Frågestund - 2017-09-28

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Peter Eriksson. För en vecka sedan kunde vi läsa att regeringen skjuter upp införandet av en ny postlag. Det är förstås olyckligt i ett läge då många människor upplever att posten inte alltid är att lita på, att breven inte kommer fram i tid och att breven ibland inte kommer fram över huvud taget.

Regeringen behöver lösa allvarliga kvalitetsproblem. Då krävs förstås att regeringen styr bolaget bättre. Det handlar också om att ge Posten rätt förutsättningar och verktyg i en värld som blir alltmer digital och där brevvolymerna minskar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det behövs därför ett uppdaterat regelverk som säkrar en god och pålitlig postservice i hela landet. När kommer vi att kunna se en ny postlag läggas fram av regeringen? När ska människor åter kunna lita på att posten kommer fram?

Herr talman! Jag tackar för Jessica Rosencrantz fråga. Jag är glad att vi från oppositionen får höra att det är viktigt med en ny postlag. Det är alldeles uppenbart att förändringar krävs för att vi ska kunna få mer långsiktiga förutsättningar att bedriva en bra postservice i hela landet. Så är ju fallet inte nu.

Bristerna är alltför stora, och så har det varit under en ganska lång tid. Jag kommer dock att föreslå en förändring av postlagen och räknar med att den ska komma inom kort.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Både opposition och regering delar oron och ser att någonting förstås behöver göras. Av det som statsrådet har tagit upp i medierna förstår jag att det pågår en del samtal med den danska sidan.

Icke desto mindre är frågan hur länge vi kan vänta i Sverige med att ställa om vårt eget system. Vi vill ju inte gå samma väg till mötes som Danmark har gjort med ytterligare stora kvalitetsproblem. Kan statsrådet säga någonting om tidsaspekten för den nya postlagen?

Herr talman! Det här handlar om olika saker. Först gäller det förhandlingarna som pågår om Postnord liksom relationerna mellan de svenska och danska delarna. Vi vet att digitaliseringen har påskyndats väldigt snabbt i Danmark, vilket har gett helt andra förutsättningar att bedriva postverksamhet. Det har i sin tur påverkat företaget Postnord. Vi har hamnat i förhandlingar om hur företaget ska kunna fortsätta framöver.

Jag försöker hålla isär denna fråga från hur vi ska organisera Posten i Sverige. Vad gäller det bereder vi just nu en förändring, och den kommer så snabbt som möjligt.

Herr talman! Sverige utvecklas just nu starkt. Detta kan vi se med egna ögon om vi tittar på det stora antal lyftkranar som reser sig i städer och orter runt om i landet. Det är en klassisk bild av tillväxt.

Den starka utvecklingen bekräftas också av fakta från Konjunkturinstitutets senaste rapport. För sjätte månaden i rad är tillväxten starkare än vad som anses normalt. Framför allt sticker tillverkningsindustrins uppsving ut. Synen på läget är ljust på en bred front, och industrins delbranscher rapporterar om ett starkt eller mycket starkt läge. Också hushållen ser ljust på framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Förutom Konjunkturinstitutet finns även andra mätningar på senare tid som visar samma situation. Tillväxtverkets rapport Företagens villkor och verklighet 2017 visar att sju av tio företag har ambitioner att växa.

Mitt i allt detta hoppfulla och starka uppstår samtidigt frågan: Vad ser ministern som de stora utmaningarna framöver för att bygga vidare på den gynnsamma utveckling som vi har just nu?

Herr talman! Tack, Per-Arne Håkansson, för frågan! Vi är inne i ett väldigt gynnsamt konjunkturläge. Det finns en stark efterfrågan i ekonomin hos små företag och glädjande även hos den starka svenska tillverkningsindustrin.

Faktum är att den svenska tillverkningsindustrin inte har varit så här optimistisk sedan 90-talet. Det har inte gjorts så här stora investeringar sedan finanskrisen. Detta påverkar jobb och utveckling i hela landet, och det drar Sveriges ekonomi framåt.

Om man tittar på de analyser som har kommit, både Företagens villkor och verklighet 2017 och Småföretagarbarometern, ser man tydligt att det största tillväxthindret för företag i Sverige i dag är kompetensförsörjning. Därför är det glädjande att regeringen sätter in stöten just där med ett enormt kunskapslyft. Vi satsar på yrkesutbildningar, yrkesvux, yrkeshögskola och även andra utbildningar som lämpar sig för näringslivets behov. Detta är den största och smartaste tillväxtpolitiken som vi kan ha just nu.

Herr talman! Tack för svaret!

Kopplingen mellan tillväxt, utbildning och jobb är en viktig del av detta. Kunskap och kvalitet är vårt starkaste vapen för att konkurrera med omvärlden.

Samverkan lyfts upp som en viktig framgångsfaktor i arbetet med att nå fram med den smarta industrin, automatiseringen och digitaliseringen. Finns det enligt ministern behov av ytterligare insatser för att kraftsamla kring detta så att svensk industri utvecklas på detta område?

Herr talman! Först och främst krävs mer samverkan när det gäller utbildning. Utbildningsystemet och näringslivet har stått för långt ifrån varandra. Det är därför vi satsar så mycket på yrkeshögskola. Dessa utbildningar är nämligen mycket integrerade i näringslivet. Vi vill även se mer av yrkesvux så att vuxenutbildningen knyts närmare arbetsmarknaden.

Det handlar också om samverkan om digitalisering. Vi har satt upp målet att nå tusen små och medelstora företag med hjälp till att ställa om i digitalisering. I den budget som regeringen nu har lagt fram går vi vidare med ett automationsprogram för att hjälpa små och medelstora företag att kunna satsa mer på robotar och automatisering och därmed driva utvecklingen vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! I FN:s generalförsamling ekade Donald Trumps tal tomt när det gäller klimatet, trots de naturkatastrofer som följer i klimatförändringarnas spår i just hans USA. I dessa tider då ett av världens mäktigaste länder, som tidigare faktiskt hade klivit på för att anta klimatutmaningen, sviker är det viktigare än någonsin att ett land som Sverige är ett föredöme.

I den senaste budgeten presenterades en rad satsningar på klimat och skydd av värdefull natur. Ett annat område som är minst lika viktigt att arbeta med är konsumtionen. Det gäller inte bara fossila bränslen i de bilar som vi använder utan även varor. Hur ställer vi om till en mer hållbar konsumtion? Jag vill höra vilka åtgärder Per Bolund har för att uppnå detta.

Herr talman! Tack för en väldigt viktig fråga! När vi mäter de utsläpp som sker bara inom vårt eget land ser vi att vi har lyckats minska dem genom en aktiv klimat- och miljöpolitik under lång tid. Vi kan dock se att konsumtionsrelaterade utsläpp däremot under tid har ökat. Detta gäller utsläpp som sker på grund av svensk konsumtion, även i andra länder.

Denna utveckling måste vi såklart vända för att nå Parismålet och de globala hållbarhetsmålen. Regeringen har därför satt igång ett arbete med en strategi för hållbar konsumtion. Vi har följt upp den med aktiva åtgärder, till exempel genom att sänka momsen på reparationer. Vi inför alltså ett REP-avdrag i hemmen då man reparerar sin kyl, frys eller spis i stället för att slänga och köpa nytt.

Vi fortsätter att uppmuntra mer hållbar konsumtion, till exempel upplevelsenäringen. Vi gör en stor kultursatsning, som verkligen är en form av hållbar konsumtion.

Steg för steg vidtar regeringen åtgärder för att stärka den mer hållbara konsumtionen. De är viktiga för att skapa en hållbar värld i framtiden.

Herr talman! Det finns ett annat område som är viktigt. Statsrådet lyfte upp frågan om reparationer. Men det handlar också om att produkter ska hålla längre från början, inte tillverkas bara för att slitas och slängas.

