Frågestund - 2018-02-01

Frågestund

Fru talman! Regeringen har i dag beslutat att utnämna Anders Thornberg till rikspolischef. Det välkomnar Moderaterna och Sveriges poliser.

Men om vi ska vända utvecklingen behöver polisen också tydliga besked om en ny kriminalpolitik som backar upp polisen och väsentligt skärper straffen. Moderaterna menar att Sverige i likhet med Danmark borde dubbla straffen för gängkriminella. Vi borde också överväga nya metoder, till exempel att införa vistelseförbud för kriminella i vissa utsatta områden för att säkerställa att de inte återkommer som hjältar och att de har fått ett straff som inte ursäktar.

Jag vill därför fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson om han är beredd att fördubbla straffen för de gängkriminella och att överväga ett vistelseförbud.

Fru talman! Regeringen har precis presenterat den nye rikspolischefen, nämligen chefen för Säkerhetspolisen Anders Thornberg. Han har ett brett stöd både internt och externt, och jag tror att han kommer att fungera alldeles utmärkt under de kommande åren för att ta polisorganisationen vidare. Dessutom har han gjort ett bra jobb som säkerhetspolis, och 37 år som polis för onekligen en viss respekt med sig.

Utöver att Anders Thornberg tar över detta uppdrag kommer han också att få bättre förutsättningar än någonsin tidigare. Det blir mer pengar till polisen, bättre straffrättsliga verktyg, mer kameraövervakning och dessutom en omorganisation på plats.

Ungefär 30 straff har hittills skärpts. Det finns en straffskärpningsgrund för dem som ägnar sig åt gängkriminalitet. I vissa avseenden behöver vi gå vidare i den delen, men här handlar det om att förbättra polisens effektivitet och se till att fler buras in. Det är det viktigaste just nu.

Fru talman! Det stämmer att det finns en viss straffskärpningsgrund även i dag. Men min fråga handlar om huruvida justitieministern är beredd att gå fram med en gängbestämmelse som innebär att straffen fördubblas för de gängkriminella, till exempel öppna för ett vistelseförbud - precis som man har gjort i Danmark.

Det är hög tid, fru talman, att inse att det inte räcker att ge polisen resurser, utan vi måste se till att samhällsfarliga individer under längre tid är borta från de utsatta områdena.

Fru talman! Där är vi helt överens.

Regeringen kommer bland annat att gå fram med en straffskärpning för mord. Vi kommer att lägga fram förslag innan mandatperioden har gått ut. Livstidsstraffet ska vara normalstraffet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Regeringen har genomfört straffskärpningar för över 30 brott. Vi går nu in med extra pengar. Jag utesluter inte att vi behöver göra mer, men det viktiga är att se till att polisen får det lugn och den ro man behöver för att förbättra utredningsresultaten.

Fru talman! Stulet gods till ett uppskattat värde av 1-2 miljarder kronor förs ut ur vårt land varje år. Det är i stor utsträckning saker stulna från den svenska landsbygden. Människor drabbas när bilar, bildelar, maskiner, båtmotorer och annat försvinner. I det läget har det visat sig att den svenska tullen står handfallen inför utflödet av stöldgods eftersom det i dag saknas lagstöd för att ingripa.

Centerpartiet menar att den svenska landsbygden inte kan vara undantagen från en fungerande och sammanhållen rättskedja. Alla de stölder som sker där och på andra ställen, och när stöldgodset sedan lämnar landet, drabbar enskilda människor och företag. För att tullen ska kunna ingripa fordras en ändring eller en ny förordning.

Jag vill därför fråga inrikesminister Morgan Johansson om regeringen, ministern, kommer att ta initiativ till en sammanhållen rättskedja och medverka till att ge tullen befogenheter att ingripa i syfte att få stopp på denna typ av brottslighet.

Fru talman! Anders Åkessons beskrivning av situationen är helt korrekt. De internationella stöldligorna står för nästan hälften av alla inbrott som begås i Sverige. Det gäller dessutom brott mot äldre där de ibland lurar sig in hos dem för att stjäla vad som finns där. Det gäller också skogsmaskiner, premiumbilar och båtmotorer.

Regeringen kommer inom kort att presentera ett sammanhållet paket för att motverka den typen av internationella stöldligor. Vi är i slutskedet av arbetet. Vi tittar på bland annat vad tullen, Kustbevakningen och polisen kan göra. Vi tittar speciellt på att försvåra möjligheterna att föra ut stulet gods från landet. Vi tittar också på möjligheterna att förbättra polissamarbetet ytterligare i de länder vi talar om här varifrån de aktiva brottsligor som opererar i Sverige kommer.

Fru talman! Jag är glad att Morgan Johansson delar min och Centerpartiets verklighetsbeskrivning. Jag blir glad när jag hör att en sammanhållning lagstiftning är på gång. Innebär det, fru talman, att tullen också kommer att vävas in i den rättsvårdande kedja som i så fall fordras?

Fru talman! Jag vill gärna slippa behöva göra några lagändringar - vi vet ju hur lång tid det tar att genomföra lagändringar. Det vi kan göra inom ramen för dagens lagstiftning är naturligtvis bättre. Ni får se när det klarnar vad vi har kommit fram till. Men tullen finns med i arbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det handlar också om att fortsätta att jobba med de länder - Rumänien, Litauen, Georgien och Albanien - där Sverige behöver fördjupa sitt samarbete. Regeringen kommer inom kort att presentera ett sammanhållet paket.

Fru talman! Sam Mubarak går i tvåan på gymnasiet och har varit med mig här i en vecka i riksdagen. Han är ordförande för Kumla biljardklubb, som han startade för ett och ett halvt år sedan. I dag har föreningen 150 ungdomar som medlemmar.

Sam har en fråga till statsrådet Alice Bah Kuhnke: Föreningslivet är en del av kulturen. En förening är en sammanslutning där flera människor med samma mål umgås och träffas för att ha kul och utvecklas. Men i dag i många städer och områden är föreningslivet mindre aktivt. Vad tror kulturministern är orsakerna till detta, och vad tänker regeringen göra för att stärka föreningslivet i just dessa städer och områden med denna utveckling?

Fru talman! Tack, Christina Örnebjär, för den vidareförmedlade frågan! Frågan är av betydelse, och Sam är inte ensam om att undra.

Trots att det i Sverige sedan årtionden och århundraden tillbaka finns ett kraftfullt civilsamhälle och ett kraftfullt föreningsliv som har byggt vårt land, och trots att regeringen sedan vi tillträdde har ökat stödet till det civila samhället, är det fortfarande många unga som känner att de inte har den plattform de behöver eller inte hittar de former de behöver för att kanalisera sitt engagemang.

