Interpellationssvar - 2018-06-26

Svar på interpellationer

Herr talman! Jens Holm har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder med anledning av klimatriksdagens förslag och i så fall vilka. Han har också frågat mig vilka nya beslut och styrmedel som jag avser att ta initiativ till för att Sverige som land ska ta ansvar för att uppnå våra nationella klimatmål samt vårt åtagande i enlighet med Parisavtalet.

Jag vill inledningsvis tacka för interpellationen. Klimatriksdagen är en viktig mötesplats för att lyfta och diskutera klimatfrågan och förslag på hur vi kan minska våra utsläpp. Jag tycker att de förslag som kom från klimatriksdagen är intressanta. När det gäller flera av förslagen pågår redan ett arbete, och det är utmärkt att klimatriksdagen bekräftar att vi är på rätt väg.

Om vi ska klara klimatutmaningen måste alla delar av samhället vara med på omställningen. Regeringen har under mandatperioden varit mån om att engagera olika aktörer i samhället för att inhämta ny kunskap och förslag på hur vi ska förstärka vårt klimatarbete. Ett exempel på detta är Fossilfritt Sverige som involverar en stor mängd aktörer. Nyss har nio branscher inom näringslivet tagit fram och till regeringen överlämnat sina egna färdplaner för att nå fossilfrihet samtidigt som de stärker sin konkurrenskraft.

I april överlämnade regeringen en skrivelse med en klimatstrategi för Sverige till riksdagen. Skrivelsen tog sin utgångspunkt i den strategi som den parlamentariska miljömålsberedningen har föreslagit. Klimatstrategin pekar ut inriktningen för det fortsatta klimatarbetet för hur vi ska kunna nå våra ambitiösa, nya klimatmål. Det är glädjande att se att ett flertal av klimatriksdagens vinnande motioner rör sådana åtgärder och insatsområden som regeringen lyfter fram i sin klimatstrategi.

Precis som Jens Holm påtalar behöver utsläppen av växthusgaser minska snabbare. För att nå etappmålet till år 2030 för de verksamheter som omfattas av EU:s ansvarsfördelningsförordning, ESR, behöver utsläppen minska med drygt 15 miljoner ton koldioxidekvivalenter. För att nå transportmålet måste utsläppen minska med drygt 10 miljoner ton. Regeringen har redan tagit viktiga steg för att minska utsläppen genom nya och förstärkta styrmedel såsom Klimatklivet, bonus-malus-systemet och bränslebytet.

I fjol höst presenterade Naturvårdsverket en första uppföljning av de nya etappmålen. Enligt denna bidrar de här tre satsningarna till att minska gapet för att nå ESR-målet till ungefär 2-4 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2030. För att nå målen till 2030 för inrikes transporter beräknas gapet till ungefär 1-3 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Ytterligare insatser behövs, vilket regeringen även har lyft fram i sin klimatstrategi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den klimatlag som infördes vid årsskiftet, med brett stöd i riksdagen, kräver att varje regering årligen ska presentera en klimatredovisning till riksdagen och året efter ordinarie riksdagsval redovisa en klimathandlingsplan. Tack vare den nya klimatlagen kommer därför den regering som styr efter valet att senast under nästa år behöva redovisa sina planerade åtgärder för att minska utsläppen och i vilken utsträckning beslutade och planerade åtgärder inom även andra utgiftsområden påverkar möjligheten att nå nationella och globala klimatmål. Jag är övertygad om att detta kommer att sätta press på regeringen att leverera ytterligare åtgärder för att skynda på klimatomställningen.

Herr talman! Jag vill tacka klimatminister Isabella Lövin för svaret på min interpellation. Jag välkomnar att klimatministern tillstår att det behövs många fler beslut och åtgärder för att minska utsläppen i Sverige. Vi ser att utsläppen i Sverige inte minskar i den takt som de borde göra för att vi ska kunna hålla oss inom hållbara ramar. Vi vet också att vi i Sverige, som är ett industrialiserat land, har ett större ansvar för klimatförändringen. Vi borde gå före och minska våra utsläpp snabbare än utvecklingsländer som ju faktiskt har rätt till utveckling och kanske för en tid också rätt till något ökade utsläpp.