Har regeringen vidtagit åtgärder eller kommer regeringen att vidta åtgärder i Sverige och i EU-samarbetet, där en del av detta regleras, för att driva på för mer hållbara produkter?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Även det här är ett viktigt område för att få en mer hållbar konsumtion. Det behövs åtgärder både internationellt och i Sverige.

Inom EU driver Sverige på för att se över ekodesigndirektivet i fråga om att utforma produkter så att de håller över tid, är energieffektiva och miljösmarta. I Sverige försöker vi uppmuntra företag att hitta nya affärsmodeller där man bygger in ökad hållbarhet som en fördel, till exempel bilpooler i stället för att äga en egen bil eller att leasa ut produkter. Det ger incitament för att få fram produkter som håller över tid.

Herr talman! Det här blir en allmänpolitisk fråga till statsrådet Damberg.

Det finns just nu en stor generation unga som växer upp i samhällets vård, ofta i boenden. På läktaren sitter Martin. Han kom som ensamkommande hit för tre år sedan och har varit med mig i riksdagen i en vecka. Han bodde först i boende, men nu bor han i ett familjehem.

Martin drömmer själv om att så småningom bli pappa - en lika fin pappa som den han har mött i sitt familjehem. Det han önskar är att hans kompisar som bor i boenden också ska få den möjligheten.

Vi vet att de unga som växer upp i boenden inte har samma möjligheter och inte får samma chanser som de som bor i familjehem. Det går helt enkelt bättre för familjehemsbarnen än för dem i boenden. Det handlar om allt från fredagsmys till att få stöd i att plugga. Martins och min fråga är helt enkelt: Vad gör regeringen för att fler unga ska få möjlighet att växa upp i en familj i stället för i ett boende?

Herr talman! Tack för frågan!

En av de stora utmaningar vi har i Sverige är att verkligen ta vara på alla, inte minst barn och ungdomar, som har kommit till vårt land de senaste åren och att ge dem de bästa förutsättningarna att snabbt komma in i samhället.

Nu vet vi att det är en ansträngd situation. Alla kommer inte att få plats i familjer utan en del kommer att hamna i särskilda boenden eller olika former av anpassade boenden. Då gäller det att det finns bra förutsättningar där också, att skolan fungerar, att det finns tillräckligt mycket stöd, att socialtjänsten kan sätta in stöd om det är jobbigt. Sedan finns också föreningslivet. Vi ska inte underskatta den ideella sektorn, idrottsrörelsen eller kultursektorn, för att få vänner och känna stöd.

Vi står inför en samhällsutmaning tillsammans. Den här regeringen har bestämt sig för att ge inte minst kommuner och landsting bästa möjliga förutsättningar att klara situationen. Det är därför vi tillskjuter mycket resurser så att kommuner, inte minst de som har tagit ett stort ansvar, ska ha bra resurser att jobba med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack för svaret! Det är svårt att inte hålla med om att det är precis så vi ska jobba i civilsamhället.

Den här utmaningen har funnits länge. Det är inte så att det har blivit en brist på boenden precis nu, utan utmaningen har funnits länge.

Vi från Liberalerna och jag vill se en större samverkan mellan socialtjänst, skola och familjehem. Skolfam är ett lysande exempel.

Vad händer med denna generation som växer upp på boenden när de själva blir föräldrar, när de själva så småningom får barn? Förälder är ingenting man bara blir utan det är något man lär sig. Det är också en fråga vi behöver ta till vara.

Herr talman! Här vill jag igen tacka för engagemanget. Denna fråga berör många av oss mycket och djupt. Det här kan inte heller bara vara en fråga för samhället, utan det här är också en fråga för oss som människor. Det handlar om att ställa upp för dem som har kommit till Sverige och göra det vi kan för att ge en plats, visa hur det går till i Sverige och ge stöd i arbetet.

Mycket av detta arbete måste ske lokalt. Det kan inte dirigeras centralt uppifrån. Det krävs lokalt engagemang och resurser ute i Sveriges kommuner.

Herr talman! Hushållens bolåneskuld har ökat kraftigt. En bidragande orsak är ränteavdragen för bolån, som har drivit på bostadspriser och indirekt fungerat som en subvention av bankerna.

Samtidigt har ränteavdragen historiskt sett bidragit till att hushåll utan stora kapitaltillgångar har kunnat köpa och äga en bostad. Det senare förhållandet kanske inte riktigt gäller längre när myndigheter som en följd av skenande bopriser och skuldsättning lagt restriktioner på hushåll i form av amorteringskrav och kapitalkrav. Det har lett till att allt fler hushåll med stabila inkomster inte kan komma in på ägd bostadsmarknad utan är hänvisade till över tid betydligt dyrare bostadsrätter.

Kristdemokraternas slutsats av detta är att det är dags att påbörja en långsam avtrappning av ränteavdragen under förutsättning att statens ökade intäkter går tillbaka till hushållssektorn, samtidigt som vi genomför reformer för att fler med stabila inkomster ska kunna äga sitt boende.

Regeringen har haft lite svårt att presentera en samlad syn på detta. Jag skulle vilja höra statsrådet Dambergs syn på frågan.

Herr talman! Det är väl ingen hemlighet att regeringen inte har något förslag i budgeten om avtrappade ränteavdrag. Det kan vem som helst läsa sig till.

Däremot är nog alla överens om att ingen heller kan säga att detta inte kan behöva göras. Vi följer situationen över tid med stor omsorg. Inte minst Per Bolund som ansvarar för en del av dessa frågor i regeringen följer frågan om stabilitet med stort allvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi utesluter inga åtgärder för att värna stabiliteten i det svenska systemet, och inte minst se till att priserna inte drar iväg.

Bostäder har de senaste åren inte varit billiga att köpa, och de familjer som har tecknat sig för stora lån har gjort det med vissa förutsättningar. Att göra förändringar i systemet kan få stora konsekvenser för prisbildningen eller för enskilda hushålls ekonomi. Det är viktigt för oss i regeringen att även ta de frågorna på allvar.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Anledningen till att jag ställer frågan till statsrådet är att det låter lite olika från olika regeringsföreträdare - från bostadsministern, från finansmarknadsministern och från finansministern. De har i dag fått frågan med anledning av att IMF har pekat på detta. Frågan beskrivs som helt hypotetisk, och det sägs att det inte finns någon som helst process.

Jag är glad att statsrådet öppnar lite grann för en nedtrappning. Är regeringen beredd att ingå en bred överenskommelse där man värnar hushållens ekonomi samtidigt som man påbörjar en nedtrappning?

Herr talman! Jag kan glädja oppositionen med att regeringen verkligen har lagt fram ett förslag på riksdagens bord som värnar hushållen. Vi sänker skatten rejält för landets pensionärer, och vi gör en riktad satsning på de fattigaste pensionärerna. Vi höjer barnbidraget och studiebidraget. När det går bra för svensk ekonomi ska stora grupper känna av det. Där är vi överens.

Herr talman! Min fråga är av allmänpolitisk karaktär och rör kurdernas självständighet i Irak.

Trots det första delningsavtalet som undertecknades i Sèvres 1920 efter första världskriget och trots löften om ett eget land från bland annat USA, Frankrike och England har kurderna ännu inte fått sin självständighet. Det är i dag världens största etniska grupp utan ett eget land.

I måndags fick de irakiska kurderna som sedan 2005 styr en erkänd autonom region i landet, KRG-regionen, äntligen rösta om sin självständighet. Utgången blev inte helt oväntat ja. KRG uppfyller samtliga krav som Sveriges regering har för att erkänna ett eget land och har i många avseenden visat sig vara ett föredöme i Mellanöstern.

Avser regeringen att erkänna de irakiska kurdernas vilja när frågan om deras självständighet nu finns på pränt?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack för frågan!

Det är inte första gången det har varit folkomröstningar om den typen av frågor i regionen. Regeringen stöder ett enat Irak. Frågan om en eventuell självständighet för den kurdiska regionen måste lösas genom dialog mellan Erbil och Bagdad.

