Interpellationssvar - 2018-03-20

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Penilla Gunther har frågat mig vad jag ser för risk att verksamhet av strategiskt intresse för Sverige och det svenska försvaret kan påverkas av ett eventuellt uppköp av GKN Aerospace. Hon frågar mig också om jag och regeringen avser att agera på något sätt för att säkerställa att viktiga industriella förmågor inom flyg och rymd finns kvar i Sverige.

GKN Aerospace är i dag del av den internationella industrikoncernen GKN med huvudsäte i Storbritannien. Hur företagets fortsatta utveckling ser ut kan jag inte förutsäga eller styra. Försvarets materielverk har lagt beställningar till i Sverige verksam industri som säkerställer den fortsatta driften av bland annat JAS 39 C/D-systemet. Förhandlingar pågår också mellan Försvarets materielverk och industrin avseende kommande underhåll och vidmakthållande av flygmotorer för JAS 39 E.

Regeringens ambition är att verksamhet som är nödvändig för det militära försvaret ska genomföras med erforderlig försörjningstrygghet. Jag har inga skäl att tro att statens intressen inte kan tillgodoses framgent med den kompetens och det kunnande som finns i Sverige på området.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag kan konstatera att bakgrunden till min interpellation, alltså det bud som Melrose har lagt på GKN-koncernen, har fått väldigt stor uppmärksamhet i Storbritannien. Det kan man se som naturligt, för det är en av Storbritanniens största verkstadsindustrier och står för väldigt många arbetstillfällen. Men Melrose är ett investmentbolag vars verksamhet kännetecknas av att man köper, strukturerar om och på några års sikt säljer bolag. Man har inte tidigare haft någon verksamhet inom området flyg, försvar eller rymd. Därför är det kanske inte så troligt att Melrose skulle lägga in något långsiktigt engagemang här.

Hur en verksamhet av nationellt intresse kan påverkas av ett kortsiktigt ägande har vi sett i andra industrier. Men just när det gäller försvarsfrågor, rikets säkerhet och tillgång till inhemsk produktion verkar det i det här fallet som om den brittiska regeringen har engagerat sig lite mer. Även om man har små formella grunder att stoppa en affär har man ändå engagerat sig i frågan.

Ur ett försvarsperspektiv kan vi säga att GKN bedriver en viktig verksamhet i Storbritannien. Man levererar delar till såväl stridsflygplan som transportflygplan. Företaget står där för många arbetstillfällen, långsiktiga investeringar och forskningssatsningar. Men det gör företaget också i Sverige.

I Trollhättan, som jag kommer ifrån, är GKN Aerospace en väldigt viktig del av det lokala och regionala näringslivet, med närmare 2 000 anställda. Det är Sveriges största civila flygindustri och framstående inom det som man kallar additiv tillverkning, 3D-printing i metall, och en hel del annat.

På försvarsområdet kallas det, har jag förstått, produktstöd när man till exempel garanterar flygtid för Gripenflygplanets motorer. I rymdverksamheten har man sedan länge arbetat med den europeiska bärraketen Arianes motorer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad som händer när ett investmentbolag gör sonderingar av terrängen kunde man läsa om i Financial Times den 15 mars. Den globala flygplanstillverkaren Airbus gick då ut och varnade för att man inte kunde göra några nya affärer med ett så osäkert ägande som Melrose.

GKN:s verksamhet i Trollhättan, liksom på många andra orter, är global. 90 procent av verksamheten är exportindustri. Skulle den försvinna eller minska i omfång får det effekter på resten av samhället på olika sätt. Därför ställde jag min första fråga till statsrådet: Har man koll på läget, och gör man någon bedömning av hur detta skulle kunna påverka verksamheten i Sverige?