Det här var också det klara budskapet, nämligen att vi måste öka takten i Sverige, från Sveriges klimatriksdag som lämnade över de här tolv vinnande motionerna, som jag nu håller i min hand, till mig och representanter för de andra riksdagspartierna. Bland de här motionerna finns en mängd konkreta förslag på hur vi i Sverige skulle kunna öka tempot i klimatarbetet. En motion tar upp att det behövs ett stoppdatum för fossila bränslen. En annan motion rör finanssektorn och att våra pensionspengar och annat kapital inte borde placeras i sådant som ökar utsläppen. Det finns också en motion som berör vikten av en långsiktig strategi för att minska flygets utsläpp. En annan motion rör vikten av en global livsmedelsstrategi så att vi kan fortsätta producera livsmedel men utan ökade utsläpp. Det finns också en motion som är rubricerad Basera Sveriges klimatlag på en koldioxidbudget för tvågradersåtagandet.

Jag tycker att det här är väldigt viktiga medskick från den kanske nu snabbast växande och mest intressanta klimatrörelse som vi har i Sverige, nämligen klimatriksdagen.

Herr talman! Det som jag saknar lite i klimatministerns svar är att relatera konkret till de här motionerna som både klimatministern och jag har fått, till exempel motionen som rör vikten av en fossilfri finanssektor. Vi vet ju att våra pensionspengar i AP-fonderna finns placerade i hälften av världens 100 största fossilbolag - jag talar om Shell, Texaco, Lundin Petroleum, Gazprom, Chevron och så vidare. Där har regeringen tillsammans med de borgerliga partierna lagt fram nya placeringskriterier, men det finns fortfarande inget krav på divestering, alltså att man ska avinvestera från det fossila. Är ministern beredd att ta ett sådant initiativ?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I motionen som rör en koldioxidbudget inom tvågradersmålets ramar talar man inte om utsläppsminskningar på 1 procent, där vi lägger dem nu, utan om att Sverige borde minska utsläppen med 10-15 procent varje år. Man berör även konsumtionens utsläpp. Där har vi inga konkreta mål och styrmedel. Hur ser Isabella Lövin på det?

När det gäller flygets utsläpp är det bra med flygskatter, men mycket mer behöver göras. Eller hur, Isabella Lövin?

Herr talman! Tack för frågorna, Jens Holm!

Tyvärr var det tomt i lådorna på Miljödepartementet när regeringen tillträdde hösten 2014. Det fanns inga utredningar och inget progressivt arbete på gång för hur vi ska nå Parisavtalets mål och minska utsläppen i Sverige. Jag instämmer i att utsläppen minskar alldeles för långsamt som det är nu. De minskade med 1,3 procent förra året. Vi behöver öka takten.

Naturvårdsverket har tittat på de genomgripande reformer som vi har genomfört under den här mandatperioden. Jag är glad över att de ser att vi kommer att nå klimatmålen till 2020, och vi är ganska nära att nå målen till 2030 också. Men om vi tittar på jordens klimat och de behov som finns av att minska utsläppen snabbare - precis som Jens Holm säger är vi ett rikt land och har ett större ansvar - ser vi att vi behöver öka takten. Och vi ska öka takten ytterligare. Jag är helt enig med både klimatriksdagen och Jens Holm om att vi behöver göra det.

Det är också viktigt att säga att den klimatlag som vi har antagit den här mandatperioden antagligen är den mest ambitiösa klimatlagen i världen. Den tvingar kommande regeringar att redovisa för riksdagen hur man går fram i det här arbetet. Det ska inte kunna vara tomt på förslag i lådorna, utan varje regering behöver göra mer.

Den här regeringen har gjort oerhört mycket på de flesta av de områden som klimatriksdagen har föreslagit. Vi har antagit mål om 100 procent förnybar energi. Vi har antagit en flygskatt. Vi har också tillsatt en utredning om hur flygets utsläpp ska minska med andra metoder, exempelvis med inblandning av biodrivmedel - det är Maria Wetterstrand som leder den utredningen. Vi har dubblerat stödet till skyddet av skog och skyddsvärd natur. Vi har stadsmiljöavtal och klimatkliv. Vi satsar på järnvägen, och vi har ökat investeringarna i både underhåll och nyinvestering av järnväg väsentligt under den här tiden. Vi har också aviserat en utredning om negativa utsläpp så småningom och många fler saker.

