Frågestund - 2018-03-08

Frågestund

Herr talman! Jag vill rikta min fråga till statsrådet Strandhäll.

Det är glädjande utifrån den situation vi just nu har att det inte finns någon konflikt mellan Moderaterna och Alliansen och regeringen när det gäller mer vårdpersonal eller en bättre arbetssituation för dem. Där är vi nämligen helt överens.

Nej, konflikten mellan oss i Moderaterna och Alliansen och regeringen handlar i stället om de växande vårdköerna - de dubblade vårdköerna de senaste tre åren och de tredubblade köerna till psykiatrin - och allt lidande och all oro och otrygghet för alla människor i dessa köer.

Därför är min fråga i dag till statsrådet: Vilka konkreta saker tänker sig statsrådet och regeringen att man kan göra för att faktiskt vända den här mycket allvarliga utvecklingen?

Herr talman! Självklart ska ingen människa behöva vänta en dag för länge på vård. Det var också därför som regeringen, så fort vi hade tillträtt, lade om den politik som ni hade fört under de senaste åtta åren.

Du säger att det inte är någon skiljelinje mellan oss när det gäller synen på personal i vården, Camilla Waltersson Grönvall. Ni underlät nästan kroniskt att göra satsningar på personalen under era åtta år vid makten. Ni hade en kömiljard som i stället tvingade befintlig personal att springa fortare, med de högsta sjuktalen i Sverige i de här yrkesgrupperna som följd.

Vi har investerat i personalen under hela den här mandatperioden. Vi har byggt ut antalet utbildningsplatser med tusentals platser. Men det är klart att den underlåtenhet som ni ägnade er åt under åtta år vänder man inte över en natt.

Konsekvensen i följd av de växande vårdköerna beror på er underlåtenhet att satsa på att det skulle finnas tillgång till kompetent personal att anställa i hälso- och sjukvården. Och nu pratar ni fortfarande kömiljard.

Herr talman! Om igen: Vi är alltså överens mellan Moderaterna och Alliansen och regeringen när det gäller satsningen på mer vårdpersonal och en bättre arbetsmiljö. Där finns det alltså ingen skiljelinje.

Jag tycker kanske att det hade varit klädsamt med en något ödmjuk minister, som ändå har varit ansvarig för den här situationen tillsammans med regeringen under de år som köerna har ökat.

Jag försöker en gång till: Finns det verkligen ingen konkret handlingsplan för att komma till rätta med köerna som har ökat under din tid som minister, Annika Strandhäll?

Herr talman! När det gäller en konkret handlingsplan lade vi om politiken redan hösten 2015. Vi har byggt ut antalet utbildningsplatser när det gäller bristpersonal med nästan 3 000 platser. Vi har tillfört möjligheten till studielön för sjuksköterskor för att de ska kunna utbilda sig till specialistsjuksköterskor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Och visst finns det en skiljelinje. Ni har ju inte stöttat vår politik. Ni vill fortfarande införa en kömiljard för att personalen ska springa snabbare. Det här löser inte vårdens problem.

Herr talman! Min fråga är i största delen allmänpolitisk men berör till viss del utbildningsministerns område, så jag ställer frågan till honom.

Etableringsjobben beräknas starta 2019. Den stora målgruppen är nyanlända. Det innebär att nästan alla i åtgärden kommer att ha tillfälliga uppehållstillstånd, och eftersom åtgärden planeras för en femårsperiod har de flesta ännu inte kommit till Sverige.

Etableringsjobben kommer att bli ännu en i en lång rad av misslyckade arbetsmarknadsåtgärder med tydliga undanträngningseffekter och mycket dåliga resultat.

Min fråga till statsrådet är: Är det vettigt att satsa de här enorma resurserna på en grupp där de flesta ändå, kan man anta, ska återvända hem alternativt ändå inte kommer till Sverige och faktiskt borde söka asyl någon annanstans eller hjälpas i närområdet?

Herr talman! Sverigedemokratisk integrationspolitik är lite svår. Om människor som kommer hit från andra länder inte får jobb är det fel, men om människor kommer hit från andra länder och får jobb är det också fel.

Vi vet att om människor som kommer hit snabbt kan få jobb och kan vara med och bidra till att bygga det land som kan bli deras växer Sverige och svensk ekonomi, och det ger jobb till ytterligare fler.

Därför har regeringen säkrat och stött att parterna, de som styr över svensk arbetsmarknad, alltså fack och arbetsgivare, nu har förhandlat fram sjysta villkor där nyanlända och för den delen andra långtidsarbetslösa kan få etableringsjobb som säkrar att man får ett jobb och en rimlig lön som i sin tur säkrar att lönerna inte trycks ned på andra håll på arbetsmarknaden. Man jobbar enligt kollektivavtalsmässiga villkor.

Herr talman! Ministern väljer att inte svara på frågan.

Det är så här, Gustav Fridolin, att den arbetskraftsbrist som finns på den svenska arbetsmarknaden nästan uteslutande består av jobb med kvalificerade arbetsuppgifter. Det behovet kan vi inte lösa genom asylmigration av människor som ofta behöver decennier av arbetsmarknadsåtgärder och subventionerade anställningar för att över huvud taget komma i egen försörjning.

Är det inte bättre att i första hand satsa på inhemsk arbetskraft för framtidens behov genom utbildning, där du ju själv har ett ansvar, och där det så behövs ha en kvalificerad arbetskraftsinvandring?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag konstaterar att arbetslösheten sjunker och att den sjunker kraftigt. Hälften av den sänkningen beräknar ekonomerna beror på regeringens förda politik.

Vi gör insatser för att de som står längst ifrån arbetsmarknaden ska få en möjlighet att komma in och få ett första jobb. Det har bland annat inneburit att det nu går betydligt snabbare för en flykting att komma ut på arbetsmarknaden och få vara med och bidra. Med etableringsjobb kommer det att kunna gå ännu snabbare. Det är ännu bättre.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Shekarabi.

I min hand håller jag Thorbjörn Fälldins motion från 1978 om regionalpolitik. Den beskriver hur landsbygd och glesbygd drabbas av försämrad service då administrationen från staten flyttar in till tillväxtorter och hur arbetsmarknadspolitiken driver folk mot storstäderna med köer och sociala missförhållanden som följd.

Man kan känna igen sig i dag i den här texten från 1978. Mellan 1977 och 1982 omlokaliserade Fälldin 40 myndigheter. Jag är glad över att regeringen vill flytta ut myndigheter i Sverige. Problemet är bara att man flyttar ut myndigheter till tillväxtorter som redan i dag har problem med bostäder och infrastruktur.

Jag undrar hur regeringen tänkte när man valde ut de här orterna och varför man inte flyttade myndigheterna till orter som har tappat statliga jobb och till orter som verkligen skulle behöva det. Nu flyttar vi jobb och myndigheter till orter som egentligen inte behöver det.

Herr talman! Tack, Peter Helander, för en mycket viktig fråga!

När vi kom till makten 2014 hade svensk förvaltning haft en lång period av centralisering, vilket också kartlades av Statskontoret som visade att den statliga sektorn hade centraliserat verksamheter i snabbare takt än andra sektorer i samhället. Staten var alltså pådrivande i centraliseringen av verksamheter. Det visar också forskning från Uppsala universitet.

