Frågestund - 2017-11-16

Fru talman! Jag ämnar ställa en fråga till bostadsminister Peter Eriksson. I en debatt med mig i Agenda för några veckor sedan sa Peter Eriksson att hans uppgift som bostadsminister är att se till att kommunerna tar sitt ansvar för byggandet. Bostadsministern har också i ett antal andra sammanhang redogjort för hur han ser på sitt eget och kommunernas ansvar för bostadsförsörjningsprogrammet.

Fru talman! Låt mig börja med att säga att en bostadsministers främsta ansvar är att underlätta för kommunerna att ta sitt bostadsförsörjningsansvar. Ett samlat Sveriges Kommuner och Landsting har konstaterat att statliga regler och förordningar är det främsta hindret för byggandet.

Jag vill därför fråga bostadsministern: Anser han att hans uppgift som bostadsminister framför allt är att vara passiv och kommentera bostadsutmaningen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack för frågan, även om den kom sent!

Jag är väldigt glad för att vi i dag har ett stort bostadsbyggande - betydligt större än under tidigare regeringars tid. Det bidrar till att minska den bostadsbrist som har ökat under lång tid, och regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att se till att detta ska kunna hända.

Bostadsförsörjningsansvaret ligger i grunden på kommunerna, men regeringen kan stödja dem på många olika sätt. Jag försöker att göra detta genom att stödja kommunernas arbete med att det ska bli enklare och gå snabbare att bygga. Vi avsätter ganska mycket resurser i statens budget för att bidra till kommunernas arbete på det här området, till exempel med kommunbonusen. Vi har också investeringsstöd som underlättar att bygga till rimliga kostnader.

Fru talman! Bostadskrisen ska hanteras, inte kommenteras. Det är ganska anmärkningsvärt att det statsråd som bär det främsta ansvaret för att det byggs fler bostäder i Sverige ägnar sig mer åt att kommentera och recensera.

Jag vill återigen fråga om regeringen kommer att vidta några som helst åtgärder för att underlätta för kommunerna och inte bara kommentera detta. Om svaret är ja: Vilka åtgärder kommer regeringen att vidta? De har nämligen lyst med sin frånvaro hittills under mandatperioden, fru talman, vilket är helt ohållbart.

Fru talman! Jag tycker att det verkar vara Mats Green som ägnar sig åt att kommentera och recensera. Jag skulle föreslå att han innan han gör det nästa gång tar en titt runt om i Sverige för att se hur det ser ut.

Det ser ut så här: Vi har byggkranar i nästan varenda stad. Det pågår ett omfattande arbete; vi har inte byggt så många bostäder i Sverige sedan 70-talet.

Jag är väldigt glad och stolt över det. Det handlar till stor del om att vi har fått kommunerna - både tjänstemän och politiker - att engagera sig i större utsträckning, men staten gör också sin del.

Fru talman! Min fråga går till finansminister Magdalena Andersson.

2015 meddelade Magdalena Andersson att kostnaderna för det ökade flyktingmottagandet skulle täckas genom besparingar inom bland annat assistansen.

Detta uttalande har tillsammans med regleringsbrevet till Försäkringskassan om att bryta utvecklingen av antalet timmar inom assistansersättningen gått från signalpolitik till att i verkligheten trasa sönder vissa människors liv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Nu hävdar regeringen att man har lyssnat på de drabbade och att man därför skyndsamt ska ta fram ett nytt lagförslag, vilket jag tycker är bra. Faktum kvarstår dock: Man skapar ett problem för att sedan, i valrörelsen, hävda att man har löst samma problem.

Min fråga är därför denna: Står Magdalena Andersson fortfarande bakom prioriteringen att flyktingmottagandets kostnader ska täckas av bland annat besparingar inom assistansen, eller har hon och regeringen nu äntligen förstått att detta var en total felprioritering?

Fru talman! Carina Ståhl Herrstedts historieskrivning är inte korrekt. Långt före flyktingkrisen 2015 arbetade regeringen med att kontrollera kostnadsutvecklingen inom ett antal system där kostnaderna ökade. Det handlade bland annat om sjukförsäkringen och om assistansersättningen. Det berodde på att kostnaderna under lång tid hade ökat och att man hade svårt att förklara varför kostnaderna hade ökat. Som en ansvarsfull regering såg vi därför över vad som hände på dessa områden.

Sedan kom flyktingkrisen 2015. Det gjorde inte att vi slutade att arbeta med dessa områden. Däremot gjorde vi en historisk omläggning av migrationspolitiken, och regeringen har nu sparat 100 miljarder kronor på denna omläggning.

Det är viktigt att påpeka att regeringen inte har fattat några beslut som minskar rätten till assistans. Däremot jagar vi fusket, och vi har gjort en förändring av den timschablonsuppräkning som tidigare gällde. Men vi har inte gjort några förändringar vad gäller rätten till assistans.

Fru talman! Tack, finansministern, för svaret!

Historieskrivningen kan man ju diskutera, men faktum kvarstår: Finansministern har gjort ett uttalande om att flyktingmottagandets kostnader ska täckas av besparingar inom bland annat sjukförsäkringen och den personliga assistansen. Detta är ett konstaterande.

Dessutom kan man i regeringens budget läsa att antalet brukare med assistansersättning under året beräknas minska med 540 personer. Detta gäller alltså inte antalet timmar, utan det gäller antalet personer som de facto blir beviljade assistansersättning.

Fru talman! Nej, Carina Ståhl Herrstedt - det finns inga sådana citat av mig, eftersom jag inte har sagt detta. Däremot arbetar vi sedan tidigare med dessa områden, och vi slutade inte att arbeta med dem hösten 2015. Det som Carina Ståhl Herrstedt påstår är helt enkelt inte korrekt.

Det som har hänt är att det har kommit ett antal domar, och Försäkringskassan tillämpar nu dessa regler. Regeringen har sagt att vi snabbt ska komma med särskild lag för att stoppa effekterna av dessa domar och säkerställa att alla som är i behov av assistans ska få det stöd de har rätt till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

(Applåder)

Fru talman! Jag har en fråga till utrikesminister Margot Wallström.

Nyligen tog Iraks armé kontroll över de så kallade omtvistade områdena, som både Kurdistans regionala regering och Bagdad gör anspråk på. Det finns nu röster i Bagdad för att dessa områden för alltid ska kontrolleras av Iraks centralregering.

Samtidigt är Iraks konstitution i artikel 140 mycket tydlig med att dessa områden är omtvistade. Inte minst USA har väldigt tydligt framhävt att områdenas status inte förändras av att Iraks militär nu har kontrollen.

