Återrapportering - 2018-03-01

Återrapportering från Europeiska rådets möte

Herr talman! Vid det informella mötet i Europeiska rådet i förra veckan var det två ämnen på dagordningen: dels institutionella frågor, dels EU:s långtidsbudget som ska gälla från 2021. Därför var Storbritanniens premiärminister Theresa May inte närvarande på mötet. Det antogs inga slutsatser, och inga formella beslut fattades.

Om jag börjar med de institutionella frågorna råder ändå en stor samsyn. När det gäller Europaparlamentets förslag om ändrad mandatfördelning efter att Storbritannien har lämnat EU fanns det ett brett stöd. Det innebär att några av de 73 mandat som blir obesatta kommer att fördelas på länder som i dag är underrepresenterade i förhållande till sin folkmängd. För Sverige innebär det att vi får ett extra mandat utöver de 20 som vi har i dag, och det välkomnar jag.

Europeiska rådet kommer att återkomma till det här förslaget till sammansättning förmodligen i juni i år, i god tid före valet till Europaparlamentet våren 2019. Då ska beslutet fattas med enhällighet.

Vi diskuterade också hanteringen av val av kommande kommissionsordförande, där vi vet att det pågår en diskussion om att ett partis främsta kandidat som har fått flest röster automatiskt ska bli kommissionsordförande.

Europeiska rådet menar att det är ett mandat som Europeiska rådet har enligt fördraget, och det innebär också att Europeiska rådet kommer att nominera en kandidat. Samtidigt ska vi naturligtvis lyssna på Europaparlamentet.

Vidare fanns det inget stöd för att slå ihop posterna som Europeiska kommissionens ordförande och Europeiska rådets ordförande till en enda.

Frågan om gemensam valkrets med transnationella listor väckte inte heller det någon större entusiasm bland stats- och regeringscheferna. Den frågan kommer dock att återkomma i en diskussion 2019, alltså efter det kommande valet till Europaparlamentet.

Herr talman! Jag övergår till en fråga där det inte rådde lika mycket samförstånd, nämligen EU:s kommande långtidsbudget.

Syftet med diskussionerna var att ge EU:s ledare ett första tillfälle att redogöra för sina ståndpunkter och prioriteringar för nästa fleråriga budget. Jag vill först säga att det är viktigt att vi uttrycker att Sverige tjänar på EU-samarbetet. Vi tjänar på ett tryggt och säkrare Europa. Vi tjänar på en öppen och fri inre marknad liksom på ett samarbete för att möta gemensamma utmaningar. För detta krävs också en genomtänkt och hållbar budget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Storbritanniens utträde ur EU ger oss en bra möjlighet att modernisera EU:s budget och att prioritera om snarare än att öka EU:s budget. Mina budskap handlade framför allt om tre saker:

För det första behöver vi en modern budget där vi prioriterar innovation, konkurrenskraft, klimat, migration och säkerhet. Samtidigt behöver vi dra ned på strukturfonderna och jordbrukspolitiken.

För det andra behöver vi en rimlig nivå på budgeten och dessutom en realistisk tidsplan. När Storbritannien lämnar behöver vi helt enkelt rätta mun efter matsäcken. Vid mötet var jag tydlig med att vi måste hålla tillbaka anspråk på en expansiv budget. Med en klok omprioritering och den tillväxt vi alla har borde det finnas tillräckligt med pengar för en bra budget ändå.

När det gäller tidtabellen är det några som har pratat om behovet av att ha en väldigt snabb process. Jag betonade då att det är viktigare att resultatet blir bra än att vi blir klara snabbt. Självfallet ska vi alla hjälpas åt och anstränga oss för att bli klara så snabbt det går, men resultatet är det viktigaste.

För det tredje behöver vi också en rättvis budget. Sverige tillhör ju nettobetalarna, och vi ska fortsätta att ta vår del av ansvaret. Men om någon tror att vi ska betala en större andel får de tänka om. De som vill ha en större budget får också vara med och betala.

Jag tog också upp att länder som inte följer unionens värderingar eller följer fattade beslut inte heller ska få EU-medel i samma utsträckning.

I flera av frågorna fick jag stöd för den uppfattningen. Många talade om behovet av en budget som fokuserar mer på innovation, migration och säkerhet. Frågan om konditionalitet togs upp av flera andra, och jag upplever att där finns en ökad förståelse för att den bör finnas med i den nya budgeten.

Jag var inte heller ensam om att ta upp behovet av en rimlig nivå på budgeten liksom en rättvis fördelning av kostnaderna. Sedan fanns förstås - och det ska absolut inte stickas under stol med - medlemsstater som förespråkade en större budget och hade en annan syn på detta.

Kommissionens förslag ska komma i maj. Därefter väntar långa och svåra förhandlingar, men det är i alla fall nu tydligt var Sverige står i diskussionen.

Europeiska rådets ordförande har tidigare meddelat att Europeiska rådet i mars kommer att behöva ta ställning till de politiska riktlinjerna för det framtida förhållandet till Storbritannien - oavsett om den brittiska regeringen då har preciserat sina önskemål. Tusk menar att risken är överhängande att det kan bli vaga riktlinjer beroende på otydliga besked från Storbritannien.

Herr talman och statsminister Löfven! Tack för rapporten från Europeiska rådet!

När det gäller de institutionella frågorna tycker jag att det ser bra ut; man har avvisat systemet med transnationella listor. Det är viktigt att slå vakt om att initiativet att föreslå EU-kommissionens ordförande i första hand ligger hos Europeiska rådet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Det finns en uppenbar risk att långtidsbudgeten kommer att bli dyr för Sverige. Storbritannien har varit en av de stora nettobidragsgivarna, och det finns starka krafter som trycker på för att öka utgifterna. Jag tycker att det är rimligt att ha som mål att Sveriges nettoavgift inte ska öka och att den samlade EU-budgeten inte går över 1 procent av bni i medlemsländerna. Det är rimligt i en tid då EU har föreskrivit för så många andra länder att skära ned i sin välfärdsstat, försämra arbetsrätt och så vidare, att EU självt har någon förmåga till självinsikt och förmår skära i de betydande utgifterna.

