Uppskattningsvis har runt var tionde man i Sverige någon gång köpt sex. De anmälda fallen är ca 800. Mörkertalet är alltså enormt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

På vilket sätt vill justitieministern motverka detta?

Fru talman! Helena Vilhelmsson sa att vi har en lagstiftning att vara stolta över. Det instämmer jag sannerligen i. Sverige var det första land som genomförde en lagstiftning där man kriminaliserade köp av sexuella tjänster. Det har haft en enorm betydelse, inte bara ur brottsbekämpningssynvinkel utan också för vilka attityder man har till denna könshandel.

Det är alldeles riktigt att en del av trafiken har flyttat ut på nätet. Den kanske har minskat på gatorna, men man ser den i stället på nätet. Då gäller det att man med polisiära insatser kan följa upp och har möjlighet att upptäcka sexhandeln. Precis som polisen patrullerar på gatorna ska polisen också patrullera på nätet. Ju fler insatser vi gör när det gäller att bygga ut polisorganisationen, desto större möjligheter får vi att komma åt den typen av handel.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Jag håller med om att polisen är en nyckel i det här. De gör mycket för att stoppa prostitutionen, men jag tror att resurserna brister. Jag hoppas att den kommande satsningen på polisen i januariavtalet leder till att polisen får de förutsättningar som behövs för att stoppa köparna från att hitta nya arenor. Straffskärpning när det gäller sexköp samt prostitutionsenheter som kan jobba i hela landet är några exempel på åtgärder som jag och Centerpartiet vill lyfta fram.

Och de företag som levererar dejtingtjänster måste ta sitt ansvar och förhindra kriminella handlingar. Här måste politiken ta initiativ. Håller justitieministern med mig?

Fru talman! Ja, absolut! Det har ju genomförts ett antal åtgärder på senare år. Dels har straffet för sexköp höjts. Det gjordes för några år sedan. Dels har vi alldeles nyligen fått på plats en ny lagstiftning mot människohandel, där man har vidgat möjligheterna att komma åt de gäng som står bakom trafficking. Det är ju ett slags modern form av slavhandel, och att gå på dem som köper är ett sätt att förebygga detta. Jag är beredd att vidta ytterligare åtgärder om det skulle behövas.

Fru talman! I tisdags släppte Brå en ny intervjurapport om personer som har erfarenhet av kriminella miljöer och skjutvapenvåld. Personerna beskriver att skjutvapenvåldet är ett medel man tar till i syfte att positionera sig i den kriminella miljön och att det har skett en eskalering när det gäller vad för våld man måste ta till för att få ett bra rykte. Det har alltså skett något som kan beskrivas som en inflation av vapenvåldet i kriminella miljöer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi ser också hur statistiken bekräftar detta. År 2011 användes skjutvapen vid dödligt våld i 17 fall. Under 2018 användes skjutvapen vid dödligt våld i hela 45 fall. Detta är den högsta siffran någonsin när det gäller skjutvapenvåld i Sverige.

Den här typen av våld återfinns i kriminella miljöer. Ofta är det dessutom gängrelaterat och narkotikakopplat. Min fråga till justitieminister Morgan Johansson är därför: Vad vill den rödgröna regeringen göra för att stoppa denna utveckling?

Fru talman! Vi har alldeles nyligen genomfört en straffskärpning när det gäller grovt vapenbrott. Den innebär att man numera också häktas, i det närmaste automatiskt, om man anträffas med vapen. Om du går hemifrån med ett vapen på dig är risken att du inte kommer tillbaka förrän om två år, för du häktas i väntan på rättegång.

Detta har haft en stark effekt på antalet häktningar. Man häktade fem gånger så många för grovt vapenbrott 2018 som under 2017. Det innebär att individer som tidigare kunde springa runt med vapen på stan nu lämnar vapnen hemma. Om de går ut på stan med vapen är risken stor att de i stället får sitta i buren.

Så där måste man jobba. De mest brottsaktiva individerna måste bort från gatan. Men parallellt med detta måste man jobba med förebyggande insatser för att se till att gängen inte nyrekryterar. Det är precis detta som vi nu går vidare med. Det handlar om sociala insatser, utbildningsinsatser och annat för att bryta nyrekryteringen till gängen.

