Frågestund - 2019-01-24

Fru talman! Jag har en allmänpolitisk fråga.

År 2013 utlovade Stefan Löfven EU:s lägsta arbetslöshet. Då låg Sverige på tionde plats bland EU:s länder. Efter en mandatperiod med socialdemokratiskt styre är vi nu på nittonde plats, trots en långvarig högkonjunktur. Arbetslösheten har visserligen sjunkit till följd av högkonjunkturen, men den har sjunkit snabbare i andra länder och är lägre i länder med svagare konjunktur. Jag noterar också att arbetslöshetsmålet inte nämndes över huvud taget i regeringsförklaringen, vilket är häpnadsväckande.

Det saknas även politik för fler jobb i den överenskommelse som nu ligger till grund för regeringspolitiken. I stället är det fokus på sänkta skatter för höginkomsttagare och på att människor ska jobba mindre.

Min fråga är därför: Är det inte dags att erkänna att den socialdemokratiska jobbpolitiken, inklusive arbetslöshetsmålet, har misslyckats?

Fru talman! Tack för frågan, Saila Quicklund!

Vi befinner oss i ett läge där vi har den högsta sysselsättningen någonsin i Sverige, där vi har halverat tiden för utomeuropeiskt födda att komma in på svensk arbetsmarknad och där den stora utmaningen snarare är att möta bristen på kompetent personal, till följd av nedskärningar i utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken under den förföregående regeringens tid. Med tanke på detta är det ett lite anmärkningsvärt påstående att den jobbpolitik som bedrevs under den förra mandatperioden skulle vara ett misslyckande. Tvärtom har Sverige en särställning med sin höga sysselsättning, inte minst när det gäller förvärvsfrekvensen bland kvinnor.

Naturligtvis är det en utmaning att se till att alla som har kommit till Sverige under senare år ska få en chans att komma in på arbetsmarknaden, och där krävs det ytterligare insatser. Det är ingen tvekan om det. Naturligtvis är det också en väldig utmaning att se till att vi klarar av de brister i kompetensförsörjningen vi kan se vare sig vi talar om gemensam sektor, om särskilda industriaspekter eller om vissa branscher. Därför är satsningar på yrkeshögskola och liknande otroligt viktigt.

Jag känner mig alltså trygg med den jobbpolitik som har förts, men den behöver naturligtvis vässas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Regeringen stoltserar gärna med att sysselsättningsgraden är rekordhög i Sverige. Ja, det är den i många länder; det är ju högkonjunktur i Europa. Arbetsmarknadsministern skyllde dessutom så sent som i går regeringens misslyckande på den M- och KD-budget som nu har varit gällande i tre veckor. Notera: tre veckor!

Faktum är dock att vi har tappat placering efter placering med den socialdemokratiska regeringen, och min fråga är: Är det inte dags att faktiskt ta ansvar och erkänna regeringens misslyckande på det här området?

Fru talman! Vi tar ansvar. Vi tog ansvar under den förra mandatperioden för att säkerställa att vi får den högsta sysselsättningen någonsin, och vi kommer nu att ta ansvar för att säkerställa att vi gör rätt insatser. Det handlar inte bara om skattesänkningar eller arbetsgivaravgiftssänkningar som minskar trösklarna in till arbetsmarknaden utan naturligtvis även om att ha resurser för utbildningsinsatser, inte minst när det gäller yrkesutbildningar. Det är så vi tillsammans med arbetsmarknadens parter och svenskt näringsliv hittar en möjlighet att få in ännu fler på arbetsmarknaden.

Jag känner mig alltså trygg i den utvecklingen - och jag noterar att det faktiskt kan tillföras mer resurser med en annan budget än den riksdagen har beslutat om.

Fru talman! Min fråga går till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.

Jag hade äran att möta ministern även i morse, då vi diskuterade den familjeåterförening som har aviserats i januariöverenskommelsen. Jag noterade i morse, och har noterat generellt i de diskussioner som har ägt rum, att man talar om att krisen är över och att det handlar om ett mycket begränsat antal personer som kan komma. Huruvida en kris är över när vi fortfarande har bostadsbrist, många personer i utanförskap, obalanser på Migrationsverket och långa köer och brister i nästan hela vårt samhällssystem kan såklart diskuteras.

Jag undrar nu: Varför använder man siffran 8 000 när det gäller hur många som ska komma? Den baseras på en prognos som baserar sig på begränsade resurser - att man helt enkelt inte hinner fatta fler beslut än så.

Fru talman! För det första menar jag att det inte finns anledning till något slags alarmism i den här frågan. Jag vet att det finns partier som gärna vill blåsa upp den. Jag var med om att ta Sverige ur flyktingkrisen, och jag tänker inte medverka till att vi hamnar i samma situation igen. Det kommer det här förslaget inte heller att innebära, även om man från en del partier försöker påstå det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Detta handlar som sagt om en mycket begränsad grupp. Den bedömning vi har fått från Migrationsverket är att antalet som kommer genom familjeåterförening från den här gruppen kommer att öka med ungefär 8 000 på tre år. Det är alltså mindre än 3 000 per år. Vi talar om 90 procent kvinnor och barn, som tidigare har bott i flyktingläger kanske i Jordanien eller Turkiet och som nu får möjlighet att återförenas med make och pappa. Det tycker jag är en storartad och viktig humanitär insats - som vi klarar av att göra.

Fru talman! Jag noterar att jag inte fick svar på min fråga, som rörde att siffran är baserad på att man har en begränsad budget. Det är mycket riktigt så att få kommer att få komma, eftersom man inte hinner fatta fler beslut. Det är betydligt fler som söker sig hit; Migrationsverkets siffror pekar återigen uppåt både vad gäller dem som kommer att söka asyl och vad gäller dem som kommer att ansöka om familjeåterförening.

I morse nämndes också id-kontrollerna kort, apropå alarmism. Vi har sett rapporter om att gränskontrollerna verkligen inte fungerar. Justitiedepartementet har svarat att man inte kan kommentera enskilda medarbetares uppgifter. Vad gör man för att säkerställa - inte förutsätta - att gränskontrollerna fungerar?

Fru talman! Vi ser ingen ökning av asylmottagningen i den delen. Det är snarare så att vi just nu har den lägsta asylmottagningen i Sverige på 13 år, och det vi nu genomför kommer inte att innebära att de siffrorna kommer att öka markant igen. Det är därför jag säger att detta inte kommer att innebära att vi är på väg in i någon ny flyktingkris.

När det gäller gränskontrollerna har polisen nu dels mer pengar än någonsin att röra sig med, dels fler anställda än någonsin att röra sig med. Jag tycker att det är viktigt att resurserna fördelas på ett sådant sätt att man är beredd att stärka gränskontrollerna mer än vad man redan har gjort.

Fru talman! Jag har en fråga till justitieminister Morgan Johansson.

Det var med förtvivlan, ledsamhet och ren och skär ilska som jag i veckan tog del av Göteborgspostens granskning av hot och trakasserier mot våra lantbrukare. Granskningen visar på en rad fruktansvärda exempel på vad våra lantbrukare utsätts för. När så många som var fjärde lantbruksföretagare känner oro över att utsättas för hot och trakasserier från extrema djurrättsaktivister är läget ytterst allvarligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Hot och våld i djurrättens namn är ett samhälls- och demokratiproblem, inte ett problem för enskilda företagare. Nu behövs konkreta åtgärder, som Centerpartiet efterfrågat.

Min fråga är om regeringen avser att vidta åtgärder för att komma till rätta med problemet. Och i så fall, vilka åtgärder?

Fru talman! Jag tackar för frågan.

Jag hade förmånen att få sätta mig ned och träffa företrädare för Lantbrukarnas Riksförbund i samband med konferensen Folk och Försvar i Sälen för några veckor sedan. Huvudämnet var faktiskt de angrepp och trakasserier som lantbrukare råkar ut för - vi har sett en del uppmärksammade fall.