När det gäller finanssektorn stämmer det att det är viktigt att ställa om investeringar så att vi går från investeringar i fossilt till investeringar i förnybart och hållbart. I fråga om AP-fonderna är ca 1 procent av det totala marknadsvärdet i Första-Fjärde-AP-fonden fortfarande i fossilbolagen. Det är 13 miljarder, vilket är väldigt stora belopp. Men med tanke på helheten är det ändå en mycket liten del av kapitalet.

Den här regeringen har sett till att det för första gången är tydligt uttryckt i lagstiftningen för AP-fonderna att de ska förvalta sina pengar hållbart i linje med internationella avtal, det vill säga Parisavtalet, Agenda 2030 och andra bindande åtaganden vi har, till exempel när det gäller mänskliga rättigheter. Det är första gången det sker.

Under mandatperioden har vi dessutom gjort en rad andra saker för att kräva en standard för redovisning av koldioxidavtryck med olika branschaktörer. Även på EU-nivå har vi tillsammans med Frankrike tagit initiativ till ett EU-direktiv om hållbarhetsrapportering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Klimatrisker är ett nytt tillsynsområde för Finansinspektionen, vilket vi har drivit igenom. Vi har också ett förslag på remiss om att endast fonder med hållbarhetsarbete ska tillåtas inom premiepensionen. Och en utredning om gröna obligationer har överlämnats.

Det har gjorts väldigt mycket, och vi behöver göra mer.

Herr talman! Jag tackar för de svaren.

Om vi börjar med flyget välkomnade jag och Vänsterpartiet verkligen flygskatten. Den blev visserligen något lägre än vad som föreslagits från början, men det är bra att vi har den på plats. Nu går det ju att skruva på den. Det är mycket sannolikt att det kommer att behövas. Och det är precis vad som föreslås i en av de här motionerna.

Det krävs hårdare tag mot flygets utsläpp helt enkelt. Det handlar inte bara om flygskatten utan om att flygplatser i vårt land subventioneras med skattepengar. Det handlar om att flygets bränsle är helt skattebefriat. Där vill jag ställa en direkt fråga till klimatministern: Har regeringen tagit initiativ på internationell nivå för att ta bort skattebefrielsen för flygbränsle?

Utrikesflyget är också helt momsbefriat här i Sverige, och inrikesflyget har den lägsta momssatsen. Det är saker som regeringen skulle kunna ändra på här och nu. Är några sådana initiativ på gång?

Vad gäller finanssektorn är det sant att det står i de nya placeringskriterierna att placeringar ska göras i linje med internationella avtal. Men det står inte att det ska göras i enlighet med Parisavtalet. Det avtalet nämns inte över huvud taget i de nya placeringsdirektiven. Det är synd. Det borde man ändra på.

Jag är lite förvånad över att klimatministern inte tycker att det handlar om särskilt stora pengar som är bundna i det fossila. Vi kan vända på det och fråga oss hur mycket av AP-fondernas kapital som aktivt har placerats i förnybara placeringar, alltså i företag som placerar i vindenergi, solenergi och så vidare. Jag ställde den frågan till riksdagens utredningstjänst och fick svaret att det är så små placeringar att det inte går att kvantifiera.

Regeringen skulle kunna ge AP-fonderna ett konkret uppdrag, att aktivt placera i miljöbolag och andra verksamheter som ställer om. Något sådant förslag har inte kommit. Men det kanske är på gång. Klimatministern får gärna berätta.

Herr talman! Infrastrukturen och planeringen av den tas också upp i en av motionerna. Klimatministern nämner att vi nu har en klimatlag och att alla politikområden måste hålla sig inom de ramarna eller relatera till klimatmålen så att de inte överskrids. Det är jättebra. Men samtidigt har den här regeringen, i strid med Naturvårdsverkets rekommendationer, gett klartecken till bygget av Förbifart Stockholm, som är Sveriges dyraste motorvägsbygge. Naturvårdsverket varnar för att det kommer att leda till ökade utsläpp.

I regeringens förslag till infrastrukturplanering kunde jag se att man ökar järnvägsinvesteringarna, vilket är bra, men det finns också ett antal namngivna vägprojekt, till exempel Tvärförbindelse Södertörn här i Stockholm. Även det är ett storskaligt motorvägsprojekt som Naturvårdsverket avråder från att bygga eftersom det kommer att öka våra utsläpp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Hur rimmar de infrastrukturprojekten med vår klimatlag, Isabella Lövin?

