Frågestund - 2018-05-03

Fru talman! Det största terrorhotet i Sverige i dag utgörs av personer och värderingar som lyckas etablera sig i vårt land genom en ansvarslös invandringspolitik. Trots att Stefan Löfven har uttalat att det ska vara ordning och reda i invandringspolitiken duggar exemplen på misslyckanden och undantag så tätt att orden har kommit att sakna all betydelse.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det senaste är att regeringen vill bevilja uppehållstillstånd för 9 000 utlänningar som saknar flyktingstatus genom att slopa kravet på att deras identitet ska kunna styrkas. Med tanke på att världens främsta terrorhot i dag, Islamiska staten, har uttalat att man använder migrationsströmmar för att infiltrera Europas länder skulle jag vilja ställa en fråga till statsrådet Ibrahim Baylan. Vilka åtgärder har regeringen vidtagit för att vi ska kunna försäkra oss om att ingen av de här 9 000 migranterna redan i dag utgör ett terrorhot?

Fru talman! Tack, Adam Marttinen, för en fråga som är mycket angelägen!

Terror är en plåga som inte bara hotar oss, utan vi har det hotet gemensamt med större delen av världen i dag. Vi ska naturligtvis göra vårt yttersta för att både förebygga och förhindra detta. Regeringen har från allra första början, genom en strategi mot extremism och terrorism tillsammans med flertalet av riksdagens partier, vidtagit åtgärder. Vi har satsat stort på både polisen och Säkerhetspolisen för att se att de har musklerna för att ta sig an detta. Det innebär inte att vi därmed alltid kan garantera att det inte sker terrordåd, men jag tror att det viktigaste vi kan göra är att se till att både polisen och Säkerhetspolisen har de resurser som krävs och att vi har den lagstiftning som behövs för att förebygga och åtgärda i de fall där man upptäcker att någonting pågår.

Vi jobbar ständigt med detta, och det kommer vi att fortsätta att behöva göra.

Fru talman! Varken resurser eller lagstiftning är långt ifrån tillräckliga, vilket vi har konstaterat i många debatter i den här kammaren. Senast i dag meddelade regeringen att man avser att förlänga gränskontrollen bland annat för att det finns en risk att terrorister tar sig in i vårt land. Det är en målsättning som blir vatten värd när ni samtidigt slopar kravet på att styrka identiteten för tusentals migranter som redan har lyckats ta sig in i vårt land.

Helt ärligt verkar det nästan som att regeringen tävlar om att ha Europas, om inte världens, sämsta politik för att motverka hot mot den inre säkerheten. Det som ni hittills orsakat vårt land har vi nog bara sett början av.

Fru talman! Det är helt uppenbart att enligt Sverigedemokraterna är man per definition ett potentiellt terrorhot bara för att man råkar vara invandrare. Man ska påminna sig om att det värsta terrordådet i modern tid i Skandinavien faktiskt begicks av Anders Behring Breivik - en person som var född i Norge och som begick det dådet av politiska, högerextremistiska, skäl. Oavsett vilket ska vi göra vårt yttersta för att förhindra att detta sker. Det är därför vi har gränskontroller. Det är därför vi har olika former av förstärkning av polis och säkerhetspolis, och det kommer vi att fortsätta med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag har en fråga till infrastrukturministern.

Regeringen vill ge kommuner rätt att förbjuda dieselbilar i våra städer. Det är ett långtgående förslag som slår hårt mot alla de familjer som har investerat i en dieselbil, många gånger för miljöns skull. Regeringen vill införa förbud när det finns fler och smartare verktyg för en bättre luftkvalitet. Många kommuner vill kunna reservera parkeringsplatser för bilpooler på våra gator. De vill kunna ha olika parkeringsavgifter utifrån vilket bränsle och vilken miljöpåverkan som bilen har. De här verktygen har inte kommunerna i dag. Det finns färdiga utredningar och förslag, men regeringen går inte vidare med dem.

Varför vill regeringen införa en extrem möjlighet att förbjuda dieselbilar i våra städer men inte genom morötter och incitament uppmuntra till bilpooler och inköp av miljöbilar och ge människor en ärlig chans att ställa om?

Fru talman! Jag tycker att det är fascinerande hur Moderaterna skarvar ju närmare valet vi kommer. Det finns inget förbud mot 1,3 miljoner dieselbilar, vilket man kan läsa i moderata debattartiklar landet runt. Däremot finns det en längtan, inte minst hos politikerna i Stockholm, att kunna göra någonting åt de luftföroreningar som finns till exempel på Hornsgatan där kolväteutsläppsvärdet är det dubbla.

Det är klart att man måste göra någonting för att värna folkhälsan, och i skenet och spåret av den dieselskandal som har pågått ute i Europa vill många av Europas politiker hitta olika vägar att möta utmaningen när det gäller att säkra folkhälsan. Då har vi från regeringens sida sagt: Låt oss göra ett regelverk som är likadant i hela landet och som ger kommunpolitiker förutsättningar att kunna, på vissa gator eller i vissa delar, begränsa möjligheterna för kommande bilpark.

Jag tror att det är viktigt att vi ger kommunpolitiker den möjligheten för att säkra folkhälsan, men man ska inte inbilla någon att det begränsar dieselbilsförsäljningen i Sverige.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret på en helt annan fråga än den jag ställde!

Min fråga var alltså när regeringen avser att återkomma med förslag som gör det möjligt för kommuner att reservera gatumark för bilpooler och när regeringen ska ge möjlighet för kommuner att införa olika parkeringsavgifter beroende på vilken miljöpåverkan en bil har, det vill säga bra, kloka och smarta åtgärder för att ge kommuner möjlighet att uppmuntra människor att ställa om i stället för att bara rakt av förbjuda vissa bilar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag valde att svara på frågan om miljözoner eftersom Jessica Rosencrantz inledde med att försöka påstå att det finns ett förbud mot dieselbilar, vilket inte är sant. När nu den frågan är utredd - det finns inget förbud mot dieselbilar - kan jag säga att det inte är någon tvekan om att vi från regeringens sida på olika sätt vill stimulera kommunernas möjligheter att skapa bättre miljö i innerstäderna, att hitta fler möjligheter till bilpoolsanvändning och till att växla över till laddinfrastruktur. Det är tråkigt att Moderaterna då väljer att ta bort pengar som går till laddinfrastruktur i sitt budgetalternativ.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Ibrahim Baylan.

