Återrapportering - 2017-11-23

Återrapportering från socialt toppmöte om rättvisa jobb och tillväxt

Fru talman! I fredags genomfördes toppmötet för rättvisa jobb och tillväxt i Göteborg. Det var ett svenskt initiativ där jag tillsammans med EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker stod som värd för mötet. Efteråt hölls ett lunchmöte med diskussion om utbildnings- och kulturfrågor under ledning av Europeiska rådets ordförande Donald Tusk.

I år är det 20 år sedan de sociala frågorna diskuterades senast på stats och regeringschefsnivå i EU, vid ett sysselsättningstoppmöte i Luxemburg. I Göteborg var det därför många som framförde sin uppskattning av att dessa frågor nu fördes upp på den högsta politiska nivån i EU igen.

Tillsammans med EU-institutionerna, arbetsmarknadens parter, företrädare för civilsamhället och studenter och många andra diskuterade EU:s stats- och regeringschefer hur EU:s sociala dimension kan stärkas som en viktig del av det framtidsarbete som nu genomförs i Europeiska unionen.

Även företrädare för riksdagspartierna var på plats, varav några finns här i kammaren i dag. Under mötet ordnades tre parallella och webbsända sessioner med följande teman: möjligheten att komma in på arbetsmarknaden, villkoren på marknaden och stöd i omställningen när man blir av med jobbet.

Det öppna och dynamiska formatet i sessionerna gav bra och konkreta diskussioner där deltagarna fick möjlighet att lyfta upp olika erfarenheter och perspektiv. Vid mötet undertecknades också pelaren för sociala rättigheter av kommissionens ordförande Juncker, Europaparlamentets talman Tajani samt ordförandeskapet i Europeiska unionens råd genom Estlands premiärminister Ratas.

Pelaren är ett viktigt steg för ett mer socialt Europa. Den listar 20 principer och rättigheter som behövs för att arbetsmarknaden och välfärdssystemen ska vara rättvisa och välfungerande, till exempel jämställdhet, kompetensförsörjning och rättvisa arbetsvillkor.

Pelaren fokuserar på medborgarnas intressen och innebär ett åtagande för alla medlemsländer att sörja för sina medborgare, men den innebär ingen maktöverföring till Bryssel utan respekterar medlemsstaternas kompetens. Varje medlemsland får självt avgöra på vilket sätt pelarens principer ska genomföras.

Fru talman! För mig är det självklart att svenska löntagare inte ska förlora jobbet eller få sämre villkor på grund av osjyst konkurrens från andra EU-länder. För mig är det självklart att våra ungdomar måste få rätt kompetens för att kunna komma in på arbetsmarknaden. För mig är det självklart att vi måste ge ett aktivt stöd till dem som behöver ställa om till framtidens jobb.

EU har länge fokuserat på att ta bort handelshinder och underlätta rörlighet. Det är bra, men det räcker inte. Vi måste också bry oss om människors villkor. De som arbetar är faktiskt de som bygger samhället. Nu är det ett bättre läge att fokusera mer på just dessa frågor. Nu växer insikten hos allt fler att vi möter människors oro bäst genom att förbättra arbets- och levnadsvillkor, inte genom att försämra dem. Det är också så vi ökar folks tillit till EU och dess institutioner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från socialt toppmöte om rättvisa jobb och tillväxt

I fredags fick EU:s stats- och regeringschefer för första gången på mycket länge ägna just dessa frågor odelad uppmärksamhet. Jag är stolt över att det är just Sverige som var initiativtagare till en samling om detta.

Resultatet av diskussionerna kommer nu att sammanfattas i en kort rapport som jag tillsammans med kommissionens ordförande ska presentera. Rapporten kommer att utgöra ett bidrag till Europeiska rådets diskussion om just den sociala dimensionen av framtidsfrågorna i december.

Bulgarien kommer att driva dessa frågor vidare under sitt ordförandeskap under det första halvåret 2018, till exempel när det gäller genomförandet av den europeiska terminen. Där kan vi redan nu se att principerna inom den sociala pelaren får en central plats.

Fru talman! Under lunchen summerade vi förmiddagens resonemang. Sedan fortsatte vi med en diskussion om utbildningens och kulturens roll för jobb och tillväxt. Diskussionen kretsade främst kring de möjligheter som ligger i att utveckla, fördjupa och bredda det framgångsrika Erasmusprogrammet. Det är viktigt att vi kan fortsätta att utveckla rörligheten för våra studenter. En del i det handlade om hur vi kan öka samarbetet mellan olika universitet runt om i Europa.

Men som vanligt är det prioriteringar, då stötestenen är finansiering. Hur ett eventuellt utvecklat Erasmusprogram skulle kunna se ut kommer därför att kunna avgöras först i förhandlingarna om nästa långtidsbudget.

Som bekant fattades inga beslut under detta möte, men jag förväntar mig att dessa frågor kommer att lyftas fram också i samband med nästa Europeiska råd.

Fru talman! Detta var återrapporten från fredagens toppmöte för rättvisa jobb och tillväxt i Göteborg.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka statsministern för återrapporten.

Jag tänkte ta min utgångspunkt i lunchdiskussionerna, som hade fokus på kultur- och utbildningspolitiken. Det var en informell diskussion, och inga beslut togs.

Detta är en ny form av möten som Donald Tusk presenterade inför detta toppmöte. Då är det viktigt att se det i sitt perspektiv. Det skulle ha en informell status, och det skulle inte fattas några formella beslut. Men slutsatserna, eller det som man diskuterade, skulle i framtiden kunna komma in i den europeiska politiken.

Då är en viktig fråga kopplad till förankringen till i detta fall riksdagen och EU-nämnden. Jag skulle därför gärna vilja höra statsministerns syn på hur man framöver, om det ska vara fler sådana möten, ska se till att säkerställa förankringen i Sveriges riksdag.

Kopplat till det har jag läst i kommentarer att statsministern före toppmötet var kritisk till att man på dessa informella möten skulle lyfta frågor till högre ort när det handlar om just dessa delar. Jag undrar om statsministern står fast vid den ståndpunkten.

Detta handlar också om frågor med tydlig nationell kompetens, där det är nationerna runt om i Europa som i första och sista hand har hand om just utbildnings- och kulturpolitiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från socialt toppmöte om rättvisa jobb och tillväxt

Fru talman! Det antogs inga slutsatser och togs inga beslut - precis som Fredrik Christensson säger.

Vi har den ordningen att när det ska fattas beslut, och när regeringen ska ge uttryck för om ett beslut är okej eller inte okej, ska det naturligtvis förankras i Sveriges riksdag. Så måste det vara. Men när vi skulle ha mer lösa diskussioner - vi visste exempelvis inte vad som skulle tas upp när det gäller just utbildningsfrågorna - fattades det därför inga beslut. Det var till exempel en lös diskussion, som jag sa, om utvecklingen av Erasmusprogrammet. Det är ändå så att vi gärna vill ge våra studenter bra möjligheter genom Erasmusprogrammet. Många har hittills fått möjligheter genom det. Om det ska bli någon förändring, någon utökning eller fördjupning av det kommer det att ske i samband med att vi antar nästa fleråriga budget. Den frågan kommer inte upp i skarpt läge förrän då.

Jag tycker att det är bra att man också har möjlighet att sitta ned och diskutera lite mer informellt och kunna lyfta fram olika perspektiv utan att det för den skull måste fattas ett beslut.

