Arbetsplenum - 2018-12-20

Fru talman! Vi behandlar i dag socialförsäkringsutskottets betänkande 2018/19:SfU1 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning.

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Jag vill börja med att säga att vi socialdemokrater väljer att avstå från ställningstagande när det gäller utgiftsområde 10. Vi lämnar våra synpunkter i ett särskilt yttrande.

Sverige befinner sig i ett speciellt läge. Aldrig tidigare har det gått tre månader efter ett val utan att vi har haft en regering på plats.

Som ett resultat av att statsministern röstades bort fick vi en övergångsregering som administrerar i enlighet med regeringsformen. Den kan inte ta politiska initiativ, den kan inte avgå och den kan inte utlysa nyval. Men den måste lämna en budget till riksdagen inom fastslagen tid.

När det gäller en budgetproposition som överlämnas av en övergångsregering anges att den inte bör innehålla förslag med en partipolitisk inriktning. Av regeringsformen följer vidare att den senast beslutade budgeten ska fortsätta att gälla för det fall att riksdagen inte fattar beslut om en ny budget. Vid framtagandet av propositionen har regeringen därför bedömt att budgeten för 2019 bör utformas med utgångspunkt i budgeten för 2018, i väntan på att en ny regering tillträder och kan lämna de förslag till ändringar som följer på dess politiska inriktning. Med beaktande av detta har särskilda principer tagits fram för utformandet av propositionen. Principerna har tagits fram efter kontakter med regeringspartierna och Vänsterpartiet samt Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna.

En övergångsbudget är ingen permanent lösning, och den tar inte sig inte an de stora samhällsproblemen med nya reformer.

Fru talman! Alla som kan ska arbeta, men när man inte kan ska det finnas trygghetssystem som fångar upp. Vi socialdemokrater vill ha en sjukförsäkring som innebär att den som är sjuk och inte kan jobba ska ha rätt till en snabb rehabilitering tillbaka till arbetet och ekonomisk trygghet under den tid detta tar. En trygg försäkring är en förutsägbar försäkring. Man ska förstå vad som händer och hur man kommer tillbaka. Så är det inte för alla i dag, och detta är inte acceptabelt.

Regeringen har identifierat flera delar där arbetet behöver utvecklas för en sjukförsäkring som ger såväl trygghet som stöd. Regeringen har därför tillsatt en utredning för att se över sjukförsäkringen, bland annat när det gäller normalt förekommande arbete. Någon exakt definition av vilka arbeten som är normalt förekommande finns inte. Man ska även se över särskilda skäl vid bedömning av arbetsförmågan. Utredningen ska också analysera hur sjukförsäkringens regelverk förhåller sig till dagens arbetsmarknad. Utredningen ska lämna ett delbetänkande i januari 2019.

Samtidigt har regeringen beslutat om en ny funktion: en nationell samordnare för sjukförsäkringen, som ska utgå från individens resa genom sjukförsäkringen så att den på allvar hamnar i centrum. En trygg och välfungerande sjukförsäkring är en grundbult i den svenska modellen. En utmaning är att säkerställa att myndigheterna samverkar tillräckligt i sitt arbete för att ge människor det stöd de behöver. Där känner jag en oro över den stora minskning av anslaget till Arbetsförmedlingen som Moderaterna och Kristdemokraterna med stöd av Sverigedemokraterna har i sitt budgetförslag. Vem ska ta Arbetsförmedlingens roll? Arbetsförmedlingen är en viktig aktör för att få tillbaka människor i arbete. Men vi får förhoppningsvis svar på det i dagens debatt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

(Applåder)

Fru talman! Som sagt debatterar vi i dag utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Då vår egen budget för utgiftsområdet överstiger de nu antagna ramarna har vi ingen reservation i betänkandet, utan vi hänvisar till vårt särskilda yttrande.

Fru talman! Att bo och arbeta i Sverige och då betala en hög skatt ska innebära en form av samhällskontrakt där man ska veta att man får återbäring av den skatt man betalar när behov uppstår, exempelvis i form av sjukdom. I dag är det tyvärr många - alldeles för många - som upplever sig svikna av detta samhällskontrakt. Människor som har hållit sin del av avtalet och betalat skatt i många år upplever att staten sviker dem och inte håller sin del av avtalet när de sätts i en ohållbar och svår situation. Här riktar sig min kritik främst mot den politik som har rått på detta område de senaste åren.

Något som är särskilt oroande i dag är den ökade psykiska ohälsan i Sverige. Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning i dag. Det är ett område där vi behöver ta ett helhetsgrepp. Den ökning som skett av personer med exempelvis utmattningssyndrom ser jag som ett symtom på att många saker inte står rätt till i vårt samhälle i dag, där särskilt kvinnor ofta drabbas, och krut måste läggas på förebyggande arbete.

När utmattningen eller andra former av psykisk ohälsa dock blir ett faktum finns ett stort behov av förbättring i bemötande, kunskap och förstärkning av kompetens inom hela rehabiliteringskedjan. Detta är något som vi vill satsa resurser på i vår budget. Många upplever sig illa bemötta då deras individuella situation inte passar in i ett stelbent system främst gjort för fysiska diagnoser. Jag har bland annat fått läsa om fyrabarnsmamman med asperger och tidvis andra diagnoser, som ständigt känt sig illa behandlad och diskriminerad och som inte fått förståelse för sin situation.

Fru talman! Sverigedemokraterna ser med oro på de iakttagelser som Riksrevisionen redogör för i sin granskningsrapport Bedömning av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa - en process med stora utmaningar. Sjukskrivningsprocessens utformning och de underlag som sjukskrivande läkare har att utgå ifrån är uppenbart inte anpassade för psykiska åkommor, som tyvärr blir alltmer vanligt förekommande. Enligt rapporten fungerar bedömningen av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa i dessa fall så pass dåligt att det finns en risk för att regelverket för sjukförsäkringen helt enkelt inte är rättssäkert, vilket vi anser måste åtgärdas snarast möjligt.

Fru talman! Det är dock inte bara de med psykisk ohälsa som har svårt att förstå de beslut om utförsäkring som fattas i dag. Jag har även fått läsa om en person som arbetade i tillverkningsindustrin och skadade sin rygg allvarligt. Personen sadlade om till väktare. När inte heller det fungerade sadlade denna person återigen om till tekniker. Trots detta förvärrades skadorna, och sjukskrivning blev följden. Efter detta hänvisades personen tillbaka till vaktyrket, som uppenbarligen inte fungerade, och sedan till arbete som tågvärd, trots att fackförbundet menade att detta yrke var olämpligt för någon med dessa skador. Historien slutade olyckligt. Personen är nu utförsäkrad och hemlös.

Självklart har jag inte alla insikter och hela bakgrunden till detta fall och om personen i fråga kanske hade kunnat ta ett annat arbete på arbetsmarknaden. Men en tillfällig form av sjukersättning med en långsam återgång till ett anpassat arbete efter den fysiska förmågan borde ha varit möjlig och en bättre lösning än utförsäkring och hemlöshet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Sammantaget ser vi med stor oro på den utveckling som skett inom sjukförsäkringen, både under den förra och den nuvarande mandatperioden. Vi är det parti som satsar mest resurser för en mer human sjukförsäkring. Vi har berörts av många människoöden där sjuka har kommit i kläm.

Sverigedemokraternas utgångspunkt är att den som är sjuk ska få bästa tänkbara rehabilitering och grundläggande ekonomisk trygghet. Och den som har möjlighet att bli frisk ska få bästa tänkbara förutsättningar och incitament att återgå i arbete. För att skapa förutsättningar för det har vi ett antal förslag i vårt budgetförslag och även i kommittémotioner. Vissa förslag kommer att behandlas senare.

Först och främst satsar vi 100 miljoner kronor för en förbättrad sjukskrivningsprocess och en förstärkt rehabiliteringskedja. Vi menar att med en förstärkt rehabiliteringskedja, där sjuka får hjälp att bli friska och friska får hjälp att komma i arbete, behövs ingen bortre tidsgräns. Sverigedemokraterna kommer inte att verka för återinförande av en bortre tidsgräns enligt den tidigare modell som har funnits. Vi föreslår därför en förstärkt rehabiliteringskedja med regelbunden personlig kontakt, med avstämningsmöten och med kontrollstationer som involverar både den enskilde, arbetsgivaren, hälso- och sjukvården samt Försäkringskassan. Parallellt med detta behöver givetvis också stora satsningar göras på ökade resurser till svensk sjukvård.

Fru talman! Vi anser även att den bedömning som ska göras efter dag 180 i dagens rehabiliteringskedja, då den försäkrade prövas mot arbete på hela arbetsmarknaden, är för stelbent och inte tar hänsyn till individens situation. Just vid dag 180 har det skett många utförsäkringar den senaste tiden. Enligt en rapport från Inspektionen för socialförsäkringen håller inte bedömningarna vid dag 90 och dag 180 tillräckligt god kvalitet.

Mot bakgrund av detta föreslår vi i stället att regeringen utreder möjligheten att man från dag 180 prövas mot en bredare arbetsmarknad än bara sin tidigare arbetsplats, men enbart mot yrken inom sitt eget kompetensområde i stället för mot teoretiska arbeten på hela arbetsmarknaden. Detta är något som vi också satsar resurser på i vår budget.

Som tidigare nämnts har antalet avslag på ansökningar om sjukersättning ökat dramatiskt under den förra mandatperioden. Den socialdemokratiska regeringens åtstramningar har lett till att så många som åtta av tio får avslag på ansökan om sjukersättning, vilket är en oroande utveckling som vi ser kritiskt på. Att få avslag kan vara ett stort slag i ansiktet, där kvinnor är särskilt hårt drabbade.

En person som bland annat har kronisk värk och kraftigt nedsatt arbetsförmåga beskriver sin situation enligt följande:

Jag har sökt sjukersättning så många gånger men har fått avslag på avslag. När det sista avslaget kom bröt jag ihop. Allt blev svart. Om man slapp den ekonomiska stressen och slapp kämpa varje dag i kontakterna med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen skulle man kanske inte bli friskare, men man skulle må psykiskt bättre. Jag orkar inte ens höra talas om Försäkringskassan längre, eller om Strandhäll och Socialdemokraterna. Jag känner mig trött och likgiltig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Fru talman! Sverigedemokraterna vill i stället lätta på regelverket, så att fler kan få ta del av sjukersättningen, genom att införa ett nytt mindre permanent och tillfälligt spår av sjukersättning där kontrollen av arbetsförmågan kan omprövas och möjligheterna till vård och rehabilitering ses över. Vi vill även stärka garantiersättningen och höja nivån med 300 kronor per månad och stärka bostadstillägget genom att höja taket till 6 000 kronor per månad för att öka den ekonomiska tryggheten för de mest utsatta.

Vi har även förslag på att skapa positiva incitament att återgå i arbete. Vi menar att man när man återgår till lönearbete på upp till 25 procent ska få behålla hela sin ersättning från Försäkringskassan för att det ska skapas positiva morötter att prova på arbetslivet igen.

Vi har även en rad andra förslag, men jag hänvisar till vår budget och vår kommittémotion som ni gärna får läsa.

Jag önskar alla en god jul och ett gott nytt år.

Fru talman! God morgon! Eftersom riksdagen i det första steget av budgetprocessen beslutade om en annan utgiftsram för detta område än den som Centerpartiet hade velat ha kommer vi att avstå från att delta i omröstningen om detta område. I stället hänvisar jag den som är intresserad att läsa vår budgetmotion och partimotion 2018/19:2610. Där står allt om vad vi vill på detta område.

I den budgetmotion som nu föreligger finns dock inte alla de reformer som Sverige verkligen behöver för att minska sjukskrivningarna. Därför tänker jag nämna några reformer som Centerpartiet vill driva.

Innan jag går in på detta måste jag uppmärksamma det som sades från Socialdemokraterna inledningsvis i debatten, nämligen att de vill se över normalt förekommande arbete. Det är bra att de kommer till insikt, eftersom det var en av de punkter som de drev igenom med buller och bång här i riksdagen för några år sedan. Dessutom vill de tillsätta en ny utredning om sjukförsäkringen. Vi har haft en sådan parlamentarisk utredning vars förslag alla faktiskt stod bakom. Det förvånar mig därför att inte fler av de viktiga reformer som den parlamentariska utredningen kom fram till har genomförts. Då vill jag poängtera att jag förväntar mig att Socialdemokraterna också tittar på ett företagsanpassat trygghetssystem för våra företagare. Det är viktigt. Det är nämligen våra företagare som ser till att Sverige fungerar. Det är genom företagen som vi får arbetstillfällen. Företagen riskerar nu, när de inte har möjlighet att ta ut till exempel sjukförsäkringen, att inte kunna nyttja de förmåner som de har varit med att finansiera.

Några andra förslag som Centerpartiet verkligen tycker är viktiga är att man tar bort de undantag som finns för flyktingar och att man också när det gäller det största ansvar som vi har för sjukförsäkringen ser till att vi får sjuktal på en jämn nivå i Sverige. Då behöver vi bland annat ge tidiga insatser för att människor ska kunna återgå i arbete. Det behövs avstämningsmöten mellan den som är sjukskriven och arbetsgivaren, Försäkringskassan och läkaren. Vi vet att detta inte fungerar i dag.

Så sent som i går talade jag med en man vid namn Bertil, som verkligen visade vilka brister som finns på detta område. Därför menar vi från Centerpartiet att samordningsansvaret måste lagstadgas.

Vi vill även förkorta den första sjukskrivningstiden som läkarna ger. Det är viktigt att vi kortar allt som har att göra med att verifiera att man är sjuk. Vi vill också att återgången till arbete ska vara flexibel på ett helt annat sätt än vad som i dag är möjligt i sjukförsäkringen. Det är viktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Kvinnor står i dag för en betydande del av sjuktalen. Vi vet att detta har ett starkt samband med familjebildningen och familjebildningsmönstren, och därför menar Centerpartiet att jämställdhetsaspekten av sjukskrivningarna behöver belysas på ett helt annat sätt än i dag.

Vi lever i en dynamisk värld, fru talman, där våra ungdomar vill studera och ser möjligheter i livet. Det är bra, och därför är det viktigt att den sjukpenninggrundande inkomsten blir överhoppningsbar för studenter.

Det finns en grupp människor som lever med funktionsnedsättningar, och de får sjukersättning när de är äldre. Det är oerhört viktigt att bryta utanförskapet för dem. Vi måste se betydligt större insatser från Försäkringskassan för att hjälpa dem att komma ut på arbetsmarknaden. De tjänar inte heller på att skriva in sig hos Arbetsförmedlingen, för då får de en betydligt lägre inkomst. Där finns det alltså ingen morot.

När det gäller ungdomar med aktivitetsersättning måste de verkligen - och det vill jag poängtera - på alla sätt få hjälp och stöd att kunna studera och få arbetsträning och arbetsprövning. De måste också få hjälp till anställningar med ersättningar.

Det måste i detta sammanhang också nämnas att det inom arbetsskadeförsäkringen finns osakliga skillnader mellan kvinnor och män, där kvinnorna drar nitlotten. Man har inte samma kunskap om sambandet mellan arbetet och de skador och sjukdomar som uppstår i kvinnodominerade yrken som man har när det gäller mansdominerade yrken. Därför menar Centerpartiet att arbetsskadeförsäkringen ska genussäkras, så att kvinnor och män får ett bra skydd på lika villkor. Det är dags nu, i 2000-talets Sverige.

Med detta, fru talman, vill jag tacka för den här terminen. Dessutom vill jag återigen poängtera att vi inte tänker delta i omröstningen på det här området.

Fru talman! Det jag tycker är det allvarligaste som har hänt i och med att den blåbruna budgeten - som alltså stöds av Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna - har gått igenom är att man återigen tömmer vår sjukförsäkring för att ge skattesänkningar till personer som knappt kommer att märka de extra tusenlappar de får i plånboken. Sju av tio sjukskrivna är kvinnor, och det är deras sjukförsäkring som nu töms på pengar. En stor förmögenhetsöverföring kommer att ske, från arbetarkvinnor till rika män som redan har det väldigt bra i samhället.

Samtidigt fortsätter tusentals människor att bli utförsäkrade. Tusentals kvinnor och män blir i dag misstrodda av handläggare på Försäkringskassan, som på grund av de hårda regler vi har behandlar människor som spelbrickor. Folk blir bollade mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, för sjuka för att jobba men hänvisade till en försäkringskassa som har fått order om att pressa ut människor ur sjukförsäkringen. Försäkringskassan har till och med själv sagt att reglerna för sjukersättningen inte går att använda.

Nu gör de blåbruna partierna så dramatiska nedskärningar på Arbetsförmedlingen att de personer som i dag skulle behöva arbetsträning och insatser för att kunna komma tillbaka till arbetslivet kommer att ha väldigt svårt att få det. Det är en slags dubbel förnedring för den som har blivit sjuk. Den som har blivit sjuk har dessutom ofta blivit det på grund av en dålig arbetsgivare och på grund av stressig arbetsmiljö i en underfinansierad hemtjänst eller sjukvård - det vill säga på grund av andras beslut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Den som har fått avslag på sin ansökan får i dag äta mindre, tigga hos vänner och bekanta och avstå från att köpa julklappar till barnbarnen - eller, som många gör, samla in pengar till juridisk hjälp för att överklaga avslaget från Försäkringskassan - bara för att kunna överleva. I det läget väljer alltså Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna att ta pengarna. Man tar dem från de sjuka och ger bort dem till personer som tjänar över 42 000 i månaden.

Det är alltså en gåva vi ger till de rikaste i samhället, från sjuka och från oss som betalar in till sjukförsäkringen. Trots att den person som i dag lyssnar på debatten har betalat in till sin sjukförsäkring under hela sitt liv tar alltså högerkantspartierna ut pengarna och skänker dem till miljonärer, som varken har bett om dem eller över huvud taget kommer att märka dem på sina översvämmade konton.

I stället för att sy ihop hålen i våra skyddsnät väljer moderater, sverigedemokrater och kristdemokrater att klippa sönder hela nätet. Genom sänkta ersättningar och indragna bidrag ska sjuka plötsligt trollas friska. Arbetslösa ska plötsligt få arbete. Men för de rika är det alltid tvärtom. De rika behöver en aldrig sinande ström av bidrag, avdrag och skattelättnader för att vakna på morgonen.

Det är lustigt, fru talman, att de högerextrema partierna av sverigedemokratisk typ ger miljon efter miljon till den yttersta eliten - som dessutom för ut pengarna ur landet. De driver igenom den mest aggressiva nedskärningspolitik jag har sett, i alla fall under min tid i riksdagen. De säljer ut det vi äger tillsammans, det vill säga välfärden. De tar de pengar som arbetarna har byggt upp för investeringar i barnen och de äldre och skickar ut dem i skatteparadis tillsammans med miljonärerna.

Vad händer sedan, när människorna märker effekten? Vad händer när lärarna stressar i vår offentliga sektor, som ju är den man har skurit ned på? Vad händer när sjuksköterskorna måste springa ännu snabbare i korridorerna, när förskolelärarna inte har tid med barnen och när pensionerna är för låga? Jo, då pekar dessa partier finger åt invandrare och minoriteter. I själva verket är det dock partierna själva som är problemet. Det är just partier som Sverigedemokraterna som nu ser till att pengar försvinner från välfärden, sjukförsäkringen och pensionerna. Det är de som monterar ned den trygghet vi har i välfärdsstaten.

Det handlar om 20 miljarder. Så stora är nedskärningarna i den blåbruna budgeten. Samtidigt som alla skriker om de enorma rekryteringsbehoven i välfärden i dag bränner de blåbruna överskottet i statens finanser på helt meningslösa skattesänkningar. Nu ställs alltså byggandet av tusentals billiga hyresrätter in. Miljöbudgeten är avskaffad, och man har gjort det ännu svårare att på sikt upprätthålla en välfärd som håller god kvalitet.

Därutöver vill Centern och Liberalerna i sina budgetförslag göra ytterligare omfattande nedskärningar på sjukpenningen och sjuk- och aktivitetsersättningen. Liberalerna föreslår ytterligare karensdagar för den som är sjuk. Kristdemokraterna och Liberalerna vill återinföra den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. De tycker nämligen att de, härifrån riksdagen i Stockholm, är bättre lämpade att avgöra om människor är sjuka eller friska än vad läkarna är.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Kristdemokraterna, vars budget nu har gått igenom, skriver i partiets motion att det är mycket positivt att så många människors sjukfall har avslutats i samband med de skarpa tidsgränser som har införts i sjukförsäkringen. Man skriver förtjust att utflödet av sjukskrivningar vid rehabiliteringskedjans tidsgränser har ökat och att avslagen på ansökan om sjukpenning blivit allt vanligare.

Kanske är det så, fru talman, att Kristdemokraterna tänker sig att de sjuka genom mirakel blivit friska, så som det berättas om att Jesus när han fick se Petrus svärmor ligga sjuk i feber, som det står i Bibeln, rörde vid hennes hand. Då lämnade febern henne, och hon steg upp och betjänade honom.

Men tyvärr tror inte jag att de sjuka botas genom handpåläggning, lika lite som vi kan se någon bli frisk genom att utförsäkras. Vad som i stället sker, med kristdemokratisk politik, är att de sjuka blir fattigare. Kristdemokraterna, tillsammans med Sverigedemokraterna och Moderaterna, har valt att dra pengarna ur systemet och i stället hälla dem över mångmiljonärerna.

Vi, tillsammans med svenska folket, kommer inte att acceptera det. Vi kommer att förändra det.

Med detta hänvisar jag till det särskilda yttrande vi har tillsammans med Miljöpartiet och Socialdemokraterna.

Fru talman! Nooshi Dadgostar kommer med väldigt högtravande ord om hur M, KD och SD skulle ta pengar från de utsatta och ge pengar till de rika. Men har Nooshi läst budgeten och M:s och KD:s reservation? Det är ju exakt detsamma som övergångsregeringens förslag. Det är ju ingen skillnad i ramarna på utgiftsområde 10 mellan övergångsregeringens förslag och M:s och KD:s reservation - ingen!

Särskilt attackerar Nooshi Dadgostar Sverigedemokraterna. Har du läst våra siffror i budgeten, Nooshi Dadgostar? Vi satsar 4,475 miljarder på utgiftsområde 10. Är det att dränera detta utgiftsområde för de sjuka?

På riktigt, Nooshi - snälla, läs budgeten!