De idéer som även regeringen verkar förespråka, stöd från regionfonder och jordbrukspolitik, en betydande nationell medfinansiering, är en väg framåt till ökad kostnadseffektivitet. Vi tycker att det är rimligt att inte finansiera gemensamma militära utgifter över EU:s budget utan att man skiljer militära utgifter från EU-verksamheten.

Vår uppfattning som parti är att EU-nämnden bör ge ett mycket tydligt mandat till regeringen. Det är dags för EU-nämnden att samla sig och sätta en absolut gräns för hur långt regeringen får gå så att man har det stödet med sig i budgetförhandlingarna. Det ser vi fram emot att få diskutera tillsammans med de andra partierna. Det finns ju en vetorätt som kan användas.

Jag skulle vilja höra hur statsministern ser på målet att Sveriges nettobidrag inte ska öka.

Herr talman! Jag sa just att Sveriges andel av budgeten inte ska öka. Vi har sagt att vi bör hålla nere kostnaderna och att vi bör prioritera om. Med en växande bruttonationalprodukt kommer ändå de nominella beloppen att öka, liksom vi menar att egenfinansieringen kan öka - även för jordbrukspolitiken. Det är helt enkelt våra utgångspunkter. Det är tydligt var vi står.

Det kommer att bli en mycket hård förhandling, och då måste vi titta på det samlade slutresultatet. När vi väl kommer dit måste vi se på det samlade slutresultatet.

Vi har fört fram att vi vill se en låg budget, inte någon ökning av procenttalet - som vissa föreslår. Det finns förslag om allt från 1,1 till 1,3. I kombination med en slopad rabatt kan det innebära en dramatisk ökning. Det kommer inte att ske. Men jag vill att vi samtidigt ska se på om det samlade slutresultatet är bra eller inte bra för Sverige. Det är en viktig hållning.

Herr talman! Tack, statsministern, för svaret!

Det är rimligt att säga att den svenska andelen av budgeten inte ska öka. Men jag tycker också att det är rimligt att säga att den svenska nettoavgiften till Europeiska unionen inte ska öka. Det är rimligt att även EU har krav på sig att rationalisera sin verksamhet och att skära bort onödiga utgifter.

Jag ska bara påminna om att det är ett ständigt problem i EU att man inte ges ansvarsfrihet därför att man inte har kontroll över de egna utgifterna. Det är otroligt att en så stor organisation inte har fått det på så många år. Därför måste man få bättre kontroll och lägre utgifter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Jag ser fram emot att vi i EU-nämnden tillsammans kan sätta ett tydligt tak för hur långt regeringen får gå. Jag menar att det är vår gemensamma uppgift, och det bör också vara ett stöd för regeringen i de kommande tuffa förhandlingarna.

Jag vill också att regeringen tydligt avvisar kommissionens framstötar om eventuella egna intäkter i form av en eller annan dold beskattningsrätt för Europeiska unionen.

Herr talman! Jag har inte så mycket mer att tillägga.

Regeringens inställning är klar. Vi ska hålla nere budgeten och Sveriges andel av avgiften. Jag tycker fortfarande att vi måste se om slutresultatet av förhandlingen är bra eller inte bra för Sverige. Det måste ändå vara det som gäller. Jag menar att vi ska ta ställning till det samlade slutresultatet.

Herr talman! Tack, statsministern, för återrapporten!

I likhet med Jonas Sjöstedt kan jag också konstatera att vi på det stora hela är överens om de två stora frågorna som togs upp vid det informella statsministermötet.

Jag tycker, precis som statsministern, att det är mycket viktigt att Europeiska unionen finns och att den fortsätter att vara öppen i så måtto att vi också i framtiden kan bedriva verksamhet med det fria ordet.

Apropå de frågeställningar som har varit för handen undrar jag vilka allierade som statsministern har sökt stöd från för att få igenom krav på till exempel ekonomiska sanktioner för medlemsstater som inte följer de värderingar vi är överens om i unionen. Jag vill också gärna ha reda på vilka allierade som statsministern söker stöd hos för att få igenom de svenska budgetkraven. Det kommer inte att bli lätt. Vi måste ha allierade för att driva frågor åt det håll vi vill.

Herr talman! När det gäller konditionalitet är några av de länderna Tyskland, Holland, Danmark och Frankrike. Sedan finns några länder som inte tycker så. Det är uppenbart vilka länder. Sedan finns en flytande skala däremellan - några som tycker mer eller mindre.

Vi har en diskussion och dialog med dessa länder. Det är samma sak när det gäller nivån på, fördelningen av och en modernisering av budgeten. Det är ungefär samma länder som tycker lika. Den diskussionen har vi med inte minst Tyskland, i en nära dialog med Angela Merkel. Det är ungefär de länderna som jag antar att Eskil Erlandsson frågar efter.

Herr talman! Min andra undran gäller brexitdiskussionerna. Apropå det som nu kan noteras i medierna undrar jag om det inte fördes några underhandsdiskussioner om hur man ska hantera den uppkomna situationen. Jag tycker, och jag är övertygad att statsministern också tycker, att det är essentiellt att vi snabbt kommer fram till ett resultat i brexitförhandlingarna. Det är essentiellt och viktigt för Sverige. Min bedömning är att det är detsamma för Storbritanniens del och likaledes för unionens del som helhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Fördes det verkligen inga underhandsdiskussioner i den viktiga frågan för unionens del?

Herr talman! Det var inte uppe på dagordningen, men det är klart att när EU:s ledare träffas förs också diskussioner om brexit - absolut, så är det.

Här finns det samstämmighet. Vi ska fortsätta hålla ihop EU-27. Det är helt avgörande. Vi måste få tydliga besked från Storbritannien. Vad avser de? Vad är deras vilja med den framtida relationen?

Dessa besked saknas dessvärre, så just nu har vi en komplicerad situation. Det finns också medlemsstater som vill passa på att säga att här finns det inget utrymme för cherry picking. Det vill ingen ha. Men vi menar från svensk sida att vi bör ha en så pragmatisk hållning som möjligt i detta, som vi har sagt hela tiden. När detta väl är över ligger Storbritannien där det ligger och EU där det ligger, och vi måste ha en så bra relation som möjligt. Men just nu är det alltså besvärligt och osäkert.

