Arbetsplenum - 2018-12-17

Skatt, tull och exekution

Fru talman! Vi debatterar i dag utgiftsområde 3, som avser skatteuppbörd, tullkontroll, indrivning av skulder och skuldsanering. Det är viktig verksamhet på många sätt. Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet under punkterna 2, 3 och 4.

Det är naturligtvis viktigt att få in skatteinkomster. De finansierar välfärden och våra viktiga samhällsinvesteringar. Varje försvunnen skattekrona och allt fusk i bidragssystemet undergräver solidariteten och tilliten till samhället. Det förstör kittet i samhällsbygget.

Det har varit många kända läckor på det internationella planet där även svenska medborgare har varit med, till exempel Panama leaks. Det har skett flera sådana läckor under de senaste åren. Men länderna i världen försöker stänga de globala skatteflyktsfönstren till lågbeskattade paradisöar och bergsfurstendömen.

Skatteflyktsfönstret måste stängas. Det gör vi genom de internationella och europeiska överenskommelserna. Vi socialdemokrater välkomnar OECD:s BEPS-projekt, och vi ändrar på lagstiftning och rutiner i projektets spår. Finansbranschen, inte minst bankerna, borde hålla sig för goda för att delta i och möjliggöra denna typ av skatteflykt.

Det görs mycket mer nu för att beivra skattefusket. Vi har redan föreslagit en lång rad åtgärder som också har beslutats här i kammaren. Det är naturligtvis av betydelse för statens inkomster, men lika viktigt är det för konkurrensneutraliteten mellan företag och för att villkoren för de anställda i företagen ska vara rimliga.

Förra mandatperioden tog S-MP-regeringen i samverkan med Vänsterpartiet fram ett tiopunktsprogram mot skattefusk. Efter några av de berömda läckorna blev det två punkter till, så det är ett tolvpunktsprogram. Det har naturligtvis gjorts för att motverka den illojala konkurrensen, så att företagen konkurrerar på samma sätt och så att de seriösa företagen inte underbjuds av fuskarna vid anbuden.

Vi har fått höra på Skatteverkets preliminära verksamhetsplan. Jag upplever den som imponerande. Man fortsätter digitaliseringen. Vi som invånare kan i dag deklarera i telefonen på ett enkelt sätt. Det är något besvärligare för företagarna, men jag upplever att Skatteverket försöker arbeta med förenklingar genom digitalisering. En fördel med digitaliseringen är också att den motverkar fel och fusk på ett enkelt sätt.

Skatteverket kan naturligtvis inte trolla i de här systemen, utan vi behöver se över skattesystemet. Det är över 25 år gammalt. Dagens skattesystem kom innan internet fanns. Vi var inte med i EU. Det är ett helt annat samhälle i dag. Det är klart att alla de över 600 undantagen gör att det är ett svårgenomträngligt skattesystem. Vi får hoppas, fru talman, att partierna den kommande mandatperioden mäktar med en översyn av hela skattesystemet.

Ett annat ansvar som Skatteverket har är folkbokföring. Vi har nu ändrat folkbokföringslagen och får hoppas att det blir lite mer ordning och reda i de här frågorna. Vi har sett i medierna om kapade identiteter. Främmande personer har folkbokfört sig på andra adresser. Tidvis har Skatteverkets handläggning varit för lång i de här frågorna. Jag hoppas att mycket av det här kommer att försvinna med den nya lagstiftningen och de utvecklade systemen för folkbokföringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt, tull och exekution

Sverige ska vara ett öppet land. Men det krävs ordning och reda vid landets gränser. EU står för vår yttre gräns, men vi kommer ändå att behöva gränskontroller länderna emellan för att motverka illegal handel med sprit, narkotika och vapen, som göder grov organiserad brottslighet. Därför startade den tidigare S-MP-regeringen ett tillskott till Tullverket som var det största på mer än ett decennium. Den borgerliga regeringen satsade inte på Tullverket på sin tid. År 2008 var det nära att tullskyddet skulle stängas i hela Norrland. Men beroende på Socialdemokraternas påtryckningar för att kunna klara tullskyddet i Norrland blev det mer pengar i Anders Borgs budget.

När Kronofogdemyndigheten beskrev sin verksamhet för oss upplevde jag att även de, i likhet med Skatteverket, håller på med att utveckla it-stöd och skapa ett modernare it-baserat system. Syftet är att det ska bli lättare att driva in skulder och hjälpa folk med avbetalningsplaner. Det är viktigt att riksdagen följer upp den verksamheten, så att den moderniseras.

Fru talman! Det är ingen vanlig budgetprocess i dag, utan det är en övergångsregering som har lagt fram sin budget. Det har varit väldigt många turer som jag inte har tänkt gå igenom i dag, men en övergångsbudget är ingen permanent lösning. Det är inte fråga om en åsikt som Socialdemokraterna och Miljöpartiet har i regeringsställning, utan det är en administrativ framskrivning av en budget. När den nya regeringen tillträder, vilken den än blir, måste den justera budgetarna med tilläggsbudgetar. Men jag vill ändå vara tydlig och tillägga att de beslut om anslagsförändringar som fattas i dag knappeligen kommer att ändras av någon regering.

(Applåder)

Fru talman! Socialdemokraterna lämnar fyra år vid makten bakom sig. Det har varit en tid av god internationell högkonjunktur som har gynnat och stimulerat svensk ekonomi bra, vilket har lett till att vi har haft goda resurser att ta oss an de samhällsutmaningar som vi ser.

Trots det lämnar vi också bakom oss ett år med kanske flest dödsskjutningar någonsin. Under en månad 2018 hade vi över 20 skjutningar. Det är en utveckling som vi måste få stopp på. Någonting måste vi ändra på. Det första sättet att stoppa skjutningarna är att begränsa inflödet av vapen, vilket är nödvändigt. Om tullen omgående skulle få kraftfulla verktyg och mer resurser för att jobba med detta skulle vi också kunna bryta utvecklingen av vapensmugglingen.

Det är någonting som tullfacket själva har efterlyst. De har talat om att de behöver ungefär 500 nya medarbetare för att kunna stävja utvecklingen och kunna jobba mer aktivt med detta. Då blir man något beklämd när man hör Jörgen Hellman här beskriva det som att det som gjorts varit det största någonsin och slå sig lite grann för bröstet över de satsningar som den tidigare regeringen har gjort.

Utvecklingen kan inte anstå. Jag är helt övertygad om att Jörgen Hellman och jag är överens om att dödsskjutningarna och den utvecklingen måste få ett slut. Vi måste ändra trenden med antalet illegala vapen i Sverige. Min fråga till Jörgen Hellman är: Varför har inte Socialdemokraterna under de fyra år som Socialdemokraterna har haft möjligheten sett till att det har blivit fler personer på plats vid gränsen så att man har kunnat arbeta mer aktivt med detta? Tullfacket efterfrågar ytterligare 500 medarbetare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt, tull och exekution

Fru talman! Tack för frågan! När det gäller bedömningen av förra mandatperiodens ekonomi var det naturligtvis en högkonjunktur. Under den högkonjunkturen förvaltade vi kapitalet bra. Vi hade inga skattesänkningar med lånade pengar, utan vi såg till att amortera. Staten har haft goda överskott under de åren. Det var mot tidigare en mandatperiod med god tillväxt och ordning i statsfinanserna.

När det gäller tullfrågan drömde vi väl alla när vi gick med i EU och muren föll om att det skulle bli ett öppnare samhälle. Vi skulle ha mer integrering av marknaden i Europa. Vi såg alla fördelarna med de öppna länderna. Det finns fördelar med frihandeln, men det kom också en baksida. Du beskriver den baksidan med skjutningar och handgranatattacker.

Med den förändring som har skett i samhället kommer Tullverket att få mer resurser framöver. Samverkan med polis, Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten kommer säkert att förbättras oberoende av regering år från år. Utvecklingen när det gäller våldet i samhället är oacceptabel.

Det var den tidigare regeringen, Cecilia Widegren, som började höja anslagen till tullen. Det gjorde inte den borgerliga regeringen, förutom när vi tryckte på när Norrland inte skulle ha gränsskydd.

Fru talman! När man ser en utmaning är det viktigt att ta sig an den utmaningen. Då räcker det inte att slå sig för bröstet om man gör en satsning som inte är tillräcklig. Det är väldigt tydligt att den avgående regeringen lämnar ett glapp i de utmaningar vi står inför. Här måste vi göra ytterligare.

Vi är glada över att riksdagen i förra veckan fattade beslut om Moderaternas och Kristdemokraternas ramökning till just Tullverket så att vi nu får igång en långsiktig satsning där vi kan se de ytterligare 500 tullmedarbetarna de kommande åren. Det skulle göra att vi inte har gränsstationer som tidvis står tomma och att vi kanske får bukt med den vapeninsmuggling som vi ser.

Det som jag förvånas över är att Socialdemokraterna och Jörgen Hellman fortfarande står lite tomma inför detta och tänker att det man hittills har gjort har varit tillräckligt. Utvecklingen visar något helt annat, Jörgen Hellman. När kommer Socialdemokraterna att vakna upp och ge Tullverket de långsiktiga satsningar som krävs och inte stanna vid god retorik?

Fru talman! Cecilia Widegren har något för stora ord i detta. Det är klart att 30 miljoners anslagsökning till Tullverket inte kommer att kunna finansiera 500 nya tullare. Jag tror inte att det överensstämmer med några vettiga löner över huvud taget.

Det är en övergångsregering som har lämnat över sin budget. Jag tror att vi i alla partier i kammaren inser att vi behöver satsa mer på tullen framöver för att samhället ser annorlunda ut än när vi gick med i EU.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt, tull och exekution

Fru talman! Statens budgetramar för 2019 ger helt nya möjligheter för Sverige att ta sig an människors oro och samhällets utmaningar. I förra veckan beslutade Sveriges riksdag att på vårt område för skatt, tull och exekution höja anslagsramarna med 120 miljoner totalt. Det är en bra början. Det är bra för Sverige, och vi måste fortsätta den utvecklingen. Grunden ligger nämligen i att de utländska stöldligorna ökar i Sverige och dödsskjutningarna blir allt fler. Det måste få ett stopp. Vi måste vända utvecklingen.

Det finns särskilda principer för den budgetproposition som vi har behandlat i riksdagen. De principerna har vi varit överens om. Även om en övergångsregering är bunden vid vissa principer är inte riksdagen bunden vid samma principer. Riksdagen har varken rätten eller ansvaret utan ska enligt grundlagen fatta de beslut som gäller för budgeten. Det är riksdagen som har finansmakten.

Vi har därför i skatteutskottet gjort erforderliga beredningar utifrån de önskemål som finns inte minst i riksdagsordningen vad gäller yttranden och upplysningar för att kunna arbeta vidare med det rambeslut som riksdagen fattade i förra veckan. Skatteverket har bland annat varit tydligt med att de skattebesked som riksdagen ger och kommer att fatta beslut om kan genomföras enligt vad Moderaterna och Kristdemokraterna har framfört.

Efter en beredning som uppfyller de krav som finns enligt riksdagsordningen är det nu tydligt att det sker en satsning på tullen men självklart också på Skatteverket. Låt oss börja där. Det är dags att fortsätta att stävja fusk och missbruk med skattesystemet. Det är någonting som inte får accepteras.

Det är lika viktigt att effektivt kunna motverka skatteflykt. Det är en mycket angelägen uppgift för den legitimitet för skattesystemet som Skatteverket har till uppgift att jobba efter. Skatteverket får nu utökade resurser för att kunna jobba med detta.

Fru talman! I Sverige ska man göra rätt för sig. De som utnyttjar system för fusk och missbruk tar sig rätten att leva på andra människors bekostnad. Moderaterna och Kristdemokraterna anser att detta aldrig kan accepteras när det gäller vare sig dem som flyr skatt eller dem som tar emot bidrag utan att ha rätt till det. Därmed är det bra att det arbetet nu kan intensifieras från Skatteverkets sida.

Fru talman! Låt mig gå in på den största satsningen som Moderaternas och Kristdemokraternas budgetmotion möjliggör. Det handlar om 90 miljoner de kommande åren, Jörgen Hellman, och närmare en halv miljard under ett antal år framåt för att möjliggöra den höjning för våra gränser som helt klart är nödvändig.

Detta år är ett av de värsta åren vad gäller dödsskjutningar i Sverige. Det första och nödvändiga steget för att stoppa de skjutningarna är att påbörja en begränsning av inflödet av vapen. Föregående år skedde 129 skjutningar, år 2016 skedde 119 skjutningar och 2015 var siffran under 100. Vi har alltså helt fel utveckling. Vi går åt fel håll, och det måste få ett stopp.

Situationen har blivit allt värre. Slutsatsen är uppenbar för oss alla. Det kan inte fortsätta. Det är alldeles för lätt att ta in vapen till Sverige, och det har ökat markant jämfört med andra jämförbara länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt, tull och exekution

Det första nödvändiga steget för att stoppa skjutningar är att begränsa inflödet av vapen. Om tullen omgående kunde få möjligt att göra en acceleration av det arbete som de jobbar med i dag men som de behöver göra mer av skulle det vara en bra första linje för att påbörja att bekämpa brottslighet och begränsa det dödliga våldet.

Om vi i samhället menar allvar handlar det om att ge resurser, möjligheter och förutsättningar för de människor som varje dag på myndigheten jobbar kring våra gränser. En sådan satsning är inte bara ett effektivt sätt att motverka kriminalitet, utan det minskar självklart också belastningen på polis, sjukvård och socialtjänst.

Fackförbundet Tull-Kust, som organiserar stora delar av tulltjänstemännen, talar om att det råder en akut brist på tullpersonal till följd av många års neddragningar.

Fru talman! Många gränsstationer står tidvis helt obevakade, vilket innebär att vapen och illegal verksamhet ostört kan strömma in över gränsen på ett flertal platser i Sverige under flertalet av dygnets timmar. Detta kan inte anstå; det måste få ett stopp. Utvecklingen måste vändas.

Tullverket är en brottsbekämpande resurs som i dag inte används fullt ut utifrån de kunskaper och möjligheter man har. Fackförbundet Tull-Kust påtalar själva behovet av ytterligare 500 nya medarbetare under de kommande åren för att minska de brister som uppstått under de senaste åren. Moderaternas och Kristdemokraternas budgetförslag möjliggör att den resan påbörjas med de satsningar som sker redan från den 1 januari nästa år, om ett par veckor.

Med ett starkare tullverk skulle införandet av vapen, narkotika och andra olagliga varor till Sverige kunna begränsas. Tullverket tvingas i dag prioritera mellan olika gränsövergångar, trots att Sverige har en höjd säkerhetsnivå och trots den förändrade och försämrade omvärldssituationen.

Fru talman! Människors behov av tjänster från det samhälleliga trygghetsnätverket måste tas på största allvar. Andelen bostadsinbrott som begås av utländska stöldligor har eskalerat. Enligt statistiken begås i dag drygt hälften av alla bostadsinbrott av utländska stöldligor som har byggt upp en logistik och en förmåga att hantera stöldgods, logi och transporter över våra gränser. Tullen är första linjens kamp mot utländska stöldligor. Skulle tullen få utökade resurser för att kunna använda sin förmåga skulle en vändning av den här utvecklingen kunna påbörjas, vilket är helt nödvändigt.

Moderaternas och Kristdemokraternas långsiktiga satsning är en satsning för att förstärka tullen men också en ambition att stärka hela det svenska gränsskyddet. Det har alltför länge varit nedprioriterat och behöver därför självklart ökas för att möjliggöra en långsiktigare trygghetsutveckling.

Fru talman! Jag yrkar bifall till anslagspunkten nr 1. Jag yrkar också bifall till reservation 1 och alliansreservation 6.

(Applåder)

Fru talman! Tidigare år har Moderaterna i sina budgetmotioner lagt pengar och ett riktat uppdrag till Skatteverket för att komma åt fusk gällande reseavdraget. Vi kan notera att det i betänkandet i år inte finns något sådant uppdrag. I stället har man riktat in sig på andra uppdrag gällande skatteflykt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt, tull och exekution

När Skatteverket senast djupdök i den här frågan var 2003 - för ganska länge sedan, 15 år sedan - upptäcktes att fusket med reseavdragen var utbrett. En anledning till det är att det är förhållandevis enkelt att fuska, eftersom systemet ser ut som det gör och det är svårt och tidskrävande för Skatteverket att kontrollera efterlevnaden. Även Moderaterna har utgått från att det finns ett omfattande fusk, eftersom man i tidigare budget haft med på intäktssidan mer pengar som skulle komma in till staten som ett resultat av uppdraget till Skatteverket.

Fru talman! Jag vill helt enkelt fråga Moderaterna och Cecilia Widegren varför man inte har med uppdraget gällande reseavdraget i sin budget.

Fru talman! Tack, Rasmus Ling, för att du tar upp viktiga frågor kring skatteflykt och om missbruk av det gemensamma skattesystemet! Grundläggande för att vårt skattesystem ska ha legitimitet är ju självklart att det efterföljs så väl som möjligt.

Grunden för att kunna göra mer är att man lägger lite mer resurser på Skatteverket. Det gör Moderaterna och Kristdemokraterna i sin budget, till skillnad mot den övergångsregering som Rasmus Ling står bakom. Det är väldigt positivt att våra ramar har gått igenom till skillnad mot de ramar som Rasmus Ling förespråkar.

Vi förutsätter självklart att vi snart får en ny statsminister och regering på plats. Eftersom det är regeringen som utfärdar regleringsbrev och därmed kan ha med detta och många andra uppdrag för att göra vårt skattesystem mer legitimt är detta en fråga som självklart kan anstå till den processen.

Fru talman! Moderaterna slaktade anslagen till miljö- och klimatarbete i den budget som gick igenom förra veckan, och att man har tagit bort detta riktade uppdrag följer den logiken. Man bryr sig helt enkelt inte om att styra med miljöskatter. Och att det har varit ett omfattande fusk med reseavdraget bryr man sig inte längre om. Jag beklagar detta.

Jag har en följdfråga. Det sitter en utredning som jobbar med ett förändrat reseavdrag som skulle vara mer rättvist, mer miljöstyrande och vara avståndsbaserat - ett system som Moderaterna tidigare i Landsbygdskommittén har ställt sig bakom. Jag vill nu fråga Cecilia Widegren: Kommer Moderaterna att ställa sig bakom detta när utredningen kommer?

Fru talman! Först vill jag rätta miljöpartisten Rasmus Ling, som tydligen inte kan sätta in de miljösatsningar som Sverige har gjort och kommer att göra i ett perspektiv.

Moderaternas och Kristdemokraternas anslag till miljöbudgeten är lika stort som det var 2016 - då var också Rasmus Ling ansvarig - vilket gör att det säkert är en väldigt bra andel som satsas. Sedan väljer vi andra vägar än Miljöpartiet för att nå de gemensamma mål som vi har satt upp. Men satsningarna på Skatteverket är alltså större i vår budget. Vi vill göra mer för att stävja fusk och missbruk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt, tull och exekution

De uppdrag som ska gå till Skatteverket kommer att regleras via regleringsbrev från Regeringskansliet när en alliansregering förhoppningsvis har tillträtt.

Fru talman! Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna drev igenom en budget förra veckan, och det har väl alla noterat. Men exakt vad de tre partierna prioriterar när det gäller de nedskalade anslagen till de här tre myndigheterna jämfört med deras budgetmotioner framgår inte. I den moderata budgetmotionen skriver man att i frågan om Skatteverkets höjda anslag skulle 40 miljoner gå till att försvåra att pengar göms utomlands och 20 miljoner skulle skapa jobb i samband med avvecklingen av Radiotjänst i Kiruna. Eftersom avvecklingen av Radiotjänst sker måste det innebära att Moderaternas tänkta satsning mot skatteflykt skruvas ned med 75 procent, från 40 till 10 miljoner kronor, under tryck från Kristdemokraterna som låter anslaget till Skatteverket ligga oförändrat.

Min fråga till Cecilia Widegren är: Hur känns det att samarbeta högerut och minska ambitionen med arbetet mot skatteflykt och skatteundandragande?

(Applåder)

Fru talman! Inledningsvis vill jag rätta Socialdemokraternas Jörgen Hellman som tydligen var frånvarande, i alla fall tankemässigt, när vi röstade om statsbudgetens ramar. Det var nämligen Moderaternas och Kristdemokraternas ramar som bifölls av riksdagen. Att fler partier - det kunde även ha varit Socialdemokraterna - valde att rösta för budgetförslaget är vi bara glada över. Men i grunden är det en alliansreformagenda som Moderaterna och Kristdemokraterna tillsammans presenterar för riksdagen.

Vårt anslag på området är större än den sittande regeringens. Vi lägger alltså mer resurser för både det som Jörgen Hellman beskriver och för att säkra tull och exekution. Om Jörgen Hellman inte har uppfattat att vårt anslag är större och inte mindre beklagar jag det. Men vi vill verkligen fortsätta - och då berömmer jag här Jörgen Hellmans socialdemokratiska regering - det arbete som har varit kring fusk, skatteundandragande och skatteflykt. Detta måste fortsätta, och därför lägger vi mer resurser till det.

(Applåder)

Fru talman! Moderaternas och Kristdemokraternas förslag var ju 90 miljoner mer till Tullverket och 30 miljoner mer till Skatteverket jämfört med förslaget i övergångsbudgeten. Sverigedemokraterna stödde detta i rambeslutet, men när vi sedan i utskottet justerade betänkandet som vi debatterar i dag deltog inte Sverigedemokraterna i beslutet, trots att partiet stått för det övergripande rambeslutet i kammaren dagen innan.

En fråga till Cecilia Widegren är: Hur känns det att ha Sverigedemokraterna som en samarbetspartner? Känns det som en stabil samarbetspartner när man klarade att rösta igenom en ram i kammaren men inte orkade följa efter i utskottet?

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt, tull och exekution

Fru talman! Jag vet inte om Jörgen Hellman verkligen var närvarande när jag just beskrev att i förra veckan var det alltså Moderaternas och Kristdemokraternas budgetförslag som vann kammarens gehör. Sex andra partier hade självklart möjlighet att rösta på vårt budgetförslag - vi bjöd in alla att göra det. Ett parti valde att göra det, och några valde att lägga ned sina röster.

Vi lägger fram mycket politik här på kammarens bord och även i utskotten, och så många som möjligt får rösta på den moderata och i det här fallet också kristdemokratiska politiken som i grunden handlar om en alliansregerings reformagenda som vi förbereder med en förhoppning om att vi också snart har en alliansregerings statsminister på plats som kan genomföra den politik som vi vill få genomförd.

Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation 2 angående Tullverkets befogenheter och verksamhet. Beträffande anslagen inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution har riksdagen ställt sig bakom ett annat budgetförslag och dess utgiftsramar och beräkningar av inkomster. Därför har Sverigedemokraterna valt att inte delta i beslutet om anslag inom utgiftsområde 3, utan vi redovisar vår ståndpunkt i ett särskilt yttrande.

Inom politiken uppstår motsättningar mellan ideologier och idéer, och det finns tydliga ideologiska skillnader inom skattepolitiken. Tidigare har detta präglats av en endimensionell konflikt mellan höjda eller sänkta skatter, men nu lever vi i nya tider där konfliktlinjen håller på att förändras eller åtminstone kompletteras med ytterligare en dimension som handlar om den globala makten och det nationella självbestämmandet.

I dag menar vissa politiska aktörer att större inslag av federala strukturer är vägen framåt, medan vi sverigedemokrater ser en betydande risk med den europeiska skattepolitik där man strävar efter att i små steg succesivt förflytta makten över skattepolitiken till EU. Det långsiktiga målet är ambitionen att inrätta en EU-finansminister med makt över den svenska skattepolitiken.

Här vill vi uppmana till ett uppvaknande. Även om det för andra skulle vara ett yrvaket uppvaknande i grevens tid är det hög tid att ställa sig frågan om vi vill att Sverige ska vara en suverän och fri nation eller om vi ska uppgå i en europeisk mångkulturell federation. Sverigedemokraterna förespråkar frivilliga mellanstatliga skatteavtal som utgångspunkt.

Det finns också ideologiska skillnader i synen på tullpolitiken där vissa väljer att prioritera mångmiljardbelopp till en storskalig massinvandring medan Tullverket står handfallet med i jämförelse futtiga resurser för att klara sina mest grundläggande uppdrag. De politiker som nästan tycks ha glömt bort att tullen faktiskt existerar, eller som har inbillat sig att Tullverket inte behövs längre, har oftast lite svårt att se hur tullen faktiskt bidrar till ökad trygghet i samhället. Tullverket är en käpp i hjulet för många illegala verksamheter.

Vi menar att det är en viktig politisk motsättning att peka på att Tullverket med en mycket skarp förmåga till begränsning och kontroll av in- och utflöden står i bjärt kontrast till den politik som förts med näst intill öppna dörrar vid Sveriges gräns. Vår position är mycket tydlig i det här, och vi vill understryka att det nu är bråttom att stärka Sveriges gränser ytterligare både i juridisk och i fysisk mening. Tullverket är en väsentlig del av det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt, tull och exekution

Vi kan också se att det finns ideologiska skillnader inom skuldpolitiken. De som betraktar det växande skuldsamhället som ett kritiskt problem där Kronofogden i förlängningen får hantera de negativa effekterna av det - samtidigt som flera politiska aktörer på detta område lyser med sin frånvaro - visar inte uppmärksamhet för samhällsproblemet i stort och saknar förslag till åtgärder. Det kan vara passande att referera till ett uttryck som en tidigare statsminister använde: "Den som är satt i skuld är icke fri." Svenska folket håller på att skuldsätta sig, och vi behöver bara titta bakåt till 1990-talet för att se hur det gick då. Då var det stat, kommuner och fastighetsbolag som hade skulderna på sina balansräkningar. Den här gången är det hushållen.

Den politiska skiljelinjen går mellan dem som inte ser det här eller blundar och dem som med öppna ögon kan se hur kreditinstituten har expanderat sina verksamheter och därmed försatt svenska hushåll i ökad skuld i tider av sjunkande marknadsräntor och en penningpolitik som inte tar hänsyn till problemet. Detta har också stärkts av skattesubventioner på lånade pengar.

Men trots skillnaderna finns det också likheter mellan åtminstone en del av partierna i riksdagen vad gäller skatteutskottets frågor, och där bör det finnas möjligheter att komma överens. Vi har hört lite exempel på det nu, för för första gången någonsin tycker jag att både socialdemokrater och moderater talar sig varma för inte minst tullen.

Inom skattepolitiken verkar Sverigedemokraterna för internationella skattesamarbeten på global mellanstatlig nivå och inom områden som välfärdens finansiering, företagsvänligt förfarande, skattetransparens, skattekontroller och förstärkt skattemoral. Vi vet att flera partier i den här kammaren gärna ansluter sig till detta.

Vad gäller tullens fysiska förfarande och materiella resurser förespråkar vi exempelvis utökade möjligheter till beväpning av tulltjänstemän vid behov, befogenheter att kvarhålla gods och personer i väntan på polis med mera. Det behövs fler skannrar i antal och satsning på förnyad teknik mot bakgrund av insikten om att farliga varor flödar in i Sverige och att stöldgods flödar ut.

Beträffande tullbrott och strategier emot dessa vill Sverigedemokraterna intensifiera arbetet inom Tullverket mot den organiserade kriminaliteten genom fler poliser i tullens arbetslag. Vi vill ge Tullverket ökad befogenhet att beivra organiserad smugglingsverksamhet och med detta en ökad förmåga att stoppa illegal utförsel, se över resurs- och tidsfördelningen inom Tullverket och ge större tyngd åt arbetet med utförsel. Särskilt frågan om Tullverkets resurser för hantering av smuggelgods finns det för övrigt en stor uppslutning kring att vi måste åtgärda.

Gällande handeln behövs ökade satsningar på digitalisering och annan it-utveckling som krävs för att uppfylla kraven inom unionstullkodexen. För Kronofogden behövs ett mer ingående arbete för att motverka överskuldsättning.

Detta är en kort sammanfattning av de förslag som vi sverigedemokrater har lagt fram i årets budgetmotion och i flera tidigare budgetmotioner, som vi redogör för i de förslag som behandlas i det här betänkandet och som vi budgeterat för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt, tull och exekution

Jag yrkar bifall till reservation 2.

(Applåder)

Fru talman! Enligt Sverigedemokraterna ska även tullen gå riktigt hårt ut när det gäller brott och straff. Man ska beväpna tulltjänstemännen och så vidare. Men när det gäller de värsta av brottslingarna, mångmiljardskurkarna som stjäl våra gemensamma skattemedel och placerar dem i skatteparadis, är Sverigedemokraterna väldigt veka och inte särskilt tough on crime. De ger sig på människor på flykt som söker asyl, men när det gäller skatteflyktingarna som plundrar och tömmer vår välfärd har SD gång på gång lämnat walk over. De går ofta emot förslag för att förhindra skatteflykt och penningtvätt, och de ger fritt utrymme till skattesmitarna att planera och göra sina grova skatteupplägg.

Sedan formulerar ni problem att det är på grund av invandrare som våra äldre inte får lingon till potatisen på äldreboendet. I själva verket försvinner över 130 miljarder i skatteflykt, oftast planerat av välbeställda som tar från vår välfärd. Det är väldigt många kilo lingon.

Varför vill inte SD göra något när det kommer till skatteflykt? Ni blockar varje förslag som gäller att motverka skatteflykt.

Fru talman! Det var många felaktigheter jag var tvungen att lyssna på innan öronen nästan trillade av.

Sverigedemokraterna har lagt fram förslag om till exempel ökade skattekontroller, och vi har röstat för praktiskt taget alla vettiga förslag som har kommit från regeringen just när det gäller att bekämpa skatteflykt, skatteundandragande och skattesmitning. Om vi någon gång har röstat nej till ett regeringsförslag är det för att vi har lagt till ett mindre tillägg till förslaget, ibland till och med för att skärpa reglerna ytterligare. Och då har vi röstat på vårt förslag.

Att säga att vi har röstat nej är lika oseriöst som att säga att Vänsterpartiet har röstat nej till att Sverige ska ha en statsbudget, Tony Haddou. Det var inte de ramar som ni röstade på som vann, och alltså har ni röstat nej till att vi ska ha en statsbudget.

Det är en lika oseriös argumentation. Jag hoppas att vi kan sluta med det.

Fru talman! Man ska kunna kräva lite hederlighet i debatten. Sverigedemokraterna säger att de ser det som är lite mer effektivt. För bara några veckor sedan kom propositionen om ett genomförande av till exempel CFC-regler i EU:s direktiv mot skatteundandragande. Då reserverade sig Sverigedemokraterna.

Ni beskriver beskattning som ett trubbigt verktyg, David Lång. Ni säger också att ni inte vill ge företag och näringsliv ökade administrativa kostnader. Näringslivet och kapitalet ska alltid gå före vår gemensamma välfärd och vanliga löntagare. Varför står ni alltid till näringslivets förfogande? Ni hittar alltid till deras organisationer men bryr er inte alls om vår välfärd. Varför?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt, tull och exekution

Fru talman! Sverigedemokraterna är ett parti med höga välfärdsambitioner. Vi verkar självklart alltid för hög skattemoral och hög effektivitet och för att motverka skattefusk och skatteundandragande.

Det har kommit något förslag där det onda så att säga har övervägt. Det kanske var administrativa kostnader. Det är sant att när vi identifierar förslag som enbart motiveras med att motverka skatteflykt finns det en risk att vi röstar nej. Man kan ju lägga fram vilka förslag som helst och motivera det med att det ska motverka skatteflykt, trots att det finns anledning att bedöma att det inte kommer att göra det.

Vi har dock röstat ja till alla skarpa förslag som de facto motverkar just skatteflykt och skatteundandragande.

Fru talman! Jag kommer att hålla mig till Skatteverket och Kronofogdemyndigheten. Min centerkollega i skatteutskottet, Helena Vilhelmsson, kommer att tala om tull och Tullverket.

Det finns ett antal mål med skatter. Skatter genereras till vår offentliga sektor. Skatter genereras av fördelningspolitiska skäl, miljöskäl och andra konsumtionsstyrande skäl. Det är eftersträvansvärt - ja, det är nödvändigt - att skatterna är enkla och att det finns förutsebarhet och rättssäkerhet i skatteuttaget.

I grunden handlar det dock om en viktig målsättning för oss lagstiftare: att det finns legitimitet bakom skatteuttaget. Därför är det positivt att Skatteverket i flera år har rönt ett allt större förtroende bland medborgare och företag. Förtroendet för våra fiskala myndigheter hos såväl privatpersoner som företag för med sig en enklare vardag för privatpersoner och minskat regelkrångel för företag.

Fru talman! Enligt Förtroendebarometern placerade sig Skatteverket förra året i den absoluta toppen på rankningen som inbegriper alltifrån företag till föreningar och myndigheter. När förtroende mäts för enbart myndigheter kommer Skatteverket i årets mätning direkt efter Säpo. Det är givetvis glädjande. Det visar att arbetet som har lagts ned på medborgardialog har gett resultat.

Samtidigt har arbetet mot skattefusk och skatteundandragande varit oerhört viktigt och behöver förstärkas. RUT- och ROT-avdrag är exempel som har bidragit till att i grunden förändra attityden till skattefusk och svartarbete. Men givetvis behöver mer göras.

Här kan också nämnas det arbete som görs på internationell och europeisk nivå och inom OECD och EU. Skatteverket har där en mycket aktiv roll. På vissa områden har man också haft en ledande roll.

Fru talman! Fungerande skattesystem och betalningssystemen är grunden för ett ekonomiskt system. Det är våra tre fiskala myndigheter som ska säkerställa att detta fungerar. De skatter vi beslutar om måste uppfattas som rimliga, och syftet med att de tas in ska inte kunna missförstås. Legitimitet, rättssäkerhet och transparens måste genomsyra alla aspekter av lagstiftningen. Det gäller även myndigheternas tillämpning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt, tull och exekution

Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är centrala för det svenska rättssamhället. Både individer och företag måste känna förtroende för det myndigheterna gör. Då är förutsebarhet och tydliga regler helt avgörande. Att på ett rättssäkert och effektivt sätt säkerställa att beslutade skatter inbetalas är grunden för finansieringen av vår offentliga verksamhet. Det är också en fråga om likabehandling och värnandet av tilliten till det offentliga.

Här finns det skäl att påpeka att Skatteverket ska förhålla sig till det som riksdagen har beslutat i lag. Skatteverket ska inte göra egna, mer fiskala tolkningar eller som kontrollmyndighet börja styra näringsverksamhet. Låt mig ta några exempel från föregående mandatperiod. Ett sådant är kassaregisterlagstiftningen. Skatteverket har sagt att verksamheter som bedrivs på sådan plats att man inte kan använda kassaregister, på grund av avsaknad av elström eller mobiltäckning, inte är undantag. Det är inte acceptabelt.

Ett annat exempel är den lagstiftning som förändrades föregående mandatperiod när det gäller förutsättningar för både flyg- och båtverksamhet, företrädesvis båttransporter i skärgården. Det har visat sig att Skatteverket gör en väldigt fiskal tolkning. Man backar och gör positionsförflyttningar. Men man gör det inte i en sådan grad att det tar bort skillnader mellan att bedriva näringsverksamhet i till exempel vår skärgård och på landbacken. Det är inte acceptabelt att förutsättningar för att bedriva verksamhet skiljer sig åt beroende på var i landet företaget är lokaliserat.

När det gäller den lagstiftningen har man haft en kategorisering i sin tillämpning där man pratar om privat verksamhet och näringsverksamhet. I det som företag har att förhålla sig till används begreppen privat verksamhet och näringsverksamhet. Ni som lyssnar på det här hör själva att det är ohållbart. Det finns anledning för riksdagen att påtala de här missförhållandena och göra tillkännagivanden för en kommande regering.

Fru talman! Servicen hos våra tre myndigheter Tullverket, Skatteverket och Kronofogdemyndigheten har kontinuerligt förbättrats och ska fortsätta att förbättras. Det för med sig ett alltmer utbrett användande av etjänster. Det är givetvis bra. Det gäller att tjänsterna fortsätter att utvecklas som moderna och välfungerande tjänster.

Fru talman! Statens närvaro i hela landet är central för samhället i stort. Myndigheter har en viktig roll när det gäller att se till att en decentraliserad lokalisering tillämpas. Man är till för alla medborgare och alla företag. Det är också viktigt att man genom närvaro medverkar till utveckling och tillväxt runt om i landet.

Teknikutvecklingen underlättar för myndigheter att just bedriva en decentraliserad verksamhet och finnas runt om i hela landet. Myndigheters närvaro bidrar också till att förbättra arbetsmarknaden. När det privata näringslivet ska rekrytera personer, företrädesvis nyckelpersoner, är det viktigt att det finns en blandning av privata arbetsgivare och myndighetsarbetsgivare på plats.

För tre år sedan aviserade Skatteverket en nedläggning av verksamheter på ett antal ställen i landet. Det var nio plus två orter. Detta gjordes inte av ekonomiska skäl, utan man motiverade det med att Skatteverket skulle finnas där företag fanns och där företag kommer att finnas i framtiden. Orter som drabbades var till exempel Värnamo i Gnosjöregionen, Enköping och Lycksele - för att nämna några. Skatteverket backade sedan, och det var lovvärt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt, tull och exekution

Kronofogdemyndigheten gör nu samma resa, dock i något mindre omfattning. Man ska koncentrera och centralisera verksamhet. Man aviserade flytt av verksamhet från Hudiksvall, Mora och Arvika. Man flyttade verksamhet till orter som Uppsala, Falun, Gävle, Sundsvall och Karlstad.

Det har satts upp vissa kriterier för att Kronofogdemyndigheten ska vara närvarande. Centralorten, kommunen, ska ha minst 20 000 invånare. Man ska ha högskola eller universitet. Sådana kriterier gör att Kronofogdemyndigheten tackar nej till att finnas på många orter i landet som med fördel skulle kunna bidra till en bra lokalisering av Kronofogdemyndigheter. Men vad som värre är att man tydligt går emot vad riksdagen och regeringar av olika färg har uttalat vid flera tillfällen.

Det som nu görs innebär ju att man från Kronofogdemyndigheten - som vissa påtalar - nyttjar situationen när vi bara har haft en övergångsregering. Vad som skulle kunna belägga att det stämmer är att flytten och nedläggningen av kontorsverksamhet ska vara genomförd senast den 31 mars 2021.

Fru talman! Avslutningsvis tycker jag att detta är ytterst anmärkningsvärt. Det måste bli stopp för att myndighetschefer trotsar politiska beslut och politiska signaler från regering och riksdag. Man måste se till hela landet. Man ska inte bidra till urbanisering och inte heller bidra till den regionala klyvningen. Här måste Kronofogden göra om och göra rätt.

Med detta sagt vill jag hänvisa till Centerpartiets särskilda yttrande i skatteutskottets betänkande avseende utgiftsområde 3.

Fru talman! Vi har ett särskilt yttrande i utskottets betänkande - detta med anledning av hur budgeten har hanterats. Dessa ramar och utgiftsområden som debatteras i kammaren ska sedan en övergångsregering verkställa. En övergångsregering uppdras alltså att verkställa andra partiers ekonomiska politik, i detta fall en budget som slår hårdast mot sjuka, arbetslösa, bostadslösa, jämställdheten och miljön. Satsningarna görs på de allra rikaste och deras livsstil som helt enkelt ska skattesubventioneras ännu mer.

Inte ens fri kollektivtrafik för barn och unga under sommarlovet kunde undvaras och inte heller förstärkningen till LSS som Kristdemokraterna stoltserat med. Det blev inte de 1,6 miljarderna. Pengarna behövdes uppenbarligen till ännu större skattesänkningar för Sveriges allra rikaste. Väldigt sjyst prioriterat, KD!

Det finns naturligtvis syften med att en budgetprocess ska få gå igenom under ordnade former. Ett syfte är att Myndighetssverige ska fungera ungefär som tidigare så att kommande regering kan genomföra sin inriktning med stabilitet och ordning. Det var ju det där med att regering och budget hänger ihop.

När regeringen tidigare samarbetade med Vänsterpartiet och när vi tryckte på för progressiva och rättvisa förändringar blev det en budget med ett fokus som tydligt förbättrar vår gemensamma välfärd. Vänsterpartiet har fått igenom mycket i budgetförhandlingarna. Det handlar om sådant som konkret förbättrar livet för de människor som berörs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt, tull och exekution

Vi menar allvar med att Sverige måste bli mer jämlikt och då måste de rika betala sin del. Ska vi bygga en ekonomi för alla, ja, då måste vi också omfördela makt och pengar med ett rättvist skattesystem. Välfärden behöver mer resurser och färre jobbskatteavdrag.

Fru talman! Senare i eftermiddag beslutar vi om ramarna för tre myndigheter under skatteutskottet. Vänsterpartiet har tidigare förhandlat om rättvisemiljarder för att Sverige ska hålla ihop. Från bruksorter och glesbygdskommuner till städer och stadsdelar. Det handlar om insatser för jobb, utbildning och service.

Vi vill att alla ska kunna bo där man själv önskar i Sverige. Det kräver dock likvärdiga förutsättningar i hela landet.

Vår strategi bygger på solidaritet, långsiktighet och ett tydligt ansvar för staten att se till att grundläggande samhällsservice finns i hela landet, bland annat genom omlokalisering av statliga myndigheter och utbyggd infrastruktur. Man måste garanteras tillgång till grundläggande samhällsservice oavsett var man bor. Det kan till exempel handla om tillgången till läkemedel, en trygg förlossningsvård, fungerande bredband och en generell välfärd.

Under lång tid har servicen utarmats i delar av Sverige. Tron på marknadskrafterna har varit starkare än viljan till politiskt ansvarstagande. Den offentliga servicen har dragits tillbaka, vilket fått till effekt att butiker har tvingats stänga igen och jobb försvinner. Så kan det inte få fortsätta. Politiken måste ta sitt ansvar, och statliga myndigheters närvaro måste finnas även på mindre orter runt om i landet.

Kronofogden är en av de myndigheter som vi beslutar om i dag. De senaste decennierna har myndigheten gått från 95 till 37 lokala kontor. Myndigheten har kraftigt dragit ned på sin lokala närvaro.

Nyligen fattades också beslut om att lägga ned verksamheten i Hudiksvall, Mora och i Arvika. Då förvinner också servicen, inte minst vad gäller det förebyggande arbetet eller att få ekonomiskt stöd. För oss är det självklart att även mindre orter ska kunna ha statlig service och närvaro.

Fru talman! En annan myndighet som vi beslutar om i dag är Skatteverket. Det är en central myndighet i kampen mot skatteflykt. Vi har en höst bakom oss med flera stora avslöjanden om skatteflykt och penningtvätt med kopplingar till större svenska banker.

Innan dess har flera avslöjanden radats upp: Luxemburg Leaks i slutet av 2014, Panama Papers under 2016 och Paradise Papers förra året. I höst har det avslöjats om cum-ex-filerna som handlar om aktiehandel, om förflyttning av ägande vid utdelningspunkten för att få återbetald kupongskatt. Varianterna för skatteundandragande har varit aggressiva och avancerade, och här behöver lagstiftningen skärpas till ordentligt, framför allt när det har framkommit att även jurister, advokatbyråer och skatterådgivare tillsammans med banker hjälper till med olagliga skatteupplägg.

Trots att mer än 130 miljarder kronor plundras från vår gemensamma välfärd och en stor del flyttas direkt till skatteparadis finns det partier i riksdagen som hellre betraktar människor som flyr krig som ett problem. Tiggare och de allra fattigaste debatteras som ett problem. Vill ni debattera flyktingar och kostnader, ja, här har ni skatteflyktingar som plundrar den svenska välfärden! Det är utan tvekan vårt största samhällsproblem.

Vi behöver kriminalisera skatteflykt och dess medhjälp. I dag är det inte kriminaliserat, utan de bestämmelser mot skatteflykt som vi har finns i skatteflyktslagen. Men det enda som händer om man döms för att ha brutit mot den lagen är att man ska betala den skatt som man skulle ha betalt. Banker som gör sig skyldiga till skatteflykt ska förlora sin rätt att verka som bank i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt, tull och exekution

Vi menar att skatteflykt och medhjälp måste kriminaliseras och att fängelsestraff ska kunna utdömas. Lagstiftningen måste skärpas till på flera nivåer. Stora resurser försvinner, och det blir vi andra som får stå för notan.

Men det finns trots allt en sådan logik i den budget som ligger: att ta från de fattiga och ge till de rika. Eller som Moderaternas och KD:s egna beräkningar visar: en statsskuld på 94,4 miljarder redan år 2021.

