Frågestund - 2017-06-08

Herr talman! Vi behöver göra mycket för att stärka svensk skola, och under hösten 2015 startade vi moderater Skolinitiativet, som har bestått av forskare, företagare, innovatörer och skolledare. Alla har med sin expertis bidragit med värdefulla kunskaper om hur fler kan lära sig mer i skolan.

På SvD Debatt i dag föreslår vi också mer undervisningstid, en nolltolerans mot dåliga skolor och framför allt en förlängd skolplikt för våra nyanlända elever.

Den förra alliansregeringens fokus på kunskap med nationella prov, en tydligare skollag och betyg från årskurs 6 har varit avgörande för att stärka elevernas kunskaper. Det har bekräftats i PISA, Timss och också i Skolverkets utvärdering av betyg i årskurs 6. Utvärderingen slår fast att tidigare betyg har lett till mycket positiva saker, och därför är vi väldigt bekymrade över regeringens sätt att hantera betygsöverenskommelsen.

Min fråga till statsrådet Gustav Fridolin är därför: Vad avser statsrådet att göra för att rädda betygsförsöket så att det går att dra bättre och mer underbyggda slutsatser av försöket?

Herr talman! Tack, Camilla Waltersson Grönvall, för frågan! Ja, vi måste se till att alla elever får den tid de behöver med lärare och att lärare har tid för sitt uppdrag. Det är därför vi fokuserar på att investera i skolan. Under de borgerliga åren skars nästan 10 000 medarbetare bort från svensk skola. Det är såklart tuffast för de elever som behöver skolan och tid med lärarna allra mest. De senaste åren har 20 000 nya medarbetare anställts i svensk skola, och det är bra.

Det är sant att vi och de borgerliga partierna gjort en uppgörelse om betyg. Uppgörelsen innebär att man på skolor där det finns intresse från lärarkåren och rektor skulle ha möjlighet att prova att ha betyg och inte individuella utvecklingsplaner i årskurs 4 och 5.

Det var tydligt i överenskommelsen att detta måste bygga på frivillighet, att inga lärare som inte tror på att prova tidigare betyg, betyg på tioåringar, skulle ha möjlighet att göra det. Vi satte också en gräns vid högst 100 skolor. När ansökningstiden gick ut hade tolv skolor ansökt om att delta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! För oss moderater är ingångna överenskommelser väldigt viktiga. Redan från allra första början fattades det beslut i S- och MP-styrda kommuner om att tydligt signalera att man inte skulle delta i detta.

Man har också lagt till ytterligare jämförelser med estetiska lärprocesser, något som inte alls ingick i överenskommelsen. Man har även gjort ansökningstiden absolut kortast möjlig under en tid då vi vet att skolan har det tufft.

Finns det något intresse från statsrådet att rädda det här, och vad avser statsrådet att göra?

Herr talman! Jag möter gärna utbildningsutskottet för att diskutera vidare hur försöket ska utvecklas och utvärderas.

Det Camilla Waltersson Grönvall säger stämmer dock inte. Det är tolv skolor som har ansökt. Två av dem är kommunala - en skola i en kommun som är rödgrönt styrd och en skola i en kommun som är styrd av allianspartierna. Det har byggt på att det finns intresse på de skolorna.

För oss har det varit avgörande. Ska man prova att använda tidigare betyg ska det finnas intresse bland lärare och också gärna föräldrar och elever för att prova detta. Det ska inte vara någonting man påtvingas.

Herr talman! Förra veckan klargjorde EU-kommissionen genom ekonomikommissionären Pierre Moscovici att EU-kommissionen vill att alla medlemsländerna ansluter sig till EMU och euron, vilket inte bara leder till en förlorad nationell penningpolitik utan även inom en snar framtid kommer att betyda en gemensam statlig skuldsättning och en gemensam a-kassefond med andra EU-länder.

Till detta sa även Moscovici att det finns en skyldighet för alla medlemsländer utom Danmark att ansluta sig till EMU och euron, även om det inte finns en bortre tidsgräns.

Jag vill därför fråga lämpligt statsråd när regeringen tänker göra som Danmark och kräva ett svenskt permanent undantag från att ansluta oss till EMU.

Jag vill också fråga om regeringen, om man mot förmodan blir återvald, vill avge ett vallöfte om att fullt ut försvara utslaget i den svenska folkomröstningen om EMU.

Herr talman! Tack, Johnny Skalin, för frågan! Regeringen är mycket tydlig: Det är svenska folket som avgör om vi vill ingå i tredje steget i EMU. Svenska folket har röstat nej till att ingå i tredje steget i EMU, och detta finns det också respekt för bland övriga EU-länder och EU:s institutioner.

Vad gäller frågan om ett formellt undantag i fördragen är en fördragsförhandling inte på bordet i dag. Det ska ju bygga på att man förhandlar fördraget om något sådant skulle kunna vara aktuellt, och någon sådan förhandling pågår inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det finns som sagt en respekt för den svenska hållningen bland övriga EU-länder. Alla känner till att vi har haft en folkomröstning och att den slutade i att Sverige inte skulle införa euron.

Herr talman! Om det finns en respekt för de svenska väljarna, varför har man då inte likt Danmark krävt ett svenskt undantag när det gäller att införa EMU och euron som valuta i Sverige? Det är den första frågan.

Den andra frågan är: Är regeringen beredd att avge ett vallöfte om att ett sådant undantag ska införas vid kommande fördragsändringar, som vi kan anta kommer att ske inom en snar framtid eller i alla fall inom några år?

Herr talman! Anledningen till att det inte har förts in några undantag i fördragen under vår regeringsperiod är att det inte har förhandlats några nya fördrag för EU under den tiden. Sedan ska man också säga att i en sådan förhandling är det klart att man bör prioritera, och just i det här fallet är det viktigt att vi är tydliga. EU respekterar att Sverige har sagt nej till EMU, ett beslut som jag för övrigt tycker var ett bra beslut av Sverige.

Vad gäller vallöften får Johnny Skalin ställa de frågorna till de enskilda partierna. Vad mitt parti tycker tror jag att Johnny Skalin vet.

Herr talman! Jag tror att både statsrådet Fridolin och jag som centerpartist brinner väldigt mycket för klimatet. I dag har regeringen aviserat att man kommer att lägga fram ett förslag om flygskatt.

Det har funnits många och kritiska synpunkter på detta förslag. Kritiken har främst inriktat sig på att skatten eventuellt saknar klimateffekt, att den enbart skulle vara fiskal och minska människors rörlighet. Av 197 inkomna remissyttranden är 126 direkt avstyrkande och mycket negativa. Bland dem som yttrar sig finns Konjunkturinstitutet, Tillväxtverket, Riksrevisionen, Statens energimyndighet med flera.

Min fråga till statsrådet blir därför: Av vilken orsak framhärdar regeringen i ett förslag till klimatåtgärder för flyget, en flygskatt som så uppenbart missar sitt klimatmål och som är skadligt för människors mobilitet i hela landet?

Herr talman! Det finns en sak som är viktig att inse här: Klimatförändringarna är på riktigt. År 2016 var det varmaste uppmätta året någonsin. Dessförinnan var det 2015, och dessförinnan var det 2014. Strax före jul var det nära nollgradigt i Arktis. Forskarna börjar nu prata om att vi ska förbereda oss på riskerna med ett isfritt Nordpolen sommartid om bara 20 år.