Just därför har regeringen förstärkt stödet till alltifrån hela Idrottssverige till ungdomsorganisationer och även kommuner så att de bättre kan hantera och ta emot människor och kanalisera dem till olika delar i föreningslivet.

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret.

En förening ska vara öppen för alla. Många föreningar har höga medlemsavgifter, och det kan vara ett hinder. Men ett nästan större hinder är bristen på föräldrar som kan ställa upp och skjutsa eller sälja korv och lotter.

I exempelvis Kumla biljardklubb är 63 av 150 medlemmar ensamkommande ungdomar. Att åka på en tävling tillsammans är i princip omöjligt, för det finns ingen som kan köra.

Detta är en utveckling som tyvärr går åt fel håll. Hur blir föreningslivet inkluderande på riktigt så att alla kan delta?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag tackar Christina Örnebjär för den fortsatta frågan.

Christina Örnebjär sätter fingret på en stor utmaning för oss, speciellt som vi i denna kammare och i landet i stort talar om att skapa förutsättningar för unga människor, bland annat ensamkommande som har kommit till vårt land och behöver få möjligheter att ta plats.

I avsaknad av föräldrar behövs ett starkt föreningsliv som har resurser att kunna vara den där extraföräldern som skjutsar, står i kiosken och så vidare. Här finns intresse från det svenska föreningslivet, och det görs en hel del.

Fru talman! I tisdags åtalades Rakhmat Akilov. Han genomförde för snart ett år sedan ett terrorattentat på Drottninggatan. Fem personer miste livet, och ett hundratal fanns bland de drabbade.

Jag tror inte att jag överdriver när jag säger att en enda terrorist kan sätta skräck i en hel nation. Det betyder att vi med ansvar för frågor om rikets säkerhet inte har råd att göra ett enda misstag.

Efter att både ha noterats av Säkerhetspolisen och fått ett andra avslag på sin asylansökan uppmanas Akilov i slutet av 2016 att lämna landet. Han väljer att inte lämna landet, och polisen får i uppdrag att försöka hitta Akilov och verkställa utvisningsbeslutet.

Med Sverigedemokraternas politik hade Akilov suttit i förvar till dess att myndigheterna hade kunnat garantera att utvisningen verkställts. Med regeringens politik hamnade Akilov i en lastbil på Drottninggatan.

Morgan Johansson! Varför gör ni det fortsatt möjligt för utlänningar att undgå utvisningsbeslut i vårt land när vi vet att ett enda misstag kan få förödande konsekvenser?

Fru talman! Alla minns nog den 7 april med stor sorg och bestörtning, och vi är givetvis besjälade av att göra allt vi kan för att detta inte ska hända igen. Därför förstärker vi polisverksamheten och Säkerhetspolisen.

Vi intensifierar också arbetet med utvisningar, och nu lämnar ungefär 1 000 personer som har varit asylsökande Sverige varje månad. Vi kommer att behöva fortsätta dessa ansträngningar för att se till att den som har fått ett avslag på sin asylansökan också lämnar Sverige.

Vi kommer precis med ett lagförslag till riksdagen som innebär att det ska bli lättare att göra arbetsplatsinspektioner för att se att de som jobbar på en arbetsplats verkligen har tillstånd att vara här.

Sverigedemokraternas förslag skulle innebära en massinlåsning. Vi skulle behöva sätta tiotusentals människor i läger, och det är jag inte beredd att medverka till. Det kan vi inte göra.

Fru talman! Vi vet att utvisningsbeslut kan vara en trigger för många asylsökande och göra dem utåtagerande med våld som inslag. Vi har ett uppmärksammat fall i Västerås i närtid. Två personer knivhöggs ihjäl, och motivet var att hämnas på Sverige för ett avslag på en asylansökan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Tar man inte frågan om förvar vid avslag på asylansökan på allvar tar man inte heller rikets säkerhet på allvar.

Det här är inte första gången regeringen förtjänar kritik i detta sammanhang, men förhoppningsvis är det den sista med tanke på att vi närmar oss ett val.

Fru talman! De åtgärder vi vidtar måste samtidigt var proportionerliga i förhållande till det vi vill uppnå. Skulle vi omhänderta och låsa in tiotusentals män, kvinnor och barn, vilket Sverigedemokraterna är ute efter, skulle vi få en lägerverksamhet i Sverige som vi aldrig tidigare har sett. Det är den typ av åtgärd ni vill vidta.

Vi koncentrerar oss på riskindividerna och gör vad vi kan för att ha kontroll på dem, och när det behövs sätter vi dem i förvar.

Fru talman! Jag riktar min fråga till justitieministern.

Utländska stöldligor är ett växande problem. Polisens nationella operativa avdelning har i en rapport, som är ett år gammal, visat att de utländska stöldligorna står för kanske 50 procent av inbrotten och att de använder de tillfälliga personnumren, samordningsnumren, som täckmantel.

Man föreslår en rad punkter för att komma till rätta med detta. Till exempel har man sett att en person med ett visst samordningsnummer äger 28 000 bilar. Man menar därför att en person med samordningsnummer ska kunna äga bara en bil och dessutom måste identifiera sig. Som det är nu behöver man inte identifiera sig, och det gör Sverige väldigt attraktivt för de utländska stöldligorna att verka i.

Vad säger justitieministern om detta?

Fru talman! Precis som jag sa tidigare återkommer vi inom kort med ett paket med mål och åtgärder riktat mot just de internationella stöldligorna. Här finns flera moment. Det ska bli bättre samarbete mellan svensk polis och polis i exempelvis Rumänien, Litauen, Georgien och Albanien. Det ska också bli svårare att föra ut stöldgods ur Sverige, och här finns lite olika vägar att gå.

Jag vill också ha en ordning där den som döms för denna typ av brott i Sverige avtjänar sitt straff i hemlandet. I våra fängelser har vi för närvarande ca 50 litauer och 50 rumäner som har dömts för brott. Det finns ingen anledning för oss att ha det så. Därför måste vi se till att de avtjänar sina straff i sina hemländer i stället.

Vi har precis startat en utredning för att se över registreringen av bilar. Vi ser stora bekymmer med bilmålvakter, och det kommer vi att kunna komma åt på detta sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Det är bra, för det hastar. Detta har varit ett problem under flera år.