Vi satte igång en process där vi hittills har fattat beslut om att omlokalisera 2 000 jobb från Stockholm till andra delar av landet. Det är ett stort antal myndigheter som flyttas. Det är inte bara delar av verksamheter som flyttas, utan vi flyttar hela myndigheter och även myndighetschefer till andra delar av landet.

Vilka orter får de här myndigheterna? Vi har gjort en analys och sett vilka län som har behov av att förstärka den statliga närvaron, och då har vi också utifrån kompetensförsörjningen valt ett antal orter.

Det här kompletteras med en åtgärd som handlar om att starta statliga servicekontor på de små orter som har fått en rejäl försämring av den statliga servicen. Nu öppnas runt tio sådana bara de kommande veckorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag är glad över att man vill flytta ut 2 000 jobb; då ska man komma ihåg att det sedan 2004 har skapats 10 000 nya statliga jobb i Stockholm.

Urbaniseringen i Sverige sker egentligen inte från landet till Stockholm utan från mindre kommuner till tillväxtorterna runt omkring i landet, till de orter dit regeringen har flyttat myndigheter. För att stoppa klyvningen i landet skulle jag därför önska att man kunde flytta myndigheter till stad två eller tre i varje län.

Herr talman! Jag vill helt instämma i det Peter Helander säger, och därför har det nu också fattats beslut om statliga verksamheter på orter som Lycksele, Söderhamn och Skara. Det är där som Arbetsförmedlingen nu etablerar sina verksamheter.

Min motfråga blir: Nu när det finns förslag om att privatisera Arbetsförmedlingen, kommer man att kunna garantera att de här jobben blir kvar i Lycksele, Söderhamn och Skara, eller kommer hundratals jobb att försvinna från orter som dessa?

Herr talman! Privatiseringen av Arbetsförmedlingen handlar egentligen om att man ska privatisera själva förmedlingen av jobbet och inte hela Arbetsförmedlingen. Det vet statsrådet också.

Jag hoppas att det flyttas ut fler jobb till mindre orter!

(Statsrådet ARDALAN SHEKARABI (S): Det kommer!)

Herr talman! Min fråga går till socialminister Annika Strandhäll.

Som patient tar du för givet att de medicinska undersökningar som görs är byggda på en gedigen kunskap, forskning, evidens och så vidare. Vi - du och jag - skulle aldrig acceptera att de var framtagna på ganska skakig grund, så där lite hemkokta.

Är du ensamkommande utsätts just du för åldersbedömning med hjälp av undersökningar som saknar tydlig evidens. Rättsmedicinalverket har sagt att deras undersökningar vilar på Socialstyrelsens kunskap. Socialstyrelsen har dock tydliggjort att de inte har experter på åldersbedömningar. De har heller inte rekommenderat de metoder som Rättsmedicinalverket arbetar efter.

Rättsmedicinalverket kan inte namnge de experter som de har uppgett att de samarbetar med, så det finns ingen ordentlig evidens för den typ av undersökningar som många ensamkommande utsätts för. Kan vi verkligen göra livsavgörande bedömningar utifrån ett ganska hemkokt koncept?

Herr talman! Det är självklart så att vi ska se till att de bedömningar och undersökningar som görs är så evidensbaserade och så i grunden riktiga som vi någonsin kan säkerställa utifrån den kunskap som finns.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

I den här frågan sker det ett tydligt samarbete mellan Rättsmedicinalverket och Socialstyrelsen. Frågan har ju debatterats friskt under ganska lång tid nu.

Det är naturligtvis oerhört viktigt att vi ändå ser och försöker bedöma att den ålder som uppges också är korrekt, och vi tillämpar befintlig kunskap.

Herr talman! Socialstyrelsen säger att de inte har gett några metoder till Rättsmedicinalverket, så det känns så att säga lite shaky.

Socialstyrelsen har också uttalat att felmarginalen för undersökning av knäleder och fotleder ligger på 3 procent. Det har man fått väldig kritik för och då backat, vilket jag tycker är ett avgörande skäl för att avsluta de här åldersbedömningarna. Det känns ju verkligen inte rättssäkert för de ungdomar som utsätts för detta.

Herr talman! Återigen är jag lugn i att jag vet att det förs en dialog mellan Socialstyrelsen och Rättsmedicinalverket.

Det är som sagt otroligt viktigt att vi använder och tillämpar befintlig kunskap och att vi gör det på ett så rättssäkert sätt vi kan. Det är min bedömning att vi gör det.

Herr talman! Min fråga går till utbildningsminister Gustav Fridolin.

Myndigheten för delaktighet har kommit med en rapport som handlar om barn med särskilda behov. Den visar att elever i behov av stöd inte får det. Skolverket har gjort analyser av betygen hos elever som avslutade årskurs 9 och deras betyg i årskurs 6. Av dem som inte uppnått godkända betyg vare sig i årskurs 6 eller 9 hade mer än hälften inte heller fått särskilt stöd. Av MFD:s rapport framgår att förändringen i skollagen 2014 bär en del av skulden för detta.

Effekten av uteblivet stöd är smärtsamt tydlig, och så här kan det inte få fortsätta. Jag undrar därför vad utbildningsministern lämnar för besked till de elever och barn som inte får sitt stöd i dag.

Herr talman! Tack, Bengt Eliasson, för frågan! Jag delar helt din bedömning, som även har understrukits av Specialpedagogiska skolmyndigheten. Det är inte korrekt eller i enlighet med lagen att ett barn som inte får godkända betyg i sexan fortsätter genom hela högstadiet utan att få ett ordentligt åtgärdsprogram som innebär att man får möjlighet att nå kunskapskraven - något som uppenbarligen sker i dag.

Detta visar att det inte räcker med betyg för att komma till rätta med de problem som finns när eleven inte får stöd, utan vi måste investera i det som gör att stödet kan komma på plats. Dessa investeringar handlar bland annat om fler speciallärare - det både utbildas fler och anställs fler speciallärare nu - och det handlar om mer grundläggande specialpedagogiska verktyg hos varje lärare. Vi bygger nu ut ett fortbildningsprogram i samma omfattning och stil som Mattelyftet för att lärare ska få just det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag tror även att det behövs ett antal regelskärpningar. Några tittar en särskilt tillsatt utredning på, och några, som handlar om att skärpa rätten till särskilt stöd under de allra första åren, den så kallade läsa-skriva-räkna-garantin, kommer vi snart att återkomma till riksdagen med.

Herr talman! Det är ju så att det är byråkratiskt krångel och revirtänkande som hindrar att de här eleverna får det stöd och den hjälp som de behöver. Granskningen visar att det som bär skulden för detta är skollagens förändring 2014 som tydliggör särskilt stöd till skillnad från, som det var förr, stöd i extra anpassningar.

Vad är beskedet till de här eleverna? Nu har vi satsningar på skolan, men hur är det med investeringen i barnen?

Herr talman! Fler speciallärare är såklart en verklig satsning på barnen, men ja: Vi ser just nu över regelverket, även de förändringar som föregående regering gjorde 2014, eftersom vi ser de här konsekvenserna och effekterna.

Jag tror också att vi behöver stärka det allra tidigaste stödet så att lärare som upptäcker de här eleverna redan i tvåan och trean kan säkra att stödet kommer på plats redan då.