Fru talman! När det gäller de grundläggande säkerhetsintressena har vi stridsflygssystemet och undervattenssystemet. Där har vi beställningar som ligger i förhållande till Saab. Vi har också verksamhet i Karlskrona som har tagits över av Saab från Thyssen Krupp en gång i tiden. Detta är utpekat som särskilda intressen i riksdagsbeslut just för att vi ska kunna ha kompetensutveckling, tillverkning, produktutveckling och samarbete med andra länder utifrån det som krävs för att utveckla dessa produkter så att de passar svenska förhållanden och en svensk profil. På det sättet anser jag att regeringen på ett tydligt sätt har värnat just undervattenssystemet och stridsflygssystemet.

GKN har under många år varit leverantör av olika tjänster. Den upphandling som sker görs via Försvarets materielverk. Nu diskuteras den här typen av ägarbyten. Jag får väl säga att det brittiska företag som har haft detta har varit en god leverantör. Jag vill inte spekulera om hur det blir i en eventuell framtid, men staten har inget ägande i försvarsrelaterad industri i dag, och vi har inte heller möjlighet att ingripa vid ägarbyten. Jag vet inte vilken metod vi skulle använda för att på något sätt ta oss in i den förhandlingssituationen från statens sida.

Försvarsmaktens operativa förmåga byggs upp av krigsförband bestående huvudsakligen av personal och materiel. För att man ska få tillförsel av materiel måste försörjningen tryggas. Detta hanteras i dag i stor utsträckning av ansvarig myndighet genom affärsmässiga kontrakt. Här måste myndigheten följa gällande lagstiftning, bland annat på upphandlingsområdet, och det är inte heller någonting som regeringen kan lägga sig i.

Jag anser vidare att behovet och försörjningen av relevanta materielsystem och militära förmågor innebär att ansvariga myndigheter och industri i avtal över tid måste värna om detta liksom att den operativa förmågan levereras i tid, blir kostnadseffektiv och uppfyller ställda krav. Det är den ordning vi har att arbeta med när det gäller statens beställningar för att säkerställa kapaciteter inom Försvarsmakten. Jag har uppfattat att det också i riksdagen har funnits en hyfsat bred uppslutning bakom den typen av regelverk. Vi måste behandla leverantörer likvärdigt och på ett icke diskriminerande sätt.

Vi får se till att de avtal som vi har med olika företag fullföljs och att det som står i avtalen upprätthålls. Det är av intresse för statsmakten men också för de levererande företagen, för det handlar om deras långsiktiga trovärdighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har svårt att spekulera om effekterna av denna typ av ägarbyten. Farhågor kan man naturligtvis ha, och de ska tas på allvar. Ägarbyten kan ju skapa en hel del oro och frågetecken. Men samtidigt har inte staten möjlighet att ingripa vid ägarbyten. Det är en realitet som vi måste se. Vi kan varken i riksdagen eller från regeringens sida reglera detta.

Fru talman! Försvarsministern är säkert medveten om att den nya version av Gripen - Gripen E - som snart ska ut på flygförbanden har en ny motor. GKN Aerospace kanske kan sköta det produktstödet - vi vet inte det. Vad jag förstår, av de kontakter jag har haft, har regeringen nämligen inte kommit med något förslag på det eller bestämt någonting om det.

Då är frågan: Hur sker dessa produktstöd på ett långsiktigt och kostnadseffektivt sätt? Ska det göras i Trollhättan av just GKN eller av något annat företag i Sverige? Eller ska det ske i USA? Vem ska hantera det? Detta är en fråga om just hur svensk verksamhet påverkas inte bara av förändringar globalt utan också av hur vi i Sverige själva agerar för att skapa långsiktiga förutsättningar för industrin.

Ett nytt ägarskap i sig behöver inte innebära några nackdelar. Det är naturligtvis helt och hållet beroende på, som statsrådet var inne på, upphandlingar och annat. Men självklart är själva industrin nyfiken och undrar hur man ser på detta långsiktigt. Detta med produktstöd och så vidare verkar ju vara en process som har pågått i många år.