Herr talman! Tack, statsministern, för rapporteringen!

Det kommer två nyheter från rapporteringen via statsministern och via medierna. Den ena är bra; den andra är dålig. Den bra är att statsministern tycks ha kämpat väl med de uppdrag som han har - att värna Sverige och Sveriges utgifter och budgeten. Den dåliga nyheten är att det finns för många EU-länder som inte delar den uppfattning som statsministern framförde.

Jag tycker att det är viktigt att vi har enighet i kammaren bakom regeringens strävan att se till att budgeten inte ökar och att vi har en restriktiv budgetpolitik och i övrigt bakom den inriktning som statsministern betonade.

Det gäller inte minst att det finns mycket pengar att hämta i den så kallade sammanhållande politiken, det vill säga strukturfonderna. Många av de länder som behövde pengar ur dessa fonder har haft en god ekonomisk utveckling, så vi måste se på detta på ett helt annat sätt.

Sedan gäller det att stå fast. Jag hoppas verkligen att statsministern står stadigt framöver. Det ges olika beskrivningar här; en är att vi måste se till slutresultatet. Då har jag en rak fråga: Är andel av EU:s budget någonting som kan komma in i slutresultatet?

Herr talman! Ja, vi kämpar väl och har varit tydliga. Vi har en samlad uppfattning, tycker jag, från Sveriges riksdag. Det är den vi ger uttryck för.

Strukturfonderna har, precis som Dag Klackenberg sa, inneburit att länder har lyfts. Då borde behovet av sådant rimligen vara mindre, så där finns det pengar att spara in - liksom på egenavgifter och hur vi hanterar jordbrukspolitiken.

Vad jag menar med slutresultatet är att vi troligen ännu inte ser alla parametrar i en slutförhandling. Jag tycker att vi ska vara så pass mogna och öppna. Vi måste se helheten, men vi ska hålla nere budgeten. De finns de som drömmer om en ökad budget eller att Sverige ska ta en ökad andel eller betala mer i netto. Det säger vi nej till. Det är inte där vi är. Men när vi är i slutet av en förhandling måste vi se helheten. Jag antar att där kommer parametrar in som vi inte känner till i dag. Dem måste vi ta hänsyn till när vi bedömer om slutresultatet är tillräckligt bra för Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Om man i en förhandlingssituation låser sig vid för många parametrar för tidigt blir det ingen förhandling. Du och jag har suttit på var sin sida av bordet, Dag Klackenberg, så vi vet hur det där fungerar. Det är bara det jag säger. Men det är inget tvivel om var vi står i sak vad gäller nivå på budget, modernisering av budget, fördelning av budget, andel av budget och så vidare. Där står vi.

Herr talman! Det är just det som statsministern och jag har varit med om tidigare i våra liv: Vi vet inte slutresultatet förrän vi ser det.

Men då vill jag göra ett medskick, och det är att andel av budgeten är en farlig väg att gå. Det är precis lika farligt som att försöka svara på frågan hur långt ett snöre är. Det kan man ha olika uppfattningar om i slutresultatet, så att Sverige ska betala en andel av budgeten när vi inte vet hur stor budgeten är vore förkastligt. Jag hoppas verkligen att statsministern med medarbetare kan hålla ut, för det är inte rätt väg att gå.

Herr talman! Det är därför jag säger att slutresultatet är det viktigaste. Det är då vi ska väga av alla parametrar.

Men vi måste ändå utgå från att det rimligen inte är så att Sverige ska betala en större andel än vi gör nu. Det tycker jag är en rimlig utgångspunkt, liksom att vi ska hålla nere budgeten som sådan och att den måste bli betydligt modernare.

Herr talman! Tack, statsministern, för återrapporteringen!

Precis som flera eller alla tidigare talare har klargjort finns det ett starkt stöd i EU-nämnden för regeringens linje vad gäller både de institutionella frågorna och frågan om den kommande långtidsbudgeten.

Från Kristdemokraternas sida stämmer vi in i detta. Vi tycker att det är viktigt att dagens utgiftstak ligger fast och att det är utgångspunkten, att den svenska EU-avgiften hålls nere och att EU bör minska jordbruks och regionalstöden till förmån för satsningar på konkurrenskraft, forskning, klimatomställning, säkerhet och hanterandet av migrationen. Men vi tycker också att EU-stödet ska villkoras av att medlemsländerna står upp för grundläggande rättigheter och genomför de beslut som EU fattar, och vi tycker och att vi behöver få bättre kontroll av hur pengarna används.

Den första fråga jag tänker ställa till statsministern gäller diskussionen om att ha en snabbare process kring den kommande långtidsbudgeten. Statsministern nämnde detta kort i återrapporten, men hur är styrkeförhållandena mer konkret? Finns det fortfarande en risk att det blir en väldigt snabb process i den här frågan, eller blir det mer av en normal process?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Herr talman! Jag noterar stödet här. Vi håller i alla de parametrar som vi har talat om.

Det vi kanske inte har nämnt - och där tycker jag ändå att det finns samstämmighet - är de prioriteringar som vi talat om tidigare, efter brexitomröstningen. Vi hade ett första möte i Bratislava och sedan ett möte i Rom. De prioriteringarna känner jag att medlemsstaterna är överens om. Det innebär per automatik en viss tyngdpunktsförskjutning mot till exempel säkerhet, mer av säkerhet. Hur bekämpar vi terrorismen? Hur försvarar vi EU och Europa? Det tror jag är en bra utgångspunkt, för det blir en modernisering. Då är problemet bara att hålla nere budgeten. Då kan man inte ha samma nivå som för de gamla utgifterna, utan där måste en omprioritering ske.

Vad gäller snabbhet i processen tror jag att det kommissionen skulle vilja, i alla fall i första läget, är att få en väldigt snabb process - till och med så snabb att Europiska rådet skulle vara klart i februari nästa år för att kunna fatta beslut innan det nya parlamentet träder till.