Vi står bakom principen om folkens rätt till självbestämmande. Det är en viktig och grundläggande princip för oss i internationell politik. Men den betyder inte per automatik ett självständigt land. Den kan rymma flera olika lösningar, inte minst olika grader av självstyre och självständighet. Där finns redan i Irak ett visst mått av sådant självstyre fastställt i författningen.

I nuläget är regeringens bedömning att det viktiga är dialog mellan parterna, att vi ser till att lösa en del av de akuta problem som finns i regionen och att man kommer till en dialog där man kan hitta en samsyn om vägen framåt. Det värsta som skulle kunna inträffa är ju att det här leder vidare på mer konfliktfyllda vägar.

Herr talman! Jag gläds åt att regeringen är försiktig. Samtidigt har den här regionen varit väldigt stabil. Precis som ministern sa har den länge varit en autonom region där man har ett fungerande parlament, institutioner och demokratiska val. Man har egna säkerhetsstyrkor som dessutom har varit en viktig allierad för bland annat den svenska insatsen i Irak.

Det finns alltså fortfarande mycket som tyder på att det här erkännandet faktiskt kan stabilisera området ytterligare. Är det inte dags att faktiskt erkänna de irakiska kurdernas framgång?

Herr talman! Det finns ingen självständighet proklamerad. Det finns inte heller någonting att erkänna i dag.

Vi har haft en folkomröstning som tydligt visar att de som deltog i folkomröstningen vill åt det här hållet. Det är en viktig politisk signal som blir diskuterad och känd i hela världen och som skapar diskussion men också en del oro på andra håll i regionen.

Den svenska regeringen kommer att stödja inte minst FN:s dialogförsök i regionen för att skapa en långsiktig och hållbar utveckling, där vi kommer fram till en dialoglösning på frågan.

Herr talman! Min fråga är riktad till bostadsminister Peter Eriksson.

Jag var i Örebro i går, och en tjej kom fram till mig och ställde en väldigt bra fråga som jag tänkte vidarebefordra till bostadsministern. Hon sa att det är många partier i riksdagen som pratar om flyttkedjorna som ska skapas när en person flyttar till ett annat boende och det blir en sorts kedja av det. Hon sa att det nu är himla många som inte säljer sin bostad när de flyttar utan i stället har kvar den och hyr ut den. Vissa köper till och med flera bostäder för att hyra ut dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Den borgerliga regeringen ändrade lagstiftningen på så sätt att man nu kan ta ut väldigt höga marknadshyror vid andrahandsuthyrning. Vi ser det systemet också i andra europeiska länder. Att man har kvar sin bostad och hyr ut den pressar upp bostadspriserna på ett sätt som skapar ännu mer bostadsbrist.

Vad är bostadsministerns tankar kring detta?

Herr talman! I grunden är det ju så att vi i Sverige inte har haft erfarenheten att det är en hög grad av spekulation på bostäder. Det är relativt ovanligt i Sverige att man har kvar sin tidigare bostad när man flyttar och i stället hyr ut den.

Jag har hört att det finns en sådan tendens på vissa ställen i dag och att den ökar, men vi har ingen riktig bild av hur stort problemet är. När situationen möjligen vänder längre fram med högre räntor och sådant kan jag tänka mig att det finns en risk eller en trolig utveckling att det minskar igen, så jag är inte säker på att vi i dag behöver vidta några åtgärder.

Vad man skulle vilja komma till är ett läge där vi får bättre kunskap om det här är ett problem i dag eller inte.

Herr talman! Tack för svaret! Jag upplever att bostadsministern ändå har funderat på de här frågorna.

Jag får den här frågan ganska ofta - oftare och oftare, faktiskt. Jag upplever att det är många som ser i sin närhet att det finns en sådan här problematik och att marknadshyresmodellerna för bostadsrätter har gjort det ännu mer lönsamt att göra på det här sättet.

Finns det någon fundering från bostadsministerns sida att förändra den lagstiftningen så att man inte kan ta ut de här höga marknadshyrorna för bostadsrätter?

Herr talman! I dag har vi inga sådana förslag.

Om detta nu stämmer, om vi ponerar att det kanske drar åt det här hållet, kan det ju bero på flera saker. Det kan bero på att det i dag är möjligt att ta ut högre hyror i andra hand. Det kan också bero på successiva höjningar. Under förra regeringen höjdes också realisationsvinstskatten, vilket gör att det kan upplevas som att man inte tjänar så mycket på att sälja bostaden.

Jag tror inte att det är säkert att den här utvecklingen kommer att fortsätta.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Shekarabi.

Riksdagen beslutade i mars 2015 att tillståndsplikten för LAN-spel skulle tas bort eller avgiftsbefrias. Samtidigt uppmanade man regeringen att påskynda detta arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Regeringen återkom i en skrivelse i mars förra året om att en proposition var att vänta under hösten. Detta upprepades i en skrivelse som avlämnades i mars i år. Men trots två aviseringar fanns ingen sådan proposition med i den propositionsförteckning som publicerades häromveckan.

Därför frågar jag statsrådet: När avser statsrådet att återkomma med en proposition i frågan?

Herr talman! Tack, Isabella Hökmark, för frågan!

Just nu är vi i en intensiv fas i arbetet med att reformera hela den svenska spellagstiftningen. I den processen har vi parallellt haft fokus på LAN-spel.

Det finns behov av förändringar, och vi kommer att återkomma med detaljer om hur förslag kommer att läggas fram. Men det är inget tvivel om att regeringen sätter fokus på att reformera lagstiftning som rör spel i Sverige. Behovet är stort. Vi har bred samsyn i Sveriges riksdag. Men det är krävande processer, och fokus just nu är på att helt enkelt leverera förslag till riksdagen om en spelreform.

Herr talman! Nu har de här företagen betalat avgift sedan 2013. Det är en ganska hög avgift - ett stort onlineföretag betalar 70 000 om året. Det drabbar förstås dem som spelar: unga och barn.

I våras uppfattade jag att ministern var lite mer positiv till att bryta ut den här frågan och avskaffa den här avgiften innan det kommer en proposition. Nu kommer det väl att dröja ett år till innan det kommer en proposition. Kan man tänka sig det?

Herr talman! Jag vill inte föregå beredningen i Regeringskansliet. För vår del är det viktigt att vi så snart som möjligt får på plats lagstiftning som innebär att vi inför ett licenssystem på den svenska spelmarknaden. I samband med det är det viktigt att vi beaktar och tar tag i frågor som är närliggande spelpolitiken. Då kommer vi också att fokusera på LAN-spel.

Herr talman! Min fråga går till finansmarknadsminister Per Bolund.

Nordea, Nordens största bank och en av EU:s största banker med 10 miljoner privatkunder, har beslutat att flytta sitt huvudkontor till Helsingfors från Stockholm. Det handlar inte bara om bankskatten och resolutionsavgifter utan framför allt om att man vill tillhöra den bankunion som finns i EU.

Nordeas beslut har av allt att döma minskat tilltron till Sverige som en attraktiv miljö och hemvist för finansiella institut. Vad tänker regeringen och finansmarknadsministern göra åt den saken?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Den slutsatsen kanske är lite för tidigt dragen. Jag skulle snarare säga att det finns väldigt stort förtroende för den svenska finansmarknaden.

Vi kan också konstatera att svenska banker och finansinstitut är välmående. De upplevs som stabila av omvärlden. Det finns ett starkt förtroende för dem. De gör också stora vinster - det gäller även Nordea, som gick med över 40 miljarder i vinst förra året.

Att Nordea har valt att flytta handlar som Roland Utbult själv pekar på om att ha samma regler som konkurrenterna, det vill säga de regler som gäller inom bankunionen.