Vi har gjort en hel del. Vi har bland annat skärpt straffen för grovt olaga hot och skärpt synen på olaga hot. Vi har också sett till att vi sätter av ökade resurser till polisen på ett sådant sätt att de nu har mer pengar än någonsin. De är numera också uppe i över 20 000 poliser.

Det är viktigt för oss att markera att dessa resursförstärkningar måste komma hela landet till del och att de också måste kunna användas för att sätta in åtgärder mot denna typ av brottslighet.

Fru talman! Jag tackar för svaret, men det behövs fler konkreta åtgärder för att komma till rätta med problemet.

Centerpartiet har bland annat föreslagit att stoppa medel till våldsbejakande organisationer, att införa en särskild brottskod, att stärka skyddet för eftersöksjägare och att se över lagen om bland annat hemfridsbrott. Är detta åtgärder som regeringen kan tänka sig att vidta?

Fru talman! Jag är beredd att gå igenom alla de förslag som kan finnas i debatten för att se om vi kan göra någonting ytterligare i den här delen. Jag ser som sagt också väldigt allvarligt på den typ av politiskt motiverad brottslighet som detta är, som ju kan innebära att enskilda råkar väldigt illa ut och kanske till slut inte kan fortsätta att bedriva sin verksamhet.

Jag är beredd att överväga ytterligare åtgärder, och självklart ska inga pengar gå till våldsbejakande organisationer - där tror jag att vi är helt överens.

Fru talman! Min fråga går till Tomas Eneroth.

I regeringsförklaringen fick vi höra att sjukförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet vid sjukdom. Jag undrar hur den nuvarande regeringen ska lösa den frågan.

Människor känner sig i dag jagade och misstänkliggjorda när det gäller sjukförsäkringen. De blir ifrågasatta och kränkta av Försäkringskassan. Många har inte längre förtroende för sjukförsäkringen. En majoritet av metallarbetarna tror till exempel inte att de kan klara sin vardag om de skulle bli sjuka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Den borgerliga regeringen förstörde nästan sjukförsäkringen 2008 och skapade regler som var så hårda att vi fick den hårdaste lagen i hela OECD. Problemet är att den nuvarande regeringen inte har förändrat särskilt mycket, och väldigt många människor blir utförsäkrade. Vad ska regeringen göra åt detta?

Fru talman! Jag tackar för frågan och för engagemanget.

Under den förra mandatperioden gjordes många insatser för att utveckla och förbättra arbetet när det gäller den ökade ohälsan, inte minst den ökade psykiska ohälsan. Arbetsmiljöarbetet förstärktes, och det gjordes goda insatser för att förstärka rätten till rehabilitering.

Men det råder ingen tvekan om att det också finns brister, i och med att många känner att de inte fullt ut får det bemötande de vill ha.

Därför behöver vi utveckla sjukförsäkringen och säkerställa att man får en ökad möjlighet och rätt till rehabilitering samt att man får rätt till den ersättning man ska ha. Det innebär att vi både behöver utveckla regelverket i sjukförsäkringen och se över hur arbetsmarknaden kan fungera bättre.

Vi har, som jag nämnde tidigare, en hög sysselsättning. Detta leder till att grupper med svagare förankring kommer in på arbetsmarknaden. Då måste också arbetsmiljöarbetet förbättras så att inte fler slås ut.

Här finns väldigt mycket mer att utveckla, och det kommer vi att ta tag i.

Fru talman! Kan jag få Tomas Eneroths ord på att det kommer att bli enklare att till exempel få sjukersättning och att reglerna kommer att bli humanare under denna mandatperiod?

Sedan Annika Strandhäll införde kravet på minskade sjuktal har avslagen tredubblats. Det är inte rimligt att vi har så hårda regler och att vi sticker ut i hela västvärlden med dessa hårda regler. Människor måste få sin sjukersättning när de blir sjuka.

Allvarligt sjuka kvinnor som har arbetat hela sitt liv får inte sjukersättning i dag. Vad svarar Tomas Eneroth på det?

Fru talman! Det finns två delar i detta.

Först ska vi försöka få en utveckling i arbetslivet som gör att man inte drabbas av sjukdom. Vi ska försöka förbättra arbetsmiljön och få ett hållbart arbetsliv så att man inte drabbas av ohälsa, och om man gör det ska det finnas ett tydligt ansvar för arbetsgivarna och stora möjligheter för parterna att med omställning och rehabiliteringsinsatser hjälpa personen i fråga.

När det sedan gäller ersättning ska man få rätt till sådan. Det är viktigt att den prövas på ett rättssäkert sätt. Där finns det brister som har uppmärksammats. Det måste säkerställas att Försäkringskassan får rätt underlag och att bedömningen görs på ett rättssäkert sätt. På det sättet får vi en trygg och långsiktigt hållbar sjukförsäkring.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag vill ställa en fråga till statsrådet Eneroth.

Äldrefrågorna dominerade valrörelsen på oerhört många sätt. De äldre behövs längre i arbetslivet för välfärdens skull. Äldre behöver mer omsorg och sjukvård. Drygt 300 000 äldre har hemtjänst eller bor på särskilt boende och enligt beräkningar behövs 32 000 nyanställningar i hemtjänsten. Antalet äldre som inte får vård eller omsorg i tid ökar. Ofrivillig ensamhet drabbar många äldre, och antalet så kallade fattigpensionärer ökar och är alldeles för stort.

Inget av detta föranledde statsministern att tillsätta en äldreminister. Det är för mig helt obegripligt.

Min fråga till statsrådet är vad statsrådet anser ligger bakom denna nedprioritering av de äldre.

Fru talman! Tack, Michael Anefur, för frågan och för engagemanget!

Det ankommer inte på mig att ha synpunkter på hur regeringsbildningen går till eller vilka statsrådsposter som finns. Däremot känner jag mig trygg i regeringens starka engagemang för de äldres livssituation, för investeringarna i äldreomsorgen och för att säkerställa att den pensionärsskatt som Kristdemokraterna var med och införde nu kan avvecklas. Vi förstärker pensionerna och tillför resurser genom att höja statsbidragen till kommuner och regioner så att äldreomsorgen och sjukvården för äldre kan utvecklas.

Det råder ingen tvekan om att vi har stora brister. Vi måste säkerställa att det finns resurser till en god äldreomsorg. Det gjordes under den förra mandatperioden, och arbetet för en trygg ålderdom kommer att fortsätta.

Fru talman! Det är möjligt att statsrådet Eneroth inte har haft med den uteblivna tillsättningen av en äldreminister att göra, men detta är ändå en av de allra viktigaste frågorna. I den förra regeringen tillsattes en framtidsminister - det ansågs prioriterat, men en äldreminister anses inte prioriterat.

Återigen: Det är obegripligt. Men jag får ändå tacka statsrådet för svaret.

Fru talman! Återigen: Det viktiga är faktiskt vad man gör. I detta fall kan vi konstatera att det redan under den förra mandatperioden gjordes stora insatser för att säkra insatserna inom äldreomsorgen när det gäller tillförsel av personal och resurser, när det gäller att höja kvaliteten och inte minst när det gäller ett särskilt stöd för byggandet av bostäder till äldre. Det arbetet kommer naturligtvis till stor del att fortsätta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det viktiga är att vi på allvar ser till att vi klarar att få kompetent personal inom äldreomsorgen och att vi - inte minst tillsammans med det civila samhället - möter den utmaning som finns vad gäller allt fler ensamma äldre. Där har vi ett gemensamt engagemang, och jag ser fram emot att samarbeta kring detta.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Anna Ekström, som jag också vill gratulera till det nya uppdraget som utbildningsminister.

Utbildningsutskottet kallade i dag på Liberalernas begäran till sig Specialpedagogiska skolmyndigheten för att ta upp det stora samhällsproblemet med så kallade hemmasittare, alltså ungdomar - elever - som på grund av bristande stöd på skolan väljer att inte gå i skolan utan av olika anledningar stannar kvar hemma.