Fru talman! Jag uppfattar inte att justitieministern riktigt svarar på vad regeringen har för förslag under den kommande mandatperioden. Det som har gjorts hittills är bra, och det har ofta skett på Moderaternas initiativ, men mer måste till.

Moderaterna vill bryta utvecklingen och knäcka gängkriminaliteten. Vi vill att fler vapenbrott ska betraktas som grova, att straffrabatten för 18-20-åringar ska bort, att vi utreder möjligheten till anonyma vittnesmål i domstolar och att vi likt Danmark inför en gängbestämmelse som dubblar straffen för gängrelaterade brott. Vad vill ni?

Fru talman! Jag tror att vi från Justitiedepartementet under förra mandatperioden lade fram 130 propositioner. Alla gick igenom i riksdagen. Jag tror att vi har skärpt straffen i ett trettiotal fall. Det är klart att Moderaterna kan försöka ta åt sig äran för åtminstone några av dem, och då får jag väl bjuda på det, men ingen kan påstå att den här regeringen och den regering som satt förra mandatperioden inte agerade.

Jag är beredd att gå vidare. Vi är beredda att gå vidare med ytterligare förslag, bland annat för att utöka möjligheterna att stoppa vapen från att komma in i Sverige. Vi vill göra satsningar på bland annat tullen och gränspolisen i det avseendet. Vi har många andra förslag också. Där tror jag att vi i grunden kanske är överens.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag vill ställa en fråga till dig, Morgan Johansson, som rör barn och unga som förs ut ur landet mot sin vilja, med risk för att utsättas för barnäktenskap, tvångsäktenskap eller könsstympning. Jag vet att i många av dessa fall har barnen signalerat inte bara till en myndighetsperson utan flera att de känner en oro för att detta ska ske.

Bara till den nationella stödtelefonen, som finns vid Länsstyrelsen i Östergötlands län, inkom det 65 fall under 2018 där man fick kännedom om att barn och unga fördes ut ur landet. En annan faktor som man också bör räkna med är att det finns en risk för att dessa barn fråntas sitt svenska medborgarskap. Vårdnadshavare kan, även om de själva behåller sitt medborgarskap, via Migrationsverkets hemsida trycka ut en blankett. Om barnen är över tolv år måste de förvisso skriva under den själva. Men därmed upphör deras rätt att vara svenska medborgare.

Fru talman! Låt mig börja med att välkomna Juno Blom till riksdagen. Vi har ju samarbetat och haft en del med varandra att göra i din tidigare roll som nationell samordnare mot hedersrelaterade brott.

En av våra viktigaste frågor under denna mandatperiod kommer att vara att bryta upp dessa strukturer och motverka hedersrelaterad brottslighet. Det är en viktig punkt i januariavtalet, och jag är angelägen om att regeringen jobbar nära Centern och Liberalerna i dessa frågor.

Vi har ett ganska bra underlag att utgå från. Justitierådet Mari Heidenborg gjorde en utredning och kom med sitt betänkande i augusti. Hon föreslog bland annat hårdare straff för brott med hedersmotiv och möjlighet att utfärda reseförbud och beslagta pass för dem som riskerar att tvingas åka utomlands för att giftas bort. En del återstår dock att göra, och underlaget behöver kompletteras.

Låt oss jobba tillsammans med detta för att knäcka denna typ av kriminalitet.

Fru talman! Självklart ska vi jobba ihop. Konfliktytorna som finns för dessa barn i relation till vårdnadshavarna måste vara överordnade konfliktytorna mellan oss.

En fråga som har debatterats alltför lite rör de barn som riskerar att berövas sitt svenska medborgarskap. En vuxen som är dömd för ett allvarligt brott åtnjuter grundlagsskydd och kan aldrig berövas sitt medborgarskap, vilket är bra. Men att det fortfarande är möjligt att på enkel väg beröva barn deras medborgarskap är fruktansvärt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Vi kommer säkert att kunna göra mer också i denna del, och det är vi givetvis beredda att göra. Jag ser fram emot ett samarbete även här.