Jag vill därför fråga utrikesministern om den svenska regeringen står fast vid uppfattningen att de så kallade 140-områdena är omtvistade och att frågan måste lösas i enlighet med Iraks konstitution.

Fru talman! Det enkla och korta svaret skulle vara ja. Vi har gjort klart, både före och efter folkomröstningen, att frågan om den kurdiska regionens status måste lösas i dialog och i samtal mellan den kurdiska regionens regering och Iraks federala regering i Bagdad och inom ramen för den irakiska konstitutionen.

Dessutom har vi tillsammans med Frankrike tagit initiativ till att frågan ska tas upp och diskuteras av FN:s säkerhetsråd, för situationen behöver stabiliseras och lösas i enlighet med konstitutionen.

Fru talman! Tack så mycket för svaret! Det är glädjande att regeringen har denna ståndpunkt. Det är också mycket viktigt att Sverige är tydligt med denna, inte minst eftersom det nu finns starka krafter i Bagdad som försöker att sätta Iraks konstitution ur spel i den här delen.

Jag vill snabbt ställa en fråga till. Vad gör Sverige för att hjälpa de tusentals människor som har drabbats av jordbävningen i Iran och Irak de senaste dagarna? Har Sverige skickat någon hjälp dit eller kommer Sverige att göra det?

Fru talman! När det gäller den första frågan gör vi allt för att stödja ansträngningarna för att få till stånd en dialog mellan kurderna och Bagdadregeringen. Vi har också stöttat FN:s särskilda sändebud Jan Kubis.

Jag tog upp detta när jag träffade FN:s generalsekreterare i slutet av oktober. Vi verkar också för att EU ska bidra mer till FN:s arbete i Irak.

Vi är alltid humanitära och vill naturligtvis stötta irakierna i deras svåra situation.

Fru talman! Min fråga går till finansminister Magdalena Andersson.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Den så kallade paradisläckan har väckt en omfattande debatt om skatter och om rika människors ovilja att bidra till finansieringen av bland annat vård, skola och omsorg.

Den tidigare regeringen bekämpade ju skatter genom att sänka dem eller, som när det gällde förmögenhetsskatten, helt enkelt ta bort dem.

Hur tänker finansministern kring det fusk som beräknas kosta Sverige ungefär 40 miljarder kronor per år?

Fru talman! Det är ett helt oacceptabelt faktum att en liten global finansiell elit tycker sig ha rätt att sväva över världens skattesystem och inte vara med och bidra. Vad man gör då är att skicka notan dels till de vanliga skattebetalarna - löntagare, pensionärer och sommarjobbare - dels till våra ungdomar och barnen i skolan som inte får den undervisning de har rätt till och behöver därför att den rika eliten inte är med och bidrar.

Den här regeringen har från dag ett jobbat stenhårt för att bekämpa skattefusket. Vi har ett tiopunktsprogram som handlar om att skärpa lagstiftningen, öka resurserna till Skatteverket och jobba mer internationellt för att säkerställa att alla människor bidrar med den skatt som vi alla vet att vi behöver för att kunna finansiera skolan, vården, omsorgen och ett tryggt samhälle för alla i Sverige.

(Applåder)

Fru talman! Tack för svaret! Vi som utgör halva Sveriges befolkning har också noterat att 87 procent av de ungefär 1 200 svenskar som har identifierats i paradisläckan är män. Följdfrågan är om inte också detta visar på behovet av fler kvinnor som företagsledare och i bolagsstyrelser.

Fru talman! Det visar på den struktur vi har inte bara i Sverige utan i stora delar av världen, nämligen att män har mer ekonomisk makt än kvinnor. Det visar också på vikten av att vi i Sverige har en feministisk regering och en regering som bedriver en feministisk ekonomisk politik.

Det visar även att mer ekonomisk makt måste flyttas över till kvinnor, och fler kvinnor i bolagsstyrelser skulle vara ett sådant sätt. Det är väldigt tråkigt att majoriteten i denna riksdag inte vill se att vi kvoterar in kvinnor i bolagsstyrelserna i Sverige, något som görs i många andra länder.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga är till Peter Eriksson.

På en icke fungerande bostadsmarknad med brist på bostäder får vi trångboddhet och inlåsningseffekter. Vid sidan av de utanförskapsområden som vi redan har kan det komma att skapas nya om vi inte bygger rätt och underlättar i stället för att öka hindren för människor att äga sina bostäder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Regeringen har i en förordning gett Boverket i uppdrag att fördela ett snålt tilltaget stöd till utemiljöer. Detta vill Centerpartiet utöka med ytterligare 70 miljoner kronor per år så att man i tidiga skeden kan göra insatser i stadsplaneringen och skapa fria siktlinjer för boende, lysa upp tunnlar och göra det omöjligt att från gångbroar och andra gömställen, som förekommer, attackera polis och räddningstjänst som gör sitt jobb.

Min fråga till Peter Eriksson är om han tycker att regeringens satsning är tillräcklig och om det inte mot bakgrund av den utveckling vi ser är befogat att stärka politikens makt över tryggheten i samhället.

Fru talman! Jag tackar för frågan. Jag är glad över att Ola Johansson uppmärksammar stödet som vi har infört och också kraftigt ökat i budgeten det senaste året, eftersom det finns ett stort tryck. Det är många kommuner som vill använda utemiljöstödet. Det bidrar starkt till att vi får trevligare utemiljöer i bostadsområden och delar av städerna där det finns sådana stora behov.

Jag är mycket glad åt att Centerpartiet har samma inriktning. Vi kan säkert ta varandra i hand om att göra ytterligare satsningar på det här området framöver. Jag tycker att det är en av de bättre delarna, som används och ansöks om väldigt mycket.

Fru talman! Tack, Peter Eriksson, för svaret! Men det är fortfarande Boverket som ensamt bestämmer vem som får ta del av pengarna och vad de ska användas till.

Jag litar på Boverket i det här fallet, men jag tycker att det är ett för tungt ansvar de måste ta i den situation som råder och att insatser måste samordnas bättre mellan myndigheter. Här kan inte regeringen fly från sitt ansvar, utan man måste vara mycket tydligare med vad man vill åstadkomma med hjälp av sina stöd och sina myndigheter.

Frågan är varför regeringen inte har högre ambitioner inom det här området.

Fru talman! Nu förstår jag inte riktigt, måste jag säga. Vi har avsatt rätt mycket pengar i budgeten för att skapa trygga och bra utemiljöer. Det är många som har ansökt om stödet, och vi har en myndighet som fördelar pengarna. Vill Centerpartiet göra på något annat sätt? Jag har lite svårt att förstå det.