Orsaken och bakgrunden varierar, men brister i stöd, avsaknad av anpassad undervisning, mobbning samt en stökig situation och arbetsmiljö även utanför klassrummet är några av orsakerna.

Det som framkom tydligt, fru talman, vid utskottets utfrågning i dag var att vi egentligen inte vet hur omfattande problemet är.

Min fråga till regeringen är: Avser regeringen att ta initiativ till ett nationellt uppföljningssystem kring hemmasittande elever?

Fru talman! Tack, Roger Haddad, både för gratulationen och för frågan! Det är en väldigt viktig fråga.

Att vara hemmasittare har ett starkt samband med att så småningom inte klara skolan. Det kan låta som ett självklart påpekande, men siffrorna talar ett mycket tydligt språk.

Vi vet alla hur viktigt det är att ha en fullständig gymnasieutbildning för att klara sig bra här i livet, för att kunna ta jobb, studera vidare och delta i samhällsdebatten etcetera. Sambandet mellan att vara hemmasittare och att inte klara detta är väldigt starkt, så det finns all anledning att verkligen ha fokus på det här problemet.

Det finns gamla undersökningar och också förslag som ligger i utredningar som handlar om att säkerställa ett uppföljningsansvar.

Jag kommer att återkomma så fort frågan är färdigberedd i Regeringskansliet. Jag kan också lova att jag kommer att ha ett tätt och nära samarbete med Roger Haddad och hans partivänner i den här frågan, eftersom skolan är en så viktig del i det 73-punktsprogram som vi har tagit fram tillsammans.

Fru talman! Tack, statsrådet! Problemet med hemmasittare måste angripas på nationell nivå. Det hjälper inte med lokala stödinsatser. Vi har i januariavtalet med regeringen fått in skrivningar om att regelverket kring inkludering måste ses över, att vi behöver mindre undervisningsgrupper och fler resursskolor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Som generaldirektören sa i dag handlar det ibland mer om placering än inkludering. Det är ett gigantiskt misslyckande att minst 5 500 barn är utanför.

När kommer den nationella statistiken, statsrådet?

Fru talman! Det är alldeles riktigt, som generaldirektören för SPS sa vid hearingen, att det behövs mycket lokalt stöd. Min bedömning är också att det behövs mer nationellt stöd för att säkra att det finns möjligheter lokalt att ge det stöd som enskilda elever och grupper behöver.

Jag kan i dag, tre dagar in i den nya ämbetsperioden, inte svara på den konkreta fråga som Roger Haddad ställer. Men jag kan försäkra Roger Haddad om att det här är en fråga som regeringen kommer att ta på mycket stort allvar och att vi också säkrar att vi har ett gott samarbete med riksdagen i frågan.

Fru talman! Min fråga går till infrastrukturminister Tomas Eneroth. Först vill jag gratulera till det förnyade förtroendet.

Förra regeringen gjorde väldigt mycket för att få ordning och reda på våra svenska vägar. Jag har varit uppvaktad av både åkerinäringen och facken, många gånger för att diskutera hur Sverige ska göra för att man ska få sjystare villkor. Jag har själv hört och sett hur illa det har varit för de människor som har kört lastbilar på svenska vägar, ofta från länder i östra Europa.

Det har inte bara handlat om att få lika konkurrensvillkor, utan det har handlat om att dessa människor ska få bättre sociala villkor. Nu har vi en EU-uppgörelse på plats. Då blir min fråga till statsrådet: Hur ser du på den uppgörelse som har träffats i EU, och hur ska lagen efterföljas och kontrolleras?

Fru talman! Tack, Denis, för frågan och för gratulationen!

Jag uppskattar verkligen engagemanget när det gäller ordning och reda på våra vägar. Det är en av regeringens och mina hjärtefrågor, eftersom vi inte stillatigande kan se på när lastbilschaufförer, ofta från Östeuropa, utnyttjas under förfärliga förhållanden. Man kan se dem på en parkeringsplats där de får sova i förarhytten. Dessutom vet vi att det är en verksamhet som drabbar svenska åkeriföretag med illojal konkurrens. Därför har vi gjort flera insatser för att förbättra villkoren.

Natten mellan den 3 och 4 december fick vi en historisk överenskommelse mellan EU:s ministrar om ett nytt mobilitetspaket. Det ska nu implementeras efter godkännande i parlamentet och trilogen. Då kan vi få internationella regler men också svenska regler som skapar rätt förutsättningar för en sjyst åkerinäring. Inte minst ihop med branschens eget engagemang för fair transport är jag väldigt optimistisk när det gäller att förbättra möjligheterna inom transportbranschen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag tackar för svaret. Det känns jättebra att vi äntligen får nya regler på plats. Men hur ser statsrådet på framtiden? Är det fler åtgärder som vi skulle behöva för att stärka den svenska åkerinäringen men också sociala villkor för de arbetare som kör lastbilar?

Fru talman! Jag vill också säga att vi bör satsa på järnväg mellan Stockholm och Oslo.

Fru talman! Jag tackar Denis Begic för tipset om järnväg. Det är många som har önskemål om det. Det kan jag förstå - det är viktigt - och vi gör stora järnvägssatsningar framöver.

Att vi har fått en överenskommelse på europeisk nivå är väldigt viktigt. Den ska implementeras. Den kommer att kunna säkerställa att vi inte får illojal lönekonkurrens utan sjysta villkor på arbetsmarknaden. Men Sverige måste också, precis som andra EU-länder, göra hemläxan med sanktionsavgifter, kontroller och cabotagetrafik. Där ökar vi insatserna, vilket är otroligt viktigt, tillsammans med branschen som nu levererar fair transport. Det kommer att ge goda möjligheter till en bra åkerinäring framöver.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Tomas Eneroth.

Nyligen presenterades statistik över punktligheten för tåg för år 2018. För persontågen var punktligheten, det vill säga andelen tåg som ankom till sin slutstation senast fem minuter efter tidtabell, 87,8 procent. Punktligheten 2018 var därför sämre än de föregående fem åren, då punktligheten låg på över 90 procent.

Många resenärer oroar sig för att tågen inte går i tid. Enligt en Sifo-undersökning har 27 procent av svenskarna någon gång valt bort tåget som färdmedel av rädsla för förseningar. Även om man ska vara medveten om att 96,2 procent av tågen som avgick 2018 faktiskt kom fram högst 15 minuter för sent innebär tågförseningarna en stor olägenhet och osäkerhet för resenärerna.

Därför undrar jag vad ministern avser att göra för att komma till rätta med problemet med tågförseningar och att resenärer väljer bort tåget på grund av bristande punktlighet?

Fru talman! Tack, Emma Berginger, för frågan!

Det är klart att det inte är acceptabelt med en utveckling mot minskad punktlighet i tågtrafiken.

Vi ska komma ihåg att det har skett en dramatisk ökning i tågresandet. Både svenska folket och svenska företag vill åka väldigt mycket mer tåg. Det har varit en dramatisk ökning de senaste 15 åren som inte har mötts av motsvarande satsningar på nyinvestering i järnväg eller på järnvägsunderhåll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Därför har vi presenterat en 700-miljarderssatsning på infrastruktur, den största järnvägssatsningen i modern tid, med stora insatser för att förbättra järnvägsunderhållet. Det innebär att punktligheten kommer att kunna öka. Men det kommer också att bli avstängningar under en period framåt. Därför är det viktigt att operatörerna och Trafikverket tar sitt ansvar att informera resenärerna och säkerställa att man i god tid får reda på när man har möjlighet att komma fram och vilka de alternativa resvägarna är.

Det kommer att vara en tuff uppgift framöver med de stora investeringar som görs, men det som hägrar är en bättre punktlighet och ökat förtroende för järnvägstrafiken.

Fru talman! Jag ser oerhört positivt på att regeringen har avsatt de 700 miljarderna. Jag tycker också att det är väldigt positivt att det är en så pass stark efterfrågan på tågresor. Men det är viktigt att resenärerna får god information i god tid och att man är klar och tydlig med att det faktiskt är så pass många som ändå går i tid. Vid en jämförelse med flyget står tåget sig väl.