Vad gäller den hedersrelaterade brottsligheten behöver vi komplettera underlaget. Det handlar bland annat om bättre åtgärder för att kunna återföra personer som har lämnat Sverige och en egen brottsrubrik. Det ser jag fram emot i avtalet.

Medborgarskapsfrågan får vi återkomma till.

Fru talman! Jag har en fråga till justitieminister Morgan Johansson.

Att lantbrukare utsätts för hot och hat är fullständigt oacceptabelt. Miljöpartiet ser allvarligt på den sorts brottslighet där militanta aktivister hotar lantbrukare och deras familjer.

Vi känner alla till att regeringen driver på arbetet med att stärka polisen i hela landet, och det kommer att bidra positivt.

Ser statsrådet anledning att förtydliga lagstiftningen, och kan hela rättskedjan förbättras för att allvarliga hot mot lantbrukare ska minska och försvinna?

Fru talman! Man ska givetvis kunna utföra sin näring som lantbrukare utan att behöva riskera hot och våld. Det tror jag att vi alla är överens om. Men i några uppseendeväckande fall på senare tid har lantbrukare utsatts för hot, våld och trakasserier, och inte bara de utan även deras familjer, vilket givetvis är helt oacceptabelt. Vi följer förstås dessa rättsfall noga.

Vi har på senare tid också vidtagit en del åtgärder. Vi har exempelvis skärpt straffen för olaga hot och gjort det lättare att sätta upp kameror om man riskerar intrång och behöver övervaka sin gård.

Vi har också en dialog med LRF. Jag träffade företrädare för LRF för ungefär en månad sedan, och denna dialog fortsätter i syfte att se om något ytterligare kan göras från lagstiftarens sida för att komma åt denna typ av brott.

Fru talman! I Miljöpartiet är vi angelägna om att frågor om djurskydd och djurhälsa prioriteras. Nu står kriminaliteten lite grann i vägen för att gå framåt med dessa frågor.

Fru talman! Jag ser positivt på den dialog regeringen för med LRF och andra aktörer, och därför frågar jag Morgan Johansson: Finns det ökad möjlighet till samverkan och förebyggande arbete?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Det finns det säkert, och det är därför som en sådan här dialog förs. Tanken är att den ska utmynna i något konkret, men om det är lagändringar, ytterligare styrning av våra myndigheter eller annat får vi återkomma till. Vi är inne i en process och kommer givetvis att berätta om resultaten av samtalen när vi kan.

Fru talman! Jag har en fråga till statsrådet Damberg, och den gäller punkt 26 i januariöverenskommelsen om att stärka och värna den privata äganderätten i fråga om skog. Så långt är Moderaterna med, för det är precis vad vi vill.

Skogen är en basnäring i Sverige, och Sverige har kanske världens bästa skogsnäring tack vare alla duktiga lant- och skogsbrukare som har skött detta i generationer.

Många skogsägare har under årtionden upplevt hur äganderätten försvagats. Myndigheter lägger skydd på skogen efter biotopinventering, och Skogsstyrelsen annekterar skogen till låga ersättningar.

Enligt den budget som M och KD fick igenom i december med stöd av Sverigedemokraterna ska detta stoppas.

Min fråga till statsrådet Damberg är: Kommer regeringen i enlighet med riksdagens beslut att stoppa biotopinventeringen av privat skog?

Fru talman! Skogen är en enormt viktig naturresurs för Sverige. Den är en av Sveriges största exporttillgångar, den är viktig för rekreation och turismnäring och den har stora och viktiga miljövärden. Det är alltså flera olika intressen som sammanstrålar i vår svenska skog. Den är också den kanske största tillgången i den gröna omställningen av vårt samhälle, så vi ska vara aktsamma om vårt gröna guld.

Av januariavtalet framgår att den utökade nyckelbiotopsinventeringen inte kommer att fullföljas, i enlighet med riksdagens beslut.

Dock handlar det om att ge pengar för att kunna skydda skog, för annars hamnar de privata skogsägarna i kläm. Det olyckliga med M- och KD-budgeten är att den riskerar att rycka undan mattan för det viktiga arbete som många privata skogsägare känner oro för.

