Fru talman! Jag står bakom alla Liberalernas förslag men nöjer mig för tids vinnande med att yrka bifall till reservation 5 och reservation 1.
Fru talman! Som många redan har varit inne på är cykling verkligen ett klimatsmart transportsätt. Det är bra för klimatet, bra för folkhälsan och bra för att minska trängsel i bilköer och kollektivtrafik. Jag har själv färska erfarenheter från både Spanien och New York. Det ska vara enkelt att cykla även som turist.
Varför satsas det inte mer på att möjliggöra cykling? Den frågan ställer jag mig ofta. I detta betänkande saknas det konkreta åtgärder, trots att det finns många bra förslag i motionerna. Det finns ett stort engagemang bland många ledamöter både i utskottet och i riksdagen, men det är långt till konkret handling vad gäller beslut. Sverige kan och måste bli bättre - och våga testa nya förslag. Vissa åtgärder, som skyltning och att ändra regelverk, är ekonomiskt sett billiga åtgärder. Det kostar inte så mycket att förändra och förbättra. Allt handlar inte heller om pengar eller att pengar saknas.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cykelfrågor
Kunskapen om cykelplanering är stor i samhället. Det finns många duktiga planerare där ute vars kunskaper vi borde ta till vara. Många cyklister och gångtrafikanter skulle sannolikt uppleva en stor förbättring om de slapp en del av de konflikter som finns. Statliga huvudmän måste samverka med de kommunala huvudmännen både när det kommer till anläggning av cykelinfrastruktur och när det kommer till drift och underhåll. Cykling borde ses som ett eget transportslag och transportsätt.
Här vill jag påpeka att det används olika uttryck men att det handlar om att höja statusen för planering av cykelstråk. Det handlar om status, prioriteringar och att tydliggöra. Det skulle påverka utformningen av cykelinfrastruktur, liksom uppföljningen, finansieringen och planeringen - precis som för all annan form av infrastruktur. Det handlar verkligen om att höja statusen. Det handlar också om lagar och förordningar som ska höja cyklingens status.
Det saknas infrastruktur för att ta till vara den potential som finns i att kunna välja cykeln som transportmedel. Att bygga hållbara livsmiljöer behöver i högre utsträckning möjliggöra för enskilda att kunna välja ett klimatsmart transportsätt. En större andel av bilresorna skulle kunna ersättas med cykel om infrastrukturen i högre utsträckning var anpassad för till exempel pendling. Investeringar för ett ökat cykelpendlande borde prioriteras liksom vi prioriterar andra satsningar.
Jag kan konstatera att det i dag är svårt att spåra specificerade satsningar på cykling, då det saknas bra redovisning av såväl åtgärder som uppföljning. Övriga transportslag har tydliga anslag och tydlig uppföljning. Cyklingen borde få samma status som övriga transport- och trafikslag. Därför tycker jag att det är viktigt att cyklingen tydliggörs i till exempel budgetanslagen, i likhet med de övriga.
Riksdagen fattade beslut om ett tillkännagivande, men regeringen har valt att inte följa det. I detta betänkande anses frågan vara slutbehandlad.
Varför vill inte regeringspartierna höja cyklingens status? Varför ska inte cyklingen betraktas som likvärdig med övriga trafik- och transportslag? Varför?
Det är viktigt att vi får en bra infrastruktur. Trafikverket kan ansvara för riktlinjer för anläggning av cykelinfrastrukturen även när myndigheten inte är väghållare. Trafikverkets ansvar för regionala stråk och förbindelseleder mellan orter är en möjlig lösning när det gäller ansvarsfördelningen för en mer sammanhållen cykelinfrastruktur.
När man cyklar vill man gärna komma fram från A till B. Om man kör bil förväntar man sig detta, och även som cyklist förväntar man sig att komma från A till B. Så är inte alltid fallet - ibland tar stråken slut, och man kommer inte vidare.
När det gäller satsningarna på en sammanhängande cykelinfrastruktur behövs det också moderna riktlinjer. Det ska kunna se olika ut beroende på vilket stråk det är eller om det handlar om pendlingsstråk för cyklister. Det ska vara lätt att hitta, och det ska vara lätt att göra rätt. Därför bör investeringar prioriteras.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cykelfrågor
Regelverket vad gäller trängselavgifternas användning borde ändras så att det även går att vidta cykelrelaterade åtgärder där det är nödvändigt.
Man måste bygga stråk som har en god standard, kvalitet och utformning när man anlägger nytt. Därför bör regelverket för statliga bidrag och medfinansiering till cykelstråk villkoras så att man får en god utformning och en god kvalitet.
I dag delar cyklister och gångtrafikanter ofta utrymme, vilket ibland är väldigt olyckligt. Denna utformning inverkar på säkerheten för båda trafikantgrupperna. Det bör vara säkert både att gå och att cykla, och därför bör man när man anlägger nya stråk separera cyklister och gångtrafikanter där det är möjligt. Dessutom borde cykelbroar naturligtvis ingå i infrastrukturplaneringen.