Däremot tycker jag inte att man ska överdriva effekterna av det här beslutet. Nordea har själv sagt att det handlar om kanske ett hundratal positioner som flyttar till Helsingfors från Stockholm. De svenska kunderna finns kvar i Sverige och banken kommer att fortsätta bedriva substantiell verksamhet i Sverige, så låt oss inte överdriva effekterna av det här beslutet.

Herr talman! Tack för svaret! Jag tror inte heller att vi ska överdriva, men det finns ändå en sådan atmosfär i Stockholm.

Jag tycker att jag hör på finansmarknadsministern att han har övergivit visionen om Finansplats Stockholm, som är en gammal vision om en stark finansiell sektor i Stockholm, Europa och världen.

Vad tänker finansmarknadsministern vidta för åtgärder för att återställa detta med Finansplats Stockholm?

Herr talman! Även i denna fråga tycker jag kanske att Roland Utbult springer väl snabbt. Det finns fortfarande en väldigt stor finansiell sektor i Stockholm. Tittar man till exempel på den finansiella utvecklingen är det fantastiskt att se den teknikutveckling som just nu pågår här i Sveriges huvudstad. Stockholm har verkligen blivit ett nav för fintechutveckling i världen.

Det är klart att även bankerna ser detta. Många banker vill vara närvarande här. Även Nordea kommer att fortsätta att vara verksamma här, för man ser att det händer mycket spännande i den svenska bankvärlden. Stockholm kommer att vara ett viktigt nav även i fortsättningen.

Herr talman! Min fråga går till närings- och innovationsminister Mikael Damberg.

På landsbygden i Skåne har Telia stängt flera av sina telestationer med motiveringen att gammal teknik kommer att ersättas med ny, vilket i och för sig är rimligt. Problemet är dock att Telia bara stänger stationer som används av Telias konkurrenter medan de som enbart används av Telia får vara kvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag vill fråga om ministern anser att det är rätt att ett företag som ägs av staten använder osjysta metoder för att konkurrera ut små företag på landsbygden.

Herr talman! Om ett bolag i Sverige använder osjysta eller olagliga metoder finns det en lagstiftning att tillämpa, och då bör man göra det. Som ansvarigt statsråd tänker jag inte uttala mig om enskilda företags agerande.

Däremot kan jag säga att regeringen har en väldigt offensiv bredbandspolitik. Vi har i princip fördubblat stödet för utbyggnad av bredband i hela landet. Vi har dessutom genom Peter Erikssons försorg utökat de samhällsomfattande tjänsterna avseende minimiutbudet för att stärka garantin för uppkoppling för medborgare i Sverige. Detta är otroligt viktiga besked i samband med den digitala omställning vi ser, där bredband i allt större utsträckning kommer att bli mobilt.

Herr talman! Men Telia är ju statligt ägt, så staten har ett visst etiskt ansvar. Socialdemokrater brukar motivera statligt ägande med att företagen uppfyller någon samhällsfunktion, något som i dag inte alls gäller Telia. Så det rimliga är väl att sälja Telia, och jag undrar om regeringen har några sådana planer.

Herr talman! Nej, den här regeringen har inga privatiseringsplaner för Telia, som är ett stort bolag som är väldigt viktigt för oss och gör stora investeringar inte minst i bredband och digital utbyggnad i vårt land.

Jag förstår att borgerliga företrädare gärna vill privatisera nästan allt de kommer åt, men man kan konstatera att frågan om den omställning som Telia gör var aktuell också under den borgerliga regeringens tid. Ni hade alla möjligheter att agera och ge Telia något annat uppdrag. Det gjorde ni inte då, och tydligen inte nu heller. I stället vill ni sälja Telia.

Herr talman! Min fråga går till minister Mikael Damberg och gäller skolfrågor. Det är kanske inte ministerns huvudområde, men jag vet i alla fall att du inte är helt oäven när det gäller de frågorna.

Socialdemokraterna hade ett vallöfte: Inom 100 dagar skulle man minska antalet elever per klass med fem stycken. Det var SVT som gjorde en statistikundersökning tillsammans med Skolverket. Nu har det gått 1 100 dagar, och det faktiska resultatet är att antalet elever per klass på högstadiet har ökat från 21,3 till 21,9. På lågstadiet, vilket är värre egentligen, har antalet elever ökat från 18,9 till 19,8.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Den sista budgeten är nu lagd, herr talman, och då anser man kanske att vallöftet är sviket. Möjligtvis återkommer man i VÅP:en - jag vet inte, herr talman. Men någonstans måste man faktiskt infria sina vallöften. I detta fall handlar det om klasstorlek, något som är otroligt viktigt för arbetsmiljön.

Framför dig här står en lärare och en politiker, så jag undrar å mina kollegors vägnar: När får vi se detta löfte infrias?

Herr talman! Tack för frågan! Om det är något jag är stolt över under denna mandatperiod är det de enorma satsningar vi har gjort på skolan. I den budget som nu har presenterats tar vi hela Skolkommissionens förslag vidare. Lärarorganisationer, rektorer, professionen och även akademin har enats om reformer för skolan som både höjer kvaliteten och ökar likvärdigheten.

Vi lägger fram ett reformprogram värt ytterligare 6 miljarder kronor ovanpå de satsningar vi redan har gjort på svensk skola, inte minst på svenska lärare. De har nu, glädjande nog, enligt statistiken haft de högsta löneökningarna på svensk arbetsmarknad, tack vare kommunala och fristående skolors kloka beslut men kanske också till viss del de statsbidrag vi har gett kommuner och landsting.

Det är 20 000 fler människor som jobbar i svensk skola i dag. Vi ser att personaltätheten har ökat i svensk skola, trots att det har blivit många fler barn. Men det är korrekt att klasstorlekarna inte har minskat så mycket som vi hade hoppats, inte minst för att det har blivit många fler barn.

Herr talman! Sverigedemokraterna vill självklart också ha lite mindre klasser, men framför allt tror jag som lärare att det viktigaste är vem som står framför barnen. Just nu kan vi se att Gustav Fridolin har bestämt sig för att öppna 5 000 nya platser. Med beaktande av att vi i år igen tog in sökande på lärarutbildningen som hade 0,05 på högskoleprovet anser jag att detta är helt fel väg att gå.

Jag vill gärna höra Mikael Dambergs tankar kring detta, herr talman.

Herr talman! Den viktigaste satsning vi har gjort den här mandatperioden är den på lärarna. Den gäller bland annat deras arbetsmiljö. Vi har lyft bort arbetsuppgifter från lärarna så att de kan frigöra tid för att bedriva sin lärarprofession. Vi har gjort en unik satsning på kommuner och landsting som har gjort att lärarna nu har fått det största lönelyftet på svensk arbetsmarknad.

Att vi dessutom ser ett ökande intresse för att välja lärarutbildningen är ett väldigt positivt tecken i tiden. Vi gör dessutom försök med antagningstester för lärarutbildningen för att se om det kan funka som ett bättre antagningssystem i framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag väljer att ställa min fråga till bostadsminister Peter Eriksson.

Det var länge sedan Sverige hade en regering som satsade så mycket på bostadspolitiken som vår regering gör. Det är vi många som är väldigt glada över.

I regeringens förslag till budget finns flera olika åtgärder, däribland ett antal nya. En av de nya åtgärderna är att stödet för att sanera bostäder från radon kommer tillbaka. Det är ett stöd som har funnits även tidigare. Det kom till under en tid då Socialdemokraterna utgjorde regering, och antalet åtgärder och mätningar som gjordes ökade under den tid då stödet fanns. Sedan har de successivt fasats ut. I dag finns ett uppdämt behov av fler mätningar.

Drabbas man av radon i huset ökar risken att drabbas av lungcancer, vilket är en stor tragedi för alla som råkar ut för det.

Jag undrar helt enkelt hur Peter Eriksson ser på detta stöd och dess förutsättningar att åstadkomma resultat.