För snart två år sedan gjorde regeringen i Almedalen ett utspel om att man skulle inrätta en delegation mot segregation. En av de viktigaste delarna i åtgärdslistan var att agera mot kriminaliteten i de segregerade områdena. Bland annat nämndes attacker mot blåljuspersonal och hur man kan stärka det brottsförebyggande arbetet lokalt.

Så här två år senare noterar jag att vi ännu inte har höjt straffskalorna för blåljusattacker. Socialdemokraterna har heller inte sagt ja till Liberalernas förslag om 2 000 kommunala ordningsvakter. Nu senast fick jag höra ett exempel från Uppsala där kommunen hade ansökt om ett större geografiskt område för trygghetsvakterna att patrullera i, men man fick inte bara avslag utan ett mindre område att förfoga över.

Hur ser regeringen på det här?

Fru talman! Tack för frågan, Roger Haddad!

Ja, regeringen tar frågan om segregation på största allvar. För att se till att vända den här utvecklingen har vi från första början använt våra gemensamma resurser, i form av generella välfärdsförstärkningar och riktade satsningar till såväl skola som polis och socialtjänst med mera.

Fru talman! Jag är inte nöjd. Även om sysselsättningsgraden i våra segregerade förorter ökar är jag inte nöjd, även om skolresultaten börjar vända uppåt är jag inte nöjd och även om det börjar gå åt rätt håll med skjutningarna är jag inte nöjd. Vi behöver göra mer. Därför kommer regeringen att fortsätta skärpa straffen. Vi kommer också att se till att utöka möjligheterna att använda kameraövervakning men också att kunna använda såväl polisen som vakter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag konstaterar tyvärr att det så här två år efteråt inte har hänt särskilt mycket, utan vi har färre poliser. Dessutom sjunker resultaten i grundskolan igen. Det är bekymmersamt. Liberalerna har också uppmärksammat det.

Min fråga gällde om regeringen kommer att kunna agera nu när vi börjar se att kommuner, till exempel Uppsala - men nästa gång kan det vara i en annan kommun - ansöker om ett större geografiskt område där polis och trygghetsvakter kan förebygga brott tillsammans. Uppsala fick avslag på sin ansökan. Hur ser regeringen på det här?

Fru talman! Roger Haddad och Liberalerna har tyvärr gett sig den på att svartmåla en ganska allvarlig situation.

Ja, det finns problem. Och vi tar itu med dem.

Ja, vi har genomfört ett trettiotal straffskärpningar. Och vi kommer att fortsätta göra det, för att se till att polisen har de verktyg man behöver för att beivra och förebygga brott.

Ja, vi kommer att behöva göra ytterligare insatser, till exempel förebyggande insatser när det gäller skolan och välfärden och när det gäller att kunna sätta upp kameror och använda sig av vakter.

Trygghet kommer vi nämligen aldrig att kompromissa med.

Fru talman! Sedan hösten 2015 och vintern 2016 har antalet personer som beviljats assistansersättning från staten minskat med över 1 400. Med tanke på befolkningsökningen hade vi snarare kunnat förvänta oss att antalet skulle ha ökat.

Det här har lett till att staten varje år sparar i runda slängar 4-5 miljarder. Man sparar på dem som kanske mer än några andra har behov av samhällets stöd.

Min fråga går till statsrådet Hallengren. Vilka åtgärder vidtar regeringen nu för att de tusentals personer som har blivit av med eller nekats assistansersättning faktiskt ska få den? Och hur ska regeringen sätta stopp för de nedskärningar som pågår tills vi gör någon ändring i lagen?

Fru talman! Tack, Emma Henriksson, för frågan och för möjligheten att ytterligare försöka reda ut något som är oerhört komplext.

Jag är övertygad om att Emma Henriksson, som är ordförande i riksdagens socialutskott, och övriga ledamöter i Sveriges riksdag känner till att det är en komplex lagstiftning. Och det är inte besparingar som ligger till grund för det här, utan det handlar om en otydlig lagstiftning där domstolsprövning har lett till förändrad rättspraxis, vilket i ett ögonblick har förändrat vardagen för väldigt många människor.

Det vore klädsamt om Emma Henriksson eller andra partiföreträdare inte försökte få det att låta som att det är regeringens besparingar som ligger till grund för det. Det handlar tvärtom om just den otydliga lagstiftningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Regeringen har ändock vidtagit åtgärder. Det handlar om att frysa tvåårsomprövningar. Och det handlar om att slå fast att väntetid och beredskap ingår i grundläggande behov. Det är förändringar som gäller från och med den 1 april. Det görs alltså förändringar.

Jag hoppas att många partier i Sveriges riksdag kommer att vara delaktiga i det arbete som kommer att krävas för att göra en tydlig och mer förutsägbar lagstiftning när utredaren är klar.

Fru talman! Det är nog många där ute som har dragit en lättnadens suck över att det inte kommer ytterligare försämringar. Saker var på gång som skulle ha lett till att ännu fler skulle bli av med sin personliga assistans, stöd och andra insatser som man har rätt till enligt LSS.

Men faktum kvarstår: Mer än tusen personer har blivit av med en rättighet och ett stöd som det från början var lagstiftarens intentioner att de skulle få. Det innebär att statens kostnader har minskat med 4-5 miljarder årligen. Och det kommer att fortsätta tills vi ändrar lagen.

Fru talman! Jag är medveten om att det finns en stor oro hos många som har stora behov och som har haft assistans och behöver assistans även fortsättningsvis.