(Applåder)

Fru talman! Vi fick här höra att riksdagsordningen inte är ett så viktigt verktyg som vi i kammaren kanske kunde tro. Jag delar inte Vänsterpartiets uppfattning.

Det är helt rätt att vi har en övergångsregering som har följt ett antal principer vad gäller en övergångsbudget. Men riksdagen har den finansiella makten, och det är här vi i demokratisk ordning har möjlighet att lägga fram våra politiska förslag.

Så har vi också gjort. Vad jag vet har Moderaterna och Högerpartiet gjort det så länge de har funnits i denna kammare. Denna gång hade vi och Kristdemokraterna dessutom möjlighet att få gehör för våra budgetramar. Det hela bygger på en alliansreformagenda.

Vi tog helt enkelt övergångsregeringens budget och plockade därifrån bort det absolut sämsta. Det handlade om slag mot företagande och entreprenörskap. Vi har sett till att de som jobbar får mer i plånboken. En sjuksköterska som jobbar extra en fredagskväll ska inte betala mer än 50 procent i skatt för det. Det är dessa förändringar vi har gjort. Vi har alltså justerat i övergångsregeringens budget. Allt annat, som gäller till exempel tillgångar till myndigheter, ligger faktiskt på riksdagens bord.

Något jag undrar över och som jag saknade i Vänsterpartiets appell här är hur ni tänker ta er an de samhällsutmaningar som står utanför dörren.

Tidigare har det konstaterats att vi i år har haft flest dödsskjutningar någonsin. Vi vet också att tullens verktyg att jobba i första linjen för att begränsa vapensmuggling möjliggör att vi får in färre illegala vapen till Sverige. Vänsterpartiet har dock inte medverkat till att Tullverket fått de erforderliga resurserna till detta. Varför har ni inte det?

Fru talman! Cecilia vet mycket väl att övergångsbudgeten inte är politisk. Det är inte en V-MP-S-budget. När principerna togs fram var partierna överens om att det skulle bli en övergångsbudget. Moderaterna lämnade rummet.

Vi vet vad ni har gjort. Ni har gjort er beroende av Sverigedemokraterna. Ni har anpassat och specialdesignat en budget så att Sverigedemokraterna skulle kunna rösta på den. Det är så ni vill ta makten. Ni vill skapa oordning. Det tycker jag att ni ska stå för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt, tull och exekution

När vi träffades på Finansdepartementet kallade Moderaterna det att utveckla praxis. Men ärligt talat har ni inte gjort annat än att inveckla praxis.

Vad gäller det förebyggande arbetet finns ju ingenting i er budget. Det är genom förebyggande arbete vi vill motverka kriminalitet. Framför allt handlar det om att det måste finnas en riktig skola där barn och unga kan gå och få den utbildning de har rätt till.

På samma sätt är det med offentlig service och generell välfärd. Man ska ha alternativ i välfärden så att man kan få en god skolgång. Men ni tycker inte att det är det viktigaste, utan ni talar i stället direkt om de kriminella.

Ja, de finns. Vi stod bakom förslaget då regeringen gav Tullverket ökat anslag. Det ser vi som viktigt. Vi vill inte ha någon införsel av vapen eller droger till Sverige. Vi tycker dock att framför allt det förebyggande arbetet är väldigt viktigt. På det området är Moderaterna inte så starka.

Fru talman! Jag noterar att Vänsterpartiets Tony Haddou inte svarar på den specifika fråga jag ställde.

Detta har ingenting med övergångsbudgeten att göra. Vänsterpartiet har under fyra år applåderat Stefan Löfven och Socialdemokraterna och sagt att de har haft de bästa förslagen för Sverige. Det är med dem ni har budgetförhandlat.

Detta har dock inte räckt till. Kanske har Tony Haddou inte sett att utanför våra dörrar sker dödsskjutningar på ett sätt som vi tidigare inte har haft. Fler illegala vapen kommer in i Sverige än någonsin tidigare. Detta vill vi sätta stopp för.

Fackförbundet Tull-Kust och Tullverket har bett om utökade resurser och att få möjligheter att göra detta. Det har regeringen och Vänsterpartiet inte svarat upp mot. Nu har riksdagen dock fattat ett sådant beslut, så nu kan vi påbörja arbetet med att vända utvecklingen. Vänsterpartiet är dock svaret skyldigt. Varför har ni inte medverkat till detta? Ni hade fyra år på er.

Fru talman! Jag tror att Cecilia mycket väl vet vad vi har fått igenom i budgetförhandlingarna. Vi tycker att det är bra politik, framför allt när det gäller ökad välfärd. Därigenom kan bland annat barn och unga få en trygg skolgång.

Ni däremot bryr er inte om just det förebyggande arbetet. Ni talar i stället om till exempel marknadshyror. Tror ni på allvar att barn och unga får en trygg skolgång eller god samhällsutveckling om de under uppväxten kan hotas av vräkning? Nej, det får de inte.

Det är alla förebyggande åtgärder som ni inte bryr er om men som vi i stället har brytt oss om när vi har budgetförhandlat. Vi vill att man ska kunna växa upp i Sverige med likvärdig välfärd, oavsett var man bor i landet. Ni har enbart utgått från marknadens logik. Den som har tjockast plånbok ska få det bäst. Detta tror vi inte på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt, tull och exekution

Fru talman! Detta utgiftsområde rör, som vi tidigare har hört här, tre mycket viktiga och centrala myndigheter i samhället. Det handlar om Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten. De tre myndigheterna har tillsammans en budget på ungefär 11,5 miljarder kronor. Vi i Kristdemokraterna och Moderaterna har genom vår budgetreservation tillfört ytterligare 120 miljoner kronor. 30 miljoner går till Skatteverket, och 90 miljoner går till tullen.

Övergångsregeringen har lagt fram en övergångsbudget och har gjort det på ett sätt som är fullt rimligt. Men riksdagen är ingen övergångsriksdag. Det är en riksdag med fulla befogenheter och med fullt ansvar. Grundlagen är tydlig med att finansmakten vilar hos riksdagen. Det är riksdagen som har befogenheten att besluta om skatter och utgifter. Kristdemokraterna har tillsammans med Moderaterna sett till att riksdagen nu använder dessa grundlagsstadgade befogenheter.

Fru talman! Skatteverket är en central myndighet för att vårt samhälle ska fungera. Det är glädjande att myndigheten åtnjuter högt förtroende bland allmänheten. Det är bra att myndigheten har en hög servicegrad, inte minst genom digitala tjänster som förenklar för privatpersoner att till exempel deklarera.

Just betalning av skatt är inte det enda som har förenklats tack vare digitaliseringen. Tvärtom förändras samhället på bred front av olika digitala tjänster, och en helt ny ekonomi håller på att växa fram i delningsekonomin. Vi har nog bara sett början av denna utveckling.

Här behöver det offentliga Sverige hänga med. Myndigheter behöver vara uppdaterade, och regelverk behöver vara utformade så att det är enkelt att göra rätt. Arbetet med att förbättra stöd och administration till användare inom delningsekonomin stärks nu i och med Kristdemokraternas och Moderaternas budget.

Fru talman! De allra flesta i vårt samhälle vill göra och gör rätt för sig. Den skatt som ska betalas betalar de. Det bidrar till ett samhälle med högt förtroende inte bara för myndigheten utan också för andra människor. Förtroende och tillit är grundstenar i ett välfungerande samhälle, och det är väldigt viktigt att motverka fusk och missbruk av systemet. Därför är motverkandet av skatteflykt och skattefusk en viktig uppgift för Skatteverket, något som vi nu förstärker.

Fru talman! Tullverket är en myndighet som behöver växa under den här mandatperioden. Tyvärr, måste jag säga, eftersom det är en konsekvens av illegal handel med bland annat vapen och narkotika och av att stöldligor för ut stöldgods ur landet.

Tullverkets brottsbekämpande verksamhet måste förstärkas både för att hindra införsel av varor som vi inte vill ha här och för att hindra utförsel av stöldgods som de rätta ägarna gärna hade behållit här. Tullverket behöver också ökade befogenheter att gripa misstänkta för att vi ska kunna stävja den brottslighet som finns.

Men det händer även andra saker i vår omvärld som gör att vi måste stärka tullen. Nya hinder för handel sätts upp när Storbritannien nu lämnar EU på ett sätt som vi ännu inte kan överblicka konsekvenserna av. Det riskerar att drabba svenska företag och därmed också arbetstillfällen i Sverige, eftersom Storbritannien är en av våra allra viktigaste handelspartner.

Detta ställer krav på det svenska Tullverket, då handeln med Storbritannien nu riskerar att kräva resurser på ett sätt som inte gjorts på länge. Också därför måste Tullverkets budget förstärkas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt, tull och exekution

Fru talman! Kristdemokraterna och Moderaterna ville genom att lägga fram en gemensam budgetreservation att riksdagen skulle ta tag i de samhällsutmaningar som finns på flera områden. Det finns förstås ytterligare saker som en ny regering snarast måste ta tag i, men i och med att riksdagen antog vår gemensamma budgetreservation tas nu ändå flera steg i rätt riktning. Det är jag mycket glad för.

(Applåder)

Fru talman! Över Europa sköljer en våg av konservativ nationalism. I flera av våra grannländer ser vi hur främlingsfientliga partier allteftersom fått allt större inflytande. Det blir då också tyvärr tydligt vilka effekterna blir. Det går att se i Danmark, Polen och Ungern.

I EU-parlamentet sitter Kristdemokraterna och Moderaterna i samma partigrupp som ungerska Fidesz och italienska Forza Italia.

I onsdags valde Moderaterna och Kristdemokraterna att gå samman och att söka stöd från Sverigedemokraterna för den budget som röstades igenom. Det har varit tydligt vid flera tillfällen att Kristdemokraterna inte anser att det är något problem. Vi har hört talepunkten om övergångsriksdag. Man söker stöd för sin egen politik. Då är det inte något problem att någon annan röstar på den, som man säger.

Fru talman! Jag har några frågor till Kristdemokraterna. Delar ni oron över den utveckling som vi ser i många av Europas länder gällande nationalism och konservatism? Vad tänker ni göra för att den utveckling som vi ser i de länder som jag nämnde inte ska få genomslag också i Sverige? Om ni delar denna problembeskrivning undrar jag vilket ansvar ni anser er ha i detta.

Fru talman! Ja, vi har valt att gå fram med den politik som vi anser är bäst för Sverige. Jag ser inget konstigt i det. Vi har kompromissat. Vi har förhandlat med Moderaterna. Vi hade gärna förhandlat också med de andra allianspartierna om den politik som vi anser är bäst för Sverige.

I september 2013 lade Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet fram ett förslag om att stoppa den uppräkning av den nedre skiktgränsen som den dåvarande alliansregeringen hade i sin budget. Den nedre skiktgränsen är det som i dagligt tal kallas för gränsen för statlig skatt. Alliansregeringen ville alltså höja gränsen för när den statliga skatten skulle börja betalas.

Det rödgröna förslaget fick den gången stöd av Sverigedemokraterna. De tre rödgröna partierna och Sverigedemokraterna stoppade alltså tillsammans den skattesänkning som Alliansen ville genomföra.

Jag tolkar det anförande som Rasmus Ling nu har hållit som att han anser att det var fel av de rödgröna partierna att lägga fram sin politik den gången och att få Sverigedemokraternas stöd för den.

En motfråga kan väl vara: Innebär detta att Miljöpartiet nu kommer att avstå från att lägga fram förslag som kan få Sverigedemokraternas stöd?

Vi har gått fram med den politik som vi anser är bäst för Sverige. Vi har gjort det ihop med Moderaterna. Vi skulle gärna förhandla med ytterligare allianspartier. Det är mitt svar på frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt, tull och exekution

Fru talman! Det var dock inget svar på den fråga som jag ställde om hur man ser på den övergripande utvecklingen i Europa och om vad man ska göra för att den utvecklingen inte ska få genomslag i Sverige.

Det hade varit en sak om man hade lagt fram enstaka förslag och vunnit majoritet i enstaka omröstningar. Men här handlar det om att det formeras ett nytt konservativt block. Man går alltmer samman.

Det gamla, socialt inriktade kristdemokratiska parti som en gång fanns under ledning av Alf Svensson är väldigt fjärran från det kristdemokratiska parti vi ser i dag.

Jag skulle vilja uppmana er att ta ansvar och hålla rent högerut. Ni borde inte ge främlingsfientliga partier makt över Skatteverket, Kronofogden eller Tullverket - inte över någonting någonstans.

Fru talman! Jag gläds över de fina orden om Alf Svensson, som en gång i tiden faktiskt var min chef. Det är en bedömning av Alf som jag delar.

Kristdemokraterna är ett kristdemokratiskt parti. Det bygger på alla människors lika och okränkbara värde, på tanken om att alla människor är unika och har ett värde för den de är.

Vi är oroliga för alla krafter som på olika sätt motverkar människors unika och okränkbara värde, oavsett om de finns här hemma i Sverige, om de finns i andra delar av Europa eller om de finns någon annanstans i världen.

Vi har, som sagt, samarbetat med Moderaterna. Vi bedömer att det är ett parti som står väldigt nära oss. Vi vill även samarbeta med Liberalerna och Centerpartiet, som vi också har en gemensam värderingsbas med. Det är de partier som vi samarbetar med. Vilka partier som röstar för vår politik kan vi inte ha några synpunkter på.

Fru talman! Tack, Hampus Hagman, för anförandet! Min fråga handlar framför allt om de myndigheter som vi behandlar i skatteutskottet - jag ska komma till dem.

Men det känns trots allt som att ni inte hade någon plan när ni röstade bort Stefan Löfven, och ni verkar inte ha någon större plan just nu, om det inte är att ta stöd av Sverigedemokraterna.

Budgeten som ni lägger fram är på många sätt motsägelsefull, inte minst i relation till vad ni har sagt tidigare.

Ni säger att ni vill jobba exempelvis mot hedersrelaterat våld och förtryck men stänger Jämställhetsmyndigheten. Ni säger att ni vill jobba mot utanförskap, men ni skär ned ordentligt i Delegationen mot segregation. Ni säger att ni vill få ut fler i arbete, men ni skär ned ordentligt i Arbetsförmedlingen, inte minst i arbetsmarknadsprogrammen för just långtidsarbetslösa och nyanlända. Ni vill bygga mer, men ni drar bort det statliga investeringsstödet. Ni vill förstärka LSS. Men Kristdemokraterna satte sig i Moderaternas baksäte, och man vet egentligen inte om det är SD som kör eller inte. Vad gäller miljö- och klimatfrågorna hade jag inte så mycket högre förväntningar, så det är fair enough.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt, tull och exekution

Nu kommer jag till de myndigheter som vi i dag behandlar. Tidigare regering har ju arbetat med att omlokalisera våra myndigheter så att hela Sverige kan leva och så att man kan få offentlig service även på mindre orter. Vad har ni för plan för våra myndigheter på landsbygden?

Fru talman! Jag får säga att jag är glad över att Tony Haddou ändå valde att ställa frågor om de myndigheter som vi har i detta utgiftsområde. Jag noterade att det fanns väldigt mycket som du, Tony Haddou, ville debattera som inte ligger inom ramarna för detta utgiftsområde. Det är väl i och för sig förklarligt i och med att den budget som ni röstade på i förra veckan innebar att till exempel Tullverket skulle få vänta ytterligare på besked om hur de ska hantera de problem som eventuellt kan uppstå på grund av brexit. Det här har vi nu hanterat tack vare att vi lade fram vår politik för kammaren tillsammans med Moderaterna.

Fru talman! Precis som Tony Haddou säger är det viktigt att det finns myndigheter runt om i hela landet. Jag tycker själv att det är en väldigt viktig fråga och har därför skrivit en enskild motion om att jag vill flytta en myndighet till Göteborg. Det ska finnas service i hela landet. Det är helt grundläggande.

(Applåder)

Fru talman! Anledningen till att jag tog upp det här med myndigheterna är att det handlar om vad ni säger och hur ni sedan agerar.

Göteborg är inte direkt någon mindre ort eller ligger i glesbygden. Men det är bra att Hampus Hagman lyfter upp detta. Ett exempel är ju Kronofogden, som nu har beslut om att lägga ned på orter som Hudiksvall, Arvika och Mora. Det är ett beslut som vi i Vänsterpartiet helt enkelt vill riva upp. Kommer ni att agera för att riva upp ett sådant beslut så att man inte lägger ned offentlig service på mindre orter, Hampus Hagman?

Fru talman! Som jag sa är det viktigt att det finns myndigheter i hela landet, till exempel i Göteborg - även om det inte är glesbygd - men också i de delar av landet som faktiskt är glesbygd.

Vilka myndigheter det handlar om och exakt vilken myndighet som ska ligga var kan jag inte gå in på i nuläget. Men Kristdemokraterna kommer att arbeta för och bidra till att myndigheter ska finnas i hela vårt avlånga land.

Fru talman! Som stockholmare väljer jag att inte kommentera huruvida Göteborg är landsbygd eller inte.

Det är klart att fundamentet för ett välfärdsland är att man har ett skattesystem och ett skatteuttag och att de viktiga myndigheter som finns runt om skattesystemet fungerar. Tidigare i debatten har vi hört personer från vänsterkanten klaga på marknadens logik och om hur vi ska ta hårdare tag mot enskilda människor och enskilda företag. Jag tycker att det är beklagligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt, tull och exekution

Från mitt perspektiv är själva poängen med den här debatten att se till att vårt skatteuttag blir bättre och att det blir smidigare och enklare för företag och enskilda människor. Vi ska se till att vi har en skattenivå som är konkurrenskraftig i övriga världen, och vi måste uppdatera våra system och lagar så att också de som ägnar sig åt delningsekonomi får en rimlig byråkrati och kan utveckla sitt företagande.

Den tidigare regeringen höjde skatten med 45 miljoner kronor om dagen. Med 45 miljoner om dagen ökade man bördan på företagare, på enskilda människor, på dem som skapar resurser och välstånd - på dem som är fundamentet för vår välfärd. Samtidigt sprätte man pengar på subventioner till redan välbärgade. Man sprätte pengar på busskort till alla barn, även de barn vars föräldrar tjänar mycket pengar. Man sprätte pengar på elcykelsubventioner till alla människor, även de personer som tjänar mycket pengar.

Om man vill arbeta med jämlikhet och för ett rättvist skattesystem som uppbär stort förtroende från medborgarna, då tror jag inte att det är så man ska arbeta. I stället ska man se till att ha en låg och konkurrenskraftig skatt som tas ut på ett sätt som uppfattas som konstruktivt och inte tynger företag och enskilda människor med för mycket byråkrati.

Det har pratats ganska mycket om skatteflykt här. Jag och Liberalerna står självklart bakom att den skatt vi lagstiftar om att man ska betala, den ska man också betala. Vi måste ha internationella system och regler som ser till att ingen kommer undan att betala skatt så som man ska.

Men vi måste också se till att vi har skattenivåer som är så pass konkurrenskraftiga att Sverige är ett land som man vill flytta till och arbeta i och inte fly ifrån därför att skatten är för hög. Om vi vill motverka skatteflykt måste vi både sänka skatten så att färre personer vill fly, eller blir tvungna att fly, och ha tuffa regelverk och myndigheter som klarar av att upprätthålla lagen.

Fru talman! Jag tillhör ett parti som är positivt till internationalisering, till frihandel, till globalisering och även till urbanisering, som någon skällde på här tidigare. Jag är även positiv till det europeiska samarbetet. Jag tror att detta är saker som vi kan få ut frukterna av och även stärka genom att det europeiska folket tillsammans kommer överens om lösningar på hur skattesystem ska se ut, hur vi ska motverka fusk och hur vi ska motverka gränsöverskridande brottslighet.

Det var som sagt någon här som pratade om marknadens logik. Faktum är att skattesystemets yttersta roll är att upprätthålla kapitalismen som system: kapitalism i meningen allmän och lika äganderätt, det vill säga att alla människor ska ha lika och likadan rätt att äga, att alla människor ska kunna handla med samma varor på lika villkor och att man ska veta att ingen kan sno de saker som man äger ifrån en.

Det är därför som det är så viktigt med en tull som fungerar, en tull som både har befogenheter att kontrollera sådant som kommer in i landet och sådant som lämnar landet. Alla ska nämligen ha samma rätt att handla, och ska kunna handla, med samma varor på lika villkor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt, tull och exekution

Det är också viktigt eftersom att vi behöver stoppa det som är kriminellt att föra in, till exempel narkotika och illegala vapen. Den förra regeringen lade ganska mycket krut på att försöka hindra människor från att använda legala vapen av olika slag, vilket är jättemärkligt, för kriminella gäng använder ju inte legala vapen. De använder illegala vapen, och dessa förs in över vår gräns. Där har den förra regeringen varit svag och inte satsat tillräckligt mycket på tullen, vilket gång på gång visar sig i de skjutningar som vi har diskuterat tidigare i debatten.

De partier som har stöttat den förra regeringen säger då att det här bara är en övergångsbudget. Ja, men det är en övergångsbudget som är baserad på de tidigare åren när man år efter år har misslyckats. Tullen måste vara en frontlinje mot införsel av den här typen av varor, och jag är glad att Liberalerna i sitt förslag - som tyvärr inte vann gehör här i kammaren - ville lägga 150 miljoner kronor mer på tullen. Jag är ledsen över att övergångsbudgeten inte innehöll satsningar på tullen eller att regeringen under tidigare år inte har gjort detta.

Jag beklagar även att Moderaterna och Kristdemokraterna i sin budget inte har gjort tillräckligt stora satsningar på att stärka tullen. Det är klart att när de kommer upp här i talarstolen med så stora ord skulle man också vilja se lite större pengar bakom orden. Jag skulle önska att de åtminstone nådde upp till de 150 miljoner som Liberalerna hade velat se satsas här.

Fru talman! I Tensta, där jag bor, som inte är landsbygd men väl en del av storstaden Stockholm, ser vi konsekvenserna av den förra regeringens politik. Det är i Tensta och i liknande områden som föräldrar är rädda för att deras barn ska bli skjutna och dras in i kriminella gäng och droghandel.

Det är också så att man ser ganska få elcyklar på torget i Tensta eller i cykelrummet i mitt hus. Det är ganska få personer som har fått frukten av den förra regeringens politik. Men det är ganska många fler än på Södermalm, där det kanske finns fler elcyklar, som är rädda för att deras barn ska bli skjutna.