Jag tror att det är viktigt att vi har en långsiktig hållning i detta som ger ett ökat rättsligt skydd men också legalitet och trygghet.

Fru talman! Då är min förhoppning att ni reglerar detta i regleringsbrevet till Skogsstyrelsen och kanske även till Naturvårdsverket.

Om ni ska fortsätta skydda skog tycker jag att ni kan lägga skydd på statens skog i stället för på privat skog.

Fru talman! Sverige är delvis bundet av internationella konventioner som gör att vi måste skydda unika miljöer. Det statliga bolaget Sveaskog är en föregångare och har stora förväntningar på sig att jobba med dessa frågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Om privata skogsägare har mark som är väldigt värdefull är det rimligt att de får ersättning för den, och då måste det finnas pengar för detta i statsbudgeten. Inget hjälps av att man drar in dessa pengar, för det skapar ännu mer osäkerhet hos de privata skogsägarna.

Fru talman! Sveriges bönder producerar världens bästa mat under världens kanske strängaste miljö- och djurskyddsregler.

Under 2018 led svenska bönder svårt av torkan. En annan bidragande orsak till svenska bönders lidande är den bristande lönsamhet som byggts upp under lång tid på grund av att vi under 30, 40, 50 år har fört en ganska dålig jordbrukspolitik.

För snart två år sedan antogs en livsmedelsstrategi med det övergripande målet att öka svensk livsmedelsproduktion. Jag frågar därför statsrådet Jennie Nilsson: Vilka konkreta verktyg vill vi ge svenskt produktionsjordbruk för att öka livsmedelsproduktionen?

Fru talman! Tack för frågan! Det här är en viktig och prioriterad fråga, och precis som frågeställaren väldigt korrekt beskrev tog den förra regeringen fram en livsmedelsstrategi i brett samarbete och i dialog med branschen. Min bild initialt efter tre veckor på jobbet är att den var väldigt uppskattad. Man hade en första handlingsplan, och nu ser man fram emot och förväntar sig att det kommer en andra handlingsplan. Arbetet har påbörjats, men det är i början.

Som frågeställaren mycket riktigt säger tror jag att lönsamhetsfrågan kanske är en av de viktigaste sakerna att arbeta med och stärka förutsättningarna för politiskt om vi ska kunna leverera på det här. Då kommer det att handla om forskning, utveckling, produktutveckling och export. Vi måste liksom stärka kedjan kring de delarna för att på så sätt kunna ha en livskraftig produktion som också gynnar oss här på hemmaplan.

Fru talman! Tack för svaret! Det finns många bra delar i livsmedelsstrategin, det gör det absolut. Men rent konkret, hur ökar vi produktionen?

Bönder vill ha långsiktiga spelregler, de vill ha lägre skatter, de vill ha minskat regelkrångel och minskad administration. Det är det som gör att de vågar satsa på sin produktion. Därför ställer jag samma fråga igen: Vilka konkreta verktyg vill vi ge till Sveriges bönder för att öka produktionen?

Fru talman! Den handlingsplan som man nu arbetar på innehåller flera förslag som är konkreta på det sätt som John Widegren beskriver.

Det löser dock inte alla problem, utan ambitionen är att vi ska arbeta vidare i dialog med näringen kring exakt vad det är man behöver. Det handlar om sådant som att ha goda förutsättningar exempelvis för produktutveckling, att stärka förutsättningarna för export, att jobba med regelfrågorna, att se till att kunna kompetensförsörja på ett bra sätt och så vidare. Alla de här sakerna måste fungera för att det ska bli bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! I Alexandra Pascalidous bok Mammorna kan vi läsa gripande vittnesmål från mödrar som står handfallna när deras söner sugs upp av kriminella kretsar eller drogberoende. Flera av dem har förlorat sin son - några av mammorna till och med flera söner - och fått samtal eller besök av polisen som säger att deras son är mördad, skjuten.