Det är ett bra stöd och många som vill ha det. Sedan kan man naturligtvis ändra i detaljer i detta. Men vi har inte tänkt gå över till ett system där regeringen själv fördelar pengarna.

Fru talman! Det har hänt på bussen, i skolans korridorer, på arbetsplatsens julfest eller under lönesamtalet, i politiken och också på statliga institutioner. Under #metoo, #tystnadtagning, #sjungut och nu senast #medvilkenrätt har tusentals kvinnor med olika yrken nu tagit mod till sig och berättat om sina upplevelser. För många har det inte varit en självklarhet, och mycket står på spel för dem. En sak har vittnesmålen gemensamt: Det är män som utsätter kvinnor för sexuella ofredanden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag vill ställa min fråga till kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke.

Det har också framkommit vittnesmål om att sådana händelser har inträffat på statliga institutioner - institutioner som ministern ansvarar för. Då är min fråga: Vad har regeringen gjort för att motverka detta?

Fru talman! Först vill jag säga att jag, liksom de flesta andra, är överväldigad av kraften i de vittnesmål som just nu väller över oss från samhällets många olika sektorer. Jag är överväldigad men också inspirerad till kamp och förändring.

Det första jag gjorde när jag läste vittnesmålen i Svenska Dagbladet på väg till Aktuellt-studion var att med detsamma bestämma mig för att kalla till mig cheferna för våra statliga institutioner Operan, Dramaten och Riksteatern och att dessutom tala med ordförandena, som vi har utsett.

Jag har ställt krav på dem att förändra detta, som i mycket är en ledarskapsfråga, en chefsfråga. Det kräver medvetenhet och målmedvetenhet för att lyckas skapa en trygg, säker och bra arbetsmiljö på våra nationalscener.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag hoppas att vi känner upp till kamp! Det känner i alla fall jag i magen.

Okej, Alice Bah Kuhnke, det här är vad du har gjort. Vad gör vi framåt?

Fru talman! Det jag gör parallellt med att jag för dessa samtal och håller kontakten med chefer och ordförande, vilket jag gjort i en veckas tid, är att se över de politiska styrmedlen och verktygen. Det här är ju bolag som drivs utifrån den statliga bolagsstyrningen. Det gäller att vi sätter in insatser och inte minst följer upp, för alla policyer och fina riktlinjer finns.

Fru talman! Min fråga går till finansministern.

I dagarna har vi fått veta att anställda vid Trafikverket misstänks ha tagit emot mutor i form av kontanter, lyxprylar och på förhand godkända luftfakturor. Det har varit ett villkor för vissa företagare för att få uppdrag såsom vägmålning med mera. Det är ett omoraliskt och oetiskt beteende av vissa anställda på Trafikverket som har pågått alltför länge.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Det räcker inte med den interna granskningen. Arbetet med etikfrågor måste prioriteras, och korrumperade anställda och konsulter ska polisanmälas. Regeringen bör ta muthärvan på största allvar och gå till botten med dessa oegentligheter.

Min fråga till finansministern är: Vad kommer regeringen att göra för att förebygga och motverka korruptionen inom Trafikverket?

Fru talman! Det är en viktig fråga Robert Halef tar upp, och regeringen tar den på största allvar.

Detta visar också hur viktigt det är att vi har fria och granskande medier som kan nysta upp denna typ av fall så att sådant här kommer till kännedom och att vi kan ha denna diskussion.

Dessa fall är givetvis helt oacceptabla, och det gäller inte bara på Trafikverket. Vi har också sett en del fall på andra myndigheter när statliga tjänstemän har agerat på ett sätt som inte är korrekt och inte heller i linje med de riktlinjer och den lagstiftning som finns.

Ansvarig minister kommer att ta ytterligare initiativ på detta område. Det handlar om att ha en dialog med myndighetscheferna. Det handlar också om att vi tydligare måste implementera den värdegrund som alla statliga tjänstemän arbetar utifrån.

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret.

Allianspartierna i trafikutskottet har kallat infrastrukturministern och Trafikverkets generaldirektör till utskottet för att förhöra sig om mutskandalen och vilka åtgärder man har vidtagit för att stävja korruptionen.

Det är oroande att Trafikverkets ledning känt till den avslöjade korruptionen under längre tid och inte agerat tillräckligt. Frågan är om Näringsdepartementet eller berörd minister kände till detta.

Fru talman! När en enskild minister fick information får man fråga den ministern om.

En sak är dock klar: Regeringen tar mycket allvarligt på detta. I grunden handlar det om tilliten till de statliga myndigheterna. Denna tillit är mycket viktig, och då måste alla statliga tjänstemän agera på ett sätt som är i enlighet med de riktlinjer och den lagstiftning som finns.

Det handlar om dialog med enskilda myndigheter men också om ett mer övergripande arbete.

Fru talman! Min fråga går till finansministern.

Att ridning har goda effekter på folkhälsan är väldokumenterat. Rehabilitering och ridterapi är i dag en etablerad behandlingsform på många orter runt om i Sverige. Ridsporten har dessutom över en halv miljon utövare, varav majoriteten är unga kvinnor och tjejer.

Dock är ridning inte inkluderad i det statliga friskvårdsavdraget. Det gör att de som inte har testat på ridsport eller inte har de ekonomiska möjligheterna att göra det exkluderas från sporten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga till finansministern är därför: Kan finansministern redogöra för vilka initiativ som har tagits för att inkludera ridsporten i friskvårdsavdraget, så som Socialdemokraterna lovade i valrörelsen 2014?

Fru talman! Ja, ridning är en fantastisk sport som utövas av många människor runt om i Sverige. Ridsporten är också en viktig näring, inte minst i landets mer glesbefolkade delar. Den skapar arbetstillfällen på den svenska glesbygden.

Ridning kan vara viktig inte minst under uppväxttiden. För många unga tjejer som mår dåligt är ridsporten ett andningshål.

Givetvis skulle ridsporten kunna ha sin plats i främjandet av friskvården i andra delar, också i yrkeslivet. Därför har regeringen påbörjat en analys av hur man skulle kunna göra en förändring av lagstiftningen så att ridsporten kan inkluderas.

Det är dock en komplicerad lagstiftningsfråga eftersom det inte är regeringen som bestämmer vilka sporter som ska omfattas, utan det är en tolkning som Skatteverket gör av lagstiftningen. Lagstiftningen måste i så fall ändras på ett lämpligt och väl avvägt sätt, och det kräver viss analys.