Det är klart att om man vill ha en stat och ett skattesystem som uppbär ett stort förtroende hos medborgarna, då kan man inte sprätta pengar på subventioner till redan rika människor. Då måste man i stället satsa på statens kärnverksamheter. Det ville Liberalerna i sitt förslag göra genom att ta bort pengar från subventioner av sådant som inte är statens kärnverksamhet, till exempel busskort även till rikas barn och elcykelsubventioner. I stället ska vi lägga pengar på sådant som är statens kärnverksamhet, till exempel tullen, och se till att vi inte får införsel av illegala vapen som till slut hamnar i kriminella gäng i mitt område och se till att vi inte har införsel av narkotika som till slut går till att finansiera de här gängen. Det handlar återigen om att vi inte ska subventionera sådant som faktiskt bara kommer människor till del som redan tjänar mycket pengar.

Fru talman! Sverige behöver sänka skatten. Sverige behöver ta ut skatt på ett sätt som är mindre byråkratiskt och gynnar företagande. Vi behöver försvara vårt kapitalistiska system genom att ha en tull som fungerar, och vi måste se till att satsa på det som är statens kärnverksamhet, fru talman. Tyvärr har Liberalernas budget fallit, annars hade jag självklart yrkat bifall till den. Nu vill jag i stället lyfta fram vårt särskilda yttrande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt, tull och exekution

Fru talman! Joar Forssell från Liberalerna höll ett intressant anförande med många bottnar. Jag får koncentrera mig på en del, eftersom jag har begränsat med tid.

För den svenska åkerinäringen är situationen ganska tuff; den har hård konkurrens från företag i många länder. Konkurrens är bra, men vi vet att det förekommer fusk och konkurrens som inte är rättvis, vilket är ett problem. Det handlar om att man inte följer de regler som finns, och det kan gälla alltifrån att man inte följer beslutade arbetstidsregler till hur fordonen är beskaffade - vilket även betyder säkerhetsproblem i trafiken. Det kan också gälla fusk med Eurovinjettavgiften, som man måste betala för att ha rätt att köra i Sverige.

Det har diskuterats en del kring att förändra systemet genom att ta bort Eurovinjettavgiften och i stället ha en avståndsbaserad avgift. Det har ibland kallats vägslitageskatt och ibland kilometerskatt och annat. Det har rört upp en del känslor emellanåt, och delvis tror jag att det är på grund av missförstånd - man tänker att det är någonting som skulle läggas på, inte ersätta. Ett sådant system skulle underlätta möjligheten att kontrollera efterlevnaden. Vi skulle kunna ha ett digitalt system och genom det även förbättra konkurrensen för svenska åkerier.

Därför skulle jag vilja passa på att fråga Liberalerna, fru talman, om de är beredda att mer förutsättningslöst - utan upprörda känslor från början - överväga om ett avståndsbaserat avgiftssystem vore något att införa i stället för det tidsbaserade system vi har i dag.

Fru talman! Jag tror att även Rasmus Ling ganska ofta blir upprörd och känslomässig. Du var säkert en av dem som stod utanför riksdagen för några dagar sedan med stora plakat och känslomässigt skanderade om att M:s och KD:s budget bara ligger på 2016 års nivå när det gäller miljöavgifter, Rasmus.

Jag är också upprörd över detta. Jag är också upprörd över att vi satsar för lite på klimatet och att vi inte har tillräckligt höga skatter på sådant som är dåligt för klimatet. Jag välkomnar alla initiativ som kan leda till att vi får ett bättre skattesystem - ett skattesystem som är svårare att fly undan, som upprätthåller konkurrensen mellan olika företag på sjysta, lika villkor och som ser till att vi kan fortsätta att ha konkurrens från omvärlden.

Fru talman! Det finns och har funnits möjlighet att ha förutsättningslösa diskussioner om detta. Liberalerna är det parti som kanske längst har drivit frågan om en stor skattereform där vi ser över alla typer av skatter och både till exempel höjer skatterna mycket på sådant som är dåligt för klimatet och sänker skatterna på arbete. Om Miljöpartiet hade släppt prestigen lite mer i regeringsfrågan och anslutit sig till Alliansen ordentligt tror jag att detta kanske hade kunnat vara på plats. Om Miljöpartiet hade kunnat vara lite mer konstruktiva i stället för att inrikta sig enbart på att gå i opposition tror jag att de kanske hade kunnat nå större framgång.

Jag förstår att det är härligt att stå med plakat utanför riksdagen, och jag förstår att det känns bra att ha sin rörelse i ryggen. Men ska vi ha en förutsättningslös diskussion är det klart att vi börjar den inom ramen för ett större arbete, där vi ser över skattesystemet generellt och värnar konkurrensen. Det är jag helt öppen för att göra tillsammans med Rasmus Ling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt, tull och exekution

Fru talman! Liberalerna har ju kanske varit bättre än sitt rykte när det gäller miljöskatter. De har heller inte alltid framhållit det själva utan låtit Centerpartiet vara den gröna rösten, men överraskande ofta ser vi i budgeten att de har haft miljöskatter som alla inte har noterat. Ibland har det kanske handlat mer om omsorg om att få in pengar för att finansiera skattesänkningar som de har velat se, men icke desto mindre - även om de under förra mandatperioden inte orkade stå emot när det gällde handelsgödsel och att minska övergödningen.

Jag skulle verkligen välkomna en större skattereform. Det skulle behövas en kraftfull grön skatteväxling. När det gäller regeringsfrågan handlar det för oss i Miljöpartiet inte på något sätt om prestige; vi har varit och kommer att vara konstruktiva i detta. Problemet är bland annat att våra båda partier, Liberalerna och Miljöpartiet, inte fick tillräckligt många röster för att det skulle kunna bli en allianslösning.

Fru talman! Det är märkligt att säga så om att vi vill sänka skatten samtidigt som vi vill höja skatten på sådant som är dåligt för klimatet. Vi höjer skatten på sådant som är dåligt för klimatet för att sänka andra skatter; det är ju det som är grön skatteväxling. Det är det som är skillnaden mellan ditt parti och mitt, Rasmus Ling: När vi talar om grön skatteväxling går vi fram med sådana förslag på riktigt. När Miljöpartiet talar om skatteväxling höjer de skatten på sådant som är dåligt för klimatet, fru talman, samtidigt som de sätter sig i en S-regering och höjer skatten på allt annat också. Det är oseriöst att kalla det grön skatteväxling.

Jag motsätter mig kraftfullt idén att Centern skulle vara Alliansens gröna röst. Tvärtom är vi det parti i Alliansen som tar bort subventionerna av diesel och sådant som är dåligt för klimatet runt om i hela landet. Det är vi som ser till att kraftigt höja skatterna på miljöskadlig verksamhet, varhelst den är. Det är det vi och ingen annan i Alliansen som gör.

Fru talman! Våra tre fiskala myndigheter - Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket - är mycket viktiga för hela den svenska rättskedjan. Jag var nyligen på ett heldagsbesök på Tullverket i Helsingborg, och det jag fick ta del av berörde och manar till eftertanke.

Tullverket är kanske den av de tre fiskala myndigheterna som i störst utsträckning agerar brottsbekämpande. Tullverket har två huvudsakliga uppgifter: dels själva uppbörden, det vill säga att ta ut tullar, skatter och andra avgifter, dels den rent brottsbekämpande, där bland annat olaglig införsel av alkohol, smuggling av droger och smuggling av vapen finns att beivra. När jag fick ta del av omfattningen det handlar om när det gäller till exempel smuggling av alkohol fick det mig att hisna. Vi pratar om miljonaffärer, där det knappast är fråga om privat bruk och där några av de största förlorarna är våra ungdomar, som i dag betydligt enklare kan få ta tag i alkohol än vad som var fallet tidigare.

Det är säkert uppenbart för alla här i kammaren att Tullverket behöver verktyg för att stärka sitt arbete med att skydda våra gränser och bekämpa brott. Det handlar även om att kunna upprätthålla goda förutsättningar för våra företag att bedriva handel med andra länder. Men det behöver inte enbart handla om ökade anslag, fru talman - minst lika viktigt är det att vi här inne, genom ny lagstiftning, kan ge Tullverket de verktyg myndigheten behöver. En ändring av lagparagrafer kan ge större befogenheter och ha stora effekter för hur verkets praktiska arbete bedrivs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt, tull och exekution

Som många har nämnt handlar det exempelvis om att ge tullen befogenheter att stoppa stöldgods på väg ut ur landet. Men det görs inte enbart genom en ändring i en lagparagraf, utan med detta följer även behov av resurser och kanske stora organisationsförändringar. Centerpartiet föreslår dessutom att Tullverket ska ges befogenheter att söka igenom post- och kurirförsändelser efter illegalt gods - också annat än narkotika. Många har berört smuggling av vapen, och Centerpartiet tycker att det ska få en egen brottsrubricering. Vi vill även att handgranater ska räknas som vapen.

Det ligger i sakens natur att lagstiftningen inte kan släpa efter om brott ska kunna beivras. I en globaliserad värld sätts tullens verksamhet på prov, och det är viktigt att med riktade åtgärder bekämpa organiserad brottslighet, samtidigt som vi upprätthåller en öppenhet mot omvärlden. Riksdagen behöver säkerställa att Tullverket har en lagstiftning som är ändamålsenlig för verksamheten.

Tullverket beslagtog under förra året betydligt större mängder narkotika än under åren innan. Det rör sig om en ökning på bred front, där inte minst beslagen av amfetamin och cannabis sticker ut, mycket tack vare stora beslag i den tunga godstrafiken.

Vi fick under vårt besök se hur en mobil skanner sökte av en lastbilscontainer - en dyr men mycket effektiv investering för att hitta gömd narkotika i bilar och containrar, på platser som skulle vara omöjliga att misstänka eller att se med blotta ögat. Jag är övertygad om att varje krona som satsas på Tullverket ger nära nog lika mycket tillbaka. Vi vet vilka konsekvenserna blir av att ungdomar får enklare tillgång till alkohol; detsamma gäller droger.

Fru talman! Den svenska rättskedjan måste fungera, och här är våra tre fiskala myndigheter lika centrala som polisen, Kriminalvården och Åklagarmyndigheten. Det är ingen lösning att ensidigt satsa på fler poliser - man kan ibland få uppfattningen att detta är den enda åtgärden.

Alliansregeringen tog i maj 2014 initiativ till en utredning för att följa upp effektiviteten hos några av myndigheterna i rättskedjan. Den utredningen lades tyvärr ned efter valet 2014, men jag kan konstatera att behoven av att stärka rättskedjan har ökat sedan dess.

När de som begår brott hittar nya vägar att arbeta måste även myndigheterna göra likadant. Därför krävs ett kontinuerligt arbete på många områden. Jag ser stora behov av att under de kommande åren säkerställa att rättskedjan inte bara fungerar bra utan också blir starkare.

Fru talman! Inför eftermiddagens votering yrkar jag bifall till reservation 3 från Centerpartiet och reservation 6 från Alliansen.

Fru talman! I onsdags beslutade Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna om de budgetramar som ska gälla för de kommande åren. Det är en budget som har kallats för en servettskiss, och vi vet inte fullt ut vilka konsekvenser den får eftersom många av förslagen är illa beredda och inte har konsekvensbedömts.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt, tull och exekution

För att ta ett exempel budgeterade man för hela året när det gäller att ta bort den fria entrén på statliga museer. Det gick inte eftersom tiden är för kort, så i utskottet fick man ändra detta och spara på ett annat område. Under denna vecka kommer ett trixande att pågå i alla utskott för att i möjligaste mån få detta på plats så gott det går.

Efter valet har hittills ingenting hänt i regeringsfrågan som har gjort att vi har kommit närmare en lösning, men väldigt mycket har ändå hänt politiskt. Moderaterna sa sig före valet inte vilja samarbeta med Sverigedemokraterna på någon nivå, men i två kommuner, Bromölla och Sölvesborg, har man ändå röstat fram det partiet till att leda och inneha posten som kommunstyrelsens ordförande, det tyngsta uppdrag som finns i en kommun.

I Staffanstorp i Skåne tog Moderaterna makten tillsammans med Sverigedemokraterna, inte för att det behövdes utan för att man ville. Man hade med lätthet kunnat få majoritet tillsammans med ett eller flera allianspartier, men man ansåg sig ligga närmare Sverigedemokraterna politiskt. Detta säger en hel del om hur det politiska landskapet har ändrats väldigt fort.

Den moderata, kristdemokratiska och sverigedemokratiska budget som gick igenom riksdagen i onsdags är också en budget som med kirurgisk precision, som man brukar säga, inriktar sig på att montera ned åtgärder som har vidtagits av den tidigare rödgröna regeringen för att förbättra miljön och minska utsläppen. Hade detta inte varit så sorgligt hade det nästan varit imponerande. Att i klimatkrisens tid och under det då pågående toppmötet i Katowice göra det billigare att flyga genom att avskaffa den försiktiga flygskatten, utan att ha några alternativ, är obegripligt.

Samma sak gäller den momssänkning som har införts på enklare reparationstjänster. Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna valde att höja momsen igen. Något som skulle gynna återvinning och återbruk valde man att ta bort, liksom den nedsatta momsen på naturguidningar. Detsamma gäller indexeringen på miljöskatter, som gav förutsägbarhet och gjorde att det inte blev drastiska förändringar utan att höjningen skedde steg för steg och år för år, så att hushåll och företag fick chansen att hitta alternativ. Detta är väldigt tråkigt, fru talman.

Eftersom ramarna har satts hänvisar jag till det särskilda yttrande som lagts fram.

Fru talman! Moderaterna och Kristdemokraterna har fått igenom sin budget i riksdagen tack vare Sverigedemokraterna. Detta innebär att Sverige backar i tiden på ett sätt som står i brutal kontrast till det läge vi befinner oss i. Vi vet att det krävs en stark grön politik för att hålla oss under 1,5-gradersmålet, och för detta behöver vi kraftigt begränsa våra utsläpp.

Svenskarnas flygresor har fördubblats på mindre än 30 år, och vi flyger nu cirka fem gånger mer än ett globalt genomsnitt. Vi är mer än 100 000 svenskar som kommer att avstå från att flyga under det kommande året. Men det krävs mer av politikerna. Ett steg är att sluta subventionera flyget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt, tull och exekution

I dag är flyget subventionerat genom att man har skattefritt bränsle och undantag från flera av EU:s kemikalieregler. Flyget säljer taxfree, vilket också gynnar branschen. Ute i landet betalar skattebetalare stora delar av kostnaden för utbyggnad och underhåll av flygplatser. Mitt under klimattoppmötet i Katowice får Moderaterna och Kristdemokraterna igenom en budget där det blir billigare att flyga genom att den nästan pinsamt låga flygskatten avskaffas och flyget ges ännu större skattefördelar.

Fru talman! Samtidigt som människor, bland andra skolelever, strejkar för klimatet här utanför och försöker få politiker att prioritera vår tids största ödesfråga svarar Moderaterna och Kristdemokraterna genom att vilja göra bensin och diesel ännu billigare. De ökar alltså aktivt de fossila subventionerna genom att frysa den så kallade indexeringen, en årlig uppräkning av bensinskatten. Detta gör utsläppen från bilar ännu billigare. Det här händer alltså mitt under en pågående klimatkris, där vi måste satsa all vår politiska kraft och viljestyrka på att ställa om samhället, bort från business as usual.

Att våga påstå att detta görs för att gynna landsbygden är ett hån mot alla markägare som nu enligt Moderaternas och Kristdemokraternas budget inte kommer att få ersättning för sin värdefulla mark. Samtidigt tas stödet för att kunna sätta upp rovdjursstängsel bort.

Moderaterna och Kristdemokraterna gör det dyrare med naturguidning på landsbygden genom att höja momsen från dagens 6 procent till 25 procent. Detta kommer att innebära försämrade förutsättningar för en grön bransch som bidrar med kunskap och upplevelser. Med en ökad urbanisering saknar nu många kontakten med naturen, och det är precis denna typ av branscher som behöver stärkas, inte försvagas.

Moderaterna och Kristdemokraterna gör detta främst för att gynna dem som redan är rikast i Sverige. Deras skattesänkningar ger 23,5 gånger mer till den rikaste tiondelen jämfört med den fattigaste tiondelen. De som tjänar mer än 42 000 kronor i månaden ska nu betala 500 kronor mindre i skatt. Den högerkonservativa budgeten skär från den gröna omställningen. Den skär från de mest utsatta, och den skär i hjärtat på alla som jobbar för en grön och rättvis värld.

Som övergångsregering har Socialdemokraterna och Miljöpartiet tillsammans med Vänsterpartiet valt att följa praxis och lagt fram en övergångsbudget. Men den nya praxisen i det här huset verkar vara att följa praxis när det bäst gynnar ens egna intressen. Därför har Moderaterna och Kristdemokraterna med stöd av Sverigedemokraterna valt att släppa kravet på en god beredning av de ärenden som riksdagen ska fatta beslut om.

Övergångsbudgeten ryms inte inom de ekonomiska ramar som redan har beslutats. Jag väljer att inte delta i beslutet om vårt utskotts utgiftsområde, och ett mer utförligt resonemang om detta finns i det gemensamma särskilda yttrandet i betänkandet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 10.)

Fru talman! Till att börja med vill jag peka på det som jag tycker är ett dubbelt förhållningssätt från de fyra borgerliga partierna.

Å ena sidan berömmer de den expeditionsregering som har lagt fram förslaget till budget för 2019. De berömmer den för att ha agerat ansvarsfullt och skapat en praxis för hur en budget kan arbetas fram i det ovanliga läge som Sverige just nu befinner sig i.

Den metod som regeringen har använt och den praxis som expeditionsregeringen har skapat är att räkna upp budgeten för 2018 med pris- och löneökningar, redan beslutade lagändringar, åtaganden här i riksdagen och åtaganden som följer av EU-beslut. Den skattesänkning som föreslås för pensionärer är förankrad hos riksdagens partier. Expeditionsbudgeten skapar ett gott utgångsläge för en nytillträdd regering att lägga fram en ändringsbudget som ger Sverige den politiska riktning som den regeringen vill föra vårt land i. Detta berömmer alltså de fyra borgerliga partierna å ena sidan.

Å andra sidan lägger vart och ett av de borgerliga partierna fram budgetmotioner i ett läge där vi borde samla all kraft för att ge Sverige en ny regering. Jag och alla socialdemokrater är naturligtvis ivriga att börja driva vår politik, och så är det naturligtvis även bland de borgerliga partierna. Det är inget konstigt med det. Men i det här läget borde de borgerliga partierna ha lagt band på sig och sin politiska iver och ställt upp på expeditionsregeringens budget och lagt all kraft på att bidra till att Sverige får en ny regering. Att göra rätt saker i rätt ordning är alltid bra, även i politiken.

Fru talman! Nu är vi i den situation vi är i. Moderaterna och Kristdemokraterna har med stöd av Sverigedemokraterna fått igenom sitt förslag till budgetramar.

När det gäller utgiftsområde 7 Internationellt bistånd har Moderaterna tvingats att acceptera Kristdemokraternas krav på att Sveriges bistånd ska vara 1 procent av bni, alltså 50,7 miljarder kronor. Jag välkomnar den uppgörelsen mellan Moderaterna och Kristdemokraterna. Moderaterna har under en rad av år i sina budgetförslag velat ha en långsammare upptrappning till enprocentsmålet enligt den nya beräkningsmodell för bni och bnp som gäller från 2014.

Ärligt talat har jag aldrig trott något annat än att Moderaterna kommer att bli tvungna att återgå till att acceptera enprocentsmålet här och nu om de ska kunna göra några uppgörelser med Kristdemokraterna eller med något av de andra borgerliga partierna. Något mer förvånande är det att Sverigedemokraterna har ställt sig bakom ett budgetalternativ som går tvärtemot den sverigedemokratiska politiken med kraftigt sänkt internationellt bistånd.

Den utgiftsram som Moderaterna och Kristdemokraterna föreslår är alltså densamma som den expeditionsregeringen har föreslagit. En förändring görs dock: 75 miljoner kronor förs från anslaget 1.1 Biståndsverksamhet till anslag 1.2. Detta är ingen stor förändring i sammanhanget och framför allt ingen förändring som inte en nytillträdd regering skulle kunna göra i sin ändringsbudget om den ansåg det motiverat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Fru talman! Biståndsramen ligger fast. Förändringen inom den är förhållandevis liten. Vi socialdemokrater deltar inte i beslutet, då det samlade förslaget till budgetramar i expeditionsregeringens budget röstades ned i förra veckan. Det har varit bråda tider i riksdagens utskott sedan dess med att forma utgiftsområdesbudgetar, så även i utrikesutskottet. Även om jag inte stöder Moderaternas och Kristdemokraternas föreslagna förändringar vill jag tacka för den öppenhet och lyhördhet ni uppvisat i diskussionerna i utrikesutskottet och att ni har tagit till er av de synpunkter som har förts fram där.

Fru talman! Sveriges största mottagare av bistånd just nu är Tanzania. Biståndet till Tanzania har bland annat som syfte att stärka arbetet för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Samtidigt, mitt under samarbetsperioden, upprättade Tanzania en specialstyrka för att bokstavligen jaga hbtq-personer. Den slutsats som vi drar av detta är att den tanzaniska regeringen inte är intresserad av mänskliga rättigheter eller av att samarbeta i någon egentlig mening utan endast är intresserad av pengar. Vi menar att detta så kallade samarbete bör avslutas eller skäras ned väsentligt.

Jag är lite sugen på att få höra vilka slutsatser som Socialdemokraterna drar av den här historien och framför allt varför det här samarbetet fortgår. Varför har ni inte beslutat att avsluta det?

Fru talman! Det är alldeles riktigt att Tanzania är ett mycket stort mottagarland när det gäller svenskt bistånd. Det är också ett land där Sverige har varit engagerat under lång tid, i med- och motgång, och också ska fortsätta vara engagerat.

Det är viktigt att komma ihåg att det bistånd till Tanzania som vi ger i dag inte är budgetstöd till den tanzaniska regeringen. Det som nu sker, där man bokstavligen jagar hbtqi-personer, är rent förfärligt och har också lett till att både EU och Sverige har tagit kontakt med regimen och påtalat det fullkomligt vidriga och ohållbara i detta. En av de effekter som det svenska biståndet har i ett land som Tanzania är att vi också har kanaler rakt in i ledningen där vi också kan föra fram kritik, vilket är viktigt att komma ihåg.

Om detta trots allt ska ha någon påverkan på det svenska biståndet till Tanzania i framtiden återstår att se. Men det viktigaste just nu är att försöka föra dialogen med regimen där om den fullkomligt ohållbara och oacceptabla politik som de för i det här fallet.