Jag vill understryka att assistans är en del av en omfattande lagstiftning, nämligen LSS. Det är viktigt att vi alla förstår att olika insatser behövs för olika individer.

Men jag vill återigen betona att det inte har gjorts besparingar på assistansen. Däremot är jag väldigt bekymrad över att vi har en så otydlig lagstiftning. Jag hoppas att vi tillsammans har ork och mod att gemensamt göra den tydligare och mer förutsägbar.

Fru talman! Utbyggnaden av bredband och it-kommunikation är prioriterad för att alla människor ska omfattas av kommunikation, distribuerad välfärd med mera.

It- och telekombranschen träffade nyligen infrastrukturministern angående de långa handläggningstiderna och den icke-transparenta handläggningsprocess som förestår bredbandsoperatörer som ska gräva längs med vägar och järnvägar som sköts av Trafikverket. Åtgärder utlovades då för att man ska rappa på handläggningstiden och skapa en mer transparent process.

Dessvärre har ingenting hänt. Detta är fortfarande ett stort problem för utbyggnaden. Handläggningstiderna på vägsidan varierar just nu mellan fyra och sex månader. Några ansökningar som skickades in i september i fjol godkändes så sent som i går. På järnvägssidan är motsvarande handläggningstider uppemot sju månader.

Vad gör infrastrukturministern?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack för frågan, Anders Åkesson!

Det är oerhört angeläget att vi kan nå bredbandsmålet. Det är ju den här regeringens stora reform för att säkerställa att vi får digitala möjligheter i hela landet. Vi är nämligen en regering för hela landet.

Utbyggnadsplanen är otroligt ambitiös. Min och regeringens ambition är att vi ska nå målet, och då måste alla aktörer hjälpa till.

Jag har uppvaktats av branschen. Och jag vet att det finns en dialog mellan branschen och Trafikverket om att underlagen ska vara fullständiga innan man lämnar in dem. Branschen själv ska ta ett större ansvar för att se till att ha ett bra underlag när man ansöker om att gräva ned bredbandskablar i olika delar av landet. Men det finns inte heller någon tvekan när det gäller att Trafikverket måste förbättra sina rutiner för omhändertagande av detta.

Jag bereder också ett sådant uppdrag till Trafikverket. Jag tror att det är nödvändigt att man är tydlig. Det här målet måste kunna nås.

Fru talman! Tack, statsrådet! Det är uppenbart att frågan tas på allvar.

Men om bredbandsmålet ska nås, det vill säga att hela landet ska omfattas av fungerande it- och telekominfrastruktur - vilket Sveriges riksdag i sin helhet står bakom - måste alla statliga aktörer spela med och hjälpas åt.

Just nu leder bristen på transparens och de mycket långa handläggningstiderna till att ett objekt, kanske i statsrådets hembygd, som inkommer med sin ansökan under våren i realiteten kanske inte kommer i gång med att bygga förrän nästa år.

Fru talman! Det är precis därför det är angeläget är vi är tydliga. Myndigheter har en skyldighet att kunna verkställa och säkerställa att vi kan nå de mål vi har satt upp.

Trafikverket samverkar nu ordentligt med de bredbandsbolag som finns och som är aktörer och operatörer för att påskynda hanteringen inom myndigheterna. Jag har själv uppvaktats av dem. Och jag kommer att försäkra mig om att Trafikverket tar sitt uppdrag på allvar.

Fru talman! Att driva en skola är ett stort ansvar. En elev kan nämligen inte reklamera en misslyckad skolgång. Skolan är helt enkelt för viktig för att stora vinster eller religiös påverkan ska få styra våra barns utbildning. Höga betyg ska sättas för att eleverna når kunskapskraven, inte för att ge en bra bild av skolan.

Låt mig säga en självklar sak: Alla är inte lämpliga att driva en skola. Oseriösa och direkt kriminella aktörer har inte i skolan att göra. Det är självklart för mig och för oss socialdemokrater.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Därför är min fråga till statsrådet Shekarabi: Kan statsrådet här, inför kammaren och svenska folket, beskriva regeringens initiativ för att stoppa oseriösa aktörer från att få tillstånd att starta skola?

Fru talman! Tack, Matilda Ernkrans, för den här viktiga frågan!

Vi har bland världens mest generösa regler för etablering av skolor. Vi tillåter extrema trossamfund att starta friskolor och få offentliga medel. Vi tillåter kommersiella riskkapitalbolag att starta skolor med syfte att ha en hög avkastning och vinstutdelning. Inget annat land har så generösa regler, och det är våra barn som får betala priset.

Regeringen har bestämt sig. Vi ska sätta stopp för detta. Riksdagen har två propositioner på sitt bord. Den ena förslaget gäller ägar- och ledningsprövning och handlar om vilka som ska få vara ägare och leda skolverksamheter. Det andra förslaget gäller begränsning av vinsterna i svensk skola.

Detta är förslag som är nödvändiga för att skapa ordning och reda och för att den situation som vi har i dag ska upphöra. Vi sticker ut i jämförelse med samtliga västerländska länder. Inget annat land tillåter denna oordning inom den offentligt finansierade skolan. Det ska vi stoppa.

(Applåder)

Fru talman! Tack för det engagerade svaret!

Det är mycket viktiga besked från den svenska regeringen. Riksdagen har att hantera två propositioner som vi ska göra vårt allra bästa för att ta genom i den här riksdagen. Tyvärr går kanske framgångarna för dessa propositioner inte den väg som vi vill.

Det finns ytterligare saker som vi kan göra, nämligen att se till att offentlighetsprincipen råder också i våra börsnoterade bolag. Det är klart att det finns friskolor som gör bra grejer, men insynen måste vara likadan där som i kommunala skolor.

Vad avser statsrådet att göra där?

Fru talman! Frågan är inte avgjord. Det är den här kammaren som bestämmer om vi ska tillåta obegränsade vinstuttag från skolan, om vi ska tillåta olämpliga ägare att driva skolverksamhet. Det är ni som sitter i denna kammare som avgör detta.