Vår möjlighet att i tid möta detta handlar om att vi begränsar utsläppen i alla länder och i alla sektorer. Det fungerar inte med frälsen! Därför förstår jag inte varför Anders Åkesson ska betala skatt för bränslet han tankar bilen med och betala för den el eller det bränsle som tågen går på när han tar tåget, men om han tar flyget så är det skattebefriat. Var är logiken i det, Anders Åkesson?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack så mycket, statsrådet!

Klimatförändringarna är på riktigt både i Arktis och i vattenbristens Småland, Fridolin. Jag är väl medveten om det och brinner av samma ambition att göra någonting åt det. När jag tankar min bil får jag betala en lägre skatt, därför att jag väljer ett bränsle som kompenserar för miljön.

Flygskatten saknar, enligt den utredning som ni har presenterat och byggt en proposition på, i värsta fall helt klimateffekter. Av vilken orsak framhärdar regeringen med en närmast menlös skatt?

Herr talman! Nej, den utredning som ligger på bordet konstaterar att med en flygskatt skulle vi kunna minska utsläppen med 180 000 ton koldioxidekvivalenter. Det är inte en obetydlig minskning.

Anders Åkesson kan säga att han har samma intresse för miljöfrågorna. Men när vi pratade om att vi behövde höja koldioxidskatten var Centern emot det, och att införa skatt på tunga lastbilstransporter för att föra över dem till tåg är Centern också emot. När det kommer till kritan är Centern dessvärre emot.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Åsa Regnér.

Det är många av oss som har sett och hört och inte minst förfärats av fallet Kevin och den otroligt tydliga och skrämmande bristen på barnkompetens hos dem som skulle höra och förhöra de två små barn som var misstänkta för mordet.

Mycket har blivit bättre nu, men det är långt ifrån bra.

Liberalerna har tidigare lagt fram ett förslag om att de som hör barn ska ha särskild kompetens för det. Utskottets svar var att det hanteras i beredningen av barnkonventionen som lag. Jag undrar om Åsa Regnér kan bekräfta att så är fallet.

Herr talman! Tiderna förändras. För oss i regeringen är det viktigt att barns rättigheter står i första rummet. Därför har vi aviserat och kommer inom kort att lägga fram ett förslag om hur barnkonventionen kan bli svensk lag. Vi bereder det nu. Det är ett komplicerat lagstiftningsarbete, men det kommer vi att komma fram med.

Detta är inte det enda som vi har gjort under tre år i regeringsställning. Vi har förberett ett förslag om barnkonventionen som svensk lag och gett uppdrag till exempelvis polisen att prioritera frågor om barns säkerhet, om övergrepp mot barn och så vidare. Det betyder att myndigheter kommer att behöva göra betydande utbildningsinsatser, även polisen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag undrar naturligtvis när vi kan se förslaget på riksdagens bord. Tidigare talades det om att det skulle komma i juni i år, och nu börjar juni trots allt rinna ut. Det vore bra om det kom så snart som möjligt, så att vi hinner diskutera och fundera kring det hela.

Sedan undrar jag fortfarande om det verkligen är säkerställt att den specifika frågan om barnkompetens bland dem som hör och förhör barn finns med i beredningen.

Herr talman! Tack, ledamoten! Det här är en väldigt viktig fråga. Jag delar ambitionen. Vi ska lägga fram ett lagförslag. Jag hoppas verkligen att det blir i närtid. Som jag sa har den här sortens lagstiftningsarbete aldrig gjorts tidigare. Därför stöter det på problem som man inte kunde förutse. Men vi ska göra det.

I förslaget ingår ett absolut uppdrag till berörda myndigheter att utbilda sig i vad barnkonventionen betyder och att finna bra metoder för att möta barn i förhörssituationer.

Herr talman! Under en längre tid har personer i vårt samhälle som är i absolut störst behov av samhällets stöd känt en stark och ökande oro över om de ska få detta stöd på grund av att ett antal människor har fått sitt stöd indraget. Det handlar om flera olika LSS-insatser, men inte minst handlar det om assistans och assistansersättning.

Vi har också kunnat se att Försäkringskassans beslut innebär att det nu bara är en tredjedel så många som under 2014 som får ett jakande beslut när man söker för första gången, det vill säga nedemot 14 procent för januari i år.

Jag har förstått att statsrådet är beredd att ändra lagen om regeringen gör bedömningen att det behövs. Min fråga är: Om regeringen landar i en sådan bedömning, när kan vi förvänta oss att den korrigerade lagstiftningen senast finns på plats?

Herr talman! Tack för frågan! Jag och regeringen har engagerat oss mycket i att personlig assistans ska gå till de personer som behöver personlig assistans, att medlen används för det. Men domarna ska nu följas upp för att vi ska kunna säkerställa att effekterna av dem inte flyttar verkligheten från lagens intentioner.

Jag har satt igång ett antal uppdrag och utredningsarbeten som jag kommer att ta emot under hösten för att se hur domarna påverkar människor, vad som händer med de personer som inte omfattas av personlig assistans enligt domarna. Och jag är beredd att ta konsekvenserna av en analys om den säger att domarna verkligen har förflyttat verkligheten och praxis i förhållande till lagens intentioner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Självklart vill jag göra något åt detta, och då är det lagstiftning som vi har som verktyg.

Herr talman! Det är bra att regeringen nu har kommit till en punkt där man kan säga att man är beredd att titta på en lagstiftningsförändring. Men min fråga gällde själva tidsplanen.

Som uppdragen är riktade ska de stora delarna redovisas i december. Är det då korrekt uppfattat att vi inte kan förvänta oss någon förändring av lagstiftningen under detta år och sannolikt inte heller inom ett år från och med i dag?

Herr talman! Som riksdagen, som faktiskt är lagstiftare, vet måste man lägga fram lagförslag av kvalitet och som håller för granskningar av till exempel Lagrådet. För att få ett sådant kvalitetsmässigt underlag har jag beställt olika underlag som ska komma från september till december. Dessa kommer vi att ta del av skyndsamt. Om vi i slutet av året ser att vi behöver förändra lagen kommer vi att vara beredda att göra det så fort det bara går. Det finns ingen anledning att dröja.

Herr talman! Vid dagens sammanträde i försvarsutskottet fick utskottet en information om försvarsmaktsövningen Aurora 17, som kommer att gå av stapeln i höst mellan veckorna 37 och 39. Övningen är den största i sitt slag på 20 år och inkluderar samtliga stridskrafter och medverkan från en rad andra myndigheter.

Man brukar ju säga att övning ger färdighet, och på det försvarspolitiska området har övning också en säkerhetspolitisk signalverkan.

Min fråga är: Hur ser försvarsministern på värdet av denna övning, och vilka säkerhetspolitiska signaler skickar vi med Aurora 17?

Herr talman! Först och främst handlar övningen om att öka svensk försvarsförmåga, att öka förbandens kompetens och kapacitet. Med 19 000 soldater, flyg, armé och marin är det den största övningen på 23 år. Det är en oerhört fin övning där 40 myndigheter är inkopplade också på den civila sidan. Den kommer att ge bra underlag för att utvärdera både styrkor och svagheter inom ramen för det svenska totalförsvaret. Detta är grunden för övningen.