Fru talman! Jag vill inte vara oartig, men jag måste påpeka att det som Kenneth G Forslund säger inte stämmer. Vår biståndsstrategi för Tanzania just nu innehåller 200 miljoner kronor per år i sektorsbudgetstöd för att stärka det landets finansdepartement. Vi håller alltså på med budgetstöd.

Vad gäller den kontakt som man har undrar jag lite hur den dialog vi för med Tanzania egentligen ser ut. Kände de inte till vår position i frågan när de fattade beslutet och upprättade anti-hbtq-specialstyrkan? Visste de inte att vi tycker att detta är fel? Det låter nästan så när Kenneth G Forslund förklarar situationen med att en dialog förs och att det har påtalats. Men detta är ju något som de måste ha vetat långt innan vi påtalade det och som de uppenbarligen struntar i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Fru talman! Till att börja med vill jag naturligtvis gärna tro att svenska ståndpunkter i exempelvis hbtq- och rättighetsfrågor är väl kända världen över och även i Tanzania. Jag tror i varje fall att de är ganska kända av den tanzaniska regimen.

När det gäller vad vi egentligen har för stöd måste jag rätta dig, Ludvig Aspling. Det är inte budgetstöd vi har, utan precis som du sa är det sektorsbudgetstöd. Det är en väsentlig teknisk skillnad. Sektorsbudgetstöd innebär att man som givarland går in i en sektor som man tror är en del i den offentliga förvaltningen som fungerar på ett mindre dåligt sätt eller rent av på ett bra eller bättre sätt än helheten. Att ge budgetstöd, alltså att ge pengar generellt till landet att självt förfoga över, är något som vi inte gör. Så är det faktiskt.

Det andra är att gå in i en sektor där vi tror att det kan ha en positiv påverkan, och det är vad vi har gjort i Tanzania.

Fru talman! När Sverige står inför stora utmaningar inom välfärdens kärna är det inte mer än rimligt att detta påverkar även biståndet. Trots enorma behov av investeringar inom rättsväsendet, vården, omsorgen och försvaret föreslår Sverigedemokraterna att Sverige fortsatt ska ställa upp med EU:s näst största biståndsbudget. Med vårt förslag skulle endast Luxemburg ha en större biståndsram. Vår budget ligger långt över den nivå som FN rekommenderar, och anslaget för biståndsverksamhet ligger dessutom högt rent historiskt och överskrider utfallet för svenskt bistånd så sent som 2015.

Anledningen till att vi föreslår en lägre biståndsram för 2019 är att procent av bni är ett trubbigt instrument som inte tar hänsyn till det faktum att en lågkonjunktur antagligen står för dörren. Med utgångspunkt i enprocentsmålet ökar utgifterna på detta område med ca 10 miljarder över en fyraårsperiod. Det är en ökning som antagligen saknar motstycke i svensk historia och som måste bromsas in, inte bara därför att behoven inom andra områden är skriande utan också för att bibehålla kontroll och kvalitet. Det finns nämligen en uppenbar risk för att en så stor kostnadsökning, i kombination med det faktum att biståndet utsätts för alldeles för lite kontroll och granskning, riskerar att leda till att stora mängder skattepengar spenderas på ett icke kvalitetssäkert sätt. Tyvärr finns det gott om exempel på detta redan i dag.

Fru talman! Våra största biståndsmottagare är i dag Tanzania, Somalia och Afghanistan. Låt oss börja med några exempel från dessa länder.

Resultatstrategin för Tanzania har bland annat som syfte att öka jordbruksproduktionen och ge det civila samhället verktyg för att övervaka mänskliga rättigheter. En stor del av biståndet går till så kallat sektorsbudgetstöd för att stärka den offentliga förvaltningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

På jordbrukssidan beslutade Sida under samarbetsperioden exempelvis om ett stöd på 140 miljoner kronor till ett företag som planerade att odla sockerrör. Men efter ett par år och efter att svenska skattebetalare investerat ca 54 miljoner kronor i projektet gick företaget i konkurs och försvann, utan att ha planterat en enda planta på någon av de 20 000 hektar mark som de hade arrenderat. Förutom det groteska slöseriet med skattepengar har projektet fått allvarliga konsekvenser också för lokala småskaliga jord- och lantbrukare, som har tvingats leva i ovisshet om huruvida de kommer att kunna stanna kvar på marken. Detta är ett typexempel på en så kallad lose-lose-situation.

Stödet för mänskliga rättigheter verkar inte heller riktigt bära frukt. Sidas egna rapporter talar om ett tydligt och kontinuerligt krympande demokratiskt utrymme. Särskilt intressant är att resultatstrategin pekar ut sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter som ett område för svenska insatser. Sverige betalade ut 1,2 miljarder kronor i bistånd till Tanzania år 2017, fru talman, bland annat för att stärka just sexuella rättigheter. När Tanzania då samtidigt upprättar en specialstyrka för att bokstavligen jaga hbtq-personer borde detta rimligen vara ett ganska starkt tecken på att den tanzaniska regeringen struntar fullständigt i Sveriges anmodan om mänskliga rättigheter och ser Sverige som en kravlös bankomat. Det borde också stå klart att denna typ av bidragsdiplomati inte fungerar och bör avvecklas eller skäras ned rejält.

I Afghanistan går den största delen av biståndet via ett instrument som heter Afghan Reconstruction Trust Fund och som finansierar återuppbyggnad av Afghanistan och vissa av den afghanska statens löpande utgifter. Förvaltningen av instrumentet utsattes för fullständigt förödande kritik i en rapport från en oberoende amerikansk granskare tidigare i år. Enligt rapporten har Världsbanken systematiskt underlåtit att kontrollera vem fonden betalat ut medel till, samtidigt som de afghanska myndigheterna inte har klarat att rapportera om vem som tar emot pengar. Fonden betalar exempelvis rutinmässigt ut löner till lärare utan att kontrollera att dessa finns på riktigt. Fenomenet med så kallade spöklärare, alltså lärare som får pengar från en biståndsgivare men som inte existerar, är väldokumenterat i Afghanistan.

Givarkollektivet har heller inte klarat att ge ordentliga riktlinjer om vart pengarna ska förmedlas rent geografiskt, vilket har lett till utbetalningar i områden som kontrolleras av talibaner och andra rebellgrupper. Den ansvarige utredaren John Sopko påpekar också att givarkollektivet dels medvetet har sett mellan fingrarna på förskingringen och det faktum att fonden finansierat regelrätta krigsherrar, dels har underblåst korruption genom att skjuta till för mycket pengar, för snabbt och med alldeles för lite kontroll och dessutom har förvärrat den militära konflikten i Afghanistan genom att undergräva allmänhetens förtroende för den afghanska regeringen och bryta ned moralen hos dess väpnade styrkor. Fru talman! Det är svårt att tänka sig ett värre omdöme om ett biståndsprojekt.

I Somalia går den absolut största delen av det svenska biståndet via ett instrument som kallas UN Multi-Partner Trust Fund, vilket har ett liknande uppdrag och struktur som den afghanska fonden och som föga förvånande dras med liknande problem.

Redan 2009 varnade den väl kände och betrodde visselblåsaren och regeringstjänstemannen Abdirazak Faartag för att enorma summor bistånd flödade in och ut ur Somalias statskassa utan att lämna ett spår. Mellan 2000 och 2008 fanns dessutom bokföring för statens utgifter för endast två av åtta år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Faartag påpekade också att den somaliska staten skulle vara betydligt mindre biståndsberoende om inte nästan alla tullintäkter från hamnen i Mogadishu försvann spårlöst och om inte givarländer finansierade projekt i områden som kontrolleras av al-Shabab, vilket naturligtvis, som alla förstår, är en ren affärsverksamhet för terrororganisationen.

När Världsbanken öppnade UN Multi-Partner Trust Fund var det i full vetskap om förutsättningarna. FN:s särskilda rapportör för Somalia och Eritrea varnade samtidigt för att korruption, förskingring och bedrägeri i praktiken har blivit ett management-system. Trots detta bestämde sig Sverige för att investera 95 miljoner kronor i fonden 2015 och ytterligare 105 miljoner 2017. År 2017 släpptes också en ny lägesrapport av den särskilda rapportören som slog fast att

de federala somaliska myndigheterna är oförmögna att åtgärda den utbredda korruptionen

myndigheterna fortsätter att undvika bokföring av intäkter genom att inte använda statens officiella bankkonton

mekanismen för att granska avtal inom offentlig upphandling inte fungerar

bristen på offentlighet i fråga om vem som faktiskt äger företag gör att all offentlig upphandling riskerar drabbas av nepotism.

Men Sverige låter sig inte avskräckas. Miljonerna kommer, såvitt jag förstår, att fortsätta att rulla.

Ett område inom samarbetet med Somalia och Afghanistan som däremot inte har misslyckats är arbetet med att stärka hbtq-personers grundläggande mänskliga rättigheter, detta eftersom något sådant arbete över huvud taget inte ingår i resultatstrategierna. Det leder till misstanken om att den så kallade feministiska regeringens så kallade värdegrund tillämpas något elastiskt visavi länder som hämtar sin hbtq-lagstiftning direkt ur Koranen, någonting som vi ser som mycket svårt att försvara.

Fru talman! Jag vill också att vi särskilt beaktar att detta bara är våra tre största biståndsmottagare och att jag skulle kunna fortsätta på detta tema ett bra tag till om vi inte hade kommit överens om en tidsbegränsning i denna debatt.

Exemplen på slöseri, bedrägeri, kontraproduktivitet och misslyckade satsningar inom biståndet är lika många som de är hårresande. Dessa erfarenheter borde ge vid handen att det är ett utgiftsområde i starkt behov av reform och bantning. Att vi är det enda partiet i denna kammare som verkar inse detta är minst sagt oroande. Det enda vi kan göra för att förbättra situationen är att yrka bifall till vår reservation.

I detta anförande instämde Lars Andersson, Sara Seppälä, Björn Söder och Markus Wiechel (alla SD).

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Fru talman! Det är inte precis någon kärleksförklaring till biståndet som Ludvig Aspling och Sverigedemokraterna levererar här i kammaren, men det hade vi inte heller förväntat oss. Lösningen är reform och bantning enligt Ludvig Asplings slutsats. Reform kan jag hålla med om. Biståndet och det globala utvecklingssamarbetet är under närmast ständig reform, och det behövs. Men när det gäller bantning, Ludvig Aspling, uppgår det totala globala biståndet till 150 miljarder amerikanska dollar varje år. Man beräknar att behoven uppgår till 2,5 biljoner amerikanska dollar. Ludvig Asplings slutsats är att det behövs en bantning. Jag tror att Ludvig Aspling möjligen inte är ensam om den uppfattningen i Sverigedemokraterna. Men globalt sett är han nog ganska ensam.

Min fråga till Ludvig Aspling, mot bakgrund av allt det som vi nu har fått höra, är: Vad är tanken, och hur är känslan i Sverigedemokraterna, när ni har ställt er bakom Moderaternas och Kristdemokraternas budgetramar som på detta område går tvärtemot er politik? De föreslår ingen minskning av biståndet utan ett bibehållet enprocentsmål, och ni vill ha 0,75 procent. Hur känns det?

Fru talman! Jag försöker, Kenneth G Forslund, undvika att tala om känslor i dessa sammanhang. Men vi kommer naturligtvis att följa upp vår reservation. Vi föreslår en minskning. Det innebär att vi kan reservera oss till fördel för vår egen budget på detta utgiftsområde. Vad gäller budgetarna i sig låter jag dem vara till en annan gång. Det är ingenting som vi behöver diskutera här.

Fru talman! Jag kan möjligen förstå att Ludvig Aspling inte vill diskutera det faktum att Sverigedemokraterna här i riksdagen har röstat för budgetramar som ger 1 procent i bistånd. Jag är i och för sig glad för det. Men hur är tanken och resonemanget? Det är en mycket central del i Sverigedemokraternas politik att minska det svenska internationella biståndet från 1 procent till 0,75 procent. Ni har röstat för budgetramar som innebär 1 procent.

Fru talman! Det stämmer att vi har gjort det. Men samtidigt har vi reserverat oss till förmån för vår egen budget på detta utgiftsområde, och där har vi en lägre biståndsram. Därför förstår jag inte riktigt oklarheterna i fråga om detta.

Fru talman! För oss är biståndet ett centralt verktyg i arbetet för en inkluderande och hållbar utveckling. Det är en katalysator för att nå målen också i Agenda 2030. Jag är glad över att vi i denna kammare i dag har en bred samsyn om att upprätthålla målet om 1 procent av vår bni till bistånd. Samtliga partier har faktiskt röstat för detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Det är inte många länder som ens når upp till 0,7 procent, som faktiskt är den internationella överenskommelsen. Det är en viktig signal från denna kammare att Sverige inte följer efter de allt fler länder som kliver ur sina åtaganden och lämnar internationella överenskommelser.

Klimatmötet som nyss avslutades i Katowice visade återigen hur signalerna från oss och andra rikare länder bygger misstro och rädsla för att vi ställer krav på dem men inte på oss själva. Det har hela tiden varit en av de stora jobsposterna när man försöker nå gemensamma överenskommelser, oavsett om det är fråga om Agenda 2030 eller Parisavtalet. Man ser att vi har släppt ut mycket av klimatgaserna och att vissa länder lämnar Parisavtalet och dessutom devalverar biståndslöften. Det är klart att det får effekter för trovärdigheten i våra överenskommelser.

Fru talman! Vi har haft att pröva en övergångsbudget, vilket har framgått av tidigare talare, från en övergångsregering. Den som läser Centerpartiets motion om utgiftsområde 7 kommer att finna att vi i stort också har väckt en övergångsmotion. Vi ger några signaler men inte så utförligt som vi brukar göra i vanliga fall.

Vi har i en minimalistisk motion markerat att biståndet är viktigt att upprätthålla på enprocentsnivån. Vi markerar de värden som bör gälla för biståndet. Vi ska möta klimatutmaningen, stärka demokratin och jämställdheten samt respektera mänskliga rättigheter. Sverige ska stödja frihetskämpar, stärka yttrandefriheten, förbättra tillgången till utbildning, inte minst för flickor, och förbättra hälsovården. Vi ska ge ett ambitiöst stöd vid kriser, krig och konflikter för att förebygga, bygga upp och skapa fungerande samhällen.

I dag när Sverige firar 100-årsdagen för demokratins genomförande finns det partier här i riksdagens kammare som faktiskt säger att vi inte ska satsa på demokrati och mänskliga rättigheter och som vill dra ned kraftigt på biståndet, inte minst på detta område.

Fru talman! För 100 år sedan fanns det också här i Sverige partier som tyckte att det var onödigt att satsa på demokrati och mänskliga rättigheter. Men det är klart att ett parti som hyllar auktoritära ledare som Viktor Orbán och andra, vilka inskränker demokrati och mänskliga rättigheter alltmer, ett sådant parti kanske man inte ska vara förvånad över att det inte ser värdet av demokrati och mänskliga rättigheter i andra delar av världen och som gav oss möjligheter att förändra och bygga ett Sverige av i dag. Det är naturligtvis också en viktig väg för att förändra för de fattigaste människorna i andra delar av världen.

Jag vill varna dem som lyssnar på budskapen från för 100 år sedan i Sverige för att följa i dessa spår. Det är en riktning som leder bakåt och inte framåt, fru talman.

Vi har från Centerpartiets sida ett särskilt yttrande. Vi kommer inte att delta i beslutet, och vi noterar att det är en minoritet i utskottet som står bakom det här.

Fru talman! Jag får väl utgå från att en del av anförandet var riktad mot mitt parti.

Det stämmer att vi gör vissa nedskärningar på demokratibiståndet. Men det är inte för att demokrati inte har ett värde i sig - det värdet är ju en självklarhet - utan för att den delen av biståndet fungerar väldigt illa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Jag skulle önska att Kerstin Lundgren tog till sig en rapport från Världsbanken som heter Does Foreign Aid Promote Democracy? och är författad av en man som heter Stephen Knack. Han finner att sambandet mellan demokratisering och bistånd är "svagt".

Två andra forskare på området är Paul Collier och den zambiska ekonomen och biståndsexperten Dambisa Moyo. Båda varnar för att en för snabb och oplanerad demokratisering riskerar att destabilisera länderna. Moyo understryker särskilt att demokratisering av stater som inte har de rätta förutsättningarna leder till större problem än det löser.

Jag skulle också rekommendera Kerstin Lundgren att faktiskt läsa den proposition som vi debatterar i dag. Där står att tre av fyra av strategimålen inom demokrati och jämställdhet inte går i rätt riktning och att en ökad andel går i fel riktning.

Anledningen till att vi skär ned här är att resultaten är dåliga och att de pengarna kan användas till bättre saker i Sverige men också inom andra delar av biståndet, till exempel de humanitära delarna.

Fru talman! Demokrati är ingenting som händer över en natt. Det är ett långsiktigt arbete. Det var många kvinnor som kämpade länge för att svenska kvinnor skulle få den rösträtt som har gjort att jag kan finnas här i dag. Det var många som stod upp och slet på många sätt för detta under lång tid.

Det är klart att om man bara har en kortsiktig bild att demokrati ska hända här och nu, då kanske man drar ned. Men om man ser värdet av ett långsiktigt arbete inser man att det kräver att vi håller i och håller ut om vi ska klara att nå målen om demokrati och mänskliga rättigheter. Det var 70 år sedan vi fick FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Det är ganska kort tid i mänsklighetens historia, så vi har anledning att inte ge upp utan fortsätta.

Men det är märkligt, fru talman. Jag har minsann hört - och jag avslöjar nu en hemlighet, men jag är lite nyfiken - att Ludvig Aspling talat om att det är bättre att inte satsa på bistånd till fattiga människor över en viss nivå, för då börjar de röra på sig. Utbildning, kunskap och drömmar om en bättre framtid gör att människor rör på sig. Det vill inte Sverigedemokraterna se, så jag förstår att man vill dra ned - inte lite, som Ludvig Aspling sa, utan 13,1 miljarder. Det är inte fy skam. Det är mycket, fru talman, och det kommer att drabba de fattigaste människorna, drabba klimatet, drabba jämställdheten, drabba hbtq-personer. Där Sveriges bistånd gör skillnad, där kommer Sverigedemokraterna att skära ned.

(Applåder)

Fru talman! Kerstin Lundgren borde vara lite mer försiktig med att sprida grova lögner från talarstolen. Jag har aldrig sagt så. Jag har aldrig hört någon från mitt parti säga så. Jag tycker att man ska hålla en viss ton och visa viss respekt när man för dessa debatter.

Vad gäller att inte ge upp finns det ett problem: Vissa människor vägrar att ge upp projekt som inte fungerar. De fortsätter plöja ned miljon efter miljon i saker som inte gör någon nytta. Det är det vi har problem med, för dessa pengar växer inte på träd. Varje krona som vi satsar på biståndsprojekt är en krona som skulle kunna satsas på andra biståndsprojekt eller andra delar av budgeten. När man känner till att ett visst projekt eller ett visst område inte fungerar är det därför inte fel att ge upp, avsluta det och försöka med någonting annat i stället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

(Applåder)

Fru talman! Det här är ett parti som säger sig vilja ta fajten mot den liberala demokratin, som drar ned på biståndet till demokrati och mänskliga rättigheter, som är tydligt med att det har en nationalistisk, värdekonservativ grundsyn. På den basen förstår jag att man landar i ungefär samma tonläge som kunde höras för drygt hundra år sedan här i riksdagen.

Fru talman! Den vägen ska vi inte gå. Jag varnar alla som tittat för djupt i de sverigedemokratiska motionerna för att följa den vägen, för den leder inte framåt utan bakåt.

Fru talman! Den här hösten har präglats av en minst sagt rörig och osjyst process. Först avsatte högerpartierna statsministern utan att ha ett hållbart alternativ. Trots att 144 rödgröna ledamöter är fler än 143 alliansledamöter avsatte det mindre blocket regeringen, dessutom med stöd av Sverigedemokraterna.

Därför har vi fortfarande, 99 dagar efter valet, en övergångsregering. Denna övergångsregering har följt spelreglerna och lagt fram en övergångsbudget enligt de anvisningar som mejslats fram. Den ska inte innehålla reformer, vare sig sådana som gynnar de rika eller sådana som gynnar folkflertalet.

Då väljer vissa partier att lägga fram egna motioner, som alla visar sig gynna dem som redan har och lämna småsmulor eller ingenting alls till dem som redan lever på knappa resurser. Eller vad sägs om det senaste jobbskatteavdraget, som ihop med höjd brytpunkt för statlig skatt ger högavlönade ännu mer i plånboken? Vad sägs om hemarbetsbidraget, som gynnar dem med flådiga boenden? Vad sägs om alla som kommer att bli av med jobbet när myndigheter ska bantas eller till och med läggas ned? En undrar ju vad Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har emot lågavlönade, sjuka och arbetslösa när de ska piskas att arbeta medan rika ska ges en ännu större del av kakan.

Sedan budgetramarna antogs har vi sett folk delta i stora manifestationer mot försämringarna av den svenska välfärden och fjäskandet för de rika. Det har även skrivits namnlistor mot bland annat nedläggningen av Jämställdhetsmyndigheten. Jag såg inte samma reaktioner mot gratis mediciner till barn, ökat underhållsstöd eller införandet av en jämställdhetsmyndighet.

När det gäller biståndet lyckades Kristdemokraterna få med Moderaterna på att behålla enprocentsmålet, men hur blir det de kommande åren? Och vad hände med Sverigedemokraternas fagra ord om att hjälpa på plats? Nu verkar de ha ändrat sig och kommit fram till att om man hjälper människor på plats kommer de människorna att fly hit. Därför skär de ned på biståndet med 25 procent. Det skulle innebära att fler kommer att tvingas leva i extrem fattigdom, att fler kvinnor kommer att dö i barnsäng och att fler barn kommer att dö under sina första levnadsår. Det visar tydligt vilken människosyn Sverigedemokraterna har.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

När det gäller utgiftsområde 7 som vi debatterar i dag har vi haft många turer i utrikesutskottet. Jag kan som exempel nämna bemyndiganderamen, som finns till för att vi ska kunna ha långsiktighet och effektivitet i biståndet. Ju kortare utbetalningsperioder, desto dyrare administration och sämre förhållanden för mottagarna. I det första förslaget som lades fram av Moderaterna och Kristdemokraterna skulle bemyndiganderamen minskas med 13 miljarder. Men efter att budgetchefen på UD förklarat vilka oerhörda effekter det skulle få lade sig Moderaterna och Kristdemokraterna på övergångsbudgetens nivå. Så går det när man lägger fram en servettskiss.