Fru talman! Det är alldeles sant. Jämfört med många andra trafikslag har tåget en hög tillförlitlighet. Men för dem som pendlar dagligen är det inte acceptabelt att drabbas av återkommande förseningar. Därför är frågan om nya stambanor och ny järnväg otroligt viktig. Det kommer också att innebära att pendeltåg och godståg får bättre möjligheter att komma fram.

Det blir stora satsningar på järnväg framöver, så det är en ljusning i sikte.

Fru talman! De senaste dagarna har vi kunnat läsa i medierna om hur djurrättsaktivister hotar och trakasserar Sveriges lantbrukare och djurägare. Förra året visade LRF:s egen undersökning att hela fyra av tio lantbrukare utsatts för brott. Det är en skrämmande hög siffra.

Det är dags att ta hotet från djurrättsaktivisterna på allvar. Brotten begås inte sällan på gårdar där de drabbade bor med sina familjer, vilket skapar en mycket stor otrygghet och utsatthet. Våra svenska lantbrukare måste få det rättsliga skydd som de har rätt till. Annars sviker staten sin del av samhällskontraktet.

Moderaterna har i flera år drivit på för att regeringen ska agera i denna fråga, men problemen kvarstår. Min fråga till justitieminister Morgan Johansson är därför: Vilka åtgärder avser justitieministern att vidta för att skydda Sveriges lantbrukare och djurägare mot brott som begås av djurrättsaktivister?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Som jag sa i ett tidigare frågesvar träffade jag LRF, Lantbrukarnas Riksförbund, i Sälen för ett par veckor sedan i samband med en konferens. Där gick vi igenom vilka eventuella åtgärder vi skulle kunna vidta ytterligare. Den viktigaste tycker jag är den som vi genomför när det gäller att expandera polisen och avsätta stora resurser, som vi gör nu.

Svensk polis har fler anställda nu än vad man någonsin haft tidigare, och man har också mer resurser än man någonsin haft tidigare. Det är viktigt att markera att dessa resurser måste komma hela landet till del så att man bland annat kan utreda och gå till botten med de eventuella trakasserier och brott som begås mot exempelvis lantbrukare.

Jag är fast bestämd om att detta är en typ av brottslighet som vi måste vara beredda att prioritera och bekämpa. Som näringsidkare måste man kunna bedriva sin verksamhet i fred utan att behöva bli utsatt för den typen av brott. Därför är jag beredd att vidta ytterligare åtgärder om det skulle behövas för att stärka kampen mot sådan kriminalitet.

Fru talman! Jag noterar vad justitieministern säger.

För egen del tror jag att det är helt avgörande att titta på det straffrättsliga skyddet för dem som utsätts för hot och skadegörelse och annan typ av brottslighet av djurrättsaktivister men också säkerställa att polisen finns närvarande i hela landet. Om Sverige ska kunna leva måste det finnas en polis som kommer när man ringer och som verkligen lyckas utreda brotten så att dessa individer kan lagföras.

Frågan är: Kommer ministern att säkerställa att Sveriges lantbrukare och djurbönder får det skydd de behöver?

Fru talman! Vi kommer att föra en fortsatt dialog, inte minst med LRF, om vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas.

Jag pekade tidigare på hur vi har skärpt straffen, bland annat för grovt olaga hot, och också skärpt synen på olaga hot. Vi har ökat möjligheterna till kameraövervakning så att man i efterhand ska kunna se till exempel vem som gör intrång på ens gård, om detta skulle vara fallet. Det finns säkert ytterligare åtgärder som vi kan vidta.

Jag är fast besluten att fortsätta dialogen och stärka kampen för detta.

Fru talman! Statsrådet Linde! Idrottsfrågor har länge varit ett område som inte har uppmärksammats politiskt, vilket har efterfrågats från många håll.

Idrottsrörelsen lockar många barn till rörelse, vilket ger effekter på andra områden, inte minst inom utbildning och folkhälsa. Idrottsrörelsen engagerar även många föräldrar med allt vad det innebär av att koka kaffe eller skjutsa barn till olika idrotter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Tyvärr har vi på sistone fått höra om problematiken kring matchfixning, och spelare har även åtalats för detta. I Norden har vi sedan i höstas en överenskommelse mellan de nordiska idrottsförbunden om att personer som blivit åtalade för matchfixning ett land inte kan spela i ett annat.

Vilka andra förslag finns på detta område på det nordiska planet? Vill man att detta ska bli lag? Vilka andra överenskommelser kan vi förvänta oss på det nordiska planet inom detta område?

Fru talman! Tack för frågan, Angelika Bengtsson!

Matchfixning är ett stort problem som samhället måste ta på största allvar.

Tyvärr måste jag erkänna, precis som statsrådet Ekström, att jag tre dagar in i mitt nya ansvarsområde nordiska frågor ännu inte har hunnit sätta mig in i just de nordiska frågor som gäller matchfixning. Men eftersom ledamoten tar upp frågan kan jag lova att jag kommer att be mina tjänstepersoner att ta upp just detta och även se vilka förslag som kommer så att vi kan hantera det.

Jag håller med ledamoten om att det är en viktig fråga som samhället behöver engagera sig i.

Fru talman! Tack, statsrådet!

Jag ser fram emot det kommande arbetet på detta område, för det behövs verkligen. Allt förebyggande som man kan arbeta med är alltid bra.

Sedan måste jag också fråga eller ge ett tips angående OS-frågan, som är högst aktuell: Kommer man att prata om att anordna ett nordiskt OS tillsammans, gemensamt? Om inte är det ett tips att ge till de andra nordiska ministrarna, att börja prata om ett gemensamt nordiskt OS.

Fru talman! Nu är jag verkligen ute på hal is, men jag vet att Stockholm söker vinter-OS. Jag tror inte att det i nuläget finns några planer på att söka ett gemensamt nordiskt OS.

Nu på måndag och tisdag ska jag till Helsingfors tillsammans med statsministern och ha överläggningar med nordiska ministrar och andra. Och varför inte - kanske är detta något som kan tas upp, om inte annat för att lätta upp stämningen?

(Applåder)

Fru talman! Jag vill ställa en fråga till statsrådet Morgan Johansson.

Den senaste veckan har det runtom i landet varit minnesstunder för Fadime, som hedersmördades 2002. En viktig fråga i sammanhanget är tvångsgifte. Kristdemokraterna under flera år väckt motioner om att vi måste få en särskild enhet, precis som i Storbritannien - en så kallad forced marriage unit. Jag skulle vilja höra om det finns några tankar om detta nu från ministern. För tre år sedan hade vi en interpellationsdebatt, och då fanns det inte med. Ingenting har hänt sedan dess.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Sedan finns det en fråga om en särskild skyddsorder, som också finns i England, där man inom 48 timmar måste kunna visa var barnet befinner sig och uppvisa barnet. Annars kan man häktas som förälder, om man inte talar om var barnet befinner sig.

Kan vi få en enhet mot tvångsgifte och en sådan särskild skyddsorder i Sverige?

Fru talman! Jag ser verkligen fram emot att vi skulle kunna få det.

Det är inte helt sant att det inte har hänt något sedan vi hade en interpellationsdebatt för några år sedan. Tvärtom har vi gett en särskild utredare, Mari Heidenborg, i uppdrag att se över hur vi kan skärpa det straffrättsliga ansvaret när det gäller hedersbrott som sådana men också titta speciellt på situationen i Storbritannien. Där har man både Forced Marriage Unit och forced marriage protection order, som ger starkare verktyg för att i högre utsträckning stoppa att personer förs ut ur landet för att exempelvis giftas bort. Det är förslag där det har lämnats ett betänkande som vi nu kommer att jobba vidare med.

Detta finns i januariavtalet mellan regeringspartierna och Centern och Liberalerna som en mycket viktig punkt. Detta är ett av de viktigaste och mest prioriterade områden som vi kommer att jobba med under denna mandatperiod.