Nu vill jag fråga statsrådet Damberg hur polisen jobbar konkret med frågorna för att både motverka och förebygga detta våld. Ofta beskrivs det ju väldigt anonymt. Man kan läsa om skjutningar och om gängkriminalitet, men det handlar ofta om söner som mördas eller mördar. Det handlar om mödrar, vänner, släktingar och omgivningen. Det handlar om sorg, rädsla, otrygghet och frustration, och jag skulle därför vilja höra mer om hur Polismyndighetens konkreta arbete går till.

Fru talman! Tack för frågan! Det är fruktansvärda berättelser som man tar del av när man hör mammorna berätta om dessa besked.

Polisen gör stora insatser just nu med en starkare lokal närvaro. Det går nämligen inte att bara åka in och ut ur de här områdena och tro att man förändrar en kultur och en trygghetsfråga utan att finnas på plats.

Med den ökade närvaron byggs nya relationer. Det handlar om de hårda sakerna i samband med grova vapenbrott, som Morgan Johansson talade om förut, nämligen att rycka vapnen och de mest kriminella elementen från områdena, vilket gör att skjutningarna kan minska överlag i samhället.

Det handlar också om det förebyggande arbetet. Rikspolischefen har lämnat in en lista på åtgärder där han säger att de nu flyttar fram sina positioner. Han säger också att de inte kommer att klara det utan socialtjänsten, skolan och insatser från föreningsliv och andra som kraftsamlar tillsammans med kommunerna.

Det arbetet måste vi bedriva tillsammans i samhället för att trycka tillbaka det här. Jag är fullt övertygad om att det går.

Fru talman! För Sveriges utveckling är det viktigt med all form av utbildning och forskning. Sverige ska hålla hög klass när det gäller kompetensförsörjning på vår högskola, och vi ska ha en forskning i världsklass. Nya innovationer lägger grunden för nya jobb i Sverige.

På institutionen för nationalekonomi i Göteborg är det högt tryck på forskartjänster. Fem tjänster sätts ut per år, med ungefär hundra sökande. Eftersom söktrycket är så högt innebär det förstås att man missar många forskare som skulle kunna tas in. Det finns också misstankar om att man inte vill söka till Handelshögskolan igen, eftersom det är så svårt att få en plats. Man riskerar alltså att de söker någon annanstans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Eftersom Göteborg är en innovationsstad har vi ett stort behov av fler forskare. Min fråga till statsrådet Matilda Ernkrans är vad hon vill göra för att vi ska kunna få fler forskare till Göteborg, framför allt till Handelshögskolan och nationalekonomiska institutionen.

Fru talman! Tack, Marie-Louise Hänel Sandström, för frågan! Jag skulle vilja svara att det är varje lärosätes uppdrag och uppgift att se till att man är ett attraktivt lärosäte som kan attrahera studenter och forskare.

Jag menar dock att i den gedigna utredning som är gjord när det gäller styrning och dimensionering av våra högskolor, universitet och forskningen finns det mycket spännande som vi behöver ta oss an. Jag ser verkligen fram emot att få ha en bred och bra diskussion och debatt om de förslag som finns här, för det finns spännande förslag, inte minst för att också stärka arbetsvillkor, anställningstrygghet och annat för våra forskare ute på våra högskolor och universitet. Det tror jag personligen är en sådan nyckelfråga.

Fru talman! Många företagare tycker att regelkrånglet har ökat de senaste åren. Det här är oroväckande med tanke på att det handlar om företagens konkurrenskraft och därmed vårt välstånd.

Det få känner till är att de gröna näringarna är extra hårt drabbade. Just nu slutförs en studie av en stiftelse som heter Lantbruksforskning. Den visar bland annat att lagkraven som en lantbrukare ska hålla ordning på har mer än fördubblats på 20 år och att de i dag uppgår till över 600 utöver vad andra företagare har.

Med så mycket lagkrav följer naturligtvis en stor stress, inte minst med tanke på att minsta lilla felsteg även kan förorsaka ganska stora ekonomiska konsekvenser för den enskilde företagaren. Det finns också mycket byråkrati som blir ett hinder för företagens utveckling.

Därför vill jag fråga landsbygdsministern om och i så fall hur hon kommer att arbeta med att minska regelbördan för landets bönder.