Fru talman! Den extrema fattigdomen i världen har minskat dramatiskt de senaste decennierna. Åtta av tio barn får i dag vaccin mot mässling. Medellivslängden i världen har ökat till 70 år, och barnadödligheten har sjunkit till under 5 procent. Detta visar att det går att förändra om viljan finns.

Men vår värld har avgrundsdjupa orättvisor. Klyftorna är stora mellan fattiga och rika länder, mellan fattiga och rika människor i varje land samt mellan kvinnor och män. Den rikaste procenten äger redan lika mycket som de övriga 99 procenten, och klyftorna bara ökar hela tiden.

Oxfams rapport Reward Work, Not Wealth visar att 82 procent av förmögenhetstillväxten under 2017 gick till den rikaste delen - till och med den rikaste procenten - av världens befolkning. Den fattigaste halvan, 3,7 miljarder människor, fick ingen ökning alls.

Förra året ökade antalet dollarmiljardärer snabbare än något tidigare år. Och vet ni - 90 procent av dem är män! Deras förmögenhetsökning mellan mars 2016 och mars 2017 hade kunnat utrota den extrema fattigdomen sju gånger om. Sju gånger om!

Fattigdomen, ojämlikheten och ojämställdheten får konsekvenser. De senaste två åren har svälten ökat. Över 650 miljoner människor saknar i dag tillgång till rent vatten. Var 90:e sekund dör en kvinna till följd av komplikationer vid förlossning.

Samtidigt ser vi hur demokratin är på tillbakagång runt om i världen. Reaktionära, patriarkala och rasistiska strömningar, ofta med stöd av en ekonomisk elit, skördar framgångar genom att rikta udden mot de redan mest utsatta och genom att förstöra miljön och klimatet. I denna tid behövs en kraftfull politik för jämlikhet, rättvisa och hållbar global utveckling.

Fru talman! Vi i Vänsterpartiet har valt att ta ansvar trots att det inte är vårt fel att vi i Sverige i dag har en övergångsregering som är bakbunden från att göra nödvändiga reformer för att skapa ett jämlikt, jämställt och tryggt samhälle. Därför kommer vi i år inte att lämna några reservationer utan väljer att avstå från att delta i beslutet, med hänvisning till det särskilda yttrande som vi har tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

Jag vill ändå tydliggöra vad vi i Vänsterpartiet anser krävs för att få biståndet att bli träffsäkrare och bidra till att skillnaderna mellan fattiga och rika kan minska och så småningom utrotas.

Biståndspolitiken är en del av utvecklingspolitiken. Den är en väldigt viktig komponent för att nå utvecklingsmålen och utrota fattigdomen, men den är långt ifrån den enda vägen. För varje biståndskrona som går från den rika delen av världen till den fattiga går över tio kronor tillbaka i motsatt riktning genom skatte- och kapitalflykt. Utifrån det samlade biståndets relativt sett små summor är det extra viktigt att värna biståndet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Tyvärr måste vi konstatera att utvecklingen på flera håll går i rakt motsatt riktning. Givarländernas avräkningar för kostnader för flyktingmottagande har ökat kraftigt de senaste åren. EU driver på för att använda bistånd till militär verksamhet för att stoppa människor på flykt och har i allt större utsträckning börjat använda biståndet för att pressa fattiga länder att stoppa människor på flykt. Samtidigt driver flera EU-länder på för en bredare definition av privatsektorbistånd som riskerar att leda till att biståndspengar går till företag i rika länder i stället för till fattiga människor i fattiga länder. Det är skamligt.

Fru talman! Utöver det jag redan har nämnt vill vi i Vänsterpartiet, bland mycket annat, att enprocentsmålet ska vara ett minimum. Vi vill säkerställa att minst hälften av biståndet går till flickor och kvinnor och att minst 10 procent går till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Vi vill också införa ett utökat klimatbistånd utöver det vi redan ger i samband med enprocentsmålet. Det är en jämlik, feministisk biståndspolitik på en ekonomisk grund som gynnar många - inte bara några få.

(Applåder)

Fru talman! Jag lyssnade med intresse på anförandet och inser att jag har hört det några gånger förut. För Vänsterpartiet är det första maj varje dag, så att säga, även här i kammaren.

Jag har en konkret fråga.

Jag har läst Vänsterpartiets motioner; de är ambitiösa. Det finns till exempel en ambitiös motion för utrikes- och biståndsfrågor och en motion om det krympande utrymmet för civilsamhällets organisationer. Där står bland annat att demokrati och mänskliga rättigheter inte är förhandlingsbara, vilket är något jag verkligen kan skriva under på.

Till skillnad från många andra partier fäster Vänsterpartiet väldigt stor vikt vid frågan om fackliga rättigheter och strejkrätt. Detta är väldigt viktigt och ska också vara en del av det svenska biståndet.

Min fråga är då varför det är så väldigt tyst när det handlar om just strejkrätten och rätten till facklig organisering vad gäller diktaturen Kuba. Där är strejkrätten och rätten att bilda fria fackföreningar bannlysta i grundlagen. Människor sitter fängslade på Kuba för att de vill strejka. Människor sitter fängslade på Kuba för att de vill ansluta sin organisation och kräva kollektivavtal.

Till Vänsterpartiets senaste kongress skrev en av partiets lokalavdelningar att Sverige skulle fördjupa samarbetet med kommunistdiktaturen Kuba. Det yrkade partistyrelsen glädjande nog avslag på - man kunde ju inte vara hundra procent säker på att det skulle gå så, men det gjorde de.

Men en del av deras motivering gör mig aningen fundersam. De säger att de ser Kubas stora sociala framsteg och att landet inspirerar människor världen över i deras kamp för social rättvisa.

Min fråga är: Hur rimmar detta med det faktum att strejkrätten och fria fackföreningar är bannlysta på Kuba?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Fru talman! Tack, Fredrik Malm, för frågan, även om det förvånar mig något att denna och liknande frågor ställs om och om igen trots att vi gång på gång ger samma svar.

Anledningen till att motionen inte gick igenom är att detta inte är partiets linje. Om vi, vilket vi skriver både i våra motioner och i vårt partiprogram, menar att demokrati och mänskliga rättigheter inte är förhandlingsbara är de inte det. Därför har vi sagt ifrån, såväl i artiklar som när vi har varit ute och talat med människor eller tagit emot besök från människor som försöker säga att det som händer på Kuba väl ändå inte är så allvarligt. Det stämmer förvisso att läskunnigheten har ökat, att alla får den sjukvård de har rätt till och så vidare, men vi säger fortfarande ifrån. Om inte alla mänskliga rättigheter uppfylls kan inte vi stå bakom det.

Det är dags att börja ändra på frågorna. Det är dags att börja ändra fokusområde och gå på det som faktiskt går att kritisera i stället för att lyfta fram det som några få medlemmar tycker och uttrycker men som inte är partiets linje och som vi gång på gång har påvisat inte är vår politik.

Fru talman! Det är jättebra att alla människor kan läsa på Kuba. Problemet är att om de skulle läsa Fredrik Malms blogg skulle de kunna bli satta i fängelse för detta.

Moral är jättebra, men dubbelmoral är inte dubbelt så bra. Faktum är att Vänsterpartiet i de motioner där man talar om rätten att organisera sig fackligt och rätten att strejka nämner Bangladesh, Indien och Kina. Det kan man göra, men man nämner aldrig de vänsterdiktaturer i Latinamerika där dessa rättigheter också inskränks.

Det är klart att Vänsterpartiet då någonstans blir svaret skyldigt. Det var inte så länge sedan - det var faktiskt till och med i år - som Vänsterpartiets banderoll hängde på väggen i samband med ett hyllningsmöte för vänsterdiktaturer i Latinamerika. Det är klart att vi då återkommer till dessa frågor, eftersom de fortfarande är relevanta och väldigt viktiga.

Fru talman! Det skulle kunna ses som dubbelmoral om det sas i vårt partiprogram att vi tycker att det ska vara som på Kuba. Det skulle vara dubbelmoral. Men så är inte fallet, och det vet även Fredrik Malm. Att enskilda medlemmar sedan tyvärr gör och säger på det viset håller inte partiledningen - där jag inte sitter - med om. Det är inte heller vår etik.

Fru talman! Jag måste säga att jag uppskattar Kenneth G Forslunds konstruktiva och goda ton i debatten.

Det var en lite annan ton i Yasmine Posios inlägg. Jag skulle vilja förtydliga lite när det gäller ramen för beställningsbemyndiganden. Det handlar helt enkel om att det finns två olika metoder för att hantera frågan. Det ena sättet är att man parkerar pengarna här, och det andra sättet är att man parkerar pengarna där. När vi fick garantier för att pengarna just skulle parkeras och inte spenderas hade vi inte heller några problem med att ändra oss. Lite hederlighet, tack!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Fru talman! Då får jag väl säga tack för förklaringen, Magdalena Schröder! Samtidigt går det inte att komma ifrån att det är sådant som man hade kunnat ta reda på tidigare, innan man lade fram förslagen. Det visar trots allt vilken servettskiss den här budgeten är.

Fru talman! Det stämmer inte. Det låter på Yasmine Posio som att vi ursprungligen har gjort en neddragning på beställningsbemyndigandet i motionen. Men det var en förlängning från den ram som finns i dag och som vi föreslog skulle gälla nästa år. När vi fick reda på att man egentligen behövde 103 miljarder och att regeringen hade räknat upp detta och när vi fick garantier för att pengarna skulle parkeras såg vi inte heller några problem med att ändra oss.

Jag hörde något som lät lite annorlunda än i inlägget. Jag skulle vilja upplysa dig, Yasmine, om att vi politiker inte har pengar. Vi tar pengar från människor som arbetar. Jag skulle vilja fråga dig: Vad vill Vänsterpartiet göra för att säkerställa att svenska skattebetalare får se resultat av sitt givande i biståndspolitiken?

Fru talman! Återigen: Dessa 103 miljarder kom inte som en överraskning för er. De stod med redan tidigare i övergångsregeringens budget. Om ni hade tagit er tid att verkligen grotta ned er och tagit reda på vad det får för konsekvenser när ni lägger fram er servettskissbudget hade ni redan från allra första början kunnat se till att detta inte hade hänt.

Vi ser till att säkerställa detta genom att vi följer de utvärderingar som görs dels av olika myndigheter, dels - och till väldigt stor del - av civila organisationer. Det är tack vare att vi ser till att civila organisationer får bistånd och stöd som vi kan få ett ordentligt ansvarsutkrävande. Det gäller inte bara dem som redan har mycket utan också det folk som drabbas av att man inte följer de regler som gäller.

Fru talman! Vi har nu att debattera utgiftsområde 7 i statsbudgeten. Det är det som rör bistånd eller utvecklingssamarbete, som det mer korrekt heter.

Det binds även ihop en del med utrikespolitik och en del andra frågor, och det är ett stort område i statens budget. Vi ger i Sverige 1 procent av vår bruttonationalinkomst till bistånd. Den ambitionen har Liberalerna, precis som övergångsbudgeten och även den överenskommelse mellan Moderaterna och Kristdemokraterna som nu ser ut att gå igenom i Sverige. Det är glädjande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Men det finns rätt stora orosmoln på himlen. Det går en våg av antiliberala idéer över världen. Populistiska och auktoritära strömningar vinner anhängare både i regeringskanslier och på Twitter, om man säger så. Centrala liberala värden som öppenhet, demokrati, frihandel och jämställdhet hotas i dag från flera olika håll. Det är därför nödvändigt, men ingalunda okontroversiellt, att svensk utrikespolitik och biståndspolitik har demokratifrämjande som det övergripande målet.

Vi i Liberalerna vill stärka världens demokratier och öka engagemanget för de mänskliga rättigheterna. Globalisering, frihandel och internationellt samarbete skapar fantastiska möjligheter att stärka demokratin och öka friheten för enskilda individer.

Världen behöver ett mer transparent, handlingskraftigt och trovärdigt FN. Europa behöver ett EU som står upp mot populism och som värnar demokratin och dess olika grundpelare. Det är därför viktigt att Sverige inte vacklar på den internationella scenen. Sverige ska tvärtom gå i täten för demokrati och stå emot extremism och populism.

Demokrati behöver vara vägledande i Sveriges arbete internationellt, inte minst inom biståndet. Liberalerna anser att demokratiska reformer långsiktigt löser - eller i alla fall bidrar till att lösa - rätt många av de problem som finns. Om vi får mer yttrandefrihet och pressfrihet kommer fler människor att granska korruption och maktmissbruk. Om vi får fungerande fria val kan invånarna rösta bort ansvarslösa politiker. Demokratiska stater världen över satsar mer på forskning och välfärd än vad icke-demokratiska länder gör. Länder som väljer demokratiska reformer tar en större del av globaliseringens framgångar och en växande ekonomi.

När freden nu på flera håll och många platser hotas är det särskilt viktigt att Sverige och Europeiska unionen i vår utrikes- och biståndspolitik intensifierar just detta arbete och även stöder enskilda individer som vågar stå upp för frihet och som trotsar auktoritära och diktatoriska regimer.

Vi vill från Liberalernas sida arbeta för att det svenska biståndet används mer effektivt och att det gör skillnad för de människor som verkligen behöver det. Det finns en hel del att säga om svensk biståndspolitik - både positivt och negativt. Ofta hör man det negativa, men det finns också mycket positivt, där Sverige på olika sätt bidrar till att människor kan få ett bättre liv och en bättre tillvaro. Det är viktigt att lyfta fram vårt ambitiösa stöd till humanitära hjälporgan. Det bidrar till att människor som tvingas att leva i tält nära ett konfliktområde eller människor som på olika sätt tvingas på flykt eller drabbas av epidemier, jordbävningar och andra naturkatastrofer kan få hjälp.

Det finns dock också en del som är negativt. Dit hör inte minst det svenska biståndet till Tanzania i Östafrika. I årtionden har Sverige varit en av de mest generösa givarna till Tanzania, men nu tycks vårt utvecklingssamarbete mest handla om nostalgi. Det går på tomgång.

Samtidigt utvecklas Tanzania i en mycket destruktiv riktning med hets mot minoriteter som ett av dess kännetecken. Det är rena häxjakten man bedriver på hbtqi-personer i Tanzania. Det är dags att Sveriges stöd till landets myndigheter avbryts. Tanzania är fortfarande en av Sveriges största biståndsmottagare. Enligt vår biståndsmyndighet Sida gav Sverige 1,1 miljarder kronor i bistånd till Tanzania förra året. Hundratals miljoner av detta stöd går till landets statsadministration och myndigheter, som kontrolleras av samma regim som begår övergreppen. Genom denna typ av kravlöst bistånd bidrar Sverige till att stärka auktoritära regimer. Det kan inte vara rimligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Vårt bistånd ska gå till dem som vill stärka demokratin, genomföra reformer och öka friheten för sina invånare men som av olika anledningar inte har kommit ända dit och behöver svensk hjälp för att göra dessa förbättringar.

Det är dock orimligt att Sverige ska pumpa in sina medborgares och invånares skattemedel i regimer och statsadministrationer som motarbetar reformer och mänskliga rättigheter och i länder där utvecklingen går bakåt. Inte på några andra områden tillämpar vi principen att ju värre det blir, desto mer får du - förutom uppenbarligen i vissa sammanhang i biståndet.

Fru talman! Fallet Tanzania är inte unikt. Hbtq-personers rättigheter hotas och är närmast obefintliga i många länder i världen, och det är en följd av diktatur, dålig respekt för individens frihet och urgamla normer som stämplar ut sexuella minoriteter. I 85 länder, alltså i nästan vartannat land i världen, klassas homosexualitet som ett brott. Samtidigt är en rad av dessa länders myndigheter mottagare av bistånd från Sverige, så vi delfinansierar detta förtryck.

Liberalerna vill därför att Sverige inte ska fortsätta att betala ut utvecklingsbistånd till länder som inte utvecklas i demokratisk riktning.

Det är förvånande att den rödgröna regeringen inte har vidtagit åtgärder vad gäller Tanzania. Givetvis måste det få konsekvenser om en regering agerar på det sätt som just Tanzanias gör.

Fru talman! Det finns flera andra exempel på detta. Inte minst gäller det undfallenheten inför de övergrepp som pågår i Palestina, där Sverige fortsätter att plöja in kravlöst bistånd. Detsamma gäller den överdrivna tron på att den totalitära kommunistregimen på Kuba skulle ha något som helst intresse av en dialog för demokratiska reformer. Den har inte visat tillstymmelse till intresse för detta på nästan 60 år, och inget tyder på att det är någon som helst förändring i sikte.

Fru talman! Liberalerna hade både en egen budgetmotion och en egen motion för detta utgiftsområde. Men våra budgetramar föll i en tidigare votering i riksdagen, så jag hänvisar till vårt särskilda yttrande.

Fru talman! Det är absolut inget fel på Fredrik Malms värderingar och engagemang, men ibland kan Fredrik Malm bli lite väl kategorisk och uppfylld av sitt eget engagemang.

Precis som jag förklarade för Ludvig Aspling tidigare handlar biståndet till Tanzania inte om ett generellt budgetstöd som den tanzaniska regeringen får göra vad den vill med. Det är ett sektorsstöd till en sektor i statsförvaltningen som vi åtminstone tidigare har trott kan vara en positiv kraft i utvecklingen av landet. Stödet går till finansdepartementet för att utveckla dess verksamhet.

På vilket sätt menar Fredrik Malm att ett indraget bistånd till det tanzaniska finansdepartementet skulle förbättra situationen för hbtqi-personer i Tanzania?

Jag vill dock inte utesluta att detta i slutänden kan bli en av Sveriges reaktioner på det vi nu upplever, som är fruktansvärt. Men jag tycker att Fredrik Malm, precis som Ludvig Aspling, far fram väldigt fort och kanske också något ogenomtänkt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Det är inte så att det svenska biståndet till något land är kravlöst. Det går in utifrån strategier och noggrann programmering och det följs upp hela tiden, och i de fall det inte fungerar och man inte följer de regler och värderingar vi sätter upp dras biståndet in.

Fru talman! Det är inte så att regimen, skolan och sjukvården i Tanzania är helt åtskilda, utan det är regimen och regeringen i Tanzania som ansvarar för sina myndigheter.

Det finns tre problem med det resonemang Kenneth G Forslund för. Det första är det man kallar fungibilitet, det vill säga att man säger att man inte ger pengar till regimen utan till sjukvården. Regeringen kan ju låta dessa pengar gå dit och sedan använda motsvarande medel till andra sektorer. Det kan handla om att köpa vapen, trycka propaganda mot minoriteter eller vad nu regimen anser vara viktigt att göra. Man kan alltså inte säga att man stöder just en specifik del, för det innebär stora möjligheter för regimen i landet att omdisponera sina egna resurser.

Det andra problemet är att detta stärker regeringen i landet rent allmänt. Jag vet inte om man behöver stärka regeringen i Tanzania så mycket mer, för den har redan styrt i 40 år. Det verkar vara svårt för oppositionen i Tanzania, även om den är enad, att kunna vinna ett val i landet. Det är delvis på grund av att landets styrande elit, som har monopol på makten och har haft så i årtionden, med hjälp av dessa biståndskontakter och den legitimitet det skapar kan visa att man är garanten för olika insatser runt om i landet.

Det tredje och mycket viktiga problemet är att Sverige genom detta bistånd sänder en mycket konstig signal. Sverige säger att det inte spelar någon roll vad en regering, i detta fall regeringen i Tanzania, gör, för man får pengar i alla fall. Det kan inte vara rimligt att Sverige som är en sådan stor och ambitiös biståndsgivare tar så lätt på denna typ av övergrepp.

Fru talman! Nej, Sverige tar inte lätt på dessa övergrepp. Tvärtom har Sverige fört fram hård kritik, och det gör också EU. Det är i den änden vi ska börja, genom att använda de kontaktytor vi har för att föra fram våra synpunkter och vår kritik. Men vi ska inte utesluta att det i långa loppet också kan få andra konsekvenser, möjligen i form av neddraget bistånd. Men jag tycker att Fredrik Malm far fram för fort.

Kvar är frågan som jag ställde till Fredrik Malm: På vilket sätt kan indraget bistånd till det tanzaniska finansdepartementet förbättra situationen för hbtqi-personer? Det finns de i Tanzania som är oroliga för att ett sådant agerande till och med skulle öka pressen på hbtqi-personer och att de skulle få skulden.

När det gäller diskussionen om överflyttning mellan olika budgetområden är detta omdiskuterat i forskningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Fru talman! Jag blir lite bekymrad när Kenneth G Forslund säger att jag far fram för fort. Jaha, låt oss ta det lite långsammare då och fråga oss hur många fler sådana här miliser som ska startas för att jaga minoriteter i Tanzania. Hur mycket ska korruptionen och maktmissbruket öka i landet innan Kenneth G Forslund tycker att det är dags för Sverige att vidta åtgärder?

Sanningen är att Sverige ger ett antal hundra miljoner till myndigheterna i Tanzania varje år. Det utgör dock mindre än 1 procent av den samlade statsbudgeten i Tanzania. Det betyder att om Sverige visar en starkare lojalitet med svenska skattebetalare och säger att vi inte vill att våra medel går till ett land där utvecklingen går bakåt och där man begår dessa övergrepp utan att vi i stället kanaliserar våra resurser i andra biståndsmottagarländer får nog Tanzania faktiskt klara av att allokera om resurser till dessa sektorer om man anser dem viktiga.

Fru talman! Det är med blandade känslor jag står i kammaren och debatterar biståndsbudgeten för 2019. Utifrån det rådande politiska läget hade jag hoppats stå här och tala väl om en avskalad övergångbudget, en budget byggd på ett fåtal principer för att värna ordning och reda i den situation vi befinner oss i, efter ett val och innan en regering tillträder.

Övergångsbudgeten var ingen progressiv budget; politiska ambitioner fick stå åt sidan. Men den stod för ordning och reda i styret av ett land med en övergångsregering.

Fru talman! Jag är stolt över Sveriges utrikes- och utvecklingspolitik och över den röst vi har i världen. Jag är stolt över det svenska biståndet, som är rankat som bäst i världen. Jag är självklart också stolt över Sveriges minister för klimat, utvecklingsarbete och bistånd, som är miljöpartist.