Dessa frågor finns sedan tidigare med i fördrag och så vidare. Det är mycket tydligt i till exempel ingressen till den sociala pelaren att EU också har en uppgift när det gäller dessa frågor. Men det finns en mycket tydlig beslutskompetensfördelning när det gäller vad medlemsstaterna gör och vad som eventuellt kan falla på EU.

I den meningen tycker jag att det är bra att det förs en informell diskussion. Det fattades inga beslut, och det är precis så det är.

Fru talman! Jag tackar statsministern för svaret. Jag delar hans uppfattning om att det är oerhört viktigt att öka studenternas rörlighet i Europa. Det råder det inga tvivel om.

Detta var en ny form av möten och ledarskapsagenda som Donald Tusk har presenterat. Inför mötet lyfte han fram att det inte skulle fattas några formella beslut, men att det skulle vara politiskt vägledande. När det är diskussioner som är politiskt vägledande om frågor som kommer att tas upp igen undrar jag på vilket sätt statsministern anser att det finns behov av att involvera riksdagen redan tidigare, med tanke på att Donald Tusk just har presenterat att detta kommer att vara återkommande inom andra områden också, som jag har uppfattat det.

Fru talman! Inför detta toppmöte, som föregick lunchdiskussionen, hade vi information till EU-nämnden. Vi är överens om att det ska vara samråd med EU-nämnden när det ska tas beslut och när det ska anges någon inriktning eller någon position. Då går regeringen till riksdagen och samråder för att få stöd för sina ståndpunkter. Det gjorde den förra regeringen också.

Men jag tycker ändå att det är en bra ordning att man ibland kan sätta sig ned och fundera på det som ligger en bit längre bort utan att behöva fatta beslut. Exempelvis tycker vi att Erasmusprogrammet har varit bra, och det kan bli fråga om att diskutera en utveckling av det. Men det kommer att ske först när nästa fleråriga budget ska antas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från socialt toppmöte om rättvisa jobb och tillväxt

Fru talman! Jag lyssnade på Litauens president, Dalia Grybauskaite, när hon talade i Göteborg. Hon var mycket upprörd över att svenska arbetare kan arbeta på en arbetsplats där de har kollektivavtal, sjysta löner, sociala rättigheter, får pension och så vidare, medan litauiska arbetare står där och gör samma jobb men får en tredjedel av lönen och inte har några rättigheter. Hon frågade sig om det ska vara på det viset. Och så ska det inte vara.

Men en social pelare, Stefan Löfven, löser väl inte denna problematik på arbetsmarknaden, att vi har en arbetsmarknad som är tudelad och att vi har social dumpning i Europa? Däremot skulle ett socialt protokoll kunna lösa det, nämligen att det ställs krav på att de som kommer hit och utför tjänster är välkomna men att samma lagar, samma regler och samma löner ska gälla för dem som är utstationerade här som för svenska arbetare.

Jag vill veta om Stefan Löfven lyfte fram frågan om ett socialt protokoll.

Jag skulle också vilja ta upp frågan om att det är någonting som skorrar lite falskt när man lyssnar på högtidstalen från det sociala toppmötet i Göteborg. Å ena sidan ska de sociala rättigheterna stärkas, och arbetsrätten och kollektivavtalen ska förstärkas och gälla. Men å andra sidan har vi ett alltmer kluvet Europa. Vi har till exempel Emmanuel Macron i Frankrike som har gått i strid mot fackföreningsrörelsen och urholkar de fackliga rättigheterna, gör det lättare att kringgå kollektivavtal och gör det lättare att sparka arbetare.

Därför vill jag fråga Stefan Löfven: Hur går detta ihop, att man å ena sidan kan omhulda den sociala dimensionen och pelaren, och å andra sidan på hemmaplan kan riva upp samma rättigheter som man i Göteborg säger sig värna om?

Fru talman! Det är just frågan om lika lön för lika arbete som vi driver, och det är därför vi har tagit striden om utstationeringsdirektivet. Ett förändrat utstationeringsdirektiv gör det möjligt för svenska parter att här i Sverige stå upp för kollektivavtal så att även den som kommer hit, också på tillfälligt arbete, får samma lön och villkor. Det är alltså precis den frågan utstationeringsdirektivet adresserar.

När det gäller den sociala pelaren och ett socialt protokoll är det så här: Ett socialt protokoll kommer inte upp på dagordningen förrän man ändrar fördraget. Jag har sagt tidigare att det just nu inte är det som är det viktigaste. Om en sådan diskussion hade kommit upp hade man naturligtvis kunnat diskutera det, men nu är det inte så. Det är inte aktuellt att förändra fördraget. För mig är det inte heller det viktigaste nu, utan för mig är det viktigaste att få ett fokus på de sociala frågorna.

Om man läser igenom vad som står i pelaren ser man att det är ett åtagande medlemsländerna nu gör, såväl när det gäller tillträde till arbetsmarknaden så att fler ungdomar och fler kvinnor kommer in på arbetsmarknaden som när det gäller jämställdhet på arbetsmarknaden, utbildningsmöjligheter och social trygghet i övrigt. Medlemsländerna får dock själva avgöra hur de vill göra detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från socialt toppmöte om rättvisa jobb och tillväxt

När vi nu får in detta i terminen tar jag hellre det steget än väntar på en fördragsförändring som kommer om x år. Då börjar vi marschen mot en bättre arbetsmarknad i stället för att sitta och vänta på en fördragsförändring som kanske tar jag vet inte hur lång tid. Någonstans måste man börja, och jag tänker inte stå här och säga att det väl var eländigt att vi bara fick till en social pelare. Det är det som är det möjliga nu, och då gör jag hellre det än ingenting. Jag tycker att vi ska ta hem det som en framgång.

Hur varje land sedan vill göra detta och vilken väg man vill välja får man faktiskt själv ta ställning till. Macron har en övergripande syn där han vill stärka kollektivavtalets roll. I övrigt tänker jag inte gå in på den franska diskussionen.

Fru talman! Jag tycker också att det är bra att EU:s ledare för en gångs skull talar om annat än konvergenskriterier, konkurrens, marknadsregler och så vidare. Vi i Vänsterpartiet sa att detta var ett viktigt toppmöte; det är bra att de sociala frågorna diskuteras.

Det måste dock vara lite mer än bara diskussioner. Statsministern säger att han kommer att vara beredd att stödja ett socialt protokoll den dagen ett sådant lyfts fram, men det kanske är just det som är Sveriges roll i det hela - att lyfta fram frågan om att det inte bara är fri etableringsrätt som ska gälla utan att det också kommer vissa skyldigheter med det, nämligen att man ska respektera ländernas lagstiftning, deras avtal och självklart deras löner.

Så fungerar det inte i dag, Stefan Löfven. Vi har social dumpning i Europa och även i Sverige, och det ändras tyvärr inte med den sociala pelaren. Man måste i stället kräva lite mer, och det hoppas jag att statsministern kommer att göra.

Fru talman! Jag tycker att det är så vanligt att man å ena sidan säger att detta väl är bra men å andra sidan säger att det inte är bra. Någon gång får man bestämma sig och ta ett kliv. Nu är det detta vi kan göra - det är det som är möjligt - och då tycker vi att det är bättre att vi gör det. Sedan får vi se. När en diskussion om fördraget möjligtvis kommer har vi en helt annan spelplan.