Jag kommer från en ganska drabbad ort, där många arbetstillfällen har gått förlorade under de senaste decennierna. Det är klart att man är orolig för att tappa denna verksamhet - ur ett lokalt och ett regionalt perspektiv. Det skulle ju innebära brister, så att säga, i kunnande för Sverige och naturligtvis stora brister i kunnande inom denna bransch överlag. Men det handlar också om det svenska försvarets förmåga inom flygområdet liksom om den civila industrin och om konkurrenskraften.

Vi kan naturligtvis också nämna rymdverksamheten. Det är ytterligare någonting som jag har ställt frågor om i kammaren. Vi har inte en rymdstrategi på plats. Från början verkade man utlova en strategi, men det bidde en tumme. Det skulle komma en skrivelse, och den har inte heller kommit. Av den anledningen ställde jag min andra fråga i interpellationen: Avser ministern och regeringen att agera på något sätt för att säkerställa att viktiga industriella förmågor inom flyg och rymd finns kvar i Sverige?

Detta är ju lika viktigt som det vi pratar om på ett annat område: life science. Produktutvecklingstiden är ungefär densamma. Vi pratar om 15 år, kanske 20 år ibland, av utveckling när det gäller inte minst flygmotorer. Hur ska man kunna jobba långsiktigt i den branschen om det inte finns en tydlig strategi för just industrin?

Vi vet också att den svenska regeringen är ute på olika främjanderesor och så vidare. Det är klart att det har betydelse vilka företag som får vara med där. På torsdag har vi en debatt om handel och export här. Det är ytterligare någonting som man kan fundera över: om vi har svenska företag som kan exportera på den här fronten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Förhandlingar pågår mellan Försvarets materielverk och industrin just när det gäller underhåll och vidmakthållande av flygmotorer för JAS 39 E. Det är en process där industrin är inblandad. Här handlar det om att parterna måste komma överens på olika sätt. Detta görs enligt den ordning som riksdagen har fastställt och som regeringen fullföljer.

Jag har inte tänkt ge mig in i någon situation av ministerstyre här. Jag vet inte vad det är som i så fall efterfrågas, vad exakt det är vi ska göra från regeringens sida i denna förhandling utan att ta över myndigheternas roll och skapa en situation där staten plötsligt hamnar i ett ekonomiskt ansvarstagande. Jag tror nog att det klokaste är att hålla sig till det regelverk som finns och att Försvarets materielverk tillsammans med industrin ser hur de ska klara kommande underhåll och vidmakthållande av flygmotorer för just JAS 39 E.

Jag är medveten om att denna process har pågått under en mycket lång tid. Jag har försökt hålla mig informerad om den, och jag har följt den. Jag har svarat på interpellationer om detta tidigare. Men det gäller att agera som regering inom de ramar och regelverk som finns, så att man inte kliver över de linjerna.

Staten kommer att se till att vi har adekvat underhåll och vidmakthållande av flygmotorer. Men det pågår en förhandlingsprocess, och den måste ha sin gång. Industrin är en del i det givande och tagande som en sådan förhandlingsprocess innebär. Just GKN har under många år varit en bra leverantör också på flygsidan för statens räkning, så det borde gå att hitta en lösning. Men det måste ske den ordinarie vägen, enligt de rutiner som gäller.

Fru talman! Jag får tacka för ministerns svar. Jag förstår naturligtvis mycket väl att det finns regelverk, speciellt på det här området. Men för den civila delen av flyg- och rymdverksamhet är det en lång produktutvecklingstid, och det är klart att detta kräver någon form av aning och strategier från regeringens sida.

Vi har en exportstrategi i dag, med ett antal punkter som säkert tjänar sitt syfte. Det här är dock speciellt, just för att det berör både det militära och det civila. Jag känner därför att det viktiga här är att regeringen får fram och sätter de långsiktiga spelreglerna på pränt. Statsrådet var ju inne på och var väl medveten om den långa process som har försiggått.