Det är väldigt bra att vi här i kammaren i stort sett har samsyn kring enprocentsmålet. Men allt tal om långsiktighet och förutsägbarhet i biståndspolitiken ekar ganska tomt när Moderaterna och Kristdemokraterna i det parlamentariska läge vi nu befinner oss i utan att blinka lägger fram en gemensam budgetmotion som vinner stöd i kammaren med hjälp av SD.

Fru talman! Vi är i ett läge där världen håller på att transformeras i grunden. Ojämlikheten skenar och den auktoritära högerpopulismen växer. På många håll utmanas de mest grundläggande värderingarna och mänskliga rättigheter av konservativa krafter. Antalet människor, vuxna och barn, som drabbas av katastrofer växer för varje år. Vi ser också bakslag för kvinnorättsaktivister, inte minst i och med det krympande demokratiska utrymmet.

Vi måste fortsätta att stå upp för yttrandefrihet, för dem som försvarar mänskliga rättigheter, för oliktänkande och för pluralism i det civila samhället. Kvinnors rätt och möjlighet att delta i de rum där besluten fattas är av högsta prioritet.

Det handlar såklart också om klimatförändringarna. Klimatförändringarna är en realitet som varenda människa med politiskt ansvar borde göra allt för att bromsa.

Fru talman! År 2018 går till historien som året då utsläppen globalt ökat mest någonsin. Det är alarmerande bråttom nu, och världen behöver samla kraft och öka takten för att vi ska kunna vända utvecklingen de närmaste tio åren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Jag måste erkänna att jag först blev positivt överraskad av M:s och KD:s klimatfokus inom biståndet. Men vid närmare genomläsning hittar jag ingen ny skarpare styrning. I varenda relevant strategi - bilateral, multilateral eller global - har regeringen den förra mandatperioden fört in miljö, klimat och hållbart nyttjande av naturresurser som en viktig prioritering.

Det kanske mest väsentliga är att M och KD tar 1 miljard av fattiga, döper om det till klimatbistånd och sedan ger tillbaka det. Detta kan knappast ses som en ökning av klimatbiståndet, då det inte är additionellt. Ni har inte ökat biståndsramen. Tvärtom ville ju ni i Moderaterna till att börja med sänka den lite, innan ni skrev ihop er med Kristdemokraterna.

Fru talman! Vi kan inte fly vårt klimatansvar och låta de fattiga länderna göra hela jobbet. Det står i strid med Parisavtalet, där alla länder åtagit sig att minska utsläppen inom landets gränser. M:s och KD:s omprioritering i biståndsbudgeten ska ställas mot de miljarder av nedskärningar som nu kommer att göras på klimatarbetet här i Sverige.

Sverige är ett litet land med stort inflytande. Långsiktiga strategier och förutsägbarhet i den svenska biståndspolitiken har avgörande effekt på resultaten till exempel i internationella klimatförhandlingar. Brist på detsamma skapar osäkerhet och riskerar att resultera i onödiga låsningar.

Isabella Lövin kom precis hem från Katowice och klimatförhandlingarna där. Vad vi gör här hemma spelar en oerhört stor roll för den trovärdighet vi har byggt upp de senaste fyra åren. Vi kan inte kräva av andra länder att de ska dra ned sina utsläpp om vi inte gör detsamma här. Världen behöver fortsatt svenskt klimatledarskap.

Därför måste jag säga att jag är bedrövad över den M-KD-budget som röstats fram här i kammaren med stöd av SD, det enda parti i kammaren som inte står bakom enprocentsmålet. I sin egen budgetmotion skär SD ned biståndet med hela 11 miljarder. Det gäller särskilt satsningar som rör demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet.

Detta är en väldigt oroande utveckling även inför nästa års budgetdebatt. Vad kommer vi att ha att ta ställning till då om det högerkonservativa blocket i svensk politik tillåts att bli regeringsbärande med stöd av SD?

Fru talman! Målet för svenskt internationellt bistånd, som det är fastlagt av riksdagen, är att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck.

I dag ser vi att fattigdom koncentreras till sviktande och konfliktfyllda länder. Konflikterna är också mer utdragna än tidigare. Arbetet för fred handlar om att lösa de konflikter som pågår men också om långsiktiga och förebyggande insatser för att konflikterna inte ska kunna få fäste. Detta präglade regeringens fredsarbete under föregående mandatperiod, och den inriktningen behöver fortsätta. Vi måste finnas närvarande i just de länder som har det allra svårast. I detta sammanhang är det också nödvändigt att bekämpa klimatförändringarna och de resursbrister ett förändrat klimat ger.

Överlag kräver de globala utmaningarna ännu mer och närmare samarbete mellan länder, multilaterala organisationer, civilsamhälle, företag och forskning. Vårt engagemang för Agenda 2030 är bara ett exempel. Jag kan inte nog betona vikten av att fortsätta hålla i det holistiska arbetet och synsättet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Vi har elva år på oss att uppnå de globala målen. Det är väldigt kort tid. Vi har framför oss ett gigantiskt arbete som inte ska eller kan vara avhängigt av biståndet. Hela det ekonomiska systemet, civilsamhället, lokalsamhällen, företag och politik måste leverera för att vi ska ha möjlighet att lyckas. Och vi måste lyckas.

Därför ska vi med all kraft hålla i de viktigaste prioriteringarna i vår biståndspolitik: att stärka demokrati och jämställdhet, möta klimatutmaningarna och öka respekten för mänskliga rättigheter. Det här är grundläggande värden och byggstenar för en hållbar utveckling och en fredlig värld.

MP deltar inte i beslutet utan har lämnat ett särskilt yttrande tillsammans med Socialdemokraterna och Vänstern.

(Applåder)

Fru talman! Klimatet kan inte vänta, stod det på Miljöpartiets valaffischer under valrörelsen. Jag håller verkligen med. Men återigen skulle jag vilja påminna kammaren om att politiker inte har pengar, utan tar pengar. Därför måste varje krona som investeras investeras där den gör som mest nytta för klimatet. Klimatet kan som sagt inte vänta.

Vi i Moderaterna och Kristdemokraterna föreslår i vår budget att 1 miljard extra ska gå till internationellt klimatbistånd. Vi föreslår också att 10 procent av satsningarna på bilaterala samarbeten ska gå till att minska utsläppen. Jag skulle vilja fråga Miljöpartiet, fru talman, om Miljöpartiet tycker att 1 miljard extra till internationellt klimatbistånd är en dålig prioritering.

Fru talman! Vi kan inte fly vårt klimatansvar och begära att andra länder ska göra det vi inte gör här hemma. Ni har inte redovisat varifrån ni tar den extramiljard som ni lägger på biståndsbudgeten. Klimatkonventionen uttrycker explicit att klimatfinansiering måste vara additionell. Jag uppfattar inte att ni har ökat biståndsramen. Alltså tar ni från någonting för att lägga på någonting annat. Jag vet inte om det är att göra mest nytta för pengarna. Det måste också ställas mot de miljarder i nedskärningar som ni gör på hemmaplan.

Det handlar inte om att göra antingen eller. Det handlar i det här läget om att göra både och.

Fru talman! Självklart ska vi inte fly vårt ansvar. Men vi måste också göra allt vi kan för att minska utsläppen. Det gör vi dels här hemma, dels och framför allt i världen. Varje krona måste investeras där den gör som mest nytta.

Fru talman! Det har kommit stark kritik från talarstolen mot att vi i Moderaterna har gått fram med vår politik, att vi för den politik vi lovade väljarna att driva och att vi också lägger fram den för kammaren att debattera och besluta om. Jag måste fråga Miljöpartiet om ni tycker att det är fel att partier efter ett val gör vad de kan för att få genomslag för den politik de lovade väljarna att driva.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Fru talman! Jag tackar för ytterligare en fråga. Ja, jag tycker att det är fel att man tar chansen att ta en genväg till att få igenom sin politik när vi har en övergångsregering. Det skapar en ryckighet och en oförutsägbarhet för till exempel myndigheter. Det var även märkbart under det klimattoppmöte som ägde rum i helgen. Det är svårt att följa vad den här regeringen som övergångsregering kan göra och inte kan göra. Jag tycker alltså att det är fel.

(Applåder)

Fru talman! Det känns väldigt stort och speciellt att få hålla mitt jungfrutal i riksdagen just i dag när vi firar 100 år av demokrati i Sverige. Det känns stort och fint.

När det kommer till biståndspolitiken finns det mycket att vara stolt över som svensk. Vi har tagit ett enormt ansvar för världens nödställda. Sverige är ett av få länder som når upp till FN:s rekommendation om att 0,7 procent av bni ska gå till bistånd. Enprocentsmålet ligger fast. Det innebär att vi i budgeten för 2019 lägger drygt 50 miljarder på biståndet. Det kan jämföras med resurserna vi lägger på det militära försvaret, rättsväsendet, föräldraförsäkringen eller universitet och högskolor.

Biståndets uppgift är bidra till att skapa förutsättningar för människor att lyfta sig ur fattigdom och förtryck. De övergripande målen för Sveriges utvecklingssamarbete måste vara att hävda människovärdet, höja de fattigaste människornas levnadsnivå och främja mänskliga rättigheter och demokrati.

Även om det finns mycket att vara stolt över finns också en hel del förbättringspotential. För många av regeringens strategier de senaste åren har utvecklingen gått i oönskad riktning. Bara två av tio biståndsprojekt lever vidare när Sida slutat finansiera dem. Det är alltså åtta av tio som inte har varit hållbara.

Transparensen i biståndet är långt ifrån tillfredställande. Openaid, där insatser ska redovisas och kunna följas upp, lämnar fortfarande mycket att önska. Detta måste en ny regering ta tag i.

Vi moderater kräver en ansvarsfull hantering av biståndet. Det innebär högt ställda krav på ekonomisk styrning och rapportering, kamp mot korruption i både biståndsorganisationer och samarbetsländer och en beredskap att agera mot missförhållanden. Sveriges bistånd ska komma med krav, och om kraven inte möts måste det få konsekvenser, exempelvis genom frysta utbetalningar.

Effektiviteten i biståndet behöver öka, och vi behöver skärpa prioriteringarna. Biståndet ska fokuseras där det behövs som mest och till de mest utsatta. Därför bör biståndet fokuseras till färre länder. Genom att fokusera på färre saker och säkerställa att de verkligen ger optimala resultat är vi övertygade om att vi kan göra mer gott och få mer resultat för våra insatser.

Jag tänkte nu redogöra för ett antal av de prioriteringar som vi vill se inom biståndspolitiken.

Vi vill stärka det humanitära stödet vid kriser och katastrofer och stärka det multilaterala kärnstödet. Det multilaterala stöd som Sverige ger till en rad olika FN-organ bör fokuseras och i större utsträckning än tidigare samlas hos de organ som har störst verksamhet bland flyktingar och som arbetar med barns säkerhet och rättigheter. För att i större utsträckning möjliggöra detta höjer också Moderaterna och Kristdemokraterna ramen för beställningsbemyndiganden från 90 till 103 miljarder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Vi vill se en förbättrad miljö- klimatpåverkan.

Vi vill arbeta för jämställdhet och SRHR.

Vi vill bekämpa förtryck mot minoriteter och oliktänkande.

På alltför många håll förföljs människor i dag för sin tro och drivs på flykt från sina hem under de mest vedervärdiga hot. Religions- och övertygelsefriheten är en viktig fråga att ta hänsyn till i utformningen av svenskt utvecklingssamarbete. Det handlar om frihet från tvång, om frihet att uttrycka sig och om icke-diskriminering. Därför bör nya landstrategier som tas fram alltid innehålla en analys av situationen för religions- och övertygelsefriheten.

Vi vill stärka det civila samhället. Enskilda organisationer är inte bara oersättliga som genomförare av offentligt bistånd utan också mycket betydelsefulla då de ger oss enskilda människor en möjlighet att ge ur egen ficka och vara med och ta ansvar för utvecklingen i världen. I stora delar av världen begränsas i allt större utsträckning människors möjlighet att organisera sig. Sverige måste sätta hårdare press på partnerländer där det civila samhällets utrymme krymper.

Sist men inte minst handlar det om jobb och frihandel. Forskning visar att den ekonomiska tillväxten i mottagarländer till ytterst liten del är biståndets förtjänst. I stället beror tillväxten alltmer på breda ekonomier där jordbrukets roll krymper och andra samhällssektorer växer. Jobb, vilket är vad fattiga mest av allt önskar sig, skapas till 90 procent inom den privata sektorn. Det är en oerhört viktig insikt att ha med sig i biståndspolitiken. Vägen ur fattigdom går via ekonomisk tillväxt och handel. För att vinna kampen mot fattigdomen krävs mer frihandel. Fler entreprenörer och en bred samverkan med privata aktörer är en förutsättning för positiv utveckling i samarbetsländerna.

Fru talman! Jag kan inte låta bli att återigen nämna målet med biståndet, att lyfta människor ur fattigdom och förtryck. Ytterst borde målsättningen vara att helt och hållet kunna avskaffa utvecklingsbiståndet och att det inte längre ska behövas. Vägen dit är såklart oerhört lång, möjligtvis oändlig. Men ett bistånd med resultat i fokus borde rimligtvis också gå hand i hand med en nollvision. För att ta steg i den riktningen måste vi ärligt granska vad som fungerar och varför, vad som inte fungerar och varför samt hur digitaliseringens möjligheter kan användas.

Det är viktigt att aldrig luta sig tillbaka och vara nöjd enbart för att man är en stor givare. Det viktigaste är inte summan på våra utbetalningar utan resultaten av våra insatser. Här har svenska skattebetalare rätt att ställa krav på att biståndet gör skillnad.

Det är ju så - det blir tredje gången jag säger det här i dag - att politiker inte har pengar, utan politiker tar pengar ifrån människor som arbetar. I en värld där behoven är oändliga är det viktigt att vi säkerställer att svenska skattebetalares pengar går till de biståndsinsatser där de gör som mest nytta. Det ställer krav på resultatuppföljning, transparens och förmågan att våga prioritera. Svenskt bistånd kan inte göra allt. Men där svenskt bistånd verkar ska skattebetalarna se resultat av sitt givande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Fru talman! Magdalena Schröder talade i sitt anförande varmt om att bistånd ska träffa rätt och vara väldigt effektivt. Som Magdalena Schröder själv poängterade har det tre gånger sagts att politiker inte har pengar utan tar pengar.

Men skatter är något som vi demokratiskt beslutar om och som vi politiker fått förtroende att förvalta. Låt mig poängtera att kapitalister inte heller bara plötsligt har fått pengar utan har tagit dem från arbetares mervärdesbildande arbete. Det är något som inte beslutas om gemensamt.

Jag skulle vilja veta hur Magdalena Schröder ser på enprocentsmålet. Moderaterna vill inte uppnå det förrän år 2022. Tack vare Kristdemokraterna lyckades det ses till att den sänkningen inte skedde redan i år. Men hur ser det ut kommande år? Kommer Moderaterna att driva igenom sin politik och minska biståndet för att långsamt uppnå målet först 2022?

Trots allt skulle era minskningar om de gick igenom försämra långsiktigheten i biståndet. Samtidigt skulle det krävas större administration när biståndet ändras över tid mot vad mottagarna hade förväntat sig, och det skulle minska effektiviteten.

Min andra fråga gäller privatsektorbiståndet. Det har många gånger visat sig att det har gått till företag i rika länder i stället för till fattiga människor i fattiga länder. Vi i Vänsterpartiet har inga som helst problem med att stärka länders infrastruktur och governance så att befolkningen i respektive land kan starta egna företag och i dessa betala ut löner som går att leva på. Men att som i dag låta bistånd gå till företag i rika länder kan väl ändå inte Magdalena Schröder se som att biståndet träffar rätt.

Fru talman! Som Yasmine säkert känner till ändrade man för ett antal år sedan sättet att räkna på enprocentsmålet. Moderaterna står bakom enprocentsmålet, och vi hade en trappa för hur man skulle nå upp till målet med det nya sättet att räkna.

Det är inte helt oproblematiskt att i väldigt hög takt öka biståndsramen. Moderaterna hade trots detta i sin budgetmotion en ökning av biståndsramen, dock inte lika hög som den regeringen hade i övergångsbudgeten.

Vad gäller biståndet sa jag i mitt anförande att vi vill ha en tydlig granskning av vad som fungerar och inte fungerar. Det som fungerar ska vi göra mer av, och det som inte fungerar ska vi göra mindre av.

Fru talman! Tack, Magdalena Schröder, för försöken till svar! Men jag fick fortfarande inget tydligt svar när det gäller privatsektorbiståndet. När ni nu ändå vill se att det träffar rätt, hur träffar det rätt när det går till rika företagare i rika länder?

Magdalena Schröder nämner ofta att skattebetalarna måste få veta vart biståndspengarna går. Dels dokumenteras det noga redan när de fördelas vart de går någonstans, dels görs det utvärderingar av ackrediterade utvärderare och civila organisationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Min fråga till Magdalena Schröder är: Finns det någon gräns för hur mycket skattemedel som ska gå till kontroll av bistånd?

Fru talman! Jag måste säga emot Yasmine. Jag tycker inte att det är tillräcklig transparens och granskning. Som jag sa i mitt anförande lämnar Openaid fortfarande mycket att önska. Där är det många insatser där det inte går att se vad pengarna går till.

Om det finns någon gräns för hur mycket pengar man kan lägga på granskning vet jag inte, men det ska läggas så mycket pengar att man kan säkerställa att pengarna som går till insatser ger resultat. Det krävs en ärlig och transparent granskning av vad som fungerar och varför, och det ska vi göra mer av, och vad som inte fungerar och varför, och det ska vi sluta med.

Fru talman! Det finns ju också ett europeiskt biståndssamarbete som jag vet att Moderaterna står bakom. Det behov som Europeiska unionen utgår från är att 0,7 procent av EU:s samlade medel ska fördelas senast år 2030. Om Moderaternas målsättning i den bredare kontexten är att avsätta just 0,7 procent av bni senast om elva år, varför duger det inte även för Sverige? Varför vill ni chockhöja kravet på just svenska skattebetalare i förhållande till vad ni förväntar er av våra europeiska grannar?

Fru talman! Till att börja med vill jag instämma i att Moderaterna står bakom och tycker att det är positivt att EU samordnar biståndet. Det är såklart väldigt mycket som kan göras bättre, men samarbetet är bra.

FN:s rekommendation är att minst 0,7 procent av bni ska gå till bistånd. Det finns en bred uppslutning kring att det ska vara 1 procent i Sverige. Det står Moderaterna bakom, och i den här budgeten ligger enprocentsmålet fast.

Fru talman! Jag får väl tacka för svaret, men jag känner fortfarande att frågan hänger i luften.

Det som jag är intresserad av att veta är varför Magdalena Schröder tycker att det är okej att kräva 1 procent av svenska skattebetalare samtidigt som hon inte är beredd att kräva 1 procent av de europeiska grannarna inom det europeiska biståndssamarbetet. Varför ska svenska skattebetalare betala mer? Det är det som jag är intresserad av att veta.

Fru talman! Som jag sa i mitt anförande är det inte summan av våra utbetalningar som är det absolut viktigaste, utan det absolut viktigaste är resultatet av våra insatser. Om insatserna går rätt kan vi få mer resultat med den här budgeten.

FN:s rekommendation är 0,7 procent av bni, men det finns ett brett stöd i Sverige för 1 procent av bni.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Fru talman! I den rika delen av världen har vi ett moraliskt och medmänskligt ansvar att bidra till att utrota fattigdom och förtryck. Omsorgen om vår nästa och idén om att varje människa är unik och har ett okränkbart värde är grundbultar i kristdemokratins ideologi. Den människosynen, den solidariteten, stannar inte vid Sveriges gränser.

Att EU:s bistånd nu minskar för första gången sedan 2012 understryker vikten av att riksdagen även under det kommande budgetåret står fast vid enprocentsmålet.

Övergripande för Sveriges utvecklingssamarbete måste vara att hävda människovärdet, att höja levnadsnivån för de fattigaste och att främja mänskliga rättigheter och demokrati.

Kopplat till detta är också klimatpolitiken. Klimatförändringarna hotar främst den fattiga delen av världen. Därför är det ett viktigt steg som vi tar att öka det multilaterala biståndet i syfte att sänka utsläppen av växthusgaser globalt. I Kristdemokraternas och Moderaternas gemensamma budgetförslag fördubblar vi det internationella klimatbiståndet till 2 miljarder kronor.

Fru talman! Sveriges biståndsbudget är större än någon gång tidigare. Det ger oss utrymme att hjälpa fler i en värld med skriande behov, men det ger oss också en skyldighet att granska och höja kvaliteten på biståndet.

Det multilaterala stöd som Sverige ger till olika FN-organ bör i högre grad fokusera på de stora behoven. Det handlar exempelvis om insatser för världens flyktingar, och det handlar om arbetet för barns säkerhet och rättigheter. Ökat stöd till organisationer som exempelvis UNHCR, WFP och Unicef är en nödvändighet.

Sverige bör också verka för att i ökad utsträckning kanalisera det humanitära stödet genom civilsamhällets olika organisationer. Ofta är det frivilligorganisationer och religiösa samfund som arbetar i den direkta frontlinjen i katastrofområden. Ofta är det kyrkorna som genom lokala kontakter och erfarenheter har de bästa förutsättningarna att arbeta effektivt och långsiktigt i utvecklingsarbetet.

Insatser för att bekämpa förtryck mot minoriteter eller oliktänkande är ett annat område som jag vill lyfta fram och som vi vill prioritera.

Religionsfriheten är i dag hotad runt om i världen, inte minst i Mellanöstern. Rätten att fritt få utöva sin religion är och förblir en grundbult i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Det måste det även vara i utformningen av svenskt utvecklingssamarbete. Därför bör nya landstrategier som tas fram alltid innehålla en analys av situationen när det gäller religions- och övertygelsefrihet. Den rödgröna regeringens ointresse och förutfattade meningar när det gäller religionsförföljelse, i synnerhet mot kristna, måste nu ersättas av nya slutsatser och politisk handling.

För Kristdemokraterna är några områden, några uppdrag, särskilt angelägna när det gäller biståndspolitiken.

För det första måste fattigdomsbekämpningen intensifieras. Enligt Världsbankens statistik från 2018 sker nu en inbromsning i arbetet med fattigdomsbekämpning. Världsbanken beräknar att målet att utrota den extrema fattigdomen till 2030 inte kan nås med nuvarande takt. För att den extrema fattigdomen ska utrotas måste fattigdomsbekämpningen både bli effektivare och öka i omfattning.