I dag kommer det in suddiga kopior till Transportstyrelsen, och man ger ut samordningsnummer. Transportstyrelsen skulle kunna kräva att människor legitimerar sig och visar upp sig. Man skulle också kunna kolla med Estland och Lettland. Det tar ett par timmar att kolla om det är en verklig person.

Det krävs åtgärder i närtid, för detta skapar otrygghet i Sverige.

Fru talman! Som jag precis sa återkommer vi inom kort med ett paket riktat mot just internationella stöldligor.

Problemet med registreringar har vi inte haft i flera år utan i flera decennier, och det har kunnat växa till sig.

Egentligen är det två frågor vi talar om. Samordningsnummer är en del och bilmålvaktsproblematiken en annan. Att man kan ha flera tusen bilar registrerade på sig är givetvis inte rimligt. Därför har min kollega Tomas Eneroth tillsatt en utredning för att se över just denna fråga.

Fru talman! Också min fråga går till justitieministern.

Lagrådet har kommit in med kritik mot regeringens förslag till ny våldtäktslagstiftning. Kritiken avser främst två delar. Man menar att det finns ett bristande rättsligt behov av ny lagstiftning och att förslaget innebär bristande förutsägbarhet i enlighet med legalitetsprincipen.

Många medborgare som har engagerat sig i denna fråga under en lång tid är nu oroliga för att det inte blir någon förändring.

Jag undrar därför hur ministern ser på kritiken som har inkommit och om ministern kan förtydliga att det inte finns någon annan avsikt från regeringens sida än att Sverige ska ha en våldtäktslagstiftning baserad på frivillighet och samtycke.

Fru talman! Det är riktigt, som Lawen Redar säger, att Lagrådet har dessa två synpunkter. Dels ifrågasätter man om det finns ett rättsligt behov av detta, dels om det når upp till legalitetsprincipen.

När man ifrågasätter behovet avstyrker man faktiskt hela förändringen, inte bara samtyckeslagstiftningen utan också oaktsamhetsbrottet och skärpningen när det gäller grova våldtäkter, som vi också vill gå fram med. Lagrådets bild tycks alltså vara den att vi inte ska göra något alls åt lagstiftningen; den är bra som den är.

Det är inte min uppfattning. Min uppfattning är att vi ska stärka lagstiftningen och reformera sexualbrottslagstiftningen. Därför arbetar vi nu med ett lagförslag för detta, och vi kommer att lägga fram ett sådant förslag till riksdagen den 22 mars när propositionstiden går ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi ska givetvis uppfylla legalitetsprincipen, och vi jobbar därför med att justera förslaget så att vi klarar det.

Fru talman! Tack, ministern, för förtydligandet!

Det är oerhört viktigt att vi skickar ut signalen att inget annat kommer att vara föränderligt i processen än att regeringen ska lägga fram detta nödvändiga lagförslag för att förändra normen och hela rättsprocessen beträffande våldtäkt i vårt land.

Tror ministern att Lagrådets kritik kan innebära att andra partier nu får kalla fötter och kanske inte ställer sig bakom propositionen?

Fru talman! Jag har i varje fall inte fått några sådana signaler. Vi kommer att ha kontakt med övriga partier för att se till att den starka uppbackning som har funnits och som fanns i kommittén håller hela vägen fram. Jag tror att det är viktigt att vi går i mål med denna lagstiftning.

Om man har haft en kommitté som har jobbat i ett par års tid med detta är det i grunden ett väl genomfört arbete. Vi behöver justera lagförslaget för att nå upp till legalitetsprincipen, och det ska vi göra.

Fru talman! Det är inte alltid lätt att göra rätt. Att vara en medveten konsument kan vara både svårt och utmanande.

Tidigare i veckan kunde vi läsa en artikel med rubriken "Leva hållbart är inte bara individens ansvar". Det var tre forskare vid Stockholm Environment Institute som skrev: "Det är dags att ansvaret för en hållbar konsumtion flyttas från individer till politiken."

Jag skulle därför vilja fråga konsumentministern: Vad gör regeringen på detta område?

Fru talman! Det är en otroligt viktig diskussion, och den visar i grunden att många människor i vårt land och i vår värld vill vara en del av lösningen på miljöutmaningen och hållbarhetsproblemen.

Det är klart att vi som individer har ett ansvar för de val vi gör, men det är otroligt viktigt att peka på att vi som samhälle och vi som beslutsfattare har ett ansvar för att göra det möjligt att göra hållbara val. Ibland är tröskeln helt enkelt för hög. Därför är regeringens politik inriktad på att de hållbara valen ska vara lätta och lönsamma att göra för konsumenterna i olika situationer.

Vi jobbar brett med många olika åtgärder. Några exempel är sänkt moms på reparationer av cyklar, kläder och skor, för att det ska vara lätt att reparera och använda dessa längre, REP-avdrag när man reparerar sina vitvaror i hemmet, så att detta blir lönsamt, och ett bonus-malus-system när man köper bil, som gör att det blir lönsamt att välja den bästa tekniken och inte de mest smutsiga bilarna. Den flygskatt som ska införas under våren kommer att leda till incitament för att välja mer hållbara transporter, och vi investerar såklart också i alternativen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det ska vara lätt att göra rätt.

Fru talman! Jag håller med statsrådet om att det ska vara lätt att göra rätt. Det är viktigt att politiken gör insatser.

Från och med i dag är jag ledamot också av Konsumentverkets insynsråd. Jag skulle vilja att statsrådet nämner några av de saker som Konsumentverket har fått i uppdrag att jobba med på detta område.

Fru talman! Självfallet har våra myndigheter en otroligt viktig roll i detta, inte minst när det gäller att ge vägledning och hjälpa oss att agera på ett hållbart sätt.

Vi har lanserat den stora konsumentvägledningstjänsten Hallå konsument, som nu bara är ett telefonsamtal eller en chatt bort från oss konsumenter. Vi har också bett Konkurrensverket att inrätta ett forum för miljösmart konsumtion och att verka för att det ska vara lätt för individen att göra miljösmarta val.

Vårt konsumentverk kommer alltså att vara en aktiv agent för att hjälpa oss att göra de kloka valen i framtiden.

Fru talman! Fem masterstudenter på Karolinska Institutet utvisas från Sverige bara några månader före examen. De har fått avslag på sina ansökningar om förnyat uppehållstillstånd. Detta är människor som har betalat uppemot en halv miljon kronor i studieavgifter - människor som inte har begått några brott eller på något annat sätt varit en belastning för landet.