Herr talman! När det gäller flyget och den internationella dimensionen av flyget vet både jag och Jens Holm att det vilar på Chicagokonventionen, som är minst 50 år gammal. Då såg man inte flyget som ett miljöproblem, utan man såg till att flygbränsle inte skulle beskattas nationellt.

Här har vi nu tagit ett steg framåt i förhandlingarna inom ICAO för att flygets utsläpp ska stanna på 2023, tror jag att det är - jag minns inte exakt vilket årtal och reserverar mig för datumet. Det har i alla fall kommit ett steg framåt. Men det går alldeles för långsamt. Där är jag och Jens Holm helt eniga.

Vi har under den här mandatperioden tagit ett stort steg framåt nationellt genom att vi har infört en flygskatt. Det är beklämmande att det finns partier i den här riksdagen som var villiga att till och med hota med att avsätta ministrar om denna flygskatt skulle införas. Vi tog den striden och har genomfört en flygskatt. Det är helt nödvändigt att flyget bär något av sina klimatkostnader. Och det steget har vi tagit nu.

Jag är helt enig med Jens Holm och miljörörelsen i övrigt om att flyget steg för steg måste minska och bära sina klimatkostnader.

Vi måste också se till att helt enkelt få en annan typ av teknologi så att utsläppen från flyget minskar och inte ökar i samma takt som i dag.

Det måste också finnas alternativ. Det är därför vi driver på för höghastighetståg. Vi har tyvärr inte fått en blocköverskridande överenskommelse för att kunna gå vidare med detta före valet. Det beklagar jag. Men med höghastighetståg kan man ersätta mycket av det långväga resandet med ett mycket mer bekvämt och miljömässigt hållbart alternativ för framtiden. Det är en investering som behöver göras.

När det handlar om styrningen av AP-fonderna lyder de statliga myndigheter under regeringen, men fonderna styrs enbart genom lag. Vänsterpartiet har valt att inte vara med i Pensionsgruppen och har därför inte kunnat påverka. Det är Miljöpartiet som har drivit detta med hållbarhet, vilket var någonting som andra partier till att börja med inte var intresserade av.

Vad vi kan göra är att utse styrelseledamöter och utvärdera förvaltningen i efterhand. Men genom att för första gången införa i lag att man ska förhålla sig till internationella överenskommelser och att hållbarhet är ett uttalat mål, så förväntar sig regeringen att AP-fondernas styrelser och förvaltare kommer att förhålla sig till detta. Diskussionen om stranded assets och vinstmöjligheten om man fortsätter att investera i icke hållbara exempelvis energislag borde också vara en tillräcklig motivation för AP-fonderna att inte gå dit och att fortsätta att öka sina investeringar i förnybart.

I de svenska infrastrukturinvesteringarna ingår det en historiskt stor budget för investeringar i järnväg. Det gäller både underhåll och nyinvestering. Det är 77 procent av nyinvesteringarna i infrastrukturpropositionen som handlar om järnväg, och det är historiskt. Det gör det möjligt för en långsiktigt hållbar transportsektor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! När det gäller infrastrukturinvesteringarna delar jag inte riktigt Isabella Lövins positiva bild. Visst är det bra att det blir mer till järnvägen, men det blir också stora motorvägsinvesteringar. Det var därför som vi i Vänsterpartiet valde att inte stödja det förslaget.

Här finns det väldigt mycket att göra för att se till att hela infrastrukturpolitiken förhåller sig till klimatmålen, så att det inte blir tvärtom att vi bygger en massa ny motorväg och i efterhand försöker att fixa klimatmålen. Det fungerar ju inte.

När det gäller AP-fonderna efterlyser vi i Vänsterpartiet tydligare placeringskriterier och en mer aktiv politik från regeringen. Precis som ministern var inne på går det ändra placeringskriterierna, och det har regeringen gjort. Men problemet är att Parisavtalet inte uttryckligen nämns, att man inte uttryckligen har mål för investeringar i förnybart och annat som ställer om och att man inte uppmanar fonderna att aktivt avinvestera från det fossila.

När det gäller ICAO-överenskommelsen är det tyvärr lite av en chimär att tro att överenskommelsen, som är helt och hållet frivillig och som bygger på att länderna köper utsläppskrediter, ska leda till att man får bort skattebefrielsen på flygbränsle. Jag tycker att det är viktigt att vi säger som det är i det här sammanhanget.