Fru talman! Det är också väldigt svårt att få tag i mark när man ska anlägga nya stråk - den lagstiftning som underlättar framdragandet av vägar gäller nämligen inte för cykelstråk. Enligt gällande regler kan cykelvägar anläggas inom ramen för väglagen om de är att betrakta som en del av en väganordning. Däremot kan man, enligt väglagen, inte anlägga en cykelled om den saknar samband med en väg.
Detta hindrar och stoppar möjligheten att anlägga cykelstråk. Nuvarande regler innebär att Trafikverket i dagsläget bara har möjlighet att få markåtkomst genom vägplaner eller genom frivilliga avtal. Om kommunerna inte använder sig av detaljplaneinstrumentet är det enda alternativ som återstår att frivilligt teckna avtal, och vi vet att detta inte fungerar överallt. Konsekvensen blir att det inte blir något cykelstråk. Det nuvarande systemet fungerar inte.
Det borde vara både ett statligt och ett kommunalt intresse att anlägga sammanhängande stråk för gångtrafikanter och cyklister, liksom man gör för övriga trafikslag. Det behövs därför nya lösningar för att kunna möta behovet av tillgång till mark för planering av infrastruktur.
Fru talman! Hur kommer framtidens cykling att se ut? Det finns lastcyklar. Det finns trehjulingar för vuxna. Det finns, som nämnts, elcyklar samt cyklar med släp. Detta innebär att kraven på vilken typ av infrastruktur vi anlägger kommer att öka. Därför måste vi finnas med i denna diskussion och se över hur vi anlägger de nya stråken, så att de också passar för framtidens cyklister.
Det behövs olika åtgärder för att göra cyklingen mer attraktiv, för det ska vara lätt att göra rätt. En åtgärd som skulle underlätta för cyklisterna är till exempel att färgsätta banorna, så att man vet var man cyklar och var man ska ta sig fram. Detta skulle underlätta för cyklisterna att göra rätt.
Dagens trafikregler är snåriga och bidrar inte alltid till ökad trafiksäkerhet. Detta gäller bland annat i gatukorsningar. Det vore välkommet om cyklister gavs prioritet, exempelvis genom allgrönt, som innebär att en korsning kan utformas så att cyklister från alla håll kan få grönt ljus och släppas på samtidigt. Det ska vara enklare att passera korsningar, och framkomligheten ska öka.
Det finns många länder som går före och som har testat olika lösningar vad gäller trafikregler. Där tycker jag att Sverige har mycket att lära. Det är också så att VTI våren 2014 presenterade en rapport om framkomlighet som påverkas av exempelvis vägarbeten.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cykelfrågor
De regeländringar som är viktiga handlar bland annat, som har nämnts tidigare, om att man inte ska behöva cykla på vägrenen.
Det handlar också om det regelverk som gäller för att köra om cyklister. Jag var nyligen i ett land och testade denna regel. Jag cyklade där det fanns ett regelkrav på att en bil som kör om en cyklist måste hålla en och en halv meters avstånd. Det fungerade utmärkt.
Sedan satte jag mig i en hyrbil och körde samma stråk. Jag körde förbi cyklisterna med en och en halv meters marginal. Denna regel påverkar faktiskt hur trafiken fungerar, för man gör inte omkörningar förbi en cyklist om man riskerar ett möte.
Regeln fungerar. Den är praktisk och tydlig. Varför inte testa detta regelverk i Sverige? Det kostar ingenting, utan det handlar om skyltning. Det skulle vara ett bra sätt att pröva att öka trafiksäkerheten.
Fru talman! Vi har också ett dilemma med kombinationsresor. Hur ser framtidens mobilitet ut? Ska jag kunna cykla en del av sträckan, byta till kollektivtrafik och kanske fortsätta med hyrcykel? Det är otroligt viktigt att vi börjar att fundera på mobilitet från A till B och att man kan resa smart och cykla delar av sträckan. Det vore en välgärning att se till att i alla fall kollektivtrafiken medgav att man kunde ha med sig cykel eller att man kunde växla över till en hyrcykel.
Jag noterar att barns cykling minskar ganska drastiskt. Det är färre barn som cyklar i dag än tidigare. Det vore väl viktigt att satsa på att skapa bra och säkra stråk, så att barnen lär sig att cykla? Det skulle också vara en insats för folkhälsan. Men även här gäller det att planera infrastrukturen så att barnen tar sig fram till skolan eller förskolan.
Fru talman! Cykling är också en frihetssymbol. Jag noterar att även om vi i Sverige kan cykla finns det faktiskt länder där kvinnor inte får cykla. Det ger för mycket frihet att sätta sig på en cykel och då kunna röra sig ganska långa distanser. Därför är det förbjudet med cykling för kvinnor i vissa länder. Jag tycker att det är viktigt att påminna om detta och att påpeka i Sverige hur viktig denna frihet är. Cykling är en frihets- och jämställdhetsaktivitet.
Fru talman! Det är roligt att cykla, men det ska vara säkert. Det är också viktigt att ge många fler möjlighet att cykla. Här har riksdagen en jätteviktig roll att spela. Ofta får man höra att det är kommunernas ansvar att ordna sådana möjligheter. När jag cyklar till riksdagen cyklar jag genom tre kommuner. Dessa tre kommuner måste samverka för att jag ska komma fram. Detta visar på potentialen att möjliggöra för fler att få uppleva friheten av att cykla.
(Applåder)