Fru talman! Tack för svaret!

Det är bra om vi kristdemokrater kan skjuta regeringen framför oss i dessa frågor och att det nu börjar hända någonting.

Regeringen säger ofta att man vill göra mycket, men det brådskar ju. Frågan är vilka resurser man har avsatt. Vi har till exempel i våra tidigare budgetar lagt 10 miljoner för att till exempel NOA ska kunna börja jobba konkret med dessa frågor och sätta ihop ett myndighetssamverkansarbete.

Vi undrar: När får vi se några resurser? Kommer ni att avsätta medel till en sådan verksamhet och i så fall när?

Fru talman! Detta ingår som sagt i januariavtalet mellan regeringspartierna och Centerpartiet och Liberalerna. Detta är en av våra mest prioriterade frågor och kommer att vara det också när vi diskuterar budget framöver.

Jag ser framför mig att vi kommer att kunna lägga fram förslag både om straffskärpningar när det gäller de som begår brott med hedersmotiv och om särskild brottsrubricering, som vi behöver ytterligare en utredning om, och slutligen också ge ännu mer resurser till de brottsbekämpande myndigheterna, som i och för sig har mer pengar än någonsin redan nu. Ökade åtaganden innebär att man också behöver vara beredd att satsa mer pengar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga riktar sig till statsrådet Tomas Eneroth.

Den senaste tiden har den islamistiska terrordiktaturen Iran trappat upp aggressionerna mot Mellanösterns enda demokrati Israel. Häromdagen utförde Iran ett angrepp, en attack, med godkännande från den syriska regimen mot en israelisk skidort.

Statsministern har lovat att se till att relationerna med Israel blir bättre. I 73-punktsprogrammet och i regeringsförklaringen talas det om att jobba för demokrati och mot extremism. Därför är min fråga varför regeringen inte har fördömt de iranska attackerna och varför regeringen inte har fördömt det uttalande som gjordes av den iranske flygvapenchefen om att man är beredd på ett beslutsamt krig för att tillintetgöra Israel.

Fru talman! Jag tackar Joar Forssell för frågan. Det är naturligtvis en ytterst oroande utveckling som vi har sett under en längre tid mellan Iran och Israel. Jag noterade att Margot Wallström som utrikesminister under den förra mandatperioden uttalade sig om detta. Hon pekade på den ökade spänningen och de risker som den innebär. Jag föreställer mig att frågan också har varit föremål för diskussioner, inte minst inom ramen för säkerhetsrådsengagemanget som vi har haft från svensk sida.

Den nu aktuella händelseutvecklingen har jag i dag inga kommentarer till. Jag vet att detta är ett arbete där man både inom Europeiska unionen och inom FN är angelägna om att minska konfliktnivåerna. Naturligtvis kommer jag att hänvisa kommentarerna framöver till utrikesminister Wallström i denna del.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för detta. När en terrorregims högsta flygvapenchef säger att man förbereder sig på ett beslutsamt krig för att förgöra en demokrati är det mycket märkligt att en regering som talar med stora ord om demokrati och med stora ord mot extremism inte vill lämna några kommentarer. Det är väl ändå så att regeringen, oavsett vad utrikesministern har uttalat tidigare och oavsett vad man har sagt i generella termer om demokrati i FN och EU, skulle kunna säga att man fördömer denna typ av uttalanden om attacker från Iran mot Mellanösterns enda demokrati?

Fru talman! Jag tackar Joar Forssell för detta. Ingen ska tveka om det engagemang som denna regering har för mänskliga rättigheter eller för att stå upp för demokratiers rättigheter. Jag tror snarare att vi ska konstatera att vi har varit en regering i tre dagar och att jag i detta fall som infrastrukturminister och talesman för regeringen i dess helhet väljer att överlåta denna fråga till utrikesministern. Jag hoppas att Joar Forssell kan ha en bra dialog och få bra svar och ett bra engagemang från vår utrikesminister.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till handelsminister Ann Linde. Handel är otroligt viktigt för Sverige. 1,4 miljoner svenskar kan gå till jobbet varje dag tack vare vår export. Vi har haft mycket oroande signaler angående aluminiumsmältverket Kubal i Sundsvall, där nästan 500 människor arbetar, som riskerade att få stänga ned hela sin verksamhet på grund av USA:s sanktionslista eftersom företaget har ett ryskt ägande.

Om jag har förstått saken rätt har saker och ting ordnat sig. Men jag skulle gärna vilja höra statsrådet berätta hur läget är och vilka åtgärder som den svenska regeringen har vidtagit för att rädda dessa nästan 500 arbetstillfällen i Sundsvall.

Fru talman! Jag tackar Åsa Eriksson för frågan. Detta är en oerhört viktig fråga. Den handlar om hur allt fler sanktioner får konsekvenser som inte är tänkta att drabba tredje man. Detta är sanktioner som USA har infört mot en rysk oligark och hans företag. Eftersom ett av dessa företag äger Kubal i Sundsvall med nästan 500 anställda och totalt 2 000 anställda som berörs får det en konsekvens som inte var tänkt.

Så fort vi fick reda på detta skrev vi brev till den amerikanska administrationen. De svarade direkt att det inte var tänkt att det skulle drabba svenska hardworking workers, som de sa. Därefter försökte vi övertyga amerikanerna om att vi är för sanktioner mot Ryssland men att vi inte är för att de drabbar arbetstagare på Kubal i Sundsvall. Man kanske kan hitta ett sätt att minska till exempel denna oligarks ägande i ägarbolaget.

Fru talman! Jag får fortsätta i mitt nästa inlägg.

Fru talman! Vi har inte hört slutet än, men jag skulle gärna vilja veta hur läget är i dag och om det finns fler åtgärder än detta brev som regeringen har vidtagit. Och finns det andra sådana fall som vi behöver vara oroliga för i närtid?

Fru talman! Jag tackar Åsa Eriksson för detta.

Det har gått bra - so far. Vi gjorde en hel rad insatser. Jag åkte till USA och talade med finansdepartementet och utrikesdepartementet. Magdalena Andersson talade med finansministern, Mikael Damberg skrev brev till sina motsvarigheter och nu har det blivit avlistat, som det heter. Just nu är det alltså ingen fara. Men om man inte sköter sig kan sanktioner återinföras igen. Detta är en mycket viktig fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Statsrådet Ann Linde kunde ha stått kvar i talarstolen, för jag vänder mig till henne.

Låt mig först i närvaro av Ängelholmssonen Morgan Johansson hälsa Ann Linde välkommen i sin nya roll som handelsminister och ansvarig även för det nordiska samarbetet. Då är det gott att tala med en helsingborgare som ändå förstår lite grann av hur det ser ut i världen.

Jag ska ta upp en fråga som en tid har varit inflammerad i det nordiska samarbetet och gällde placeringen av EU:s läkemedelsmyndighet EMA. Som av en händelse var statsrådet Ann Linde då som Europaminister ansvarig för denna fråga. Danskarna var förtvivlade över det svenska agerandet. De uppfattade sig som svikna av Sverige. Man försöker nämligen koordinera denna typ av satsningar. När det ska göras större etableringar, till exempel denna läkemedelsmyndighet, måste man tänka lite större. Om den hade hamnat i Köpenhamn hade det varit till fördel och gagn också för Skåne, eftersom det finns en intimitet mellan Skåne och Danmark.

Därför är min fråga till den nordiska samarbetsministern: Kommer man att försöka samordna denna typ av myndighetsetableringar bättre än vad som tidigare har skett?

Fru talman! Jag tackar Hans Wallmark för frågan, gratulationen och särskilt de fina orden om skåningar; det uppskattas.

När EU:s läkemedelsmyndighet EMA skulle flyttas från Storbritannien till ett annat EU-land kom de nordiska länderna redan från början överens om, innan de hade påbörjat kampanjerna, att varje land skulle köra själv. De nordiska länderna skulle inte ha en gemensam nordisk kandidatur, utan varje land skulle köra själv.