Jag hoppas därför att vi kan nå en bred överenskommelse om behovet av en så kallad läsa-skriva-räkna-garanti, som funktionshindersrättsrörelsen efterfrågar.

Herr talman! Jag har en kort fråga till sjukvårdsministern utifrån den situation vi har: Hur känns det att vara ansvarigt statsråd i en regering som sett till att vi fått dubblade vårdköer?

Herr talman! Varje person som är i behov av det ska få vård i tid, Emma Henriksson. Det är inte den här regeringen som är ansvarig för att vi har de vårdköer vi har, utan det handlar självklart också om er underlåtenhet att utbilda tillräckligt med vård- och omsorgspersonal under er tid vid makten.

Det första vi fick göra när vi hade möjlighet att lägga om politiken - direkt på hösten 2015 - var att bygga ut utbildningsplatserna till specialistsjuksköterska, sjuksköterska, undersköterska och barnmorska med nästan 1 500 platser. Nu är vi uppe i 3 000 platser. Vi försöker få ut de här så snabbt som möjligt.

Hur känns det i stället att vara delansvarig för en situation som innebär att vi får ställa in operationer, att personalen går på knä för att ni underlät att satsa på dem och i stället lät dem springa snabbare med en kömiljard?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

(Applåder)

Herr talman! Det är bra att regeringen fullföljer den utbyggnad som vi påbörjade. Det är bra att regeringen ser till att fortsätta bygga ut personalen, vilket vi gjorde. Det blev fler läkare per medborgare i vårt land under vår tid i regeringen.

Det som den här regeringen har åstadkommit är att fördubbla de vårdköer som vi hade lyckats korta, och det är det frågan handlar om. Det är ert ansvar!

(Applåder)

Herr talman! Men, Emma Henriksson, det är ju ingen som är så naiv att man tror att vårdköer uppstår av sig själva över en natt. I den senaste undersökningen svarade 17 av 21 landsting att det handlar om personalbrist. Den bristen uppstår inte över en natt. Vi har vetat i tio femton års tid att det sker ett generationsskifte inom vården.

När jag tog över hösten 2014 toppade vård- och omsorgspersonalen sjukskrivningarna i Sverige. Sjuktalen hade skenat i väg alldeles för snabbt tack vare er kömiljard. Ni hade anställt för få människor. Det har ni ansvar för.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Strandhäll. I dag är det den 8 mars, och då uppmärksammar vi den internationella kvinnodagen. Vi uppmärksammar att kvinnors rättigheter inte alltid har varit självklara, att systrar före oss har kämpat och segrat. Tillsammans med oss kämpar nu medsystrarna vidare. Vi inser att vi har kommit långt, men vägen till målet ännu är lång.

Det finns områden i samhället där vi kan se att det inte råder jämställdhet mellan könen. Ett sådant område som har uppmärksammats under de senaste åren är ojämställdhet inom hälso- och sjukvården.

Regeringen har haft höga ambitioner för att visa att man är den första feministiska regeringen. Mot den bakgrunden vill jag fråga socialministern vad regeringen gör och planerar att göra under kommande år för att investera i förbättrad hälsa för kvinnor.

Herr talman! Den här regeringen har under denna mandatperiod ökat satsningarna på hälso- och sjukvården med totalt 13 miljarder. Vi har, som sagt, gjort väldigt stora satsningar på personal, men också på kvinnors hälsa. Det är ett annat område inom hälso- och sjukvården som har varit eftersatt under lång tid.

Vi har satsat på att förbättra förlossningsvården och på att förbättra primärvårdsinsatser specifikt för kvinnor. Vi har bland annat infört kostnadsfri mammografi, kostnadsfria preventivmedel för alla under 21 år och avgiftsfri screening för livmoderhalscancer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Med de satsningar som vi har gjort under dessas fyra år och som är planerade under de kommande fyra åren kommer vi bara när det gäller kvinnors hälsa under dessa två mandatperioder att ha satsat nästan 10 miljarder kronor utöver övriga satsningar som vi har gjort. Jag är stolt över detta.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag är väldigt glad över att regeringen nu satsar så stort på kvinnors hälsa. Jag vill också lyfta vikten av jämställd forskning på området.

Jag ser fram emot ett fortsatt arbete tillsammans med dig och med statsrådet Hallengren i vår kamp för jämställdhet.

Herr talman! I ett läge där jämställdheten går bakåt i hela världen vet vi att fokus måste vara tydligt. Utöver de satsningar som jag nämnde tidigare drabbas kvinnor i så mycket större utsträckning än män av psykisk ohälsa. Där har vi också gjort specifika satsningar under den här mandatperioden. Sedan vi tog över 2014 har vi fördubblat satsningarna på psykiatrin i Sverige.

Herr talman! Statsministern lovade i förra veckan under sin sjukvårdsturné 14 000 fler anställda inom vården. Det behövs verkligen fler inom vården, och då framför allt fast anställda. I dag är man beroende av väldigt många stafetter.

Det är ungefär 9 000 legitimerade sjuksköterskor som i dag inte jobbar inom vården. Av dessa uppger ca 60 procent att de kan tänka sig att återvända till vården om arbetsförhållandena ändras.

Många av dessa 9 000 sjuksköterskor är kvinnor. Därför vill jag, så här på internationella kvinnodagen, fråga socialminister Annika Strandhäll i den feministiska regeringen: Vad kan socialministern göra för att de fem och ett halvt tusen sjuksköterskorna åter bli en resurs i vården? Då kanske statsministerns mål skulle vara lite mer realistiskt att uppnå.

Herr talman! Vi kommer självfallet att behöva varenda hand i vården. Behoven ökar, och vi blir allt äldre. Vi behöver se till att behålla alla de anställda som vi har.

Jag tycker att det är väldigt talande att Lena Asplund pratar om att det är osäkra anställningsvillkor inom vården som gör att man lämnar den. Ni skulle kanske till och med kunna stötta en inriktning som innebär att man minskar på till exempel allmän visstid, som ju drabbar särskilt kvinnor i vården.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Annars har vi under den här mandatperioden satsat stort på att förbättra just för personalen. Vi har ökat resurserna till hälso- och sjukvården med 13 miljarder under mandatperioden. I år gör vi den största satsningen någonsin just på personal med ytterligare 5,5 miljarder för att förbättra anställningsvillkoren, förbättra arbetsmiljön och anställa fler.

Dessutom är det en utredning, Ordning och reda i vården, som håller på att se över om man kan göra saker på den nationella nivån när det gäller stafettläkare.

Herr talman! Nja, jag tror inte riktigt på det som socialministern sa. I mitt hemlän, Västernorrland, slutar fler och fler sjuksköterskor. Det är socialministerns kamrater som styr där.

Stafettkostnaderna för sjuksköterskor var 130 miljoner 2017, så det är ju inte så att socialministerns kamrater gör allt för att behålla personal. Tvärtom flyr personalen. Dessutom har man problem med lönenivåerna, men det är ju inte min fråga.

Än en gång: Vad gör socialministern för att få dessa fem och ett halvt tusen sjuksköterskorna att åter söka sig till vården?

Herr talman! Det är ju väldigt talande att Lena Asplund återigen pekar på Norrbotten. Såvitt jag vet var det ju det moderatstyrda Stockholms läns landsting som senast i går, på grund av brist på operationssjuksköterskor, fick gå upp i stabsläge och ställa in ett antal operationer. Problem med personal har man över hela landet.