Fru talman! Tack, Betty Malmberg, för en jätteviktig fråga som jag delvis har hanterat i min roll som ordförande i näringsutskottet under den förra mandatperioden!

Regelkrånglet kommer ständigt tillbaka som ett hinder som man upplever som företagare. Först tycker jag att man måste vara medveten om att vi sällan eller aldrig tillsätter regler bara för att jävlas med någon, utan det finns skäl till att regler kommer till. Ofta handlar det om skydd för människors hälsa, liv, arbetsmiljö eller annat, och det måste man ha respekt för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Men man kan inte bara ge sig för det. Jag tror att man måste jobba väldigt systematiskt med att se till att alla regler och krav som finns faktiskt är relevanta och att de är relevanta över tid. Jag tror att digitalisering är en nyckel i att se till att man kan automatisera hur man rapporterar och lämnar in, att man inte behöver göra det över tid och så vidare. I samband med handlingsprogrammet tror jag också att vi i dialog kan titta på om det finns några regler som vi specifikt behöver hantera i den processen.

Fru talman! Jag vill rikta min fråga till statsrådet Mikael Damberg.

Jag tror inte att den våg av hat, hotelser och tyvärr också rena brottshandlingar som riktar sig mot lantbrukare, bönder och företagare inom de gröna näringarna har undgått någon här i kammaren.

Jag tror att vi alla också är medvetna om att det behövs en mängd insatser och kanske också en förändrad lagstiftning för att komma till rätta med dessa brott.

Nu är det statsrådet Mikael Damberg som har ansvaret för rättsväsendet. Tidigare statsråd har markerat att de kommer att ge ett särskilt uppdrag till polisen för att försöka bemöta denna typ av brottslighet samlat. Avser statsrådet att fortsätta med detta, och hur skyndsamt kommer man i så fall att ta ansvar för detta?

Fru talman! Jag är inte ansvarig för hela rättsväsendet. Justitieministern och jag delar på ansvaret för rättsväsendet. Vi är båda engagerade i denna fråga.

I ett av mina första möten med rikspolischefen lyfte jag fram exakt denna fråga, eftersom jag ville veta hur polisen jobbar konkret och hur man tänker organisera sin verksamhet för att ta detta på allvar. Då fick jag reda på att rikspolischefen tar detta på mycket stort allvar.

I Västra Götalandsregionen, som är mest brottutsatt i fråga om detta, har man nu samlat kompetens för att stödja resten av Sverige. Man har ett nära samarbete med Säkerhetspolisen i dessa frågor. Jag kommer därför definitivt att följa upp denna fråga och se till att det blir resultat.

Historiska erfarenheter har visat att när polisen har satt dit ett antal av dessa individer har denna typ av brottslighet också sjunkit rejält. Den är alltså ganska knuten till ett fåtal individer.

Vi tar frågan på allvar, vi kommer att fortsätta följa den och vi ser fram emot att få ha en fortsatt dialog i frågan, för detta ska inte förekomma i Sverige.

Fru talman! Min fråga går till landsbygdsministern. Bland andra Naturvårdsverket, länsstyrelserna och Skogsstyrelsen får kraftigt minskad budget genom att den SD-stödda M-KD-budgeten gick igenom i riksdagen. Det beklagar jag som socialdemokrat djupt. Men det får direkta konsekvenser som innebär att skogsägare som har ingått avtal blir utan ersättning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

I veckan har vi fått rapporter om att det avtal som Jenny Karlsson från Roslagen har ingått, och som innebär 600 000 kronor i ersättning, har pausats. Man kan förstå att Jenny är förtvivlad.

Fyrpartiöverenskommelsen om januariavtalets många delar gäller i mångt och mycket skogen. Det är glädjande att det där aviseras stora satsningar på skogen och bioekonomin.

Vilka åtgärder kan regeringen och landsbygdsministern vidta för att säkerställa att ingångna avtal med enskilda skogsägare kan genomföras så snart som möjligt?

Fru talman! Jag tackar Isak From för frågan. Detta är mycket olyckligt. Det är ett mycket tydligt resultat av hur det går när man fattar stora budgetbeslut som inte är framtagna av regeringen och som inte är konsekvensbeskrivna. Då blir det på riktigt bekymmersamt för människor i deras vardag.