Herr talman! Jag vill avsluta med att tacka för den här debatten och återigen trycka på hur viktiga de tolv motionerna från klimatriksdagen är. De har hjälpt till att trycka på mitt parti, och jag hoppas verkligen att regeringen studerar alla tolv motioner noggrant och använder dem som aktiva redskap i omställningsarbetet av Sverige, för det behövs.

Herr talman! Tack Jens Holm! Jag vill återigen understryka att av investeringsramen för infrastruktur som vi har lagt fram till 2029 går 77 procent till järnväg och en mycket liten del till vägar. Det är ett paradigmskifte att vi ökar investeringarna i järnväg så mycket. Ökningen uppgår till 32 procent jämfört med föregående planperiod, och det är bra.

Det är naturligtvis inte tillräckligt, och det är därför klimatlagen finns. Varje år måste varje regering redovisa sitt klimatarbete. Vi har ett klimatpolitiskt råd som är en självständig myndighet som har till uppgift att granska, kritisera och ge förslag till hur vi ska uppnå klimatmålen. Det kommer att behövas.

När IPCC kommer med sin 1,5-gradersrapport i år kommer alla världens länder att inse att man behöver gå fram ännu snabbare. Även om Sverige har världens mest ambitiösa klimatlag i dag kan den behöva uppdateras med ännu mer ambitiösa mål utifrån 1,5-gradersmålet.

Det klimatpolitiska rådet är en garant för en transparent klimatpolitik även framöver. Klimatlagen är också en garant för att alla departement, alla ministrar och hela regeringen har ett ansvar för att minska utsläppen i den takt som vi gemensamt i den här riksdagen satt upp som mål för att få ned utsläppen till netto noll 2045. Så det hoppas jag verkligen att alla kommer att ta ansvar för.

Jag håller helt med Jens Holm om att klimatriksdagen är en fantastisk folkrörelse. Jag och regeringen tittar på förslagen, och det finns många där vi redan är på gång och andra förslag som vi behöver analysera ytterligare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Överläggningen var härmed avslutad.

Herr talman! Markus Wiechel har frågat mig varför regeringen uttrycker sitt stöd till samma grupp som ansvarar för offensiven i Afrinprovinsen, på vilket sätt regeringen menar att ett stöd till den turkstödda så kallade syriska interimsregeringen förbättrar kurdernas situation i norra Syrien och på vilket sätt regeringen menar att ett stöd till den syriska interimsregeringen underlättar för målet om vapenvila i hela Syrien, inklusive Afrin.

Som jag tidigare svarat Markus Wiechel har regeringen varit tydlig i sin kritik av Turkiets militära operation i Afrinprovinsen och i vår förväntan på att Turkiet respekterar FN:s säkerhetsrådsresolution 2401 om vapenvila i hela Syrien, inklusive Afrin. Detta har förmedlats till företrädare för den turkiska regeringen, i FN:s säkerhetsråd och i EU. Inte minst återfinns denna kritik i EU:s rådsslutsatser om Syrien som Wiechel hänvisar till.

Konflikten i Syrien har orsakat ett enormt lidande för miljontals människor. För detta bär den syriska regimen och dess allierade huvudansvaret. Regimen har, trots upprepade krav från FN:s säkerhetsråd och det internationella samfundet, konsekvent förhalat och förhindrat de FN-ledda politiska samtalen med den politiska oppositionen. I stället har de valt att i mer än sju år fortsätta med det grova och urskillningslösa våldet. I avsaknad av en politisk lösning har EU valt att stödja insatser i oppositionskontrollerade områden som rör utbildning och jobbskapande samt upprätthållandet av civila strukturer och myndigheter. Ytterst handlar detta om att ge människor i Syrien en möjlighet till att försörja sig själva och att leva ett värdigt liv trots den fruktansvärda konflikt som pågår. I den kontexten är den så kallade syriska interimsregeringen en av många aktörer som EU samarbetar med. De grupper och insatser som EU och regeringen stöder är därmed inte väpnade utan civila.

Återigen vill jag understryka att hållbar fred i Syrien inte går att nå så länge regimen och dess allierade håller kvar vid sin ambition att genomföra en militär lösning. Våld kan aldrig ge den legitimitet som krävs för att läka de sår och överbrygga den splittring som framför allt regimen orsakat sedan konflikten bröt ut 2011. Den enda vägen där detta är möjligt är genom en FN-ledd politisk process. Det är därför som regeringen både politiskt och finansiellt stöder de FN-ledda politiska samtalen i Genève och generalsekreterarens särskilda sändebud Staffan de Mistura.