Det är också ett scenario som handlar om försvar av Sverige. Tillsammans med inbjudna gäster från nordiska länder, Baltikum, Frankrike, USA och Polen kommer övningen att omfatta detta scenario.

Ytterst handlar det om att signalera svensk suveränitet och svensk militär kapacitet och att vi bygger militär förmåga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Under Aurora kommer värdlandsstöd att övas, det vill säga möjligheten att ta emot militärt stöd från andra nationer och att stödja dessa förband med exempelvis skydd och logistik.

Vad anser försvarsministern om dem som menar att detta med värdlandsstöd och övningar med bland annat Natoländer snarare riskerar att öka spänningarna i vårt närområde och exponera Sverige för ökad risk?

Herr talman! Det är riktigt att vi kommer att öva på att ge och ta emot hjälp och stöd enligt det beslut som har fattats med mycket bred majoritet i riksdagen.

Vilka scenarier och vilken övningsverksamhet vi väljer är helt vårt eget beslut. Vi har en offensiv agenda som ytterst handlar om respekt för svensk nationell suveränitet. Det är ingenting som andra länder kan göra anspråk på att vara med och besluta om. Det handlar om att skapa stabilitet och långsiktighet i vår del av Europa. Vi bidrar inte till ökade spänningar.

Herr talman! År 1994 lades hälsa till i skolans idrottsämne. Riksdagens beslut följdes dock aldrig upp av åtgärder som talade om vad man skulle göra med detta extra. Skolinspektionen har flera gånger visat att ämnet hälsa är styvmoderligt behandlat.

Centrum för idrottsforskning visade nyligen i en unik studie med rörelsedetektorer att endast 22 procent av flickorna och 44 procent av pojkarna rör sig i tillräcklig utsträckning. Bland forskarna råder stor enighet om att det behövs minst 30 minuter pulshöjande aktivitet om dagen för att främja god hälsa, minska risken för kroniska sjukdomar och förebygga för tidig död.

Regeringen har tagit initiativ till att utöka antalet timmar för idrott och hälsa, och därför är det angeläget att man har tydliga mål. Mot bakgrund av det undrar jag om utbildningsminister Gustav Fridolin är beredd att ha ett uttalat mål om daglig mobilitet i läroplanen för idrott och hälsa.

Herr talman! Jag tackar Karin Svensson Smith för frågan.

I läroplanen står det att skolor ska sträva efter att elever ska röra sig varje dag. Det står där av en anledning. Vi vet att barn som rör sig inte bara grundlägger goda vanor och att det är bra för folkhälsan, utan de lär sig också bättre. Barn som rör sig varje dag har lättare att koncentrera sig också på dagens sista lektion. Det är såklart en stor vinst för skolan eftersom det underlättar möjligheten att vara en bra lärare när barnen kan koncentrera sig på lektionerna.

När vi nu utökar antalet timmar i idrott och hälsa kommer vi också att försöka stärka läroplanens skrivningar om daglig rörelse så att det inte bara blir ord utan också verklighet och så att man har planer för hur man ska säkerställa att alla barn rör sig. Det kan till exempel handla om att man på vissa raster lägger ifrån sig mobiltelefonerna och leker lekar som alla är med i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret och välkomnar att det blir ett tydligt mål om aktiv mobilitet.

Trafikanalys visar att cyklandet till skolan har minskat med 48 procent sedan 1984. Utvecklingen här går alltså i motsatt riktning. Jag välkomnar därför att regeringen har tagit initiativ till en samling för daglig rörelse.

Då krävs också att man cyklar till och från skolan. Det är mycket som ska hända under skoltid, men det viktigaste är att grundlägga en vana att man förflyttar sig genom aktiv mobilitet. Är ministern beredd att verka för det?

Herr talman! Det enklaste sättet att lösa detta skulle givetvis vara att alla barn som kan ta sig till skolan för egen maskin gör det.

Många familjers förklaring till att de inte längre cyklar eller går till skolan är att de är oroliga för den dåliga trafiksituationen vid skolan. När man frågar varför trafiksituationen är så dålig blir svaret att alla kör bil till skolan. Detta skulle kunna lösas med något annat på en del ställen.

Ja, detta skulle kunna bli bättre, men det är inte skolan som ska ansvara för hur det görs.

Herr talman! För ungefär en månad sedan var vi moderater i försvarsutskottet i Göteborg. Bland annat träffade vi företrädare för Göteborgs hamn.

Göteborgs hamn är en av våra viktigaste hamnar för att få in förnödenheter av olika slag i Sverige. Företrädarna uttryckte en stor oro över att Försvarsmakten inte har något minröjningsfartyg på västkusten eftersom alla är placerade på östkusten. Skulle hamnen mineras innebär det stora bekymmer, och vi skulle bli ordentligt avskurna. Det handlar inte bara om hamnen utan om farvattnen utanför Göteborgs hamn och mellan Sverige och Danmark.

Vad är försvarsministerns intresse i denna fråga? Hur ser han på skyddet av Göteborgs hamn?

Herr talman! Jag avser inte att gå in och diskutera detaljer i Försvarsmaktens operativa planering. Det skulle glädja en del personer i alltför stor utsträckning om jag skulle ge mig in i den typen av ministerstyre. Det skulle resultera i olika aktiviteter här i riksdagen.

Jag kan dock säga så mycket som att Göteborgs hamn har ett stort strategiskt värde för Sverige på olika sätt, i både fredstid och eventuella orostider. Jag är väl medveten om den roll som Göteborgs hamn har vad gäller förnödenheter till Sverige och även dess betydelse för Norge.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

I samband med försvarsmaktsövningen Aurora kommer också Göteborgsområdet att vara föremål för viktig övningsverksamhet eftersom det är ett strategiskt område.

Men jag har som sagt inte möjlighet att gå in på just den operativa planeringen.

Herr talman! Jag får ofta svaret av försvarsministern att han är rädd att jag eller någon annan ska KU-anmäla honom.

Det är viktigt att vi ser till vår mest betydelsefulla hamn. I dag lever vi i ett just in time-samhälle, och vi är beroende av att vissa förnödenheter kommer in.

Aurora är bra, men vi kommer fortfarande inte att ha några minröjningsfartyg på västkusten, vilket jag beklagar.

Herr talman! Oavsett hur det var med svaret är det som det är. Jag kan inte utöva ministerstyre och uttala vilken typ av fartyg som jag anser att Försvarsmakten ska förlägga till Göteborgsområdet. Jag kan dock säga så pass mycket att jag är väl medveten om situationen.

Det som ledamoten presenterar om Göteborgs hamns betydelse är inte direkt någon nyhet. Jag tror dock att vi delar uppfattningen om hamnens strategiska betydelse.

Herr talman! Min fråga går till utbildningsminister Fridolin.

Statsrådet och jag brukar kunna hålla en trevlig ton när vi samtalar här, för vi är överens om att skolan behöver all hjälp den kan få.

Men just nu är magister Jakobsson ganska irriterad. I går läste jag i Sydsvenskan att Malmö Borgarskola förbjuder sina elever att fira skolavslutningen med svenska flaggan när de springer ut.

Vilken lag använder sig skolan av? Är det skollagen, kommunallagen eller Sveriges rikes lag? Troligtvis ingen, utan det är bara en åsikt.