Det var också därför som regeringen, så fort som vi hade en möjlighet 2015, lade om politiken. Vi gör nu de största satsningarna på personal inom hälso- och sjukvården under de senaste 25 åren. Jag är stolt över det.

Herr talman! Stina Nilsson, Charlotte Kalla, Hanna Öberg, Frida Hansdotter, Anna Hasselborg, Sara McManus, Agnes Knochenhauer, Sofia Mabergs, Jennie Wåhlin, Ebba Andersson, Anna Haag, Linn Persson, Mona Brorsson och Anna Magnusson. I dag är det den internationella kvinnodagen, och jag vill passa på att hylla dessa OS-hjältar som presterade så bra under det OS som passerade för bara några veckor sedan. De behöver dock bli fler. För att de ska kunna bli fler behöver deras förutsättningar förbättras.

Elitidrottande män utövar sin idrott på heltid och lever också på idrottsutövandet i Sverige i dag. Elitidrottande kvinnor utövar sin idrott på all ledig tid och behöver jobba heltid för att kunna vara elitidrottare. Det är orimligt.

Herr talman! Jag tror att jag ändå fångade upp Emma Hults fråga som handlar om något så viktigt som jämställda villkor också inom idrotten.

Vid det senaste vinter-OS kunde vi se vilka fantastiska prestationer som våra kvinnor som tävlade gjorde.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Så sent som i går lyfte jag frågan med Riksidrottsförbundets ordförande. Vi har en löpande dialog om att idrotten, precis som alla andra sektorer i Sverige, behöver snabba upp sitt arbete för att åstadkomma en större jämställdhet.

Tänk, vilka resultat vi skulle kunna ha i den svenska elitidrotten om också kvinnorna hade möjlighet att utöva sin idrott på samma villkor som män!

Herr talman! Tack för svaret, idrottsminister Strandhäll. Det jag syftade på var hur man ska förbättra förutsättningarna så att fler kvinnor lyckas prestera lika mycket som de kvinnor som vi kunde se under det senaste OS.

Jag har också en följdfråga som jag vill ställa. Vi ser att unga tjejer lämnar idrotten mycket tidigare än vad unga killar gör, och det är ett folkhälsoproblem. Hur ser vi till att unga tjejer också kan stanna kvar inom idrotten precis som de unga killarna kan?

(Applåder)

Herr talman! Detta är verkligen ett folkhälsoproblem. Vi ser nämligen att bara fyra av tio unga tjejer rör på sig tillräckligt. I går fick jag en rapport med siffror som pekade på att en svensk 18-åring rör mindre på sig i dag än en svensk 85-åring. Det här är alltså ett gigantiskt folkhälsoproblem.

Glädjande är dock att ett intensivt arbete med jämställdhetsfrågan just nu pågår i den svenska idrottsrörelsen. Man håller på att utveckla sitt jämställdhetsarbete.

Herr talman! Vi har under inte minst den senaste tiden sett hur extrema islamistiska krafter har nästlat sig in i den svenska politiken. Företrädare har fått betydande positioner i partier som Moderaterna och Centerpartiet men även i regeringspartierna Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Vi vet även att nätverk som Muslimska brödraskapet har som ambition att få inflytande inom flera viktiga samhällsfunktioner för att på sikt kunna bygga en islamisk stat.

För bara lite över ett år sedan publicerade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap en vetenskaplig förstudie som visade att Muslimska brödraskapets framfart är en ny faktor att ta hänsyn till för att kunna planera samhällsförmågan att skydda viktiga demokratiska värden.

Jag vill därför fråga Gustav Fridolin, som svarar på allmänpolitiska frågor, om regeringen har en plan för att säkerställa att dessa krafter inte tar sig in i eller gynnas av statliga myndigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack, Markus Wiechel, för frågan!

Så sent som denna vecka redovisade regeringen den utredning som ska säkra att samtliga statliga förordningar som på något sätt innebär att resurser, pengar eller andra medel tillhandahålls för olika organisationer först genomgår en prövning som visar att de stöder och verkar för de principer som den svenska värdegrunden vilar på, såsom demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Detta gjordes efter gott samarbete med de partier som slöt den breda överenskommelsen om hur vi bekämpar och förebygger olika former av extremism och terrorism.

En sådan kontroll är fullständigt självklar och bör alltid göras när staten betalar ut pengar. Genom att staten håller detta arbete högt kommer vi också att kunna säkra att arbetet görs av hela det offentliga Sverige, alltså också kommuner och landsting.

Herr talman! Det Gustav Fridolin säger låter naturligtvis lovande, men vi vet att svenska skattemedel i dag går till förbund som exempelvis studieförbundet Ibn Rushd och biståndsorganisationen Islamic Relief, som har tydliga kopplingar till Muslimska brödraskapet.

Tycker regeringen att det är rimligt att stöd går till Muslimska brödraskapet?

Herr talman! Riksdagsledamot Markus Wiechel vet mycket väl att det vore fel av mig att recensera enskilda myndighetsbeslut om utbetalning av pengar till enskilda organisationer. Därför kommer jag inte att göra det. Jag skulle annars hamna i konstitutionsutskottet väldigt snabbt, och det är därför han väljer att formulera frågan på detta sätt.

Vi har dock på största allvar tagit till oss att det finns system i det offentliga Sverige inom vilka vi betalar ut resurser som har kommit till organisationer som inte verkar enligt den svenska värdegrunden. Därför kommer dessa system att förändras och skärpas i bred politisk överenskommelse.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Fridolin.

I går morse åt jag frukost med Johan, en 19-årig kille som jag känner sedan många år tillbaka. Han har en väldigt speciell begåvning och en komplicerad funktionsnedsättning som gör att hans liv har fungerat bra med hjälp av assistenter. Han kan till och med besöka Brynäsmatcherna.

Hans föräldrar är förtvivlade över det som händer nu, och de är skräckslagna inför de tvåårsomprövningar som sker. Det är berättigat. Sedan 2014 har 1 200 personer blivit av med sin statliga personliga assistans. Detta förstör många gånger deras liv.

Jag har läst en artikel i Dagens Samhälle skriven av några kloka miljöpartister. Där stod det att regeringen nu tydligt måste ta avstånd från detta och börja med att skriva om direktiven till den utredning som har som uppdrag att göra besparingar på assistansen av statsfinansiella skäl.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga till Gustav Fridolin är: Håller du med dina sex miljöpartistiska kollegor?

Herr talman! Tack, Anders W Jonsson, för frågan!

Jag känner väl igen den förtvivlan som många föräldrar till eller sådana som själva är assistansberättigade beskriver. Så sent som i dag har regeringen genom sitt nya statsråd Lena Hallengren slagit fast att den som har rätt till assistans också ska få assistans. Det är en god princip som måste värnas.

Varje utredning och varje regeringsbeslut som denna regering tar ska bygga på att den här principen värnas. Det är anledningen till att regeringen agerade kraftfullt efter den senaste domen och rättsliga prövningen som äventyrar rätten till assistans. Utifrån detta agerande är det självklart att vi även ser över arbetet i stort. Lena Hallengren meddelade att hon kommer att möta företrädare för funktionshindersrättsrörelsen framöver för att påbörja arbetet med detta.