Det är många och långa processer inom ett antal industrier. Jag som jobbar med näringsfrågor överlag kan konstatera att nästan oavsett vilken industri och bransch jag vänder mig till upplever man många och långa beslutsprocesser.

Det här är ett komplext område, men jag skulle ändå gärna vilja få höra från försvarsministern hur man kan korta de här processerna inför framtiden.

Fru talman! Det grundläggande beslutet när det gäller Sveriges stridsflygskompetens i Sverige, det som över huvud taget ger möjlighet att föra den här typen av förhandlingar om underhåll och vidmakthållande av flygmotorer som nu sker, är att vi har gjort en beställning av nästa generation JAS Gripen - JAS 39 E Gripen - och att vi i riksdagen har uttalat mycket tydligt att detta är ett väsentligt säkerhetsintresse.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta är en markering mot EU:s regelverk, där vi utnyttjar den möjlighet som finns att markera egna säkerhetsintressen. Det har vi också gjort när det gäller undervattenssystemen, där vi har lagt ut en beställning på varvet i Karlskrona.

Detta är det grundläggande och det som över huvud taget gör det möjligt att föra den här diskussionen eller förhandlingen som nu pågår med industrin om kommande underhåll och vidmakthållande av flygmotorer för just JAS 39 E. Annars hade vi över huvud taget inte varit i den situationen.

Det är svårt för mig att kommentera längden på den här typen av förhandlingar. Det här är ju olika parter som har lite olika roller och olika intressen, och det är de som i slutändan måste lösa det här.

Jag är, som jag sa tidigare, inte beredd att försätta vare sig mig eller regeringen i ett läge där vi tänjer på regelverken. Detta måste ha sin gång, och det måste få fungera utifrån det som riksdagen har fastställt, annars blir det i förlängningen en fråga för konstitutionsutskottet. Jag tänker alltså inte låta mig lockas in i den typen av diskussioner.

Jag hoppas fortfarande att man har förmåga att komma överens om just det här med underhållet och vidmakthållandet av flygmotorer och att det ska kunna bli ett avtal så att man också klarar framtiden. Men det är någonting som återstår att se. Det pågår en process och en dialog.

Tack för interpellationen!

Överläggningen var härmed avslutad.

Fru talman! Lars Beckman har ställt tre frågor till mig om samhällsekonomiska kalkyler rörande trafikstörningar i Sverige.

För att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning i hela landet är det viktigt att vi utifrån aktuella faktaunderlag gör rätt bedömningar och investerar medlen där de gör mest nytta. För att stärka befintliga system och investera i ny infrastruktur satsar regeringen över 100 miljarder kronor mer under kommande planperiod, 2018-2029, än vad som gjordes under den nu gällande planperioden. Utmaningen ligger i att prioritera rätt åtgärder och få ut så mycket nytta som möjligt av de medel vi investerar. I det arbetet utgör samhällsekonomiska analyser ett av flera viktiga underlag.

Trafikverket har redan i sin instruktion i uppdrag att utveckla, förvalta och tillämpa metoder och modeller för samhällsekonomiska analyser inom transportområdet. Trafikverket redovisar dessutom regelbundet en plan för detta arbete. Trafikverket utvecklar således metodiken på området löpande.

Den senaste planen redovisades i mars 2017, och där prioriterar Trafikverket utvecklingen av saknade effektsamband och beräkningsmetoder. Man lyfter fram att det finns ett stort behov av fördjupad kunskap om värdering av olika typer av trafikstörningar, förseningar och trängselsituationer samt värdering av restidsosäkerhet för såväl person- som godstransporter. Jag bedömer därför att Trafikverket kommer att utveckla och förbättra analyserna på det sätt som Lars Beckman efterfrågar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns dock anledning att återkomma till formerna för en redovisning av de samhällsekonomiska kostnaderna för trafikstörningar när metodiken är på plats. När vi nu gör en kraftfull satsning på förstärkt infrastruktur utgör samhällsekonomiska beräkningar och analyser viktiga underlag för prioriteringen av åtgärder såväl när det gäller utvecklingen som vidmakthållandet av transportsystemet. I det sammanhanget bör vi överväga att även utveckla metoderna för hur vi beräknar de långsiktiga effekterna av att underlåta att göra investeringar i det som bygger Sverige starkt för framtiden.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Det gläder mig att vi verkar vara överens om att vi behöver bättre beslutsunderlag här i riksdagen och även i regeringen.