Nooshi Dadgostar framför också en väldigt stor rädsla över Sverigedemokraternas möjliga inflytande över en framtida budget. Vilken är den värsta farhågan? Är det att sjukersättningen ska höjas med 300 kronor i månaden för de mest utsatta, eller är det kanske att taket i bostadstillägget ska höjas till 6 000 kronor? Är det värsta att vi satsar 100 miljoner på rehabiliteringskedjan för att de med psykisk ohälsa ska få ett bättre bemötande? Är detta kanske det värsta förslag vi har? Eller är det att man ska få en snällare bedömning vid dag 180, så att färre ska behöva utförsäkras med orimliga bedömningar?

Vilket av dessa förslag tycker du är det värsta förslaget från SD, som du är så fruktansvärd rädd för, Nooshi Dadgostar?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Fru talman! Tack, Julia Kronlid, för frågan!

Jag betackar mig för den typ av härskarteknik som Julia Kronlid använder sig av när hon säger att jag skulle vara på det ena eller det andra sättet i mina tal. För mig är detta en viktig fråga.

Detta är ju en övergångsbudget. Det är en helt opolitisk budget. Vi har byggt upp 60 miljarder i statens finanser. Det ni gör - ursäkta mig, fru talman, det Sverigedemokraterna gör - är att bränna upp överskottet. Ni har maxat er politik. Detta är den maximala politiken från den andra sidan. Den innebär inga förbättringar.

Sverigedemokraterna kommer dragandes med sin egen fejkade budget, där de påstår att de har pengar hit och drar in pengar där. Det har väl ingen betydelse vilken budget Sverigedemokraterna lägger fram - de röstar ju ändå i riksdagen på Moderaternas budget! Sverigedemokraterna är en dörrmatta för Moderaterna, fru talman. Det har väl ingen betydelse vad de tycker och inte tycker.

Moderaterna är ett överklassparti, och Sverigedemokraterna springer efter. De vill inte förbättra sjukförsäkringen. Det Sverigedemokraterna gör är ju att rösta på Moderaternas budget. Julia Kronlid kan stå och prata om precis vad hon vill här uppe - det är moderatbudget och moderatpolitik som kommer utav det.

Det är oerhört märkligt att jämföra sin egen politik med en opolitisk budget. Ni har inte förändrat någonting. Det finns ju ingen förändring från den opolitiska budgeten i Moderaternas budget. Det är det som är det märkliga. De pengar som jag menar skulle ha använts till att förbättra sjukersättningen och sjukpenningsystemet skickar ni iväg i skattesänkningar. Då försvinner ju pengarna - då finns det inga resurser kvar.

Fru talman! I det ena anförandet vill Dadgostar framföra någon sorts stor rädsla för att SD skulle ha haft något inflytande över budgeten. Hon använder olika epitet och slänger dem såväl mot Moderaterna och Kristdemokraterna som mot Centern och Liberalerna.

Nu står Nooshi Dadgostar och säger att SD inte har någon betydelse och att vi inte har något inflytande alls. Nu tror jag att Dadgostar får ta och bestämma sig.

Oavsett detta är det så att jag har fått förtroende från 1,1 miljoner väljare att driva sverigedemokratisk politik. Självklart skriver vi också vår egen budget och framför den politik som vi vill framföra. Det är i alla fall mer än vad Vänsterpartiet har gjort. Ni har ju inte ens lagt fram en egen budget. Ni har ju inte ens en egen politik på detta område.

Jag ser det som ett ansvar: När väljarna har röstat in mig för Sverigedemokraterna vill jag föra vår politik. När detta inte gick igenom - när andra inte röstade på vår budget - valde vi det alternativ där vi ansåg att helheten var bäst. Då ansåg vi att Moderaternas och Kristdemokraternas budget var bättre än övergångsregeringens budget.

Fru talman! Jag tror att Julia Kronlid har missuppfattat budgetprocessen. Vi har alltså ingen regering; det är därför det har gjorts en överenskommelse om en övergångsbudget. Att många partier sedan inte har respekterat detta är en annan fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Det har ingen betydelse, så att säga, vad Julia Kronlid står här i talarstolen och säger, för hon kommer i slutändan att rösta på en moderat budget. Det är en moderat budget som slänger bort de sjukförsäkrades pengar till miljonärer, som ofta för dem ut ur landet. Detta är min poäng. Det Julia Kronlid gör när hon röstar på denna budget är att tömma sjukförsäkringen. Det går inte att genomföra den typ av förslag som Julia Kronlid kommer med om man samtidigt röstar på Moderaterna - de vill inte genomföra denna typ av förslag.

Jag känner varken någon stor rädsla eller något annat för Julia Kronlids parti, men det som Julia Kronlids parti gör när de röstar igenom denna budget är att försämra sjukförsäkringen. Det är ett problem för mig, oavsett vad Julia Kronlid säger att hon vill göra.

Fru talman! Återigen står Nooshi Dadgostar och jag här i talarstolen och debatterar tillsammans.

Jag tycker att det är anmärkningsvärt hur ledamoten väljer att uttrycka sig när det gäller Moderaternas och KD:s budgetmotion, som är ett komplement till övergångsregeringens förslag. Här säger ledamoten att vi tar ut pengar ur sjukförsäkringen. Jag skulle vilja att ledamoten på ett tydligt sätt redogör för hur pengar tas ut ur sjukförsäkringen. Om man läser Moderaternas och KD:s budgetmotion ser man väldigt tydligt att vi satsar betydligt mer pengar på sjukvård, på kömiljarden, på primärvård och på att bekämpa psykisk ohälsa än vad någon annan har gjort.

Jag skulle också vilja säga, om inte ledamoten kommer ihåg det, att ledamotens parti de senaste fyra åren har varit ett stödparti till den rödgröna regeringen, som i sin tur har skrivit ett regleringsbrev till Försäkringskassan där man har beslutat om det regelverk som Försäkringskassan förhåller sig till när det gäller hur sjukskrivningar och sjukersättning ska behandlas. Det tror jag att ledamoten måste ha i åtanke innan hon har åsikter om att Moderaterna och Kristdemokraterna tar ut pengar ur sjukförsäkringen.

Fru talman! Jag tackar för frågan.

Denna övergångsbudget är en opolitisk budget. Det finns ingen politik i denna budget. Det har byggts upp stora överskott i statens finanser som ska investeras i välfärd, utbildning och förbättrade ersättningssystem.

Det Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna gör är att slarva bort detta överskott. När Sveriges Kommuner och Landsting säger att man behöver 50 miljarder kronor för att upprätthålla kvaliteten i den välfärd vi har i dag väljer dessa ytterkantspartier - ett av dem är alltså Elisabeth Björnsdotter Rahms eget parti - att bränna de här pengarna på meningslösa skattesänkningar som inte ger någonting, som gör att rika personer kan få ytterligare semestrar och lägga sina pengar i olika bolag utomlands. Det är det som är mitt problem. Dessa pengar skulle ha behövt läggas på sjukersättningar eller ytterligare välfärdssatsningar.

Jag instämmer helt i att reglerna måste ändras. Det är vi helt på det klara med. Jag inser också att det som Elisabeth Björnsdotter Rahm gör är att vädja till mig som vänsterpartist att ändra de regler som ledamoten själv har varit med och infört. Jag har naturligtvis stor förståelse för att Moderaterna vädjar till Vänsterpartiet att skydda svenska folket från Moderaterna, men det kanske inte är Elisabeth Björnsdotter Rahms uppgift att göra det. Annars skulle jag vara mycket tacksam om vi tillsammans kunde förändra reglerna i sjukersättningen. Det innebär ju en omprövning av Moderaternas egen politik i det här fallet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Fru talman! Jag måste återigen påminna ledamoten Nooshi Dadgostar om att de senaste fyra åren har Socialdemokraterna och Miljöpartiet suttit i regeringsställning. Det anstår ett regeringsbärande parti att skriva regleringsbrev, och där har Vänsterpartiet varit stödparti. Moderaterna har ingen påverkan på hur man skriver ett regleringsbrev när man inte sitter i en regering.

Det är spännande att man talar om stora överskott. Det kanske inte är så konstigt att det är stora överskott i statsfinanserna i dag eftersom vi de senaste fyra åren har levt i en otrolig högkonjunktur. Då vore det anmärkningsvärt om man inte hade stora överskott i statens finanser. Dessa kunde Nooshi Dadgostar ha varit mer behjälplig med att satsa på sjukförsäkringen.

Fru talman! Allt detta som Elisabeth Björnsdotter Rahm påstår är mycket förvirrande.

Det är hennes parti som har infört de mycket hårda reglerna för sjukersättningen och de mycket hårda reglerna i sjukförsäkringen. Det är ju så man finansierar sina skattesänkningar för svenska miljonärer. Men nu står hon här i kammaren och vädjar till Vänsterpartiet att skydda svenska folket mot detta. Jag har förståelse för det, men jag hoppas också att det innebär att vi blir fler i riksdagens kammare som tillsammans sätter press, oavsett vilken regering det är, att förändra dessa regler.

Vänsterpartiet har varit ensamt i riksdagens kammare om att vilja förändra regelverket för sjukförsäkringen. Vi har naturligtvis legat på den förra regeringen om att förändra i de direktiv som har skickats till Försäkringskassan. För Moderaternas del har det varit mycket tyst i frågan, har jag förstått. Jag hör inte Moderaterna tala om detta. Det ni har gjort är att lägga de pengar som vi har byggt upp tillsammans i det här landet på meningslösa skattesänkningar i stället för investeringar i välfärden.

Fru talman! Vi har hört en tydlig vänsterpolitik här under en stund. Det är konstigt att Vänsterpartiet uttrycker sig på det här sättet när de har fått igenom så många förslag i den socialdemokratiska regeringen, vilket de många gånger har slagit sig för bröstet för under den gångna fyraårsperioden. Ändå säger Nooshi Dadgostar att det fattas pengar i Sveriges Kommuner och Landsting, att de vill ha mer till sjukvården. Då undrar jag varför Vänsterpartiet inte har sett till att det har blivit så. Nej, i stället har de höjt ersättningar och bidrag till personer. Det är något som förvånar mig och Centerpartiet.

Vi hörde också att Vänsterpartiet menar att kvinnor blir missgynnade med förslaget från vårt parti, Centerpartiet. Då undrar jag återigen varför Vänsterpartiet, som i högsta grad har varit medlöpare i de beslut som den socialdemokratiska regeringen har fattat, inte har satsat mer på kvinnor och medverkat till att de ska slippa vara sjukskrivna, det vill säga att de får hjälp och stöd för att kunna komma tillbaka till arbete. Och varför har ni inte satsat på jämställdhet och tittat på andra delar i sjukskrivningsprocessen som skulle medverka till en kortare sjukskrivning i stället för att bara höja ersättningarna? Man blir ju inte friskare av en höjd ersättning. Man återgår till arbete om man får hjälp och stöd att göra det. Varför har ni inte åtgärdat bristerna i jämställdheten?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Fru talman! Tack, Solveig Zander, för frågan!

Jag tycker att det är bra att Solveig Zander är ärlig i denna debatt om sjukförsäkringen. Centerpartiet vill inte lätta på regelverket i sjukersättningen. De tycker att ersättningsnivåerna är för höga. De vill inte lätta på reglerna när det gäller sjukersättningen, trots att Försäkringskassan själv menar att det här är ett regelverk som inte fungerar. Jag beklagar detta, för det innebär att det gör det svårare för mig och Moderaterna att pusha på för att lätta på regelverket för sjukersättningen.

Vi har naturligtvis vänt hela politiken från de åtta borgerliga alliansåren, då det bara var nedskärningar, privatiseringar och skattesänkningar som skulle lösa alla problem. Det såg vi ju att det inte gjorde. Bostadsbristen ökade, stressen på arbetsplatserna ökade, arbetsmiljön blev sämre och Arbetsförmedlingen fungerade sämre med mindre resurser.

Vi vände den politiken och har gjort stora investeringar. Vänsterpartiet har fått igenom investeringar i förlossningsvården och i äldreomsorgen, och vi har ökat insatserna för hemtjänsten. Vi fick igenom den historiskt största satsningen på den kommunala välfärden sedan 1993 i Sverige.

Jag instämmer dock helt i att det återstår saker att göra. Jag tycker ju att de överskott som vi har haft också framåt - det här är ju ett pågående arbete - ska investeras i sjukvården, i äldreomsorgen, i förskolan och skolan. Det är min övertygelse. Men det innebär inte att vi ska försämra ersättningssystemet. De ersättningar vi har är sådant som vi har betalat in tillsammans och som tillhör välfärden.

Fru talman! Det förvånar mig att Vänsterpartiet nu säger att regelverket inte fungerar och i nästa andetag menar att de har varit med och styrt och fått igenom fler personer i hemtjänsten och en förbättrad förlossningsvård.

Hon säger att vi har lämnat sjukskrivningsprocessen för att människor ska kunna vara sjukskrivna längre därhän. Men det stämmer inte. Sjukskrivningarna har ju blivit kortare. Det hörde vi i anförandet från Vänsterpartiet, men det var ju fel det också. Allt är fel! Vad är det egentligen ni vill? Ni har ju medverkat till att det är som det är och har gett direktiven till Försäkringskassan att färre ska vara sjukskrivna. Då är det fel också. Ni talar med kluven tunga.

Fru talman! Jag har lite svårt att hänga med i vad Solveig Zander talar om. Vad är det Centerpartiet vill? Det är vi många som undrar i dessa tider.

Sjukförsäkringen måste förbättras. Reglerna måste ändras. Det regelverk som infördes av den dåvarande borgerliga regeringen 2008 behöver förändras, för reglerna är för hårda. Människor måste ju känna att den försäkring som de själva har varit med och betalat till fungerar den dag som de inte kan arbeta längre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Självklart ska vi ha omfattande rehabilitering, och självklart behövs det insatser för arbetsträning och annat i syfte att man ska kunna komma tillbaka till arbetslivet. Det är detta hela systemet bygger på. Men då kan man inte göra stora nedskärningar på Arbetsförmedlingen och lägga alla våra gemensamma pengar på skattesänkningar till de absolut rikaste. Då fungerar det inte.

Fru talman! Jag tackar Nooshi Dadgostar.

Jag var tvungen att begära replik, för jag undrar var gränsen går inom politiken när det gäller svartmålning och påståenden om vad andra tycker och tänker.

Riksdagsledamoten beskriver det som att Kristdemokraterna i sin motion skulle vara förtjusta över de olika tidsgränserna. Förtjusningen från Kristdemokraterna har enkom att göra med att människor kan återgå till sitt arbete.

Under de senaste fem och ett halvt åren innan jag blev riksdagsledamot har jag varit chef, och jag har haft personal som har varit sjukskriven. Ibland har vi satt in ganska omfattande rehabiliteringsinsatser, och jag erkänner utan omsvep att både jag och arbetstagaren har varit förtjusta när detta har gett resultat och arbetstagaren har kunnat återgå till sitt arbete. Avslut ska alltid vara ett resultat av en fungerande rehabiliteringskedja, inte av snävare bedömningar.

Riksdagsledamoten nämnde så mycket, men låt mig snabbt kommentera budgeten. Inlägget handlade inte så mycket om utgiftsområdet, men det tål ändå att kommenteras eftersom det var så många påståenden.

Demagogin om skattesänkningar för de rika kan man givetvis köra med, men upplys då också dem som lyssnar om att det handlar om max 500 kronor i skattesänkning för en löntagare. Det handlar framför allt om att alla får en skattesänkning med vårt förslag. Den som tjänar 17 000 kronor i månaden får 0,8 procent i skattesänkning, medan den som tjänar 40 000 kronor i månaden får 0,5 procent. Det är alltså fokus på att sänka skatten för dem som inte har lika mycket.

Fru talman! Det viktigaste i denna debatt är att sätta fokus på den som är stressad och har blivit sjukskriven. Det viktiga är vad som händer ute i verkligheten. Det är det jag talar om.

Jag förstår att riksdagsledamoten tycker att det Kristdemokraterna skriver om i sin motion är något han har upplevt i sitt arbete. Men så ser det inte ut i verkligheten. Många människor blir misstrodda och får avslag, och läser man er motion ser man att det tas emot väldigt positivt utan att ni funderar på vad detta beror på. Nej, människor kommer inte tillbaka till arbetslivet, utan de blir utslagna och fattiga och kan inte överleva på annat än vänner och släktingar. Det är verkligheten.

Då blir det ganska verklighetsfrånvänt att skriva som Kristdemokraterna gör i sin motion att det är så bra att så många får avslag på sin ansökan om sjukpenning och att det är så bra att många blir utförsäkrade, för det är inte så att man kommer tillbaka till ett reguljärt arbete. Det är ingen svartmålning, utan det är verkligheten för många människor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Riksdagsledamoten bör ta in detta och gå ut och träffa människor och prata med dem som faktiskt får möta Försäkringskassan och känna inpå bara kroppen att de inte blir trodda och inte har möjlighet att komma tillbaka, vare sig med rehabilitering eller insatser.

Hans Eklind kan såklart tala om procentsatser, för då ser det alltid mycket bättre ut för den som är låginkomsttagare. Men låt oss i stället tala om antalet kronor man får. En låginkomsttagare får kanske en femtiolapp medan en höginkomsttagare får 500 kronor. Det är ingen bra fördelning, och dessa pengar hade behövts för att förbättra försäkringssystemet.

Fru talman! Meningslösa skattesänkningar, står representanten för Vänsterpartiet och säger i riksdagens kammare. Jag förvånas inte, för det är så Vänsterpartiet ser på skattesänkningar: De är alltid per definition meningslösa.

Men säg det till den pensionär som får 1 300 kronor i skattesänkning tack vare det förslag som vann kammarens bifall. Jag tror inte att denna pensionär skulle instämma i åsikten att den skattesänkningen är meningslös. Vi vill göra mycket mer, men detta är en budgetreservation.

Enligt riksdagsledamoten skulle Kristdemokraterna tycka att det är positivt att människor blir misstrodda. Jag tänker inte sänka mig till den nivån. Ledamoten kan inte ha läst vår motion på ett ärligt sätt, och hade ledamoten uppfattat att det stod så i vår motion borde hon ha ställt en fråga om det och inte stått här och svartmålat och påstått saker. Det finns inget i vår motion som ens kommer i närheten att berättiga ledamoten att påstå sådant i Sveriges riksdag.

Fru talman! För alla dem som lyssnar på debatten är det bara att gå och se efter vad Kristdemokraterna har skrivit i sin motion. De säger att det är mycket positivt att människor får avslag på sin ansökan och att det är mycket positivt att man efter 180 dagar inte längre får sjukersättning. Men vi vet alla att man inte kommer tillbaka till arbetslivet.

Hans Eklind kan säga att det inte är sant och att det inte var så ni menade. Men vad menade ni då? Ni kanske skulle ha skrivit det ni menade i er motion, för det var i så fall inte det som det stod.

Vi vet ju att det är så det funkar. Annars hade ni väl lagt mer pengar på sjukersättning. Men det här är den maximala politiken från ytterkanten. Ni har inte tillskjutit en enda krona till sjukersättningen, och då kan den inte förbättras. Det måste bli så här många avslag om sjukförsäkringen inte förbättras.

Ni måste försvara detta system om ni har denna budget. Så enkelt är det.

Fru talman! Alla kan drabbas av sjukdom eller skada. Det finns ingen rättvisa i det, utan det bara händer. Sjukdomen kan vara medfödd eller drabba en plötsligt under livet. Då är det viktigt att sjukförsäkringen träder in med en inkomstbortfallsförsäkring för den som är så sjuk att den inte kan utföra något arbete. En viktig grundbult är att den försäkrade känner att sjukförsäkringen går att lita på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Jag är säker på att alla som kan vill arbeta. Ingen vill vara sjuk, men tyvärr blir en del sjuka eller skadade. Då är det viktigt att samhället träder in och ger det stöd och den hjälp som behövs för att möjliggöra en återkomst till arbete.

Jag satt med i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen ett tag. Där kom man fram till att den bortre tidsgränsen skulle kunna tas bort om den ersattes med andra avstämningspunkter. Dessa punkter skulle vara till stöd och hjälp för den enskilde så att denne skulle få rätt insatser i form av rehabilitering och sjukvård. Men regeringen valde att plocka bort den bortre tidsgränsen utan att införa några andra insatser, och i dag ser vi att tillämpningen av regelverket för sjukskrivning har blivit betydligt hårdare och att fler får avslag.

Liberalerna anser att vi måste ha en sjukförsäkring som är rättssäker samtidigt som den är flexibel, empatisk och hållbar över tid. Den försäkrade måste kunna lita på att försäkringen och samhället ger de insatser som finns. Vi måste också se till att olika samhällsaktörer samarbetar och förstärka hälso- och sjukvårdens möjligheter så att individen kan få tillbaka sin arbetsförmåga om så är möjligt.

Satsningar såsom sjukskrivningsmiljarden och kömiljarden har varit viktiga för att korta väntetiderna inom vården och se till att rätt insatser görs vid rätt tid. Under utgiftsområde 9 vill vi liberaler återinföra kömiljarden, vilket i förlängningen skulle påverka vårt utgiftsområde genom kortare behandlingstider. Dessa skulle i sin tur i förlängningen leda till kortare sjukskrivningar. Vi vill också att arbetet med att utveckla Finsam fortsätter.

Vi anser att regelverket kring sjukskrivningarna är väldigt fyrkantigt. Det är oftast inte anpassat till individen, utan individen får anpassa sig till regelverket. I dag kan man vara sjukskriven på 100, 75, 50 eller 25 procent, vilket innebär att man jobbar 0, 10, 20 respektive 30 timmar i veckan. Om man till exempel har varit sjukskriven på halvtid och jobbat 20 timmar i veckan är nästa steg att jobba 30 timmar i veckan. Det är en utökning med 2 timmar per dag, och det är ett väldigt stort steg för den som har varit sjuk.

Vi anser att vi måste vara flexibla och tillåta en ökning som inte har ett steg på 10 timmar i veckan. Om personen har möjlighet att jobba 22 timmar ska vi uppmuntra det utan att individen känner ett hot om att bli av med sin sjukersättning. Enligt dagens regelverk måste man också vid halvtidssjukskrivning jobba halva arbetstiden varje dag. Men det kanske är så att man mår bra av och klarar av att jobba 5 timmar per dag och få en dag ledigt i veckan för att vila upp sig. Den möjligheten finns inte i dag. Vi behöver en mer flexibel försäkring som är anpassad till individen.

Liberalerna hade en egen budgetmotion för detta utgiftsområde. Då vår budget föll i förra veckans budgetvotering hänvisar jag till vårt särskilda yttrande.