Jag är mycket glad över den tyngd som jag upplever att min portfölj har fått när det gäller det 73-punktsprogram som ligger till grund för regeringen. Vi har varit tydliga med både att äganderättsfrågorna ska stärkas och att ersättningarna ska vara rimliga i de fall som man av olika skäl inte kan bruka sin mark som det var tänkt. Det kommer att vara en prioriterad fråga att inom ramen för detta ta ett samlat grepp om hela skogspolitiken där detta har en särskild tyngd.

Fru talman! Många personer utan asylskäl missbrukar vårt asylsystem för att få stanna under utredningstiden och då jobba svart eller begå brott. Ett sätt att förhala denna process är att vägra samarbeta med asylutredningen. Ett typexempel på detta är Rakhmat Akilov. För att lösa sådana ärenden finns en regel om så kallat implicit återkallande i EU:s asylrätt, vilken tillåter mottagarlandet att avbryta processen och återsända sökande som inte samarbetar och därmed spara tid, pengar och i vissa fall även människoliv. Sverige har dock valt att inte införliva denna regel i vår nationella lagstiftning.

Jag vill därför fråga migrationsministern varför han inte vill införa regeln om implicit återkallande, vilket skulle göra det enklare att skicka tillbaka nästa potentiella Akilov.

Fru talman! Detta är mer en symbolfråga än en riktig fråga, därför att om man inte samarbetar i sin asylprocess är risken mycket stor att man får ett avslag. Och får man ett avslag kommer man att sändas hem. Så enkel är ordningen.

Jag ser att frågeställaren står och skakar på huvudet. Men det är väl naturligt på det sättet att man har ett eget intresse av att samarbeta med den som utreder om man ska få asyl i Sverige. Gör man inte det löper man, som sagt, risk att få ett avslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Som jag var inne på tidigare har vi en ganska hög takt i återsändandet när det gäller antalet människor som lämnar Sverige för att åka tillbaka till sina hemländer, exempelvis efter att de har fått avslag. Under de senaste fem åren handlar det om över 70 000 människor, det vill säga ungefär 1 000 per månad. Jag har fullt förtroende för den ordning som vi har nu. Den fungerar på det sätt som är tänkt.

Fru talman! För någon vecka kunde man läsa i Örnsköldsviks Allehanda om ett par som bor i en lägenhet i en liten ort som heter Mellansel i norra Västernorrland, min egen valkrets. Detta par utsattes för en mycket skrämmande och obehaglig händelse. Två personer sparkade och slog under en timme vid flera tillfällen på detta pars lägenhetsdörr, och paret trodde att lägenhetsdörren skulle gå sönder och ge vika. De var naturligtvis rädda för sina liv. Men när de ringde till polisen fick de till svar att det inte fanns någon patrull att skicka.

Jag undrar därför vad justitieministern tänker göra för att sådana händelser inte ska kunna ske någonstans i Sverige, vare sig i Mellansel eller någon annanstans.

Fru talman! Detta är inte lika mycket en lagstiftningsfråga som en polisiär fråga, och därför ska jag svara på frågan.

Det är rimligtvis så att människor som känner rädsla för att någon är på väg att bryta sig in i deras lägenhet och ringer polisen ska känna att det fungerar.

I dag är det på det sättet att den polisorganisation som vi har inte är av det omfång och inte har den kraft som vi i denna församling tycker ska vara fallet. Polisen tvingas i dag till orimliga avvägningar - väga olika brott och utryckningar mot varandra - och man räcker inte riktigt till.

Mitt enkla svar på denna fråga, som inte blir helt enkelt, är att vi måste låta polisorganisationen växa ordentligt med 10 000 fler polisanställda under de närmaste åren. Då kan vi få en bättre polisiär närvaro i hela landet och inte bara i särskilt utsatta områden, så att till exempel inställelsetider kan bli kortare genom att polisen finns närvarande. Det är det arbete och det beting som jag tycker att denna riksdag och denna regering måste jobba för.

Frågestunden var härmed avslutad.