För det andra måste Sverige tillsammans med andra länder i större utsträckning bidra till att hjälpa människor på flykt. I många fall är förhållandena i flyktingläger och tillfälliga boenden miserabla. Vatten, mat, utbildning och hälsovård måste finnas på plats när det internationella samfundet tar på sig ansvaret för människor i akut behov av hjälp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

För det tredje måste demokratin utvecklas och värnas. Runt om i världen hotas i dag demokratiska värderingar. Politisk opposition, civilsamhälle, medier och jurister är under hårt tryck. Stödet till dessa institutioner och grupper måste stärkas.

Fru talman! I en tid när miljontals människor tvingas fly från diktaturer och förtryck måste tydliga krav ställas på mottagarländer och politiskt ansvariga. För att biståndet ska ha effekt och möjliggöra ett bättre liv för människor krävs respekt för mänskliga rättigheter men också en vilja att ta itu med grundläggande problem som korruption och maktmissbruk. Tyvärr saknas detta i alltför hög utsträckning.

Tanzania har nämnts. Kuba har nämnts. Men även i exempelvis palestinska områden ser vi i dag hur utvecklingen går i helt fel riktning. Uppvigling till våld, spridning av antisemitism och hat mot Israel i medier och skolundervisning blir allt vanligare. Som viktig biståndspartner måste Sverige därför bilateralt och tillsammans med andra länder ställa hårdare krav på den palestinska ledningen. Upphör inte regimens allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter och stoppas inte avlöningen av terrordömda och deras familjer måste Sverige göra som flera andra länder och frysa biståndet till palestinska områden.

Fru talman! Det är ingen tvekan om att det överlag behövs omtag i svensk biståndspolitik. Att sitta fast i gamla strukturer är inte att arbeta effektivt. Att reflexmässigt pumpa in miljardbelopp i ett trögt FN-system är inte att ta ansvar där behoven är som störst. Biståndsarbete handlar om långsiktighet. Resultatet av fattigdomsbekämpning, flyktingstöd och demokratiutveckling följer inte i en handvändning. Ändå är det resultaten som är avgörande för de mest utsatta, för skattebetalarna och inte minst för legitimiteten i Sveriges biståndspolitik.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Jag är lite nyfiken på det som Lars Adaktusson benämner som en höjd klimatambition med 1 miljard i biståndsbudgeten. Jag såg att ni skriver i budgetmotionen att ni noterar att det bilaterala biståndet har ökat kraftigt de senaste åren men att det inte har avspeglats i en ökad satsning på klimatåtgärder inom strategierna. Det bilaterala klimatbiståndet bör alltså också öka, skriver ni, och utskottet vill säkerställa att minst 10 procent av det ska ha som huvudsyfte att minska växthusgasutsläppen senast 2022.

Det här stämmer inte. Som jag lyfte upp i mitt anförande har den rödgröna regeringen i varje relevant strategi lyft in den här prioriteringen kring miljö, klimat och hållbart nyttjande av naturresurser i bilaterala, multilaterala och globala avtal.

Min fråga är: På vilket sätt är det här en höjd klimatambition? Jag skulle också vilja veta var ni tar de här pengarna ifrån.

Fru talman! Pengarna tas från den biståndsram som ökar med ungefär 2 miljarder per år inom ramen för att vi satsar på att leva upp till enprocentsmålet. Det är ingen tvekan om att det här är en ökning. Det är en fördubbling från 1 miljard till 2 miljarder. Det är också en tydlig viljeinriktning och en tydlig signal om hur vi ser på behovet av att stärka klimatarbetet inom ramen för biståndet. Vi ser sambandet och vi ser att många av de insatser som görs när det gäller miljöpolitiken är av symbolkaraktär. Här handlar det om konkret, riktigt stöd för att minska utsläppen i de länder som är svårt drabbade av klimatförändringarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Med all respekt vill jag säga att Miljöpartiet inte alltid vet bäst när det gäller miljöpolitiken. Vi har sett under den senaste mandatperioden att utsläppen inte har minskat. Tvärtom har de legat kvar eller till och med kanske ökat något under den tid som ni har haft ansvar för politiken i Sverige och inte minst för klimatfrågorna.

Miljöpartiet är viktigt för att driva på i klimatfrågorna, men återigen, med all respekt, vill jag säga att vi andra partier också kan ha goda idéer om hur miljöarbetet ska drivas och hur klimatförändringarna ska bekämpas.

Fru talman! Jag vill ändå stanna kvar lite vid frågan om hur det här kan ses som en ökning. Det är alltså inte en ökning i jämförelse med det förslag som övergångsbudgeten hade, utan det är en ökning i ert perspektiv. Vi ligger fortfarande inom samma biståndsram. I avtalen som jag nämnde har det här funnits som en prioritering under hela förra mandatperioden.

Fru talman! Vi kan fördjupa oss i teknikaliteter och ägna oss åt sådant, men jag tycker att det viktigaste är, som jag sa, att vi satsar dubbelt så mycket och höjer från 1 miljard till 2 miljarder. Det ska ses som ett uttryck för en medveten satsning på det här området. Vi vet att det är viktigt, och vi kommer att fortsätta att satsa på att höja anslagen när det gäller klimatfrågan kopplad till biståndspolitiken.

Låt oss förenas i detta, och låt oss ta vara på att vi tycker att detta är en god och riktig insats i stället för att söka fel och diskutera detaljer.

Fru talman! I sitt anförande lyfter Lars Adaktusson fram Israel och Palestina. Vi i Vänsterpartiet lyssnar dock inte till NGO Monitor vars finansiering kan ifrågasättas. Däremot välkomnar vi rapporten från Human Rights Watch om oegentligheter i Palestina och i Israel. Den har delvis tillkommit tack vare svenskt bistånd. Kritiken är allvarlig, och Sverige måste i alla relationer med både den palestinska myndigheten och Israels regering framföra kritik mot de övergrepp som har begåtts.

Därför har även vi i Vänsterpartiet när vi har besökt Israel och Palestina och träffat både palestinska och israeliska politiker lyft fram detta. Samtidigt får vi inte glömma proportionaliteten i denna konflikt. Det är inte jämbördiga parter. Palestina är antingen ockuperat eller kringskuret.

När, Lars Adaktusson, kommer vi att höra dig kritisera Israel? I rapporten riktas även stark kritik mot deras ockupation av Västbanken och isolering av Gaza. När får vi höra Lars Adaktusson nämna Israels kränkningar av mänskliga rättigheter? Exempel på sådana är när militären använder prickskyttar mot personer som inte utgör ett militärt hot eller när bosättningarna tar vatten i början av källan så att de kan producera sitt vin till export medan palestinierna blir utan vatten och inte kan odla mat eller utfodra sina djur.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Human Rights Watchs rekommendationer är bland annat att inte handla med bosättningar eller israeliska företag som är verksamma i bosättningar. Hur ställer sig Lars Adaktusson till dessa rekommendationer?

Fru talman! Tack för frågan, Yasmine Posio!

Det här är ett viktigt område. Det är bra att Human Rights Watchs rapporter nämns. Det är bra att Vänsterpartiet tar larmrapporterna om tortyr, fängslanden och allvarliga brott mot mänskligheten på allvar. Men jag har aldrig hört er från Vänsterpartiet säga att "vi ska ta konsekvenserna av vad de allvarliga brotten mot mänskliga rättigheter innebär". Ni säger att ni tar upp det och att ni diskuterar det. Men det händer ingenting.

I Vänsterpartiets värld kan uppenbarligen en genomkorrumperad politisk ledning förfölja sin egen befolkning, bryta mot mänskliga rättigheter, fängsla människor, tortera människor som har en annan uppfattning och systematiskt sprida antisemitism och hat mot Israel. Ni vill ändå inte göra någonting när det gäller det svenska biståndet.

Det räcker inte att säga att ni talar med palestinierna. Den här ledningen fortsätter hela tiden med sin destruktiva politik. Uppenbarligen har varken ni eller den rödgröna regeringen något inflytande i frågan.

När kritiserar jag Israel? Det gör jag ofta. Det finns anledning att kritisera den israeliska regeringen, till exempel för bosättningspolitiken, vilket jag har gjort vid ett flertal tillfällen.

Att kritisera Israel är inget som helst problem. Israel är en demokrati. Om man vill lyssna på kritik mot Israels politik ska man besöka det israeliska parlamentet. Där är det tuffa tongångar. Där får regeringen kritik.

Fru talman! Den kritik mot Israel som Lars Adaktusson säger sig framföra har jag ännu inte hört, vare sig i utskottet eller här i kammaren. Men det kanske kommer så småningom. Däremot har man hört oss lyfta upp kritiken mot Palestina här i kammaren.

Det är ändå lite fascinerande; all kritik som lyfts fram är nämligen inte sprungen ur Human Rights Watchs rapporter. Den kommer även från NGO Monitor. Där går det faktiskt att ifrågasätta riktigheten i kritiken.

Samtidigt är proportionaliteten trots allt inte densamma, eller hur? De är inte jämbördiga parter i en konflikt. Israel ockuperar och isolerar Palestina på ett sätt som inte följer de mänskliga rättigheterna.

Fru talman! I fråga om proportionaliteten har Israel sedan det grundades för 70 år sedan varit omgivet av diktaturstater och terroristorganisationer med ett enda mål: att utplåna staten Israel. Runt Israel lever i dag en halv miljard människor i diktaturstater. Alla världens stora terrororganisationer finns vid Israels gränser. Om inte det är en utsatthet lika stor som den palestinska vet jag inte vad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Den bristen på insikt säger möjligen mer om Vänsterpartiets verklighetsuppfattning än om hur verkligheten egentligen ser ut. Israels utsatthet har varit ett faktum från dag ett, sedan Israel grundades.

När det gäller biståndet är det en sak att ta avstånd. Men vad gör ni, Yasmine Posio? Vilka är slutsatserna av er kritik? Inga alls än så länge, tyvärr.

(Applåder)

Fru talman! Ansvaret för de allra flesta flyktingar i världen vilar på FN:s flyktingorgan UNHCR. Flyktingarna definieras enligt 1951 års Genèvekonvention. Det finns dock en grupp som skiljer sig från alla övriga. Det är 5,4 miljoner palestinier i Jordanien, Libanon, Syrien, Gaza, Judeen och Samarien. Dessa är registrerade som flyktingar enligt Unrwa.

Unrwa är en FN-organisation som många gånger har kritiserats starkt för korruption och för sitt antiisraeliska och antisemitiska utbildningssystem. Förra året avslöjade den icke-statliga organisationen UN Watch Unrwa-anställdas antisemitism och våldsbejakande extremism. Det föranledde mig att ställa en fråga till biståndsministern angående Sveriges stöd till organisationen, vilket då uppgick till hela 370 miljoner svenska kronor.

Svaret från Isabella Lövin var: "Regeringen har därmed fullt förtroende för att UNRWA och dess personal kan utföra sitt viktiga mandat, och ser ingen grund för att ifrågasätta UNRWA:s opartiskhet." Detta svarade hon trots att 41 namngivna anställda på Unrwa hyllade Hitler, spred antisemitism och gav stöd till terrorism på sina Facebooksidor.

Låt mig ge ett annat exempel. På Unrwa-skolan Tiras Facebooksida kan man hitta bilder på våldsbejakande och antisemitiska teckningar som hänger i ett av skolans klassrum. På en av teckningarna föreställande ett barn med vapen förklaras det på arabiska att skolans elever ska befria landet med sina vapen och med sitt blod. Detta inbegriper enligt den ideologi som lärs ut i skolorna att erövra allt land mellan i öster Jordanfloden och i väster Medelhavet. Israel finns helt enkelt inte på Unrwa-skolornas kartor.

De våldsbejakande budskapen upprepas gång på gång i Unrwas skolor. I stället för att lära sig att sluta fred med den judiska staten lär sig eleverna i Unrwas skolor att hålla konflikten med Israel vid liv.

Annan viktig kritik som förs fram av kritikerna av Unrwa är att oberoende medier, civilsamhällsorganisationer och de stater som finansierar FN-organet Unrwa inte har möjlighet att fritt granska organisationen. All granskning görs i stället internt av FN. Att det finns så dålig transparens och möjlighet för Sverige att själv oberoende granska Unrwas verksamhet är ett allvarligt problem.

Unrwa bildades för att ta hand om de palestinska flyktingarna efter att arabländerna förlorade sitt anfallskrig mot Israel 1948. De judiska flyktingar i arabländerna som i samband med kriget fick sina hem konfiskerade och tvingades fly gavs ingen större hjälp från omvärlden, medan man skapade Unrwa för palestinierna.

Unrwa understöder palestinier som lever som fullständiga medborgare i bland annat Jordanien men som också styrs av de palestinska myndigheterna. Flyktingstatusen går i arv. Har ni hört? Flyktingstatusen går i arv. Vi är nu inne på fjärde generationen som fortsätter att erhålla flyktingstöd från FN-organet. Ingen annanstans kan någon grupp ärva flyktingstatus. Det är sannerligen mycket märkligt då många av dessa palestinier har etablerat sig i andra länder, där de till och med har erhållit medborgarskap. Men enligt Unrwa är de fortfarande flyktingar och erhåller därmed stöd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Man kan med fog anta, vilket också flera bedömare i Israel och västvärlden gör, att arabvärlden och världssamfundet håller den palestinska flyktingsituationen vid liv för att den ska användas som ett politiskt vapen.

I detta spel deltar Sverige, genom sina stora bidrag av skattemedel. Den nu före detta utrikesministern Margot Wallström utlovade nyligen nya miljarder till Unrwa. Dagen efter att hennes chef, statsminister Löfven, avsattes av riksdagen tog hon regeringsplanet till New York för att samla in pengar till organisationen. Det skedde tillsammans med bland andra Jordaniens utrikesminister och i närvaro av Islamiska konferensen och Arabförbundet, vilket tidningen Inblick avslöjat.

Redan strax före valet lovade hon att skänka 2 miljarder svenska skattekronor till Unrwa under fyra år. Sverige ska alltså fortsätta skänka pengar till en organisation som gång efter gång kritiserats för korruption, antisemitism och hyllningar av terrorism. Det får vara slut nu.

Socialdemokraterna kampanjar för att stå på rätt sida av historien. Det har ni alla hört. Men den sida de anser är rätt är det nog ingen mer än de själva som vill stå på. Den sida som de har valt att stå på har allt som oftast genom historien varit samma sida som blodbesudlade diktaturer runt om i världen stått på. På den sidan får de stå själva.

Fru talman! Jag vill yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation.

(Applåder)

I detta anförande instämde Lars Andersson, Ludvig Aspling, Sara Seppälä och Markus Wiechel (alla SD).

Fru talman! Judeen och Samarien - varför detta användande av gammaltestamentliga geografiska ortsbenämningar? Det skulle jag vilja att du förklarade.

Du riktade kritik mot Unrwa. Ja, det finns säkert saker i deras verksamhet som med rätta kan kritiseras. Men därifrån till att generalisera och säga att hela verksamheten är fel, nej, det håller jag inte med om. Tyvärr finns det ytterligheter på båda sidor i den konflikt som pågår mellan Israel och Palestina. Det finns extrema människor på båda sidor, och de har påfallande lika arbetsmetoder.

Skolelever får använda kartböcker där det andra området inte finns utritat och omnämnt. Det finns propaganda som uppviglar till våld mot motparten och som till och med uppviglar till mord på den andra partens president.

Men ska vi döma alla utifrån en generalisering av de extrema krafterna på bägge sidor? Jag tror inte att det för oss närmare lösningen på konflikten mellan Israel och Palestina.

Åter till min inledande fråga. Judeen och Samarien, varför detta användande av ett gammaltestamentligt språkbruk?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Fru talman! Sedan jag kom in i riksdagen har jag gång efter annan motionerat i det här ämnet. Jag har försökt att göra övriga ledamöter lite mer kunniga och framför allt lite mer insatta i vad som händer i Mellanöstern.

Jag har visat på exempel efter exempel där det handlar om spridande av antisemitism och om finansiering av terrorister och deras familjer. En som skjuter ihjäl en israel får per automatik pengar från den palestinska myndigheten.

Den här handlar om hur en myndighet agerar. På institutioner och skolor sprider man med myndighetens vetskap och godkännande antisemitism. Man uppfostrar elever till att känna hat mot Israel och det judiska folket. Det finns givetvis rötägg också på den andra sidan. Precis som Lars Adaktusson sa tidigare förtjänar också Israel ibland att bli kritiserat.

Men jag har inte sett den israeliska myndigheten välsigna det hat som man välsignar på den andra sidan. Trots att jag gång på gång påminner om detta och ställer frågor till den svenska regeringen om varför man inte gör någonting och om varför man fortsätter att pumpa in miljoner efter miljoner, miljarder efter miljarder till den palestinska myndigheten säger man bara att man för dialog och påtalar detta.

Men någonstans får man ju sätta ned foten. De svenska myndigheterna och de svenska skattebetalarna är i dag med och finansierar terrorism och antisemitism. Det är inget som vi kan ställa upp på.

När det gäller begreppen Judeen och Samarien så är det vad dessa områden heter. Därför använder jag de begreppen.

(Applåder)

Fru talman! Den israeliska regeringen gör ju sitt till för att underblåsa extremism från det hållet, tyvärr. Det gör man bland annat genom sitt stöd till NGO Monitor. Det är en organisation som med sina starkt vinklade analyser ofta torgförs här i riksdagen av Sverigedemokrater och andra. Det är en organisation som också får stöd från de mest extrema delarna av bosättarrörelsen och som ständigt för fram en högernationalistisk propaganda som ligger ganska väl i linje med den politiska linje som den nuvarande israeliska regeringen har.

Björn Söder säger att det heter Judeen och Samarien. Ja, det heter så i Gamla testamentet, men det är väl inte dagens språkbruk, Björn Söder.

Jag ser fram emot att få höra Björn Söder kritisera övergrepp och annat från den israeliska sidan.

Fru talman! Det talades tidigare här om proportionalitet. Kenneth G Forslund kan inte på allvar mena att proportionerna står i paritet med varandra när det gäller den palestinska myndighetens och den israeliska myndighetens agerande. Det är klart att det finns kritik att rikta mot Israel, och det framförs också. Men det är inte alls på samma nivå.

Det är ju inte så att Israel hyllar terrorism och terroristdåd som dödar oskyldiga barn, kvinnor och män. Det gör den palestinska myndigheten. Den finansierar och hjälper människor som begår dessa övergrepp. Den kallar dem för martyrer. Det är en stor skillnad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Israels myndighet uppviglar inte till hat mot araber. De araber som bor i Israel har samma rättigheter och skyldigheter som israelerna, judarna. Det har de inte på andra sidan. Det är till och med så att judar inte får åka in i Palestinakontrollerade områden eftersom det är med fara för sina liv.

Proportionaliteten är inte densamma. Här handlar det om stora skillnader.

(Applåder)

Fru talman! Tack för en bra debatt! Det är klart att vi människor har ett inneboende ansvar att hjälpa andra människor i hela världen, inte som svenskar och inte som européer - man kan kalla sig för vad man vill. Vi har som människor ett ansvar att hjälpa andra människor i hela världen.

Sverige är tyvärr ett litet land med begränsade resurser även om vi har och ska ha en ambitiös politik. När det kommer till bistånd krävs det att vi också vågar prioritera och lägga pengar där de gör skillnad. Vi ska använda pengarna till sådant som är bra och inte till sådant som är dåligt.

I Liberalernas budgetförslag väljer vi att stärka de fria journalisternas utbildning samtidigt som vi minskar på den informationskampanj som Sida driver mot våra egna svenskar.

Det finns skarpa skiljelinjer i svensk politik när det kommer till demokrati. Jag och Liberalerna tror att man behöver stärka demokratiarbetet i hela världen. Biståndet bör gå till att stärka och säkra demokratin. Demokrati är det som säkerställer en utveckling på det ekonomiska området, att lyfta människor ur svält, att stoppa krig, att stärka internationella relationer och att säkerställa en bättre klimatpolitik för framtiden.

Det är mot den bakgrunden sorgligt att se att den tidigare regeringen har fortsatt att ge pengar till Tanzania där det begås hetsjakt på homosexuella. Samma parti har varit vid makten i 40 år. Det är nästan bara Socialdemokraterna i Sverige som har haft en så lång regeringsperiod. Då kan man undra om Tanzania är en demokrati - naturligtvis inte.

Man har fortsatt att ge pengar till Rwanda där det finns förtryck och icke-demokrati.

Man har fortsatt att ge pengar till Palestina. Man har pumpat in pengar i palestinska områden.

Fru talman! Jag och Liberalerna är kritiska till detta. Det är klart att det ekar falskt när Socialdemokraterna och Vänsterpartiet gång på gång säger att man vill se en lösning på konflikten mellan Israel och Palestina. Samtidigt pumpar man in pengar i de palestinska områdena. Vi vet att den palestinska myndigheten understöder förtryck av hbtq-personer och hbtq-rättigheter. Den palestinska myndigheten drar in på demokrati. Det finns ingen positiv demokratiutveckling. Vi vet att man sanktionerar terrorism av olika slag mot israeler.

Samtidigt som man gör detta har man bränt alla sina relationer till den israeliska staten. Man erkände Palestina trots att man inte har pekat ut ett område, ett folk och ett våldsmonopol så som folkrätten föreskriver. Man har gång på gång gjort saker som har bränt de diplomatiska broarna med Israel.

Fru talman! Jag undrar hur seriös man är med ambitionen att nå ett slut på konflikten när man samtidigt som man bränner sina diplomatiska kontakter pumpar in pengar som går till bland annat terrorism, våldspropaganda, kränkning av hbtq-rättigheter och att se till att demokrati inte införs.

Internationellt bistånd

Fru talman! Det är uppenbart att ett demokratibistånd värt namnet behövs. Det är också uppenbart att den regering vi nyss har haft har misslyckats på punkt efter punkt. Den har inte bara misslyckats med att stärka demokratin utan har dessutom gett pengar till en icke-demokrati och har finansierat det som leder till terrorism och våld mot demokratier.

Fru talman! Jag hoppas att vi kommer att kunna nå konsensus i denna sal framöver med att använda skattepengar och biståndspengar som vi rätteligen lägger. Men vi måste använda dem till sådant som är bra och inte sådant som är dåligt. Vi måste använda dem till att stärka demokrati och inte till att finansiera till exempel den palestinska myndigheten och dess propagandamaskineri för terrorism.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 10.)