Nu är ju det här inte klart förrän allting är klart, så det är inget som kommissionen bestämmer att nu blir det den här tidtabellen. Vi har sagt att om det kommer ett jättebra förslag nästa vecka kan vi slå till då. Men det är innehållet som är bra, och vi tänker stå upp för det som vi är överens om i Sveriges riksdag. Det tror jag ger vid handen att det inte kommer att kunna gå att ha en så snabb process.

Däremot ska vi anstränga oss så att inte processen är slut precis innan den nya budgeten träder i kraft. Det tror jag att vi kan försöka göra. Men jag bedömer att det inte kommer att vara möjligt att ha en så snabb process som bland annat kommissionen skulle vilja ha.

Herr talman! Tack, statsministern, för svaret!

Min ingång när jag säger att det finns en risk för en snabb process är helt enkelt att jag ser att det skulle kunna vara utgiftsdrivande för EU-budgeten. Men stort tack för det svaret!

En ytterligare fråga som jag skulle vilja ställa handlar om en av de saker som var en prioritering för regeringen, nämligen att få till bättre kontroll av hur pengarna i EU används. Det är ju en fråga som var aktuell bara häromveckan på Ekofinrådet, när finansministrarna röstade om vilken rekommendation som ska ges till Europaparlamentet angående ansvarsfrihet för kommissionen. Kan statsministern säga lite mer om hur diskussionen går i det sammanhanget? Är det fler länder än Sverige och Nederländerna som ser den här problematiken - att vi behöver få ned felet vad gäller betalningarna?

Herr talman! Det var inte en specifik diskussion under det här mötet i Europeiska rådet. Men visst kommer det upp från tid till annan, även från vår sida, att det gäller att se till att pengarna används korrekt och på bästa sätt för EU-ländernas medborgare. Det motivet finns alltid, menar jag - att se till att vi har ordning och reda på hur pengarna används. Men det var ingen specifik diskussion om detta vid det här tillfället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Herr talman! Jag vill också tacka statsministern för redogörelsen från Europeiska rådet. Det var ett informellt möte, men det var ändå många viktiga diskussioner som togs upp. Jag tycker att det är väldigt positivt att en del av de förslag som gäller EU:s struktur och institutioner verkar ha fallit. För mig är det också självklart att man ska följa fördraget och att det är Europeiska rådet som har att föreslå vem som ska vara ordförande i kommissionen.

Jag kan förstå dem som ivrar för detta med transnationella listor - att man känner stark europeisk gemenskap och så vidare - men jag tror att det skulle bli väldigt svårt att övertyga medborgarna i respektive land om att detta skulle vara en bra idé. Jag välkomnar verkligen att statsministern har drivit på och lyckats få bort detta från dagordningen.

Detta med spetskandidater är väl en fråga som vi får återkomma till. Jag tror dock att det är övervärderat. Jag tror inte att det är särskilt många medborgare i Sverige som kommer ihåg vilka som var spetskandidater för de olika politiska partierna förra gången.

Så kommer jag till en mer besvärlig fråga, nämligen långtidsbudgeten. Jag tycker att det som statsministern driver är väldigt positivt. Det är också positivt att det finns en så bred enighet om Sveriges roll i detta och om vilka ingångsvärden vi ska ha.

Jag var med och diskuterade långtidsbudgeten förra gången med den dåvarande borgerliga regeringen. Det är ett stort värde att det finns en samsyn. Jag tycker att ingångsvärdena i detta är väldigt bra. Detta kommer jag tillbaka till i nästa inlägg.

Herr talman! Har de institutionella frågorna fallit? Både ja och nej. Detta med listorna sa parlamentet nej till. Vi kommer dock inte att kunna förhindra en diskussion, så förmodligen kommer det igen efter det kommande EU-parlamentsvalet. Det är vi beredda på, men vi har samma uppfattning som tidigare.

Det är samma sak med frågan om kommissionsordförande. Europeiska rådet måste stå upp för det mandat som fördraget har gett till Europeiska rådet. Det är oerhört viktigt. Dock kommer det nog ändå att bli så att partierna i parlamentet, som vi ju inte styr över, kommer att föreslå "Spitzenkandidaten". De kommer att ha uppfattningen att den som har blivit utsedd på det sättet och har fått mest röster också per automatik ska bli kommissionens ordförande. Där måste Europeiska rådet markera att det är rådet som har mandat att föreslå ordförande. Vi vet att det kommer att behöva ske en förhandling med Europaparlamentet, men det är viktigt att stå upp för det mandat som man faktiskt har.

När det gäller den nya budgeten är det bra att vi har en bred uppställning för våra ingångsvärden. Det ska vi stå upp för, och vi ska söka like-mindeds så långt det går. Det kommer att bli en mycket hård förhandling. Det är jag helt övertygad om. Därför har jag svårt att se att det kommer att kunna gå så snabbt som vissa vill, särskilt kommissionen.

Herr talman! Jag tackar för svaret. Det är väldigt positivt att det finns en så bred samsyn om budgeten i Sveriges riksdag. Det är en styrka för oss.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Ingångsvärdena att det ska vara en mer modern budget har vi ju drivit länge. Vi har också lyckats med vissa delar, till exempel att få ned jordbruksstödet över åren. Men nu är det ännu viktigare när ett så stort medlemsland lämnar. När vi får nya medlemsländer är det självklart att budgeten ökar. Det är rimligt. Om ett medlemsland väljer att lämna unionen borde budgeten på samma sätt minska. Men detta kommer att vara en tuff kamp. Det handlar om att slåss, om att vara listig och om att vara konstruktiv. Det kommer att bli många gånger som man får komma tillbaka för mandatgivning och så vidare. Men ingången är bra, tycker jag. Vi ska verkligen se till att behålla samstämmigheten, för den är en styrka när man förhandlar i Bryssel.

Herr talman! Jag delar helt den uppfattningen. Det är en bra logik: Om man är fler blir budgeten större, är man färre blir den mindre. Det är den logiken som vi driver. Det är helt rätt.

I kommissionen var det någon som förde resonemanget att hälften av intäktsbortfallet borde hanteras med en besparing och hälften på något annat sätt, vilket alltså är lika med högre avgift. Den diskussionen kommer att fortgå, naturligtvis.