Sist jag tittade bodde vi i Sverige, och vi är stolta över vår flagga. Vi ska spela en fotbollsmatch i morgon som jag hoppas att vi vinner.

Jag tycker att ledningen ska ta en allvarlig funderare på om man verkligen ska driva en skola. Vi har ju möjlighet att dra in tillståndet.

Tycker vår svenska utbildningsminister att det är okej att tvinga elever att avstå från att fira sin skolavslutning med svenska flaggan?

Herr talman! Jag känner inte till bakgrunden till detta beslut, men jag tror inte att svensk skola blir bättre för att vi i riksdagen snabbt som attan efter att ha blivit irriterade när vi läst lokaltidningen bestämmer hur rektorer ska fatta beslut på sin skola. Jag avböjer därför att svara på frågan.

Herr talman! Jag hade en förhoppning om att vi skulle skicka en tydlig signal till Sverige om vad riksdagen tycker, men frågan kvarstår. Jag ville i alla fall få uttrycka min åsikt om vad jag tycker om möjligheten att få fira med svenska flaggan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Låt mig gå över till den rapport om lärarnas sjukskrivningstal som släpptes nyligen. Här har vi extremt många lärare. Jag har själv jobbat i verksamheten och vet hur det går till. Man går till skolan även om man är sjuk, smittar och borde vara hemma.

Sverigedemokraterna har föreslagit att karensdagen ska slopas för skolpersonal. Vad tycker utbildningsministern?

Herr talman! Vi jobbar hårt för att minska stressen i läraryrket. Det är en ganska stor del av det jobb regeringen gör för friskare arbetsplatser. Det finns också en ramöverenskommelse mellan lärarnas arbetsgivare och lärarnas fackförbund för hur man ska driva detta arbete vidare.

Jag har inte gått in i diskussioner om karensdagen, och jag inser till fullo vilken problematik det är att bryta ut en arbetskategori från de regler som finns.

Det är dock oerhört viktigt att vi kommer åt det som är roten till de flesta sjukskrivningar, nämligen stressen.

Herr talman! Jag har också en fråga till statsrådet Fridolin.

I går levererade utredaren Ebba Östlin en av de kanske viktigaste utredningar som denna regering har tillsatt, nämligen den om stärkt stöd till nyanländas skolgång.

Att fler nyanlända får en bättre skolgång och snabbare kan komma in i svenska samhället och på arbetsmarknaden är avgörande för att Sverige ska klara integrationen i framtiden.

Att brygga över den klyfta vi har på arbetsmarknaden mellan utrikes födda och svenskfödda borde vara den mest prioriterade frågan för vilken regering som helst just nu.

För att skolan ska klara av att sköta sin del av det uppdraget är språket A och O, vilket också utredaren konstaterar. Det innebär i sin tur att det krävs att lärarna får rätt kompetens för att se till att eleverna kan tillgodogöra sig en språkutbildning.

Är regeringen redo att göra ändringar i lärarutbildningen för att säkra att alla lärare får den kompetens som behövs?

Herr talman! Språkkompetens är någonting som förstärks i lärarutbildningarna runt om i Sverige. Vi har också gjort en stor insats för att förbättra villkoren för lärare när det gäller att läsa in specifikt behörigheten i svenska som andraspråk. Skolorna får i dag större ersättning för att ge sina lärare den kompetensen.

Därutöver har vi, genom Skolverkets försorg, byggt ett stort fortbildningsprogram där man har möjlighet att till exempel få kompetens som är nyttig att använda i flerspråkig verksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

En del som Ebba Östlin pekar på och som är särskilt viktig att lyfta fram är behovet av studiehandledning. Vi vet i dag hur viktigt det är för elever att kunna fortsätta få sin undervisning på det skolspråk som man kommer från och hur mycket det enklare det då blir att lära sig svenskan. Därför lägger utredaren fram ett förslag om att stärka studiehandledningen. Det är ett förslag som vi kommer att titta särskilt på när det skickats ut på remiss.

Herr talman! Tack för det, statsrådet! Det är väl att regeringen har gjort insatser för att göra det ekonomiskt möjligt för skolor att släppa ifrån sig lärare så att de ska kunna språkkompetensutveckla. Problemet är bara att ingen rektor är villig att släppa ifrån sig den personal som man väl behöver och använder om man inte kan få tag i några vikarier.

Moderaterna har föreslagit att svenska som andraspråk ska bli en ordinarie del av lärarutbildningen. Vi har också föreslagit att man borde se till att utbildningen ska finnas både som distanskurs och som sommarkurs, för att det ska finnas en praktisk möjlighet för lärarna att ta del av detta. Är det något som regeringen här och nu kan vara villig att se över?

Herr talman! Vi gör det som är möjligt för att stärka möjligheten att få flerspråkig kompetens. Det är något som man har stor nytta av. Jag tror att alla lärare kommer att behöva det, i varierande utsträckning, i framtiden.

Flerspråkighet och den kompetensen handlar om att man möter elever som talar olika språk hemma men också om att man där kan hitta verktyg för att nå en del av de elever som vi under lång tid har haft svårt att nå och hjälpa i svensk skola, trots att de talar svenska hemma. Man kan hitta verktyg som gör att de knäcker språkkoderna och därmed får lättare att lära sig.

Herr talman! Utbildningsministern gör rätt i att stå kvar. Min fråga är nämligen till honom. Frågan kommer egentligen inte från mig utan från en lärare som har skickat den till statsrådet och Utbildningsdepartementet men inte fått något svar. Det gäller bedömningsstöd i årskurs 1.

Det var vi överens om att införa. Det här gäller mer hur det har införts. Det går nämligen inte att göra digitalt, vilket har lett till mycket kopiering och massor med extra administration för lärare. Det tar tid, som egentligen skulle behöva läggas på att utveckla undervisningen och på att stötta eleverna.

Det innebär också att lärarna inte kan analysera elevernas resultat aggregerat, på ett enkelt sätt, och huvudmännen kan inte heller ta del av resultatet för att använda det i det systematiska kvalitetsarbetet.

Hur kunde något som skulle underlätta och hjälpa bli så fel? Hur ska det här gynna eleverna? Och inte minst, hur rimmar det här med utbildningsministerns ambitioner när det gäller att minska lärarnas administration?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Låt mig först säga att det inte går att beskriva insatsen som att den har blivit "så fel". Den ger ett stöd. Genom att göra en bra kartläggning av barnen tidigt kan man se vilka insatser de unga eleverna behöver för att kunna lämna lågstadiet med de kunskaper de sedan behöver för att klara andra ämnen. Det är helt rätt sätt att jobba. Och vi kommer att gå vidare med en läsa-skriva-räkna-garanti, vilket Maria Stockhaus vet.

När det gäller digitalisering vore det såklart mycket bättre om det fanns möjlighet att göra bedömningsstödet digitalt. Det enkla svaret på varför det inte har fungerat från början är att det handlar om hur man har styrt myndigheten Skolverket. Den myndigheten har varit styrd genom många snabba och olika uppdrag. Och det har lett till att man inte har den typ av digitala miljöer som skulle underlätta för att göra bedömningsstöden digitala.

Vi hoppas att det kommer att bli enklare i och med digitaliseringen av nationella prov.

Herr talman! Digitaliseringen av nationella prov ligger tyvärr väldigt långt fram i tiden, så som Skolverket har planerat.