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret.

Det är glädjande att regeringen äntligen, efter tre och ett halvt år, har tillsatt en utredning. Jag ser med glädje fram emot att ta del av denna utredning och att vi kan få ett beslut på plats. Det är ju inte så lång tid kvar av denna mandatperiod.

Min följdfråga till ministern är: När tror finansministern att utredningen är klar så att vi kan ta debatten vidare i kammaren, precis så som Socialdemokraterna lovade i valrörelsen?

Fru talman! Vi har påbörjat analysen, och jag kan tyvärr inte säga när den är klar. Det handlar om att hitta en väl avvägd gränsdragning. Vi vill ju inte ha en lagstiftning där sporter som i dag inkluderas inte längre inkluderas.

Det har dock hänt betydligt mer under våra år än när Moderaterna satt på Finansdepartementet. Då bedrevs inget sådant här arbete över huvud taget.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till bostadsminister Peter Eriksson.

Under många år har vi sett en kraftigt ökad invandring till Sverige, vilket i kombination med bostadsbristen och anvisningslagen, som innebär att kommunerna tvingas ta emot en viss andel nyanlända invandrare, innebär att kommunerna har låtit invandrare gå före i bostadskön.

Nyligen visade en rapport som sammanställts av länsstyrelserna på en undanträngningseffekt i 60 procent av kommunerna. Man låter invandrare gå före andra grupper med stort behov och andra personer i bostadskön.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

I en kommentar till TT sa bostadsminister Peter Eriksson att andra grupper i samhället inte får stå tillbaka och att det inte är en undanträngningseffekt. Hur menar Peter Eriksson då?

Fru talman! Jag tror inte att det var riktigt så jag formulerade mig.

Det är en märklig diskussion. När vi har en bostadsbrist som har skapats under lång tid eftersom vi har byggt alldeles för få bostäder och vi blir fler människor blir bostadsbristen större. Då blir det större problem och svårigheter att se till att alla får en bostad. Men bostadsförsörjningsansvaret finns, som vi talade om tidigare, hos kommunerna, och de som har fått uppehållstillstånd i Sverige har samma rättigheter som andra.

Vi gör dock speciella insatser för studenter så att det ska bli fler studentbostäder, och vi satsar särskilda resurser på äldrebostäder. Vi säger också att kommunerna måste se extra noga på dem som står längst bort från att ha en bostad så att de, även om de råkar vara nyinflyttade med uppehållstillstånd, får en bostad.

Fru talman! De nyanlända invandrarna är faktiskt en privilegierad grupp i samhället i dag eftersom de till skillnad från svenska medborgare har rätt att få en bostad genom anvisningslagen.

Kommunernas bostadsförsörjningsansvar är i förlängningen ett planeringsansvar, och alla vet att det tar sex till nio år att bygga bostäder. Ett planeringsansvar med ett bostadsförsörjningsansvar är alltså ingen garanti för att få en bostad. En sådan garanti har däremot de nyanlända genom anvisningslagen.

Fru talman! Det är ett makalöst påstående att de nyanlända till Sverige är en privilegierad grupp. Sätt dig i de bostäder som ligger i förorterna runt Södertälje och i utkanten av Stockholm, Roger Hedlund, där tio femton personer delar på en tvåa eller en enrumslägenhet i dag! Det är ett orimligt påstående.

Vi har stora problem med att få fram bostäder, och vi har stor trångboddhet. Allra värst är det bland dem som är nyinflyttade till Sverige. De är längst bort från marknaden, inte närmast.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till utrikesministern.

Den 3 september i år arresterades i en nattlig räd parlamentsledamoten för Kambodjas största oppositionsparti CNRP, Kem Sokha, och man hotade att upplösa partiet.

Jag har frågat utrikesministern om Sverige har protesterat mot arresteringen, som hotar demokratin i Kambodja inför valet i juli 2018. Utrikesministern skrev i sitt svar att Sveriges utvecklingssamarbete ger oss inflytande och möjlighet att föra dialog. En dialog fördes den 20 oktober, då Sverige markerade att om CNRP upplöstes skulle Sverige ompröva sitt engagemang i Kambodja.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

För några timmar sedan kom beslutet från högsta domstolen: CNRP upplöses och dess ledare förbjuds att utöva politisk aktivitet under de kommande fem åren.

Frågan till utrikesministern är: Vilka åtgärder är hon beredd att vidta?

Fru talman! Utvecklingen i Kambodja är djupt oroande och deprimerande. Handlingsutrymmet för såväl oppositionen som civilsamhället och medierna inskränks kraftigt, och i dag upplöstes oppositionspartiet.

Vi har varit tydliga med att fortsatt repression av detta slag kommer att få konsekvenser för det svenska engagemanget och för utvecklingssamarbetets former och inriktning. Detta framförde vi vid möten med regeringsföreträdare under MR-dialogen i oktober.

Sverige har inget budgetstöd till Kambodja, men vi har ett antal insatser som involverar staten som partner. Dessa kommer att upphöra och i stället styras över till organisationer, för att ge stöd till dem. Vi verkar också för att EU sammantaget ska sätta mer tryck på Kambodja att upphöra med förtrycket mot politisk opposition, medier och civilsamhällets organisationer.

Fru talman! Det låter bra om Sverige är tydligt med att vi nu kommer att upphöra med stöd till den kambodjanska regeringen och staten och att vi inte har den typen av samverkan.

Det innebär att vi också drar ned på biståndet och utvecklingssamarbetet i Kambodja, eftersom det ledande partiet och dess företrädare de facto förhindras att bedriva politisk verksamhet. Man tar över ett parti som fick 44,83 procent i valet; deras platser tas över av dem som fick 3,6 procent.

Fru talman! Sida har beslutat att öka stödet till demokrati- och rättighetsförsvarare och att inte fortsätta med några stöd som innebär finansiell överföring till staten, förutom inom utbildning och forskning.

Det kan finnas anledning att behålla vissa delar för att se till att ett samhälle kan fungera och att det finns utbildning och något att bygga på när utvecklingen förhoppningsvis tar en annan riktning i Kambodja.

Fru talman! Min fråga går till Peter Eriksson och handlar om artificiell intelligens, AI.

Vi ser nya framsteg så gott som varje vecka på detta område. Microsoft gör sin största satsning någonsin - den största satsningen i världen är på AI.