Marie Granlund träffar mitt i prick när hon säger att det är konstruktivitet som vi ska stå för. Det är också därför som jag i replikskiftet med Dag Klackenberg sa att vi ännu inte ser alla parametrar. Det kan komma nya saker på bordet som vi inte känner till. Man ska inte binda sig för tidigt i en process, för då blir man inte konstruktiv. Då blir det alltid svårare att nå en lösning. Det är det samlade slutresultatet som vi ska ta ställning till.

Herr talman! Tack, statsminister Löfven, för den återrapport som du har gett här i kammaren i dag! Jag delar den syn när det gäller Sveriges ingångar som du har redovisat. Det är bra positioner och något som vi behöver stå fast vid.

Jag tycker också att statsministern har gett goda svar på de frågor som han har fått. Jag känner mig trygg med de svaren och med den linje som regeringen för å Sveriges vägnar i de här sammanhangen.

Jag har faktiskt inga frågor till dig, Stefan Löfven. Jag tycker att du har gjort en bra redovisning. Möjligen skulle man kanske för oss som inte regelbundet jobbar med de här frågorna kunna berätta lite mer om just de informella mötena och om vilken roll och betydelse de har. Vad händer i nästa steg? Det antogs inga slutsatser och det fattades inga beslut. Vad händer nu härefter med detta som ni i rådet har diskuterat?

Herr talman! De informella mötena ger en möjlighet för stats- och regeringschefer att ge sina utgångspunkter när det gäller exempelvis budgeten. Kommissionen lyssnar. Där förs ingen förhandling med kommissionen om något, men kommissionen lyssnar på alla medlemsstater. Det är detta som sedan blir underlag för kommissionens förslag till beslut, som kommer i maj. Där görs säkert en avvägning mellan de olika medlemsstaterna, även om det är oklart hur den kommer att se ut. Det är alltså så det är tänkt att fungera: De informella mötena ger ett underlag för dem som senare ska lägga fram förslag, exempelvis budgeten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Det återstår att se vad detta leder fram till. Jag ser framför mig en lång och komplicerad förhandling.

Herr talman! Vi har framför oss betydligt hårdare diskussioner mellan medlemsstaterna, kan jag tänka mig. Men tack för tydliggörandet! Jag tror att det är bra för många som lyssnar på debatterna att sätta de informella mötena i ett sammanhang och förstå vad de egentligen betyder.

Herr talman! Tack, statsministern, för redogörelsen!

Den del av redogörelsen som jag tyckte var intressantast gäller EU:s långtidsbudget. Jag är ju inte ensam om att ta upp den i mina frågor om återrapporteringen. Det är begripligt, för det handlar om mycket pengar. Medlemskapet kostar mycket pengar, och vi får tillbaka väldigt lite pengar. Vi är en stor nettobidragsgivare.

Som jag ser det har vi hela tiden ökat kostnaden långsiktigt, i flera fall mer än inflationen. Detta hänger ihop med att man hela tiden förskjuter makten från de nationella parlamenten till det parlament som finns i Bryssel. Det blir en kostnad inte bara i form av pengar utan också i form av makt. Jag tycker att det är viktigt att man också tar upp den aspekten. Det handlar inte bara om pengar.

Pengar är dock en viktig del, och det är det som diskuteras på toppmötet. Där tycker jag mig skönja en förskjutning från statsministerns sida när det gäller en del av den diskussion vi har haft tidigare. Åtminstone jag har nämligen uppfattat att man även från regeringens sida tidigare har haft en ambition att utgiften, alltså kostnaden för EU-medlemskapet, inte ska öka. Nu ska man avvakta och se vilket resultat vi får och vilka parametrar vi får tillbaka. Det tycker jag är en olycklig förskjutning.

Jag tycker mig också sakna en debatt och diskussion om att kanske sänka avgiften. Från vårt partis sida skulle vi vilja sänka avgiften påtagligt, och det kan göras även fast Storbritannien lämnar EU. Vi är nämligen en så pass stor nettobidragsgivare. Precis som Jonas Sjöstedt nämnde - han är den enda ledamoten hittills som har nämnt det - har Sverige faktiskt vetorätt. Detta är ett av ytterst få områden där vi faktiskt har rätt att säga nej och där alla andra måste lyssna till vårt nej.

Herr talman! Först och främst delar jag inte uppfattningen att det kostar mycket och att vi får tillbaka lite.

Hade vi inte haft den här föreningen och inte varit med i den hade det kostat rejält. Om man inte ser den möjlighet det faktiskt ger att tillhöra denna gemenskap - med vad det innebär av låga tullar, möjlighet att tillsammans bygga forskning och innovation, nya produkter och en marknad som kan konkurrera med Kina, USA och andra stora spelare - blir detta naturligtvis bara en kostnad. Jag har en helt annan bild av Europeiska unionen och den gemenskapen. Jag tycker att det är en populistisk hållning, men den får man naturligtvis ha.

En stor del av vår export - jag tror att det kan röra sig om 70 procent av exporten - går till detta område. Det är oerhört viktigt för oss. Om Storbritannien går ur har det naturligtvis stor betydelse för oss hur de reglerna kommer att se ut; blir det dåliga regler mellan EU och Storbritannien kommer svenska företag att få en rejäl nackdel bara där. Storbritannien är nämligen också en stor handelspartner, och det måste man se. Här finns alltså självklart en utgiftssida och en kostnadssida, men det finns även en intäktssida som vi behöver prata om. Det behöver nog faktiskt även Sverigedemokraterna börja göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Frågan är hur vi skapar ett så stort mervärde som möjligt. Det är klart att vi inte ska ha mer beslut än nödvändigt eller fel frågor liggande i EU, men det finns frågor där vi har att tjäna på ett samarbete i EU och där det finns ett tydligt mervärde. Exempelvis gäller det att en europeisk arbetsmarknad fungerar på bästa möjliga sätt för löntagare, och då finns det anledning att ha grundförutsättningar som gör att medlemsstaterna kan ha en bra arbetsmarknad även var för sig.

I slutändan gäller det alltså att vara konstruktiv. Jag tycker att det är viktigt att ha en konstruktiv inställning: Vad är det samlade resultatet för Svea rike när diskussionen är slut? Det är det vi ska ta ställning i slutändan. Det är min bestämda uppfattning.