Klarar Sveriges riksdag att stå emot lobbyisternas intressen, då har vi en lagstiftning på plats den 1 januari som sätter stopp för detta. Nu ligger bollen hos riksdagen, och svenska folket följer utvecklingen.

Fru talman! När man som politiker påverkas personligen av en fråga kan det vara viktigt att hålla distans. Men i dag vill jag sälla mig till alla dem som drog en lättnadens suck när regeringen tydligt satte ned foten mot besparingar i LSS. Det var många som hade en klump i magen vid tanken på omprövning, minskade timmar eller till och med avslag. Klumpen i magen bars av henne som just hade fått ett jobb och kanske måste sluta, av honom som ville fortsätta ett fullt föräldraskap där andras händer också behövdes, av storebrorsan som behövde sina föräldrar även när lillasyster som inte kan andas själv kom till världen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

LSS behöver sannerligen ses över, fru talman, för att stärka rättigheter för dem som behöver välfärden mest, inte för att spara.

I dag vill jag höra från Lena Hallengren om vad som är regeringens vision för LSS.

Fru talman! Tack, Annika Hirvonen Falk, för frågan!

Trygghet och trygga människor som vågar är min egen och regeringens utgångspunkt i politiken. LSS är en väldigt viktig del av detta. Jag vill understryka att det finns många andra delar i funktionshinderspolitik som förtjänar att debatteras, diskuteras och stärkas. Men din fråga handlade just om LSS.

När det gäller människors behov av att få det stöd som krävs kan det handla om assistans, om ledsagning eller tolktjänst. Det finns många olika insatser.

Min vision är naturligtvis att se till att varje enskild individ blir sedd som den individ man är och att vi förstår att människor har olika behov. Att man har behov för att kunna delta fullt ut i arbetslivet, i skola, i utbildning och i familjeliv är oerhört väsentligt.

Regeringens ambition med den tillsatta utredningen - som inte längre har ett besparingskrav på sig - är att den ska fokusera på .

Fru talman! Det är uppenbart att statsrådet är engagerad.

Det är otroligt viktigt att ha individen i centrum. I dag kan det i verkligheten bli så att om en människa nekas assistans faller man helt mellan stolarna. Det är naturligtvis också ett problem att adressera.

Om välfärden inte bär dem som behöver den som mest är jag övertygad om att dess legitimitet hos oss alla kommer att urholkas.

Fru talman! Individen i centrum är helt avgörande och även att lagen är så tydlig och förutsägbar att man vågar lita på att man får stöd. Det är sällan tillfälligt utan det handlar ofta om längre tid.

I april fattade regeringen beslut om att man inte längre ska göra tvåårsomprövningar och att väntetid och beredskap ingår i grundläggande behov. Vi har också framför oss ett beslut som handlar om att när man nekas statlig assistans och behoven bedöms vara mindre ska kommunen kontakta den enskilde för att hitta andra lämpliga insatser

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Shekarabi.

Klyftorna mellan små och stora orter ökar i Sverige. Också klyftorna mellan regioner ökar. SNS har i en rapport visat att klyftorna har ökat sedan 1980-talet. Klyftorna mellan regioner ligger i dag på samma nivå som på 1930-talet.

Vilken typ av regionpolitik bedriver vi i Sverige som trycker på den här utvecklingen? Eller är det frånvaron av regionpolitik som skapar klyftorna och som i sin tur har skapat fenomen som brexit, Trump och andra nationalistiska rörelser i världen? Människor känner sig övergivna i den globaliserade världen.

Min fråga är: Finns det verkligen ett landsbygdsperspektiv i regeringens satsningar? Hur ser det ut med skogspolitiken, infrastruktursatsningar, strandskyddsreglerna och flytt av myndigheter? Tas hela landet i bruk, och finns staten representerad i hela landet?

Fru talman! Tack, Peter Helander, för en oerhört central fråga!

Mitt svar är enkelt: Ja, efter åtta års katastrof när det gäller förvaltningens ansvar för sammanhållningen i vårt land börjar vi nu se en förändring. Under de föregående tre åren har vi börjat med en omlokaliseringspolitik där vi flyttar statliga jobb och myndigheter från Stockholm till andra delar av landet. Vi etablerar nya verksamheter utanför Stockholm, till och med utanför residensstäderna, för att se till att få bättre spridning på de statliga jobben.

Nu, under de kommande veckorna, öppnar vi nya statliga servicekontor där man kan uträtta sina myndighetsärenden i tio av de arbetsmarknadsregioner som har sämst statlig närvaro. Men det är bara en start. Vi måste hålla fast vid detta. Vi måste sätta upp den svenska statens flagga och symboler i alla delar av vårt land och se till att alla medborgare verkligen känner att svenska staten tar ansvar för sammanhållningen.

Fru talman! Statsrådet vet också att det här har pågått sedan 1980-talet, så det handlar inte om de sista åtta. Jag kan hålla med om att det är ett problem i samhällsstrukturen.

Vi satsar resurser på tillväxtområden. Om man skulle bygga höghastighetståg mellan tre storstäder, och så flyttar det in hundratusentals människor till dessa orter. Det är fantastiskt. Vilken tillväxt! Men var kommer dessa människor ifrån? De kommer från områden där detta skapar en ännu större klyfta. Finns det inte en risk här?

Fru talman! Ja, det finns risker. Inom mitt ansvarsområde handlar det om att vi måste ha en styrning av förvaltningen. Det är inte upp till varje generaldirektör att hantera frågorna om lokalisering, utan regeringen har helhetsansvaret.

Vi måste hålla fast vid den utveckling som vi har haft under de senaste tre åren där vi går in och styr myndigheterna. Det är inte alltid bekvämt, men det är nödvändigt för sammanhållningen i vårt land, för delaktigheten. Medborgarna i hela landet ska känna att staten tar ansvar för hela landet, inte bara för storstäderna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Infrastrukturministern! Det lyfts kritiska röster om att vägarna på landsbygden är av mycket dålig standard.