Den här interpellationen skrev jag när jag pratat med Trafikverket. Jag ville helt enkelt veta vad stoppen på E4 mellan Gävle och Söderhamn och mellan Hudiksvall och Sundsvall kostat. Det är ingen statshemlighet att det är stora problem just på en två-plus-ett-väg som heter E4 och som går mellan Gävle och Söderhamn. Trafiken stoppas om och om igen, och de som drabbas av detta är naturligtvis privatbilister, pendlare och den tunga godstrafik som går efter vägen. Då vore det rimligt att kunna ta reda på vad stoppet har kostat så att man kan väga det mot vad det kostar att åtgärda problemet.

Jag tror att vi behöver mycket bättre beslutsunderlag, precis som jag skriver i interpellationen, och jag vet att statsrådet är engagerad i däckfrågan. När det inträffar allvarliga händelser är det klart att det är viktigt att veta om privatbilisten körde med dubbfria däck, kanske till och med på grund av att det är dubbdäcksförbud i Stockholm, eller om denne körde med trafiksäkra dubbdäck.

Det är sådana saker som vi måste få fram. När det gäller till exempel däckfrågan var det ovärderligt med undersökningen som visade att det är 43 procent större risk att omkomma om du kör med dubbfria däck jämfört med dubbdäck. Sådana undersökningar är bra att ha för oss beslutsfattare när vi sedan väger politik och åtgärder mot varandra.

Därför är det bekymmersamt att den här statistiken inte fanns. Det förvånade mig. Man kan gå in på SCB:s hemsida och få reda på nästan allt i det här landet, men vi kunde inte få reda på vad återkommande trafikstörningar kostar.

Jag tycker därför att det är otroligt bra att statsrådet väldigt tydligt signalerar att vi behöver den här sortens beslutsunderlag så att vi kan fatta kloka beslut om prioriteringar och också väga trafikslag mot varandra. Om det är så att till exempel vägnätet är underdimensionerat i dag skulle man ju få fram det om Trafikverket var väldigt tydligt med vad trafikstörningar kostar. Vad kostar det till exempel att en skolbuss åker i diket på grund av bristfällig vinterväghållning? Vad kostar det samhället när Trafikverket går ut och säger att man inte ska välja E4:an under sportlovet utan de mindre vägarna och konsekvensen blir avåkningar utefter de mindre vägarna?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack för berömmet! Jag delar uppfattningen att det är viktigt att vi har bra underlag för att kunna göra riktiga samhällsekonomiska bedömningar. Jag tycker också att det är viktigt att vi tar fram underlag för vad underlåtenhet att satsa på infrastruktur kostar.

Regeringen är nu i ett läge där vi lägger 100 miljarder mer än vad den förra regeringen gjorde på infrastruktur. Prislappen för den förra alliansregeringens underlåtenhet att investera i järnvägssystemet märker nu alla tågpendlare. Det är signalfel, växelfel eller andra fel som uppstår till följd av att den tidigare regeringen valde att prioritera skattesänkningar i stället för investeringar.

På motsvarande sätt brukar jag ibland i debatten jämföra den underlåtenhet som fanns i att göra utbildningsinvesteringar. Det finns i dag 100 000 lediga jobb på svensk arbetsmarknad som inte kan tillsättas därför att inte tillräckligt många utbildas. Det är viktigt att också ta fram en prislapp på vad bristen på investeringar kostar.