Att detta är en förbättring anser jag definitivt. Man kan inte både säga att det är bra och att det inte är bra. Jag tycker att det är ett steg i rätt riktning. När jag läste igenom pelaren och såg den första gången tyckte jag att detta är bra. Det är bra att vi tar det här steget. Längre fram är det andra steg som ska tas, men jag tycker att vi någon gång också måste säga att vi tar steg framåt. Man kan inte bara vara missnöjd med att man inte fick det perfekta; någon gång måste man också vara lite nöjd med att ta ett steg i rätt riktning.

Den sociala pelaren är ett steg i rätt riktning. Nu har vi fått upp dessa frågor högst upp på dagordningen, och de ska följas upp hela tiden under terminen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från socialt toppmöte om rättvisa jobb och tillväxt

Fru talman! Tack för rapporteringen, statsministern! Jag var också med på det sociala toppmötet, och det var intressant att lyssna på de olika stats- och regeringscheferna och deras syn på detta. Det gav en lite mer balanserad bild av att det inte är så enkelt att genomföra alla de 20 principerna och rättigheterna som finns med i den sociala pelaren.

Man blir dock lite brydd över att statsministern ibland säger att det inte togs några beslut när han å andra sidan säger att detta är ett åtagande. I beslutet om pelaren står det om rätt till utbildning, rätt till stöd för att hitta sysselsättning, rätt till skälig arbetslöshetskassa och minimiinkomst och så vidare. Samtidigt ser vi frågan om vem som ska fatta besluten om vår socialpolitik framöver, och där känner jag trots allt en oro för en ökad överstatlighet.

Jag skulle vilja referera till Nils Karlson, vd på Ratio - Näringslivets forskningsinstitut. Han säger: De som eventuellt tror att den sociala pelarens principer och rättigheter bara är tom symbolpolitik som inte behöver tas på allvar begår två misstag. Det första är att EU-domstolens självständiga roll historiskt har bevisat att man kan utveckla en praxis när det gäller rättighetsfrågor. Det andra misstaget är att man underskattar betydelsen av symboler och retoriska figurer. När dessa rättigheter har etablerats i det politiska språkbruket är utvecklingen svår att vända, och sannolikt är det också det som är syftet.

När Storbritannien nu är på väg att lämna EU ser vi att många stater vill få gemensamma arbetslöshetsförsäkringar på EU-nivå, gemensamma arbetsförmedlingar och en gemensam arbetsmarknadspolitik. Nu finns också ett förslag om en arbetsmarknadsmyndighet. Är detta rätt väg? Hur ska statsministern agera gentemot det tryck för ökad överstatlighet som nu kommer?

Fru talman! Det är helt korrekt att detta inte är särskilt enkelt att genomföra. Det är komplext, så det kommer att ta sin tid. Men varje tusenmilafärd börjar med ett steg, så någonstans ska man börja.

De sociala frågorna har ju funnits med i fördraget sedan tidigare. Det refereras till dem exempelvis i fördraget om Europeiska unionen och i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Där finns frågorna redan med - det ska göras sociala framsteg, vi ska undvika social utslagning, vi ska bekämpa social utestängning och så vidare. Det är alltså ett uppdrag som EU redan har.

Min poäng är att pelaren inte förändrar någon beslutskompetens. Det finns det som redan finns på EU-nivå, och sedan har medlemsstaterna sin kompetens. Tvärtom är det så att man i pelarens inledning flera gånger tar upp hänsyn till skillnader i nationella system. Subsidiaritetsprincipen gäller, pelaren ska komplettera den nationella politiken och så vidare. Det är själva ingressen till pelaren, och det är tydliga skrivningar om hur vi ser på de sakerna.

Under toppmötet i Göteborg fattades inga beslut. Pelaren hade sin egen process, och den var klar före mötet. Den undertecknades under toppmötet, men processen var redan klar. Där står det som sagt väldigt tydligt vilka som ska fatta beslut.

När det gäller att pelaren inte skulle ha någon betydelse är det ju ingen som tar fram detta och jobbar med det för att det inte ska ha någon betydelse. Det är klart att det ska ha betydelse. Det är hela min utgångspunkt. EU har ägnat all tid åt marknaden, kapitalmarknaden, fri rörlighet och så vidare - som jag i grunden tycker är bra. Men den sociala dimensionen saknas, och det finns ingen tillit till ett europeiskt projekt om det inte också väldigt tydligt faktiskt är människornas väl och ve det är till för. Då ska de sociala frågorna upp på dagordningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från socialt toppmöte om rättvisa jobb och tillväxt

(Applåder)

Fru talman! Jag vet faktiskt fortfarande inte vart regeringen och statsministern är på väg när det gäller sociala frågor och vem som ska fatta besluten. Ska de fattas i Sverige eller i EU?

Svenskt Näringsliv har skickat mejl till oss politiker här, och där skriver man att man ser en oro för en utveckling som riskerar att beskära det nationella självbestämmandet och de sociala parternas autonomi och att det hotar den svenska partsmodellen. Ser inte statsministern att det finns en oro att vi kommer att tvingas ha en annan när det nu står om minimilöner och annat? Man skriver också att den sociala pelaren inte är rättsligt bindande men att den redan genererar flera lagstiftningsförslag.

Därför är det väl ändå dimridåer statsministern står här och lägger ut? Han säger: Den har ingen betydelse, men den kommer att ha betydelse. Vi kommer att få förslag, men vi kommer att fatta alla beslut själva. Det är totalt omöjligt att förstå vart regeringen är på väg i den här frågan. Vill ni ha mer överstatlighet eller inte, statsministern?

Fru talman! Jag ska försöka igen. Jag vill att löntagare på den europeiska arbetsmarknaden ska ha sjysta villkor. Jag tycker att det är viktigt.

Svenska jobb ska inte försvinna på grund av osund konkurrens. Svenska villkor ska inte behöva försämras på grund av osund konkurrens. Jag tycker att kvinnor ska ha större delaktighet på arbetsmarknaden och att fler ska komma i arbete. Jag tycker att ungdomar behöver komma i arbete. Jag tycker att vi behöver hjälpa dem som blir utan arbete att komma tillbaka i arbete. De flesta kanske inte ens får en utbildning, utan det förutsätts att man ska ta morgondagens jobb med gårdagens utbildning. Det håller inte.

Vi måste få en väldigt tydlig social dimension i detta, men den här pelaren förändrar inte beslutskompetensen. Det är mitt budskap. Där har det inte skett någonting. Det som EU har att göra kan EU göra, och det som medlemsstaterna har att göra är oförändrat. Men jag vill ha en mycket tydligare social dimension.

(Applåder)

Fru talman! Tack, statsministern, för redogörelsen!

Vi moderater är inte emot sociala frågor, men vi är emot överstatlighet i sociala frågor. Vi anser att EU måste vara relevant och fokusera på sina huvudsakliga uppgifter, och dit hör inte en EU-gemensam föräldraförsäkring eller harmoniserade socialbidrag.

Vi har från Moderaterna upprepade gånger varnat för de långtgående konsekvenser som en social pelare får inom ett område som vi moderater anser ligger inom den nationella kompetensen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från socialt toppmöte om rättvisa jobb och tillväxt

Statsministern har inte visat någon som helst oro för vad en pelare kan leda till. Han har gång på gång sagt att han inte vill se överstatlighet utan att det är upp till varje medlemsstat hur man uppfyller pelarens målsättningar.