Herr talman! Vi har faktiskt flera åtgärder i budgeten som inriktar sig på inomhusmiljön och människors hälsa när det gäller bostäder. Jag tycker att detta är väldigt viktigt. Frågan om radon i bostäder diskuterades mer för ett tiotal år sedan men är fortfarande stor. Det handlar om kanske 500 människor varje år som får lungcancer på grund av radon i bostäderna.

Därför är jag glad att vi nu från regeringens sida har bestämt oss för att göra en ny stor satsning för att minska risken för att människor utsätts för detta. I budgeten för 2018 handlar det om 34 miljoner, och nästkommande år är det 72 miljoner kronor. Det innebär att människor kommer att få ett nytt, ökat stöd för ombyggnad och för de insatser som krävs för att få ned radonhalterna så att man inte behöver vara rädd för att få cancer i framtiden på grund av detta.

Herr talman! Jag tillhör dem som har jobbat en del med dessa frågor, och jag tycker att det är utomordentligt bra att detta stöd kommer tillbaka. Många organisationer ute i landet välkomnar också detta.

Ett medskick som jag ändå vill göra till regeringen är att detta är en fråga som hanteras av väldigt många olika myndigheter. Jag tror att det är minst sju olika myndigheter som handhar olika delar av frågan. Det som efterfrågas av branschen är en bättre samordning kring radonfrågan vid landets myndigheter. Det är ett medskick som jag ändå vill göra till statsrådet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Exakt hur regelverket kommer att se ut kommer att stå klart när riksdagen har fattat beslut om budgeten. Det kommer att införas under nästa år. Men jag håller med om det.

En viktig fråga handlar också om att vi måste få ut så bra information som möjligt, så att så många som möjligt känner att de har bra information och vet hur de ska söka och få stöd för att göra dessa investeringar i sina hus.

Herr talman! Tidigare i veckan presenterade Svenskt Näringsliv sin årliga rapport om företagsklimatet. På nationell nivå har företagsklimatet aldrig varit så dåligt som det är nu. Man kan se att 17 av de 20 bästa kommunerna drivs av alliansföreträdare. Med anledning av detta skulle jag vilja ställa en fråga till närings- och innovationsminister Mikael Damberg: Varför tycker företagen att regeringen är så dålig på att skapa ett gott företagsklimat?

Herr talman! Det blir lite parallella universum, Jörgen Warborn. Vi har nu haft ett par veckor där Sveriges största företagsorganisationer har presenterat hur företagen ser på sin konjunktur, på framtiden, på sina möjligheter att anställa och om de är optimistiska eller pessimistiska. Alla dessa undersökningar visar rekordsiffror.

Nio av tio företag säger att de vill expandera. Sju av tio ser goda förutsättningar för att expandera. Fyra av tio har tackat nej till order eftersom de inte har tillräcklig kapacitet för att kunna leverera - de får kanske inte tag i tillräckligt med personal. Vi har i Sverige en tillväxt på 3,1 procent. Det är dubbelt så hög tillväxt som Tyskland.

Någonstans får det ändå finnas någon form av balans i hur man beskriver näringslivsklimatet i Sverige. Det har skapats över 200 000 jobb i Sverige sedan valet. 114 000 av dem är i privat sektor. Låt oss diskutera de utmaningar som näringslivet har, men säg inte att vi aldrig har haft så dålig näringslivsutveckling i Sverige som nu!

(Applåder)

Herr talman! Jag delar bilden att det går bra för företagen, men det är ju högkonjunktur just nu. Det går bra för företagen trots regeringens agerande, inte tack vare det.

En av de frågor där företagarna är kritiska mot regeringen gäller detta med vinster i välfärden, där regeringen driver en direkt företagarfientlig politik. Jag skulle vilja ge statsrådet en möjlighet att rätta till det, för mångfaldens, valfrihetens och företagarnas skull. Ska ni inte backa från vinstbegränsningen i välfärden?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Vi är ju på en internationell marknad, så vi har samma internationella konjunktur som Tyskland, Storbritannien, våra europeiska grannländer och Norden, och vi har ändå högst tillväxt bland dessa länder. Faktum är att OECD har rankat Sverige som en av världens mest snabbväxande mogna ekonomier. Något gör vi bevisligen rätt i Sverige, till skillnad från andra länder.

Det största tillväxthot som företagen anger är kompetensbrist, och det är därför regeringen satsar så enormt mycket på yrkesutbildning.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Peter Eriksson.

Vårt samhälle digitaliseras i allt snabbare takt. Det är många saker som utvecklas till att bli mindre pappersburna och mer digitala. I detta finns det såklart stora fördelar och effektiviseringar som kan uppnås, men det finns också en del av befolkningen som upplever att de hamnar efter. Jag möter ofta äldre som upplever att det finns en generationsklyfta och att de känner sig lämnade efter. Jag möter också personer med funktionsnedsättningar som känner att det är svårt för dem att ta till sig digitala lösningar.

Min fråga till statsrådet blir: Vad avser statsrådet och regeringen konkret att göra för att minska dessa klyftor och se till att alla kan vara en del av vårt hela samhällsliv?

Herr talman! Tack, Erik Ottoson, för frågan! Jag tror att du sätter fingret på en mycket viktig punkt. Det är helt avgörande att man i hela Sverige, oavsett var man bor och vem man är, kan känna att man är med på moderniseringståget och att man har möjlighet att delta i det nya som händer, ta del av de nya tjänsterna och medverka i det nya samhället. Man ska kunna göra det på samma villkor oavsett om man bor i Dorotea, ute i skogen, eller i Stockholm.

Detta var skälet till att vi för mindre än ett år sedan tillsatte en ny bredbandsstrategi där vi inkluderar alla, till skillnad från den förra, där den förra regeringen hade uteslutit 1 miljon människor från målet om att ha en bra uppkoppling på nätet. Jag är mycket glad över att vi fick en enhällighet i regeringen om att alla ska vara med i dessa nya satsningar. Därför har vi också utökat investeringarna i både det fasta nätet och fibernätet, och det kommer inom kort också nya satsningar som innebär att vi får bättre täckning i de mobila näten.

Herr talman! En effektiv politisk strategi som har fungerat i generationer är att när man får en fråga börja tala om något annat. Min fråga gällde hur vi ska få fler äldre att känna sig inkluderade i digitaliseringen och hur de med funktionshinder ska känna att de också får följa med på tåget, men statsrådet pratar om fiber. Det var kanske inte riktigt detta jag frågade om. Statsrådet får en ny chans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag har en halv minut till på mig.

Infrastrukturen måste ut. Vi måste också arbeta för att minska de digitala klyftorna. Där har vi nu fått en satsning. I budgeten har vi 50 miljoner för att genomföra digitaliseringsstrategin. En del av detta kommer vi att satsa på nya insatser för att alla ska kunna ha möjlighet att lära sig mer, till exempel att det på alla Sveriges bibliotek ska finnas möjligheter att lära sig mer för att man ska kunna ta del av de nya tjänsterna men också att till exempel hälso- och sjukvården ska inriktas på digitaliseringen, så att alla ska kunna ta del av den över nätet.

Herr talman! Min fråga går till närings- och innovationsminister Mikael Damberg.

Regeringen föreslår i sin budgetproposition ett tillskott på 115 miljoner kronor till Tullverket för, som man säger, utökad kontrollverksamhet. Jag välkomnar regeringens budskap om förstärkning av Tullverket. Det är en nödvändighet för att tullen ska kunna fullfölja sitt uppdrag. Problemet är dock att budgetförslaget inte räcker till ens för att tullen ska klara av sitt nuvarande uppdrag. Nya uppgifter tillkommer, till exempel hantering av explosiva varor och utmaningar inom effektiv handel, till exempel i samband med brexit.