Då Markus Wiechel, som framställt interpellationen, anmält att han var förhindrad att närvara vid sammanträdet förklarade andre vice talmannen överläggningen avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jeff Ahl har frågat mig om jag eller regeringen i våra förbindelser med Storbritannien avser att vidta diplomatiska åtgärder till följd av gripandet av Robinson, och om den brittiska domstolens agerande kan anses vara odemokratiskt.

Det är enligt brittisk lag i vissa fall förbjudet att rapportera om en pågående rättegång, detta för att inte påverka rättegången. Detta tycks ha varit fallet i Leeds, där Tommy Robinson, då han filmade vid en domstol, bedömdes av det brittiska rättsväsendet att ha brutit mot denna regel.

Vi ser ingen anledning att ifrågasätta brittiska rättsvårdande instansers tillämpning av brittisk lag, som vi kan utgå från står i överensstämmelse med internationella åtaganden om mänskliga rättigheter, inklusive yttrandefrihet.

Herr talman! Utrikesministern bekräftar återigen denna regerings antidemokratiska agenda. Vad vi ser i Västeuropa är en våg av censur och upprepade attacker på såväl yttrandefriheten som demokratin. Detta ser det starkt växande partiet Alternativ för Sverige allvarligt på.

Globalisterna, vilket denna regering och den så kallade borgerliga oppositionen utgör en del av, smutskastar och motarbetar demokratiskt valda ledare i Östeuropa, framför allt i Ungern och Polen, samtidigt som de blundar för riktiga övergrepp mot yttrandefriheten i Storbritannien. Tillsammans med EU-byråkratin och andra globalistiska regeringar runt om i Europa använder vår regering metoder som vanligtvis används av diktaturer för att förhindra den friska vind av nationalism som sprider sig i Europa.

Tommy Robinson har kastats i brittiskt fängelse efter att han har försökt rapportera om ett muslimskt gäng som gjort sig skyldigt till ett sexövergrepp mot en flicka. Globalisterna vill stoppa all form av kritik mot de effekter som det mångkulturella experimentet gett upphov till. Det är ett experiment som är tänkt av globalisterna att rasera tidigare väl fungerande nationalstater.

Varför fallet Tommy Robinson är intressant för oss i Sverige beror på den överspillningseffekt detta kan få. Detta sker i vår absoluta närhet och i ett land som vi har stort utbyte av och med. I Sverige har nuvarande regering till exempel bedrivit påtryckningar mot privata företag för att de ska censurera oliktänkande. I Sverige liksom i Storbritannien pågår en häxjakt på vanliga medborgare som vågar yttra sig kritiskt i frågor om främst invandring och islam.

Hela etablissemanget med icke-statliga aktörer, staten och regimlojala medier bidrar till denna häxjakt. Genom den så kallade hets-mot-folkgrupp-lagstiftningen försöker man skrämma kritiska medborgare till tystnad. Hets-mot-folkgrupp-lagstiftningen används mer eller mindre som en blasfemilag i Sverige, vilket annars är något som kännetecknar en diktatur.

Herr talman! Det är anmärkningsvärt att regeringen försöker underminera verkligt demokratiska regeringar i till exempel Ungern och Polen, men den kan inte ens sträcka sig så långt som till en formell protest mot Storbritanniens regering när ett faktiskt övergrepp mot yttrandefriheten har skett. Tommy Robinson dömdes till fängelse efter en summarisk och förvånansvärt snabb rättegång. Dessutom belades brittiska medier med munkavle under denna fars. Detta är avslöjande, herr talman, för utrikesministern och vårt antidemokratiska etablissemang som styr Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag tror att Jeff Ahl har en egen definition av demokrati. Kanske lever han också i sin egen lilla bubbla, där Polen och Ungern tydligen är förebilder. Jag väljer nu att svara på den interpellation som jag har fått.

Man ska veta att Tommy Robinson är en välkänd brittisk högerextrem som dömts vid flera tillfällen tidigare. Han är medgrundare av en högerextrem och invandringskritisk organisation vid namn English Defence League, som han enligt uppgift nu ska ha lämnat. Vad som har hänt är att Robinson har erkänt sig skyldig till och dömts för domstolstrots efter att ha filmat utanför Leeds Crown Court. Domstolen utfärdade därefter ett tillfälligt förbud mot medierapportering om domen mot Robinson. Efter överklagan från brittiska medier hävdes dock det tillfälliga förbudet.