I kontrast till detta sa kommissionens ordförande på toppmötet i Göteborg att den sociala pelaren inte är någon diktsamling utan ett program för handling. Han var tydlig med att kommissionen kommer att göra allvar av pelarens målsättningar genom att föra fram EU-lagstiftning inom detta område.

Vid statsministerns och kommissionens ordförandes gemensamma presskonferens nämnde Juncker särskilt uppdateringen av föräldraledighetsdirektivet med fyra månaders kvoterad föräldraförsäkring. Han nämnde också vikten av en särskild budget för sociala frågor inom EU.

Dessa två beskrivningar av den sociala pelaren skiljer sig åt markant, så jag undrar vems beskrivning som är korrekt - statsministerns eller kommissionens ordförandes?

Fru talman! Det kan vara både och. Det är klart att detta är ett program för handling. Det ska inte vara någon diktsamling, utan hela poängen är att vi ska höja ambitionen vad gäller de sociala frågorna.

Jag hör hela tiden från några ledamöter här inne att de inte är emot de sociala frågorna och att de tycker att det är intressant, men jag hör aldrig några förslag på hur det ska gå till. Aldrig hör jag det, utan jag hör bara en massa tekniska och formella invändningar om det ena eller det andra.

Jag ber er än en gång att läsa ingressen till den sociala pelaren. Det står fyra eller fem gånger att det inte handlar om något övertagande av mer makt. Det står om subsidiaritetsprincipen och att det rör sig om komplement till de nationella reglerna. Detta kan man diskutera hur länge som helst, men jag ber er att läsa det.

Jag vill också fråga var i denna pelare Ulrika Karlsson, i detta fall, ser att det står att mer beslutskompetens ska tas över. Var står detta? Varifrån kommer dessa farhågor?

Jag säger att det inte kommer att bli någon förändrad beslutsordning mellan EU och medlemsstaterna. Jag tycker att det är bra - EU har redan en viss beslutskompetens på området. Det så kallade upplysningsdirektivet, som ska ge arbetstagarna bra skriftlig information om det anställningsförhållande de går in i, är en regel som har funnits sedan 1991.

Det är alltså inget nytt att EU har beslutskompetens i dessa frågor, men ingen ytterligare beslutskompetens ska flyttas till EU och till Bryssel. Det är det som jag försöker att säga, och där är jag och Juncker helt överens.

Jag vill dock att det ska bli ett program för handling. Det är därför jag vill att det ska in i terminen, så att vi följer upp dessa frågor likaväl som vi följer upp den ekonomiska utvecklingen. Jag tycker att det är nog så viktigt med den sociala delen och att människor kan känna någorlunda social trygghet och se ljust på framtiden i stället för att hela tiden vara rädda för framtiden, för det skulle vara det sämsta vi kan åstadkomma.

Fru talman! Det råder uppenbarligen delade meningar om hur toppmötet och den sociala pelaren ska tolkas, vilka konsekvenserna ska bli och hur det hela ska följas upp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från socialt toppmöte om rättvisa jobb och tillväxt

Kommissionen har varit tydlig med hur man vill gå vidare med pelaren. Redan nu finns förslag om en europeisk arbetsmarknadsmyndighet, och i kommissionens arbetsprogram för nästa år, 2018, säger man att man kommer att presentera ett åtgärdspaket för sociala frågor.

Vi kommer alltså att få en rad förslag på EU-lagstiftning inom det sociala området. Frankrikes president Macron har varit tydlig med att han vill ha lagstadgade minimilöner i varje EU-land, vilket skulle skära rakt in i den svenska modellen.

Beskrivningen av pelaren och dess konsekvenser skiljer sig alltså åt markant, så jag frågar än en gång: Vems beskrivning är korrekt - statsministerns eller Macrons?

Fru talman! Jag vet inte hur länge vi kan fortsätta den här diskussionen. Nu kom ett nytt färdigskrivet inlägg, som inte tar någon som helst hänsyn till vad jag säger. Det blir ganska svårt att diskutera då.

Det är fullständigt klart att den sociala pelaren inte förändrar någon beslutskompetens mellan EU och medlemsstaterna. Jag ber också om att - någon gång - få ett svar på vad i den sociala pelaren som pekar på något annat.

Fru talman! Tack, statsministern, för återrapporteringen från det sociala mötet i Göteborg!

Utifrån den återrapportering som vi har fått i kammaren i dag samt utifrån medierapporteringen kan jag konstatera att det är tydligt att statsministern och regeringen i mångt och mycket kryper för EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker i denna fråga, vilket jag som nationalkonservativ ledamot i Sveriges riksdag finner högst beklagligt.

Vi har tidigare haft ett LO-förbund som har drivit frågan om Lavaldomen väldigt hårt. Vi har haft en fackföreningsrörelse i det här landet som väldigt tydligt har stått upp mot lönedumpning, inte minst i bygg- och transportsektorn.

Men vi har i dag en socialdemokratisk statsminister i form av Stefan Löfven som gång efter annan ger fagra löften - här i kammaren får vi höra vackra och fina ord - men som i praktiken sviker de svenska löntagarna och som i praktiken ser till att vi får alltmer social dumpning, både i Europa och här i Sverige. Inte minst har vi situationen med Rumänien och Bulgarien - vi ser tiggarna överallt i hela vårt avlånga land.

Nu ser vi även en social pelare, som trots det som Stefan Löfven står här och säger förflyttar mer makt på det sociala området från Sverige och Sveriges riksdag till anonyma och icke folkvalda byråkrater i Bryssel. Detta är förskräckligt och högst beklagligt.

Varför vill Stefan Löfven inte sätta ned foten i det här fallet? Varför vill Stefan Löfven inte ta ansvar för Sverige och för den svenska modellen? Varför vill Stefan Löfven flytta över mer makt till Bryssel? Precis som Moderaterna var inne på säger Jean-Claude Juncker och Stefan Löfven två helt olika saker på det sociala området vad gäller den sociala pelaren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från socialt toppmöte om rättvisa jobb och tillväxt

Fru talman! Jag blir något förvånad när Pavel Gamov från Sverigedemokraterna ska lära mig om fackföreningsrörelsen.

(Applåder)

Denna retorik är bara floskler - det kommer inget underbyggt. Nu ber jag även Pavel Gamov att svara på vad det är i denna sociala pelare som flyttar över kompetens från medlemsstaterna till Bryssel. Ni måste någon gång bevisa vad det är som gör detta. Använd inte tom retorik och floskler, utan säg mer bestämt vad det är i den sociala pelaren som flyttar över mer makt!

Sverige driver dessa frågor och behöver inte krypa - vi är överens. Alla de medlemsstater som har antagit denna pelare är överens. En del medlemsstater har socialdemokratiska ledningar medan andra har borgerliga, konservativa eller liberala ledningar, men vi är överens om att detta är en dimension som måste in.

Hoppet hos medborgarna och löntagarna måste öka. Det kan inte bara handla om en marknad och en penningmarknad och om varor och tjänster, utan det måste också handla om människor. Det är detta som den sociala pelaren adresserar. Det initiativet tog vi, och vi gjorde det tillsammans med kommissionens ordförande därför att vi har samma syn på detta.

Vi ska vara stolta i Sverige när hela Europa kommer hit. Inte bara stats- och regeringschefer utan även arbetsmarknadens parter, civilsamhället, akademin och studenter kommer hit, eftersom de ser ett behov av detta. Det här är helt nödvändigt.