Fru talman! Jag vill avslutningsvis tacka tjänstemännen i riksdagen, som med glatt humör och god service sett till att vi rott denna något annorlunda höst i hamn. Jag önskar er alla en vilsam jul och ett gott nytt år.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Fru talman! I dag debatterar vi utgiftsområde 10, som rör ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning.

Den här hösten har präglats av försök till konstruktiva samtal om hur Sverige ska styras framåt efter ett komplicerat valresultat. Processen fortgår. Den är utdragen men viktig.

Övergångsregeringen har under den här tiden lämnat en budget till riksdagen. Det är en övergångsbudget. Principerna för denna togs fram tillsammans med oppositionen och syftar till att inte föregå regeringsbildningen. Därmed ska budgeten inte innehålla ny politik som binder upp kommande regering.

Trots det har Kristdemokraternas och Moderaternas budgetförslag röstats igenom med stöd av Sverigedemokraterna. Denna budget innehåller stora skattesänkningar och en slaktad miljö- och klimatbudget. Trots behovet av en kraftfull klimatpolitik för att hejda klimatförändringarna under den korta tid vi har på oss skär M och KD bort det mesta inom miljö och klimat.

Flygskatten tas bort helt. Flyget slipper nu helt betala för de enorma klimatutsläpp som det orsakar. Skatten på bensin och diesel sänks så att det blir mindre lönsamt att byta till en miljöbil. Miljarder i klimatinvesteringar skärs bort. Det är pengar som skulle kunna gå till satsningen på biogas. Cykelbanor dras undan. Klimatprojekt över hela landet får skrotas. Stödet till solceller skärs ned rejält, och många svenskar som vill sätta upp solceller på sina villatak kommer nu att tvingas skrota planerna. Skyddet av värdefull natur halveras. Det här är bara några exempel.

Det är också många personer som kommer att förlora sina jobb runt om i landet. Moderaterna och Kristdemokraterna har inte brytt sig om att göra några konsekvensbeskrivningar av vad besluten kommer att innebära för sakfrågorna, för de människor som jobbar med dem eller för de människor som förväntar sig att få stöd eller inkomster som de nu inte kommer att kunna få.

Det utgiftsområde som vi i dag debatterar innehåller medel för sjukpenning, rehabilitering, arbetsskadeersättningar, aktivitets- och sjukersättningar, merkostnadsersättningar, handikappersättningar och så vidare.

Budgetpropositionen har som sagt beslutats av en övergångsregering. Förslaget utgår från 2018 års budget med justeringar för pris- och löneomräkningar och med beaktande av en ändrad makroekonomisk utveckling.

Eftersom Moderaternas och Kristdemokraternas förslag till budget gick igenom i kammaren förra veckan och de utgiftsramar som beslutats och som nu gäller i andra steget av budgetprocessen är andra än de vi förespråkat väljer vi att avstå från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 10.

Jag skulle också vilja passa på att önska god jul och gott nytt år till alla ledamöter och alla tjänstemän i riksdagen.

(Applåder)

Fru talman! Samhällets utgifter för sjukfrånvaron är höga. Kostnaderna för sjukpenning och rehabilitering uppgick till 32 miljarder år 2014. I år beräknas de ligga på runt 37 miljarder kronor. Detta kan jämföras med situationen år 2010, då motsvarande siffror låg på 20,5 miljarder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Jag skulle vilja påminna de ledamöter som deltog när Försäkringskassans tillförordnade generaldirektör var på besök i socialförsäkringsutskottet om att hon var väldigt tydlig angående de direktiv hon hade fått om att sjuktalen skulle sänkas. Samtidigt var hon väldigt tydlig med att 98,5 procent av alla sjukskrivningar beviljades. Det stämmer alltså inte riktigt med beskrivningen som ges av alla som är utförsäkrade och inte får sina sjukskrivningar beviljade.

Våra trygghetssystem ska vara ett stöd för dem som drabbas av sjukdom eller funktionsnedsättning. Ur individens perspektiv leder sjukfrånvaro till sämre privatekonomi, och en lång frånvaro från arbetslivet leder ofta till färre sociala kontakter i vardagen. Utanförskapet är både ekonomiskt och socialt. För mig är det självklart att samhällets insatser i möjligaste mån ska inriktas på att hjälpa personer tillbaka till arbetslivet. Den som är sjuk eller skadad och inte kan arbeta ska självklart ha rätt till ersättning, vård och rehabilitering. Men den som har eller får tillbaka sin arbetsförmåga måste alltid få rätt till stöd och hjälp att komma tillbaka i arbete igen.

Fru talman! Att som regeringen avveckla den bortre tidsgränsen och återigen öppna för att förtidspensionera fler tycker jag är fel väg att gå. I stället bör sjukförsäkringssystemet reformeras för att dels bryta den negativa utvecklingen, dels skapa en långsiktigt stabil sjukförsäkring som inte uppvisar de variationer över tid som gällt hittills. Möjligheterna och drivkrafterna att agera för att hjälpa människor tillbaka till arbetslivet måste stärkas för samtliga aktörer i sjukförsäkringssystemet: den försäkrade, arbetsgivaren, läkaren och handläggaren på Försäkringskassan.

Fru talman! Alla människor definierar sin egen hälsa utifrån sitt eget sammanhang. Samverkan mellan sjukdom och hälsa är enkel att se intuitivt, men det är ibland svårt att dra gränser mellan dessa. Sjukdom skapar ofta känsla av ohälsa. Samtidigt kan en upplevd ohälsa i sig skapa sjukdom. Arbetsförhållanden kan skapa en känsla av ohälsa, och en upplevd dålig hälsa kan påverka hur man upplever sina arbetsförhållanden. På samma sätt är begreppet arbetsförmåga svårt att objektivt definiera. Arbetsförmågan beror helt på vilket arbete som avses.

Psykisk ohälsa är en övergripande term som innefattar nedsatt psykiskt välbefinnande, diagnosticerade psykiska sjukdomar och psykisk funktionsnedsättning. Psykiatriska diagnoser är sedan 2014 den vanligaste sjukskrivningsorsaken. För att motverka en utveckling mot allt fler och allt längre sjukfall i psykiska diagnoser bör stödet vid psykisk ohälsa förbättras.

Som framgått är frågor om hälsa och arbetsförmåga komplicerade och mångfacetterade. Situationen kompliceras dessutom vid de psykiska diagnoserna. Vi vet trots allt ungefär hur lång tid det tar för ett brutet ben att läka, och vi vet ungefär hur arbetsförmågan påverkas av detta brutna ben. Det ser dock annorlunda ut för psykisk sjukdom. Därför behöver vi skapa ett nytt spår i rehabiliteringskedjan för psykiska diagnoser då tidsgränserna i den befintliga kedjan egentligen är bättre anpassade för traditionella sjukdomstillstånd.

Fru talman! Jag menar att man tidigare i en sjukskrivning bör undersöka om den sjukskrivne skulle må bättre av andra arbetsuppgifter på arbetsplatsen eller hos arbetsgivaren. Till denna del knyts en särskild satsning hos Arbetsförmedlingen för att skapa ett särskilt system för arbetsbytare som av hälsoskäl behöver byta jobb. I detta steg vill vi även bjuda in arbetsmarknadens parter att se över möjligheten att ta en mer aktiv roll i den omställningen för den sjukskrivne.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Det finns en bred konsensus hos våra expertmyndigheter att arbetsgivaren har en nyckelroll i arbetet med att minska sjukfrånvaron. Jag ser ett tydligt behov av att skapa en bättre incitamentsstruktur för arbetsgivare när det gäller det förebyggande arbetet med psykosocial arbetsmiljö samt tidiga insatser och bättre rehabilitering.

Läkaren har en nyckelroll i sjukskrivningsprocessen. Läkaren ställer diagnos och dokumenterar arbetsförmågebesvär. Detta arbete är komplext, vilket bland annat har att göra med svårigheterna kring begreppen sjukdom och arbetsförmåga. Till sin hjälp har läkaren det försäkringsmedicinska beslutsstödet. Ett bättre sätt att få läkarkåren att ta ansvar för sjukfrånvaron vore att, precis som Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi föreslår, tydliggöra för patienten att det är Försäkringskassan och inte läkaren som beslutar om rätten till ersättning. Försäkringskassan bör därför kunna sätta upp kvalitetskrav för vårdgivare som skriver ut sjukintyg. Kraven kan exempelvis bestå i att läkarna ska ha vissa kunskaper om reglerna i sjukförsäkringen och hur man bedömer arbetsförmågan.

Fru talman! Hälso- och sjukvården har en central roll för att bryta långvarig sjukfrånvaro, men samspelet med sjukförsäkringen behöver förstärkas. Den grundläggande brist på samverkan som följer av att sjukvården och sjukförsäkringen finansiellt och organisatoriskt inte har starka gemensamma intressen och mål måste balanseras bättre än i dag.

Inspektionen för socialförsäkringen konstaterar att tidiga rehabiliteringsinsatser innan en sjukskrivning har bättre förutsättningar att förhindra en framtida sjukfrånvaro än att öka återgången i arbete bland redan sjukskrivna. Därför bör möjligheterna att genomföra tidiga rehabiliteringsinsatser stärkas. Utvärderingar av tidigare insatser mot psykisk ohälsa innan och efter sjukskrivning har visat att de behandlingar som sätts in innan sjukskrivning hade god effekt på patientens hälsa, medan de som sattes in efter sjukskrivningen hade mer begränsad effekt.

En arbetsgivare kan erbjuda sin personal skatte- och avgiftsfri personalvårdsförmån i form av motion och annan friskvård av enklare slag. Inom ramen för friskvård omfattas även stresshantering enligt Skatteverket. I dag finns också en möjlighet för arbetsgivare att göra avdrag för kostnader för förebyggande behandling om arbetsgivaren kan visa att behandlingen syftar till att den anställde ska kunna fortsätta att förvärvsarbeta. De möjligheterna bör utvecklas så att anställda och arbetsgivare uppmuntras att agera förebyggande i allt större omfattning.

Moderaterna har inga egna yrkanden inom utgiftsområde 10, då de förslag jag beskrivit kräver beredning. Jag yrkar därför bifall till förslaget i socialförsäkringsutskottets betänkande 2018/19:SfU1 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning.

Jag vill sälla mig till Emma Carlsson Löfdahls tack till alla medarbetare med önskan om en god jul.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

(Applåder)

Fru talman! Utgiftsområde 10 är en av de största posterna i statsbudgeten. Trots detta har det i den budget som lagts fram av Moderaterna inte föreslagits en enda extra krona. Samtidigt hör vi från talarstolen otroligt många olika förslag som ska genomföras.

Vi får också höra om en satsning på Arbetsförmedlingen för arbetsbytare. Vi vet alla att det ska göras stora neddragningar på Arbetsförmedlingen. Hur ska det finansieras?

Fru talman! Om ledamoten Pettersson lyssnade på vad jag sa hade hon hört att jag sa att det var förslag som vi kommer att bereda. Det är därför vi inte har lagt fram dem i vår budget än så länge.

Vad gäller Arbetsförmedlingen tillhör den frågan givetvis inte detta utskott. Men jag kan upplysa ledamoten om att de neddragningar på Arbetsförmedlingen som ingår i Moderaternas och Kristdemokraternas budget motsvarar ungefär 700.

I dag finns det 14 000 anställda inom Arbetsförmedlingens område. Den neddragning som är planerad ska ske i dialog och med naturliga avgångar enligt den plan som finns i den budget som Moderaterna och Kristdemokraterna lagt fram.

Fru talman! Ett av de viktigaste sätten att få människor tillbaka i jobb är samarbetet mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Om man nu ska göra neddragningar hos Arbetsförmedlingen, hur ska den då kunna klara av att också sköta det uppdraget?

Ett sätt att få tillbaka människor är lönebidragsanställningar. Där spelar Arbetsförmedlingen en otroligt stor roll. Man kan till exempel ställa upp med att anpassa arbetsplatsen och så vidare, så att arbetsgivaren slipper. Det är också ett incitament för att våga ta in människor på arbetsplatsen.

Med de här neddragningarna ser jag inte hur vi ska kunna lyckas få tillbaka människor på arbetsplatserna.

Fru talman! Jag kan upplysa ledamoten Pettersson om att Moderaternas och KD:s budget även innehåller ett höjt tak i lönebidraget. Det ingår en satsning på 700 miljoner kronor till Samhall för att personer som står längst bort från arbetsmarknaden ska ges möjligheter att få sysselsättning eller större delaktighet på arbetsmarknaden. Jag ser med stor tillförsikt fram emot att vi ska få ett större deltagande på arbetsmarknaden och ett lägre antal människor i sjukskrivning.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut. På detta utgiftsområde innebär det att förslaget från Kristdemokraterna och Moderaterna inte innehåller några avvikelser från regeringens budgetförslag på området Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Vi kristdemokrater menar att försäkringar ska vara obligatoriska och solidariskt finansierade. Det handlar om människors trygghet under livets olika skeden. Vi vill också lämna utrymme för kompletterande lösningar och ett personligt ansvarstagande. Försäkringarna ska utformas så att den som är i behov av stöd och hjälp ska få det men också uppmuntras till att delta i åtgärder som kan leda till en god hälsa och en snabb återgång till arbetslivet efter skada eller sjukdom.

Fru talman! I dag är psykisk ohälsa den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Nästan hälften av alla sjukskrivningar som görs i dag utgörs av psykiatriska diagnoser. Här menar vi kristdemokrater att det är viktigt att man har med sig ett förebyggande arbete och perspektiv om man ska minska sjukskrivningstalen. Perspektivet måste vara brett, för det handlar givetvis inte bara om arbetsplatsen och problem som kan uppstå där.

Det behövs en politik som minskar stress och skapar förutsättningar för en bättre folkhälsa. Det handlar då mycket om att få ihop sitt livspussel. Vi behöver därför forma en politik som kontinuerligt strävar efter och söker bättre förutsättningar för den enskilde och familjen att få ihop sin vardag. Vi kristdemokrater vill därför ha en politik som ökar egenmakt och valfrihet; vi tror att det är på det sättet vi kan svara upp mot detta. Sedan kan man inte komma runt att satsningar inom exempelvis sjukvården och primärvården är viktiga, för om vi kan få ned köerna och handläggningstiderna har det naturligtvis inverkan även på det område som vi debatterar här i dag.

Vi kristdemokrater vill vara tydliga med att goda förutsättningar och villkor inom arbetslivet är centrala för att hålla nere sjukskrivningstalen. Här finns det anledning att uppmärksamma att det sker en utveckling inom arbetslivet som jag skulle vilja beskriva som lite dubbel. Den är dubbel i bemärkelsen att gränserna för var och när ett arbete ska utföras och när jag som arbetstagare förväntas vara tillgänglig blir alltmer luddiga. Utvecklingen är dubbel därför att den å ena sidan skapar möjlighet till en ökad flexibilitet. Det gynnar i så fall den anställde, för det kan göra det enklare att få ihop familjeliv med arbetsliv. Å andra sidan kan den leda till den direkta motsatsen, nämligen att det etableras en norm som gör att arbetet också sker på tidpunkter då det var tänkt att man skulle ha semester eller fritid. Det skapar stress, och det blir definitivt mindre tid för återhämtning.

Här menar vi kristdemokrater att det finns ett avgjort behov av mer kunskap om det moderna arbetslivets villkor och hur det påverkar familjeliv, barnens hälsa och den personliga hälsan.

För den som saknar arbetsförmåga på grund av sjukdom ska sjukförsäkringen utgöra en trygghet. Den som återfår arbetsförmågan, helt eller delvis, ska få den hjälp och det stöd som behövs för att återkomma i arbete. Allt annat är ett slöseri med både mänskliga och samhälleliga resurser.

Man kan naturligtvis studsa över att mer än 36,2 miljarder kronor utbetalades i sjukpenning under 2017. Men då ska man komma ihåg att det utöver dessa 36,2 miljarder kronor finns kostnader som inte kan räknas i kronor och ören. Det gäller de risker som finns med sjukfrånvaro i form av följdsjukdomar, social isolering och psykisk ohälsa.

Fru talman! Vi kristdemokrater bidrog inom ramen för den tidigare alliansregeringen till att möjligheterna stärktes för personer med sjuk- och aktivitetsersättning att prova ett förvärvsarbete, studier eller ett ideellt arbete. Det är dock ett faktum att de som i dag lever på sjuk- och aktivitetsersättning har en ekonomiskt mycket utsatt position som är svår eller omöjlig att påverka. Därför är vi positiva till att garantiersättningen och bostadstillägget har höjts samt till en sänkt skatt för personer med sjuk- och aktivitetsersättning.

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Fru talman! Sist men inte minst: Insatser för personer med funktionsnedsättning är oerhört viktiga. Detta är en grupp som är överrepresenterad i ett långvarigt utanförskap. Vi har pekat på att det är jättebra att det finns olika typer av statligt stöd vid anställning av personer med nedsatt arbetsförmåga. Detta att få gå till ett jobb, att få uppleva en arbetsgemenskap, att få känna att man har bidragit och att få känna att fritiden blir en ledighet och inte en svårighet - det är viktigt.

År 2007 tog alliansregeringen initiativ till att bryta utanförskap genom arbetsintegrerade sociala företag. De tar emot människor som står allra längst bort från arbetsmarknaden. I dag finns det 300 sådana företag, och vi kristdemokrater menar att de både kan och ska bli fler. Vi vill därför satsa på de här företagen.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut. Avslutningsvis vill även jag önska fru talman, alla riksdagens fantastiska tjänstemän och mina kollegor i socialförsäkringsutskottet en välsignad jul och ett gott nytt år.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 10.)

Fru talman! Vi ska nu debattera socialutskottets betänkande SoU1 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Det är ett för medborgarna ytterst angeläget område som var en av de frågor som rankades högst av väljarna i höstens val.

Efter valet har vi kunnat konstatera att den här hösten inte blev som alla andra. Statsministern röstades bort utan att de partier som gjorde det hade en plan för nästa steg i processen. Vi fick en övergångsregering som enligt regeringsformen har att administrera det som är nödvändigt för landet och som ska fungera. Men en övergångsregering kan inte ta politiska initiativ, den kan inte avgå och den kan inte utlysa nyval.

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Däremot måste den lämna en budget till riksdagen inom föreskriven tid. Det är en övergångsbudget som inte ska ge uttryck för något partis politiska viljeinriktning utan tillåta den tillträdande regeringen att sätta sin politiska prägel i en ändringsbudget snarast efter att den tillträtt.

Principer för hur en övergångsbudget skulle se ut förhandlades fram brett förankrat hos en majoritet av riksdagens partier. När vi sedan hade att ta ställning till övergångsbudgeten, som till punkt och pricka följde de principer man varit överens om, kom plötsligt Moderaterna på att det finns stora samhällsutmaningar som inte kan vänta på en ny regering och att de därför måste lägga fram en egen budgetmotion.

Den största samhällsutmaningen var uppenbarligen att med kraft sänka skatterna med 15 miljarder, mest för sådana som oss som tjänar bra. Flera andra partier följde efter. Glömd var principen om övergångsbudget, glömd var idén om att den tillträdande regeringen skulle ha möjlighet att sätta sin prägel på den ekonomiska politiken och glömda var alla diskussioner om ansvar för landet i en speciell tid. Att handlandet också kan komma att utgöra praxis vid liknande svåra lägen framåt i tiden - det hade man också glömt.

Fru talman! Jag har inte valt att ägna mig åt politik för att jag är intresserad av politiska spelteorier och taktiskt fulspel. Jag har valt att engagera mig för att jag vill vara med och utforma samhället i en riktning som jag, utifrån mina grundläggande värderingar, tror på. Jag vill vara med och ta ansvar både för landet som helhet och för de verksamheter som vi i socialutskottet har att hantera. Jag har några ledord för hur jag vill göra det. Det handlar om ansvarsfullhet, hederlighet, eftertänksamhet, sans och balans.

Den budgetprocess vi nu har bevittnat är tyvärr inte ett uttryck för något av mina ledord. Efter att först ha lämnat in sina egna budgetmotioner på temat önskelista inför julen bestämde sig Moderaterna och Kristdemokraterna för att stöka till det ännu mer. Under pågående process skulle man skriva ihop sig med nya texter och nya budgettabeller, och Sverigedemokraterna hakade självklart på. Först röstade Sverigedemokraterna på sin egen budget, sedan röstade man på Kristdemokraternas och Moderaternas budget och sedan gick man tillbaka till utskottet och förklarade att man inte stödde de ramar man just röstat på. Här någonstans hamnade man klart över gränsen till en direkt oseriös hantering. Konsekvenserna för individer, verksamheter, myndigheter, kommuner och regioner är inte överblickbara.

Jag menar, fru talman, inte att kritisera att riksdagen fäller en regeringsbudget. Det har hänt förr och kommer sannolikt att hända igen, men det normala måste vara att regeringen i ett sådant fall ska ha möjlighet att avgå eller utlysa extraval.

För att övergå till det utgiftsområde vi debatterar i dag vill jag börja med att konstatera att hälso- och sjukvård och äldreomsorg är stora och komplexa system med många inblandade aktörer. Det är inte alldeles enkelt att vare sig mäta eller utvärdera alla olika delar av systemet och hur de samverkar och hur de gagnar vårdtagare. Därför lämpar det sig sällsynt dåligt att möta utmaningar med enkla lösningar som låter sig beskrivas av klatschiga politiska oneliners.

Framför oss i dag har vi en tämligen klassisk borgerlig budget. Här styr man inte med tillit till vård- och omsorgspersonalens kompetens och förmåga att utveckla och utforma verksamheten till gagn för sina patienter, utan här handlar det om kontroll, piska och morot. Moroten består i att de som klarar av de kriterier som Moderaterna och Kristdemokraterna har satt upp får mer pengar. De som inte klarar det får inga pengar, trots att grundorsaken till att man inte klarar av sitt uppdrag från allra första början kan vara resursbrist. De redan rika regionerna och kommunerna har större möjlighet att få mer medan de fattigare riskerar att få mindre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Den största av vårdens och omsorgens utmaningar, nämligen kompetensförsörjningen, nämns förvånansvärt lite. Personalens arbetsvillkor, arbetsmiljö och påverkansmöjligheter tycks också ganska ointressanta. Modellen kömiljard som styrsystem präglar tyvärr även äldreomsorgen i denna budget. Man tar bort 2 miljarder till bemanning, kompetensutveckling, tekniksatsningar och fortbildning och tillför en form av kömiljard även på detta område. Risken för att det kommer att handla om siffertrixande, snarare än långsiktiga, hållbara lösningar, är inte oväsentlig.