Herr talman! Jag förstår statsministerns utgångspunkt utifrån hans syn på politik och hur politik ska bedrivas, men jag menar att det statsministern nämner - samarbete om forskning och annat, studentutbyten och handel med varandra - kan göras även utan en överstatlig union. Det gjorde vi innan vi gick med i Europeiska unionen, och vi skulle kunna göra det även nu om inte vi och alla andra länder i Europa kom överens om att så inte ska vara fallet.

Det är den inställningen statsministern har tagit, och när han gör det tillsammans med andra makthavare ute i Europa får vi den situation vi har, där vi konsekvent avstår vårt eget självbestämmande samtidigt som vi betalar mycket pengar - och gör det frivilligt. Jag menar att vi faktiskt inte behöver göra det. Vi kan gå ihop med andra länder och diskutera en alternativ utveckling än att hela tiden öka kostnaderna och maktöverföringen.

Herr talman! Vad detta handlar om är att beslut ska ligga på den respektive plats där de gör bäst nytta för svenska medborgare.

Vi har beslut i Sveriges riksdag, vilket är grundplattformen, liksom beslut i fullmäktige, landsting och regioner. En del beslut och en del handlande är bättre på europeisk nivå. Vi kommer aldrig att bli en tillräckligt stor nation för att kunna tävla med USA, Kina, Indien och de andra stora spelarna. Det förutsätter att vi kan ha en effektiv inre marknad där Sverige är en del. När vi har det får vi samma kostnadsfördelar vad gäller innovationer, utveckling, forskning och produktutveckling.

Har vi en inre marknad som faktiskt fungerar får vi grundförutsättningarna - och även de ekonomiska förutsättningarna - att ta vara på löntagarnas och medborgarnas villkor. Det är det värdet vi ska se till att skapa och vara rädda om, och det är det som är mervärdet med Europeiska unionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Herr talman! Tack för återrapporteringen, statsministern!

Jag blev glad av att höra statsministern lyfta fram budgeten som ett verktyg för att se till att de beslut vi faktiskt tar gemensamt i EU implementeras och efterlevs i hela Europa. Moderaterna har under lång tid lyft fram att vi måste använda budgeten som ett verktyg för att säkerställa att vi kommer till rätta med det genomförandeunderskott vi tyvärr ser. Det var alltså välkommet.

När det gäller långtidsbudgeten kan jag konstatera att alliansregeringen var framgångsrik när denna förhandlades förra gången. Då lyckades vi efter tuffa förhandlingar, mycket tack vare att vi byggde allianser med andra länder, faktiskt nå en sänkning av den totala EU-budgeten från 1,12 procent av bni till nuvarande 1,03 procent. Därmed lyckades vi också hålla nere den avgift Sverige betalar till unionen.

Eskil Erlandsson ställde en fråga till statsministern om vilka länder som är likasinnade och vilka Sverige försöker kroka arm med, men jag skulle gärna vilja be statsministern att lite grann utveckla hur strategin för att nå framgång ser ut och kanske också hur strategin för att vidga kretsen av likasinnade ser ut. Det handlar om att få fler länder att ställa sig bakom den svenska position vi är brett överens om, nämligen att vara väldigt restriktiva i budgetdiskussionerna.

Jag skulle även gärna vilja återkomma till jordbrukspolitiken, vilket statsministern nämnde som hastigast i ett tidigare svar, herr talman. Där lyfte statsministern fram den påbörjade diskussionen om att öppna för att de enskilda medlemsländerna ska kunna finansiera en del åtgärder. Jag upplevde att statsministern gav uttryck för en i grunden positiv inställning till det.

Jag stänger inte den dörren, och inte Moderaterna heller, men jag tycker att det finns all anledning att vara mycket skeptisk. Om detta görs på fel sätt riskerar det nämligen att slå sönder den gemensamma jordbrukspolitiken och snedvrida konkurrensen. Jag skulle alltså vilja att statsministern lade ut texten lite ytterligare och kommenterade detta.

Herr talman! När det gäller konditionaliteten är det viktigt att hålla i den. Jag tror nog att man kunde se en större beredvillighet att diskutera detta hos fler länder än vad jag kanske hade förutsett, och det tycker jag är en bra början.

Hur blir man framgångsrik? Det är klart att det handlar om att liera sig med de länder som tycker likadant. Jag nämnde några, som Tyskland, Holland, Danmark och Frankrike, och även Österrike ska läggas till listan.

Sedan är det inte så att det är två lag - ett på den ena sidan och ett på den andra sidan - utan här finns naturligtvis också en flytande gräns. Då är det andra naturligtvis att se till att ha goda argument för sin sak. Dessa argument ska vi givetvis utveckla tillsammans med dem som tycker likadant som vi, exempelvis Tyskland. Vi kommer med all sannolikhet att ha ett bilateralt möte för att se hur vi kan utveckla detta.

Det tredje är konstruktivitet. Resonemanget om att tidigt lägga ett veto eller säga att det absolut måste bli på ett visst sätt är nog inte det mest konstruktiva att göra, utan här gäller det att hålla en förhandling vid liv och se till att skapa så mycket som möjligt. Det finns självfallet gränser där man får säga "Nej, det blir inget av detta", och därför har jag också sagt att det inte är tal om att både höja någon procentsats och ta bort rabatten så att Sveriges avgift ökar dramatiskt. Det kommer inte att hända.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Där finns alltså naturligtvis ett veto, men i övrigt menar jag att det är viktigt att vi försöker vara så konstruktiva som möjligt. Då är man nämligen kvar i resonemanget, och är man inte det får man sitta bredvid och titta på.

Vad gäller jordbruksstödet och egenfinansiering har vi inte hunnit diskutera det i detalj, men vi har sagt att det väl är rimligt att ha en viss egenfinansiering även här. Det är också rimligt att egenfinansieringen vad gäller stöd från strukturfonderna ökar - att vi går tillbaka till det läge vi hade före finanskrisen. Det är också ett sätt att se till att spara pengar.