Åsa Sjödén (S), kommunstyrelsens ordförande i Sollefteå, skriver i Dagens Samhälle att man inte kräver fyrfiliga motorvägar, men man vill gärna slippa att köra på grusvägar som är i så dåligt skick att bilarna går sönder när man kör på dem.

Therese Kärngard (S) i Bergs kommun delar Åsa Sjödéns uppfattning och tillägger att de som bor i glesbygden dagligen kör många mil på dessa dåliga vägar för att ta sig till jobbet och att nivån på dessa vägar behöver höjas.

Vi vet att både gods- och persontrafik ökar, och det ökar också slitaget. Hur tänker ministern agera för att höja anslagen och därmed standarden på vägar främst i glesbygden?

Fru talman! Vi höjer väganslagen. När Trafikverket kom med sitt förslag till nationell plan varnade de för att det fanns en risk att vi i slutet av planperioden skulle få försämrad kvalitet på det kapillära vägnätet som det heter, det vill säga mindre vägar på landsbygd. Då sa vi i regeringen faktiskt att det inte var acceptabelt, och redan månaden efter lade vi 300 miljoner kronor extra i budgetpropositionen i så kallade potthålspengar. Det innebär extra öronmärkta pengar för att säkra och förbättra kvaliteten i det mindre vägnätet. Det var för övrigt en budget som Sverigedemokraterna röstade emot.

Jag tror att det är helt nödvändigt att förbättra kvaliteten i hela Sveriges infrastruktur. Den blev sorgligt underfinansierad under de år då vi hade borgerlig regering i Sverige. Nu lägger vi 100 miljarder mer i den kommande nationella planen för infrastrukturen för att både vägar och järnvägar men också sjöfarten ska få bättre förutsättningar framöver.

(Applåder)

Fru talman! Satsningen på 622 ½ miljard är gedigen. Det är inget att sticka under stol med. Men Riksrevisionens rapport säger att det ändå saknas 18 miljarder för att upprätthålla en god vägstandard.

I Trafikverkets satsningar på vägar satsas ungefär 12 300 kronor per person i storstadsregionerna medan man bara satsar 4 000 per person på vägarna i resten av landet. Varför denna snedfördelning?

Fru talman! Vår ambition är att säkerställa att det blir infrastruktursatsningar i hela landet. Det får vara slut på den centralisering av resurser som under lång tid pågått i Sverige. Precis som statsrådet Shekarabi tidigare redovisade handlar det inte bara om att vi nu flyttar ut statlig service och verksamhet och dessutom ökar sysselsättningen i hela landet, utan vi säkerställer också att det finns bättre utbildningsmöjligheter och bättre kommunikationsmöjligheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi är en regering för hela landet. När vi nu satsar 100 miljarder mer på infrastruktur än vad den förra regeringen gjorde kommer det att märkas.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga riktas till civilminister Ardalan Shekarabi.

Regeringen kommer nu att lägga fram ett förslag för att reformera spelmarknaden. Det är ett välkommet förslag, då situationen i Sverige har präglats av att oreglerade spelföretag kan verka obehindrat på den svenska marknaden utan att betala skatt. Samtidigt som de växer förlorar vi stora skatteintäkter.

Men förändringar medför ofta oro. Inom hästbranschen är man i dag osäker inför framtiden. Min fråga till statsrådet är: Hur kan vi säkerställa hästnäringens framtida finansiering i och med att ett licenssystem införs?

Fru talman! Tack, Amne Ali, för en viktig fråga!

Först och främst vill jag rikta ett stort tack till riksdagen för ett bra samarbete i fråga om spelreformen. Denna reform borde ha genomförts redan för tio år sedan.

Det här har inneburit att svenska staten har tappat kontrollen över spelmarknaden, och konsumenterna har fått betala ett mycket högt pris för avsaknaden av kontroll. Men även hästnäringen och andra spelaktörer på den svenska marknaden som har betalat skatt här och som har haft tillstånd att bedriva verksamhet har fått betala ett pris genom osund konkurrens från bolag baserade utanför det svenska rättssystemet.

Nu genomför vi en reform, men vi kommer att säkerställa att den svenska hästnäringens intressen tillvaratas. Det innebär att vi inom kort kommer att tillsätta en utredning som kommer att titta just på hästnäringens intäkter från spelverksamhet.

Vi kompromissar inte om detta. Hästnäringen är viktig för Sverige och för glesbygden. Intäkterna från spelverksamhet är helt avgörande för hästnäringens framtid. Därför måste detta beaktas under den kommande processen.

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret.

Som ministern sa kan vi konstatera att situationen hade varit ohållbar i längden. Man har länge försökt att få till stånd en reglering av spelmarknaden. Men hur kommer regeringen att säkerställa att så många aktörer som möjligt ansluter sig till licenssystemet?

Fru talman! Det handlar om att ha ett system med en ordentlig och bra balans mellan krav och restriktioner och förmågan att kanalisera bolagen in i det svenska systemet. Vi har tagit fram ett lagförslag som nu ligger på riksdagens bord. Det är välavvägt, enligt egentligen alla bedömare på marknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Men vi kommer också att behöva vara stenhårda mot de aktörer som inte har svensk licens. De ska bort från marknaden. Vi ska inte ha några olagliga aktörer på svensk spelmarknad. De ska bort, och vi ska använda alla medel för det.

Fru talman! Min fråga går till infrastrukturministern.

När jag träffar dem som jobbar inom transportsektorn, såväl lastbilschaufförer som åkeriägare, företrädare för sjöfart, järnväg och hamnar, kommer ofta en fråga upp och dominerar debatten. Det gäller oavsett om vi talar om överflyttning av gods från väg till järnväg och sjöfart eller om vi talar om situationen på vägarna. Det handlar om konkurrenssituationen inom transportsektorn och hur dumpade priser för vägtransporter påverkar godstrafiken på ett icke sunt sätt.