På grund av den stora tidspressen och den bristande analysen i budgetarbetet blir planeringsförutsättningarna mycket svåra för huvudmännen. En ideologisk fråga, snarare än en stor ekonomisk, är det faktum att generell välfärd för barn och unga monteras ned. Man tar bort gratis simundervisning och lovaktiviteter för barn och inför i stället en fritidspeng som de med minst resurser får ansöka om.

Fru talman! Trots allt hoppas jag att vi på några viktiga områden kan hitta breda överenskommelser. Min bestämda uppfattning är att den här mandatperioden i stor utsträckning kommer att handla om vad vi kan komma överens om, inte vad som skiljer oss åt. Oavsett vilken regering som tillträder har vi det parlamentariska läge som vi har, åtminstone fram till ett eventuellt extraval.

Med de demografiska utmaningar vi alla känner till, med fler barn och fler äldre, är vår övertygelse att resursbehovet kommer att öka. Vi behöver också hitta effektivare sätt att bedriva verksamheter. Ny teknik behöver utvecklas och komma i användning, och vi kommer att behöva utbilda fler för att täcka verksamheternas behov.

För oss socialdemokrater kommer det alltid att vara viktigare att investera i välfärden än att sänka skatterna för dem som tjänar mest.

Fru talman! Vi socialdemokrater har inte väckt någon motion, då vi alltjämt anser att övergångsbudgeten borde ha gått igenom. Vår avsikt är att formulera vår politik på området i en ändringsbudget eller i en motion på en sådan. Då vi inte står bakom rambeslutet som är taget avstår vi också från att delta i beslutet om anslagsfördelningen inom utgiftsområdet och vill därför hänvisa till vårt särskilda yttrande tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

(Applåder)

Fru talman! Ganska snabbt när jag lyssnade på Kristina Nilssons anförande kom jag att tänka på uttrycket: Surt, sa räven. Den budget som Moderaterna och KD har lagt är en stark, offensiv budget som tar itu med alla de misslyckanden som skedde under de gångna fyra åren.

Det stämmer att vi har en övergångsregering, men vi har inte en övergångsriksdag. Moderater och kristdemokrater har inte glömt det, och man tillåts inte heller att glömma situationen i vår sjukvård när man är ute och besöker den. Nej, det här är att leva upp till de vallöften som vi gav till våra väljare om det som visade sig vara den viktigaste frågan i valet och som grundas i att människor känner en genuin oro för hur sjukvården har utvecklats under den gångna mandatperioden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Vi såg också, som ett besked på det, ett historiskt skifte ute i våra landsting där vi har haft de absolut längsta köerna i sjukvården i de röda landstingen. Tyvärr är ett landsting fortfarande helrött, och där ser vi också dessvärre en av de allra längsta köerna.

Det var långa köer 2006 när vi tog över, men vi ändrade detta genom kömiljarden. Trots det har Socialdemokraterna och Miljöpartiet valt att plocka bort kömiljarden. Den tänker vi nu återinföra. Men med facit i hand och utifrån hur väljarna har reagerat, är det inte så, Kristina Nilsson, att Socialdemokraterna och Miljöpartiet borde ha arbetat annorlunda för att beta av köerna i vården och se till att människor inte behöver sitta i väntrum utan få vård i tid?

Fru talman! Vi är överens, Camilla Waltersson Grönvall och jag, om att tillgängligheten i vården behöver förbättras, väntetider behöver förkortas och så vidare. Jag hör att Camilla Waltersson Grönvall talar om att vi inte har en övergångsriksdag men en övergångsregering. Det är sant, men jag kan inte se att det är särskilt relevant. Om det vore precis det här området som prioriterades av Moderaternas företrädare kan man fundera på det stora yxhugget i den här budgeten på 15 miljarder i skattesänkningar för till exempel mig själv och Camilla Waltersson Grönvall. Varför har man inte i stället satsat ytterligare pengar till hälso- och sjukvård, omsorg och så vidare? Det är den första frågan.

När det gäller den modifierade kömiljarden ska den nu också omfatta diagnostik, återbesök, rehabilitering, även andra vårdförlopp - det är oklart vilka - första linjens psykiatri för barn och unga och även köerna i cancervården så småningom. Alla de här detaljerna ska lösas genom överenskommelser med SKL. Eftersom det nu var så bråttom med den här budgeten undrar jag: När beräknar Camilla Waltersson Grönvall att den överenskommelsen kan vara klar och börja fungera i verkligheten? Och hur mycket kommer administrationen kring detta projekt att kosta?

Fru talman! Resultaten efter åtta år med en alliansregering var ganska tydliga. Vi har gjort det förut och vi kommer att göra det igen: Vi kommer att få rensa upp efter era sjukvårdsköer. Facit efter de här fyra åren är fortfarande fördubblade sjukvårdsköer och tredubblade köer för barn- och ungdomspsykiatrin. Det blir svårt att tycka att man inte ska vara ödmjuk som socialdemokrat när man ser vad man har ställt till med under fyra år i Sverige.

Låt mig också ta upp cancervårdens köer. Statsminister Löfven lovade att ingen skulle behöva vänta mer än fyra veckor. Vi vet att situationen har blivit betydligt värre. Där har också S, V och MP valt att reservera sig. Jag vill fråga: Varför?

Fru talman! Av vårt särskilda yttrande framgår just vad vi anser om att göra en ny cancerstrategi, som var det Camilla Waltersson Grönvall frågade om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Vår reservation utgår från de möten regeringen har haft med brukarföreningar, profession och övriga inblandade. Vi ser att man inte önskar en helt ny cancerstrategi. Man tycker att det är värdefullt att hålla i den cancerstrategi vi har och att se till att fortsätta vårda och utveckla den.

Att i stället använda tiden till att ta fram en helt ny cancerstrategi som ska föreläggas riksdagen ser vi inte som rimligt. Det kommer bara att leda till att det går åt mer tid. Det gagnar inte utvecklingen av cancervården.

Fru talman! Sjukvården är en av de grundläggande delarna i ett lands välfärdssystem. Om människor inte får tillgänglig vård av hög kvalitet finns det stor risk att de tappar tilltron till det gemensamma samhällskontraktet. Det skulle vara förödande för vårt svenska samhälle.

För fyra år sedan lovade Socialdemokraterna att korta vårdköerna i allmänhet och att fokusera på cancervården i synnerhet. Ett löfte till alla cancerpatienter var då att man skulle få behandling inom fyra veckor. Nu, efter fyra år, har vi facit: vårdköerna har fördubblats. Löftet om max fyra veckor mellan remiss och vård har inte heller infriats. Vi ligger alltså fortfarande långt ifrån målet för ledtider inom det standardiserade vårdförloppet för cancervården.

Vi är i ett läge där människor med allvarliga och dödliga sjukdomar inte får den hjälp de behöver. Människor dör med andra ord i väntan på vård i Sverige i dag.

Vilken plan har Socialdemokraterna för de cancersjuka som står i dessa kroniskt långa vårdköer i dag och som inte får vård i tid? Vi ska komma ihåg att för en cancerpatient räknas varje dag. Man har inte tid att vänta.

Min andra fråga är: På vilket sätt ska man kunna lita på att Socialdemokraterna ska kunna korta vårdköerna inom bland annat cancervården framöver, när de inte lyckades förra mandatperioden?

Fru talman! Jag har inga problem med att säga att vi måste fortsätta arbeta med att korta vårdköerna. Om det är vi alla överens. Det är snarare när det gäller hur det ska gå till som vi skiljer oss åt. Jag tror att vi behöver jobba tillsammans för att komma fram till alla goda sätt att jobba med frågan.

Man ska också komma ihåg att vårdköer inte säger allt om tillståndet i hälso- och sjukvården, till exempel om vad som händer med multisjuka äldre, kroniker och många andra. Det är en ganska omfattande del av hälso- och sjukvården. Det är svårt att få kläm på det om man bara diskuterar sättet vi har för att mäta vårdköer i dag. Det är viktigt att diskutera det, så att det inte bara blir ett siffertrixande och bollande med siffror utifrån det som är enklast att förhålla sig till.

När det gäller cancervården tycker jag att det var ett bra arbete som den borgerliga regeringen initierade. Vi socialdemokrater har fortsatt det arbetet. Det kommer att behöva fortsättas och utvecklas ytterligare.

Man löser inte vårdens utmaningar på tre år eller på en mandatperiod, kanske inte ens på två. Vi behöver en tydligare, mer långsiktig plan för hur det ska lösas. Där behöver vi nog alla på vår kant vara mer ödmjuka och diskutera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Fru talman! Jag noterar att jag inte fick svar på frågorna om man har en plan eller varför vi ska kunna lita på att man kan korta vårdköerna framöver.

Kristina Nilsson säger att vi nog bör jobba tillsammans allihop. Det håller jag med om. Det var därför vi bjöd in till en gemensam nationell samling för att diskutera de här frågorna. Bland andra Socialdemokraterna tackade nej. Tydligen var prestige viktigare.

I vår budget finns det flera konkreta åtgärder för att korta väntetiderna, bland annat inom cancervården. Men om ni inte vill titta på de tipsen finns det andra åtgärder man skulle kunna vidta omgående, i det här akuta läget. En är att se över regelverket för vård i utlandet. I dag är det många som väljer att vända sig till våra grannländer, inte minst inom cancervården. Köerna är kortare där. Men då måste man också lägga ut pengar i förskott, vilket är dyrt för många.

Har ni någon ambition att se över och förändra regelverket för vård i utlandet?

Fru talman! Jag kan glädja Per Ramhorn med att vi har en plan. Vi har en plan för vårdens framtida utveckling. Den omfattar inte stora skattesänkningar för de redan rika, utan den omfattar investeringar i hälso- och sjukvården, investeringar i personalen, i arbetsmiljön och i kompetensutveckling och vidareutbildning.

Vi behöver också lyssna till personalen och se till att de får de förutsättningar de behöver för att göra ett bra jobb. Det är nämligen inte vi, som står här i riksdagens talarstol, som löser det direkta mötet i vården för vårdtagarna. Det gör personalen.

Vi är övertygade om att det här är en väg vi kan staka ut genom att jobba tillsammans och med personalen, med forskningen och med professionen, så att det blir bättre i framtiden.

Fru talman! Kristina Nilsson, socialdemokrat, företräder ett parti som hade en plan för hälso- och sjukvården föregående mandatperiod. Den resulterade i väsentligt längre köer. I dag är det 93 000 människor. Man må tycka att det är en jobbig siffra och kalla det för dribblande med siffror. Men det är 93 000 människor som står i kö.

Ni hade en plan, Kristina Nilsson. Flera socialdemokratiska debattörer har konstaterat att sjukvården inte blev den viktiga frågan för Socialdemokraterna, eftersom den var ett misslyckande.

Fru talman! Min fråga till Kristina Nilsson blir i dag: Känns det då fel att göra något annorlunda? Kömiljarden var ett arbetssätt som ledde till kortare köer. Fler fick vård i tid. Är det då inte bättre att pröva det, jämfört med det ni har gjort under fyra år? Det var en plan som resulterade i längre köer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Fru talman! Det är precis den här typen av retorik som jag tycker att vi borde försöka att inte använda. Nu talar den borgerliga sidan om att vi har haft en mandatperiod på oss att lösa alla vårdens utmaningar och att vi inte har grejat det. Jag kan påminna om att ni hade två mandatperioder, Acko Ankarberg Johansson, och ni grejade det inte heller. Jag tror att frågan måste ses i ett längre perspektiv än så.

Jag tycker absolut att vi ska kunna göra saker annorlunda, prova nya vägar och så vidare. Men något annorlunda är inte att återinföra en kömiljard som vi redan har provat. Den hade en effekt i början, men vi vet alla - vi följer statistiken - att den tappade effekt tämligen snart. Att återinföra den tycker jag inte är något nytt. Det är att möta framtidens utmaningar med gårdagens lösningar. Det är inte särskilt ofta det är en smart väg.

Vi behöver säkert göra nya saker. Men då ska det inte vara gamla, redan beprövade och utdömda saker.

Fru talman! Jag håller med Kristina Nilsson om att man alltid behöver se hur det blev, vad som behöver förändras och förbättras. Det arbetet påbörjade vi. Kristina Nilsson har nämligen rätt i att när man har infört en metod och använt den en längre period kommer systemet att anpassa sig till det och inte göra de förändringar som är nödvändiga.

Vi var i färd med att just förändra. Men det blev ett maktskifte, och i stället återgick man till en metod där man skickade ut pengarna och sa att det räckte att skicka in en plan, inte att resultat skulle uppnås.

I stället har vi fått fördubblade köer. Nu är det dags att återgå till en metod där man förbättrar kömiljarden. Den hade brister på slutet, men man bör se till att det blir ett rejält tillskott och att det just är kortare köer som är målet. Hur ska människor annars kunna komma tillbaka i arbete? Hur ska människor annars få den vård som de behöver om de står i kö mer än i 90 dagar? Det är den inte den vård som vi kristdemokrater vill se.

Fru talman! Jag tror inte på kömiljarden som idé utifrån det som jag tog upp i mitt anförande, nämligen att de som har stora resurser och goda förutsättningar har större möjlighet att få mer pengar medan de regioner och kommuner som har sämre förutsättningar och mindre resurser riskerar att få mindre pengar. Det är min uppfattning att kömiljarden kommer att dra isär regioner och kommuner i stället för att bygga ihop landet. Det tycker inte jag är en bra väg att gå.

Jag skulle gärna vilja höra när Acko Ankarberg Johansson ska hålla sitt anförande om hon kan förklara hur lång tid det kommer att ta. Jag frågade också Camilla Waltersson Grönvall hur lång tid det kommer att ta innan dessa pengar kan användas med tanke på all den administration som kommer att behövas och alla de nya saker som kömiljarden ska omfatta. Jag tror inte att den kommer att kunna börja användas under 2019 över huvud taget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Fru talman! Det finns flera områden inom välfärden där situationen är väldigt allvarlig just nu. Ett av dessa områden ska vi debattera här och nu. Det är ett område som den rödgröna regeringen i stora delar har misslyckats med att hantera, nämligen hälso- och sjukvården, alltså utgiftsområde 9.

Sverige har i dag, som vi alla vet, långa vårdköer där människor far väldigt illa och till och med dör. Dessutom har förtroendet för den svenska sjukvården blivit rekordlågt, vilket naturligtvis är oerhört allvarligt.

Det grundar sig främst på att tillgängligheten under många år har varit i en nedåtgående spiral. Vårdköerna har tillåtits att växa år för år utan att ansvariga politiker haft någon plan för eller svar på hur man ska vända denna negativa utveckling.

Det som bekymrar mig särskilt är att antalet människor som står i vårdköer har ökat drastiskt under de senaste fyra åren. Jag skulle vilja påstå att de senaste fyra åren är fyra förlorade år för svensk sjukvård om man ser till hur många människor som i dag lider i dessa vårdköer.

Man kan konstatera nu i efterhand att den rödgröna regeringen inte hade förmåga att vända den negativa trenden när det gäller vårdköer. I stället har situationen eskalerat.

I somras hade var tredje patient väntat längre än vårdgarantins 90 dagar på sin behandling eller operation inom specialistvården. Vi pratar alltså om närmare 130 000 patienter av kött och blod som har väntat längre än vad som är tillåtet enligt hälso- och sjukvårdslagen. Detta är den högsta siffran sedan man började mäta köerna här i landet.

Dessutom, fru talman, tittade jag tidigare i dag på siffrorna när det gäller måluppfyllelsen för de standardiserade vårdförloppen för cancervården, och det var inte någon munter läsning. Jag ska ta upp några exempel.

När det gäller svår prostatacancer ska det från diagnos till behandling vara en maximal ledtid på 60 dagar. Men det visar sig att bara 4 procent av dessa patienter får vård inom den uppsatta ledtiden. När det gäller akut blodcancer får inte ens hälften av patienterna vård i tid.

Det här duger naturligtvis inte, fru talman. Det är ett gigantiskt misslyckande för hela samhället. Men framför allt är det en katastrof för den enskilda patienten och för anhöriga som tvingas att utstå detta omänskliga lidande.

Som jag sa tidigare ska man komma ihåg att för en cancerpatient räknas varje dag. Men, fru talman, det hade inte behövt vara så här.

Tittar vi ut och ser på hur det i är Europa och i våra nordiska grannländer så har man klarat att korta sina vårdköer och öka tillgängligheten i sjukvården. Då kan naturligtvis vi också göra det. Det kommer att krävas resurser. Men framför allt, fru talman, krävs det ett fokuserat och strategiskt arbete för att få bort vårdköerna.

Därför har vi föreslagit i vår budget en helt ny sjukvårdsreform som innehåller ett batteri av åtgärder inom flera områden inom sjukvården. Där har vi i stora delar hämtat inspiration från våra nordiska grannländer, främst från Danmark.

I Danmark hade man tidigare liknande problem med långa vårdköer, men där har man lyckats vända utvecklingen, vilket innebär att man i dag klarar tidskravet. Man har också en månadsgaranti där samtliga patienter får vård inom denna garanti.

Jag bor nere i Skåne och ser ofta på dansk television. Numera diskuterar man väldigt sällan vårdköer och långa väntetider i danska medier. Man har inga köer - två skilda världar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

I vår nya sjukvårdsreform inför vi en helt ny vårdgaranti som vi kallar patienträttsgaranti. Det är en riktig garanti med både livrem och hängslen, inte som dagens vårdgaranti som jag skulle benämna som en ren pappersprodukt.

Man ska komma ihåg att samhället alltid har ett ansvar för sina medborgare, och det ansvaret innebär också att samhället på alla sätt och vis ska se till att medborgarna får en snabb och säker sjukvård som minskar deras lidande. Men så är det tyvärr inte i dag, och det är något som vi vill förändra och kämpa för.

Fru talman! Vi anser också att man bör ta fram ett nationellt it-stöd för att få en helhetsbild av väntetider och tillgänglighet på samtliga sjukhus och vårdinrättningar i hela landet.

På så sätt skulle man kunna nyttja befintliga resurser på ett mer effektivt sätt och därmed korta väntetiderna för patienterna. Men det skulle också hjälpa patienter och anhöriga att se var i landet en specifik behandling eller operation har kortast väntetid för att då kunna söka sig dit, vilket i förlängningen innebär en ökad valfrihet för patienterna men också en stärkt patientmakt, vilket är mycket bra och viktigt.

En annan avgörande faktor för att öka tillgängligheten i vården, fru talman, är att kraftigt förbättra arbetsmiljö och villkor för landets vårdanställda. Detta är viktigt för att dels behålla befintlig personal, dels locka tillbaka personal som av någon anledning har slutat. Här finns det inga genvägar om vi ska klara framtida kompetensförsörjning inom vården.

I vår budget lämnar vi en rad förslag på åtgärder som skulle förbättra vårdpersonalens situation drastiskt så att vårdyrkena kan bli de drömyrken som de egentligen är.

Fru talman! Till sist handlar hälso- och sjukvården om människors liv och hälsa på ett sätt som vi tyvärr inte lever upp till i dag.

Som jag tidigare sa far många människor väldigt illa i vårdköerna. Det är helt oacceptabelt i vårt välfärdsland.

Med vårt förslag är jag helt övertygad om att vi kommer att vända den negativa utvecklingen inom sjukvården. Vår målsättning är inte att korta vårdköerna. Vår långsiktiga målsättning är i stället att ta bort dem helt och hållet. Vi ska inte ha några väntetider i vården som inte är medicinskt befogade. Jag är helt övertygad om att kan andra länder, så kan även vi!

(Applåder)

Fru talman! Ämnet för dagen tycks vara vårdköer. Det är helt naturligt. Det är viktigt att komma ihåg, tycker jag, att köerna inte säger allt om tillståndet i hälso- och sjukvården. Vi vet inte om det är rätt personer som står i kö eller om det finns personer som skulle behöva vård som står utanför kön. Det säger inte heller någonting om kvaliteten på den vård som ges.

Självfallet ska väntetiderna vara så korta som möjligt. Jag har aldrig träffat på någon vårdpersonal som har sagt: Vi vill gärna att våra patienter ska få vänta lite extra. Eller: Vi vill inte ge en så god kvalitet som vi kan. Personalens absoluta ambition är att alltid göra det bästa för patienterna.

Vårdköer är alltså till stor del en kompetensförsörjningsfråga. Vi vet också att uteblivna operationer och annat beror på att man inte har haft personal på plats. Det har exempelvis inte funnits någon anestesiutbildad sjuksköterska. Därför är det viktigt att jobba med kompetensförsörjningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Det är bra att Per Ramhorn har höga ambitioner för sjukvården. De reformer han räknar upp kräver stora resurstillskott, vad jag förstår. Eftersom vi minns uttalanden från ledande sverigedemokrater - exempelvis att SD kommer att fälla varje regering som inte ger dem inflytande och "Give them hell!" - undrar jag om Per Ramhorn och Sverigedemokraterna med det syftade på den oansvariga budgethantering de just har varit med om att genomföra. Var det detta de menade?

Det här kommer att drabba regioner och myndigheter som får oklara planeringsförutsättningar, och det handlar faktiskt om människor.

Min fråga är: Varför röstade Per Ramhorn och Sverigedemokraterna över huvud taget ja till dessa budgetramar när de tycker att de är så fel? Nu har de kommit tillbaka till utskottet och sagt att de inte stöder de ramar som de nyss har röstat ja till. Nu vill de tala om sin egen politik i stället, och den är en helt annan politik.

Herr talman! Tack för frågan, Kristina Nilsson!

Om jag uppfattade Kristina Nilsson rätt sa hon att vårdköerna inte säger särskilt mycket om situationen i vården. Det tycker jag visst att de gör. Som exempel har 20 patienter på Karolinska här i Stockholm fått sin operation för sent på grund av vårdköer och platsbrist. Flera av dem dog på grund av det. För några dagar sedan fick vi höra från Skånes universitetssjukhus i Lund, Sus, att man hade opererat nio personer för sent. Fyra av dem hade avlidit. Detta utreds nu. Naturligtvis säger vårdköerna en hel del om tillståndet inom svensk sjukvård.

Kristina Nilsson kritiserade även vår budget lite grann. Hon säger att det krävs resurser. Ja, det stämmer. Vi har finansierat detta i vårt budgetalternativ. Jag önskar naturligtvis att vårt alternativ hade gått igenom. Vi hade nämligen 6 miljarder mer på detta område jämfört med övergångsbudgetens förslag.