Men vad möts man av här i Sveriges riksdag och av Sverigedemokraterna? Jo, en tom retorik som dessvärre inte är underbyggd av ett enda fakta.

Fru talman! Det är klart att jag, Pavel Gamov, som nationalkonservativ ledamot av Sveriges riksdag ska lära fackpampen Löfven om dels svensk fackföreningsrörelse, dels svenska språket. Det heter "ett faktum", herr statsminister.

Vi har social dumpning i Sverige och i Europa. Det gäller inte minst inom bygg- och transportsektorn. Vi har social dumpning i Sverige och i andra västeuropeiska länder när det gäller tiggarna, romerna, från Rumänien och Bulgarien. Trots att statsministern har varit i regeringsställning i över tre år har ingenting gjorts mot detta.

I stället kryper Stefan Löfven för federalisten Juncker och flyttar över alltmer makt till Bryssel och till icke folkvalda byråkrater och lobbyister. Detta är en skam för Sverige.

Grodan kokas långsamt - självklart är det så. Det börjar med detta, men vi vet att i och med den nya fördragsändringen efter Europaparlamentsvalet 2019 kommer det här att lagstadgas i fördraget.

Fru talman! Nu börjar man känna igen Sverigedemokraterna. Nu är orden på riktigt. De vill och tror att man kan vara populistisk och tala om löntagares väl och ve. Samtidigt kallar man företrädare för fackliga organisationer för fackpampar. Eller är det möjligtvis bara statsministern som är fackpamp? Har Sverigedemokraterna den här synen på fackliga företrädare, att de är fackpampar?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från socialt toppmöte om rättvisa jobb och tillväxt

Jag hörde inget svar på hur beslut flyttas över till Bryssel i den sociala pelaren. Jag tror att det beror på att Pavel Gamov över huvud taget inte finner några sådana tecken. Men det här passar i Sverigedemokraternas retorik, vilket är beklagligt.

Fru talman! Och så säger man att det aldrig hettar till i den svenska riksdagen! Det här var intressant.

Tack, statsministern, för redogörelsen! Låt mig också säga tack för senast! Jag hade nämligen förmånen att få vara med på toppmötet i Göteborg.

Liberalerna delar regeringens syn på behovet av en social pelare. Därför har vi hela tiden varit med på den linjen. Jag tror grunden till det är att Liberalerna är det mest EU-vänliga partiet här i kammaren och att vi tror på den fria rörligheten.

Just för att vi tror så mycket på ett starkt EU och på att Sverige ska vara starkt i detta EU tycker vi att tiggarna, som vi hörde redogöras för tidigare och som sitter utanför butikerna, är ett gravt underbetyg till det EU som vi hittills har sett. Därför är jag glad över att vi fick möjligheten att skriva en social pelare. Men nu kommer vi till nästa krux, och det är att omsätta den till verkstad och till handling.

Vi kan nog enas om en punkt, som vad jag kan minnas nog har varit en stående punkt under denna mandatperiod och säkert tidigare också. Det är att vi ständigt säger att EU måste ta itu med de beslut som redan har fattats och omsätta dem. Nu ska detta skrivas in i den europeiska årliga terminen för att där kunna redogöras för.

Men, statsministern, det här var ett informellt toppmöte. Hur gick diskussionen? Finns det en genuin vilja? Statsministern sa att Bulgarien nu ska föra diskussionen vidare under sitt ordförandeskap. Det är fantastiskt bra. Men finns det en genuin vilja att vara handlingskraftig? Hur gick diskussionen bakom de stängda dörrarna, där vi inte fick vara med?

Fru talman! Under större delen av tiden var dörrarna öppna. Vi hade i och för sig en lunchdiskussion då vi hade en kort sammanfattning. Vi konstaterade där att frågan kommer upp igen under Europeiska rådets möte i december. Där ska den finnas med i slutsatserna med avsikten att det ska komma till verkstad och handling. Precis som Tina Acketoft säger ska det komma in i terminen. Det är huvudstrategin nu, för då får vi en uppföljningsmöjlighet.

Sedan brexit och det möte vi hade i Bratislava på höstkanten i fjol precis efter brexitomröstningen liksom i våras i Rom tycker jag nog att det finns en genuin förståelse för att frågorna måste komma längre upp på dagordningen för att skapa en tilltro till hela den europeiska marknaden och faktiskt hela projektet. Detta är en oerhört viktig del.

Men därmed inte sagt att jag kan garantera att allt nu blir perfekt och att det bara är att åka på. Det kommer säkert att bli diskussioner under tiden om hur väl dessa principer och målsättningar uppfylls. Nu är de dock på dagordningen, och det går då inte att komma undan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från socialt toppmöte om rättvisa jobb och tillväxt

Nu är det också upp till oss själva, arbetsmarknadens parter, civilsamhället och andra att följa upp och fråga: Hur går det nu? Blir det större sysselsättning också för kvinnor på den europeiska arbetsmarknaden? Får ungdomarna bättre utbildning inför inträdet på arbetsmarknaden? Och så vidare.

Vi har en möjlighet att själva göra något av det hela. Jag tycker själv att det är en bra ordning att det kommer in i terminen, för då får vi en uppföljningsmekanism helt enkelt.

Fru talman! Tack, statsministern! Gott och väl så!

Jag kan nog dela mina allianskollegors frågeställning när det gäller otydligheten i statsministerns ställningstaganden ibland. Jag kan förstå att det blir svårt när statsministern både måste tillfredsställa mig som är liberal, som vill se en social pelare men inte mer överstatlighet, ingen påverkan på budgeten eller någon lagstiftande verksamhet på området, och samtidigt behöver tillfredsställa Vänsterpartiet, som inte vill något hellre än att se lagstiftning och så vidare. Däri ligger otydligheten.

Jag vill ge statsministern ett råd - det här är ingen fråga. Dumpa Vänsterpartiet! Då får vi en mycket tydligare linje här i salen.

Jag tycker fortfarande att det nu är dags för leverans. Där måste vi alla i Sverige, oavsett om vi är för den sociala pelaren eller inte, kunna tala med en mun. Jag hoppas att statsministern kommer att försöka förena de olika tankar som finns i de olika blocken.

Fru talman! Jag kan naturligtvis inte ha någon annan ambition än att vi ska vara så starka som möjligt.

Låt mig återge några saker ur ingressen till den sociala pelaren. Det hänvisas exempelvis till att vi ska främja arbetsmarknadens parter och deras betydelse och därvid ta hänsyn till skillnaderna i de nationella systemen. Det ska underlätta dialogen mellan dem med respekt för deras oberoende.

Det står också om den europeiska sociala modellen: med beaktande av subsidiaritetsprincipen till unionens institutioner.

Den sociala pelaren är utformad precis på detta sätt av den enkla anledningen att det inte finns någon aptit hos någon av stats- och regeringscheferna att helt plötsligt föra över dessa i ett sammanhang till Bryssel. Det är precis därför den är formulerad så här.

Fru talman! Jag vill tacka statsministern för redogörelsen från Göteborgsmötet.