Utifrån dagens uppdrag, önskade utökningar och det strukturella underskottet i Tullverket ser man att Tullverket är kraftigt underfinansierat. Det handlar om knappt 200 miljoner kronor år 2018 efter regeringens tillskott. Jag undrar därför hur regeringen resonerar när man marknadsför en kraftig underfinansiering av en myndighet som en stor satsning på densamma.

Herr talman! Tack, Olle Felten, för frågan! Vi gör en kraftfull satsning på hela rättsväsendet. Då ingår både Försvarsmakten, Tullverket, Säpo och Polismyndigheten i detta. De är viktiga myndigheter och kompletterar varandra. De har olika uppgifter, naturligtvis, men satsningar på det ena området kan också underlätta arbetet för en annan rättsvårdande myndighet. Jag hoppas att den samlade satsningen på trygghet för Sverige också kommer att märkas för tullen.

Över tid kan olika myndigheter ha stora utmaningar och ekonomiska bekymmer. Men med det tillskott som regeringen gör bedömer vi att Tullverket får bättre förutsättningar att sköta sina uppgifter än tidigare.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Det här handlar ju om hur regeringen utökar en myndighets uppdrag och i praktiken budgeterar för en minskning. I detta fall skapas en omöjlig situation för Tullverket och för vår utrikeshandel. Det underlättar för kriminell verksamhet när tullen inte kan fullfölja sitt uppdrag. Det är inte bra, och vi är mycket bekymrade över regeringens förhållningssätt och den effekt det kommer att få på Tullverkets förmåga att fullfölja sitt uppdrag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Den mer detaljerade diskussionen om detta kanske Olle Felten ska ta med ansvarig minister. Det finns ju också möjligheter om man använder ny teknik och samarbetar internationellt för att komma åt de problem som tullen brottas med. Det finns alltså möjligheter att bli ännu effektivare och att inte minst med digitaliseringens hjälp komma åt och slå ned på verksamhet som inte är korrekt.

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Shekarabi på temat hela Sverige ska leva och framtidstron i hela landet.

På läktaren sitter min praoelev Matilda Fridell. Hon kommer från Götene. Götene är en liten ort i Skaraborg. Utarmningen ute i landet blev allt tydligare under den borgerliga regeringens tid, då urbaniseringen accelererade med rekordfart. Den socialdemokratiskt ledda regeringen har tagit flera olika initiativ för att bryta detta. Det är positivt att regeringen ska omlokalisera myndigheter till hela landet. Då kommer kompetensen i hela landet att kunna tas till vara.

Kommer några av de 10 000 jobben att komma Skaraborg till del?

Herr talman! Tack, Monica Green, för frågan! Vinden har vänt. Jag stod här i kammaren för två år sedan och svarade på frågor om Skatteverkets planer på att lägga ned i Lycksele och i åtta andra städer. Nu bygger vi ut statlig verksamhet utanför Stockholm. Vi har fattat beslut om omlokaliseringar av elva myndigheter från Stockholm till andra delar av landet. Vi har vänt på centraliseringsvågen. Förra veckan meddelades det att Skara ska få 100 nya statliga jobb när Arbetsförmedlingen bygger ut kontaktcentret. Det är för att vi tror på Sverige. Det är för att vi tror att det är viktigt att vi lägger Stockholmsfixeringen bakom oss och ser den potential och den kompetens som finns i hela vårt land.

Jag har själv besökt Götene. Det är en viktig ort för svensk bostadsproduktion. Det finns fantastisk kompetens i Skaraborg. Den kompetensen ska också komma den svenska staten till del. Därför är det viktigt att vi nu jobbar med omlokaliseringar och förstärker närvaron i hela vårt land.

Herr talman! Det är utmärkt. Jag tänkte ställa en följdfråga. Man skulle också kunna öka den statliga närvaron genom att till exempel Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skatteverket med flera ökar samverkan ihop med kommunala servicekontor och så vidare. Vad avser ministern att göra för att det ska kunna bli verkligt i alla kommuner?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Vi har nu i budgeten en satsning som innebär att vi bygger ut de statliga servicekontoren för att förstärka den statliga servicenärvaron. Det är en annan sak än att omlokalisera myndigheter. Här ser vi till att alla medborgare får tillgång till bra statlig service. Det handlar om tio nya statliga servicekontor under de kommande månaderna fram till juni månad. Sedan bygger vi ut de statliga servicekontoren. Vi ansluter fler statliga myndigheter. Här ska den svenska staten samverka och se till att gemensamt förstärka den statliga servicenärvaron så att alla medborgare får bra tillgång till statlig service.

Herr talman! Sex av tio containrar som importeras till eller exporteras från Sverige har tidigare gått genom Göteborgs hamn. Svenska företag och svensk ekonomi är helt beroende av Göteborgs hamn. Hamnen har under lång tid varit ansatt av en förödande hamnkonflikt som påverkat hamnen, medarbetarna och ytterst svenska företag och svensk ekonomi.

Regeringen har tillsatt en utredning som ska titta på konfliktregler i händelser som denna i hamnen, när man har ett gällande kollektivavtal. Utredningen ska inte vara klar förrän i maj 2018. Det innebär att en möjlig lösning på detta kanske ligger bortåt två år framåt i tiden. Under tiden fortgår problemen för hamnen, för Sverige och för svenska företag.

Då vill jag fråga statsrådet Damberg: Är regeringen beredd att på något sätt ändra eller snabba på hanteringen av denna utredning för att bidra till att lösa hamnproblemen och bidra till den svenska importen och exporten?

Herr talman! Tack, Lars Hjälmered, för frågan! Göteborgs hamn är viktig för Sverige. Det är vår viktigaste kontaktpunkt, inte bara mot Europa utan även mot resten av världen, kopplat till vår exportindustri. Att vi under väldigt lång tid har haft problem i Göteborgs hamn är inte bra. Att den grundläggande frågan, som utlöste konflikten, fortfarande inte är löst är inte bra. Nu är det något lugnare i hamnen, vad jag förstår, men grundfrågan är fortfarande inte löst.

Regeringen har agerat. Vi står bakom den svenska modellen. Men vi säger också att den svenska modellen inte får missbrukas. Därför har vi tillsatt en utredning. Man kan dock konstatera att grundfrågan, om vilket kollektivavtal som ska gälla, är en fråga som har präglat diskussionen i hamnen under årtionden. Den borgerliga regeringen hade alla förutsättningar att agera under sin tid. Nu har vi agerat och tillsatt en utredning. Nu måste utredningen få tid att jobba och göra rätt. Detta är ganska snåriga frågor som måste lösas på ett klokt sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Ja, hamnen är helt avgörande för svenska företag och för svensk ekonomi. Det oroande bortom den konflikt som vi nu ser är att rederi på rederi meddelar att de slutar köra transocean sjöfart till Göteborg - på svenska betyder det att båtar från Amerika och Fjärran Östern slutar att köra direkt till Göteborg och att Sverige därmed tappar detta. Det är riktigt dåligt för Sverige, för den svenska industrin och för näringslivet. För att återta detta måste man först lösa hamnproblemen.

Då kommer jag tillbaka till det som egentligen är en vädjan till regeringen: Ser man att det finns möjlighet att snabba på denna hantering så att lösningen inte läggs två år framåt i tiden?

Herr talman! Utredningen har fått på sig tiden fram till senast den 31 maj 2018. Om utredningen är färdig snabbare skulle ingen vara gladare än regeringen, men det måste göras ett gediget arbete om denna lagstiftning och hur den kan förändras.

Jag kan konstatera att Moderaterna tar tillfället i akt och börjar tala om att man ska införa en proportionalitetsprincip. Det är en helt annan fråga. Det har ingenting att göra med vilket kollektivavtal som ska användas. Moderaterna vill använda konflikten för att ge sig på den svenska modellen. Det tycker jag är olyckligt.

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till konsumentminister Per Bolund.