Det finns två delar i detta. Den ena delen handlar om att vi genom ökade kontroller kan se till att de som kör olagligt åker fast. Den andra delen handlar om att oavsett om vi har poliser som tar fast alla dem som inte gör rätt för sig kommer vi att ha ett system där konkurrensen är ojämlik eftersom vi konkurrerar på olika villkor. Detta löses genom diskussioner inom EU, och jag skulle vilja fråga infrastrukturministern hur dessa diskussioner går.

Fru talman! Tack för frågan! Den är oerhört viktig.

Svensk åkerinäring har fått lida av år av avregleringar på transportområdet. Man har med social dumpning och dålig kvalitet på transporter försämrat konkurrensförutsättningarna för svensk åkerinäring. Om vi vill ha en bra transportflotta i Sverige måste vi se till att konkurrensvillkoren är sjysta. Därför förhandlar vi tufft i Bryssel nu om det kommande mobilitetspaketet.

Men vi gör också saker hemma i Sverige. Just nu utbildas 400 poliser i cabotagekontroller för att säkra kontrollen. Vi har höjt sanktionsavgifterna för dem som bryter mot kör- och vilotidsregler. Vi låser fast däcken i över 36 timmar för dem som bryter mot reglerna. Och vi inför nu ett beställaransvar som innebär att den som yrkesmässigt beställer transporter har en skyldighet att se till att de är lagliga hela vägen. Detta kommer att innebära sjysta konkurrensvillkor, bättre möjligheter för svensk åkerinäring och även bättre villkor för dem som kör för utländska åkeriföretag så att det blir bra villkor på svensk arbetsmarknad. Svenska lagar och avtal ska gälla.

Fru talman! Jag tackar infrastrukturministern för detta. Det är väldigt roligt att se att mycket av det som man har talat om under flera år här i Sveriges riksdag och runt omkring nu blir verklighet genom en socialdemokratisk regering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag vill gå tillbaka till det som infrastrukturministern sa på slutet. Det handlade om de villkor som lastbilschaufförer från andra länder lever under. Hur ser möjligheterna ut? Har vi allierade i EU-samarbetet? Finns det goda krafter som vill förändra villkoren så att det blir lika lön för lika arbete, oavsett vilket land man arbetar i.

Fru talman! Ja, flera medlemsländer delar vår uppfattning. Vi vill naturligtvis ha fri rörlighet i EU. Men det ska samtidigt vara ordning och reda, och lagar och avtal i respektive medlemsland ska hållas. Vi har ett bra samarbete med flera av medlemsländerna, inte minst Tyskland och Frankrike. Det gör att jag har goda förhoppningar om att vi kan hitta bra lösningar.

Men återigen: Vi kan göra mycket på hemmaplan. Ta bara en sådan sak som vinterdäcksregleringen som gäller utländska fordon! Detta kommer att utjämna konkurrensvillkoren så att skötsamma svenska företag får lika konkurrensvillkor.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Shekarabi.

Regeringen har varit tydlig med att staten ska finnas i hela landet och har beslutat om omlokalisering av flera statliga myndigheter. Det är jättebra. Samtidigt upplever flera av oss som bor på mindre orter att en nedläggning av statlig verksamhet pågår i det tysta.

Mitt tydligaste exempel kommer från Fagersta. Där har Försäkringskassan under en längre tid successivt flyttat nästan alla tjänster till det större kontoret i Västerås. Snart är det så få tjänster kvar i Fagersta att det inte är effektivt att ha kvar något kontor där. Det är en effektivisering, enligt ansvarig chef. Men det bidrar fortfarande till att minska antalet statliga arbetstillfällen i norra Västmanland. Jag menar att detta är en smygnedläggning.

Om vi verkligen ska ha statlig närvaro i hela landet - och inte bara Systembolag och polis - undrar jag vad regeringen kan göra åt detta.

Fru talman! Tack, Åsa Eriksson, för frågan! Den visar att vi inte är riktigt färdiga med vårt arbete för att säkerställa en god statlig närvaro i hela landet.

Mot den bakgrunden arbetar vi med ett förslag som just nu är ute på remiss och som handlar om myndighetsstyrning i lokaliseringsfrågor. Det handlar helt enkelt om att införa en förordning som innebär att myndighetscheferna måste göra konsekvensanalyser, redovisa konsekvensanalyserna och underrätta länsstyrelserna i samband med beslut som rör avveckling av statlig verksamhet. Det här gör vi för att vi vill få myndigheterna att tänka aktivt. Vi vill få fram information och skapa goda förutsättningar för samverkan mellan statliga myndigheter i syfte att säkerställa en god närvaro.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Parallellt med detta genomför vi en reform med statliga servicekontor. De statliga myndigheterna går ihop och startar gemensamma servicekontor i syfte att finnas i hela landet. Den reformen behöver utvecklas.

Fru talman! Jag tackar så mycket för det svaret. Det gläder mig och säkert många fler som bor på små orter runt om i landet, för det här är ett ganska vanligt problem.

Jag noterar också statsrådets tidigare svar, att de tio nya statliga servicekontor som ska öppnas bara är en början. Även det var ett väldigt glädjande besked. Betyder det att vi så småningom kan räkna med statliga servicekontor i hela landet?

Fru talman! Ja, vi kommer att fortsätta jobba med frågan om servicekontor. Exakt hur konstruktionen kommer att se ut vad gäller närvaron får vi återkomma till. Men hela idén är ju att samla de statliga myndigheterna i en organisation i syfte att kunna erbjuda medborgarna mycket bättre statlig service på plats i hela landet. Exakt hur vi konstruerar detta behöver dock självklart utvecklas. Vi vill ju att så många myndigheter som möjligt ansluts till det här systemet, så att man kan uträtta fler statliga ärenden.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Hallengren.