Att dessa studenter inte får ta sin examen är en tragedi för dem själva men också en stor skam för Sverige. Därför vill jag fråga energi- och samordningsminister Ibrahim Baylan, som svarar på allmänna frågor: Vad tänker regeringen göra?

Fru talman! Tack, Boriana Åberg, för en viktig fråga!

Det var med höjda ögonbryn man såg dessa inslag. Det vi pratar om, i alla fall som det såg ut i inslaget i går, är elever eller studenter som under fem terminer både haft uppehälle och kunnat betala vad det kostat. Därför blir man lite förvånad.

Regeringen har genomfört en del förändringar vad gäller arbetsplatserna, inte minst under justitieministerns och migrationsministerns tid. Jag tror att man får titta också på detta. För vanliga medborgare är det klart att det här ter sig väldigt underligt, men jag har som sagt ingen detaljerad kunskap. Det såg väldigt konstigt ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag skulle vilja veta när en översyn kommer att ske. Det är beklämmande att regeringen gör allt för att människor utan asylskäl ska få stanna i Sverige medan duktiga och driftiga studenter utvisas.

Fru talman! Det sista får stå för ledamoten, för så är inte den migrations- och asylpolitik som vi för. Snarare försöker vi se till att det blir ordning och reda efter två kaosartade mandatperioder med borgerlig regering.

Vi ska naturligtvis titta på detta och se vad som finns att göra. Om det är som det såg ut i nyhetsförmedlingen är det klart att det inte är bra.

Fru talman! För ett och ett halvt år sedan stod kulturministern på Kulturhusets scen och sa att e-sport självfallet är sport, och lika självklart var det att spelande är kultur. Trots detta ser jag ingenting sådant i regeringens politik.

Detta är ett reellt problem för föreningar runt om i Sverige som söker stöd och bidrag och vill få hjälp med sitt spelande på olika sätt, för det finns ingen konkret styrning från riksdagen.

Kommuner och landsting är villrådiga. De sneglar ofta på riksnivån, men när det helt saknas politik på detta område och man inte vet vad det ska klassas som blir det en ursäkt för att göra ingenting.

Min fråga till kulturministern är: Hur lever kulturministern upp till sina ord, och vilken politik förs för att e-sporten ska vara sport och för att spelandet ska vara kultur? Jag ser ingenting i regeringens politik som tyder på det.

Fru talman! Tack för frågan och för att riksdagsledamoten belyser en utmaning som vi har!

Jag sa det för ett och ett halvt år sedan, för fem år sedan, för tio år sedan och säkert i förra veckan: Spelande är kultur. Det är en stor kulturform. Det är många unga människor som spelar, finner gemenskap, utvecklas som föreningsmänniskor och blir en tillgång för vår demokrati genom att de spelar.

Jag välkomnar därför att man i kommuner som jag besöker runt om i landet har hörsammat detta och prioriterat att skapa utrymme. Inte alltför sällan har kommuner kunnat göra det därför att de har ansökt om projekt och stöd delvis från de statliga medel som vi har arbetat fram och prioriterat i regeringen.

Men mycket mer behöver göras, och vi behöver vara fler som talar om spelandet som en del av det rika kulturutbud vi har i vårt land, som vi bedriver en politik för att skapa förutsättningar för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga var på vilket sätt regeringen prioriterar detta.

Det är fantastiskt att kommuner där ute gör bra saker, men det finns tillkännagivanden i riksdagen som säger att regeringen ska agera på detta område.

Om man exempelvis vill sätta upp ett spelkafé, ett flipperspel och så vidare behöver man i dag tillstånd och betala avgift till Lotteriinspektionen. Det finns riksdagsbeslut om att detta ska bort, och ändå händer ingenting. Det är flera år sedan tillkännagivandet kom. Det här är gammaldags, absurt och borde skrotas. När kommer detta att ske, kulturministern?

Fru talman! Utifrån mitt ansvarsområde som kulturminister händer det en hel del. Bland annat har vi ökat möjligheten för Kulturrådet att med utökad finansiering stötta olika verksamheter runt om i hela landet, också med nationella pengar.

Men det behöver göras mer, och vi behöver vara fler som på olika vis lyfter upp och driver frågan och som inte minst stöttar alla de unga människor som på olika sätt organiserar sig, spelar och vill vara en del av Kultursverige.

Fru talman! Jag har en fråga till statsrådet Ibrahim Baylan.

Elnätsavgifterna har ökat i i stort sett hela landet de senaste åren. För en vanlig husägare steg de stora elnätsföretagens genomsnittspriser med nära 3 300 kronor mellan 2010 och 2017. Detta ska jämföras med en avgiftsökning på 1 300 kronor för de elnät som ägs av små kommunala bolag.

Frågan till statsrådet blir: Är det rimligt att vanligt folk kan få så stora prisökningar på sitt elnät?

Fru talman! När det gäller frågan om rimligheten kan jag inte svara på den, eftersom detta är en följd av domstolsutslag. Som statsråd kan jag inte kommentera dem.

Däremot har jag varit mycket tydlig med att det nuvarande systemet inte fungerar. Kunderna - vi som konsumenter - har rätt att förvänta sig att elen ska överföras stabilt och att det sker till rimliga kostnader. Samtidigt måste företagen ha en avkastning för att kunna göra investeringar och ha vissa marginaler.

Denna balans finns inte i systemet i dag. Därför gav regeringen Energimarknadsinspektionen i uppdrag att lägga fram förslag om ett nytt system. Detta har de nu gjort. Detta förslag har varit ute på remiss. Jag träffar både kundföreträdare och elnätsbolag. Mitt budskap har varit mycket tydligt: Detta system kommer att förändras. Vi måste ha en bättre balans och en rimligare utveckling än vad vi har haft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Skillnaderna i elnätsavgifterna är stora mellan olika delar av landet och, som jag nyss sa, mellan små och stora elnätsföretag.

I Borlänge i mitt hemlän Dalarna är elnätsavgiften förhållandevis låg - 7 300 kronor. Men i min hemkommun Avesta, några mil längre bort, är avgiften 12 100 kronor. Det är alltså en skillnad på 5 000 kronor.

Fru talman! Ja, så är det. Ibland kan det finnas goda skäl till det. Det kan handla om var i landet det är, om det är i stad eller land, vilka investeringar som har behövts och vilka moderniseringar som har gjorts.