Herr talman! Detta var dock inte svar på min fråga. Det här är en skrämmande utveckling, som vi har sett sedan 2014. I dag har 1 200 färre rätt till statlig assistansersättning.

Detta beror på direktiven till en utredning att spara pengar och regleringsbrev till Försäkringskassan att dra ned på kostnaderna. Att man korrigerar den sista domen från Högsta förvaltningsrätten är bra, men andra domar ställer till det för de människor som absolut mest behöver sitt stöd.

Stöder Gustav Fridolin sina oroliga miljöpartistiska partivänner?

Herr talman! De och alla andra som känner stor oro över detta kan känna regeringens stöd.

Anders W Jonsson vet mycket väl att direktiven till en utredning som ska titta på framtida lagstiftning inte är vad som förändrar myndighetsprövning här och nu. Myndighetsprövningen har förändrats beroende på rättsliga utfall på den lagstiftning som vi redan har. Konsekvenserna har blivit sådana att det är viktigt att se över hur vi får en stark lagstiftning. Det kommer vi i regeringen att arbeta för, utifrån principen att den som har rätt till assistans ska få assistans. Vi hör förtvivlan.

Herr talman! Min fråga går till socialminister Annika Strandhäll.

Vi socialdemokrater värdesätter god hälso- och sjukvård högt. Men genom vittnesmål från personal, patienter, anhöriga och medier vet vi att det finns väldigt stora problem vid Sveriges och kanske världens dyraste sjukhus, Nya Karolinska i Solna.

NKS är inte ett sjukhus bara för oss stockholmare, utan det är också ett av landets största universitetssjukhus. Där utförs komplicerade behandlingar som inte görs någon annanstans. Detta gör sjukhuset till en nationell angelägenhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga till socialministern är därför: Vad gör regeringen för att reda upp i NKS-affären, som är ett resultat av det moderatstyrda landstingets politik?

Herr talman! Tack för en angelägen fråga!

Nya Karolinska i Solna är naturligtvis ett alldeles speciellt sjukhus. Sjukhuset har flera rikssjukvårdsuppdrag och servar därmed patienter från hela Sverige. Det måste helt enkelt fungera och ska vara ett flaggskepp.

Situationen i dag är att vi inte bara har världens dyraste sjukhus, utan vi har världens 13:e dyraste byggnad i Stockholm. För regeringens del är det oerhört viktigt att klarlägga hur vi kan befinna oss i en situation där vi har världens 13:e dyraste byggnad, världens dyraste sjukhus, som fortfarande inte fungerar så som avsett. Profession och patienter är dessutom oroliga. Vi har därför tillsatt en kommission som nu kommer att titta på hur det har kunnat bli så här för att säkerställa att det aldrig ska ske i Sverige igen.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Jag och många stockholmare med mig förväntar oss att utredningen resulterar i nya regelverk och beslut som förhindrar framtida ideologiska experiment likt NKS. Skattemedel ska hanteras varsamt och gå till det de är avsedda för. I detta fall ska de gå till god sjukvård.

Herr talman! Vi har under dagens frågestund debatterat de stora behov som finns inom svensk sjukvård. När vi avsätter skattemedel och när regeringen dessutom under mandatperioden och också framöver har för avsikt att fortsätta att göra de största satsningarna i modern tid på svensk hälso- och sjukvård är det självklart att vi också ska säkerställa att dessa går till att förbättra personalens villkor, att vi har tillräckligt med personal, att vi ger en högkvalitativ vård. De ska inte gå till konsultkostnader.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Eneroth.

Klimathotet är en av vår tids absolut största utmaningar. Tyvärr kan vi se att den tidigare utvecklingen med minskade utsläpp har stannat av. Enligt Statistiska centralbyrån ökade utsläppen under 2016. Därför är det oroväckande att Trafikverket i förra veckan kom med dystra besked om våra möjligheter att nå klimatmålet i transportsektorn.

För att nå det målet behöver sektorn minska sina utsläpp med mellan 6 och 7 procent per år, men i dagsläget minskar de med bara ca 2 procent, vilket alltså inte på långa vägar räcker för att vi ska nå klimatmålet.

Vad tänker regeringen göra för att skynda på omställningen i transportsektorn så att vi kan nå våra klimatmål?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack, Maria Malmer Stenergard, för en angelägen fråga!

Det är regeringens viktigaste prioritering att se till att Sverige blir världens första fossilfria välfärdsland. Vi ska ställa om landet så att vi klarar att kombinera stark tillväxt, hög sysselsättning och bra välfärd samt visa att vi kan vara världsledande i klimatomställning.

De siffror som Trafikverket redovisar säger också, vilket är intressant, att inom transportsektorn minskar miljöpåverkan i relation till hur det tidigare har varit. De insatser vi har gjort under senare år har spelat roll. Detta är viktigt inte minst för att visa att det går att ställa om en transportsektor genom att förändra stödet för drivlinor, så att det går att få fram fler biodrivlinor eller för den delen se till att bilar kan gå på el, och vidare genom att göra infrastrukturinvesteringar som stärker järnvägsinvesteringar.

I den nationella plan som regeringen kommer att presentera framöver kommer det att bli tydliga steg för att nå klimatmålen - till skillnad från hur det var under Alliansens tid.

Herr talman! När Alliansen tog över efter den förra socialdemokratiskt ledda regeringen hade Sverige efter Albanien världens äldsta och mest utsläppsintensiva bilpark i Europa. Då påbörjade vi en oerhört viktig omställning.

Nu ser vi, tyvärr, hur de totala utsläppen ökar och hur Sverige inte ser ut att nå målen i transportsektorn. Jag ser verkligen fram emot regeringens skärpta åtgärder på området.

Herr talman! Ni subventionerade dieselbilar. Jag är inte säker på att den supermiljöbilspremie ni hade var det allra bästa sättet.

Vi skapar långsiktiga förutsättningar för att både ställa om både transportsektorn och göra de nödvändiga investeringar som behövs för att se till att stärka sjöfarten, vilket är klimatsmart, och järnvägstrafiken. Här var det sorgliga underinvesteringar under Alliansens tid. Vi lägger 100 miljarder mer på klimatsmarta transporter, och det kommer att ge resultat.

Herr talman! Min fråga riktar sig till statsrådet Shekarabi.

Under i princip hela mandatperioden har statsrådet arbetat med ett lagförslag som ytterst syftar till att avskaffa medborgarnas valfrihet i fråga om välfärdstjänster när det gäller skola, äldreboende, vårdcentral och så vidare. Nyligen kom Lagrådet med svidande kritik mot lagförslaget på punkt efter punkt.

Lagrådet framhöll att det inte kan uteslutas att ett stort antal vårdtagare och brukare jämte deras anhöriga samt ett stort antal elever och föräldrar på olika sätt kommer att drabbas negativt av till exempel nedläggningar.

Här i Stockholm går mer än varannan gymnasieelev i en fristående skola. I hela riket är det mer än var fjärde. Vad är statsrådets besked till dessa barn och ungdomar samt givetvis även deras föräldrar när man nu vill stänga ned deras skolor?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack, Oscar Sjöstedt, för frågan!