När jag var ung socialdemokrat och engagerad i det socialdemokratiska ungdomsförbundet stod inte OECD, IMF, WTO eller Världsbanken högst på min favoritlista. Därför är det fantastiskt roligt nu att det i alla dessa organisationer talas om att tillväxt, som är väldigt nödvändigt, också måste kombineras med sociala satsningar och att man på olika sätt måste bekämpa arbetslösheten. Jag är därför stolt över att ha en statsminister här i Sverige som också ser till att EU diskuterar dessa frågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från socialt toppmöte om rättvisa jobb och tillväxt

EU har haft en väldigt tuff period med finanskris och annat. Klyftorna har vuxit, och detta har också bidragit till stora missnöjesyttringar och väldigt tråkiga valresultat på en hel del ställen. Därför tycker jag att det var bra med ett socialt möte i Göteborg. Det är roligt att det blev så stor uppslutning av många ledare från olika politiska partier som tycker att vi nu måste sätta också de sociala frågorna på agendan.

För dem som tycker att man flyttar över makt hade det enklaste varit att till exempel, när vi tidigare här i riksdagen hade en omröstning, rösta för att ta bort lex Laval. Vi hade kunnat se till att den europeiska domstolen inte får lov att döma över svenska löner, och sagt att det är arbetsmarknadens parter som ska ansvara för det, vilket är en stolt tradition. Man hade också kunnat slåss för att ändra utstationeringsdirektivet. Men inget av det vill man.

Nu försöker man i stället föra en annan diskussion om att vi skulle flytta över frågor till den europeiska nivån. Detta är självklart felaktigt. Men man måste lyfta fram frågorna. Annars kommer Europa att slitas isär.

Fru talman! Jag delar helt Marie Granlunds uppfattning - när det gäller både lex Laval och utstationeringsdirektivet är det här ett sätt att öka makten i Sverige. Nu kan nämligen parterna ta strid för sina avtal, vilket försvårades med det förra domstolsutslaget och lex Laval, en helt egen lag som vi nu river upp. Det är precis det här det är fråga om.

Sedan är det så att tillväxt och sociala satsningar hänger ihop. Detta samband är enligt min uppfattning till och med så starkt att det i grunden är social trygghet som skapar en uthållig tillväxt. Jag vill ha det som en utgångspunkt. Att se till att människor har bra villkor är egentligen inte så förbaskat svårt - ursäkta uttrycket. Det är ändå de män och kvinnor som arbetar som drar ihop välståndet. Den som tror att de gör det bäst med usla villkor har inte varit ute i arbetslivet, för det är precis tvärtom. Har man sjysta villkor är det klart att produktiviteten kommer att öka, så det här är en vinn-vinnsituation.

Marie Granlund noterar också mycket riktigt att det bland dem som kom hit till Sverige och som har sagt ja till den sociala pelaren finns en stor politisk bredd, med allt från socialdemokrater bort till konservativa. Man säger att detta är viktigt för att tilltron till hela EU-projektet ska öka och för att EU ska öka sin konkurrenskraft. Med sjysta villkor och bra sociala villkor får vi som sagt en mer hållbar tillväxt.

Fru talman! Jag tackar statsministern för återrapporten från det sociala toppmötet. Rättvisa jobb, ekonomisk utveckling och hållbarhet - både miljömässigt och socialt - är viktiga och nödvändiga mål, inte bara inom våra egna landgränser utan också utanför dessa. Den välfärd vi har i Sverige är ju beroende av omvärldens och vice versa. Jag är därför glad över att Sveriges initiativ till ett socialt toppmöte möttes på ett så positivt sätt av EU:s medlemsstater och att den sociala pelaren kunde undertecknas.

Statsministern har i andra inlägg berört den fråga jag önskade ställa, men jag skulle vilja få svaret lite mer preciserat och utvecklat. Vilket blir nästa steg, utöver medlemsstaternas nationella ambitioner att arbeta efter de 20 principer man nu enats kring? Vad bedömer statsministern behöver bli nästa gemensamma steg på EU-nivå för att följa upp det här arbetet och se till att det utvecklas i en positiv riktning?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från socialt toppmöte om rättvisa jobb och tillväxt

Fru talman! Det som Jonas Eriksson säger är helt riktigt. Vi måste se att vi är beroende av omvärlden. Vi hör ihop på ett starkt sätt. Vi har en gemensam arbetsmarknad. Det är till och med så att vi i ökad utsträckning har en global arbetsmarknad som måste hanteras med precis samma synsätt. Men det får bli en annan diskussion.

Nästa steg i närtid är som jag sa att Juncker och jag skriver en kort rapport som ska tjäna som ett underlag till det som ska in i slutsatserna vid Europeiska rådets möte i december. Där ser vi redan nu att man talar om terminen - det som man föredrar nu är uppföljningsmekaniken, att vi får in de här principerna i den sociala pelaren, så att vi kontinuerligt och systematiskt kan följa upp hur det blir med utvecklingen beträffande sysselsättning, utbildning, sjysta villkor på arbetsmarknaden och allt annat som räknas upp här. Då kan vi successivt följa det, och då hoppas jag att det mer eller mindre blir en folkrörelse, där alla vi politiska partier tillsammans med parterna på arbetsmarknaden och civilorganisationer kan följa detta, ställa krav och ställa frågor om vad som händer. Det är klart att det då blir en annan press. Det tror jag att vi når framgång i, men det kommer att ta sin tid. Det kommer att bli olika takt på utvecklingen i olika länder. Säkert är det så. Men riktningen måste vara den rätta.

Fru talman! Som vi har hört här ägde förra veckans EU-toppmöte rum för att visa EU:s medborgare att EU inte bara bryr sig om banker, finanser, marknader och sådant utan också bryr sig om sociala frågor, rättvisa, jobb och jämställdhet. Statsministern har varit väldigt tydlig med att toppmötet inte hade till syfte att ändra beslutsordningen i EU. Mötet får man väl då kanske närmast beskriva som en samtalsrunda mellan EU:s ledare, arbetsmarknadens parter och civilsamhället - i och för sig om viktiga frågor. På seminariet talade man om hur EU-ländernas sociala orättvisor ska jämnas ut nationellt av medlemsstaterna själva. Toppmötets final var undertecknande av ett icke förpliktigande principdokument gällande EU-medborgarnas sociala rättigheter.

Medan det här toppmötet pågick var Göteborg närmast en belägrad stad. Poliskommenderingen har beskrivits som den största i svensk polishistoria, allt för att garantera säkerheten för arrangemanget. Det var imponerande att se att polisen lyckades så väl. Det var fint att EU:s stats- och regeringschefer kunde åka hem nöjda efter en lyckad dag - med fina fototillfällen, skulle man kunna säga om man är elak. Men det säger inte jag - jag säger bara att det var många fototillfällen, utöver allt annat.

Jag skulle vilja fråga statsministern hur han tror att luttrade och i många fall allmänt EU-skeptiska medborgare uppfattade det här toppmötet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från socialt toppmöte om rättvisa jobb och tillväxt

Fru talman! Jag tror säkert att det kan vara olika. Det var någon som tyckte att det här blev praktiskt besvärligt. Det var saker som skulle hanteras i Göteborg under den här tiden. Men det fanns också de som direkt till mig gav uttryck för att detta var bra och att de var stolta över att vi fått det här arrangemanget till Göteborg. Där går nog alltså säkert åsikterna isär.

Här får man helt enkelt bestämma sig. Endera har man sådana här toppmöten eller så har man inte det. Ska man ha dem kan man också bestämma sig för att detta är något som de andra får göra och att vi inte ska göra vårt. Jag tycker att toppmötena har sin funktion, och det gäller även detta möte. Nu fick vi fokusera på sociala frågor, som är "on top of mind" för många människor. Där har EU bevisligen inte alls levererat i tillräcklig utsträckning. Nu blev det fokus på de frågorna.