Jag tror att det är många kunder som i dag upplever en frustration över att de inte riktigt ser att det finns en koppling mellan å ena sidan investeringar och förbättringar i näten och å andra sidan avgifterna. Det är precis detta som regeringens förslag avser att förbättra, så att vi får en skärpning av systemet så att detta inte kan pågå som det har gjort.

Fru talman! Liberalerna välkomnar dagens besked från regeringen att utse Anders Thornberg till ny rikspolischef. Men det är klart att som situationen ser ut inom Polismyndigheten, när det är fler utsatta områden, 1 000 färre poliser och andra tuffa utmaningar, är denna åtgärd i sig inte tillräcklig. Det krävs även kraftfulla politiska reformer.

Jag hörde justitieministern tidigare i dag nämna bland annat att det är viktigt att behålla och locka tillbaka poliser som har lämnat myndigheten under de senaste åren. Det är också en fråga som Liberalerna verkligen har sökt svar på hur det ska gå till.

Jag ställde en skriftlig fråga till ministern om detta för någon vecka sedan. Han hänvisade till att myndigheten nu ska jobba med arbetsmiljöfrågan och komma tillbaka om ett år och återrapportera.

Då vill jag fråga justitieminister Morgan Johansson: Hur ska ni komma upp i dessa 10 000 fler polisanställda med denna typ av uppdrag?

Fru talman! Det ska vi göra genom att återrekrytera poliser som har lämnat kåren, genom att se till att de som kanske funderar på att göra någonting annat stannar i kåren och genom att utbilda fler. Det är det korta svaret.

Vi behöver förbättra arbetsvillkoren. Jag tror att en grund för det finns i bland annat det nya löneavtal som slöts mellan Polismyndigheten och Polisförbundet för mindre än två veckor sedan. Det innebär en löneförhöjning som ligger väsentligt över märket, det vill säga att den ligger över vad andra grupper får. Det innebär särskilda satsningar på poliser i yttre tjänst. Det innebär också särskilda satsningar på poliser i utsatta områden. Löneavtalet är dessutom framtungt i den meningen att en stor del av dessa löneökningar sker under innevarande år. Detta är ett sätt att förbättra arbetsvillkoren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Sedan måste man naturligtvis jobba med karriärmöjligheter och med arbetsmiljön i övrigt. Det kan man göra eftersom vi nu satsar mer pengar på svensk polis än vad vi har gjort på 20 år. Vi lyfter därmed fram polisverksamheten.

Fru talman! Den politiska skadan av Socialdemokraternas polispolitik har vi sett under era tre första år av denna mandatperiod. Det är först nu - 2017 - som ni utökar antalet utbildningsplatser. Det är först nu som ni aviserar pengar. Men det är 1 000 färre poliser nu under din tid som minister än det var när vi lämnade över makten. Vi hade 20 400 poliser, nu är det 19 300. Sedan finns det aspiranter.

Jag får inget besked på frågan: Hur ska du locka tillbaka de poliser som har slutat? Det handlar inte om de nyutexaminerade utan om de som har slutat.

Fru talman! Här ser man vådan av att skriva sina anföranden i förväg. I mitt anförande hade jag en utläggning om det nya löneavtalet som innebär bland annat bättre villkor för polisen. Det tror jag kan innebära en del. Sedan har vi ett särskilt uppdrag till polisen när det gäller arbetsvillkoren.

Det bekymmer som vi står inför är att ni utbildade alldeles för få poliser - bara 600-700 poliser per år. Det tar några år att utbilda poliser. Nu har vi fördubblat denna utbildningstakt. Vi utbildar dubbelt så många poliser som ni gjorde under er tid.

Fru talman! I dag har vi en segregerande verksamhet som fortgår år efter år inom verksamheter som åtnjuter myndighetsstatus men som inte kan granskas. Skattemiljarder pumpas in i Folkbildningsrådet som sedan förs vidare till exempelvis studieförbundet Ibn Rushd.

Försök från externa personer att granska dessa skattepengar har gjorts. Men om vi får tro dessa källor visar det sig att svenska skattepengar slussas vidare via stiftelser till direkt segregerande och antidemokratiska verksamheter, exempelvis Muslimska brödraskapet.

Det är uppenbart att detta är regeringens politik. Av den anledningen vill jag fråga Alice Bah Kuhnke om hon kan utveckla hur regeringen tänkte här.

Fru talman! Jag tackar Markus Wiechel för frågan. Ända sedan vi tillträdde som regering har vi arbetat för att säkerställa att skattebetalarnas pengar inte går till antidemokratiska krafter. Det har vi gjort utifrån de överenskommelser som vi har gjort med de demokratiska partierna i denna riksdag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi har på alla områden när det gäller stöd till det civila samhället och till trossamfund gått igenom alla myndigheters regelverk och direktiv för att säkerställa att de har samma direktiv, och vi är stenhårda: Inga pengar ska gå till krafter som inte arbetar för att stärka vårt Sverige och som inte arbetar för de demokratiska principer som vi har byggt vårt samhälle på.

Fru talman! Jag tackar för svaret. Det låter naturligtvis lovande om regeringen på riktigt tar dessa problem på allvar. Men det som vi ser är exempelvis att Ibn Rushd har en verksamhetsplan som i väsentliga delar är mer inriktad på vad vi skulle kalla ett religiöst trossamfund än ett studieförbund och att skattepengar går till sådant som de inte ska gå till.

När vi vet att oberoende medier nu granskar detta, vill ministern då möjligtvis delge något innan nya nyheter dyker upp?

Fru talman! Det är Anna Ekström som har ansvaret för studieförbund och folkbildningen. Men som demokratiminister och som en del av Sveriges regering vill jag återigen betona vikten av att vi säkerställer att de medel - skattebetalarnas pengar - som går ut till det civila samhället och till föreningslivet i Sverige, ska gå till sådant som bär vår demokrati. Där måste vi vara stenhårda.

Jag är oerhört kritisk till att vi tidigare inte har haft en samsyn och inte varit stenhårda. Jag är mån om att denna regering kommer att vara det och har varit det.

Fru talman! Vi har den senaste tiden kunnat följa turerna kring det nya filmstödet. I höstas aviserades det att alla som vill få tillgång till produktionsstöd ska genomgå en obligatorisk utbildning i jämställdhet och normkreativitet.

Filminstitutet har nu backat från detta, och jag ska inte be kultur- och demokratiministern kommentera det enskilda fallet. Men när staten inför krav på värderingsutbildningar för att man ska få tillgång till offentliga stöd är vi inne på ett farligt och sluttande plan. Nyligen kunde vi även se hur en av våra konstnärliga högskolor sökte en professor och där det inte räckte med akademiska meriter utan också krävdes dokumenterad erfarenhet av normkritiskt arbete.