LSS har tagit över hela debatten de senaste åren. Det gäller speciellt den statliga personliga assistansen. Men det finns många andra viktiga frågor att diskutera inom funkisrörelsen: möjligheten till jobb, den försämrade hälsan och så vidare.

Tyvärr har också debatten många gånger varit falsk, med påståenden om att regeringen har en ambition att spara pengar. Bara för att tydliggöra kan jag säga att det i första hand har handlat om rättspraxis som har fått genomslag.

Regeringen har tagit initiativ till en gedigen utredning om LSS. Direktiven har varit omdiskuterade. Jag välkomnar därför förslaget från dig, Lena Hallengren, om att kravet på besparingar och kostnadseffektivisering ska tas bort. Men jag vill ändå ställa en fråga: Varför just nu?

Fru talman! Jag tackar för frågan. När jag tillträdde som statsråd för knappt två månader sedan var detta en av de frågor som jag prioriterade och som jag kom att arbeta allra mest med. Jag kommer också att fortsätta göra det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag vill understryka att den oro som många har känt har delgivits många av oss, även mig. Den har varit på regeringens agenda. Det är klart att alla våra välfärdssystem ska vara ekonomiskt hållbara. Men de domar som har kommit har ändrat rättspraxis och gjort att människor förlorat sin assistans och med det också fått sina vardagsförutsättningar förändrade. Det är viktigt att vi tar detta på väldigt stort allvar.

Det finns inte längre kvar några besparingskrav i direktiven, och jag är väldigt glad att jag i måndags kunde presentera detta. Jag tror att det lättar en hel del av den oro som många har känt. Det gör också att utredaren kan fokusera på huvuduppdraget, nämligen att se på hur lagstiftningen ska kunna säkra möjligheten till jämlikhet och delaktighet.

Fru talman! Min följdfråga till Lena Hallengren blir då: Kommer utredaren att hinna med att ändra om utifrån den sista ändringen av direktiven? Vi vet ju att det är en omfattande och stor utredning. Vi har spänt bågen rejält. Det är en stor och komplex lagstiftning. Utredaren har också själv begärt mer tid. Kommer hon att hinna med att ta det här i beaktande innan förslaget ska läggas fram?

Fru talman! Det är en otroligt viktig och angelägen utredning. Utredaren har fått lite förlängd tid. Jag är väldigt hoppfull, både om att detta kommer att hinnas med och om att det kommer att göras ett högkvalitativt arbete som riksdagen sedan kan ta över. Jag menar att vi måste ha en väldigt bred samverkan för att på riktigt förändra och förtydliga den här lagstiftningen, så att den sätter individen i centrum, är tydlig och förutsägbar, inger den trygghet som den är avsedd att inge och bidrar till att man kan leva fritt på jämlika villkor.

Fru talman! Min fråga riktar sig till statsrådet Ibrahim Baylan.

För lite mindre än ett år sedan gav regeringen i uppdrag till Energimyndigheten att undersöka förutsättningarna för mitt hemlän Gotland att bli pilotlän för ett förnybart energisystem. Det här ligger såklart helt i linje med ambitionen att Sverige ska ha en helt förnybar energiproduktion till 2040, vilket fem partier i den här kammaren kommit överens om.

Energimyndigheten redovisade sitt uppdrag i början av april och presenterade en bred palett av tänkbara åtgärder för att Gotland skulle kunna gå före - och såklart också för att Sverige skulle kunna gå före i världen - med att visa upp ett helt förnybart energisystem. Några av de här åtgärderna ligger närmare i tiden än andra. Viss teknik har vi redan i dag. Annan behöver vi investera mer i för att kunna utveckla, bland annat genom innovation och forskning.

Min fråga till statsrådet blir därför: Hur kan vi gå vidare med arbetet för att Sverige och Gotland ska kunna ligga i framkant med att skapa ett förnybart energisystem?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag tackar David Lindvall för frågan. Det stämmer bra. Det ligger nu i riksdagen ett förslag som stöttas av fem partier - regeringens båda partier, Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet - och som handlar om att sätta upp målet om 100 procent förnybar elproduktion till 2040. Jag tror att det är en av de viktigaste saker vi kan göra i dag. Vi vet ju att klimatproblemen kommer av att vi använt alldeles för mycket fossil energi. 70 procent av all extra koldioxid i atmosfären har kommit därför att vi har använt den typen av energi.

Om Gotland och Sverige kan visa att det går att leva ett gott liv i ett framstående industriland, resa och ha det bekvämt hemma på ett sätt som inte förstör miljön eller klimatet gör vi inte bara oss själva en tjänst, utan hela världen. Mot den bakgrunden vill jag gärna gå vidare och fortsätta arbetet med att göra Gotland till det första området i Sverige med 100 procent förnybar elproduktion.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Vi delar verkligen ambitionen om att både Gotland och Sverige måste kunna visa att det går att kombinera ett robust energisystem med förnybarhet och ansvar för kommande generationers levnadsmiljö. Vi gotlänningar är ju vana vid att gå före och visa vägen ganska ofta, men också göra saker i bred samverkan. Min uppföljande fråga gäller just det. Det här kommer ju att kräva att privata och offentliga aktörer och massvis med olika intressenter samverkar för att kunna skapa hållbara lösningar. Hur ser statsrådet på det?

Fru talman! Jag ser väldigt positivt på det. När jag var på Gotland och mottog Energimyndighetens rapport mötte jag en enorm energi och en positiv anda hos såväl privata aktörer, inte minst Cementa, som de offentliga aktörerna. Det är mot den bakgrunden jag gärna ser att vi i närtid går vidare och ser till att fånga upp den här mycket positiva energin. Vi kan visa att det går att leva ett gott liv på ett hållbart sätt, oavsett om det är på Gotland eller på andra sidan jordklotet.

Fru talman! Jag vill ställa min fråga till äldreminister Lena Hallengren.