Jag vill inledningsvis påminna Oscar Sjöstedt om att Sverigedemokraterna gick till val på att kraftigt begränsa vinsterna i svensk skola och välfärd. Man motiverade sitt ställningstagande till väljarna med att det var fel att vi tillät resurser läcka från svensk skola och välfärd till skatteparadis och ägare.

Herr talman! Vi har en skyldighet att säkerställa att skattebetalarnas pengar investeras i verksamhet som rör svensk välfärd och skola. Våra skattepengar ska komma svenska skolbarn och brukare inom äldreomsorgen till del, inte hamna i skatteparadis. Sverige är det enda landet i Europeiska unionen, och det enda landet i Norden, som tillåter vinstuttag från den offentligt finansierade skolan.

Det är en skam att detta inte har hanterats tidigare. Regeringen kommer att återkomma med förslag till riksdagen, som innebär begränsningar av vinsterna i skolan och välfärden. Det är en skyldighet vi har gentemot våra medborgare.

(Applåder)

Herr talman! Det stämmer inte. Hela förslaget syftar ytterst till att avskaffa valfriheten för den enskilde medborgaren till förmån för ett offentligt monopol. Det är en ideologiskt driven lagstiftning som jag ärligt talat inte trodde socialdemokratin var kapabel till.

Frågan kvarstår: En kvarts miljon barn och ungdomar går i fristående grundskola eller gymnasieskola. Förskolan är inte inräknad. Varför ska de barnen och ungdomarna inte ha rätt att gå i den skola de har valt?

Herr talman! Jag kan försäkra Oscar Sjöstedt att denna regering alltid kommer att värna valfriheten och möjligheten för brukare att välja verksamhet. Däremot tillåter vi inte läckage från skolan och äldreomsorgen.

Vad är det för fel på ett förslag som innebär att en större del av våra skattepengar ska investeras i undersköterskor? Vad är det för fel med ett förslag som innebär att vi tvingar aktörerna att se det värde som undersköterskorna har i svensk äldreomsorg? Det är en skyldighet vi har gentemot våra undersköterskor.

Herr talman! Regeringen skär ned på gymnasiearbetets omfattning till hälften. Syftet med gymnasiearbetet är att ge elever i gymnasieskolan en möjlighet att knyta ihop sina studier och det de har lärt sig i flera olika ämnen och visa att de är redo att möta yrkesliv eller fortsatta studier. För att kunna göra det är det viktigt att få ordentligt med tid som krävs för att förbereda, genomföra och slutföra ett arbete. Annars blir gymnasiearbetet inte särskilt meningsfullt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är inte bara vi från moderat håll som är oroade utan även Skolverket och Lärarnas Riksförbund säger att halveringen riskerar att göra att ämnet inte fyller sin funktion.

Min fråga till utbildningsminister Gustav Fridolin är: Varför försämrar regeringen gymnasieelevers förutsättningar att genomföra det så viktiga gymnasiearbetet genom att halvera ämnets omfattning?

Herr talman! Tack, Ida Drougge, för frågan!

Regeringens bedömning är att detta inte är en försämring. Vi anser att detta på ett gott sätt motsvarar det arbete som ett bra specialarbete kan innebära, samtidigt som eleverna i många fall får mer lärarledd tid.

Det ger också utrymme till att återinföra estetiska ämnen för alla gymnasielever. Vi vet hur de estetiska ämnenas värde ser ut. Vi lever i en manlig värld och arbetsmarknad där din förmåga att beskriva och förklara ditt arbete är viktigare än någonsin. Det ställs större krav på att förstå också komplexa sammanhang och uttrycka svårare saker. Det är precis de sakerna man övar och tränar i de estetiska ämnena.

Därför har det varit viktigt för oss att återinföra estetiska ämnen på gymnasiet, och det ligger i det förslag som Anna Ekström har gått vidare med.

Herr talman! Det råder inget tvivel om att estetiska ämnen är betydelsefulla för bildning och lärande. I grundskolan finns därför flera hundra timmar av dessa ämnen. Moderaterna och Alliansen införde exempelvis Skapande skola där man fokuserar mer på dessa ämnen.

Men det var inte detta min fråga handlade om. Om ministern inte lyssnar på Moderaterna kanske han kan lyssna på Skolverket, Lärarnas Riksförbund, Teknikföretagen eller IF Metall. Jag ställer min fråga igen.

Herr talman! Den borgerliga regeringen valde att avskaffa de estetiska ämnena för alla gymnasielever. En mycket stor del av gymnasieleverna har inte längre ett estetiskt ämne, vilket försvårar deras möjligheter att vara bildade på det sätt som Ida Drougge beskriver och förberedda på en arbetsmarknad där kraven är större än någonsin tidigare på att kunna beskriva sitt arbete och det man gör.

Därför har vi lagt fram ett förslag som minskar omfattningen av ett specialarbete till det som bättre motsvarar verkligheten och återinför de estetiska ämnena.

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till civilministern.

I dag är det, som tidigare har nämnts, den 8 mars - internationella kvinnodagen. Det är inte en dag vi firar utan en dag som vi uppmärksammar. Det gäller bland annat hur ojämställt samhället fortfarande är.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag är till vardags undersköterska och personlig assistent. Över hälften av alla undersköterskor, vårdbiträden, barnskötare, lokalvårdare och personliga assistenter jobbar deltid. De flesta gör det inte frivilligt utan kanske för att arbetsgivaren bara erbjuder deltid eller för att arbetet helt enkelt är för tufft på grund av dålig arbetsmiljö eller underbemanning, kanske till fördel för att spara in pengar oavsett om det är statlig eller privat omsorg.

Vad gör regeringen för att förbättra och tillföra mer resurser till omsorgen? Hur vill regeringen se till att välfärdens resurser verkligen kommer till användning och dit de behövs bland annat för min yrkesgrupp?

Herr talman! Tack, Veronica Lindholm, för frågan!

Först och främst måste vi fortsätta att tillföra våra kommuner och landsting mer resurser. Det har varit helt rätt av regeringen att satsa på ökade statsbidrag till kommuner och landsting så att det finns ett utrymme att både anställa fler och förbättra villkoren för de anställda i kommunal sektor.

Vi välkomnar överenskommelsen mellan parterna på den kommunala sektorn vad gäller rätten till heltid och förbättrade arbetsvillkor för dem som sliter inom välfärden.

Vad gäller de fristående aktörer som tar del av skattemedel kommer vi som jag sa tidigare att återkomma med förslag som innebär att vi inför regelverk för att resurserna ska användas inom den verksamhet som de är avsedda för.

Vi vill att våra skattepengar ska investeras i våra undersköterskor. Vi vill inte tillåta läckage från svensk äldreomsorg. Det kräver lite mer än vackra ord. Det kräver handling, regelverk och lagar. Det krävs att Sveriges riksdag röstar rätt och tar fram en lagstiftning som innebär att våra undersköterskor prioriteras inom äldreomsorgen.

Herr talman! Min fråga är till infrastrukturministern.

Telia, som delvis ägs av staten, klipper ned koppartråden för tusentals människor på landsbygden. I vissa delar av Sverige finns det varken telefoni eller bredband. Det är en nedmontering på landsbygden.

Nästa nedmontering är att Trafikverket vill slippa att ta ansvar för 2 000 mil av vårt lands vägnät. Varför? Jo, det är besparingskrav. Det är besparingskrav som drabbar våra boende kring vägarna.