Sedan försökte vi ha kampanjer så gott det gick, och vi hade ett stort engagemang i Sverige - i Stockholm och Uppsala som var vårt förslag till var den skulle ligga. Tyvärr kom vi inte fram. Vi kan konstatera att Danmark inte röstade på oss i den första omgången. Men ingen vet hur vi röstade sedan, eftersom vi valde att hålla det hemligt med anledning av utrikessekretess.

Fru talman! Jag kan förstå att man vill köra själv, som statsrådet säger, i den första omgången. Då fanns Stockholm och Uppsala, men då fanns även Köpenhamn. Men när Stockholm och Uppsala försvann tycker jag att det skulle vara rätt naturligt och i grunden en instinkt hos oss nordbor att sluta upp bakom någon annan. I valet mellan Milano och Köpenhamn - i valet mellan att arbetstillfällen och kunskap kommer till Italien eller till Öresundsregionen - är valet mycket enkelt för mig. Jag hoppas att den nordiska samarbetsministern har en annan inställning än den tidigare Europaansvariga ministern.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Det är danskarna som har sagt att vi har röstat på Italien. Men de har ingen aning om vem vi röstade på och om vi röstade på dem. Det krävdes att sex extra länder röstade på Danmark för att de skulle komma upp en gång till. De säger alltså att vi inte röstade på dem, men även om vi hade lagt en röst till hade de inte kommit upp över huvud taget.

Jag tycker att frågan är lite ansvarslöst hanterad när man säger att detta skulle ha berott på Sverige, för det är inte sant.

Fru talman! Min fråga går till utbildningsministern. Den handlar om hur ministern tänker ta sig an och titta på den komvuxutredning som nu finns och som belyser att det ska finnas eftergymnasial utbildning för särskoleelever.

Detta är otroligt viktigt för den här gruppen. De behöver ha bra utbildningar för att kunna få ett bra arbete, för att kunna flytta hemifrån och för att kunna försörja sig själva och inte vara beroende av sina föräldrar, som många faktiskt är. Det handlar helt enkelt om att kunna klara av vuxenlivet på egen hand.

En fråga i sammanhanget kan vara: Finns det någon tanke om finansiering för utbildningssamordnaren? Hur tänker ministern ta sig an frågan?

Fru talman! Tack, Solveig Zander, för en fråga som är viktig på riktigt!

Ibland blir man som minister lite ledsen när man får tillkännagivanden från riksdagen. Men när jag var ganska ny som gymnasie- och kunskapslyftsminister fick jag ett tillkännagivande från riksdagen som verkligen värmde mitt hjärta. Jag vill gärna nämna dem som låg bakom detta tillkännagivande. Det var Per Lodenius från Centerpartiet, Christina Örnebjär, som då var riksdagsledamot för Liberalerna, och Caroline Helmersson Olsson från Socialdemokraterna, som slet som djur för att riksdagen skulle ställa upp för de här eleverna. Den här gruppen har i dag inte möjlighet att söka vidare till yrkeshögskola, folkhögskola eller högre utbildning.

Tillkännagivandet resulterade i att Komvuxutredningen fick tilläggsdirektiv som den nu har levererat efter. Förslagen som lämnades av utredningen är nu under beredning i Regeringskansliet, så jag kan inte säga någonting om vad de kommer att leda till. Jag kan dock säga att frågan är väldig angelägen.

Fru talman! Detta är väldigt viktigt - det är sant - och jag är stolt över att Per Lodenius driver frågorna. Han är otroligt bra på det.

Man kan undra hur de personer som har de här intellektuella funktionsnedsättningarna ska kunna finansiera sina eftergymnasiala utbildningar. Det är en viktig del i utredningen som vi måste ta hänsyn till. Den här gruppen får inte behålla aktivitetsersättningen, och de får inte heller studiemedel som är rimliga utifrån deras möjligheter att studera på lite längre tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Detta är en fråga som vi kommer att fortsätta att följa från Regeringskansliets sida. Frågan om finansiering är förstås viktig, men minst lika viktig är själva frågan om att det nu kommer förslag som handlar om möjlighet till tillträde till högre utbildning.

På en arbetsmarknad där det blir allt viktigare och alltmer nödvändigt att det finns någon form av utbildning för att kunna ta de lediga jobb som finns - och de är många - är frågan verkligen angelägen.

Jag får tacka Solveig Zander för frågan och de nämnda riksdagsledamöterna för det engagemang som har lett fram till att vi står här och kan diskutera lösningar.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Tomas Eneroth. Under en debatt i valrörelsen mellan statsminister Löfven och Jimmie Åkesson hävdade statsministern att med Sverigedemokraternas förslag om att öka undantagen i LAS från två till fem i företag med upp till tio anställda skulle risken för sexuella trakasserier och våldtäkter öka på våra arbetsplatser. Han sa också att Sverigedemokraterna var ett rent arbetarfientligt parti av just denna anledning.

Fru talman! Uttalandet fick stor publicitet. Många undrade helt enkelt hur regeringen tänkte när den kom fram till denna slutsats, då all expertis har kommit fram till helt andra anledningar till ökningen av det sexuella våldet.

Min fråga till statsrådet är: Är detta fortfarande regeringens ståndpunkt gällande ökningen av sexuellt våld när man nu ska förhandla med Centern och Liberalerna om att luckra upp arbetsrätten för svenska löntagare?

Fru talman! Tack för frågan, Magnus Persson! Frågan om hur vi moderniserar arbetsrätten har diskuterats under lång tid. I Sverige har vi en ordning där vi så långt som möjligt eftersträvar en ordning där arbetsmarknadens parter är de som ska hantera förändringarna.

Hur påskyndar man då ett sådant arbete? Vi har inom ramen för den överenskommelse som ligger till grund för att vi nu har en regering på plats kommit överens om att vi tillsätter en utredning som med bevarandet av balansen mellan parterna ska studera både turordningsregler och insatser för omställning och kompetensutveckling på arbetsmarknaden. Utredningen ska också arbeta med förslag som rör anställningstryggheten i olika anställningsformer och på det sättet komma fram till förslag som ska kunna genomföras i Sveriges riksdag, om inte parterna under denna tid kommer fram till andra gemensamma lösningar. I så fall ska parternas förslag kunna bli ny lagstiftning.

Jag tror att detta är rätt ordning att arbeta med. Jag tror också att det är ett sätt som ökar förutsättningarna att hitta en bred överenskommelse, inte minst mellan parterna. Då får vi ordning och reda på svensk arbetsmarknad och långsiktiga villkor. Det är det vi eftersträvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Anser regeringen fortfarande att det är arbetarfientlig politik att göra undantag i LAS, vilket regeringen drev hela valrörelsen i debatt efter debatt? Det räcker att svara ja eller nej på frågan.

Fru talman! Vad Socialdemokraterna tycker och tänker i frågan om arbetsrätten tror jag är väl bekant. Det är också väl känt vad vi står upp för i regeringsställning för att säkerställa att vi kan få en modernisering av arbetsrätten: Det handlar om att kunna se till att parterna har möjlighet att komma överens och att annars gå fram med lagstiftning.

Det är viktigt att vi nu tar tillfället i akt med det engagemang som finns både politiskt och mellan arbetsmarknadens parter och får den modernisering som skapar långsiktigt stabila villkor på svensk arbetsmarknad. Jag tror att alla inte minst i dessa dagar tycker att det vore en bra utveckling, så att vi inte får en utveckling med oklara regler för vad som gäller på arbetsmarknaden. Vi gagnas alla av detta.

Fru talman! Jag har en fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson, och jag inleder med att gratulera till det förnyade förtroendet som justitieminister.

Jag noterade i regeringsförklaringen att regeringen har för avsikt att kriminalisera deltagande i terroristorganisationer. Under förra mandatperioden gav statsrådet justitierådet Stefan Johansson i uppdrag att titta på frågan. Utan deltagare ingen terroristorganisation, konstaterar justitierådet. Och utan organisation en avsevärt mer begränsad förmåga att begå terroristbrott eller annan särskilt allvarlig brottslighet.