Det blev ett undertecknande av den här pelaren, och nu ska arbetet tas vidare. Det blev inte en samtalsrunda, som Maria Abrahamsson sa, utan det blev väldigt bra diskussioner, inte minst i de här tre sessionerna, där som sagt regerings- och statschefer satt tillsammans med studenter, löntagare och till och med fackliga företrädare. Efteråt har man gett uttryck för att det var bra att vi fick det här mötet i Sverige och att det var roligt att vi bröt upp det i tre sessioner, så att inte vi alla satt hela dagen och lyssnade på långa inlägg utan fick en levande diskussion. Mötet webbsändes också, så att det kunde följas runt om.

Det är säkert olika hur det här upplevs, men jag tycker att vi ska vara stolta över att vi fick detta möte till Göteborg och hade fokus på en mycket viktig fråga som vi måste ha fokus på även i framtiden.

Fru talman! Jag tackar statsministern för återrapporten. I morgon, den 24 november, träffar statsminister Stefan Löfven och de andra stats- och regeringscheferna i EU sina motparter från de sex partnerländerna Armenien, Azerbajdzjan, Belarus, Georgien, Moldavien och Ukraina. Toppmötet i Bryssel fokuserar på partnerskapets reformarbete och hur det framtida samarbetet kan förstärkas och vidareutvecklas.

Det östliga partnerskapet initierades av Polen och Sverige gemensamt 2009 och har för alliansregeringen varit en väldigt viktig fråga och prioritering. För oss är det viktigt att Sverige fortsätter att prioritera detta och är en ledande röst i samarbetet.

Genom det östliga partnerskapet förstärks EU:s samarbete med de sex länderna i Östeuropa och Kaukasus. Vi kan förhoppningsvis förbättra ländernas möjligheter att utvecklas till vitala demokratier och marknadsekonomier och länder som själva gör sina utrikespolitiska val, vilket är viktigt för ett stabilt och säkert Centraleuropa.

Genom Rysslands agerande, aggression och försök att hindra utvecklingen i det östra partnerskapet är det viktigt att toppmötet i morgon i Bryssel blir framgångsrikt. Målet med mötet är att man ska enas om 20 konkreta reformmål till 2020 inom en rad olika områden. Det gäller allt från energi till offentlig förvaltning och ekonomisk utveckling.

Tyvärr har inte riksdagen fått särskilt mycket information om detta. Det har inte varit något samråd eller någon information. Därför blir mina frågor till statsministern: Vad är regeringens agenda inför toppmötet? Hur ser statsministern på framtiden för partnerskapet? Vad är Sveriges roll i det? Och inte minst: Hur kommer riksdagen att informeras och få återrapport från mötet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från socialt toppmöte om rättvisa jobb och tillväxt

Fru talman! Jag har i och för sig förberett mig på återrapportering från toppmötet i Göteborg, men visst kan vi också diskutera detta.

Vi har precis samma ambition som Sverige alltid har haft. Här har vi en kontinuitet där det inte betyder något om vi byter regering eller majoritet i riksdagen. Vi står upp för det östliga partnerskapet därför att det är betydelsefullt för utvecklingsmöjligheterna i dessa länder. Vi står upp för demokratin och självständigheten. De ska själva kunna fatta beslut om sin framtid.

Vi ska naturligtvis finnas där. Det har med säkerheten i vårt närområde att göra. Vi menar att det är viktigt att visa att den kontakten finns och möjligheter att närma sig. Det är precis samma hållning som vi alltid har haft. Det är ingen förändring i det. Det är precis det vi kommer att driva.

Fru talman! Statsminister Stefan Löfven! En av Europeiska unionens målsättningar är att minska arbetslösheten. Dess förslag för att minska arbetslösheten i de östeuropeiska länderna bygger på att medlemsländerna ska finansiera detta genom den gemensamma budgeten.

Ett mer praktiskt och naturligt sätt att stimulera den ekonomiska utvecklingen i dessa länder vore att låta företag från andra medlemsländer etablera sig i Östeuropa för att på så sätt främja utvecklingen. Det gör de genom att skapa arbetsplatser, bidra med skatter, erfarenheter och teknisk utveckling eller dela med sig av erfarenhet inom de industriella sektorerna.

I stället planerar EU-kommissionen att genomföra detta genom den sociala pelaren och inom de ramar som EU-kommissionen kallar för solidaritet. Detta innebär att svenska skattebetalare ska betala för andra länders arbetslöshet.

Hur ställer sig statsministern och regeringen till att EU genom sin gemensamma budget ska betala för att finansiera östeuropeiska länders arbetslöshet och dåliga sociala utbyggnad?

Fru talman! Det är upp till de länderna själva att utforma sina system. Det viktiga här är att hela EU-samarbetet tar sikte på precis detta.

Titta på utvecklingen i Slovakien och Tjeckien med exempelvis bilindustrin. Dit har inte minst tyska bilföretag flyttat och investerat rejält. De länderna tillverkar fordon på precis samma fantastiska sätt som många andra länder gör med precis samma kvalitet, och så vidare.

Där ser vi också en stor framgång i exempelvis Tjeckien vad gäller sysselsättning. Det är en av de främsta i Europa och EU. Det menar jag är själva poängen när vi bygger en gemensam marknad. Det ger större möjligheter för medlemsstaterna inne i denna marknad.

Verkligheten talar för sig själv. Den önskan som Johan Nissinen ger uttryck för menar jag redan är på gång.

Fru talman! Det är många fina ord om social pelare och annat. Grunden för social utveckling är givetvis att vi har välmående företag, många jobb och att människor går till jobbet, arbetar och betalar skatt, som givetvis gärna får vara relativt låg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från socialt toppmöte om rättvisa jobb och tillväxt

När det gäller diskussionen om den sociala pelaren blir jag lite oroad beroende på vem man lyssnar på. Lyssnar man på EU-kommissionens ordförande hör man definitivt att han har en ganska tydlig linje, att EU bör blir mer federalt och bör vara mer överstatligt. Sedan sägs det att själva den sociala pelaren i sig inte per definition direkt blir överstatlig. Det har diskuterats, och Juncker föreslår själv, att det ska vara kvalificerad majoritet i en rad beslut som skulle gå direkt emot varje medlemslands nationella och suveräna integritet. Det oroar mig.

Vi hade en diskussion i arbetsmarknadsutskottet senast i tisdags om den europeiska arbetsmarknadsmyndigheten, som är ytterligare ett förslag inom den sociala pelaren från Jean-Claude Juncker. I kammaren och i riksdagen finns en klar majoritet för att säga nej till en europeisk arbetsmarknadsmyndighet utifrån att det är nationella kompetenser. Varje steg mot det tar EU lite närmare överstatlighet. Det blir åtminstone inte mindre.

Det är en tondövhet från kommissionen när vi ser brexit och annat att man försöker lasta på mer i stället för att fokusera på kärnkompetensen. Hur ser statsministern på införandet av en europeisk arbetsmarknadsmyndighet? Vad kommer det att innebära att en majoritet i riksdagen säger nej därtill?

Fru talman! När det gäller en eventuell sådan myndighet bereds det precis. Det är ansvarigt statsråd som för den diskussionen med riksdagen, och så får det förbli.