Herr talman! Om man kan hitta modeller som gör att vi totalt sett kan sänka den alldeles för stora jordbruksbudget vi i dag har på europeisk nivå välkomnar jag naturligtvis det. Den budget vi har för jordbrukspolitiken ska givetvis användas till rätt saker och i större utsträckning ersätta lantbrukarna för de stora miljöinsatser de gör.

Det finns dock en stor risk med att öppna för en ökad grad av egenfinansiering, nämligen att vi kommer tillbaka till en situation där stater snedvrider konkurrensen genom stöd. Jag tycker alltså att det är oerhört viktigt att regeringen är fortsatt väldigt vaksam på detta.

Herr talman! Vi har talat mycket om storleken på budgeten men inte lika mycket om inriktningen på den. Jag skulle vilja att statsministern säger något om regeringens strategi för att säkerställa att vi får till rätt prioriteringar, alltså mer fokus på insatser som stärker konkurrenskraften i Europa - till exempel forskning - och mindre fokus på det som vi nu har diskuterat i form av struktur- och regionalfonder och jordbrukspolitik.

Herr talman! Vi tar naturligtvis med oss diskussionen om konkurrens och om att inte snedvrida konkurrensen, så att vi inte hamnar i det gamla läget vad gäller jordbrukspolitiken. Vi får återkomma till detta, men jag har ingen annan uppfattning i grunden.

Johan Hultberg frågade om inriktningen på budgeten. Efter omröstningen i Storbritannien träffades vi i Europeiska rådet, först i Bratislava - i augusti samma år - och året därpå i Rom, när Romfördraget firades och vi skrev en kortare Romdeklaration. Då blev det också diskussion om prioriteringarna.

Det handlar inte minst om jobben för ungdomarna. I detta ligger innovation, nya produkter, nya växande företag och att se till att dra nytta av marknaden. Digitaliseringen ligger där, liksom säkerhet, både vad gäller det militära och försvaret mot terrorism. I detta ligger också migrationsfrågan och, inte minst, klimatfrågan.

Herr talman! Tack, statsministern, för rapporten! Det är alltid roligt att höra en EU-vänlig ansats, som när statsministern sa att vi tjänar på EU-samarbetet. Det gör vi sannerligen.

Jag vill ta upp två frågor. Den ena rör budgeten, och den andra rör spetskandidaterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Jag börjar med budgeten. Precis som statsministern beskriver försvinner Storbritanniens avgift nu, och diskussionen om hur vi ska omfördela utgifterna eller skära ned på dem samt om vad som ska prioriteras respektive nedprioriteras kommer att pågå ett tag.

Det finns ett sätt att förhindra att Sveriges avgift höjs utan att man skär ned på EU:s verksamhet, nämligen att ge EU en egen inkomstkälla. Jag tänker på en europeisk koldioxidskatt. Liberalerna vill gärna se att EU tar ett större ansvar för klimatet, och en koldioxidskatt på EU-nivå skulle innebära just det. Förorenaren betalar, och intäkterna skulle kunna gå till EU:s verksamhet. Min fråga är om statsministern kan ställa sig bakom ett sådant förslag.

Den andra frågan gäller spetskandidaterna till valet. I det förra EU-valet kunde vi för första gången se europeiska kandidater till posten som kommissionsordförande. Detta var en historisk vinst för Europaparlamentet - äntligen har vi någonting av en början till en europeisk demokrati. Man kan driva valkampanj i alla EU:s länder.

EU är drygt 70 år gammalt, och först nu får vi alltså se början till en sådan här europeisk valkampanj. Det är på tiden, tycker vi. Äntligen kan partierna utifrån sin ideologi välja en bra kandidat i stället för att det är statscheferna som låser in sig på det där mörka rummet och efter långa förhandlingar väljer en kompromisskandidat.

Jag tycker att det är tråkigt att regeringen inte ställer sig bakom Europaparlamentets förslag. Det är föga förvånande att statscheferna tycker att det är de själva som ska bestämma, men jag tror att det skulle bli en bättre process om Europaparlamentet fick mer att säga till om. Det kommer ändå att vara så att Europaparlamentet inte godkänner en kandidat som man inte gillar. Det är ju Europeiska rådet som nominerar kandidater, men det är trots allt Europaparlamentet som väljer.

Jag tycker att det skulle vara roligt om regeringen kunde backa upp denna vision om europeiska spetskandidater.

Herr talman! När det gäller budgeten och egna inkomstkällor har vi från Sveriges sida alltid uttryckt en stark skepsis mot detta. Även här gäller det att se till att hålla ordning på kostnaderna i hela budgeten - inte bara inkomsterna utan också utgifterna. Det gör vi bäst genom att medlemsstaterna betalar sin avgift, och det är detta som också utgör grunden för vilka kostnader som EU kan ha. Jag tycker att vi ska hålla fast vid den ordningen.

När det gäller spetskandidater vill jag nog inte beteckna detta som någon stor framgång för demokratin. Jag kan ha respekt för en annan uppfattning, men det är inte där det avgörs om EU blir demokratiskt eller inte. I fördraget finns en balans mellan statscheferna, Europeiska rådet och parlamentet. Den balansen är uppgjord och finns i fördraget. Den innebär att det är Europeiska rådet som ska föreslå en kandidat till kommissionsordförande. Sedan förs det naturligtvis en diskussion med EU-parlamentet.

Jag tycker att detta är en bra ordning. Det är trots allt så att det är medlemsstaterna som betalar. Att regerings- och statscheferna i de respektive medlemsstaterna har mandat att föreslå en kandidat till kommissionsordförande tycker jag är en bra ordning som vi ska ha kvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Herr talman! Jag vet inte om statsministern missförstod det jag sa om en europeisk koldioxidskatt. En sådan skatt skulle inte leda till att utgifterna skenar utan skulle tvärtom ge EU egna intäkter, som man kan använda till utgifter. Detta skulle bidra till att förhindra att avgifterna till EU kanske måste höjas efter Storbritanniens utträde.

Det finns ingen stark europeisk demokrati i dagsläget - det håller jag med statsministern om. Men att vi har europeiska kandidater som kan kampanja i alla länder kan vara början till det.