Frågan till statsrådet är: Hur ser tidsplanen ut för att vi ska kunna kriminalisera deltagande i terroristorganisationer?

Fru talman! Jag är glad att kunna säga att tidsplanen ser bra ut. Det här kommer nog att vara en av de allra första propositioner som regeringen kommer att kunna lämna, i alla fall när det gäller att lagrådsremittera.

Innehållet handlar, precis som Joakim Sandell säger, om att vi vill kriminalisera allt deltagande i och samröre med en terroristorganisation. Det är en efterlängtad lagstiftning, och vi är i praktiken färdiga med den när det gäller beredningen. Jag ser framför mig att vi kommer att kunna lämna detta till Lagrådet om ett par veckor och att en proposition kommer under våren. Dessutom ska detta förankras i riksdagen, för det här är ett utflöde av den blocköverskridande överenskommelse som vi gjorde under förra mandatperioden.

Detta är en del i ett paket när det gäller antiterrorismlagstiftning. Det handlar om deltagandebrottet, om mer av signalspaning, om datalagring och om hemlig dataavläsning. Det kommer nu ett antal förslag som gör att vi kommer att kunna stärka kampen mot terrorism.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack, Morgan Johansson, för svaret!

Det är oerhört viktigt att vi kan få till en harmoniserad lagstiftning på det här området så att vi får en liknande lagstiftning som övriga EU-länder och våra grannländer. Men jag tänker också att vi måste säkerställa att polisen får verktyg att lagföra de här brottslingarna.

Hur ser statsrådet på den frågan?

Fru talman! Utöver en vidgning av själva det kriminaliserade området, som innebär att allt samröre med och deltagande i en terroristorganisation blir kriminaliserat, innebär detta också ökade möjligheter till vad vi kallar för hemliga tvångsmedel, alltså exempelvis hemlig avlyssning av dem som vi misstänker för den här typen av brott. Det betyder att det blir väsentligt ökade möjligheter att upptäcka, rulla upp och kartlägga de eventuella terroristnätverk som kan finnas. Också i den delen är det här alltså en väldigt viktig lagstiftning som vi nu går fram med.

Fru talman! Järnvägen utgör tillsammans med vårt vägnät själva ryggraden i det svenska transportsystemet. Varje dag är hundratusentals människor och företag beroende av fungerande och effektiva transporter. För att fler ska välja tåget och därmed minska utsläppen måste vi kunna lita på att tågen kommer i tid. Det är därför mycket oroande att förseningarna på järnvägen ökade kraftigt förra året. Det slår mot jobb och konkurrenskraft i hela Sverige.

Min fråga till Tomas Eneroth blir följande: Varför har regeringen misslyckats med att få tågen att gå i tid?

Fru talman! Tack, Sofia Westergren, för engagemanget när det gäller punktligheten - det uppskattar jag verkligen!

Det vi har lyckats med, om jag börjar där, är framför allt att under föregående mandatperiod och nu sanktionerat få möjlighet att göra 700 miljarder i investeringar i vår infrastruktur. Efter år av underinvesteringar i svenskt järnvägssystem och i det svenska vägnätet görs det nu jättesatsningar på järnvägssystemet, vägunderhåll och järnvägsunderhåll. Det kommer att leda till ordentliga förbättringar, men det kommer inte att räcka. Vi kommer därutöver att behöva göra investeringar i nya stambanor och framför allt ställa krav på operatörerna och Trafikverket att samordna bättre och framför allt informera resenärer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Mycket återstår att göra, men jag är väldigt stolt över att vi nu faktiskt har kunnat prioritera stora satsningar efter år av underinvesteringar, som det var tidigare. I den meningen tror jag att vi kommer att lyckas med att öka punktligheten men också se till att vi fortsatt kan utveckla järnvägstrafiken så att det blir fler sträckor i hela landet.

Fru talman! Min fråga går till infrastrukturminister Tomas Eneroth.

Sverige har kommit långt och uppmärksammas ofta för sitt arbete med trafiksäkerhet. Inte minst uppmärksammas arbetet med nollvisionen. Beslutet om den var avgörande och viktigt när det togs för över 20 år sedan. Efter många år av minskning ser 2018 så här i backspegeln ut att ha varit ett mörkt år gällande antalet omkomna i trafiken. Sverige måste därför fortsätta att ligga i framkant och jobba aktivt för att klara kampen mot antalet omkomna i trafiken. Därför är de nya initiativ som togs under förra mandatperioden i syfte att förbättra trafiksäkerheten och minska antalet skadade och omkomna viktiga. Jag tänker särskilt på nystarten för nollvisionen.

Jag skulle därför vilja fråga statsrådet hur han ser på nästa steg för att ytterligare stärka arbetet med nollvisionen utifrån den nystart som den socialdemokratiskt ledda regeringen inledde under den förra mandatperioden.

Fru talman! Tack, Elin Gustafsson, för frågan!

Det är alldeles rätt att det är en oroande utveckling att vi under föregående år har haft en ökning av antalet dödade och skadade i trafiken - annars får man säga att vi har haft en positiv utveckling under lång tid. Det hänger samman med att Sverige är världsledande i att arbeta med trafiksäkerhet men också med att vi har en fordonsindustri som är världsledande i att utveckla säkra fordon. Arbetet måste fortsätta med att utforma trafikmiljöerna så att oskyddade trafikanter inte skadas och med att använda ny teknik och digitalisering för säkra trafikmiljöer.

År 2020 ska Sverige vara värd för FN:s stora trafiksäkerhetskonferens. Hela världen kommer till Sverige för att dra lärdom av de svenska erfarenheterna. Nu gäller det att implementera ny teknik - geofencing, alltså digitala staket, och självkörande, uppkopplade fordon - för att se till att färre skadas och dödas i trafiken. Här finns väldigt mycket kvar att göra, men det är en mycket positiv utveckling vi kommer att se under kommande år när det gäller trafiksäkerhet.

Fru talman! Min fråga går till utbildningsminister Anna Ekström.

Nästan 12 000 ungdomar har sökt uppehållstillstånd efter att den nya gymnasielagen trädde i kraft den 1 juli 2018. Det var en lagstiftning som drevs fram av socialdemokrater, Miljöpartiet, Centerpartiet och Vänsterpartiet. Hittills har 5 200 ungdomar fått bifall och 2 400 fått avslag. Många väntar fortfarande på besked om de ska få stanna eller inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Gymnasielagen skulle ge ungdomar chansen att avsluta sin gymnasieutbildning. I landets kommuner har det dock rått en osäkerhet om vem som är ansvarig för bostäder för de här ungdomarna. I Nerikes Allehanda kunde man i lördags läsa om Ozer, en kille som går på gymnasiet men som under en månad bott i kulverten vid centralstationen. Han har ingen annanstans att bo. Han är en av flera som faktiskt inte har någon bostad.

Vem, anser ministern, är ansvarig för att anordna bostäder åt de här ungdomarna? Och anser ministern att detta är en studiesituation som gör det möjligt att tillgodogöra sig sin gymnasieutbildning?

Fru talman! Den gymnasieskola vi har i Sverige ska finnas för de elever som är här. En del av de elever som nu går i svensk gymnasieskola är elever som har kommit till Sverige som ensamkommande och som i somliga fall har en väldigt osäker situation när det gäller den egna framtiden.

Regeringen har säkerställt att det finns goda möjligheter att få särskilda bidrag för de gymnasieskolor som arbetar särskilt med de ungdomsgrupper som frågeställaren nämner i sin fråga. Men bostadspolitiken är ett område som jag har väldigt svårt att svara på frågor om. Däremot kan jag försäkra att det pågår ett mycket stort och väldigt ansvarspåliggande arbete på Sveriges gymnasieskolor för att säkerställa att de ungdomar som går i gymnasieskolan får det stöd som de behöver. Många lärare, många inom elevhälsopersonalen och många rektorer gör ett fantastiskt arbete för elever som befinner sig i en väldigt utsatt situation.