Det hade underlättat för de lärare som har möjlighet att använda digitala verktyg om det hade funnits möjlighet att använda sådana när det gäller bedömningsstöd.

Tycker utbildningsministern att det är rimligt att lägga på lärarna mer administration i stället för att avvakta och se om man kan få ordning på en digital miljö? Om det skulle kunna genomföras skulle man kunna använda det i det systematiska kvalitetsarbetet, även på huvudmannanivå.

Herr talman! Ja, det är rimligt att vi gör uppföljningar av eleverna tidigt, så att vi kan använda resultatet för att se till att eleverna får rätt stöd tidigt.

Jag är beredd att göra mycket för att minska den administrativa arbetsbördan i skolan. Vi har kommit överens om att göra två av de nationella proven frivilliga och att förbättra reglerna för särskilt stöd. Vi kan gå vidare med fler insatser för att minska den administrativa arbetsbördan. Digitalisering är en viktig del av det. Men vi får inte använda det som argument för att inte ge eleverna stöd tidigt, för det behövs.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Åsa Regnér.

De sociala trygghetssystem som vi har i vårt samhälle och som garanterar att det finns ett skyddsnät vid olika svårigheter är betydelsefulla för människors trygghet. En viktig del är ekonomiskt bistånd, där försörjningsstöd utgör en del.

Det har under de senaste åren skett förtydliganden och förändringar för dem som, av olika skäl, behöver ansöka om försörjningsstöd i dag. En sådan förändring är att det i dag ställs samma krav på den person som söker försörjningsstöd när det gäller att kunna stå till arbetsmarknadens förfogande som det gör på den person som söker a-kassa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Med anledning av det vill jag fråga statsrådet: Vilka andra krav anser statsrådet att det är rimligt att ställa på en person som söker försörjningsstöd?

Herr talman! Jag vill tacka ledamoten.

Det stämmer. Bestämmelsen fyller snart ett år. Jag tycker förstås att det är rimligt att de som kan arbeta ska stå till arbetsmarknadens förfogande. Jag vet också att kommunerna, enligt socialtjänstlagen, kan erbjuda möjligheter till olika former av praktik och den sortens sysselsättning. Det gör också majoriteten av kommunerna.

Det är också viktigt att det ställs samma krav på eller förväntas samma sak från kvinnor som från män. Om man är en del av ett par, är gift och har barn, ska det inte vara på det sättet, vilket det ibland har rapporterats om, att frågan om att stå till arbetsmarknadens förfogande bara ställs till en part, det vill säga till mannen och inte till kvinnan.

Jag kommer att ta reda på ännu mer om det. Jag vill verkligen säkerställa att det inte sker.

Herr talman! Jag vill tacka för svaret. Jag är glad att ministern väljer att lyfta fram jämställdhetsperspektivet.

Jag har en annan, liten, fråga. Ibland sägs det att lönerna drar iväg väldigt i samhället, men den som har försörjningsstöd halkar efter och får allt mindre i relation till den som arbetar. Det är man naturligtvis inte särskilt glad över.

Kan ministern säga något om tankarna kring hur beräkning av detta stöd sker?

Herr talman! Försörjningsstöd ska vara ett tillfälligt stöd under en tid i livet. Man ska få insatser från samhället för att så småningom, och helst snart, kunna försörja sig själv. Under den tiden ska man kunna leva på en skälig levnadsnivå. Det är inte minst viktigt att de barn som finns i de här familjerna ska kunna leva ett rimligt liv.

Vi tittar på frågan och följer försörjningsstödet.

Jag är också glad att arbetsmarknaden går bra just nu och kan inkludera allt fler.

Herr talman! Den här regeringen har redan höjt skatterna med 40 miljarder. Och i dag går man vidare med förslag om fler skadliga skatter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Trots att Sveriges riksdag flera gånger har sagt nej till en flygskatt går regeringen vidare med ett förslag som dömts ut av de flesta remissinstanser och som slår hårt mot jobb och tillväxt.

Regeringens flygskatt har en marginell klimateffekt, som till och med Riksrevisionen har dömt ut. Men flygskatten skadar konkurrenskraft, tillgänglighet och jobb i stora delar av Sverige. Svenskt flyg ska tydligen straffbeskattas - kosta vad det kosta vill.

Jag vill fråga statsrådet Gustav Fridolin: Hur är förslaget om flygskatt förenligt med regeringens mål om EU:s lägsta arbetslöshet till år 2020? Och är det rimligt att regeringen medvetet går emot vad en majoritet i den här kammaren har uttryckt?

Herr talman! Den politiska debatten i världen håller just nu på att delas. Den delas mellan dem som tror att ekonomisk framtid och nya jobb handlar om att slippa göra någonting för klimatet, om att rädda jobben inom kolkraften och om att rädda jobben inom gamla sektorer och dem som säger att det finns ett nytt samhälle om hörnet, att det kan växa fram nya jobb om vi satsar på klimatet och att det kan växa fram nya jobb när vi investerar i mer hållbara lösningar och bättre transporter och när vi ser till att vi kan mötas mer digitalt när vi ser till att vi får snabba tåg i länder som Sverige. Det blir tydligt vilken av dessa sidor som Jessica Rosencrantz finns på.

Det är riktigt att vi behöver flyg i Sverige. Vi behöver också snabba tåg, vilket Moderaterna är emot.

Jag tycker att en grundläggande princip när vi inför nya skatter ska vara att de ska leda till att vi får en bra klimateffekt. Flygskatten har det. Det är märkligt att flyget är skattebefriat jämfört med tåget och bilen.

Herr talman! Jag respekterar många argument i denna debatt. Men vi måste sluta sprida myten om klimateffekten i fråga om denna nationella flygskatt.

Nationella flygskatter gör att flyglinjer flyttar utomlands. Köpenhamn ökar sin trafik, och Arlanda minskar sin trafik. Och plötsligt har vi exporterat koldioxidutsläpp, medan vi tappar i konkurrenskraft och tillgänglighet.

Varför talar regeringen inte om sanningen bakom denna politik, alltså att klämma människor på pengar och minska folks resande?

Herr talman! Jag tycker att det vore bra om tåget var billigare än flyget. Jag tycker att det vore bra om tåget kunde gå snabbare än bilen. Och jag tycker att det vore bra om Sverige satsade på höghastighetståg. Det är någonting som vår regering kommer att göra. Moderaterna vill i stället se till att belägga nya tåglinjer med något slags framtidsförbud. Tågen ska inte få köra för snabbt.

Jag tycker också att det vore bra om det flyg som vi behöver - vi kommer att behöva flyg också i framtiden - betalar sina miljökostnader. I dag är det ett skattefrälse. Flygskatten skulle innebära att vi minskade klimatutsläppen med 180 000 ton.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga riktar sig till statsrådet Ardalan Shekarabi.

Regeringen vill att hela landet ska leva - i detta arbete är förstås jobbpolitiken mycket viktig - och att bland annat statliga jobb ska återutlokaliseras i landet.

Häromdagen läste jag tidningen hemma i Västerbotten. Där stod det att statsrådet hade sagt att Lycksele har påverkat svensk politik. Det var munter läsning, och det hör samman med att Arbetsförmedlingen har beslutat att öppna ny verksamhet som innebär 100 nya statliga jobb i Lycksele. Det är förstås mycket glädjande.