Jag säger hela tiden, och det noterar också Christian Holm Barenfeld, att detta i sig inte förändrar någon beslutskompetens. Det är heller inte någon ny diskussion. Det är klart att det finns krafter i medlemsstaterna liksom i kommissionen som gärna skulle vilja ha mer. Kommissionen har sin initiativrätt att lägga fram förslag. Men sist och slutligen är det vi medlemsstater själva som ska avgöra huruvida vi tycker det är bra eller inte.

Kommissionen har en skyldighet att leva upp till fördraget. Där står det också om sysselsättning, om att motarbeta arbetslöshet och om ett socialt inkluderande samhälle. Det är utifrån det fördraget som man lägger fram de förslagen. Men vi är helt överens om att det inte ska vara någon utökad beslutsbefogenhet till Bryssel.

Det finns redan nu lagstiftning på det sociala området och arbetsmarknadsområdet. Det kommer att finnas också i fortsättningen. Den är redan nu rätt så tjock. Vi har ingen önskan om att den ska bli tjockare än så. Men den kommer säkert att utvecklas. Det är återigen den gamla vanliga ordningen. Kommissionen får föreslå, och sedan får vi eventuellt fatta beslut om det vi själva tycker är bra.

Fru talman! Tack för återrapporten, statsministern!

Både av statsministerns återrapport och den efterföljande frågestunden med anledning av den kan man konstatera att det finns två viktiga saker som man kan dra en slutsats av. Det ena är det som statsministern nu många gånger har framfört på bra sätt. Det är vikten av den sociala pelaren och att lyfta de sociala frågorna på Europanivå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från socialt toppmöte om rättvisa jobb och tillväxt

Men det finns en annan sak som jag skulle vilja lyfta fram och möjligen få statsministerns synpunkter på. Den socialdemokratiskt ledda regeringen har nu tagit initiativ och driver en aktiv Europapolitik i skarp kontrast mot den tidigare moderata regeringen i Sverige som var passiv i Europapolitiken.

Det är viktigt att se båda dessa dimensioner. Man lyfter fram den sociala dimensionen och sträcker också på ryggen och vågar vara framgångsrik och aktiv i Europapolitiken. På grund av att statsministern och den regering han leder har vågat kavla upp ärmarna och ta jobbet på allvar har man kunnat presentera ett antal viktiga framsteg. Vi har nämnt några av dem här såsom den sociala pelaren. Toppmötet i sig är ett oerhört framsteg för en aktiv regeringspolitik.

Vi har även sett hur utstationeringsdirektivet har kunnat göra att vi sakta men säkert har kunnat flytta fram positionerna igen och återskapa en balans på arbetsmarknaden. Det är tre sådana viktiga frågor som är exempel på hur en aktiv politik från Sverige faktiskt kan innebära framsteg.

Jag tror att det är viktigt att lyfta upp det här, för det har inte bara varit en avsaknad av sociala frågor i Europapolitiken, utan inställningen att man kanske inte kan göra någonting har också funnits. Det har varit en lite negativ inställning. Men nu visar statsministern på mer framtidstro och optimism. Jag skulle vilja höra statsministern reflektera över det.

Fru talman! Man måste ta initiativ. Det finns, som jag sa tidigare, en förståelse för att de här frågorna måste högre upp på dagordningen. Det är alldeles uppenbart, därför att människors tro på framtiden måste bli starkare. Då har vi en uppgift att göra. Vi kan inte ha en ordning där det bara är marknaden som gäller. Den är viktig som verktyg, men det måste finnas en social trygghet bakom detta.

Man får arbeta hårt och argumentera för sin sak både i större sammanhang och bilateralt och där framföra sina argument och berätta att det här är viktigt. Som jag sa är det här inte en fråga om att bryta arm om en begränsad resurs för att se vem som kan få mest av den, utan det här är en vinn-vinnsituation. Vi kommer att öka välståndet betydligt om människor får bättre sociala villkor. Det är det som är den uthålliga tillväxten, och det är det som allt fler nu ser.

Jag var i går i Genève på ett möte med WTO som har samma inställning: Vi måste ha en tydligare social koppling också när vi talar om handelsrelationer och om hur handeln ska fungera på ett bra sätt. Det är det som Världsbanken och Internationella valutafonden och så vidare ger uttryck för.

Det här ligger alltså precis rätt i tiden, och då är det också möjligt att göra förändringar. Men man måste naturligtvis våga driva frågor. Gör man det systematiskt kan man också ha framgång.

Fru talman! Så här i slutet av den här presentationen från det sociala toppmötet skulle jag vilja sätta fokus på ytterligare en del av pelaren, nämligen den del som handlar om social trygghet och social integration och koppla ihop det med det som diskuterades i Göteborg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från socialt toppmöte om rättvisa jobb och tillväxt

Först vill jag gratulera, för jag tycker att det här var ett initiativ i rättan tid. Jag tror att de sociala frågorna är eftersatta i många medlemsländer. Utöver mitt uppdrag här i riksdagen är jag ordförande för Forum Syd som är Sveriges största organisation som jobbar med civilsamhällesfrågor.

Vi ser hur dessa frågor är tillbakapressade i många av medlemsländerna. Vi ser hur många av EU:s medlemsländer inte tar sitt ansvar för minoritetsgrupper, som ibland tvingas fly från sina egna länder inom EU, för att kunna hitta ett sätt att överleva. Vi ser också det offentliga rummet medvetet pressas tillbaka - shrinking public space - och vi ser en utveckling som går mot en avdemokratisering i många länder där människor inte känner att de har en levnadssituation som gör att de vill vara delaktiga i demokratierna. Vi ser också i land efter land rekordlåga valdeltagandesiffror.

Jag skulle vilja ställa den breda frågan till statsministern: Tror statsministern att de länder som verkligen inte har tagit sitt ansvar under flyktingkrisen och mot sina minoritetsgrupper och andra nu i en annan fas är beredda att ta ett större socialt ansvar, inte bara vad gäller jobb och tillväxt utan också vad gäller de här andra, lite mjukare frågorna?

Fru talman! Jag tror inte att det bara är att vända på handen och så plötsligt säger alla: Nu ska vi göra allting bra. Det tror jag inte; man får inte vara naiv. Men som jag har sagt tidigare upplever jag nog en större insikt om att det här har betydelse för tillväxtmöjligheterna och inte minst för själva tilliten till och förtroendet för politiken. Svaret på frågan är: Ja, det är nog min bedömning.

Vi har sedan vi tillträdde som regering haft en dialog med Rumänien och Bulgarien om dem som tvingas komma hit och sätta sig på gatorna i Sverige och tigga. Vi har inrikespolitiskt drivit frågan om en förändrad lagstiftning, men vi har också pratat med Rumänien och Bulgarien om hur vi kan hjälpas åt så att dessa människor inte behöver ta bussen eller bilen till Sverige och sitta på gatorna. Det är ingen framtid för någon människa, och vi måste få stopp på det.

För detta finns både vårt samarbete med de här respektive länderna och EU-medel. Det här har naturligtvis med jobben att göra, men det handlar också om bostäder. Dessa människor måste ha någonstans att bo. Barnen ska kunna gå i skola och så vidare. Det pågår ett arbete med det här. Det kommer att ta sin tid; det är det ingen tvekan om.

I den dialog som vi har kan man inte, som jag upplevde att den förra regeringen gjorde, bara skälla på dem, utan man måste ha en dialog om vad vi kan göra tillsammans. Det finns inom ramen också för EU-samarbetet sådana möjligheter så att man på riktigt förändrar de sociala villkoren så att människor inte behöver tigga.

Överläggningen var härmed avslutad.