Tanken går osökt till Miljöpartiets förslag till kulturpolitiskt program, där man menade att det skulle genomföras en obligatorisk fortbildningsinsats i intersektionalitet och postkoloniala teorier för alla styrelser och all personal på våra institutioner samt att kvantifierade mångfaldsmål skulle sättas upp, med sanktioner och konsekvenser om målen inte uppnås. Förslaget lades i malpåse, men min fråga blir om det är detta miljöpartistiska program vi nu ser genomföras bakvägen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! I denna kammare och för kulturutskottets ordförande är det ju en vacker sak att hålla sig till fakta. Olof Lavesson vet mycket väl att det förslag som han hänvisar till och som Miljöpartiets partistyrelse bokstavligt talat lade i papperskorgen inte ens nådde någon sorts verklighet. Detta ger mig dock tillfälle att betona att det inte finns någon dold agenda. Det finns inte ens något sådant program; det förslaget slängdes i papperskorgen för flera år sedan. Nu har Olof Lavesson hört det ännu en gång, men han kanske kommer att fortsätta upprepa det.

Likväl är det så att det finns ett mål för svensk film, och det har Olof Lavesson varit med och antagit. Målet är väldigt tydligt: Jämställdhet och mångfald ska prägla filmområdet - punkt slut. Det är vad regeringen har arbetat fram, det är vad riksdagen har antagit och det är vad Svenska Filminstitutet ska arbeta för att uppnå.

Fru talman! Jag uppskattar ministerns tydlighet i dag, och jag har hört detta förr. Frågan är dock om man kan lita på henne, för samtidigt hörde vi för en tid sedan Miljöpartiets kulturpolitiska talesperson Niclas Malmberg säga i Sveriges Television att han inte alls ville avfärda programmet. Han menade i stället att väldigt mycket faktiskt redan är omvandlat i praktisk politik och att annat behöver arbetas med på längre sikt. Detta spökar alltså i papperskorgen, fru kulturminister.

Min följdfråga blir därför vilken miljöpartist man ska lita på - är det kulturministern eller den kulturpolitiska talespersonen?

Fru talman! Som kultur- och demokratiminister i Sveriges regering, som ledamot i partistyrelsen och som kollega till den kulturpolitiska talespersonen kan jag stryka under och betrygga Olof Lavesson i att riksdagsledamoten ska lita på vad jag säger. Det finns inget sådant program, och det finns ingen dold agenda. Vad som däremot finns svart på vitt är att vi tydligt har ökat den konstnärliga friheten i vårt land.

Fru talman! Jag vill ställa min fråga till konsumentminister Per Bolund.

Vi kan se att reklamlandskapet har förändrats. Alltmer är på internet; vi kan se det på Facebook, Youtube och i andra kanaler. Ett problem som finns är dold reklam där konsumenten inte är helt säker på om det är reklam eller vad det är för någonting. Man har kunnat se bloggare marknadsföra produkter som de tycker är den bästa produkt de någonsin har använt, men det kan visa sig att de har fått produkten av ett företag - eller till och med fått betalt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är viktigt att som konsument veta vad som är reklam och vad som inte är det. Har någon sponsrats med en produkt måste det framgå. Likaså måste vi reglera marknadsföring till barn, som är förbjudet. Min fråga är: Hur ser regeringen på dessa frågor?

Fru talman! Tack för en mycket viktig fråga, Hillevi Larsson! Jag tror inte att det har undgått någon av oss att reklamlandskapet har förändrats ganska radikalt de senaste åren. Det har även regeringen noterat, och därför har vi tillsatt en utredning. Den har också levererat ett förslag, Ett reklamlandskap i förändring. Det var Gunnar Larsson, som tidigare var konsumentombudsman, som stod för utredningen.

Man konstaterar att lagstiftningen faktiskt fyller sin funktion och inte behöver ändras. Där framgår det tydligt att det för oss konsumenter ska vara tydligt om något är ett reklambudskap. Vi ska veta när vi nås av ett kommersiellt budskap jämfört med till exempel ett kulturellt. Man konstaterar dock att tillsynen kan vara ganska svår. Nu har vi ju en väldigt riktad reklam, som anpassas efter oss som individer, och då är det ganska svårt för till exempel Konsumentverket att vara där och granska hur dessa redskap ser ut.

Där jobbar vi nu med att öka verktygen för våra myndigheter och för Konsumentverket. Till exempel ska man kunna använda sig av mystery shopping, där man till exempel kan använda sig av fingerade namn och fingerade mejladresser - just för att kunna vara på plats där reklamen når konsumenterna.

Fru talman! Jag tror att detta arbete är väldigt viktigt eftersom det är alltmer reklam ute på nätet nu, och det når inte minst unga personer. Jag tycker att det är ett intressant förslag att man ska kunna använda en fingerad identitet. Det kan vara nödvändigt eftersom reklamen är riktad just till individen. Säg att du är 14 år gammal och heter Lisa, till exempel; det måste man kunna fingera. Jag tror också att det är bra att ge Konsumentverket resurser och verktyg, för de har visat hittills att de är väldigt skickliga i detta arbete. Jag ser alltså fram emot det.

Fru talman! Vi måste som sagt rusta våra myndigheter så att de har de verktyg de behöver för att kunna skydda oss som konsumenter och verkligen vara ute där människor nås av budskapen. Att ge dem bättre regelverk att arbeta efter är alltså en viktig fråga

Sedan har vi även förstärkt anslagen till Konsumentverket så att det har mer resurser. Vi har också förstärkt anslagen till civilsamhällets organisationer, så att även de kan vara ute med sina tentakler och märka när någonting går fel. Vidare fortsätter vi att fördjupa samverkan inom EU mellan konsumentmyndigheter, så att man kan nå gränsöverskridande verksamheter. Vi har också gett ökat lagstöd till Konsumentverket. Vi jobbar alltså på många fronter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har till uppgift att hantera olyckor, kriser och olika typer av katastrofer. Flera människor i landet har säkert uppfattningen att regeringen just har bjudit dem på en sådan i form av den förre rikspolischefen.

Dan Eliasson har gjort sig känd bland många för att bland annat ha raderat miljoner mejl på Försäkringskassan och förhindrat eller i alla fall försenat införandet av gränskontroller. Han har köpt pr-tjänster för miljoner, och han har även mörkat sexövergrepp under festivaler samt uttalat sympatier för kvinnomördare. Trots allt detta har alltså justitieministern i Sveriges första feministiska regering förtroende för den här mannen. Hur är det möjligt, Morgan Johansson?