Google brukade kalla sig ett mobile first-företag. Nu säger de att de är AI first. När deras ordförande Eric Schmidt var här i Sverige sa han att Sverige ligger efter på detta område, vilket bekräftar den bild som jag får när jag pratar med företrädare. Vi ligger bra till på många teknikområden och digitala områden i Sverige, men just här släpar vi efter en del.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Nu fick vi en väldigt positiv nyhet i veckan, att Wallenbergarna satsar över 1 miljard på detta område. Min fråga blir naturligtvis: Vad gör regeringen på AI-området?

Fru talman! Tack för frågan!

Regeringen antog i våras en ny strategi på digitaliseringsområdet, där bland annat AI-frågan lyftes upp. Jag håller med frågeställaren om att AI-området är ett av de områden inom digitaliseringsutvecklingen där Sverige inte har varit i det främsta ledet. Vi har däremot legat långt framme på en rad andra områden.

Långsiktigt men även de närmaste åren anser jag att vi måste bli betydligt bättre och skarpare på detta område om vi ska hänga med och vara ett ledande land inom digitaliseringen. Därför driver regeringen ett antal projekt där vi jobbar med att bli starkare på området, såväl inom svenska högskolor och universitet som i kombination med svenska företag. Ett av dem lyfte Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse fram för några dagar sedan.

Fru talman! Vi ser nu att AI kommer in i storpolitiken. Ryssland och Kina ser det som en strategisk tillgång och satsar. Jag menar inte att Sverige ska ge sig in i denna kapprustning, men det är extremt viktigt för svenska företag att det finns människor med denna typ av kunskap att anställa och att de inte sitter fast i gamla system när övriga företag i världen rör sig framåt i snabb takt.

Jag ser fram emot fler skarpa förslag från regeringen. Jag har sett att statsrådet gjort många besök, men det behövs fler beslut.

Fru talman! Ja, jag besökte Kalifornien och Silicon Valley häromveckan och mötte en rad ledande företag inom detta område. Jag var också på Stanford University.

Jag anser att svenska universitet måste bli skarpare på detta område. Vi behöver kanske bygga upp tydligare centrum, för detta är ett strategiskt område för svensk forskning, svenska företag och svensk konkurrenskraft.

Regeringen arbetar med detta, och vi kommer med fler saker.

Fru talman! Min fråga går till kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke.

Frågan tangerar samma fråga som Emma Hult ställde tidigare, och den berör oss mycket, både ledamöter och andra. Det gäller de sexuella trakasserier och övergrepp - fruktansvärda berättelser - som vi har fått ta del av de senaste veckorna. Flera branscher har lyfts upp, bland annat musik, teater och scenkonst.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga till kulturministern är framför allt vad man tänker göra men också vad institutionerna säger om den tysthetskultur som det vittnas om. Vad tänker man - vad tänker kulturministern kring vad man ska göra för att människor ska våga tala om vad som sker?

Fru talman! Först vill jag, i allt det fruktansvärda som nu är uppenbart för oss alla, understryka hur glädjande det är att det finns ett stort engagemang. Ni ställer många liknande frågor om detta, och när jag var i kulturutskottet såg vi ett stort engagemang från hela riksdagen i dessa frågor - att vi verkligen ska ta tag i dem. Det är bra.

Nu har vi förutsättningar och möjlighet att faktiskt förändra Sverige - kanske Europa och världen också - och att se detta som ett paradigmskifte.

Det man vittnar om är att det är kulturen som är det stora problemet, att det finns en tysthetskultur som gör att ledningen inte nås av informationen att dessa övergrepp pågår. Det tar tid och kraft att förändra en kultur.

Det de nu gör är att utveckla handlingsplaner för att gå förbi steget att ha policyer och riktlinjer, för det har de - de kan allt om jämställdhetsarbete och hur man ska ta hand om eventuella fall som kommer upp. Men de har ju inte nåtts av några fall, eller - nu när vi vet hur verkligheten ser ut - de har nåtts av alldeles för få.

Fru talman! Jag är jätteglad att dessa diskussioner kommer upp på allas dagordning, även politikernas.

Vi hade en utredning som presenterades för ungefär tio år sedan och som handlade om jämställdhet på scenkonstområdet. I dag blir det mycket diskussioner på kulturområdet om det som ligger på den nationella nivån, men kulturministern och vi alla har också ett ansvar utifrån att det finns institutioner också på regional och lokal nivå.

Ser kulturministern någon möjlighet att påverka där?

Fru talman! När det gäller kulturpolitiken har vi inom kort den största kulturbudgeten någonsin i vårt land. Då vill vi faktiskt att dessa pengar också ska skapa goda förutsättningar för att människor ska kunna växa och utvecklas och så att vi får mer kultur till fler.

Vilka förslag har vi fått tidigare om hur man förändrar kulturer? Hur skapar och bygger man tillit? Hur förändrar vi ledarskapet? Och hur stimulerar vi detta från politikens sida, eftersom det är det grannlaga i allt detta?

Fru talman! Jag har en fråga till utrikesministern som gäller den svåra situationen i Myanmar, också känt som Burma.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Som är väl känt är situationen där fruktansvärt svår för folkgruppen rohingya. Mer än 600 000 människor har med oerhört brutala medel fördrivits från sina hem och är nu flyktingar i Bangladesh.

FN har anklagat armén för etnisk resning, och människorättsgrupper anklagar armén för urskillningslöst dödande, våldtäkter och plundring.

Så sent som den 6 november i år misslyckades FN:s säkerhetsråd med att samla sig kring en resolution när det gäller situationen i Myanmar för hanteringen av flyktingkrisen i Rakhine.

Utrikesministern är nu på väg att besöka Myanmar och Bangladesh. Jag undrar: Vad kommer utrikesministern att göra för att få slut på detta våld?

Fru talman! Jag tackar Karin Enström för frågan.

Detta är världens just nu snabbast växande humanitära kris. De rapporter som vi får är fasansfulla och hårresande om det brutala våld som utövas mot folkgruppen rohingya. Samtidigt känner vi en besvikelse runt om i världen inför regeringen i Myanmar och deras oförmåga. Det gäller förstås Aung San Suu Kyi, militären och alla inblandade. De måste faktiskt ta itu med detta, erkänna det som ett stort problem och också göra någonting åt det.

Jag reser dit på söndag och gör det tillsammans med kollegor i EU, bland andra Federica Mogherini. Vi måste arbeta på alla fronter. Vi måste fortsätta att arbeta i FN, och vi måste arbeta i EU. Jag tror faktiskt att EU kommer att ha en stark röst här. Vi måste se till att det blir stopp för förföljelsen och våldet. Vi måste se till att dessa människor kan återvända fredligt, och vi måste också se till att det blir en undersökningskommission som får möjlighet att se vad som har hänt.