När det däremot gäller frågor om hur bostadspolitiken ska hanteras får jag faktiskt hänvisa dem vidare till en kollega i regeringen. Tack ändå för frågan!

Fru talman! Mer än var tredje kvinna mellan 20 och 24 år uppger att hon har utsatts för sexualbrott det senaste året. Nästan en av tio uppger att hon har utsatts för våldtäkt eller försök till våldtäkt - på ett år. På fem år har unga kvinnors utsatthet för sexualbrott ökat med 370 procent.

Brottsförebyggande rådets trygghetsundersökning bygger på ett slumpmässigt urval, och någon metoo-effekt eller ökad anmälningsbenägenhet har inte kunnat uppmätas. Brå tror snarare att brottsligheten underskattas. Under tiden begränsas unga kvinnors liv. Fyra av tio uppger att de har valt en annan väg eller ett annat färdsätt när de tagit sig hem för att inte utsättas för brott.

Min fråga går till justitieminister Morgan Johansson. När ska unga kvinnor våga gå hem själva på kvällen utan att behöva vara rädda för att utsättas för brott?

Fru talman! En av de stora reformer som vi genomförde under förra mandatperioden var en skärpning av synen på sexualbrotten. Vi har nu en samtyckeslagstiftning på plats, vi skärpte straffen för de grova våldtäkterna och vi är på väg att gå fram med ytterligare skärpningar om det skulle behövas. Dessvärre motarbetade Moderaterna samtyckeslagstiftningen i många, många år ända tills man till slut fick ge sig på den punkten, vilket ju var bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Nu har vi den starkaste och hårdaste lagstiftningen när det gäller sexualbrott någonsin i Sverige. Vi har också sagt att polisen måste fortsätta att prioritera de här ärendena så att man ser till att man ökar antalet utredningar som görs. Vi följer detta månad för månad och ser att man gör på så sätt att antalet utredningar som görs faktiskt ökar.

Sedan tror jag att detta måste kombineras med mycket omfattande förebyggande insatser, och också där måste vi arbeta mycket mer intensivt än vad vi har gjort tidigare.

Fru talman! Min fråga går till utrikeshandelsminister Ann Linde.

I måndags utsåg statsminister Stefan Löfven dig till utrikeshandelsminister och minister med ansvar för nordiska frågor på Utrikesdepartementet. Nu när du har fått ansvar för det nordiska samarbetet vill jag fråga dig: Vilka är dina prioriteringar i det arbetet? Och hur kan den svenska regeringen fortsätta bidra till att förstärka Nordens position som en av världens mest innovativa och konkurrenskraftiga regioner?

Fru talman! Jag vill tacka för frågan. Nordiska frågor är verkligen en prioritering. Jag tycker själv att det är otroligt kul och har jobbat med det i många år i partisammanhang.

Det är framför allt inom tre områden som vi kan förstärka och prioritera det nordiska samarbetet. Det första gäller digitaliseringen, som handlar om just innovationer, som Jamal El-Haj tog upp. Vi hoppas på att hela Norden ska bli den första integrerade 5G-zonen i världen. De nordiska statsministrarna har tagit i hand på det. Men vi har inte börjat se på hur det ska implementeras. Jag tror mycket på det.

Det andra är att fortsätta med gränshinderarbete. Människor uppskattar verkligen att utan problem kunna arbeta, studera och bosätta sig i de respektive nordiska länderna.

Det tredje är samarbete med de baltiska länderna, till exempel att elegitimationen ska fungera överallt i alla länderna. Det var tre exempel.

Fru talman! Förra året ökade antalet anmälda våldtäkter med 8 procent. Under justitieminister Morgan Johanssons tid i regeringen har antalet anmälda våldtäkter ökat med 1 134 anmälningar, och utsattheten för sexualbrott har skjutit i höjden. Bakom varje siffra i statistiken finns ett offer, som allt som oftast är en kvinna.

När både anmälningarna och utsattheten ökar parallellt, dessutom under flera års tid, är risken stor att vi har att göra med en faktisk ökning av antalet sexualbrott. Det är tydligt att jämställdheten har gått åt fel håll under den feministiska regeringens ledning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Ett sexuellt övergrepp är något av det värsta en människa kan utsättas för. Ett av Moderaternas jämställdhetsförslag är därför att slopa den orättvisa mängdrabatten för serievåldtäktsmän.

Min fråga till den feministiska regeringens justitieminister är därför: Kommer han under kommande mandatperiod att förändra dagens mängdrabatt?

Fru talman! Som jag sa i ett tidigare svar har vi sedan ett halvår tillbaka på plats den stramaste och hårdaste sexualbrottslagstiftning som Sverige någonsin har haft. Vi har samtyckeslagstiftning, skärpt straff för de grova våldtäkterna och dessutom ökat stöd till brottsoffren genom att man numera får ett målsägandebiträde från det att man anmäler brottet. Tidigare fick man inte det på samma sätt. Det har också stärkt brottsoffrets situation.

Dessvärre motarbetades just en samtyckeslagstiftning av Moderaterna under många år innan vi äntligen lyckades få den på plats. När jag nu följer hur domstolarna dömer kan jag se att denna redan har fått betydelse för hur man betraktar den här typen av brott i en skärpande riktning.

Jag är beredd att gå vidare på lagstiftningssidan. I nästa skede kommer vi att se över straffen också för våldtäkter av normalgraden och skärpa minimistraffet också där, från två års fängelse till tre års fängelse. Det är en av de straffrättsliga förändringar som vi nu arbetar med.

Fru talman! Jag har en fråga till Anna Ekström. Jag vill också passa på att hälsa henne välkommen som utbildningsminister - grattis!

I januariavtalet som ligger till grund för budgetsamarbetet kan man under punkt 14 läsa att möjligheterna till omställning ska förstärkas och att arbetsgivarens möjligheter att hitta arbetskraft med rätt utbildning ska förbättras. Kunskapslyftet ska byggas ut. Det står också att möjligheterna att vidareutbilda sig eller omskola sig högre upp i åldrarna ska utökas samt att mer generösa villkor för detta ska möjliggöras inom studiemedelssystemet.

Att ha möjligheten att lära nytt och att ställa om i riktning mot att få ett jobb, egen lön och därmed ökad frihet är kanske det viktigaste som finns i en människas liv. Men människor bor där de bor. Hur tänker ministern arbeta för att utbildning ska finnas i hela landet?

För att lyckas med alla dessa utbildningsplatser krävs det lärare. Lärare är en bristvara. Många som utbildar sig till lärare väljer att jobba med andra saker. Hur tänker ministern se till att lärarna stannar kvar i jobbet?

Fru talman! Frågan är nästan omöjlig att besvara på en kort minut. Men jag får börja med att tacka för välkomnandet och för frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

I 73-punktsprogrammet finns en satsning på ett fortsatt kunskapslyft. Det är välbehövligt. Det kan handla om satsningar på folkhögskolan, yrkesvux och yrkeshögskolan, som numera kan finnas i hela landet, tack vare att den har byggts ut så kraftigt. Det handlar också om satsningar på studieförbund och fler platser på högskolan.

I sammanhanget vill jag även peka på den satsning som har gjorts på lärcentrum inom ramen för utbildningspolitiken men också inom ramen för att hela Sverige ska leva. Regeringen arbetar också med de förslag som har lämnats om en utredning av fjärr- och distansundervisning.

Vi har även gjort stora satsningar för att stärka läraryrket. Jag hinner inte räkna upp dem alla. Jag kan bara konstatera att de måste mötas av ett gemensamt arbete över olika partigränser för att stärka läraryrkets attraktivitet. Jag hoppas att de ungdomar som sitter på läktaren här i dag så småningom kan se glädjen i och lockelsen med läraryrket - Sveriges viktigaste yrke.

Frågestunden var härmed avslutad.