I en sådan situation måste vi med tanke på den allvarliga situation som råder i Sverige ställa oss frågan om vi inte måste rösta på det näst bästa. Det var i detta läge Moderaternas och Kristdemokraternas budget. De ville tillföra 3 miljarder mer.

Jag kan ärligt och villigt säga att mycket i den budget som vi röstade på var mycket bra. Jag hade önskat att en del av vår politik också hade funnits med, för då hade den naturligtvis varit ännu bättre.

Herr talman! Per Ramhorn redogjorde för hur han uppfattade min fråga, och han uppfattade den helt fel. Jag talade inte om att vårdköerna är ointressanta, utan jag sa att vårdköerna inte säger allt om tillståndet inom svensk hälso- och sjukvård.

Vårdköerna säger naturligtvis fakta om att för många får vänta för länge på sin behandling. Men exempelvis utförs 25 procent av hälso- och sjukvården i Sverige av kommunerna. Där befinner sig ofta de multisjuka äldre. Där finns även skolhälsovård och sjukvård inom äldreomsorgens särskilda boenden. Detta är självklart också oerhört angelägna områden. De kommer inte fram om man bara tittar på köerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Jag vill dock än en gång fråga vad Sverigedemokraterna vill ha för att fortsätta att stödja en M- och KD-regering. Det är ju en sådan de i verkligheten är ute efter.

Herr talman! Tack för ännu en fråga!

Allt inom svensk sjukvård är inte dåligt. De medicinska resultaten är bra, när patienter väl får vård. Det ska vi vara glada över. Problemet är dock att alltför många inte får vård i tid. Dessutom är personalen bra. Utan den hade vi i dag inte haft den vård som fungerar.

Den andra frågan jag fick handlade om vad som krävs för att vi ska stödja Moderaternas och Kristdemokraternas politik framöver. Om det gäller detta utskott måste det vara en bra politik som vi ser gynnar patienterna och där man kan garantera att ingen behöver dö i en vårdkö.

Herr talman! Det finns en känd pjäs som heter Kaos är granne med Gud. Man skulle också kunna säga att kaos är granne med Sverigedemokraterna.

Jag har några frågor till dig, Per Ramhorn. Det är ett väldigt trixande här från er. Dels röstar ni på en moderat och kristdemokratisk budget, dels talar du om era egna förslag. Detta går på tvärs och rakt igenom alltihop.

När man talar om vårdköer tänker jag främst på personalfrågor. Det saknas personal, till exempel sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och läkare. För att komma till rätta med det behövs medel till välfärden. Ni har precis röstat på en budget som satsar mer på skattesänkningar än på välfärden. Blir det inte väldigt kontraproduktivt?

Herr talman! Jag har ytterligare en fråga angående Sverigedemokraternas budget. Sverige kommer att behöva 223 000 personer inom välfärden över huvud taget och specifikt inom hälso- och sjukvården. Därför behövs också invandrare som vi kan utbilda. Med den syn ni har på invandring och flyktingpolitik blir även detta kontraproduktivt.

Det är oerhört viktigt att vi får dessa 223 000 personer på plats. Annars blir det svårt. Därför undrar jag, herr talman, hur Sverigedemokraterna har tänkt om detta. Hur ska vi lösa den personalbrist vi står inför? Vi har ju redan ett kritiskt läge.

Herr talman! Tack, Karin Rågsjö, för frågorna!

Naturligtvis presenterar jag vårt eget förslag, som jag önskar hade gått igenom. Men mycket av Alliansens förslag inom detta utgiftsområde är bra. De fokuserar på tillgängligheten, vilket den rödgröna regeringen från föregående mandatperiod inte gjorde. Alliansen har infört en kömiljard.

Ärligt talat tror jag inte att den är hela lösningen. Men när den togs bort - om jag inte har helt fel var Karins parti inblandat i det - blev det en katastrof. Det kan ingen säga något emot.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Jag tror att kömiljarden är bra då man fokuserar på tillgängligheten, men mer kommer att behövas. Jag hoppas då att våra förslag kommer att beaktas i denna fråga framöver.

Vi ska ju inte diskutera flyktingsituationen och invandringspolitiken här. Kompetensförsörjningen är dock absolut viktig. Jag tror inte att personalsituationen inom svensk sjukvård hänger på vår flyktingpolitik. Finns det brist på specialkompetens inom vissa yrken ska vi naturligtvis ha en arbetskraftsinvandring. Men vi kan inte förlita oss på flyktingpolitiken för att klara av sjukvården.

Herr talman! Sverigedemokraterna och Per Ramhorn plockar fram två regioner där människor har dött i cancerköerna. Jag vill påpeka att han valde två högerstyrda regioner, Stockholms läns landsting och Region Skåne.

Jag har ytterligare någon fråga till Per Ramhorn, herr talman, om den politik som Sverigedemokraterna för när det gäller exempelvis personalsatsningar. Jag undrar var personalsatsningar nämns i den budget som ni har röstat fram. När nämns de någonsin i det 28-sidiga budgetunderlaget och det lilla underlag som vi fick i utskottet? I det senare hade personalen dessutom fått rätta till alla fel.

Herr talman! Jag nämnde två landsting där människor har konstaterat att patienter har dött. Det finns fler. Jag kan inte stå och räkna upp alla här. Jag tog upp två, för det var två olika styren. I Stockholm var det borgerligt. Och när detta hände i Skåne förra mandatperioden var det ett rödgrönt styre.

Med det vill jag säga: Man ska nog inte fokusera på vilket styre det är. Det behövs rejäla reformer som kan hjälpa alla landsting, helt enkelt.

Sedan får jag frågor om Moderaternas budget, som vi har röstat fram. Det står väl flera gånger i budgeten om personalpolitiken. Bland annat vill man ge sjuksköterskorna betald specialistutbildning. Det ska vara fler händer inom äldreomsorgen med sådana här tjänster. Jag ska säga att jag inte är expert. Jag vet inte exakt vilka namn det är i budgeten, men det är naturligtvis även tjänster.

Herr talman! Som ny ledamot i riksdagen får jag såklart många frågor om mitt uppdrag. Varje gång säger jag med stolthet och glädje att jag sitter i socialutskottet, det utskott som har ansvar för de viktigaste områdena i svensk politik. Det handlar om hur vi tar hand om våra äldre, hur sjukvården ska kunna bli bättre, vilka skyddsnät vi ska ha för människor som behöver stöd från socialtjänsten, hur vi ska göra mer för dem med psykisk ohälsa och hur människor med funktionsnedsättning ska kunna leva bra liv. Det är de viktigaste områdena. Däremot, om jag ska vara helt ärlig, ligger det ekonomiska ansvaret huvudsakligen inte inom socialutskottet och statsbudgetens utgiftsområde 9, det vill säga det som dagens debatt handlar om.

Den samlade kostnaden för sjukvård, omsorgen om våra äldre, stödet till människor med funktionsnedsättningar och socialtjänst är 700 miljarder. Det utgiftsområde som vi debatterar i dag handlar om ca 78 miljarder. Statens bidrag till finansieringen av välfärden via det utgiftsområde som vi i dag debatterar är alltså bara en tiondel av den totala kostnaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Det viktigaste för att kommuner och landsting eller regioner ska ha ekonomiska förutsättningar för att hålla en hög kvalitet är därför inte de ekonomiska poster som finns inom vårt utgiftsområde, utan det handlar betydligt mer om den ekonomiska politik som staten för.

Pengar för vår gemensamma välfärd kommer inte som manna ramlande ned från himlen, utan de kommer genom att vi har framgångsrika företag som förmår att konkurrera på en global marknad och därmed skapa sysselsättning i vårt land och skatteintäkter till vår välfärd. Helt avgörande är därför att staten förmår att driva en politik som minskar trösklarna för människor att komma in på arbetsmarknaden, så att fler kan ta klivet in i gemenskapen i arbetslivet, och som ger fler möjlighet att gå från utanförskap och bidrag till att kunna arbeta och leva på sin lön. När en människa kan gå från bidrag till arbete är det inte bara ett plus för personen i sig. Det är ett plus i den offentliga ekonomin på närmare 300 000 kronor. Det är pengar som kan användas till den gemensamma välfärden. Jag tycker att det är viktigt att vi hela tiden påminner oss om varifrån skattepengarna, som finansierar vår välfärd, faktiskt kommer.

Det näst viktigaste är de generella statsbidragen till kommuner och regioner. I budgeten för nästa år föreslås de vara 116 miljarder. Det förs ständigt en diskussion om huruvida staten ska stötta kommuner och regioner genom generella statsbidrag eller om det ska vara riktade statsbidrag. Riksrevisionen har vid upprepade tillfällen kritiserat det flitiga användandet av riktade statsbidrag. Det är en kritik som väldigt många kommunföreträdare stämmer in i.

I stället för att detaljstyra våra kommuner, landsting och regioner vill Centerpartiet kraftigt öka de generella statsbidragen, så att kommuner och landsting själva får redskapen att klara sina utmaningar. Staten vet inte bäst vilka satsningar som krävs för att klara välfärden i Tomelilla eller Vilhelmina. Det vet kommunerna och regionerna själva. Därför bör riktade statsbidrag i så stor utsträckning som möjligt omvandlas till generella statsbidrag.

Staten ska styra sjukvård, äldreomsorg och socialtjänst genom lagar, skarp tillsyn och uppföljningar. Hur sedan den kommunala sektorn väljer att uppnå givna mål beslutas bäst på lokal nivå.

De stora kostnaderna inom vårt utgiftsområde, som alltså totalt omfattar 78 miljarder, är kostnaden för den statliga delen av personlig assistans till människor med omfattande funktionsnedsättningar, 24 miljarder, och kostnaden för läkemedel som skrivs ut på recept, 28 miljarder.

När det gäller finansiering av läkemedel har vi en något märklig konstruktion där staten finansierar de läkemedel som skrivs ut på recept, medan landsting och regioner finansierar de läkemedel som rekvireras direkt till sjukvården. Det är en ordning som har varit föremål för stark kritik genom åren. Läkemedelsutredningen har till uppgift att föreslå ett hållbart, förutsägbart och kostnadseffektivt system för finansiering av läkemedelskostnaderna. När nu slutförslaget läggs fram hoppas jag att det är ett klokt förslag som kan vinna brett politiskt stöd.

Den andra stora kostnaden i vårt utgiftsområde gäller den statliga delen av assistans till människor med omfattande funktionsnedsättning. Det handlar om en av de viktigaste delarna i svensk välfärd. Personlig assistans gör att även människor med omfattande funktionsnedsättningar får förutsättningar till ett drägligt liv. Det är inte många människor det handlar om, men den personliga assistansen är för många helt livsavgörande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Här kunde vi under förra mandatperioden se ett fullkomligt politiskt haveri. Finansminister Magdalena Andersson klargjorde redan hösten 2015 att vi måste dämpa kostnadsutvecklingen inom assistansersättningen. Samma höst beordrade regeringen, i sitt regleringsbrev, Försäkringskassan att bryta utvecklingen av antalet assistanstimmar.

I samband med att LSS-utredningen tillsattes sa ansvarigt statsråd: Den tillsattes för att det inte går att se på när kostnaderna för personlig assistans ökar.

Man hade alltså bara ett kostnadsfokus.

Direktivet var också tydligt: Lägg fram förslag för att minska kostnaderna för assistans!

Lägg därtill andra beslut som slagit mot dem som behöver assistans. Jag tänker exempelvis på att arbetsgivaravgiften för unga har höjts och inte minst på den klappjakt som vänsterregeringen bedriver mot de assistansföretag som är aktiebolag och som därmed måste ha ett överskott. Två tredjedelar av alla assistansberättigade har i dag valt en privat utförare. Om regeringen blir framgångsrik i att driva bort alla privata företag inom välfärden kommer de att vara hänvisade till kommunerna.

Att regeringens politik har haft avsedd effekt har vi sett i att antalet assistansberättigade har minskat och i att även antalet beviljade timmar har minskat. Det är inte enstaka individer som drabbas utan ett stort antal. De som drabbas är dessutom några av dem som är i störst behov av samhällets stöd.

Men nu äntligen verkar det finnas en bred enighet i socialutskottet om att förändra gällande lag. När lagändringen sker kommer också den budgeterade kostnaden för statlig assistans att få korrigeras.

En annan stor samhällsutmaning, herr talman, är den ökade psykiska ohälsan i samhället. I vårt budgetförslag från Centerpartiet har vi därför fokuserat på just detta. Att allt fler barn och unga uppger att de lider av psykisk ohälsa är någonting vi måste ta på allvar. Samtidigt har köerna till barn- och ungdomspsykiatrin växt, och de är i dag helt oacceptabla. De regionala skillnaderna är dessutom alldeles för stora. Vi vill därför göra en särskild satsning där de landsting och regioner som säkerställer att barn och unga får psykiatrisk vård snabbare än i dag får ekonomiskt stöd.

Herr talman! Sofia Nilsson och Centerpartiet säger med emfas att de skattepengar vi får in ska gå till hälso- och sjukvård, skola och så vidare - det håller jag verkligen med om. Men alla skattepengar gör tyvärr inte det, herr talman.

Centerpartiet är också ett av de partier som med emfas alltid säger att vinster i välfärden är så himla bra. Det handlar ändå om att skattepengarna inte hamnar i välfärden, utan de går till exempelvis de stora företagen. Inom hälso- och sjukvården kan jag nämna Capio, till exempel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

När Centerpartiet pratar om vinster i välfärden, herr talman, brukar de alltid framhålla de små familjedrivna företagen och så vidare. Jag vill ändå framhålla de stora företagen, exempelvis Capio som snart är till försäljning till det stora franska företaget vars namn jag tyvärr knappt kan uttala. Det är uppenbart att det företaget har specialiserat sig på helt privatiserad vård.

Herr talman! Ser inte Sofia Nilsson att när man får in ett sådant stort företag riskerar det också att leda till en ännu större tudelning av den svenska hälso- och sjukvården, som redan är tudelad genom att vi har en väldigt ojämlik hälsa med avseende på klass? Ser inte Centerpartiet och Sofia Nilsson, herr talman, den stora risken med att ett sådant stort franskt företag får in foten på svensk välfärdsmarknad?

Herr talman! Karin Rågsjö och Vänsterpartiet återkommer ständigt till frågan om vinster i välfärden och att man ser en stor fara med den utveckling vi har haft under de här åren.

Jag vill vända på frågan. Det är absolut en större fara om dessa företag faktiskt skulle försvinna från den svenska välfärden. Hur ser strukturen ut?

Vi kan ta ett exempel från min kommun Östra Göinge, där vi har två vårdcentraler. Den ena är offentlig, den andra är privat. Om utredningen om vinster i välfärden hade gått igenom och tvingat de privata företagen att stänga ska vi inte för fem sekunder inbilla oss att Region Skåne i samma sekund som den privata hade behövt läggas ned skulle ha startat en ny, offentlig. I stället hade vi i stort sett tagit bort 50 procent av vårdcentralskapaciteten i en liten kommun. Det är det som är den stora faran i hela den diskussion som Vänsterpartiet ständigt återkommer till.

Jag skulle också kunna göra en fundering kring hur ni ser på alla dem som har privata utförare inom assistansen. Där finns det också en stor fara. I stället för att se till att höja kvaliteten inom assistansen och utveckla den delen med de privata utförarna hade dessa personer i stället blivit hänvisade till kommunerna.

Därför tycker jag att det är intressant att ställa frågan tillbaka till Karin Rågsjö: Hur ser hon på utvecklingen där? Varför ska inte de som är assistansberättigade kunna välja vilken som ska vara dem allra närmast och utföra den vården?

Herr talman! Centerpartiet är ett av de partier som sprider myter om hur vi vill ha välfärden. Vi är ju inte emot de här företagen. Vi är emot att pengar flyttas ut.

Jag hoppas verkligen inte att 7 procents vinstbegränsning skulle göra att företagen försvann. I så fall skulle det bara visa att det enda incitamentet för dem att vara på välfärdsmarknaden är att kunna casha in pengarna. Det tycker jag vore tragiskt, och det hade varit intressant att se.

Självklart vill vi att assistansen ska kunna utföras av de här privata små företagen. Det intressanta är det stora vinstuttaget. 7 procent är en ganska sjyst vinst, och det vore tragiskt om ett företag då skulle säga att de inte kan vara kvar på marknaden.

Landstinget står alltid där. Titta på Västra Götaland! När ett företag roffade åt sig 1 miljon och stack utomlands, vilka fanns där då? Då fanns Västra Götalandsregionen där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Herr talman! Vänsterpartiet återkommer till att pengar förs ut ur landet, och där är vi helt överens: Det är absolut inte okej.

Å andra sidan måste vi hela tiden se på vad företagen faktiskt tillför vår välfärd och hur välfärden skulle se ut om vi inte hade haft våra privata utförare. I stället för att fokusera på bara pengar borde Vänsterpartiet sätta sig ned och fundera över hur vi kan utveckla kvaliteten och ställa krav som gäller både den privata delen och den offentliga delen.

Ibland glömmer vi nämligen bort att titta på den offentliga delen. I stället går de med ett stort underskott. Jag tycker att det är minst lika anmärkningsvärt att man har ett stort underskott som man behöver fylla på med skattemedel som att man kan plocka ut en liten vinst. Vi ska heller inte glömma att man behöver göra en vinst för att kunna bedriva verksamhet med hög kvalitet.

Herr talman! Vi har ett exceptionellt läge i Sverige. En övergångsregering har tagit fram en övergångsbudget. I ett läge när det är oro och ovisshet hade man kanske förväntat sig ansvarsfulla politiker i stället för mer kaos och oreda.

Men ni på högersidan, Moderaterna och Kristdemokraterna, kunde inte få nog av just kaos. Ni kanske har inspirerats av Sverigedemokraterna - det är absolut så - när det gäller just detta populistiska, nationalistiska och högerextrema partis förhållningssätt i politiken.

Ni kände er tvungna att rafsa ihop en budget på 28 sidor. Tjänstemän i varje utskott har fått sitta och jobba helgerna igenom för att rätta till de misstag som har funnits i den här 28-sidiga pamfletten som landet ska styras efter.

Det finns dock en väldigt klar och tydlig markering, trend och tendens, herr talman, och det är allt till Djursholm. Så kan man sammanfatta den här budgeten. Skattesänkningar ska fixa allt.

Vi i Vänsterpartiet har förhållit oss till situationen och lägger alltså ingen egen budget. Läser man er text i utskottet är det så uppenbart att ord som "jämlikhet" och "jämlik vård", som ska syfta just på den stora ojämlikheten på grund av klass, inte finns med. Jag återkommer till detta.

Nu tänkte jag prata lite om Jämställdhetsmyndigheten, och det gör jag för att ett antal frågor som Jämställdhetsmyndigheten har också berör vårt utskott.

Jämställdhetsmyndigheten ska alltså läggas ned, vilket är en total trofé för Sverigedemokraterna och för de högerkrafter som har gått ut stenhårt nu när det blev känt att Jämställdhetsmyndigheten skulle läggas ned. Det har kommit otroligt förklenande omdömen om myndigheten och dess personal, och jag tycker att det är skamligt att inte partierna har tagit sina ledamöter i örat när det gäller just det.

Jämställdhetsmyndigheten hade tagit över vissa uppdrag när det gäller våld i nära relationer från Nationellt centrum för kvinnofrid, men det finns det inte många ord om i den här budgeten. Var landar dessa uppdrag nu? Det måste finnas en plan för det, inte sant?

Var landar uppdragen som rör heder, prostitution och trafficking? Hur ska vi nationellt jobba med de här frågorna, herr talman? Har ni funderat på det? Finns det en plan, en tanke? Det hoppas vi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Kort utbildning och sämre ekonomi ger en sämre hälsa. Det fanns en tid när jämlikhet var Sveriges varumärke, men sedan några decennier är det inte så längre. Nu är vi det land inom OECD där klasskillnaderna faktiskt ökar allra snabbast.

Det här är en trend vi kan se i hela Sverige. Ojämlikheten slår också hårt när det gäller vård. Det är uppenbart. I en rapport från Cancerfonden, liksom i andra rapporter, kan vi se att om överlevnaden för cancerpatienter med låg utbildning hade varit lika stor som för högutbildade skulle 22 900 liv kunna räddas. Det är åtta liv varje dag. Det skulle jag ha fokuserat på om jag hade fått vara med och skriva en budget. Det är en viktig fråga. Det behövs strukturella, riktade insatser på olika områden.

Under den förra mandatperioden förhandlade Vänstern fram en rad reformer som hade ett signum, herr talman, och det handlade om just jämlikhetsreformer. Det handlade om fri mammografi, som gav förutsättningar för fler kvinnor att undersöka sig, och fri screening för livmoderhalscancer. Det var medel till personalsatsningar, till exempel inom äldreomsorgen. Om personalen har bra anställningsförhållanden inom hälso- och sjukvården och inom äldreomsorgen, då jobbar man också kvar. Då blir inte äldreomsorgen ett genomgångsyrke, som det kan vara i dag.

Det här handlade om reformer som skulle öka jämlikheten. Det finns inte riktigt som tänk i budgetarna från högersidan. Däremot har ni ett tänk när det gäller att ta bort medel till fri simskola och avgiftsfria aktiviteter under skolloven - de generella insatser som man trott på i Sverige under folkhemmets dagar. I stället ska barn få ansöka om fritidspeng via socialtjänsten. Det är något gammaldags över det. Ska man vara lite elak - och det tycker ju ni att jag är ibland - kan man säga att det är lite av enkel fattigvård över det hela. Om man vill gå på simskola får man gå till socialtjänsten och ansöka om det.

En halv miljard till utveckling av socialt arbete tar ni bort. Dessutom tar ni bort medlen till Socialstyrelsens kunskapscentrum för ensamkommande. Hur tänkte ni då?

Har ni tagit fram förslag som gynnar personalen, som är helt slutkörd? Vi har en personalkris inom hälso och sjukvården som drabbar patienterna. Problemet uppstod inte när Löfven tog makten 2014, utan det här har rullat på. Det är en resursfråga och en kompetensfråga.

Vi måste ha mer medel till välfärden, herr talman. Det är en fråga om resurser - för att kunna göra personalsatsningar behöver vi inte skattesänkningar. I dagsläget är 700 vårdplatser stängda i Stockholms läns landsting. Har ni något bra förslag på hur kömiljarden ska fixa de 700 vårdplatserna? Eller kaoset på Sahlgrenska, där personalgrupper går ut och berättar hur illa det är för personalen? Var är satsningarna i er 28-sidiga budget på det? Hur ska kömiljarden se till att personalen stannar kvar på arbetsplatserna? Jag tror inte att den kan det. Kömiljarden har premierat korta, snabba nybesök. Nu ska det bli någonting annat. Jag vill gärna veta vad. Personalen i vården är guldet. Det återspeglas icke i er budget.