Fru talman! Jonas Millard ägnar sig åt att excellera i ryktesspridning. Han kommer med både halvsanningar och helt falska historier. Jag vill här bara markera att jag tycker att det finns en risk med detta: Genom att skruva upp retoriken på det här sättet vet vi inte riktigt var vi så småningom kommer att hamna.

Jag har tagit del av den måttlösa hetsjakt på Dan Eliasson som bland annat Sverigedemokraterna men faktiskt även en del borgerliga partier har ägnat sig åt, och jag tycker att det inger ett djupt obehag att man kan göra på det sättet. Politiker kan angripa politiker, och det ska vi göra. Men politiker ska inte angripa tjänstemän eller myndighetschefer. För det första skadar det statsförvaltningen, och för det andra är det ohyggligt fegt att göra på det sättet. De kan nämligen inte försvara sig.

Jag skulle vilja att vi gick tillbaka till en ordning där vi faktiskt hyfsar debatten på ett bättre sätt.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill naturligtvis egentligen rikta min kritik först och främst mot statsrådet och regeringen, som väljer att tillsätta en sådan person på en myndighet som är så pass viktig och just ska hantera olyckor, kriser och katastrofer. Dan Eliasson har ju sett till att den myndighet han varit chef för har sviktat när det gäller förtroendet, och utvecklingen har gått åt fel håll. Man kan såklart raljera över detta, och man kan använda hårda ord. Men jag tycker ändå att det är viktigt att påpeka att en person som uppenbart visat sig olämplig inte ska få förnyat förtroende.

Fru talman! Jag tror att vi då och då ska stanna upp och fundera över vilken typ av retorik vi använder oss av. Vi ska inte släppa lös den här retoriken i alla avseenden. Ibland måste vi ta ett steg tillbaka och se vilket debattklimat vi i så fall driver fram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Dan Eliasson är en av våra mest erfarna myndighetschefer. Han rekryterades till Migrationsverket av den borgerliga regeringen - av Tobias Billström, moderat. Han utsågs av Ulf Kristersson, också moderat, till chef för Försäkringskassan. Han var den mest kvalificerade kandidat vi hade när vi skulle utse en ny chef för MSB.

Fru talman! Min fråga går till energi- och samordningsministern, eftersom den är av allmänpolitisk karaktär.

Förslaget som regeringen har lagt fram om vinstbegränsningar i välfärden orsakar mycket oro för många skolor och i många kommuner. Kommuner har börjat att göra krisplaner för att kunna hantera konsekvenserna av förslaget.

Jag har frågat flera statsråd om konsekvenserna. Det svar jag har fått är att man inte tror att någon ska behöva lägga ned.

Däremot har det gjorts en utredning av Pricewaterhousecoopers, som är en av världens mest välrenommerade revisionsbyråer. De har räknat på detta förslag och på möjligheterna för företag att överleva med den ekonomiska verklighet som det ger. Deras beräkningar visar att 80 procent av verksamheterna inte skulle kunna överleva ekonomiskt med de förutsättningar som detta förslag ger.

Min fråga till statsrådet är: Vilken konsekvens- och riskanalys har regeringen gjort när det gäller risker för nedläggning av välfärdsföretag och de konsekvenser som det får för välfärden och för kommunerna?

Fru talman! Jag har genom åren ägnat mig åt skolpolitik, inte minst när det gäller regelverk för fristående skolor, och kan konstatera att precis det som Maria Stockhaus nu varnar för har hänt. John Bauer-koncernen är det tydligaste exemplet - en privat ägare kände inte längre att det gick att tjäna pengar och lade därför ned. Kvar stod eleverna och kommunerna och skulle hantera utbildningen.

Detta regelverk har vi nu levt med under 25 års tid. Fördelar finns naturligtvis - det har gett ökad valfrihet och ökad konkurrens och på det sättet kanske också sett till att kommunala skolor blivit bättre.

Men jag begriper mig inte på den borgerliga vurmen för att försvara rätten att ta ut vinster ur skolan. Det är väl inte därför skolan finns? Den finns ju till för elever, för lärare och för att vårt samhälle ska kunna utvecklas.

Det förslag som vi lägger fram handlar inte om att stänga skolor, utan det handlar om att se till att pengarna används till det som de är ämnade för, nämligen elevernas utbildning.

Fru talman! När statsrådet uttrycker sig på detta sätt om att ta ut vinst undrar jag om han har förstått vad detta förslag faktiskt går ut på. Det handlar inte om att ta ut vinst utan om att göra vinst inom ramen för bolagets räkenskaper. Om man ska överleva långsiktigt och kunna hantera oförutsedda utgifter måste man göra vinst.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Om förslaget hade handlat om aktieägare som plockar ut aktieutdelning och om begränsningar av detta skulle resonemanget vara mer rimligt.

Men jag frågar fortfarande: Vilken konsekvens- och riskanalys har man gjort, med tanke på att det kan bli aktuellt med nedläggning för många?

Fru talman! Jag har förhandlat med både moderater och den förra regeringen när det gäller att ta ut vinster. Där var inställningen densamma - att ingenting kunde göras.

När det gäller det förslag som nu finns, med operativt kapital med mera, är själva syftet att pengarna ska gå till att utbilda eleverna. Det är detta som våra skattemedel ska gå till.

Man får göra ett visst överskott för att kunna göra den typen av investeringar, men här har Moderaterna helt uppenbart valt företagen framför eleverna.

Fru talman! Jag vill rikta min fråga till kultur- och demokratiministern.

I lördags var det Förintelsens minnesdag. Jag, statsministern och många andra deltog i en minneshögtid vid Raoul Wallenbergs plats.

Jag mötte då också en del representanter från den judiska minoriteten i Sverige. När man diskuterar med företrädare för den judiska gruppen framgår det väldigt tydligt att de känner en stor oro för exempelvis sina institutioner och för sina skolbarn.

Jag undrar därför vilka åtgärder regeringen här och nu försöker att vidta för att öka säkerheten för den judiska gruppen.

Fru talman! Tack, Hans Ekström, för frågan!

Det är tyvärr så att alla våra fem nationella minoriteter, men särskilt den judiska minoriteten, upplever allt fler och större hot från olika grupper i vårt samhälle.