Min fråga handlar just om vad statsrådet menar med att Lycksele har påverkat svensk politik. Statsrådet får gärna utveckla detta resonemang.

Herr talman! Det största ögonblick som jag har varit med om under mina år som statsråd var när jag besökte Lycksele i samband med att Skatteverket planerade att lägga ned kontoret där och på åtta andra orter.

I Lycksele mötte jag människor som kände engagemang, som gjorde ett fantastiskt jobb i Skatteverket och som opponerade mot den centraliseringslogik som gällt i Sverige under alltför lång tid och som handlade om att de statliga jobben ska koncentreras till Stockholm.

Jag och den övriga regeringen satte igång ett arbete efter den diskussion i Lycksele som handlar om att omlokalisera statliga jobb från Stockholm till andra delar av landet, att förstärka den statliga servicenärvaron runt om i landet och att bryta den trend som var den dominerande trenden i förvaltningspolitiken under Fredrik Reinfeldts regeringsår, nämligen centralisering till Stockholm. Staten måste ta ansvar för att hålla ihop Sverige.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Detta är ett mycket viktigt arbete, det måste jag verkligen understryka, inte minst när det gäller debatten om stad och land men också rent konkret när det gäller arbetstillfällena och framtidstron i hela regionen. Det är ett mycket bra exempel.

Regeringen har också sagt att man ska flytta fler myndigheter ut till fler delar av landet. Jag undrar hur det går med detta och när det blir verklighet.

Herr talman! Utöver förstärkningar av närvaron inom myndigheter som redan är närvarande i de delar av landet som har fått en försämrad statlig närvaro jobbar vi nu med att omlokalisera hela myndigheter eller myndighetssäten från Stockholm till andra delar av landet. Vi har redan fattat beslut om tre statliga myndigheter som omlokaliseras från Stockholm eller som har fått beslut om omlokalisering från Stockholm till andra delar av landet. Men vi kommer att fatta beslut om fler myndigheter under det kommande året. Detta är viktigt för sammanhållningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Det finns flickor och pojkar i Sverige i dag som inte längtar till det stundande sommarlovet. De fruktar att semesterresan till föräldrarnas hemland kommer att innebära ett tvångsäktenskap med någon som de inte älskar eller med någon som de inte ens har träffat. Dessa ungdomar upptäcks sällan av skolan och socialtjänsten för att de inte vågar berätta på grund av det förtryck i hederns namn som de utsätts för i sina familjer.

Jag undrar därför vad ministern tänker göra för att barn som drabbas av den så kallade hederskulturen ska få hjälp.

Herr talman! Jag tackar för frågan. Detta är en mycket stor fråga. Regeringen har lagt fram en strategi om våld mot kvinnor på över 900 miljoner kronor. Ett av de stora områdena är just arbetet mot hedersrelaterat våld. I strategin finns ett antal uppdrag till olika myndigheter - socialtjänst, polis och andra - om att de ska arbeta aktivt mot hedersrelaterat våld inklusive barn- och tvångsäktenskap.

Dessutom har vi tillsatt en utredning som tittar på frågan om barnäktenskap och hur man ytterligare kan skärpa lagstiftningen om barnäktenskap, som redan är ganska tuff i Sverige med internationella mått mätt, och hur man också kan förebygga tvångsäktenskap och just att barn blir förda ut ur Sverige mot sin vilja.

Herr talman! Kartläggningen av antalet omhändertaganden enligt lagen om vård av unga visar på stora skillnader mellan de olika kommunerna. Detta beror troligtvis på att frågan om hedersvåld fortfarande relativiseras.

Vad tänker ministern göra för att lagen ska skydda alla barn, oavsett varifrån deras föräldrar kommer?

Herr talman! Lagarna ska omfatta alla. Jämställdhet omfattar alla. Jämlikhet omfattar alla. Det är absolut. Vi kan inte ha olika standarder för olika människor och för olika barn.

När det gäller lagstiftningen berättade jag just om vad vi gör. Det finns fler exempel. Men detta handlar mer om genomförandet av strategin. Jag och de andra två ministrarna på Justitiedepartementet har ganska nyligen kallat alla generaldirektörer för att just inskärpa deras ansvar för att genomföra denna strategi om våld mot kvinnor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga riktar sig naturligtvis till försvarsministern.

Strax före jul kom den så kallade logistikutredningen på försvarsområdet, som bland annat föreslog att drift och vidmakthållande av materiel tillhörig Försvarsmakten uteslutande skulle vara ett ansvar för Försvarsmakten och inte för Försvarets materielverk.

Försvarsministern uttalade sig mycket positivt när utredningen kom om dess slutsatser.

Min fråga är: Är det fortfarande försvarsministerns intention att drift och vidmakthållande av försvarsmateriel ska ske inom Försvarsmakten?

Herr talman! Detta är en mycket bra utredning. Den är mycket välgjord och välgrundad. Ingemar Wahlberg har gjort ett mycket bra arbete i sammanhanget.

Jag ska inte föregripa beredningsprocessen i Regeringskansliet. Men jag ser det som mycket viktigt att vi får fram ett beslut med anledning av denna utredning. Vi bereder den, som sagt, och återkommer när denna process är färdighanterad.

Men de uttalanden som jag gjorde i samband med presentationen står jag fast vid.

Herr talman! Det låter ju ovanligt positivt för att vara försvarsministern - och väldigt konkret också, måste jag säga. Jag är glad att han står fast vid sina uttalanden. Uttalandena från den tiden besvarar på ett mycket tydligt sätt frågan om det är försvarsministerns avsikt att se till att hela utredningens förslag och grundläggande grepp kommer att materialiseras.

Herr talman! Nu ska inte Widman liksom tolka ut detta och ge något slags bild utifrån hur han känner och utifrån vad jag har sagt. Vi återkommer med förslagen när vi har berett dem, och då kommer jag att presentera hur detta blir. I grunden är det dock en väldigt bra utredning med många välmotiverade förslag och välmotiverade tankar. Sedan kan man ju fundera på vilka det var som skapade den situation som tvingade oss att låta göra utredningen.

Herr talman! I Sverige 2017 visar rapport efter rapport på många områden att utvecklingen går åt fel håll i Sverige. När Svenskt Näringsliv redovisade företagsklimatet för en tid sedan var det en all-time-low avseende det nationella resultatet.

I dag kom en ny undersökning från Svenskt Näringsliv som visar att över hälften av företagarna upplever brott som ett problem. 31 procent, var tredje företag, upplever att problemet har ökat de senaste två åren. Företagen upplever att bedrägeri, rån och skadegörelse är vanliga brott mot företag. En fjärdedel av Sveriges kommunpolitiker säger i samma undersökning att brotten har ökat i den egna kommunen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Är det rimligt att en klädbutik i Sandviken ska ha ett överfallslarm? Är det rimligt att en färgbutik i Boden får skyltfönstren beskjutna? Jag tycker inte det. Min fråga till statsrådet Gustav Fridolin är därför vad regeringen gör på detta område för att skydda svenska företag och vända brottsutvecklingen.

Herr talman! Tack för frågan, Lars Beckman! Nej, det är självklart inte rimligt. Man ska kunna vara trygg mot brott, och det gäller även företagare i Sverige.