I Sverige har vi allt fler med psykisk ohälsa som far illa. Det behövs stora satsningar i första linjen, helt klart. Det handlar också om att man måste arbeta inom de riktlinjer som faktiskt finns ute i landstingen.

Jag ska säga en positiv sak om er budget: Ni satsar mot självmord. Det tycker jag är väldigt bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

På äldreområdet drar ni ned med 840 miljoner. Det har ni tagit från våra personalsatsningar. Men sedan återkommer ni och ska göra andra saker. Där måste jag fråga en sak om trygghetsboenden. Kommer de privata vinstdrivande företagen nu att bygga dessa specialboenden med extratjänster för de allra rikaste? Och vad är gemenskapsvärdar? Jag förstår inte det. Hur ska en gemenskapsvärd jobba? Och hur ska det här ändra möjligheterna för personalen inom äldreomsorgen att jobba kvar? De har det väldigt tufft.

Andning och sondmatning ska räknas som grundläggande behov. Vi välkomnar majoritetens ställningstagande, men vi hade önskat att barnperspektivet fanns med i tydligare skrivningar. Det finns även andra problem med LSS som behöver beaktas snabbt. Dem har inte ni med. LSS behöver förbättras, och det kräver långsiktighet och en bred överenskommelse.

Allt i politiken är en helhet. Den budget på 28 sidor som är spikad är en ojämlik budget som drar isär Sverige klassmässigt och regionsmässigt. Men det kommer bättre tider som gynnar alla, inte bara de få.

Jag vill lyfta fram det särskilda yttrande som vi har skrivit tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

Herr talman! Jag ber om ursäkt för att jag överskridit min talartid.

Herr talman! Jag är glad över det engagemang som Karin Rågsjö visar. Engagemang gör att vi kan gå vidare inom hälso och sjukvården. Vi behöver stort engagemang.

Jag kommer inte att klara av att kommentera alla frågor, som är relevanta att få svar på, men jag ska försöka mig på några.

Herr talman! Jämställdhetsmyndigheten lyftes fram. Det är inte en myndighet som vi har ansvar för, men låt mig ändå säga detta: Vi framförde kritik genom riksdagsledamoten Désirée Pethrus vid framtagandet av myndigheten eftersom man riskerade att slå sönder den verksamhet som fanns för kvinnofridsfrågor sedan tidigare. Vi tycker att det är bättre att återgå till den ordning vi hade, där Östergötland och länsstyrelsen där hade en bättre position och ett arbete som vi skulle vilja bevara.

När det gäller ojämlik vård instämmer jag helt. Vården är inte jämlik trots att lagen säger att den ska vara det. Det är ett uppdrag som vi i riksdagen har att förvalta, herr talman - att göra det vi kan för att se till att landstingen är goda arbetsgivare och gör det de ska så att vi uppnår målet. Frågan är vilka styrmedel vi använder för att uppnå det.

Man kan alltid ställa frågan vilka ord man skriver först i en budget och vad man gör sedan. Men det är klart att när vi inte lämnar en hel budget utan en budgetreservation med några ändringsförslag - i övrigt är det övergångsbudgeten som gäller - kommer man inte att kunna göra jämförelser, för det är inte jämförbart.

För oss är det patienterna som är i fokus. Vi vill förbättra hälso och sjukvården så att vi får en bättre hälso och sjukvård. Då måste det bli bättre villkor för medarbetarna, annars kommer vi inte att lyckas med det.

Det går inte att kritisera att vi har detaljstyrda bidrag och samtidigt säga att vi ska styra mer härifrån. Vi har valt en metod där vi säger att vi ska uppnå någonting. Sedan får varje arbetsgivare i landstingen bestämma hur man gör det. Vi behöver en bättre arbetsgivarpolitik; det vill jag starkt understryka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Herr talman! Acko Ankarberg Johansson och KD säger att Jämställdhetsmyndigheten inte har någon inverkan på vårt arbete i utskottet. Jag menar att den har det. Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer ingår i vårt ansvar, inte sant? Det tycker jag att det gör. Också hedersvåld ingår delvis. Prostitution ingår. Och jag tycker faktiskt att man ska ha arbetet på nationella myndigheter för att sedan kunna sprida det.

Vad ni gör nu igen är att splittra verksamheten så att arbetet blir väldigt flytande i stället för att se till att det blir nationellt och att det blir samma riktlinjer och förutsättningar över hela landet.

Jag menar att det är halvpopulistiskt, herr talman, att man tar bort Jämställdhetsmyndigheten. Det öppnade också dörrarna för allt det hat som finns mot den. Det är det värsta jag sett någon gång - att personer som jobbar på en myndighet får så mycket hat mot sig från högerkrafterna. Jag tycker fortfarande att Jämställdhetsmyndigheten ska vara kvar och sprida de erfarenheter man drar av detta viktiga jobb. De frågorna kommer inte att må bra förrän man hittar en annan struktur. Detta om Jämställdhetsmyndigheten.

När det gäller jämlik hälsa tänker jag att om Vänsterpartiet hade gjort samma race som ni gjorde när det gäller budget, alltså lagt krokben för den övergångsbudget som var tänkt, hade vi inte satsat på 14 miljarder i skattesänkningar. Då hade vi laddat med satsningar på personalen och den jämlika vården. Men det valde ni inte att göra, utan ni har lagt pengarna på kömiljarder som inte står i proportion till skattesänkningarna.

Jag vill också veta när det gäller dessa kömiljarder: Hur ska ni kunna stötta personalen med dem?

Herr talman! Jag nämnde inte jämställdhetsarbetet. Det kan till stora delar ingå i vårt arbete eftersom det berör socialtjänst och hälso och sjukvård. Det jag sa var att Jämställdhetmyndigheten inte ingår i utskottets arbete. Det tror jag att vi är helt överens om.

Hur gör man för att uppnå jämlik vård och få goda arbetsvillkor? Jo, staten behöver finnas med och stödja arbetet, både ekonomiskt och genom rätt beslut. Men vi behöver också bättre arbetsgivare. Vi ser i dag brister och stora skillnader i landet som gör att man lämnar yrket och går till något annat.

Det är till del så att vi har många välutbildade som skulle kunna gå tillbaka till hälso och sjukvården och även till socialtjänsten. Men man har lämnat yrket för att det har varit för hårt tryck under för lång tid. Där måste samtliga arbetsgivare inom det offentliga bli mycket bättre och vi från statens sida se till att vi bidrar med goda villkor och de resurser som krävs. Men Karin Rågsjö säger nej till mer resurser, vilket den här budgeten innebär.

Herr talman! Acko Ankarberg Johansson och KD har röstat igenom en budget som jag verkligen hoppas försvinner jättefort så att vi får en budget som är mer hållbar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Det handlar faktiskt om en resursbrist som vi kan se ute i landstingen när det gäller att få till en bra arbetsmiljö för alla de vårdarbetare som jobbar där. För detta krävs resurser för att se till att de får bra löner, kortare arbetstid, sjysta scheman och mer delaktighet. Då måste man satsa mycket mer och får välja att satsa mindre på skattesänkningar och mer på välfärden. Det tror jag.

Jämlik vård handlar också om att titta på hela strukturen. Vården är extremt ojämlik klassmässigt.

Herr talman! Även jag tycker att engagemanget från Karin Rågsjö är bra. Det är härligt att vi har en engagerad debatt i denna extremt viktiga fråga. En del av frågorna tog min kollega Acko Ankarberg Johansson hand om, och det är naturligtvis omöjligt att i detta replikskifte hantera alla frågor som Karin Rågsjö har.

Jag konstaterar dock att Vänsterpartiets representant även i detta anförande väljer att mer kritisera de välbehövliga reformer som finns i Moderaternas och Kristdemokraternas förslag än tala om sakinnehållet i vad man själv vill göra.

Jag konstaterar också att Vänsterpartiet har haft ett stort inflytande under den gångna mandatperioden, en mandatperiod som har präglats av att köerna har ökat. De har dubblerats, som bekant. Tredubblade köer till barn- och ungdomspsykiatrin är ett resultat av den senaste mandatperioden. Det är glädjande, herr talman, att Karin Rågsjö tycker att det är bra att vi satsar på psykiatrin. De resurserna hade varit välbehövliga under den gångna mandatperioden.

Denna mandatperiod har också präglats av personalflykt. Detta hänger nämligen ihop. När personal tvingas att säga till patienter att man inte kan ge vård i tid påverkas också personalens situation. Under de resor jag har gjort har det varit väldigt tydligt att personal hos de privata vårdgivarna säger att man har ett betydligt större inflytande än vad man många gånger säger att man har i den offentliga vården.

Med detta resultat av mandatperioden - dubblerade köer, tredubblade köer till BUP och personalflykt - undrar jag om Karin Rågsjö kan säga att hon är nöjd med Vänsterpartiets inflytande.

Herr talman! Camilla Waltersson Grönvall och Moderaterna har alltid en linje, år efter år, oavsett väderlek, så att säga: skattesänkningar. Det vill jag påstå.

Jag är väldigt nöjd med att vi har haft det budgetinflytande vi har haft. Vi var ett parti på 5,7 procent, tror jag, när vi gick in, och vi har fått igenom väldigt många bra reformer. Alla de reformerna, herr talman, syftade till jämlikhet. Vi har som helhet fått igenom 80 jämlikhetsreformer, också inom hälso- och sjukvården.

Jag tycker att det är oerhört viktigt att man gör en analys när man tittar på situationen i exempelvis landstingen, specifikt på de stora sjukhusen. Det handlar om en personalfråga. Det enda sättet att få köerna att minska och få bättre flyt är att satsa på personalen och se till att de specialistsjuksköterskor som behövs finns där och återanställs. Det är bara möjligt om man ger dem sjysta löner och framför allt bra arbetsförhållanden. Jag hoppas att man också lyckas göra detta i den här regionen, Stockholms läns landsting, där 700 platser som sagt är stängda på grund av att personal inte finns att tillgå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Jag måste, herr talman, ställa en fråga tillbaka till Camilla Waltersson Grönvall: Hur ska detta fixas med kömiljarder? Jag har väldigt svårt att se det. Hur ska kömiljarderna öppna 700 stängda vårdplatser i denna region? Om jag hade förutsättningar att ge medel i en välfärdsbudget skulle jag satsa väldigt mycket på personal och inte på den här typen av kosmetika.

Herr talman! Tack, Karin Rågsjö, för svaret! Hade jag varit i Karin Rågsjös kläder hade jag varit väldigt orolig om ett så stort inflytande hade gett detta resultat. Det är inget smickrande facit att vi har dubblerade vårdköer, tredubblade köer till barn- och ungdomspsykiatrin och dessutom en personal som flyr från vården för att man inte klarar av sin arbetssituation.

Man kan väl säga att den analys som Karin Rågsjö efterfrågar gjordes av väljarna. Vi såg därför ett historiskt maktskifte, där de rödgröna förlorade inflytande i stora delar av Sverige. Det ligger nu ett stort ansvar på oss att se till att vi arbetar för att få bort köerna. Där ingår också ett stort ansvar för medarbetarna och för en jämlik vård. Det ansvaret kommer vi att ta, och det ger vår budget andra förutsättningar för.

Herr talman! Moderaterna har, tycker jag ändå, gjort en väldigt grund analys av läget i Sverige. Man ser att ojämlikheten ökar på alla nivåer: utbildning, hälso- och sjukvård, bostadsmarknad. Då väljer ni att spä på den ojämlikheten genom ett radikalt grepp, nämligen skattesänkningar som gynnar dem som har det absolut bäst.

Det är precis som jag sa i mitt inledningsanförande. Man skulle kunna ha en rubrik för den här budgeten: Allt till Djursholm. Så blir det ju. Ni vill öka RUT-bidragen, för där ska invandrarna jobba, i stället för att utbilda dem så att de kan jobba inom äldreomsorgen, exempelvis. Vore det inte en fiffigare idé att använda våra skattepengar på det sättet, herr talman? Vore inte det fiffigare på alla sätt? Vad tycker du, Camilla Grönvall? Det kan du ju inte svara på, tyvärr.

Herr talman! Vi socialliberaler tror inte på en onödigt stor stat. Men vi tror fullt och fast på en stark och empatisk stat när den verkligen behövs.

Men när jag tittar på de senaste årens socialpolitik tänker jag inte stark och empatisk, utan jag tänker kökkenmödding - ni vet, de här rörorna av musslor och djurben som 1800-talsarkeologerna hittade och som de trodde hade uppstått liksom av sig själva. Det hade de ju inte. Det var stenåldersmänniskornas kökssopor - föråldrade röror skapade av oss människor.

Precis så är det tyvärr med alldeles för mycket av svensk socialpolitik, herr talman. Det är helt oacceptabelt när dessa föråldrade röror också är skapade just av människor, precis som kökkenmöddingarna.

Det borde ha funnits betydligt mer, de senaste åren men även i denna budget, för äldres frihet och för utsatta barn. Barn som utsätts för våld och övergrepp upptäcks inte ens alltid i dag, och när vi blir äldre får vi fortfarande alldeles för lite inflytande över våra egna liv. Det är obegripligt, herr talman.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Vi liberaler föreslog många miljoner till utsatta barn och miljarder mer till äldreområdet. Dessutom föreslog vi 100 miljoner kronor till en nationell strategi mot ofrivillig isolering och ensamhet, denna ensamhet som gör många människor sjuka helt i onödan. Men inget av detta blir verklighet den här gången.

Så har vi sjukvården, herr talman. Anställda måste kunna byta jobb, och sjuka människor måste kunna välja var de tycker att det är tryggt att få sin vård.

Vi måste sluta sätta systemet framför människan. Vården måste utformas efter individen, antingen hon är patient, medarbetare eller anhörig. Vi liberaler vill just det. Men i stället har vårdköerna vuxit. En del människor har haft svårt att få vård över huvud taget. Därför föreslog vi 1 ¼ miljard till nära vård och vård i tid redan 2019. Det är mycket pengar. Det skulle räcka till en statsministers lön i 600 år, om vi hade haft en statsminister. Men vi tror att det är helt nödvändigt.

Vi vill också att staten ska hjälpa till mer när det gäller att finansiera flera hundra ytterligare husläkare, så att de får tid att lära känna sina patienter.

Vi föreslog en kvarts miljard till it som hjälper de människor som jobbar i vården i stället för att hindra dem och sätta krokben för dem.

Varje anställd måste under sin arbetsdag känna att det var rätt att välja just den utbildningen. Därför avsatte vi ytterligare 2 miljarder för att ge landstingen tid och råd att se över arbetsmiljön och rollfördelningen i sjukvården.

Herr talman! Det finns en grupp som jobbar hårt i sjukvården men som faktiskt inte har några arbetsvillkor över huvud taget, och det är de anhöriga. Vi vet att var fjärde anhörig själv blir sjuk i dag. Jag önskar innerligt att vårt stärkta anhörigstöd hade blivit verklighet.

Men den allra största kökkenmöddingen på det här området är ändå funkispolitiken. Det fattas närapå 2 miljarder i både Socialdemokraternas övergångsbudget och i M-KD-budgeten för att det ska bli självklart för människor med svåra funktionsnedsättningar att åka och handla, träffa vänner eller ens klia sig själva på ryggen. Jag tycker att detta är en skam år 2018! Här hade Liberalernas budget gett människorna mer frihet.

Men, herr talman, nu räcker inte pengarna till alla våra liberala förslag, så jag kan inte reservera mig för dem här i dag. Jag lägger i stället fram ett särskilt yttrande om alla dessa föråldrade röror som vi behöver städa bort, där jag skriver: För den som blir sjuk och behöver vård, för den som lever med en funktionsnedsättning och behöver frihet, för barn som far illa och för människor som vårdar en anhörig eller behöver stöd som gamla hade vår liberala budget gjort skillnad. För det finns varken tid eller plats för några kökkenmöddingar i svensk socialpolitik. Staten ska aldrig hålla människor tillbaka eller nere, men den måste ovillkorligen hjälpa oss när vi behöver den.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Herr talman! Vi lever i tider när vi hör starka röster som säger: Vi kan inte hjälpa alla människor och vara naiva godhetsvurmare. Vi måste tänka på oss själva, rå om vårt eget hus - medmänskligheten har faktiskt gränser!

Då tänker jag att det är viktigare nu än på mycket länge att minnas vår historia och minnas att det som byggt det här landet starkt - det som har tagit Sverige från att vara ett land i djupaste fattigdom till att bli ett av världens rikaste och mest framgångsrika länder - var de röster som en gång i tiden i stället sa: Låt oss ta hand om varandra i det här landet! Låt oss bygga en gemensam välfärd, ett yttersta skyddsnät, ett land vilande på en grund av solidaritet och gemenskap mellan människor. Och den gemenskapen har byggt Sverige oerhört starkt.

Herr talman! Få saker är så viktiga att ha med sig när vi bygger ett gott samhälle som barnperspektivet och barnets perspektiv. Att barn får göra sin röst hörd är inte bara en rättighet enligt barnkonventionen utan också en fråga om kvalitet. När barn görs delaktiga i socialtjänstens arbete ökar möjligheterna att förstå vad barnet behöver. Och det är också en fråga om kvalitet på strukturell nivå. Om vi lyssnar till många barn, vad säger de att vi kan göra bättre från samhällets sida för att möta barns behov?

Vi vet att barn som far illa inte alltid får det stöd de behöver och att föräldrarätten i Sverige är mycket stark. Miljöpartiet vill därför se en rad åtgärder för att stärka barns situation. Jag tänkte nämna fem av dem:

Stärk i socialtjänstlagen barns rätt till inflytande och delaktighet i kontakten med socialtjänsten.

Säkerställ att barn får möjlighet att träffa sin socialsekreterare enskilt för att underlätta för de barn som inte vågar berätta om sin situation när det finns närstående i rummet.

Överväg att möjliggöra fler mellantvångsinsatser när föräldrarna säger nej till att barnet ska få hjälp. Vi behöver kunna använda mellantvång även när det är brister i barnets hemmiljö, som man gör i vårt grannland Norge, och inte som nu enbart vid problem kopplade till barnets beteende. Om socialtjänsten inte kan agera när ett barn far illa om föräldrarna säger nej, annat än vid tvångsomhändertagande, sviker vi barnet.

Utred en sänkning av åldersgränsen för när barn kan tacka ja till stöd från socialtjänsten utan vårdnadshavarens tillåtelse. I dag får barn tacka ja till vissa insatser först vid 15 års ålder.

Fortsätt arbetet med att stärka socialtjänstens barn- och ungdomsvård och ge socialsekreterare de förutsättningar de behöver för att göra sitt jobb.

Herr talman! Ett barns uppväxt går inte i repris. Därför måste vi agera för att barn i utsatthet ska få det stöd de behöver.

Herr talman! Jag vill också säga några ord om våld i nära relationer. Var fjärde kvinna i Sverige har någon gång utsatts för våld i nära relationer. Det har skett hemma, på den plats där man mer än någon annanstans skulle få känna sig trygg. Där bor i stället rädslan, oron, smärtan och ångesten. Det är en av våra absolut viktigaste trygghetsfrågor att alla människor ska få vara trygga i sitt eget hem.

Barn och vuxna i vårt land drabbas också av hedersvåld. Det finns uppskattningar om att ca 100 000 ungdomar är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck och på något sätt begränsas i sina liv. Och vi måste kämpa för de ungdomarna. För det är så att barn och ungdomar, pojkar och flickor och kvinnor har rättigheter. Alla har vi rättigheter - det finns inga undantag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Herr talman! Jag vill också säga några ord om LSS-lagstiftningen, där vi i dag har en situation där människor far mycket illa. Vi måste återupprätta de ursprungliga intentionerna med lagen, och vi måste agera så fort som möjligt. Vi vill se ett snabbspår för lagförändringar som säkerställer att andning och sondmatning ska ses som grundläggande behov. Jag uppfattar att vi har en stor enighet i utskottet om detta, vilket är mycket positivt. Men det finns fler problem än andning och sondmatning. Det finns även andra problem med LSS som behöver hanteras. Det är bråttom.

Till sist, herr talman, vill jag säga att det i allt arbete, inte minst socialt arbete och inte minst i politiken, gäller det att hålla huvudet kallt och hjärtat varmt. Det blåser en del kalla vindar i Sverige i dag som sprider budskap om att vi människor gör bäst i att tänka på oss själva. Men det är inte genom att tänka på oss själva som vi bygger starka samhällen. Så låt inga kalla vindar någonsin lura oss att det finns en motsättning mellan att hålla huvudet kallt och hjärtat varmt! För det finns ingen motsättning.

(Applåder)

I detta anförande instämde Elisabeth Falkhaven (MP).

Herr talman! Just nu har vi en situation i Sverige med fördubblade sjukvårdsköer, tredubblade köer till BUP och en allvarlig personalsituation. MP har ingått i regeringen och är därför ansvarigt för mycket av den politik som har förts under den gångna mandatperioden.

Jag konstaterar samtidigt att det är glädjande att Miljöpartiet runt om i Sverige väljer att ingå i samarbeten med oss i Alliansen och på det viset tar ett stort ansvar för den framtida sjukvården ute i landstingen.

Kömiljarden har vi redan haft uppe ett antal gånger här i dag. Vi konstaterar att den hade en viktig effekt. Den mer än halverade de långa sjukvårdsköer som fanns upparbetade från den socialdemokratiska regeringen 2006, och den kommer naturligtvis att bli ett viktigt redskap i hur vi hanterar sjukvårdsköerna framöver. Jag vill därför ställa en fråga till Åsa Lindhagen: Hur ser du på kömiljarden och hur vi ska hantera och utveckla den under den kommande tiden? Den hade en konstaterad effekt. Inte minst Myndigheten för vård- och omsorgsanalys är väldigt tydlig med kopplingen när det gäller hur köerna rasade i väg i samband med att kömiljarden togs bort. Nu räddar, fördjupar och utökar vi den och ser till att den blir förbättrad.

Hur tänker Miljöpartiet medverka i att arbeta med detta?