Fru talman! Det är verkligen en ohygglig situation och ett lidande som vi nog inte kan föreställa oss. Därför är det viktigt att världens ögon nu riktas mot det som sker och att flera företrädare, inklusive utrikesministern, gör detta besök. Men besök är inte nog. Vilka konkreta åtgärder finns för att för det första få slut på våldet och förföljelsen, för att för det andra ställa de skyldiga till svars och för att för det tredje naturligtvis se till att dessa människor kan återvända hem i säkerhet?

Fru talman! Hittills har Sverige gett 200 miljoner kronor i humanitärt stöd direkt till dem som har drabbats av Rakhinekrisen i Myanmar och Bangladesh, utöver det kärnstöd som vi ger till FN och alla dess olika organisationer. Som ni vet är vi en av världens främsta givare till FN; vi är den tredje största bilaterala givaren.

Men vi måste förstås också fortsätta dialogen direkt med de inblandade i Myanmar och se till att både rådet för mänskliga rättigheter och FN tar sig an denna fråga ordentligt och sätter press på alla parter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till finansminister Magdalena Andersson.

Tullverket har varit underfinansierat under många år, vilket har lett till stora hål i verksamheten.

Regeringen föreslår nu i sin budgetproposition för 2018 ett tillskott på 115 miljoner kronor till Tullverket, som öronmärks för utökad kontrollverksamhet. Jag välkomnar regeringens budskap om en förstärkning till Tullverket. Det är verkligen nödvändigt för att tullen ska kunna fullfölja sitt uppdrag.

Problemet är dock att budgeten inte räcker till ens för att verket ska klara av sitt nuvarande uppdrag eller för att återställa tidigare underskott. Det blir alltså ingen ny verksamhet. Nya uppgifter tillkommer, till exempel hantering av explosiva varor, utmaningar inom effektiv handel och att hantera brexit och en omfattande it-utveckling.

Jag undrar därför hur finansministern resonerar när hon marknadsför en kraftig underfinansiering av en myndighet som en stor satsning på densamma.

Fru talman! Det blir en 10-procentig ökning av tullens resurser när denna satsning är fullt utbyggd. Jag tror att de flesta skulle uppfatta en 10procentig ökning som en ganska rejäl satsning. Detta kommer naturligtvis att utöka tullens möjligheter att säkra våra gränser. Att vi har trygga och säkra gränser är någonting som är grundläggande för denna regering.

Tullen kommer att kunna arbeta hårdare med att ha kontroll över vad som händer vid gränsen men kommer också att kunna ge god service till alla de företag som är beroende av tullen för att kunna importera och exportera varor. Det är därför som regeringen har gjort denna omfattande satsning på Tullverket.

Fru talman! När Tullverkets generaldirektör senast besökte skatteutskottet fick vi information om att man, trots de tillskott som täcker upp en liten del av de tidigare underskotten, måste dra bort personal från andra delar av Tullverket för att klara det som regeringen förutsätter att man ska göra. Detta fungerar inte. Det blir helt enkelt inte seriöst.

Fru talman! Självklart utför Tullverket en rad viktiga uppgifter, och de har en ganska omfattande budget, och nu en rejält utökad budget, för att utföra dessa uppgifter.

Vi ger också tullen utökade befogenheter, bland annat för att kunna ta hand om explosiva varor när man hittar sådana. Detta välkomnas av de tulltjänstemän som jag har träffat.

Självklart kommer regeringen att följa utvecklingen och se till att tullen kan utföra sitt viktiga uppdrag. Men det är klart att en 10-procentig ökning av resurserna ökar förutsättningarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Som världen ser ut hade vi nästan behövt en utrikesministerns frågestund. Det är väldigt mycket som händer i vår omvärld, och dessvärre är alltför lite av detta av positiv karaktär. Det är viktigt att vi får vetskap om hur Sveriges regering förhåller sig till länder och de konflikter som råder, särskilt nu när vi har tagit plats i utrikespolitikens finrum i New York.

Min fråga till utrikesministern rör den upptrappade konflikten mellan Iran och Saudiarabien. Med anledning av den senaste tidens händelser håller Arab League ett extraordinärt möte med anledning av violations committed by Iran in the region.

Med anledning av att regeringen för ett år sedan inledde en så kallad strukturerad politisk dialog med den iranska regimen skulle jag vilja veta hur regeringen ställer sig till den konflikt som nu blossat upp ytterligare. Det är en mycket oroande situation.

Fru talman! Jag tackar för denna fråga. Naturligtvis känner vi alla oss oroade över vad detta kan leda till.

Det som vi från svensk sida kan göra är förstås att mana till besinning, till dialog och till ett försök att på ett fredligt, politiskt och diplomatiskt sätt lösa de konflikter som har uppstått.

När det gäller Libanon menar vi att det är otroligt viktigt att Hariri kan återvända till Libanon.

Många av de konflikter som vi ser runt om i världen i dag påverkas av det maktspel, kan man säga, som pågår mellan stormakter i Mellanöstern. Det är just nu en oroshärd. Vi kan bara försöka bidra i säkerhetsrådet och i våra bilaterala kontakter för att se till att detta inte ytterligare eskalerar till våld eller konflikter som drar in ännu fler länder.

Fru talman! Att mana till besinning är bra. Gör vi det? Ger den fördjupade politiska dialogen oss möjlighet att komma in med de synpunkterna? Det var över ett år sedan vi ingick det politiska samarbetet med regimen i Teheran. Ser vi egentligen någon framgång över huvud taget med den dialogen?

Fru talman! Den innebär ju att vi framför allt, till exempel från EU:s sida, kan ringa upp vår utrikesministerkollega och tala direkt med Teheran och Iran - och förstås just uppmana till att behålla lugnet. Vi försvarar det kärnavtal vi skrev med Iran. Det är viktigt eftersom det just öppnar den här möjligheten. Hittills har det varit lugnt på den kanten, men det är viktigt att reaktionerna blir återhållsamma.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag vill ställa en fråga till utrikesminister Margot Wallström.

Vi som följer utvecklingen i Colombia är djupt oroade över de svårigheter som genomförandet av fredsavtalet med Farc-EP möter. Kongressen kommer inte att nå målet att bli klar med lagstiftningsarbetet för genomförandeavtalet i slutet av november. Vi är också djupt oroade över hoten och angreppen mot folkliga ledare och MR-försvarare. Under året har 57 sociala ledare och MR-försvarare mördats i Colombia. Illegala väpnade grupper, som paramilitära Autodefensas Unidas de Colombia, är ansvariga för 59 procent av dessa mord.