Det är en av anledningarna till att vi både säkerställer att den omorganisation inom polisen som har skett i bred enighet ska landa på ett sådant sätt att vi får bättre utredningsresultat - det var ju liksom hela poängen med den - och satsar resurser på polisen. Bara i den vårändringsbudget vi har lagt på riksdagens bord tillskjuter vi 700 miljoner till polisen. Detta är jätteviktigt. Polisen är vårt yttersta värn mot brottsligheten, och det är polisen som måste agera och arbeta på ett sådant sätt att man når fram till brottsligheten - i alla delar av landet.

Herr talman! Jag läste en intervju med en företagare i inlandet som sa att polisen i Västerbotten är som Jesus - alla har hört talas om honom, men ingen har sett honom. Man kan i artiklar läsa om dieselstölder och om en företagare som har fått hundra polisanmälningar nedlagda. Man kan läsa en artikel om brottsutsatta företagare som känner maktlöshet. Jag tror att företagarna förväntar sig kraftfulla åtgärder från regeringen.

Herr talman! Ja, det är därför vi satsar på polisen. Jag är själv uppväxt i en företagarfamilj och har varit med om vad som händer när man får ett inbrott och den oerhörda oro det leder till när det aldrig blir någon som blir misstänkt eller åtalad utan det hela stannar hos försäkringsbolaget. Den här typen av brott är såklart ofta ganska svåra att utreda, men ju fler av den här typen av brott vi kan utreda och lagföra personer för, desto bättre är det för samhällets upplevelse av trygghet.

Herr talman! Min fråga riktar sig till statsrådet Gustav Fridolin.

Utredningen om en bättre skola genom attraktiva skolprofessioner lämnar nu ett delbetänkande. Utredaren skulle se över legitimations- och behörighetsregler, vilka i dagsläget ställer till det för väldigt många inom skolans värld - speciellt på det estetiska området. Min fråga är hur statsrådets planering ser ut när det gäller att ta hand om de förslag som delbetänkandet innehåller.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack för frågan, Lena Emilsson! Utredningen är resultatet av att vi har suttit ned inom Nationell samling för läraryrket och mött arbetsgivare och fackförbund. Vi har försökt identifiera var det har blivit fel när så många reformer pressades ned i skolan under väldigt kort tid.

Vi har tyvärr hittat en hel del brister, som utredningen nu tar tag i. Dels är det den Lena Emilsson nämner, alltså det problem som finns när det gäller att rekrytera till framför allt en del av våra estetiska specialistutbildningar. Dels ser vi problem i att en del av reglerna har grundat sig i en väldigt gammaldags uppfattning om att fritidshemmet, och därtill förskolan, inte är lika viktiga delar av skolsystemet som de andra. De är jätteviktiga delar för att vi ska växa som medborgare och för kunskapsuppdraget.

Utredningen lämnar nu ett antal förslag om hur vi ska komma till rätta med detta, liksom en tidsplan för när vi ska göra det. De första förändringarna träder i kraft under nästa halvårsskifte, det vill säga halvårsskiftet 2018.

Herr talman! Grundskolan har ju pedagoger som har många olika former av utbildning bakom sig, och skolans utbildningar har reformerats under många år. Det finns lärare som har verkat inom skolan i många, många år och satt betyg under den tiden - och när de nu ansökt om legitimation har de av någon anledning inte blivit godkända. Kan de känna hopp om att de nu äntligen ska få någon form av godkännande?

Herr talman! Det är en jättebra fråga, Lena Emilsson. Det är lite svårt att svara på den, för när det gäller den som har varit med om detta - den som har ansökt om en legitimation den tycker sig vara berättigad till och fått ett nej - kan jag inte garantera att just dessa regler och just de brister vi har hittat i denna utredning rättar till just deras fall. Men det ska åtminstone bli betydligt färre sådana brister och problem. Denna reform borde ha genomförts från början, med en tydlig genomförande- och finansieringsplan. Det gjordes inte, och därför får vi nu vårda den i efterhand.

Herr talman! Min fråga är till försvarsminister Peter Hultqvist. Vi har under frågestunden redan hört att vi övar mer - vi genomför mer militära övningar nu än på många år. Vi förstärker utrustning, och vi förstärker och utökar även bemanningen. Vi har också ett hemvärn som deltar i övningarna och aldrig någonsin har varit så professionellt som det är i dag.

Min fråga till försvarsministern är om man också avser att förstärka skyddsutrustningen för hemvärnssoldater och i så fall när vi kan se det förslaget på bordet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Detta är någonting som naturligtvis hanteras inom de ekonomiska ramar hemvärnet har att disponera. Det man från den politiska sidan nu har kommit överens om när det gäller hemvärnet är att fordonsparken ska kunna förnyas i rätt stor omfattning. Jag har uppfattat att det har tagits emot på ett väldigt bra sätt. Sedan är det naturligtvis så att det finns andra behov, och man får väl i så fall föra resonemang om vad det är som i första hand ska prioriteras inom ramen för hemvärnets olika budgetar. Det politiska tillskottet nu senast var dock i fordonsfrågan.

Herr talman! Jag tycker att frågan är enormt viktig. Vi ser nu att det inte är svårt att rekrytera till hemvärnet; det är många nya och relativt unga personer som söker sig till hemvärnet och känner sig motiverade. En del av motivet om det skulle komma till en konflikt eller om man faktiskt måste utföra det man tränar för är att man kan känna sig trygg i att man har den skyddsutrustning som behövs. Det är också det enda som kan hjälpa oss så att vi inte behöver så mycket sjukvård, vilket också är en bristvara.

Herr talman! Självklart är skyddsutrustning viktig, bland alla andra materiel som används i övningsverksamhet och i reella, operativa lägen. Inom de ramar och budgetar som finns får man genomföra de prioriteringar man anser vara de viktigaste från hemvärnets sida. Vi följer naturligtvis utvecklingen i hemvärnet på ett nogsamt sätt och är beredda att på olika stödja det, men det måste också bygga på deras egna prioriteringar.

Herr talman! Så gott som alla verkar vara överens: Det är bra att röra på sig. Den som rör på sig orkar mer, är gladare och friskare samt koncentrerar sig och lär sig bättre. Om vi har en befolkning i rörelse får vi alltså en bättre folkhälsa. Om landets barn och unga rör sig är det också bra för skolresultaten.

Samhällsutvecklingen gör samtidigt, tänker jag mig, att människors vardag blir alltmer stillasittande. Såväl barn och unga som vuxna rör sig allt mindre. Goda och dåliga vanor grundläggs tidigt i livet, och därför är det så glädjande att regeringen för några veckor sedan presenterade initiativet Samling för daglig rörelse. Målet är tydligt uttalat: Alla barn och unga ska röra sig varje dag. Vi har hört att idrott och hälsa ska utökas i grundskolans timplan, och tidigare pratade vi om att skärpa målsättningen för daglig rörelse i skolan.

Jag skulle vilja fråga utbildningsministern vilken roll fritidshemmen kan spela i Samling för daglig rörelse.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack, Linus Sköld, för frågan! Det sätt som vi tar oss an detta på nu är riktigt bra. Ja, vi utökar antalet timmar i idrott och hälsa. Det är en viktig del av det hela. Men vi gör det samtidigt som vi sätter oss ned med friluftsorganisationer, med idrottsrörelsen, med Gymnastik- och idrottshögskolan och andra skolor, med forskare och, såklart, med lärarfacken och idrottslärarnas organisationer för att se hur vi ska göra detta på ett bra sätt. Hur blir det verkligen verklighet och verkstad på ett sådant sätt att det fungerar och inte bara blir en extra pålaga ute på skolorna?