Vi har på senare tid sett en del oseriösa dejtningssajter. Ett av de värsta exemplen är den som kallas för Rich Meet Beautiful, där man uppmanas att bli en sugar baby åt en sugar daddy. Denna sajt har bland annat marknadsförts direkt till studenter, alltså direkt där de har sin undervisning. I annonsen står det: "0,- I STUDIELÅN? DEJTA EN SUGAR DADDY". Och så ser man en bild på en kvinna som är i det närmaste helt naken. Hon har en bh på sig som hon håller på att ta av sig.

Detta misstänks nu vara koppleri, men jag tycker också att det är könsdiskriminerande reklam som är väldigt kränkande. Min fråga är: Hur ser regeringen på detta problem? Vad kan vi göra för att man ska slippa utsättas för detta i det offentliga rummet?

Herr talman! Detta är en fråga som är oerhört allvarlig. För en feministisk regering är det såklart oacceptabelt med könsdiskriminering i alla former, oavsett om det är på arbetsmarknaden eller om det är i reklamvärlden, till exempel. Här behöver vi ta steg framåt. Vi tar också steg framåt i regeringens budget när vi nu avsätter pengar för en jämställdhetsmyndighet som kan driva dessa frågor så aktivt som de förtjänar att drivas.

Regeringen har försökt att lyfta möjligheten för unga kvinnor att få förebilder, till exempel genom att ha en jämställd regering och en jämställd representation i Sveriges riksdag. Vi har också försökt att snabbare genomdriva jämställdhet i bolagsstyrelser, just för att det ska finnas förebilder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Men det exempel som tas upp är snarare motsatsen. Det undergräver förtroendet hos unga män och kvinnor och skapar en bild av att vi inte kan bestämma över våra egna liv.

Regeringen tittar på denna fråga väldigt aktivt. Vi håller på att titta på hur vi bäst hanterar den. Vi bereder frågan just nu i Regeringskansliet.

Herr talman! Fenomenet som sådant är vidrigt. Polisen själv säger att man misstänker att detta är förtäckt prostitution. Det är vidrigt att man kan göra reklam för detta, men jag tycker också att den könsdiskriminerande aspekten är hemsk. Detta är oseriös marknadsföring. Även om det inte skulle vara koppleri är det oseriöst och könsdiskriminerande. Jag tror att det är viktigt att driva jämställdhetspolitiken på alla områden, vilket regeringen gör. Det gäller inte minst oseriös och könsdiskriminerande reklam.

Herr talman! Därför är det inte minst viktigt att vi har en diskrimineringslagstiftning som verkligen har bett och att vi avsätter resurser till våra myndigheter, till exempel Diskrimineringsombudsmannen och jämställdhetsmyndigheten.

Samtidigt är det ett komplext område där vi också har högt ställda förväntningar när det gäller våra grundlagsskyddade rättigheter, till exempel yttrandefrihet. Informationen är numera global. Vi måste också fundera över hur vi bäst reglerar verksamhet som är gränsöverskridande. Men detta är en fråga som vi tar på allra största allvar, och vi jobbar intensivt för att hitta en lösning på den.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Mikael Damberg.

Sverige är mitt uppe i den fjärde industriella revolutionen, där digitalisering och automatisering radikalt förändrar förutsättningarna för industriell produktion. Den industriella tjänstesektorn kommer att fortsätta att växa.

Industrin är en ovärderlig tillgång för Sverige. Den står för en femtedel av landets ekonomi och sysselsätter omkring 1 miljon människor.

Industrin står också för 77 procent av det samlade exportvärdet, och vart fjärde svenskt jobb är beroende av industrisektorn.

Mot denna bakgrund vill jag fråga innovationsministern: Genom vilka initiativ kan ministern trygga jobben inom industrisektorn?

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Regeringen har utarbetat en nyindustrialiseringsstrategi ihop med svensk industri. Vi har tagit en fram en första handlingsplan med 45 åtgärder, och vi har bockat av de allra flesta av dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi håller nu på att bereda en andra handlingsplan, och flera av de punkter som återfinns i regeringens budget finns där. Det är jättespännande områden som handlar om hur vi kan jobba med digitalisering och automation också kopplat till små och medelstora företag.

Vi har ett spännande arbete med hållbarhetsfrågan. Här är svensk industri världsledande. Nu tar vi steg framåt för att byta ut processutsläppen i svensk industri och få ned dem till noll. Till exempel jobbar SSAB med att helt få bort kolet i stålprocessen. Enbart detta skulle kunna minska Sveriges koldioxidutsläpp med 10 procent.

Det ger enorma möjligheter om vi jobbar ihop med svensk industri för att både driva industrin framåt med innovation och ta hållbarhetsfrågorna på allvar.

Herr talman! Inte minst i nuvarande budget läggs en god grund för att fylla näringspolitiken med konkreta åtgärder så att Sverige blir ett land med hög sysselsättning, god tillväxt och stark global konkurrenskraft.

Vad kan ministern göra mer för att fortsätta att stärka Sverige som industrination?

Herr talman! Det jag alltid gör är att tala väl om Sverige som industrination. Sverige är en modern industrination som vi ska vara stolta över. Det är 1 miljon människor som går till jobbet tack vare svensk industri, och vi kommer aldrig att klara våra utmaningar utan svensk industri.

Vi satsar mycket på kompetensutveckling, för svensk industri har inte haft så här stora vakanstal tidigare. Man har svårt att hitta folk. Nu gäller det att jobba med smart utbildningspolitik så att industrin ska kunna fortsätta att växa och utvecklas i vårt land.

Herr talman! Min fråga går till näringsminister Mikael Damberg.

Regeringen har besökt Iran och säger att man vill ha en strukturerad dialog med Iran. Svenska företag kommer att fortsätta att etablera sig i Iran, och då är det viktigt att vi hand i hand med företagandet för fram Sveriges syn på mänskliga rättigheter i landet.

I Iran har folk i allmänhet det svårt under regimen och minoriteterna i synnerhet. Bahaierna är en av de största religiösa minoriteterna. De drabbas av ekonomisk apartheid, och deras företag stängs godtyckligt igen. De stängs också ute från utbildning. Den 22 september nekades 115 bahaistudenter tillträde till universiteten i Iran om de inte skrev på ett papper där de lovade att avsäga sig sin tro.

Många bahaier sitter fängslade, däribland flertalet i deras högsta råd, yaran.

Min fråga till näringsministern är: Tänker Sverige ta upp bahaiernas situation med företrädare för regimen i Iran?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tackar Anders Österberg för frågan.

Frågan om mänskliga rättigheter i Iran står högt upp på regeringens agenda. I alla våra kontakter med Iran påpekar vi vikten av mänskliga rättigheter. Tyvärr är det inte bara religiösa minoriteter som har problem vad gäller mänskliga rättigheter i Iran, utan det gäller även journalister, kvinnor och poeter. Många olika gruppers mänskliga rättigheter kränks i Iran.

Vi har tagit fram en strategi för företag och mänskliga rättigheter. Regeringen ställer tuffa krav på svenska företag som agerar på den internationella marknaden, och vi förväntar oss att de respekterar mänskliga rättigheter. Det är också en del av vår exportpolitik.

Det är dock viktigt med öppenhet och att vi är närvarande i Iran. De oppositionspolitiker som jag har träffat här och även kopplat till Iran säger att det finns en önskan i Iran att vara mer öppen mot omvärlden. Det är snarare de konservativa grupperna i Iran som vill stänga till landet.

Sverige måste därför jobba för öppenhet och för handel och utbyte med Iran. Vi tror att det förändrar samhället på sikt.

Herr talman! Jag tackar näringsministern för det positiva svaret och hoppas att näringsministern för fram bahaiernas situation i Iran och hur de behandlas där.

Det stämmer att det är många grupper som blir förtryckta. Bland andra riskerar en sufistisk ledare avrättning inom ett par dagar, precis som ett antal fackföreningsledare med flera.

Jag tackar för svaret och hoppas att det går bra i dialogen med Iran.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Ardalan Shekarabi.