När det gäller sakfrågan kan vi konstatera att de störningar som finns i trafiken leder till samhällsekonomiska effekter. Jag är glad att Lars Beckman tar upp frågan om däcken, inte minst vinterdäcken. Jag har engagerat mig i frågan, och jag driver nu att det ska ställas krav på vinterdäck. Det innebär att också tunga fordon, lastbilar med släp samt bussar ska ha vinterdäck. Så är det inte i dag. I dag finns en lagstiftning där det räcker med att ha vinterdäck på drivaxeln, och jag tycker inte att det är tillräckligt.

E4:an i Jönköping var för någon månad sedan helt blockerad. Den fylldes av lastbilar med undermåliga däck. Inte minst har vi sett att utländska åkerier är kraftigt överrepresenterade i statistiken när det gäller däckkvalitet. Det är inte acceptabelt. Kör man i Sverige vintertid ska man ha bra däck. Det är en viktig säkerhet för trafikanterna. Det är också viktigt för dem som faktiskt framför fordonen att veta att fordonet har bra däckkvalitet.

Min fråga tillbaka till Lars Beckman i just däckfrågan är om Moderaterna är för eller emot krav på att även lastbilar och bussar ska ha vinterdäck. För mig är det självklart att vi ställer kravet. Det kommer att förhindra olyckor, och det kommer att öka framkomligheten. Vi slipper situationer där inte ens snöröjningen kan komma fram på grund av att vägen blockeras av lastbilar eller bussar med undermåliga däck. Så kan vi inte ha det!

Det är angeläget att gå fram med krav, precis som i Norge, på vinterdäck på tunga fordon. I sammanhanget vill jag ändå passa på att upplysa Lars Beckman om att jag har tagit upp frågan om EU-trailer, vilket har varit en aktuell fråga i valkretsen, med kommissionären. Det är också en otroligt viktig fråga för att säkerställa en säker trafikmiljö och bra framkomlighet. Men då måste vi ha modet att ställa krav.

Svenska åkerier och Transportarbetareförbundet har uppskattat detta eftersom det jämnar ut konkurrensvillkoren och säkerställer att även utländska åkerier måste ha samma höga noggrannhet på trafiksäkerhet som svenska åkare faktiskt har. De har det därför att de är angelägna om att godset ska komma fram, att förarna ska ha en bra arbetsmiljö och att de kan köra säkert och visa omsorg också om andra trafikanter. På samma sätt är det rimligt att det kravet ställs på andra som färdas med gods i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kommer att noga följa frågan för att se till att det blir bättre samhällsekonomiska bedömningar. Jag tycker också att det är viktigt att säkerställa och få bra kvalitet på statistiken när det gäller vilket däck som används i olika trafiksituationer, och jag är övertygad om att vinterdäckskravet kommer att bidra till en säkrare trafikmiljö.

Fru talman! Det är tråkigt att statsrådet när vi diskuterar en stor, viktig och angelägen fråga, där vi i sak verkar vara överens, helt plötsligt förflyttar sig till SSU:s kongress någonstans långt-bort-i-stan.

Jag rekommenderar statsrådet, tv-tittarna och tittarna på riksdagens hemsida som tittar på debatten i efterhand att gå in och lyssna på Ekots lördagsintervju med Socialdemokraternas partisekreterare. Lyssna noga på programledaren när han - eller om det var en hon - informerar partisekreteraren om hur många fler miljarder i statliga skatteintäkter som alliansregeringen hade. Lena Baastad blev svarslös.

Men låt oss nu hålla oss till ämnet. Det är därför det är så tråkigt när statsrådet far iväg på någon annan resa. Det är alltså viktigt att ha bra beslutsunderlag. Det är vi helt överens om. Det var därför jag tog upp däckfrågan. Jag kan se inte minst på E4:an när det kommer bilister som kör med dubbfria däck och orsakar trafikolyckor.