Herr talman! Jag har den grundläggande inställningen i politiken att vi ska bygga på bra analyser, att vi alltid ska ha fakta på bordet och att vi kan använda fakta och analyser och dra olika slutsatser. Detta måste vara utgångspunkten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Jag vill säga, herr talman, att jag efter några få månader i riksdagen ännu inte är den som kan sjukvårdspolitiken bäst, och detta är viktigt att nämna i sammanhanget. Men det jag har hört om kömiljarden är att det har framkommit olika uppfattningar om den satsning som ni nu vill göra, Camilla Waltersson Grönvall. Det finns som sagt det som visar att den hade effekt i början när den infördes men att denna effekt sedan har avtagit. Jag tror att det är oerhört viktigt nu att inte göra en typ av insats som inte bidrar till att köerna minskar, om det finns det som tyder på att det har varit en effekt inledningsvis men att den sedan har avtagit.

Jag är väldigt mån om att vi i all politik som vi bedriver ska bygga våra reformer på det som ger resultat, och det finns förstås en uppslutning kring detta i partiet. Resultatet måste alltid stå i centrum. Ord är viktiga i politiken, men det är resultatet som gäller. Vi behöver förstås jobba med dessa frågor.

Det finns flera olika problem med den budget som nu läggs fram på grund av att den inte har beretts på det sätt som brukar ske. Detta tycker jag, utifrån det resultatperspektiv vi måste ha med oss, är väldigt problematiskt. Jag tänker till exempel på de snabba omställningar av till exempel Arbetsförmedlingen som nu finns med i budgeten, med stora nedskärningar. Detta kommer på olika sätt att påverka exempelvis socialtjänsten runt om i våra kommuner. Vi vet att så sker när vi gör förändringar på nationell nivå. Där skulle jag gärna vilja ha ett svar från er sida.

Herr talman! Tack så mycket för svaret, Åsa Lindhagen! Jag väljer att se positivt på det, för då kan jag ge Åsa Lindhagen rådet att bland annat läsa den rapport där Myndigheten för vård- och omsorgsanalys beskriver hur man har arbetat med kömiljarden, hur det fungerade och att det otvivelaktigt är så att dess införande påverkade köerna positivt, det vill säga att de minskade, medan borttagandet tydligt ledde till att kösituationen rasade i väg. Just situationen att vi ser att den hade förbättringspotential gör att vi inte bara utökar den till fler miljarder just nu utan också gör den mycket mer effektiv.

Fakta och analys bör leda Åsa Lindhagen till en slutsats som innebär att hon kan stödja kömiljarden.

Det är dessutom viktigt att kunna påpeka här att just de saker som Åsa Lindhagen efterfrågar finns med i vår budget. LSS är ett sådant förslag.

Herr talman! Jag ska vara ärlig: Jag har inte jättestor tilltro till budgeten, just för att den har arbetats fram på det sätt som har skett.

Jag deltog också i den bostadspolitiska debatten, och det är en rad olika problem med budgeten just på grund av hur den har tillkommit. Vi pratade till exempel om investeringsstöd i bostadspolitiken, där vi har en rad olika bolag som har lämnat in ansökningar om stöd. Om de inte får dem behandlade före årsskiftet kommer deras kalkyler helt att falla, och det kommer inte att byggas hyresrätter. Den typen av effekter tror jag att vi kommer att se av och till genom hela budgeten när den ska genomföras framöver.

Jag känner därför stor oro över det beslut som är fattat och förstås ska respekteras. Övergångsregeringen får göra sitt bästa i detta svåra läge, men jag hade önskat att riksdagen hade tagit en annan väg, även sett till behovet av att ha väl beredda beslut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Herr talman! Jag blev väldigt glad när jag hörde Åsa Lindhagen tala på det sätt hon gjorde om barns rättigheter. Vi har antagit en barnkonvention. När vi nu ser över socialtjänstlagen ser jag, precis som du, Åsa Lindhagen, framför mig att det blir mer av barns rättigheter i stället för föräldrars rättigheter. Ofta är det precis där skärningspunkten går när vi bedömer vilka insatser som ska till. Jag ser fram emot detta arbete, och detsamma gäller kvinnofrid och hedersrelaterat våld.

Jag vill ställa en fråga. Precis som du bedömer jag att vi har en bred enighet när det gäller LSS och de delar som rör andningshjälp och sondmatning. Jag tror inte att någon tänker ändra de pengar vi anslår för det. Men jag har hört andra talare i dag som uttryckligen sagt att man tänker ändra på detta om man kommer till makten. Man kommer att plocka bort de satsningar vi gör inom utgiftsområde 9.

Herr talman! Jag vill fråga Miljöpartiet och Åsa Lindhagen: Vilka av de satsningar som vi gör inom hälso- och sjukvården och utgiftsområde 9 vill ni ta bort om ni kommer till makten?

Herr talman! Det var en stor fråga. Vi har en övergångsbudget nu. Det är inte den rödgröna regeringens budget utan övergångsregeringens budget. Vi har visat respekt för de olika typer av principer som har fastslagits för en sådan budget.

Jag tror att vi är överens om att vi alla på olika sätt vill satsa på att det ska bli bra för människor i utsatthet. Jag kan dock ibland sakna ett helhetsperspektiv i dessa frågor. Jag har sett på den kommunala nivån vad som händer när man gör förändringar på nationell nivå. Om vi till exempel skär ned på Arbetsförmedlingen nu är jag övertygad om att det kommer att få konsekvenser för kommunerna. Därför tror jag att det är oerhört viktigt att ha ett helhetsperspektiv.

Detta är ett oerhört viktigt område för oss, och det är också viktigt för mitt parti att vi ska ha en stark välfärd. När det gäller till exempel Miljöpartiet och Socialdemokraterna, som har suttit i regeringen, tror jag egentligen inte att det är någon som tvivlar på att en av de absolut viktigaste och mest avgörande punkterna för oss är att se till att vi har en stark välfärd och att vi bygger ett samhälle där inte minst barn får goda uppväxtvillkor.

När det gäller nedskärningar i budgeten är det klart att jag känner en mycket stor oro för utvecklingen framöver i samhället i fråga om klimat och miljöfrågorna. Där sitter vi i samma båt över hela jordklotet, och ni gör dramatiska nedskärningar i den budgeten. Ett samhälle är en helhet, och allt hänger ihop. Där känner jag en mycket stor oro inför framtiden.

Herr talman! När det gäller det som Åsa Lindhagen nämner om klimatet är det så att våra budgetförslag som gäller klimatet är ändå är högre än det som gällde förra året.

Men när det gäller vår budget under utgiftsområde 9 hör jag återkommande att man tänker förändra detta, och man säger att det är kaos. Redan nu säger man att man tänker ta bort allting om man kommer till regeringsmakten. Man tänker alltså inte låta pengarna till sjukvården, till BUP och allt annat vara kvar som vi har föreslagit.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Är det så att ni har tankar redan nu lyssnar jag gärna på dem, eftersom det är intressant att veta vilka förändringar som ni skulle vilja göra jämfört med våra budgetförslag.

Herr talman! Det är lite märkligt för mig att stå här och höra detta om att förändra alltihop. Det är ju precis det som Moderaterna och Kristdemokraterna nu har gjort med stöd av Sverigedemokraterna, alltså gått in och gjort förändringar. Jag tror att vi kommer att se effekterna av den bristande analysen i en hel del av de mycket snabbt framarbetade förslag som nu har röstats igenom. Men varje människa kan känna sig trygg med att vi kommer att satsa på detta område.

Däremot när det gäller klimatfrågan ställer jag mig väldigt frågande. Ni halverade till exempel Klimatklivet i er budget. De projekt som Klimatklivet har gett upphov till har minskat koldioxidutsläppen med 1,6 miljoner ton. Det motsvarar 750 000 bilars utsläpp. Denna mycket effektiva politik vill ni halvera. Jag känner därför stor oro för inte minst klimat- och miljöfrågorna som också påverkar hela den sociala hållbarheten i ett samhälle.

Herr talman! Under den gångna mandatperioden har vi sett att regeringen har lagt fram förslag inom LSS. Enligt mitt sätt att se det var det ett totalt politiskt haveri att man lade fram ett förslag som fokuserade på kostnader. Regeringen gav ett tydligt direktiv till Försäkringskassan om att se över kostnaderna och få ned de skenande kostnaderna. Detta gjorde den rödgröna regeringen, och där satt Miljöpartiet med och var fullt ansvariga. Inte förrän nu reagerar och agerar Miljöpartiet i frågan.

Min fråga är därför: Hur har ni kunnat sitta med i regeringen och lägga fram dessa direktiv som faktiskt medför att till exempel andning och sondmatning helt plötsligt inte var grundläggande behov?

Jag är mycket positiv till att vi verkar ha en samsyn nu. Men jag tycker att det är anmärkningsvärt att man inte mer kritiskt faktiskt har funderat över vad dessa förslag och direktiv faktiskt skulle leda till.

Min fråga är kort: Hur kommer det sig att ni inte har reagerat eller agerat tidigare när det har funnits en sådan massiv kritik från brukarorganisationerna?

Herr talman! Jag blir på sätt och vis lite förvånad över frågan, och jag kan säga följande: Att vi hade ett starkt kostnadsfokus och att det fanns i dessa direktiv tycker jag är beklagligt. Dessa direktiv har också förändrats, och det borde ha skett tidigare.

Nu befinner vi oss i en situation där jag upplever att vi i utskottet har en stor samsyn i dessa frågor. Detta handlar ytterst om mänskliga rättigheter. Det handlar om att människor som just nu far väldigt illa ska ha möjlighet att leva ett liv som alla andra. Det är en grundläggande del i ett gott samhälle. I detta läge tycker jag att vi nu ska fokusera på vad vi kan göra för att återställa de ursprungliga intentioner som har funnits i lagstiftningen. Det är i fråga om det som vi behöver ha våra diskussioner. Och som Miljöpartiets representant har jag mitt fokus på detta. Vi vill tala om både andning och sondmatning. Men det finns många fler delar i LSS än detta som Moderaterna och Kristdemokraterna har skrivit om i sin budget. Jag ser fram emot dessa samtal. Jag hoppas också att Centerpartiet - det är min fasta övertygelse - kommer att delta i dessa diskussioner på ett konstruktivt sätt och att vårt fokus ska vara framåt. Vad gör vi nu för att förbättra för de människor som antingen har drabbats hårt eller som inte har drabbats men som varje dag lever med en stark oro för att deras livssituation ska förändras till det sämre?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Herr talman! Det låter mycket hoppfullt. Jag är verkligen mycket glad för att vi numera har en samsyn. Men jag tycker ändå att det är anmärkningsvärt att man under fyra år kan sitta med i regeringen och faktiskt ha ansvar men inte reagerar och agerar tidigare.

Centerpartiet och Liberalerna var två av de partier som gick ut och reagerade kraftfullt mot detta. Detta ska vara en rättighetslagstiftning, och vi vill gå tillbaka till vad LSS handlade om i grunden.

Detta är mest en reflektion från den gångna mandatperioden att Miljöpartiet ändå är med och bidrar till det som beslutas men att man sedan inte agerar mer kraftfullt mot sådant som slår mot dessa svaga grupper.

Herr talman! Jag beklagar att Sofia Nilsson behöver grubbla på detta. Det är klart att det finns viktigare frågor att ägna vår tid åt.

Det som jag med bestämdhet kan säga och som alltid kommer att vara mitt fokus i politiken är att vi ska framåt. Vi ser de utmaningar som finns när det gäller LSS. Det finns en uppslutning i utskottet om att vi behöver få till förändringar, sett också till de domar som har fallit vid olika tidpunkter under senare år och har påverkat människors livsvillkor mycket negativt. Jag är mycket positiv till att vi har en uppslutning kring dessa frågor, och jag ser också fram emot att vi får lägga fokus och kraft på de fortsatta diskussionerna om detta i utskottet.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag på utgiftsområde 9.

Hälso- och sjukvårdens resultat är, precis som många andra har sagt i dag, på många sätt enastående. Samtidigt har vi bestående problem, inte minst med långa köer. Fler än 93 000 patienter har väntat olagligt länge på att få den operation som de har bedömts behöva eller på de specialistbesök som krävs för att utreda besvär vidare. Att patienter inte får vård i tid innebär problem, först och främst för den enskilde som kanske tvingas vara sjukskriven eller på annat sätt har nedsatt hälsa som påverkar livet, ekonomin och vardagen. Långa köer innebär också ett etiskt problem för vårdens medarbetare som kan tvingas göra prioriteringar som strider mot såväl medicinskt kunnande som lag.

Vårdens medarbetare behöver vara fler för att klara de behov som finns och få en god arbetsmiljö. Det är viktigt för oss kristdemokrater att i närtid få mer resurser till välfärden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Vi lyfter fram en specifik fråga inom utgiftsområdet. Det handlar om LSS och det faktum att många har fått avslag på assistans som handlar om andningshjälp och sondmatning därför att det inte anses vara grundläggande behov. Vi föreslår att pengar avsätts för detta och att de ändringar som behöver göras skyndsamt sätts igång, så att människor får den assistans som behövs. Det handlar om människor som är i en mycket utsatt situation.

Det finns många fler områden som vi kristdemokrater menar behöver reformeras och förbättras. Vi är dock medvetna om att vi inte har lagt fram en hel budget utan en budgetreservation som också har fått kammarens gillande. Det är en reservation som innebär att ett mindre antal saker förändras. I övrigt är det i detta fall övergångsregeringens förslag som gäller. På flera utgiftsområden har vi inte några ändringsförslag alls, exempelvis när det gäller ersättningar vid sjukdom och funktionsnedsättning. Där är det helt och hållet övergångsbudgeten som gäller.

Herr talman! Låt mig säga några ord om primärvården. Det kommer att vara en av de viktigaste förändringarna som görs under mandatperioden. Vi behöver mer nära vård, och den behöver ta en större del av den totala hälso- och sjukvårdens resurser än i dag för att vi ska kunna nå dess fulla potential. Vi måste lägga en rejäl bas för det hälsofrämjande, förebyggande arbetet om vi ska klara både nutida och framtida utmaningar.

Personcentrerad vård är det som gäller oavsett om man är sjuk ofta eller mer sällan, och en utökad primärvård är nödvändig för att lyckas med detta. Vi behöver en vård som ger kontinuitet, som arbetar hälsofrämjande och som är nära och tillgänglig. Genom en fast läkarkontakt och ett rimligt antal patienter kan vårdteamet göra mycket mer än i dag, vilket gagnar såväl patienterna som hela sjukvårdssystemet. Vi behöver fler medarbetare till primärvården, och därför krävs både mer resurser och en styrning och ledning som drar åt samma håll.

Jag tror att vi kan lyckas med detta, för även inom detta område finns en bred politisk uppfattning att vi vill utveckla primärvården. Vi har en utredare som på regeringens uppdrag har lämnat ett delbetänkande med många goda förslag. Remisser har kommit in och bearbetas, och snart är det dags att ta nästa steg så att vi kan gå från ord till handling. Därför är det viktigt att vi kan anslå 1 ½ miljard till att påbörja omställningen av primärvården. Resurserna fördubblas året därefter. Vi kristdemokrater menar att staten måste bidra med ekonomiska resurser om vi ska åstadkomma en förbättrad primärvård.

Herr talman! En förbättrad och utvidgad kömiljard finns med i utskottets förslag. Fler delar i vårdprocessen ska finnas med, och det ska finnas mer resurser än tidigare så att vårdens medarbetare får fler kollegor och kan ge patienterna vård inom de tidsfrister som riksdagen har beslutat om. Att vården i dag anställer fler för administration än för den direkta vården visar att vi också på allvar måste ta bort de rapporteringar och rutiner som inte är ändamålsenliga. En del arbete har gjorts för att ta bort onödig administration, men mer behöver verkligen göras.

Herr talman! På flera håll i betänkandet lyfter vi fram vikten av fortsatt fokus på en förbättrad cancervård. De regionala centrum som finns är framgångsrika och behöver en långsiktig finansiering. Barncancervården behöver förstärkning, och användningen av standardiserade vårdförlopp behöver utvecklas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Jag är glad att vi genom den budgetreservation som vi har arbetat fram tillsammans med Moderaterna kan bidra till en förstärkning av viktiga områden inom välfärdens kärna. Även äldreomsorgen finns med. Vi behöver bygga fler anpassade boenden, och den sociala delen i äldreomsorgen behöver lyftas fram. Att inte få den plats man behöver på ett anpassat boende är inte värdigt. Det behövs statligt stöd i byggandet av anpassade boenden och stimulansmedel för att minska ofrivillig ensamhet bland äldre.

I de budgetramar som vann riksdagens gillande i förra veckan ökas de generella statsbidragen till kommuner och landsting jämfört med i övergångsbudgeten. Även om detta behandlas i utgiftsområde 25 på fredag är det en viktig del för alla de insatser som kommuner och landsting gör. De får helt enkelt mer pengar. Det handlar ju om välfärdens kärna.

Jag är glad att vi kan avsluta året med att ge mer pengar till välfärden. Jag vill framföra ett tack till herr talmannen, till riksdagens alla medarbetare och till kollegorna i utskottet för ett gott arbete under hösten.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill börja med att hälsa Acko Ankarberg Johansson välkommen till socialutskottet och till våra debatter. Acko har inte varit här så länge, men jag måste säga att jag uppskattar Acko Ankarberg Johansson som presidiemedarbetare och som ledamot i utskottet - även om våra politiska åsikter nog kommer att skilja sig åt en hel del under mandatperioden.

Med det sagt vill jag ta upp ett av de områden som jag talade om och där vi behöver breda lösningar, nämligen LSS. För mig handlar det om att på ett ansvarsfullt sätt säkerställa att de människor som är i behov av insatser kan få den hjälp de behöver. Jag vet inte riktigt hur jag ska uttrycka detta, men ibland får jag känslan av att ambitionen är att vinna politiska poänger för vissa partier i stället för att faktiskt försöka komma fram till en långsiktig och hållbar lösning. En långsiktig, bred och hållbar lösning är ju vad den här gruppen behöver.

Jag uppskattar att vi tillsammans har tagit initiativ till att ha partiöverskridande samtal på temat att vi inte är en övergångsriksdag även om vi har en övergångsregering. Därför skulle jag vilja fråga Acko Ankarberg Johansson: Tycker KD att dessa samtal behöver fortsätta, och hur ska vi på bästa sätt ta hand om den utredning som kommer att lämnas alldeles i närtid?

Herr talman! Låt mig först skicka tillbaka till Kristina att jag uppskattar samarbetet. Jag vill också framföra ett varmt tack för allt det arbete hon gjorde i början, när jag inte fanns på plats. Stort tack för det, Kristina!

Jag uppskattar också det arbete som görs gemensamt när det gäller LSS. Det vi lyfter fram i den här budgeten, som vi får pengar till och som kan genomföras i närtid, är ju en mindre del - en akut del. Det handlar om människor som har väntat i månader på att få tillbaka den assistans de faktiskt behöver. Men jag tror, herr talman, att vi precis som Åsa Lindhagen lyfte fram behöver fortsätta diskussionen när vi har läst utredningen och vet hur det ser ut. Det finns nämligen en samstämmighet i att vi inte är nöjda med utvecklingen och att vi behöver göra någonting annat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Jag ser alltså fram emot att vi när vi har läst utredningen lyssnar av varandra för att se vad vi kan göra i riksdagen för att nå förändringar. Det handlar om att hitta den där breda och långsiktiga samsynen. Det vi nu lyfter fram är en mindre del. Den är nog så viktig, men det vi behöver göra är att lyfta fram hela LSS så att det blir den frihetsreform som den var tänkt att bli. Det har gått åt fel håll de senaste åren.

Herr talman! Jag vill säga att jag är mycket glad för det svaret.

Jag tror att det är oerhört viktigt att vi verkligen nogsamt går igenom den utredning som nu lämnas. Jag tror att den kommer att innehålla förslag som är värda att ta vara på. Vi vet också att det kommer att bli en process med remissrundor och dylikt. Vissa saker kanske kan ta kortare tid, och vissa saker kommer att ta längre tid. Vi välkomnar det som Moderaterna och Kristdemokraterna har lagt fram i den nuvarande budgeten om andning och sondmatning, men vi är som sagt övertygade om att det finns andra delar - viktiga delar - som kräver att vi klarar av att jobba tillsammans för att det ska bli bra för den här gruppen.

Jag tackar alltså för svaret.

Herr talman! Jag vill ändå bara nämna att Moderaterna och Kristdemokraterna har noterat i betänkandet att staten behöver ta ett större ansvar för LSS framöver, när det gäller huvudmannaskapet. Där vill jag skicka med att vi alltid måste läsa en utredning; att bara gå på vad man tror är inte sjyst mot den som har varit utredare. Det utredaren själv har berättat gör mig dock orolig, för det pratas om att kommunerna ska få ett större ansvar. Kommunerna är 290 till antalet, och många av dem är väldigt små. De har svårt att ta det fullödiga ansvaret för en grupp som behöver mycket hjälp och som ska ha rätt att få den.

Därför vill jag ändå säga att vi har tagit upp att staten behöver finnas med framöver och ta ett större ansvar. Detta ska inte skickas över till kommunerna, som har väldigt skiftande möjligheter. Vi tror att det är fel mot dem som är berörda av denna viktiga frihetsreform.

Herr talman! Acko Ankarberg Johansson har med emfas talat om kömiljarden, och det tycker jag är intressant. Det låter ungefär som att jultomten snart ska komma och knacka på alla dörrar och att alla ska få klappar som de har önskat sig. Jag vill veta hur man har förankrat det här förslaget och den budget vi har, herr talman. Kömiljarden - that''s it, på något sätt, men har ni förankrat det med Läkarförbundet, Vårdförbundet och Kommunal? Vad jag vet gör de inte precis tummen upp för kömiljarden.

Jag tänker också på utredningar som har gjorts. Exempelvis har Vårdanalys tittat på vad verksamhetscheferna tyckte om just kömiljarden, och 55 procent av verksamhets- och klinikcheferna ansåg att kömiljarden bidrog till undanträngningseffekter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Nu, herr talman, ska KD och Moderaterna fixa så att det inte blir så. Då måste jag få svar på hur man har tänkt. Det måste finnas en generalplan för hur det ska gå till.

Undanträngningseffekter innebär att de sjukaste och de äldsta till slut hamnar sist. Sjuka, äldre och multisjuka var inte med i racet när det gäller kömiljarden förra gången ni satt i regeringen, men nu ska de äldre, de multisjuka och de väldigt sjuka få vara med. Hur ska det gå till? Kömiljarden var ingen hit då - hur ska det bli en hit nu?