Hör inte infrastruktur, bredband, telefoni och vägar till det basala i ett land? Är inte alla människor lika mycket värda oavsett om de bor i staden eller på landsbygden?

Signalen som hörs är tydlig, om inte telefontråden är klippt: Lämna landsbygden kvickt! Nu får vi till och med sköta statens jobb med de stora vägarna. Min fråga är: Står ministern bakom Trafikverkets besparingskrav?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag vill verkligen tacka Magnus Oscarsson för att jag får chansen att korrigera det inslag som var på Aktuellt i går. Trafikverket självt har gjort det. Det var ett inslag där man hävdade att det fanns besparingsförslag som gjorde att Trafikverket överlämnade vägansvar till enskilda föreningar. Det är inte korrekt.

Trafikverket har självt i dag på sin hemsida publicerat en dementi för detta för att det är felaktigt. Det finns inga besparingskrav. Det är självklart att om man ska göra den typen av överlåtelser ska det ske i dialog med väghållarna så att man är överens om det. Är man inte överens kan man överklaga. Jag har noterat att de senaste åtta åren har det varit tre överklaganden till regeringen i den frågan.

Vi är en regering för hela landet. På samma sätt som civilministern tidigare redovisade hur vi flyttar ut statlig verksamhet ser vi till att vi bygger infrastruktur i hela landet och säkerställer att man ska få bredband i hela landet. Detta är en regering för hela landet.

Herr talman! Min fråga är allmän och går därför till utbildningsminister Gustav Fridolin. Den berör det viktiga beslutet om tillståndsplikten för att bekämpa myggorna i nedre Dalälven.

Återigen har regeringen fått avgörandet på sitt bord. Den osäkerhet, oro och förtvivlan som råder i avvaktan på beslut för alla de människor som bor i området är fruktansvärd och ohållbar.

Länsstyrelsen i Uppsala har med landshövdingen i spetsen begärt att regeringen ska fatta ett positivt beslut och att det ska gälla i tre år. Min fråga är kort och gott: Hur tänker regeringen besluta?

Herr talman! Tack, Solveig Zander, för frågan!

Jag förstår och vet att frågan är av yttersta allvar för dem som lever i området och är drabbade av myggplågan. Jag förstår också att Solveig Zander lyfter upp frågan. Men det är min uppgift som ansvarig för att svara på de allmänpolitiska frågorna att förklara att när det handlar om prövning av ett förvaltningsbeslut ska beslut fattas efter en ordentlig prövning av de argument som myndigheter och andra kommit in med och därmed också länsstyrelsen och landshövdingen i Uppland. Sedan ska de redovisas för allmänheten och riksdagen på det sätt som är brukligt.

Jag kan alltså inte svara på frågan från riksdagens talarstol.

Herr talman! Jag har en fråga till infrastrukturministern.

Trafikverkets generaldirektör har tidigare varnat för att regeringens anslag till vägunderhåll är för låga och att det kommer att leda till sämre vägar på sina håll i landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

I går kunde vi i SVT höra att Trafikverket avsäger sig ansvaret för ett stort antal vägar runt om i landet som staten tidigare har tagit hand om. Enligt uppgift rör det sig om 2 000 mil. Det statliga vägnätet är på totalt 10 000 mil.

Trafikverket dementerar att det finns besparingskrav men säger samtidigt att det har för lite pengar till vägunderhåll för att upprätthålla en fullgod vägstandard på hela nätet.

Tycker statsrådet att det är rimligt att Trafikverket avsäger sig ansvaret, och förnekar han att det pågår ett projekt om att flytta ansvar från Trafikverket till andra?

Herr talman! Tack för frågan, Jessica Rosencrantz! Det visar på vådan av att skriva frågan innan man har hört svaren här. Trafikverket har dementerat detta. Det finns inga besparingsförslag på att göra en sådan omläggning.

I de få fall man vill tvångsöverföra väghållningsansvaret kan det överklagas till regeringen. Då är det regeringen som avgör ett sådant ärende. Det har varit få sådana ärenden.

Det finns en ambition om man överlämnar ansvaret. Det kan ske i ett sammanhang om man bygger en ny väg i stället där huvuddelen av trafiken går. Då gör man det i samdialog med den väghållare som tar över.

Regeringen satsar på infrastruktur. Vi lägger 100 miljarder mer än vad alliansregeringen gjorde på infrastruktur. Vi satsar på både vägunderhåll och järnvägsunderhåll.

Det är också det som gör att vi kommer att se stora satsningar i den nationella plan som regeringen presenterar i april.

Herr talman! Enligt SCB jobbar i dag nästan 60 000 personer som lastbilschaufförer. Denna yrkesgrupp har under lång tid varit utsatt för osund konkurrens, i princip olaglig konkurrens, från både den svenska och den utländska åkerinäringen.

Det kan i korta ordalag beskrivas som att man använder fattigdom i andra länder för att sänka lönerna här i Sverige. Det leder till att vi får mindre resurser för sjukvården, skolan och infrastrukturen.

Nu har regeringen fattat beslut om att skärpa beställaransvaret. Hur kommer det att hjälpa denna yrkesgrupp?

Herr talman! Tack, Jasenko Omanovic, för en mycket viktig fråga!

Det är precis som Jasenko säger. Vi har sett en utveckling på arbetsmarknaden där man utnyttjar chaufförer från Östeuropa och dumpar sociala villkor. Det är inte acceptabelt.

Det är ett av skälen till att vi redan tidigare gått fram med klampning av fordon som bryter mot kör- och vilotidsregler. Det har gjorts en kraftig höjning av sanktionsavgifter så att det inte ska bli lönsamt att utnyttja människor på det sättet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det har dessutom införts krav på vinterdäck på både svenska tunga fordon och utländska, vilket innebär att vi jämnar ut konkurrensvillkoren. Nu lägger vi fram ett förslag om beställaransvar som innebär att den som beställer transporter yrkesmässigt också har ett ansvar genom hela kedjan att se till att det är lagliga transporter.

På det sättet lägger vi ett ansvar på stora svenska företag att säkerställa att den transporten de beställer inte gynnar en svart arbetsmarknad. Det kommer att bli ordning och reda. Det är uppskattat av både åkerinäringen och transportarbetarna, och det blir bättre ordning och reda i Sverige på våra vägar.

Herr talman! För mig och Moderaterna är det viktigt att uppmuntra företagsamhet och att skapa goda förutsättningar för entreprenörer att bidra till samhällets utveckling. Inte minst gäller detta inom välfärdens område. Mångfald och konkurrens leder till att välfärden utvecklas, att kvaliteten höjs och att kostnader kan hållas nere samtidigt som patienter, vårdtagare och omsorgstagare ges valfrihet.

Tyvärr är den nuvarande regeringen av en annan uppfattning. Den för en politik som skapar osäkerhet om vilka långsiktiga förutsättningar som finns för att till exempel bedriva en förskola. Välfärdssektorn är kvinnligt dominerad, och när regeringen nu försämrar förutsättningarna för företagande inom sektorn ser vi tydligt i statistiken hur nyföretagandet och företagandet går ned.