Jag delar inte frågeställarens påstående om att rättsprocessen skulle utgöra ett exempel på ett odemokratiskt agerande. Vi har ingen anledning till att ifrågasätta det brittiska rättsväsendet eller rättsinstansernas tillämpning av brittisk lag. Därför finns heller inget som föranleder diplomatiska reaktioner från svensk sida.

Resten tycker jag är så mycket svammel och konstiga påståenden att jag väljer att inte kommentera det.

Herr talman! Jag förstår att Margot Wallström och regeringen inte vill svara på detta, för den kontext vi talar om och som vi ser är sanningen. Ni går till angrepp mot demokratier samtidigt som ni blundar för riktiga övergrepp mot yttrandefriheten. Det är därför utrikesministern inte vill svara.

Det är intressant att utrikesministern använder ordet "invandringskritisk" om den organisation som Tommy Robinson tidigare tillhörde. Det visar att utrikesministern förstår att hon och regeringen faktiskt plattar till dem som har kritiska röster mot en viss politisk fråga. Hon bekräftar alltså det som jag just har sagt. EDL var en organisation som bedrev motstånd mot mångkulturen och använde sin demokratiska rätt att göra så.

Låt mig ta några exempel på när yttrandefriheten hotas i Sverige. Exempelvis bedrev den regimlojala PK-tidningen Expressen för några år sedan en häxjakt på vanliga medborgare på grund av att de använt sin medborgerliga rättighet att yttra sig anonymt i olika forum i alternativa medier. Dessa avslöjades i samarbete med våldsbejakande vänsterextrema element. Samma tidning har samarbetat med regeringen för att utöva påtryckningar mot privata företag att censurera oliktänkande i Sverige, vilket mitt parti har blivit utsatt för.

En 71-årig kvinnlig pensionär har dömts av Borås tingsrätt för att hon har haft åsikter om bland annat islam. Ytterligare en kvinna, 50 år, har dömts för hets mot folkgrupp på grund av att hon haft en kritisk inställning mot mottagandet av invandrare från Somalia. Det är därför fallet Tommy Robinson är intressant.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Han har nu dömts till 13 månaders fängelse. Han förflyttas dessutom nu från det fängelse där han började avtjäna sitt straff som har en lägre andel muslimska fångar till ett fängelse med en avsevärt högre andel muslimer. Alla med någon form av logisk förmåga att tänka förstår vad detta kan innebära för en profilerad islamkritiker som Robinson.

Vad den brittiska globalistiska regeringen och dess hantlangare i det brittiska rättsväsendet är beredda att göra är att dels ge Robinson ett långt fängelsestraff för att han har utnyttjat sin medborgerliga rätt till yttrandefrihet och till att agera medborgarjournalist. Dels har man medvetet förflyttat honom till ett fängelse där han löper större risk att i värsta fall drabbas av dödligt våld.

Det är bara en tidsfråga innan Sverige är där Storbritannien är i dag. Vi har redan sett hur regeringen tillåter islamister som ministrar och att islamister får påverka svensk politik och svenskt rättsväsen. Svenskar döms trots att de bara använt sin grundlagsstadgade rätt att yttra sig. Regeringen bedriver utpressning mot privata företag att censurera. På EU-nivå är regeringen med och bygger upp institutioner för att motverka det fria ordet. Public service används som en propagandakanal snarare än kunskapsförmedlare. Regeringen har dessutom aviserat antidemokratiska grundlagsförändringar.

Herr talman! Jag finner det horribelt att Sveriges regering passivt åser det som skett i Storbritannien. Men jag förstår varför eftersom Sverige också går i denna riktning.

Herr talman! Respekten för mänskliga rättigheter är något som förenar Sverige och Storbritannien. Vi samarbetar nära i EU i frågor om mänskliga rättigheter, till exempel vad gäller MR-situationen i ett flertal länder. Vi driver tillsammans på för en gemensam och tydlig röst beträffande den på väldigt många håll allvarliga situationen för medborgerliga och politiska rättigheter.