Precis som Monica Green sa tidigare är det glädjande att regeringen gör stora insatser för att hela Sverige ska leva. Ett exempel på detta är utlokaliseringen av statliga myndigheter.

Det är dock viktigt att regeringen också ser de inomregionala skillnaderna i huvudstadsregionen, för förutsättningarna här ser väldigt olika ut.

Förra mandatperioden var Försäkringskassan på väg att helt lämna norra Botkyrka och Södertälje. Det handlar om stora kommuner med 91 000 respektive 95 000 invånare. Det blev omfattande protester. Inte minst med hjälp av den rödgröna oppositionen i riksdagen avfördes dessa planer, och Försäkringskassan är kvar.

Den 1 januari 2019 ska regeringen öppna nya servicekontor. Min ödmjuka fråga är: Kan man tänka sig att något av dessa servicekontor hamnar i ett av de stora folkrika områden i Stockholmsregionen som har dåligt med samhällsservice?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tackar Ingela Nylund Watz.

Ja, regeringen kan tänka sig det. Vi har gett i uppdrag till myndigheterna att identifiera var vi har störst behov. Behovet finns i glesbygden, vilket Landsbygdskommittén kartlade i sitt betänkande, men det finns också i förorterna utanför våra stora städer. Därför kommer vi att säkerställa att medborgarna har en god tillgång till statlig service också i storstäderna.

Här behövs förstärkningar. Därför är det viktigt att vi fortsätter att bygga ut servicekontoren och jobbar gemensamt i den svenska staten. De statliga myndigheterna måste samverka för att förstärka närvaron, och därför ansluter vi nu också fler myndigheter till servicekontoren.

Herr talman! Jag tackar statsrådet. Det var glädjande att få ett så tydligt svar.

Vi som representerar Stockholmsregionen är väl medvetna om att regeringen gör stora satsningar, inte minst på de områden där vi har ett stort utanförskap och stora sociala klyftor. Det är långsiktiga miljardsatsningar, vilket är jättebra.

Den statliga närvaron är otroligt viktig för att dessa medborgare ska känna närhet och tillit till staten.

Herr talman! Regeringen kommer att fortsätta att jobba med denna fråga, både i paketet som handlar om omlokalisering av myndigheter och i förstärkningen av servicenärvaron.

Vi har också i vår dialog med kommunerna skickat signaler om att det är viktigt att de tar sitt ansvar och förstärker den kommunala närvaron i områden som ligger utanför de stora tätorterna och i förorter. I samband med omlokaliseringar har vi fått flera positiva besked från kommuner som gör motsvarande omlokaliseringar inomkommunalt. Det är en mycket viktig fråga.

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Mikael Damberg.

Den senaste tiden har vi sett en ökande närvaro av både rasistiska och nazistiska organisationer. Under Almedalsveckan i somras fick Nordiska motståndsrörelsen, som vilken annan organisation som helst, tillstånd att medverka. För någon månad sedan attackerade en grupp högerextremister ensamkommande flyktingbarn i Stockholm. Förra helgen såg vi en hatmarsch på Göteborgs paradgata. Den saknade tillstånd, och polisen valde aktivt att inte ingripa.

I helgen firas jom kippur, en av judarnas viktigaste högtider. Nordiska motståndsrörelsen har då fått tillstånd av polisen att marschera förbi synagogan i Göteborg och sedan samlas utanför den pågående bokmässan.

Man undrar hur det här ens kan hända.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga till Mikael Damberg är: Ska vi ha det så här?

Herr talman! Jag tackar Teres Lindberg för en väldigt viktig fråga. Jag tror att det är många som blir provocerade av det som sker i Sverige i dag - att vi återigen har nazister som demonstrerar och marscherar på gator runt om i Sverige. Det är inte bara judar som firar jom kippur som reagerar på det; det gör alla vi som är demokrater. Nazismen är inte bara en åsikt eller ett ideologipaket, utan den är ett brott mot mänskligheten. Den påminner oss om att miljontals människor utrotades under Förintelsen, och nu reser sig nazisterna igen och marscherar i Sverige.

Vi har alla ett ansvar för att se till att nazister inte marscherar på Sveriges gator. Där måste regeringen göra en del. Vi försöker ha en nationell strategi mot detta, och vi ger mer pengar till Polismyndigheten för att den ska kunna ingripa mot brott. Vi gör också insatser för att via Säpo komma åt det ideologiskt motiverade våldet i Sverige.

Herr talman! Jag tackar statsrådet så mycket för svaret.

Både som riksdagsledamot och som medborgare blir man oerhört provocerad när vi också har myndigheter som bidrar till att skapa ytterligare konflikter och motsättningar i samhället. Detta tror jag att det är väldigt viktigt att vi får ordning på, för vi kan inte ha det så. Myndigheter måste, precis som vi som politiker och människor, alltid försöka bidra till sans och balans i samhället - inte tvärtom.

Herr talman! Jag tror att det är otroligt viktigt att säga att jag och regeringen aldrig kommer att acceptera nazism i Sverige. Vi ser det som ett angrepp på demokratin. Därför har vi bjudit in de borgerliga partierna och Vänsterpartiet till samtal om samhällets förmåga att motverka antidemokratiska rörelser i samhället.

Vi valde att inte bjuda in Sverigedemokraterna, för Sverigedemokraterna har inte bara sina rötter där utan även ledande företrädare i dag som aktivt betalar pengar till dessa nazistiska organisationer - därför att de tyckte att det var för en god sak. Det visar att Sverigedemokraterna inte har gjort upp med sin historia.

Herr talman! Min fråga gäller bosättningslagen kontra kommunernas möjligheter - eller vilja - att ordna boende för nyanlända.

Bosättningslagen gäller för alla kommuner. I de fall då kommunerna inte längre har egna hyresbostäder används det som ett argument för att kommunen inte kan ta emot den kvot den tilldelats. Några kommuner löser detta på ett bra sätt genom att köpa fastigheter. En kommun på den skånska slätten placerar dock husvagnar i ett industriområde. I varje husvagn bor nu två ensamkommande män. Det finns gemensamma servicemoduler för kök, toaletter och så vidare, och det är gångavstånd till butik och buss. Men detta är inte att betrakta som ett tillfredsställande boende, och inte kommer det att underlätta integrationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Anser statsrådet att detta förfarande stämmer med de intentioner regeringen haft med bosättningslagen?

Herr talman! Jag tycker att det är oerhört viktigt att man från kommunernas sida tar bostadsförsörjningsansvaret på stort allvar. Det är viktigt inte bara för att vi i lag har pekat ut att kommunerna har ett skärpt ansvar för de nyanlända som kommit till Sverige och fått rätt att stanna här genom uppehållstillstånd utan också för att man har ett bostadsförsörjningsansvar för alla medborgare som bor i landet.

Här har det funnits brister under lång tid, men vi ser nu att frågan har skärpts. Den har kommit upp på dagordningen i kommunerna runt om i Sverige, och det beror delvis på åtgärder från staten och regeringen. Vi har ökat trycket på kommunerna att se till att de klarar att ta ansvaret nu när vi har blivit fler människor och när ekonomin och befolkningen växer i landet.

Herr talman! Risken är ju att fler kommuner tycker att husvagnsparkeringar är en lösning, och därför undrar jag om det kan bli aktuellt att ställa ännu högre krav på boendeformer och kvaliteten på boendet när det gäller de nyanländas situation.

Herr talman! Jag tycker att det är oroande signaler om man använder husvagnsparkeringar på det sättet. Jag tycker att vi måste titta närmare på frågan. Det är inte rimligt med bostäder av undermålig kvalitet. Man har från kommunernas sida haft ganska god tid på sig för att hantera frågan, tycker jag. Jag lovar att titta närmare på detta och se om ytterligare åtgärder behövs.

Frågestunden var härmed avslutad.