I dag är det den internationella kvinnodagen. Den nuvarande regeringen säger sig vara en feministisk regering, men vi ser nu tydligt hur regeringens politik sätter käppar i hjulet för företagsamma kvinnor.

Min fråga till Gustav Fridolin är därför: Hur ser han på det faktum att regeringens politik leder till ett minskat kvinnligt företagande?

Herr talman! Att ha ordning och reda i välfärden, att säkra att skattepengar går till det de är avsedda för och, för den delen, att ha ordning och reda i upphandlingar så att vi säkrar att när vi använder våra gemensamma resurser till att köpa in tjänster eller varor leder det till att arbetstagare behandlas väl och att högt ställda miljökrav och andra krav åtföljs - det är feministisk politik.

Vi vet att de som drabbas hårdast av orättvisor och av läckage från välfärdsverksamheter ofta är kvinnor. Låt oss återkomma till förskolan, som Johan Hultberg nämnde i sin fråga. Jag kan berätta att förskolan är en del av den svenska arbetsmarknaden där väldigt många kvinnor arbetar. Om pengar som är avsedda för att skapa kvalitet i förskolan, för att säkra att barngrupperna är tillräckligt små och för att förskollärarna och barnskötarna ska få tillräckligt betalt för sitt arbete i stället försvinner iväg i vinster eller, i värsta fall, till skatteparadis blir det inte bättre för kvinnor i Sverige. Det blir sämre för kvinnor i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag har en fråga till utbildningsminister Fridolin.

I fredags presenterade Lagrådet sitt uttalande med anledning av förslaget om vinstförbud i välfärden. Kritiken är svidande. Lagförslaget anses stå i konflikt med både näringsfriheten och det kommunala självstyret. Förslaget bedöms dessutom missa målet om kvalitet i välfärden och resurser dit. Underlaget anses vara alltför undermåligt för att ens duga för beslut. Och kanske värst av allt: Regeringens förslag verkar helt sakna konsekvensanalys, bland annat för de 340 000 elever som i dag går i en friskola.

Andra företrädare på vänsterkanten har avfärdat Lagrådets kritik och häpnadsväckande nog sagt att de ändå tänker gå vidare med lagförslaget så som det ser ut.

Jag har därför en fråga till statsrådet. Som utbildningsminister är du ytterst ansvarig för skolgången för dessa 340 000 elever. Anser du att det är rimligt att gå vidare med lagförslaget när Lagrådet konstaterar att konsekvenserna för alla dessa elever inte är analyserade och när förslaget de facto riskerar deras utbildning?

Herr talman! Det kan jag säga Erik Bengtzboe - elevernas utbildning blir inte bättre av att skattepengar som du och jag har lagt in i skolan försvinner någon annanstans. Den blir inte bättre av att deras lärare får lite mindre betalt än vad de annars skulle få, av att lärarkontinuiteten blir lite sämre, av att lärartätheten blir lite sämre och av att det inte finns resurser över när en elev behöver extra stöd.

Det är verkligheten på en hel del skolor, och det är verkligheten i den statistik vi ser när vi studerar och jämför vinstdrivande friskolor med skolor i det offentliga. Jag tycker inte att det är acceptabelt. Jag tycker att de skattepengar som du och jag lägger in i skolan också ska komma fram till skolan. Vi ska säkra att man i det lagförslag som läggs på riksdagens bord, och som Ardalan Shekarabi är ansvarig för i regeringen, har begrundat synpunkterna väl, också de synpunkter som kommer från Lagrådet.

Vi kommer att lägga fram ett lagförslag på riksdagens bord, för det här är viktiga frågor som handlar om vart dina och mina skattepengar försvinner. I slutändan handlar det om kvaliteten i svensk skola och för de elever som Erik Bengtzboe säger sig värna.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga riktar sig till statsrådet Annika Strandhäll. En fungerande vård är en avgörande byggsten i vår välfärdsmodell. När vi är sjuka och behöver vården måste den fungera och vara tillgänglig; så enkelt är det.

Jag vet att statsrådet och regeringen ser utmaningarna framåt och har annonserat stora satsningar på att minska köerna och öka tillgängligheten överallt. Men jag, liksom många stockholmare, känner stor oro för hur vår sjukvård här, i Alliansens Stockholms läns landsting, fungerar. Det är inställda operationer, stängda vårdplatser, överfulla akutmottagningar och en ansträngd personalsituation. Detta är resultatet av en privatiseringsidé och, såklart, av upphandlingskaoset med NKS, där miljarder går till vinster, konsulter och fördyrad drift och inte till vård och personal. Trots de bästa förutsättningarna i landet klarar vi inte att ge den bästa vården.

Vad gör regeringen för att säkra en jämlik sjukvård för alla?

Herr talman! Tack, Mattias Vepsä, för frågan! Jag möter en mycket stor oro både hos stockholmare och på andra håll i landet där man har alldeles för långa köer i dag. Det är därför regeringen har lagt om den politik som fördes under åtta år och som medgav tydliga underinvesteringar i personal- och kompetensförsörjning inom vården. Denna politik har resulterat i att vi har de högsta sjukskrivningstalen i Sverige bland vårdens och omsorgens personal, och det är kvinnor.

Därför gör vi nu de största satsningar på hälso- och sjukvården som har skett de senaste 25 åren. Vi har lagt 13 miljarder under mandatperioden i ökade anslag, och vi kommer att göra mer.

När det gäller Nya Karolinska i Stockholm är det en helt exceptionell situation. Vi kommer att tillsätta en särskild utredning för att tillse att detta aldrig ska kunna ske i Sverige igen.

Herr talman! År 1948 införde Socialdemokraterna och Tage Erlander det allmänna barnbidraget. Det har tjänat Sverige väl och utvecklats över tid till att bli ett viktigt stöd för helt vanliga barnfamiljer i vårt land. Tyvärr har det stått stilla under alldeles för lång tid. Den borgerliga regeringen höjde aldrig barnbidraget utan lät det halka efter.

Men nu höjer vi äntligen barnbidraget - någonting som landets ca 1 ½ miljon barnhushåll kommer att känna av om ungefär två veckor när nästa utbetalning görs. Det blir då 200 kronor mer per barn och månad. Det är jättebra, men jag hör samtidigt att det kommer förslag om att avveckla eller behovspröva barnbidraget.

Jag skulle därför vilja höra statsrådet Strandhälls syn på dessa utspel och på barnbidragets framtid.

Herr talman! Tack, Teresa Carvalho, för inspelet och frågan! Det svenska barnbidraget, det svenska allmänna barnbidraget, är en grundpelare i hela den svenska modellen. Alla barn i Sverige ska, oaktat vilka föräldrar de bor hos, kunna känna att de blir satsade på som barn.

Frågestund

Jag nödgas tyvärr konstatera att under de senaste åtta åren, under alliansregeringen, valde man att inte göra några satsningar på det generella barnbidraget. Vi vet att den satsning som vi nu gör med 200 kronor per barn och månad kommer att ha en mycket stor betydelse för de föräldrar som har barn hemma. Det gör skillnad. Dessa hundralappar, som man ibland kan höra att det talas raljant om i debatten, gör faktiskt skillnad för barnen.

Det är viktigt att vi inkluderar alla som betalar till välfärden så att de får ta del av de satsningar som ska göras, inte minst på barn och familj.

Frågestunden var härmed avslutad.