Storbritannien rankas ofta högt i internationella undersökningar om rättsstatens principer, korruption och press- och yttrandefrihet och har ett oberoende och professionellt rättssystem. Jag anser inte att den rättsprocess som Jeff Ahl refererar till ger uttryck för att man skulle ha frångått de grundläggande principerna. Det är förenligt med brittisk lag att belägga medier med rapporteringsförbud i särskilda fall då man bedömer att rapportering skulle kunna påverka ett pågående domstolsförfarande. Det är inte exceptionellt i brittiskt rättsutövande att utfärda restriktioner för medierna att rapportera vissa fall.

Om Jeff Ahl nu har Polen och Ungern som förebilder, med deras begränsningar när det gäller medier, deras nya lagstiftning och så vidare, och tror att det är de som är verkliga demokratier tror jag att svenska folket förstår att det här är en debatt som rör sig i någon annan sorts verklighet som Jeff Ahl lever i.

Herr talman! Tommy Robinson använde sin grundlagsstadgade rätt att agera medborgarjournalist. Han stod utanför en domstol. Han störde inte rättegången och påverkade inte rättegången. Han rapporterade bara om rättegången. Han blev gripen och dömdes sedan rekordsnabbt till 13 månaders fängelse. Han har alltså inte gjort någonting annat än att använda sin yttrandefrihet. Det här tycker den svenska regeringen är något att rycka på axlarna åt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

"Mänskliga rättigheter" - det här är ett nyspråk ni använder. Det låter ju jättebra med mänskliga rättigheter, men ni missbrukar begreppet. Ni missbrukar även ordet "demokrati", eftersom ni inte förstår innebörden av det. Ni använder det ordet för att kunna motivera era antidemokratiska tendenser och för att motivera de saker ni gör för att begränsa yttrandefrihet och just demokrati.

Jag kan konstatera att paniken är total hos globalisterna. För oss som är historieintresserade följer det ni gör ett känt mönster. Åsiktsrepressionen kommer att bli mer omfattande. Men ju fler fula metoder ni tar till, desto starkare kommer den demokratiska och nationalistiska rörelsen att bli. Ni kommer att dömas hårt av historien. Ni kommer att bli ihågkomna som antidemokrater som bekämpade era egna folk. Ni kommer att bli ihågkomna för att ha släppt in människor i Europa som inte hör hemma här. Ni kommer att bli ihågkomna för att ha satt igång massiva systemkollapser i olika länder och för att ha försökt montera ned nationalstaterna. Men jag konstaterar att vindomslaget är totalt. Vi demokratiska nationalister vinner, och ni antidemokratiska globalister håller på att förlora - därav er panik.

Tommy Robinson med flera kommer att bli ihågkomna som de som vågade stå upp och till och med var beredda att kastas i fängelse för rätten för folket till demokrati och yttrandefrihet. I slutändan kommer också folket att få tillbaka sin rätt till demokrati och frihet, för demokratin segrar alltid.

Herr talman! Jag kommer att göra allt jag kan i den här valrörelsen för att se till att de som har den typ av åsikter som framförs här av Jeff Ahl inte ska få något inflytande. Det är fråga om rasistiska och extremistiska åsikter och en helt förvriden syn på vad demokrati och mänskliga rättigheter är. Jag tycker att det här är skrämmande. Just nu är det människor med en annan hudfärg som inte ska komma in eller som ska slängas ut. Nästa gång kanske det är sådana som ser ut som jag som inte passar in längre och ska ut. Det är ett farligt läge vi är i.

Ett demokratiskt samhälle är avhängigt respekten för yttrandefrihet och åsiktsfrihet. Som få andra länder ligger vi i topp när det gäller de här sakerna, precis som Storbritannien. Så är det. Om Jeff Ahl i stället tycker att Polen och Ungern är förebilder demonstrerar det min poäng.

Att yttrandefriheten respekteras är en förutsättning för individers möjligheter att delta i politiska processer och engagera sig i samhällsfrågor. Respekten för yttrandefrihet och åsiktsfrihet är också en grundförutsättning för att en rad andra fri- och rättigheter ska kunna åtnjutas. För oss har människor lika värde. Alla människor har människovärde och ska respekteras utifrån det. Regeringen har också tydliggjort sin avsikt att uppmärksamma och agera mot otillåtna inskränkningar av yttrandefriheten. Det gör vi både i multilaterala forum och i bilaterala relationer. Vi kommer att fortsätta att stå upp för mänskliga rättigheter - inom Sverige, i EU och i alla andra multilaterala sammanhang.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Överläggningen var härmed avslutad.