Jag tror att vi ska akta oss för ett argument som nämndes tidigare av en socialdemokrat i talarstolen, att ingen kommer ihåg dem från det förra valet. Jag vet inte om vi kan säga det om oss själva heller efter nästa val, så vi ska nog vara lite försiktiga med just detta uttalande. En europeisk kandidat är till just för att göra EU mer känt på europeisk nivå. Vi tycker att detta är en fin EU-vision för framtiden.

Herr talman! Där må vi ha olika uppfattningar. Jag tror inte att det är en spetskandidat som gör att EU blir mer känt. Däremot behöver vi utöka medborgardialogen, vilket är en sak som diskuteras mellan regerings- och statschefer. Hur går det att fördjupa dialogen bland medborgare om EU? Vilka processer finns det där som kan bli bättre?

Att EU helt plötsligt blir mer känt tror jag inte står och faller med en spetskandidat, men man kan ha olika uppfattningar.

Herr talman! Jag vill inleda med att tacka statsministern för återrapporteringen från det informella toppmötet. När det gäller detta informella EU-toppmöte vill jag framför allt uppehålla mig vid den andra delen av mötet, det vill säga den del som rör EU:s långtidsbudget.

Vi har hört en ganska intensiv debatt om dessa frågor. Om man lyssnar på denna debatt får man lätt intrycket att det finns en stor samstämmighet här. Statsministern talade inte minst om att Sverige tjänar mycket på medlemskapet i Europeiska unionen, men jag ställer mig väldigt frågande till detta påstående, inte minst vad gäller Sveriges självbestämmande och ekonomi. Som vi har kunnat konstatera tidigare i debatten är Sverige en av de största nettobidragsgivarna.

Vad är det egentligen som konkret händer med Sveriges medlemsavgift? Regeringen brukar i dessa diskussioner ständigt hävda budgetrestriktivitet, men i själva verket blir Sverige allt som oftast överkört i dessa frågor. Vi är en av de största nettogivarna, och i och med brexit kommer Sveriges medlemsavgift att öka. Inte heller den utvidgningsprocess som vi ser i EU leder till att Sveriges nettoavgift kommer att hållas nere.

Jag tycker att man i stället ska vända på perspektivet och dels, på längre sikt, verka för ett utträde ur det som EU har blivit, dels, i det korta perspektivet, verka för att vi inte ska vara en nettogivare över huvud taget.

Jag tycker också att regeringen och statsministern ska använda sig av den vetorätt som Sverige har i dessa diskussioner. Man kan gott och väl skära ned på jordbruksstödet, strukturfonderna och andra onödiga utgifter.

Herr talman! Det är detta jag har sagt - att vi ska ha en modern budget innebär att det ska vara mindre av strukturfonder och mindre av jordbruksstöd samt en gemensam jordbrukspolitik. Nivån ska vara låg och fördelningen rättvis - Sverige ska inte betala mer än sin rättmätiga del.

Detta är själva utgångspunkten, och i det ligger en mängd olika saker. Man kan öka egenavgifterna till strukturfonderna och fördela om pengarna så att vi ser till att bättre utnyttja mervärdet med att samarbeta mot terrorism och för ett starkare försvar. Enligt vårt sätt att se det ger detta per automatik mindre utrymme för utgifter vad gäller strukturfonder och jordbrukspolitik.

Att Sverige skulle vara överkört är bara populism, enligt min uppfattning. Samma sak gäller för utträde - ett utträde vore absolut inte bra för svenska medborgare. Det skulle ge oss betydligt sämre förutsättningar för att ha en bra tillväxt i jobben. Förutsättningarna i frågor som rör ungdomsarbetslösheten, jobb, nya produkter och marknaden för företag skulle bli helt annorlunda och mycket sämre. Om det är den vägen vi ska gå har vi en mörkare framtid.

Vi ska se till att vara med i detta samarbete. Vi framför våra synpunkter. Vi står för våra åsikter. Vi är en part som i allra högsta grad är aktiv i diskussionen och respekterad som sådan, och det tänker vi fortsätta att vara.

Därför menar jag att frågan om veto, ett antal månader innan förhandlingarna har kommit igång och kanske två år innan de är avslutade, är för tidigt väckt. Kommer vi dit, ska vi inte tveka inför det. Men vår uppgift nu är att vara konstruktiva och se till bästa möjliga slutresultat för Sverige.

Herr talman! När vi för drygt ett år sedan hade diskussionen om brexit som mest levande även i Sverige ville regeringen inte ens erkänna att Sveriges nettorisk skulle öka vid ett brittiskt utträde. Det är självklart klädsamt att regeringen numera inser faktum och inte duckar i den här frågan.

Återrapportering från Europeiska rådets möte

Jag ser inte alls några problem med att redan i det här läget, två år före brexit, diskutera att Sverige ska sätta hårt mot hårt. Om det finns en vetorätt ska den också kunna användas, och Sverige blir ständigt överkört i de här frågorna. Länder som Norge, Schweiz och Storbritannien kommer att klara sig alldeles utmärkt utan ett medlemskap i Europas förenta stater, och även Sverige borde lyfta utträdesfrågan.

Sveriges nettoavgift ska slopas. Vi ska inte alls vara nettogivare i det korta perspektivet, och vi måste använda oss av vetorätten i de här diskussionerna. Det tycker jag verkligen att Stefan Löfven borde ta upp.

Herr talman! När det gäller brexit och vad avgiften blir efter den vet vi inte, och det vet faktiskt inte Pavel Gamov heller. Det är lite för tidigt att tala om det. Det vi ska förhandla om nu är vad som blir nästa avgift, så den förhandlingen återstår.

Pavel Gamov tog Norge som exempel. Norge är faktiskt med och betalar, så att ta det som ett paradexempel är kanske inte så bra. Däremot är inte Norge med i de beslutande församlingarna. Där är Sverige med.

Jag står fast vid den tydliga uppfattningen att EU-samarbetet är bra för Sverige. Därför ska vi vara med. Vi ska vara konstruktiva och bidra. Om vi skulle hamna i en situation som inte är hållbar är det klart att vi ska använda vetorätten. Men vi ska först se vad som blir slutresultatet för svensk del, och vi ska göra det bästa möjliga för vårt land.

Återrapportering från Europeiska rådets möte

Överläggningen var härmed avslutad.