En del i detta är såklart möjligheten att jobba i fritidshemmen med daglig rörelse. Det handlar om möjligheten för dem som jobbar i fritidshemmen att få de verktyg och den fortbildning man där känner att man behöver för att kunna göra detta. Jag är övertygad om att det är en av de saker man kommer att tala om i det rörelsenätverk som vi sätter upp. Det passar också väldigt bra ihop med de nya skrivningar i läroplanen för fritidshemmen som vi har infört.

Herr talman! Tack, utbildningsministern, för svaret! Det finns en del i detta som oroar mig lite grann, och jag tänkte att ministern ska få tillfälle att lägga ut texten om detta. Om vi ska utöka timplanen i idrott och hälsa antar jag att det innebär att den totala timplanen för grundskolan ska utökas. Jag tänker mig att det i sin tur riskerar att förvärra en redan rätt besvärlig kompetensförsörjningskris i skolan.

Hur bedömer utbildningsministern att en utökning av timplanen ska kunna lösas så att all idrottsundervisning fortfarande bedrivs av legitimerad personal?

Herr talman! Nu bereder Skolverket ett uppdrag där man ser hur man skulle kunna utöka antalet timmar i idrott och hälsa. Vi har inte satt ned foten när det gäller att vi ska utöka den totala läroplanen och att den i så fall ska utökas med 100 timmar. Man ska också se om det går att prioritera lite annorlunda med bibehållna kunskapskrav i dag.

Det viktiga är att vi ser till att vi rör oss mer. Genom att röra oss mer får vi också bättre resultat både, såklart, i kunskapsämnet idrott och hälsa och i andra ämnen.

Herr talman! Jag tänkte fortsätta på den fråga som Björn Wiechel tog upp, nämligen jobben i hela landet. Män och kvinnor förlorade sina jobb på många håll i landet under den borgerliga regeringens tid. Förutom att arbetslösheten i stort sköt i höjden fortsatte den pågående urbaniseringen med lavinfart. 7 500 statliga jobb flyttades från övriga landet till Stockholm.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Nu vet jag att regeringen har en annan politik, och det är vi glada för. Vi ska se till att jobben kommer tillbaka. Men jag undrar: När blir det verklighet? Gäller det män och kvinnor i hela landet? Och vilka jobb kommer till Skövde och Skaraborg?

Herr talman! Tack, Monica Green, för frågan! Vi har haft en tydlig centraliseringsvåg. Det har påverkat spridningen av de statliga jobben. De statliga jobben har koncentrerats till Stockholm. För den förra regeringen började Sverige i Täby och slutade i Huddinge. Men så ser inte Sverige ut. Staten måste ta ansvar för att finnas i hela landet.

Vi har nu beslutat om omlokalisering av tre myndigheter. Vi förstärker dessutom närvaron i befintliga myndigheter på flera orter, nu senast i Lycksele. Och vi kommer att jobba för att sprida de statliga jobben.

Detta är inte bara en fråga om att förstärka tillväxten i de regioner som har en låg andel statliga jobb. Det handlar om legitimiteten för den svenska staten. Om avståndet mellan medborgare och stat växer minskar också tilliten till den svenska staten. Det är helt avgörande för den svenska statens framtid och för relationen mellan medborgare och stat att vi tar ansvar och sprider de statliga jobben och bryter den politik som den förra regeringen förde.

Herr talman! Tack för svaret! Det är bra, för under den borgerliga regeringens tid lade 17 myndigheter ned 143 arbetsplatser runt omkring i landet. Det drabbade både män och kvinnor. En del påstår att det har med utbildning att göra - att det finns en människor av en viss typ av kvalitet och att jobben därför måste finnas i Stockholm.

Hur ser statsrådet på detta påstående?

Herr talman! Det finns utbildade människor i Gävle, i Göteborg, i Lycksele, i Norrbotten och i Skåne. Vi har en befolkning som är välutbildad. Tack vare satsningar på regionala högskolor och universitet har vi en bättre spridning av akademiska utbildningar, och det skapar goda förutsättningar för kompetensförsörjning i den statliga sektorn också utanför Stockholm.

Det är helt avgörande att vi också använder den möjlighet som vi har för att få en bättre statlig service, närvaro och lokalisering av de statliga myndigheterna.

Herr talman! Jag vill rikta min fråga till försvarsministern.

Cybersäkerhet är någonting som blir en allt viktigare fråga. Vi ser hela tiden hur detta ökar i omfattning, och vi har hört FRA gå ut med att det sker uppemot 10 000 cyberattacker per månad. Det finns it-spioner som jobbar på att kunna släcka ned Sverige. Detta skulle alltid kunna få förödande konsekvenser för Sverige, men inte minst vid ett angrepp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

För bara några dagar sedan var vi i Försvarsberedningen i Litauen. Där jobbar man väldigt ambitiöst och har valt att ha en enda myndighet som tar ansvaret såväl för det militära som för olika myndigheter och för informationsstruktur som är viktig landet.

Den fråga som jag vill ställa till ministern är: Hur tänker sig försvarsministern att stärka cybersäkerheten i Sverige? Och är ministern nöjd med att det är sex myndigheter som ska samverka och dela på ansvaret?

Herr talman! Inom ramen för MSB pågår ett arbete där man följer upp olika typer av attacker och där man har bildat organisationer med myndigheter och företag i olika branscher. Man träffas där tillsammans med jämna mellanrum för att utbyta erfarenheter men också för att delge varandra olika typer av lösningar på hur man på ett bättre sätt kan stå emot olika typer av angrepp. Ett liknande arbete pågår på den statliga sidan. Där finns särskilda nyckelmyndigheter som har ett särskilt ansvar för att klara detta, och där pågår också planering.

Detta är något som vi måste arbeta intensivt med för att hela tiden kunna utveckla våra metoder. Jag vill påminna om det riksdagsbeslut som finns där vi har ställt oss bakom att arbeta med aktiv cyber inom ramen för Försvarsmakten.

Herr talman! Tack för svaret! Vi ska också komma ihåg att Riksrevisionen särskilt har pekat ut att informationssäkerheten behöver prioriteras högre och att det finns många myndigheter som inte alls når upp till en godtagbar nivå.

Det är trevligt att utbyta erfarenheter, men är det inte mer rimligt att ha det precis som i Litauen och i många andra länder? Där är det en enda myndighet, en cybersäkerhetsmyndighet, som tar ansvaret. Är inte det en bättre väg att gå än att låta sex olika myndigheter dela på ansvaret?

Herr talman! Jag tänker inte här snöa in på någon särskild lösning för hur detta rent administrativt ska se ut. Jag inser att samhället är oerhört mångfasetterat med många företag, många myndigheter och många förvaltningsenheter. Det viktiga är att man får igång jobbet på ett brett fält och att det sker någonting ute i praktiken.

Det är detta man försöker åstadkomma via det som MSB gör. Därmed inte sagt att det är nog, utan förbättringspotentialen på området är omfattande.