I en allvarlig situation när det är blixthalka har dubbdäcken en stor betydelse. De har också en stor betydelse för andra trafikanter, inte minst den tunga trafiken. När bilister med dubbdäck kör och river upp ytan blir det en bättre friktionsyta mot isen. Det är alltså bra för alla bilister.

Om det är så att statsministern vill driva ett korståg för däck ska man driva ett korståg mot dubbfria däck - ur trafiksäkerhetssynpunkt. Det vore alltså bättre om alla bilister körde med dubbdäck - ur trafiksäkerhetssynpunkt.

Det är 44 procent större risk att dö i en trafikolycka när du kör med dubbfria däck jämfört med dubbdäck. Man har granskat samtliga dödsolyckor, och man har tittat på vilka däck bilisten hade. Det vore bra om regeringen tog fram ett förbud mot kommuner att införa dubbdäcksförbud. Men vad vet jag? Det är en balans mellan luft i storstäder och trafiksäkerhet.

Om vi tar bort SSU-retoriken är det seriöst att prata om vad det innebär att inte investera i trafiksäkra vägar. Om till exempel regeringen höjer a kassor, barnbidrag eller andra bidrag, vad får det för konsekvenser för dem i Hälsingland när Trafikverket säger att det inte finns pengar till vägunderhåll? Trafikverket måste göra om asfaltvägar i Hälsingland till grusvägar på grund av att regeringen har avsatt för lite pengar. Därför är det bra att Moderaterna har avsatt ungefär en halv miljard mer per år jämfört med regeringen. Om man börjar mäta underlåtenhet hos våra myndigheter med vetenskapliga metoder kommer vi att få se att det finns ett stort behov av reinvesteringar, att se till att underhålla det vägnät som finns. Det gäller stora och små vägar, och det gäller genomfartsvägar. Sedan måste naturligtvis regeringen alltid prioritera och titta på var behoven är störst. Då kan vi se vissa trafikleder, till exempel E4 genom Sverige. Det är självklart att E4:an ska vara öppen och farbar 24 timmar per dygn, alla årets dagar, oavsett väder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Då hade det varit bra - och det är vad den här interpellationen handlar om - att veta vad det kostar när E4:an är avstängd i 18 timmar. Och vad är alternativkostnaden för att se till att det finns en fungerande E4?

Fru talman! Lars Beckman kallar det SSU-retorik. Jag vill ändå påminna om att sanningen är att det under lång tid fanns en regering som valde att prioritera skattesänkningar och körde landets finanser i botten med 60 miljarder i underskott. Den regeringen lät bli att investera i det som bygger Sverige starkt och gjorde inte tillräckliga investeringar i infrastruktur. Det kan man inte komma ifrån.

Lars Beckman talar sig varm för dubbdäck. Låt mig då påminna om att det under alliansregeringens tid inte ens ställdes krav på vinterdäck på tunga fordon eller på bussar. Nu ställer vi kravet att det ska vara vinterdäck på tunga fordon och på bussar. Jag ställer återigen frågan till Lars Beckman om han tycker att det är en bra idé.

På privatbilar, som Lars Beckman och jag kör, finns kravet att ha vinterdäck. Men är det inte rimligt att den som kör en buss med 50-60 passagerare eller kör ett tungt fordon i 60-tonsklassen har däck av bra kvalitet, till exempel vinterdäck när det är vinterväglag? Jag har svårt att se varför Moderaterna är ivriga motståndare till detta. Jag efterlyser nu besked.

Jag är angelägen om att vi ska få fram bra kvalitet. Det är helt avgörande på de underlag som finns. Därför tar vi gärna fram och utvecklar nya metoder för att räkna ut vad underlåtenhet i investeringar kostar. Bara det faktum att E4:an stod stilla på grund av att det inte fanns tillräckliga och bra krav på däckkvaliteten i Jönköping kostade säkert i form av produktionsbortfall. Det är viktigt att redovisa sådana beräkningar.