Herr talman! Jag tycker att det är besvärande att en ledamot av Sveriges riksdag tycker att det är jobbigt att vi halverade köerna. När vi halverade köerna blev det nämligen många fler människor som fick vård och omsorg i tid. Det måste ändå vara det primära för hälso- och sjukvården.

Vi ska se till att de metoder vi använder är så bra som möjligt. Vi tycker att vi behöver förbättra dem. Vi fördubblar kömiljarden, och vi ser till att hela vårdprocessen finns med.

Men är det fel att människor får vård i tid? Är det fel att ta bort det tryck som uppstod på medarbetarna och som finns i dag gällande att man inte kan välja de bästa metoderna och att man riskerar att gå utanför medicinskt kunnande och utanför lagen? Så ska vi inte ha det.

Vi behöver både mer resurser och ett bättre fokus på att människor får vård i tid. Om människor får den vård de behöver minskar också behovet av sjukskrivningar.

Det är många som väntar på vård och som inte får vård i tid. Att då säga att det bara är fel och kasta bort frågan tycker jag inte är bra.

Vi behöver en kömiljard. Att förenkla och kalla det julklappar tror jag inte är bra - jag vet ju att tomten inte finns, så det är väldigt dumt att ha förhoppningar åt det hållet.

Det som jag tror är den stora frågan, som jag har lyft fram flera gånger, är primärvården. Det är där vi måste se till att gå från ord till handling under denna mandatperiod. Vi måste se till att det blir något av det. Vi måste se till att det inte bara blir förhoppningar av delbetänkandet. Vi måste se till att vi gör något!

Låt oss fatta beslut här i de delar som behövs och se till att det finns resurser så att man kan ställa om och kan anställa fler, för det behövs fler i laget. Vi måste också se till att man lyckas jobba hälsofrämjande. Det kan man inte med de resurser som finns i dag.

Detta är min stora fråga för kommande mandatperiod.

Herr talman! När det gäller primärvården är jag helt inne på samma linje som Acko Ankarberg. Som du vet, Acko Ankarberg, var denna övergångsbudget helt fast i sin form, så att säga. Det är på det sättet en helt opolitiskt budget, som utgick från de ramverk som fanns tidigare.

Herr talman! Angående kömiljarden frågar jag återigen Acko Ankarberg Johansson: Har ni förankrat detta med Läkarförbundet, Vårdförbundet och Kommunal? De var negativa, och vad jag vet tycker de fortfarande inte att detta är bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Självklart tycker jag att patienter ska få vård i tid, men jag är mer tveksam till om kömiljarden kommer att hjälpa patienterna att få vård i tid och se till att personalen stannar kvar inom hälso- och sjukvården. Jag är också tveksam när det gäller de underträngningseffekter detta kan ha, som det hade tidigare. Hur har ni tänkt att det ska gå till?

Herr talman! Vi genomför tydliga och klara vallöften. Kristdemokraterna gick framåt, och vi har tydliggjort att vi tillhör de viktigaste när det gäller sjukvårdspolitik. Det innebär att svenska folket vill se kortare köer.

Men när vi nu ska genomföra detta - vi sitter ju inte i regeringsställning i dag, utan vi är politiker i Sveriges riksdag som fattar beslut om vad pengar ska läggas på och var tyngdpunkten ska ligga - har vi skickat med att vi behöver arbeta fram det tillsammans med SKL och andra berörda för att hitta rätt form för det.

Jag tror att professionen måste finnas med mycket mer framöver för att vi ska hitta de bästa metoderna. Då menar jag inte professionen på den höga nivån i landstingen utan den profession som faktiskt möter patienterna och som ser flödet av patienter varje dag och vet hur detta ska göras på bästa sätt. Sådant arbete vill vi se mer av nu när vi börjar det nya året med en bättre budget.

Det är en övergångsbudget av en opolitisk regering, men eftersom vi är politiker tänkte vi ta oss friheten att också lägga fram politiska förslag.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Herr talman! Det är glädjande att kunna stå i talarstolen i kammaren i ett land som har en fantastiskt fin sjukvård. Medicinskt håller vi verkligen toppklass, och vi har medarbetare som gör ett fantastiskt jobb varje dag, 24 timmar om dygnet.

Samtidigt har vi ganska stora utmaningar. Jag tänker naturligtvis framför allt på den situation som har eskalerat alltmer under den senaste mandatperioden, med fördubblade vårdköer och tredubblade köer till barn- och ungdomspsykiatrin. Därtill är kompetens- och personalförsörjningen hotad såväl inom vården som inom äldreomsorgen och socialtjänsten. Vi har brist på bland annat specialistsjuksköterskor, allmänläkare och patologer. Kontinuiteten fungerar inte, och det är till och med så allvarligt att patientsäkerheten stundtals är hotad.

Dessutom ser det extremt olika ut beroende på var i landet man bor. Jag tycker att de regionala skillnaderna är oacceptabla. Vi ska ha en jämlik vård, och det ska inte vara så att den vård man får beror på var i landet man bor.

Vi har en psykiatri som går på knäna, inte minst barn- och ungdomspsykiatrin. Våra barn och unga mår allt sämre, och resurser dit är viktiga att skjuta till.

Det är dessutom så att den nationella cancerstrategin håller på att passera bästföredatum. Även där måste insatser göras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Digitaliseringen är ett annat område, och vi har också stora, övergripande frågor som långsiktig finansiering av vården och omsorgen som vi ska diskutera.

Vi saknar verkligen inte utmaningar inom detta område. Därför är det väldigt glädjande att kunna säga att den budget som vi moderater tillsammans med Kristdemokraterna har lagt fram pekar på just dessa utmaningar.

Vi vill bland annat stärka vårdens medarbetare. Denna fråga har ju diskuterats i replikskiftena, därför att dessa medarbetare bokstavligt talat är livsviktiga. Detta är någonting som vi hoppas kunna göra med en moderatledd regering på plats efter årsskiftet.

Vi vill bland annat att det tas fram och genomförs en nationell samordning och strategi när det gäller långsiktig planering för att kunna säkerställa kompetens- och personalförsörjningen inom hälso- och sjukvården, vilket i dag saknas.

En sådan strategi skulle innefatta frågor gällande administrativ börda, att stödja utvecklingen av digitala verktyg, att ställa krav på universitet och högskolor att bättre förbereda studenterna för yrkesarbete inom vården, att skapa möjligheter till bibehållen inkomst för sjuksköterskor som vidareutbildar sig till specialistsjuksköterskor, att se över möjligheterna att ta fram en modell i samarbete mellan stat och landsting eller regioner med möjligheter för vårdpersonal till vidareutbildning samt att kvalitetssäkra vården med bland annat generell tillståndsplikt - det vill säga både privat och offentlig vård - och uppföljning och utvärdering därtill.

Vidare skulle en sådan strategi innefatta att införa särskilda straffskärpningsgrunder och skärpta straff när det gäller angrepp, hot och våld mot vårdpersonal. Detta är tyvärr ett växande problem.

Dessa förslag är bara några av de åtgärder som vi vill vidta för att förbättra vårdens arbetsmiljö och personalens arbetsvillkor inom svensk hälso- och sjukvård.

Herr talman! Vi har en övergångsregering, men vi har inte en övergångsriksdag. Det gör att vi moderater och kristdemokrater vill ta vårt ansvar och infria de vallöften som vi gav i fråga om att hantera de stora utmaningar vi har.

Patienter, anhöriga och vårdens personal - detta håller ihop - kan inte vänta på att en ny regering kommer på plats. Utmaningarna är för stora.

Vårdköerna har fördubblats på bara fyra år. Var dag väntar människor på sin lagstadgade vård. Var tionde minut får en människa i Sverige ett cancerbesked. Under hösten 2018 har över 2 600 vårdplatser hållits stängda, oftast på grund av att det saknas personal.

För de växande vårdköerna bär Socialdemokraterna ett särskilt stort ansvar. Det var den S-ledda regeringen som i ett av sina första beslut avskaffade kömiljarden - en kömiljard som opolitiska myndigheter i analyser har konstaterat den viktiga effekten av.

Herr talman! Patienten ska inte behöva stå vecka efter vecka, månad efter månad i kö för att få vård. Jag lider med alla dem som har fått ett cancerbesked och därefter inte fått sin livsnödvändiga vård i tid. Till exempel får knappt en av fem kvinnor med livmoderhalscancer vård i rätt tid. Den här utvecklingen är helt oacceptabel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Vi moderater vill därför återinföra och förstärka kömiljarden som tidigare halverade vårdköerna. Vi har kortat vårdköerna förr och ska göra det igen, för vi sätter patienten allra främst.

Herr talman! Vi har en tydlig nationell hälso- och sjukvårdsagenda, och vi prioriterar följande reformer i den budget som vi nu har lagt fram:

Vi prioriterar att skyndsamt korta köerna.

Vi prioriterar den nära vården och bygger ut den genom att skyndsamt genomföra en nationell primärvårdsreform.

Vi prioriterar att ta fram en ny uppdaterad nationell cancerstrategi i syfte att bland annat korta väntetiderna inom cancervården.

Vi prioriterar arbetsvillkoren för vårdens medarbetare. I ett första steg förbättrar vi villkoren för sjuksköterskor så att de med bibehållen lön ska kunna studera vidare till specialistsjuksköterskor och lägger 400 miljoner i vår budget på det.

Vi prioriterar att skyndsamt säkerställa att andningsstöd och sondmatning ska vara grundläggande behov som berättigar till personlig assistans.

Herr talman! Sammanlagt innebär riksdagens beslut att utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg med denna borgerliga budget utvecklas med drygt 3 miljarder kronor. Merparten satsas på kortare väntetider för patienterna, bättre arbetsvillkor för vårdens medarbetare samt utbyggnad av den nära vården, för patienterna och vårdpersonalen kan inte vänta på en ny regering.

Låt oss fatta beslut om konkreta reformer som gör vården mer tillgänglig och kortar köerna nu!

(Applåder)

Herr talman! Jag tänker börja med att återvända till detta om cancerstrategin.

Regeringen beslutade våren 2018, för inte så väldigt länge sedan, om inriktningen för cancervården. Det gjorde man efter att ha haft ett omfattande rådslag kring frågorna. De allra flesta tycktes vara överens om att det som behövs inte är en ny strategi och att sätta arbetet med framtagandet av den i fokus för cancerarbetet på nationell nivå, utan målsättningen är att förbättra vården för cancersjuka. Därför avvisar vi idén om en ny cancerstrategi.

Det var egentligen inte detta som jag tänkte fråga Camilla Waltersson Grönvall om, herr talman, utan det var om en sak som sas i anförandet: Vi har så bråttom att genomföra och infria vallöften. Det är någonting som jag har full förståelse för, för det vill alla politiker göra. Men då tänker jag att om nu kömiljarden är en så stor lösning på vårdens utmaningar, hade det då inte varit bättre med två kömiljarder och att man inte hade sänkt skatten så mycket för mig och Camilla Waltersson Grönvall?

Jag ställde en fråga i förra replikskiftet som jag inte fick något svar på: När kommer vi att börja kunna se effekterna av kömiljarden? Effekten av skattesänkningen tar vi del av genast efter årsskiftet. Jag är tveksam till om effekten av kömiljarden någonsin kommer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Herr talman! Jag måste säga att det är häpnadsväckande att Socialdemokraternas främsta representant i denna debatt verkar vara helt ovetande om effekten av den tidigare kömiljarden.

Jag hade tidigare under hösten en debatt med Kristina Nilssons kollega Dag Larsson, som har en lång och djup erfarenhet av landstingspolitik. När vi diskuterade kömiljarden tillstod han att vi nog behöver något slags kömiljard för att hantera det här men att den behöver förbättras och förändras. Det är rejält häpnadsväckande, herr talman, att jag nu måste upplysa Kristina Nilsson om att det inte är en kömiljard utan två kömiljarder vi föreslår första året, som sedan ska växlas upp till tre. Det är väldigt viktigt att läsa igenom dokumenten så att man vet vad man debatterar i kammaren. Det kan vara ett bra råd.

Kömiljarderna kommer att se ut på ett annat sätt än vad de gjorde i första läget. Att påstå att effekten inte blev att antalet köande människor i vårdköer gick från 120 000 ned till drygt 50 000 genom utformningen av kömiljarden är en brist på respekt för fakta.

Nu tar vi detta vidare, utvecklar det vidare och ser till att alla delar i vårdförloppen ska finnas med, att vi utökar detta till fler områden. Det handlar om att göra det som Socialdemokraterna har misslyckats med de senaste fyra åren, att beta av vårdköerna.

Kristina Nilsson! Finns det i ärlighetens namn någon plan från er sida på hur ni ska hantera den situation som återigen har uppkommit under socialdemokratiskt styre?

(Applåder)

Herr talman! Jag ber om ursäkt för att jag sa kömiljarden i stället för kömiljarderna. Men jag fick inte svar på mina frågor, trots Camilla Waltersson Grönvalls ganska långa harang.

Jag hade två frågor: När kommer vi att kunna se effekten av kömiljarderna? Och varför fanns det inte anledning att avvakta lite och använda en del av skattesänkningarna, som nu direkt efter årsskiftet tillfaller de rikaste människorna i samhället? Vore det inte klokt att använda lite av dem till att ytterligare stärka vården med en kömiljard eller kanske en professionsmiljard?

Herr talman! Jag tänker med all respekt inte lägga någon stor möda på att få socialdemokrater att förstå det som de egentligen har sett hända flera gånger, nämligen att när vi sänker skatten genererar det fler arbetstimmar och ger på det viset mer pengar till välfärd. Det motsatta sker om man höjer skatten på arbete för mycket.

Det som är viktigt i sammanhanget är att kunna se till att människor får vård i tid. Effekten av kömiljarden blev tydlig ganska snabbt när den infördes senast. Med allt fler landsting som nu har ett alliansstyre hoppas jag att vi ska kunna se effekter av kömiljarderna ganska snart. Detta är ett vallöfte för oss moderater att leva upp till både här i riksdagen och ute i landet. Det kan Kristina Nilsson känna sig trygg i, för vi kommer att göra det som vi fick göra senast, städa upp efter era vårdköer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

(Applåder)

Herr talman! Camilla Waltersson Grönvall talade i sitt anförande om opolitiska myndigheter. Jag vill veta vilka de politiska myndigheterna är, för då måste det ju finnas politiska myndigheter.

Vårdanalys gjorde en utredning och analys av kömiljarderna. 55 procent av verksamhetscheferna och linjecheferna inom hälso- och sjukvården ansåg att de absolut laddade för undanträngningseffekter. Hur ska dessa miljarder nu hanteras så att inte samma sak uppstår? Och hur ska dessa miljarder göra att personalen stannar kvar, får bättre arbetsförhållanden, bättre scheman och bättre arbetsmiljö? Det är nämligen precis det som behövs. Det var min ena fråga.

Herr talman! Min andra fråga handlar om den så kallade fritidspengen, som nu återinförs. Vilken analys ligger bakom att barn som har försörjningsstöd ska ansöka om fritidspeng i stället för att vi har ett generellt bidrag till simskolor och annat? Vilken analys, kunskap och evidens vilar detta på?

Det är mina små modesta frågor.

Herr talman! Jag tackar Karin Rågsjö för hennes små modesta frågor, något som präglar Karin Rågsjö. Det är alltid härligt att diskutera.

Vad gäller politiska myndigheter underströk jag att det inte var en politiker som hade uttalat detta utan att det var myndigheter och oberoende som hade gjort analyser, och det tror jag att Karin Rågsjö förstod redan från början.

Det är fascinerande att en sammanfattning av denna debatt inte är fokus på de egna politiska sakfrågorna och hur vi ska hantera sjukvårdens utmaningar utan en surt-sa-räven-om-rönnbären-diskussion. Låt mig påpeka att vi satsar drygt 3 miljarder mer än regeringen gör på att lösa sjukvårdens utmaningar.

Vad det handlar om är att man ifrågasätter bland annat kömiljarden där vi har en konstaterad effekt. Låt mig upprepa: Att gå från 120 000 människor i köer till drygt 50 000 - det kan väl Karin Rågsjö inte se som något annat än en framgång? Hur ska man annars se på att 120 000 människor i vårdköer år 2006 var nere i drygt 50 000 år 2014? Ingen politiker är nöjd förrän vi har noll och ingen i sjukvårdsköer, men effekten är konstaterad.

Vad vi nu gör, och det har jag försökt att förklara så pedagogiskt jag bara kan, är att vi förbättrar och fördjupar kömiljarden och ser till att den omfattar fler delar och hanterar hela sjukvårdsförloppet. Detta fick en effekt under alliansregeringen, och det kommer det att få igen.

Vilket ansvar och vilken idé har Karin Rågsjö för vad vi ska göra åt de skenande sjukvårdsköerna?

Herr talman! Camilla Waltersson Grönvall glömmer bort att Vänsterpartiet har ställt sig bakom övergångsbudgeten och valt att inte lägga fram egna förslag. Vi ville inte skapa mer kaos; det räckte, tyckte vi. Men det tyckte inte ni och KD, utan ni har drabbats av SD-ivern, alltså ju mer kaos, desto bättre för landet och landets medborgare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Jag vill självklart att patienterna värnas, men värnas de inom kömiljarden? Det är ert generalgrepp. År 2015 sa Läkarförbundet, Vårdförbundet, Kommunal och Vårdanalys att det var många verkschefer och sjukhuschefer som inte tyckte att det var bra. Köerna kortades, men vilka fick sitta på undantag? Var det de äldre och multisjuka? Det vet vi inte.

Jag skulle nog ha laddat in mer pengar på välfärd än på skattesänkningar, om jag hade haft möjlighet.

Herr talman! Att säga att vi med nästan 3,2 miljarder ytterligare i satsning på sjukvården vill orsaka kaos är ganska respektlöst. Vår budget på detta har något som Karin Rågsjös parti borde haft större fokus på under förra mandatperioden, nämligen patienterna.

Det handlar om att människor ska få rätt vård i rätt tid. Det handlar om gamla, multisjuka och kroniker. Det handlar om barn som i dag far illa i de BUP-köer som tredubblades under förra mandatperioden, med stöd av Karin Rågsjös Vänsterpartiet. Vi gör dessa stora satsningar just för att ta det ansvar som Karin Rågsjö och den rödgröna regeringen inte gjorde.

(Applåder)

Herr talman! Det är allt annat än att ta ansvar att lägga fram en budget på detta sätt i en svår tid i svensk politik och när vi har principer för en övergångsbudget. Nu går ni fram och slaktar miljö- och klimatarbetet, och historiens dom kommer att bli hård. Vi ansvarar också för mänskliga rättigheter i vårt utskott, och detta är ett tydligt hot mot barnens framtida rättigheter och hela vår civilisations existens.

Det var inte det jag skulle tala om, och jag tycker inte om den delen av politiken när vi inte har fokus på det vi ska åstadkomma, dessutom i det läge vi befinner oss. Jag ska därför inte ägna mer tid åt detta, men så känner jag.

Jag är ny i riksdagen och i utskottet, och jag tycker att socialtjänsten är för frånvarande i debatten. Jag skulle därför vilja lyfta in socialtjänsten. En stark skola och en stark socialtjänst är helt grundläggande för att skapa ett gott samhälle. För det förebyggande arbetet och inte minst för att skapa ett tryggt samhälle behöver vi en stark socialtjänst. Vi behöver det även för att tillgodose barns rättigheter enligt barnkonventionen.

Vi gör inte tillräckligt mycket för barn i utsatthet i dag. Socialsekreterare sliter varje dag för att på olika sätt ge stöd till barn som far illa, men vi behöver ta ett större politiskt ansvar i dessa frågor.

Herr talman! Låt mig därför fråga Camilla Waltersson Grönvall: Vad vill Moderaterna göra för att ge bättre stöd till barn i utsatthet?

Herr talman! Jag tackar Åsa Lindhagen för frågan.

Även jag tycker att debatten ska fokusera på det ansvarsområde som socialutskottet har att hantera, och klimatområdet finns ju inte där - även om vi lägger mer på det i denna budget än vad Åsa Lindhagens regering gjorde.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Under hela min politiska gärning har jag haft stort fokus på barn. Därför lyfte jag nu senast i socialutskottet upp att vi bör arbeta mindre i stuprör och försöka hitta gemensamma vägar för bland annat utbildningsutskottet och socialutskottet att arbeta tillsammans med just barn i fokus.

Vi vet att icke godkända skolresultat och utanförskap hänger ihop och att det då är socialtjänsten som tar vid. Jag ser fram emot att hitta nya vägar för att arbeta med dessa frågor. Jag har personligen förhoppningar om att Margareta Winbergs utredning kommer att ha ny bärighet på detta. Jag välkomnar därför framtida diskussioner och instämmer i att dessa frågor behöver lyftas upp.

Fru talman! Människors upprördhet när de läser i medierna att socialtjänsten inte har agerat är förståelig. Men det som sällan står i medierna är att socialtjänsten kan ha försökt att nå familjen och barnen med stödinsatser under en lång tid men att föräldrarna avsagt sig kontakt. Då kan socialtjänsten först agera när barnet far så pass illa att det finns lagstöd för tvångsinsatser. Barnet tillåts alltså att må allt sämre tills situationen är så svår att socialtjänsten till sist har lagstöd för att ta till tvång.

Det här är en fråga som jag tycker att vi behöver prata mycket mer om. I olika rapporter har vi svart på vitt att vissa barn inte får hjälp på grund av att föräldrarna, som generellt förstås vill det som är bäst för deras barn, har gjort bedömningen att de ska tacka nej till insatser. Vad gör vi med de barnen? Hur ska vi hjälpa de barnen på ett bättre sätt? Hur kan vi förbättra uppföljningen av barn som far illa? Där finns det väldigt mycket att göra.

Fru talman! Det här är naturligtvis oerhört angelägna frågor att diskutera. Vi behöver ha betydligt mer samverkan mellan de olika förvaltningarna i kommunerna, men också koppla ihop det med region och landsting och kanske även statliga insatser beroende på var i detta vi befinner oss. Jag har många års erfarenhet från en kommunal utbildningsnämnd. Vi arbetade på ett sådant sätt att vi utvecklade familjecentraler för att tidigt kunna hitta stöd och upptäcka barn i behov av stöd. Det handlar om att hitta samverkan mellan till exempel BVC, MVC och skolan. Jag ser att vi i dag ofta tappar barnen vid exempelvis övergången till elevhälsan. Jag ser fram emot många spännande diskussioner när det gäller det området och de betänkandena, för det här är väldigt angelägna frågor.