Vi har nu fått glädjande besked om att pensionärerna kommer att få förbättrade villkor. De sämst ställda pensionärerna kommer att få upp till 1 300 kronor mer i månaden. De som kanske har det lite bättre men fortfarande har det svårt - det kan vara människor som har jobbat en stor del av livet i låglöneyrken - kommer att få upp till 600 kronor mer. Det är mycket positiva besked.

Men det finns ett stort problem, nämligen alla de som inte söker det som de har rätt till. Bostadstillägget är till för att hjälpa pensionärer med låga pensioner att klara hyran, som många gånger kan vara hög. Men många söker inte bostadstillägg. Ungefär 100 000 som är berättigade till detta söker det inte. Det är många tusen som de tappar. Hur kan man nå fram till dem och få dem att söka, så att de får lite bättre ekonomi?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag tackar Hillevi Larsson för frågan. Jag vill inledningsvis gärna understryka att detta egentligen inte är min fråga utan Annika Strandhälls. Låt mig i stället tala lite grann om äldrepolitiken och det faktum att vi har en situation där många äldre inte känner trygghet. Det kan gälla både den omsorg man är i behov av och den ekonomiska situation man är i.

Vi vet att många, inte minst kvinnor, blir fattiga när de blir gamla. Därför är det väldigt glädjande att en stor majoritet i riksdagen har kunnat enas i förslag som skulle kunna göra det bättre.

Sedan beskriver Hillevi Larsson det som är ett socialdemokratiskt vallöfte. Det kanske är viktigt att understryka det. Det innebär 600 kronor mer för de pensionärer som har haft vanliga, viktiga, angelägna jobb och sysselsättningar i vår välfärd.

Det är någonting som vi ser fram emot att beskriva ytterligare och också genomföra under nästa mandatperiod.

Fru talman! Någonting som det finns majoritet för är att förbättra för de sämst ställda pensionärerna. Där har vi en pensionsöverenskommelse som går ut på att de ska få upp till 1 300 kronor mer.

När det gäller dem som har rätt till bostadstillägg finns ett problem med att många känner att de inte har rätt till det. De känner att det är ett bidrag som de måste söka.

Det är viktigt att informera om att det är en del av pensionssystemet. De har rätt till det. Det är väldigt viktigt att nå fram till dem som inte vet att det finns och få dem att söka det så att de får mer.

Fru talman! Frågan om bostadstillägget är inte i min portfölj. Den problematik som Hillevi Larsson beskriver är något som många av oss ser.

Det är klart att det är problematiskt att det är miljardbelopp som inte söks som är avsedda för dem har de lägsta inkomsterna. Det krävs naturligtvis insatser för att se till att de söks.

Det handlar också om att gemensamt se till att bilden är att det är en rättighet och inte ett bidrag de söker. Våra pensionärer har rätt att känna trygghet både i sin omsorg och i sin ekonomi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga gäller också kvinnors möjligheter att kunna försörja sig, och över huvud taget att människor ska kunna försörja sig.

Ett av de jämställdhetspolitiska målen är att varje individ ska kunna försörja sig själv. Det gäller naturligtvis för både kvinnor och män. Det är bra att vi nu ser att arbetslösheten går ned generellt och att fler kommer i arbete. Det gäller både kvinnor och män och ungdomar.

De som står längst från arbetsmarknaden är utlandsfödda kvinnor. Jag vill ställa en fråga till jämställdhetsministern eller den som har ansvar för frågan. Om det är en övergripande fråga får ni bedöma själva.

Vad är det för åtgärder som vidtas för att utlandsfödda kvinnor ska få en möjlighet att kunna försörja sig själva och också kunna få ett bra liv både nu och i ålderdomen?

Fru talman! Tack, Carina Ohlsson, för frågan!

Det finns två delar. Den ena handlar om att vidta åtgärder där vi har sett att det funnits strukturer som har hindrat inte minst utlandsfödda kvinnor att komma ut på arbetsmarknaden. Vi vet att konstruktionen i föräldraförsäkringen har varit ett sådant fall.

Där har vi nu en bred samsyn om att göra förändringar som gör att de kommer ut snabbare. Det är speciellt viktigt. Jag minns själv hur det var att vara ny. Att mamma fick komma ut ganska snabbt har gjort att hon har varit ute på arbetsmarknaden under hela den perioden. Det gäller också generellt för dem som kommer nu.

På samma sätt har vi tagit bort vårdnadsbidraget, som var en kvinnofälla för inte minst utlandsfödda kvinnor. Samtidigt har vi gett ett uppdrag till Arbetsförmedlingen att se till att stärka utbildningen men också få ut människor som nyligen har kommit till vårt land i arbete. Det tjänar vi alla på.

Det handlar både om att ta bort hinder och om att premiera såväl utbildning som arbete. Till sist handlar det om stöd, inte minst i form av anställningsstöd som ofta går till människor med invandrarbakgrund.

Fru talman! När jag möter kvinnor och också utlandsfödda kvinnor är det de nämner och ber oss att vara ett stöd i mötesplatser där de kan mötas. Ofta får människor arbete genom att de har ett kontaktnät och nätverk.

Det är många kvinnor som säger att de har svårare att få jobb beroende på att de inte har ett kontaktnät och nätverk. Hur jobbar man konkret med de frågorna i Regeringskansliet?

Fru talman! Så är det. Har man inte kontaktnätet är det offentliga stödet ännu viktigare. Det är därför som vi har satsat så mycket på att få ut människor i sitt första jobb. Det handlar om etableringsjobb, extratjänster med mera.

Det är också väldigt viktigt att vi är tydliga när människor kommer hit. Vi förväntar oss att såväl män som kvinnor jobbar i vårt land. Så är det inte överallt. Vi kan bara titta på en del av våra grannländer. Där ser vi en betydligt lägre andel när det gäller kvinnors möjligheter till sysselsättning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det handlar både om att stötta och att vara väldigt tydlig: Detta förväntar vi oss, för så fungerar det i det svenska samhället.

Frågestunden var härmed avslutad.