Sedan kommer detta, precis som alla samhällsekonomiska beräkningar, alltid att vara ett underlag och aldrig styrande, för vi måste givetvis ha modet och kraften att kunna fatta beslut av politiska skäl.

Jag kommer att vara lika noggrann med arbetet med statistikunderlag som med att få statistik som är uppdelad efter klass och kön. En brist som jag har uppmärksammat är att det är svårt att få tag på könsuppdelad statistik på transportområdet liksom statistik som är socioekonomiskt uppdelad. Det är minst lika viktigt.

Frågan om det statistiska underlaget är viktig, och här ligger ett stort ansvar på Trafikverket att ta fram modeller och metoder. Jag kan konstatera att de gör det och utvecklar flera olika modeller på ett bra sätt.

Det är också därför det blir en intressant debatt när man konstaterar prislappen för underlåtenhet i att investera i infrastruktur.

Nu är det sista chansen, Lars Beckman, att ge din och möjligtvis också Moderaternas syn på frågan om vinterdäck och den reglering som regeringen aviserar.

Fru talman! Jag tyckte att statsrådet sa att Alliansen inte hade ställt krav på vinterdäck för tunga fordon. Faktum är att det var en moderat infrastrukturminister som under 2012, tror jag, införde krav på just vinterdäck för tunga fordon på drivande axlar. Jag vet inte om statsrådet slant med tungan eller om han har glömt bort att det faktiskt var Alliansen som införde vinterdäck för tunga fordon.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det förs en debatt bland yrkesfolk som kan detta. Jag har visserligen behörighet att köra buss och lastbil, vilket jag också gjorde i min ungdom, men jag skulle absolut inte kalla mig yrkeschaufför. Debatten gäller vad som är mest effektivt och vilka åtgärder man ska vidta. Detta får vi återkomma till när statsrådet lägger fram ett skarpt förslag, om det kommer ett sådant.

Det är givetvis viktigt om regeringen underlåter att investera i infrastruktur och väljer stora, breda bidragsutbyggnader före att avsätta tillräckliga resurser till exempelvis vägnätet. Det är klart att det har betydelse om jag bor i Hälsingland eller någon annanstans och vägarna blir sämre och sämre. Jag körde själv i Hälsingland i söndags, och trots att tjällossningen inte ens har kommit igång märks det att det behövs mer pengar till infrastrukturen. Detta är något som infrastrukturministern får slåss för med sin finansminister - att prioritera rätt saker.

Det är bra att vi är överens om att det finns ett behov av en bättre och mer uttömmande bild av de samhällsekonomiska konsekvenserna av trafikstörningar. Jag tror att oavsett vilken regering vi har efter valet kommer vi att få bättre beslutsunderlag i framtiden. Tack för en bra debatt!

Fru talman! Tack, Lars Beckman, för en bra debatt! Det är viktigt att vi gemensamt arbetar för att få fram bra underlag för politiska beslut.

Jag vill ändå påminna om att 140 miljarder i skattesänkningar under förra mandatperioden inte underlättade förutsättningarna att investera i bra vägar. Jag må ha diskussioner med min finansminister, men de har ändå resulterat i att vi kan lägga 100 miljarder mer på vägar och järnvägar än vad den förra regeringen gjorde. Uppenbarligen finns det alltså en lite större beredskap hos en socialdemokratiskt ledd regering att satsa på och investera i infrastruktur.

Det kommer dock aldrig vara så att alla tycker att det är tillräckligt. Behoven är oändliga, inte minst efter år av underinvesteringar. Vi som är engagerade trafikpolitiskt, och det vet jag att Lars Beckman är, får därför fortsätta att kämpa och arbeta tillsammans för bra vägunderhåll, väginvesteringar, järnvägssatsningar och annan infrastruktur. Än en gång, tack för debatten!

Överläggningen var härmed avslutad.