Några av de kraftfulla insatser vi gör - och detta är ett politikområde som vi kraftigt har ökat finansieringen för - berör möjligheten att göra hågkomstresor för skolelever, säkerhetshöjande insatser vid kulturbyggnader och religiösa platser samt att föra en väldigt tät dialog med det judiska samhället och representanter för detta.

Vi är dock fullt medvetna om att mycket mer kommer att behöva göras. Vi behöver ha en oerhört tät dialog för att säkerställa att det vi gör får önskad effekt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Det är ju också så att två andra av våra nationella minoriteter diskuteras väldigt mycket i dag.

Den ena är den utsatta romska gruppen. Vi ser denna grupps levnadsförhållanden, som sticker ut kraftigt från dem som gäller för befolkningen i övrigt.

Den andra är vår urbefolkning samerna, med de villkor som denna grupp har.

Även här behövs kraftfulla åtgärder för att komma till rätta med gamla fördomar och orättvisa livsvillkor. Vilket arbete pågår här?

Fru talman! Tack vare regeringens ambitioner och prioriteringar samt ett väldigt gott samarbete med Sveriges riksdag, där det finns en bred samsyn om vad som behöver göras och att vi behöver göra det, bereder vi just nu ett arbete som rör ett romskt center. Detta är en del av den romska inkluderingen, där ett flertal myndigheter samverkar - Arbetsförmedlingen, länsstyrelser, kommuner och så vidare.

När det gäller urfolket samerna pågår också en rad arbeten.

Fru talman! Min fråga är ganska enkel och kräver ett ganska enkelt svar. Frågan går till samordningsminister Ibrahim Baylan.

Nu har det gått ungefär två år sedan Ibrahim Baylan tillträdde som ansvarig samordnare för att minska segregationen - en superminister, tror jag till och med att jag läste i en tidning. Regeringen har snart suttit i fyra år.

Jag har en ganska enkel fråga: Kan Ibrahim Baylan nämna en ort i Sverige där segregationen har minskat?

Fru talman! När vi pratar om segregation beror det naturligtvis på hur vi definierar detta ord. Om vi pratar om det som vi har sett i vårt land i fråga om ökade sociala klyftor är det så att vi har sett detta under lång tid. Det är att göra det enkelt för sig att titta bara på dessa tre år.

Vi har under en längre tid sett en lägre sysselsättning, sämre skolresultat och ökad brottslighet i en del av våra orter.

I vissa delar ser vi nu en vändning. Vi ser ökad sysselsättning också i våra segregerade förorter. Vi ser att skolresultaten har börjat att vända uppåt.

Men brottsligheten har fortsatt att öka. Framför allt gäller detta den grova brottsligheten, inte minst det vi har sett i form av organiserad kriminell verksamhet.

Det är därför regeringen har prioriterat straffskärpningar och kraftig uppbyggnad av polisen, inte minst genom att tillföra 7 miljarder kronor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Det kan ju vara jättebra att segregationen eller utanförskapet minskar på en plats. Men för att segregationen totalt sett ska minska gäller det att den då inte ökar lika mycket på en annan plats.

Jag repeterar därför min fråga: Kan Ibrahim Baylan namnge några orter? Jag kan namnge i alla fall några orter där segregationen minskade under den borgerliga regeringen. Kan Ibrahim Baylan namnge en ort där segregationen har minskat under er mandatperiod?

Fru talman! Jag har precis nämnt att sysselsättningen har vänt uppåt, inte minst i en del av våra segregerade förorter. Jag har också nämnt att skolresultaten har börjar att vända uppåt.

Jag är inte lika nöjd med hur brottsligheten ser ut, och därför bekämpar vi den med kraft.

Men att göra som Hanif Bali och titta bara på dessa tre år är att göra det lite enkelt för sig. Man kan också vända på det och undra vad ni gjorde under alla de år som klyftorna växte under den borgerliga regeringen. Ni ökade klyftorna - det är vad som hände.

Fru talman! Även min fråga går till statsrådet Ibrahim Baylan.

Det är ju vida känt att den förra regeringen prioriterade skattesänkningar framför satsningar på det gemensamma. Ordningen är nu en annan. Vi har en statsminister, Stefan Löfven, och en socialdemokratiskt ledd regering som har levererat reform på reform som har gjort vardagen och ekonomin bättre för barnfamiljer, förvärvsarbetare och studenter.

En annan grupp till vars gagn regeringen har levererat många bra reformer, men som är i behov av fler, är de som har byggt upp detta land - jag talar alltså om våra pensionärer.

Många av landets pensionärer, däribland min egen morfar Nils-Erik från Västerås, sitter och följer denna debatt. Därför vill jag fråga statsrådet: Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för landets pensionärer under år 2018?

Fru talman! Jag tackar för frågan. I politiken är vi ibland oense. Det kan man höra inte minst under denna frågestund. Men ofta förstår man ju vad det beror på.

En av de saker som jag har haft väldigt svårt att förstå genom åren är hur vi beskattar människor i det här landet. Med den förra regeringen öppnades en klyfta mellan beskattningen av pensioner och löner. Denna typ av skillnad kan finnas också i andra länder, men då är den nästan alltid till pensionärernas fördel, så inte i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

I slutet av förra mandatperioden betalade pensionärer ungefär en tusenlapp mer i skatt per månad än löntagare med jämförbara inkomster. Detta har denna regering undan för undan förändrat. Den 1 januari 2018 slöt vi klyftan för alla pensionärer som har pensioner upp till 17 000 kronor. Och vi kommer att fortsätta, för det är inte rimligt att ta ut mer skatt av pensionärer än av löntagare.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Det är en glädjande reform som kommer att göra tillvaron bättre för landets pensionärer.

Om vi blickar lite bortom valet i höst, och om statsministern Stefan Löfven än en gång får förtroendet att leda Sveriges regering, vilka utmaningar och åtgärder ser ni inom området för att ytterligare förbättra situationen för landets pensionärer?

Fru talman! Vi är helt på det klara med att vi ska fortsätta att ta bort klyftan för dem med pensioner upp till 17 000 kronor. Målet är att 2020 ska skatt tas ut efter inkomst, inte utifrån om man är pensionär eller löntagare.

Därutöver har vi höjt taket i bostadstillägget för pensionärer. Det hade inte höjts på tio. Vi har även fördubblat tandvårdsbidraget för alla över 65 år.

Poängen med detta, fru talman, är att det spelar roll hur man röstar i valet. Pensionärerna kan lita på att Stefan Löfven kommer att fortsätta att driva en politik som är positiv för dem.

(Applåder)

Frågestunden var härmed avslutad.