Min fråga är: Kan statsrådet i samtal med Colombia betona vikten av att punkterna i fredsavtalet med Farc-EP snarast genomförs?

Fru talman! Jag tackar så mycket för frågan.

Tänk, Colombia - denna ljusglimt i en annars väldigt dyster värld där vi ser få framsteg som leder till fredsavtal! Efter så många decennier blev det äntligen fred i Colombia.

Nu är ju det viktiga att fredsavtalet genomförs och att Colombia får resurser att faktiskt erbjuda dem som tidigare har stridit för Farc en annan utkomst och någonting annat att göra, någonting meningsfullt, för att bygga framtiden för Colombia. Därför måste inte minst EU hjälpa till att stötta - ge ekonomiskt, politiskt och diplomatiskt stöd i den processen. Vi måste också hålla ögonen på detta så att man inte får halvkriminella droggäng som tar över verksamheten i stället för Farc.

Det är en otroligt viktig punkt du tar upp, Marco Venegas, och den bär vi med oss. Jag träffade Colombias ambassadör i går och sa att vi måste fundera över ytterligare sätt för oss att stötta Colombia.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Det är också viktigt att Colombias regering erkänner att det finns paramilitära grupper som står för en hel del av våldet i Colombia och kan bekämpa dem. Jag har en till fråga, och det är hur Sverige kan påverka den colombianska regeringen så att skyddet för MR-försvarare och folkliga ledare blir mer effektivt.

Fru talman! Det är en viktig fråga hur vi ser till att i denna svåra och komplexa process också behålla skyddet för MR-försvarare och dem som faktiskt också har fått uppleva alldeles för mycket av förföljelse och död. Det påpekar vi i processen, och vi gör det faktiskt även i FN-sammanhang, där vi säger att detta är viktigt att hålla ögonen på. Vi gör det också i våra bilaterala kontakter, och vi ger dessutom stöd till organisationer som skyddar MR-aktivister och jobbar med civilsamhällets representanter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till finansministern.

Den budget regeringen presenterade för några månader sedan innehåller stora satsningar på välfärden, inte minst på utbildningen men också på sjukvården, barnbidragen och sänkta skatter för pensionärerna. Det har varit väldigt välkommet. Samtidigt har det sedan budgeten presenterades kommit en del kritik om att den inte skulle innehålla tillräckligt många så kallade strukturreformer.

Min fråga är helt enkelt: Hur ser finansministern på den kritiken?

Fru talman! Budgeten är full av strukturreformer för att stärka den svenska modellen. Den svenska modellen är den modell i världen där man har lyckats kombinera såväl hög tillväxt och jobb åt alla som en hög jämlikhet.

En av de allra viktigaste strukturreformerna i budgeten är de satsningar vi gör på barn och ungdomar. Vi gör omfattande satsningar på att alla barn i Sverige ska ha möjlighet till en bra skola där de lär sig det de behöver, oavsett vilka föräldrar de har. Vi ser till att det finns möjlighet till vidareutbildning senare i livet, och vi bygger ut den högre utbildningen. Det är också oerhört viktigt att ungdomar får möjlighet att flytta hemifrån. Det är centrala och viktiga strukturreformer.

Därutöver stärker vi den svenska arbetsmarknadsmodellen genom en avdragsrätt för fackföreningsavgift. Vi sänker också skatten för pensionärer. Vi vill helt avskaffa den orättvisa skatteklyfta som den borgerliga regeringen införde och som gör att pensionärer betalar högre skatt än löntagare. Vi tar ytterligare steg för att ta bort den, och vi vill helt avskaffa den.

Fru talman! Det är helt uppenbart att det blir synligt för människor i Sverige att regeringens ekonomiska strategi bygger på teorin att jämlikhet och minskade klyftor är en framgångsfaktor för att ekonomin ska växa och för att Sverige ska kunna konkurrera. Det rör sig också i dessa frågor i ekonomiska kretsar i utlandet. Hur ser finansministern på det faktum att man i andra länder nu börjar tala om behovet av en inkluderande ekonomi?

Fru talman! Här finns nu ett märkbart, stort intresse från utländska ekonomer och från mina finansministerkollegor för vad det är vi gör i Sverige. Vi lyckas ju just kombinera jämlikhet, bra uppväxtvillkor för alla barn och ungdomar och hög tillväxt och sysselsättning. Det bygger på att vi vill skapa goda förutsättningar för alla i Sverige att ta sig in på arbetsmarknaden, ha en egen försörjning, få en egen bostad och leva ett gott liv. Det är grunden i den svenska modellen - som den här regeringen nu stärker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Sedan Uppdrag granskning avslöjade den så kallade paradisläckan har debatten om skatteflykt och skatteplanering tagit fart. Det visade sig att läckan inte rörde skatteflykt utan laglig skatteplanering.

Arbetet med att teckna skatteavtal med de olika skatteparadisen påbörjades under Alliansen, och Sverige var redan under allianstiden mycket aktivt i det internationella arbetet mot skatteflykt. Vi är politiskt överens om att den skatt som riksdagen har beslutat om och som behövs för välfärd, polis och försvar också ska betalas.

I söndags presenterade regeringen det förslag man annonserat i budgetpropositionen: Man vill göra en lagändring genom att sätta en tidsgräns på två månader för den som själv rättar sina fel. Det är alltså ingen extra åtgärd för att komma åt skatteplanering utan har med skatteflykt att göra.

Varför har finansministern försökt skapa bilden av att det finns en konflikt i en fråga där riksdagens partier i allt väsentligt är överens?

Fru talman! Jag uppskattar Moderaternas intresse för skatteplanering och att bekämpa sådan. Min bild är inte att jag har försökt visa på någon konflikt i en fråga, och om vi får Moderaternas stöd i denna fråga är naturligtvis ingen mer tacksam än jag.

Det projekt vi har bedrivit kring just informationsutbytesavtal är ett projekt som faktiskt startades när jag var skattestatssekreterare men som Anders Borg sedan tog vidare. Där har vi haft ett bra samarbete. Regeringen har en tiopunktslista och har i dag presenterat ytterligare förslag för att bekämpa skattefusk, nämligen att ha personalliggare i fler branscher. Ingen blir gladare än jag ju fler av alla de förslag som regeringen kommer att gå fram med under den kommande tiden som vi får stöd för av Moderaterna.

En sak är dock tydlig: Den här regeringen har från dag ett jobbat stenhårt för att bekämpa skattefusk och skatteundandragande - för att finansiera barnomsorgen, skolan, sjukvården och äldreomsorgen.

Fru talman! Även Alliansen har jobbat hårt med att bekämpa skattefusk. Möjligheten till självrättelse har dock funnits länge och är ett framgångsrikt sätt att få in skatt till Sverige från utlandet. Det förslag regeringen nu har lagt fram är inte riktat mot skatteplanering, och det bedöms dessutom få bara en marginell effekt - 15 miljoner kronor är i dessa sammanhang en ganska blygsam summa.

Tror finansministern att ändrade regler för självrättelse kommer att få någon effekt när det gäller att minska den lagliga skatteplaneringen?

Fru talman! Det här är viktigt att säga: Nu kommer naturligtvis Skatteverket att granska de uppgifter som har kommit fram i den senaste paradisläckan. Sedan får man bedöma om allt som har skett har varit lagligt eller inte. Det återstår ju att se i vilken utsträckning det är eller inte är lagligt, och det är upp till Skatteverket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Den förändring som vi vill göra när det gäller självrättelser bör enligt min bedömning kunna göras så att fler människor snabbt gör sina självrättelser, vilket också kan underlätta för Skatteverkets ärendehandläggning.

Fru talman! Min fråga går till utrikesminister Margot Wallström.

Vitryssland visar fortfarande allvarliga brister avseende rättsstatens principer, vallagstiftning, valgenomförande, yttrandefrihet, pressfrihet, mötesfrihet och föreningsfrihet.

Situationen för fängslade hbtq-personer är fortfarande väldigt oroande. Vitryssland är det enda landet i Europa som fortfarande tillämpar dödsstraff. Man kan säga att det är den sista kvarvarande diktaturen i Europa.

Hur ska EU fortsatt påverka och understödja demokratiutvecklingen i Vitryssland via samarbetet i det östliga partnerskapet?

Fru talman! Vitryssland har bjudits in att delta i det östra partnerskapets toppmöte, precis som andra partnerländer och medlemsländerna i EU. Vem som ska delta därifrån avgörs på nationell nivå. Men vi ser detta som ett sätt att hålla uppe trycket på Vitryssland. Vi driver i EU att de konkreta steg som Vitryssland tar för att respektera grundläggande mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen blir avgörande också för utformningen av EU:s stöd, kontakter och politik framöver gentemot Vitryssland. Det är väldigt mycket som är oroande där.

Det har gjorts vissa framsteg. Samtidigt har det skett frihetsberövanden av demonstranter, oppositionella och så vidare.

Vi menar att EU måste hålla trycket uppe, och vi behöver dialogen för att fortsätta att sätta press på Vitryssland.

Fru talman! Tack, utrikesministern!

När vi ännu är inne på det östliga partnerskapet, hur avser Sverige som EU-land att fortsatt stärka det östliga partnerskapet, såväl bilateralt som multilateralt?

Fru talman! Jag kom tillbaka i går från Georgien dit jag reste tillsammans med min polska kollega för att inför toppmötet, som ska handla om det östliga partnerskapet, påpeka hur viktigt det är att vi fortsätter att engagera oss i dessa länder. Vi ska uppmuntra till reformansträngningar som rör till exempel bekämpande av korruption. Vi ska se till att försvara en demokratisk utveckling i dessa länder. Det kommer att tjäna oss också, och det bidrar till en större säkerhet för Europas alla länder liksom till en välkommen utveckling i öst-p-länderna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag ber om ursäkt om det här blir en viss upprepning. Men vi är många som har läst om och förfärats av de hashtaggar som förekommer i debatten, metoo, tystnadtagning och visjungerut.

Låt mig börja med att vara tydlig med att detta inte är ett problem som är isolerat till kulturområdet. Det rör hela samhället och alla sektorer, men det har kanske varit synligast på kulturområdet under den senaste tiden.

Det har gått en chockvåg genom samhället, och vi är nog många som är chockade över omfattningen. Men jag förstår samtidigt inte att så många är förvånade. Vi visste om det tidigare.

År 2010 hade kulturutskottet en stor utfrågning om detta. Då var det Dagens Ekos enkät som låg bakom den. Man lovade från alla håll bot, bättring, handlingsplaner och att detta inte skulle igen. Nu skriver vi 2017.

Kultur- och demokratiministern har redogjort för sina samtal, men jag önskar ändå höra: Vad konkret avser regeringen att göra för att vi inte ska stå här igen om ytterligare sju år?

Fru talman! Tack, kulturutskottets ordförande Olof Lavesson, för att ni betonar detta och för ert engagemang som känns genuint och som ger oss möjlighet att skapa en förändring och faktiskt göra skillnad den här gången, så att vi inte står här och pratar om detta om ytterligare ett eller fem år!

Det är precis som Lavesson säger. Redan 2010 inleddes ett än mer intensivt arbete på våra institutioner. Operans ordförande och vd har beskrivit för mig att man har allt, alla riktlinjer och alla rutiner på plats. Men man konstaterar nu med besvikelse att det inte räcker. Det räcker inte med att ha vackra ord på papper. Vi måste också ta oss an det svåra arbete som handlar om att förändra våra sätt att vara mot varandra, att förändra kulturen och att förändra maktordningar, och det tar tid.

Det kommer att krävas ett stort engagemang från oss alla här om vi vill förändra detta. Precis som Lavesson säger förekommer det inte bara på institutioner utan i samhället i stort.

Fru talman! Vi kommer att ta ett antal initiativ. Vi har redan beslutat att kalla till oss representanter från arbetsgivare, arbetstagarorganisationer och företrädare för de statliga institutionerna. Vi diskuterar också att upprepa det stora seminarium som vi hade 2010 för att se vad som har hänt sedan dess.

Samtidigt måste man konstatera att när det förekommer trakasserier, övergrepp och rena våldtäkter är det inte ett ordningsproblem utan ett lagbrott. Därför kommer det också att krävas fler insatser.

Frågestund

Kan kulturministern säga någonting om diskussionerna i regeringen när det gäller dessa lagöverträdelser?

Fru talman! Jag hörde inte det sista ordet, men det pågår en rad diskussioner i regeringen för att säkerställa att man upprätthåller våra lagar och att brott polisanmäls. Det är alltid A och O.

Men för att brotten ska polisanmälas krävs att det finns en kultur och en arbetsmiljö där man vågar tala om det som inte är ens egen skam utan som är skammen hos dem som utsätter en för brotten.

Frågestunden var härmed avslutad.