Interpellationssvar - 2017-04-28

Svar på interpellationer

Herr talman! Johanna Jönsson har frågat mig vad jag och regeringen kommer att göra för att barn som felaktigt skrivits upp i ålder utan en medicinsk åldersbedömning inte ska utvisas till ett oordnat mottagande.

Inledningsvis vill jag påminna om att det inom asylprocessen är den sökande som har bevisbördan och att det endast krävs att den sökande gör sin identitet inklusive ålder sannolik. Det är ett lägre beviskrav än vad som gäller i andra migrationsärenden. Inom asylrätten gäller även en särskild bevislättnadsregel: principen om tvivelsmålets fördel, benefit of the doubt. Många asylsökande kan göra sin identitet inklusive ålder sannolik utan medicinsk åldersbedömning, till exempel genom pass och andra identitetshandlingar eller annan bevisning.

Det är dock viktigt för förtroendet för asylprocessen att det vid behov även finns möjlighet att erbjuda den sökande ett tillfälle att genomgå en medicinsk åldersbedömning. En sådan blir bara aktuell om sökanden inte har kunnat göra sin ålder sannolik på annat sätt, och den får utföras endast om sökanden har gett sitt skriftliga samtycke.

Systemet med medicinska åldersbedömningar upphörde emellertid i praktiken att fungera under den förra regeringsperioden. För den nuvarande regeringen har det varit angeläget att finna en ordning för hur sådana ska kunna genomföras som har ett brett stöd. Regeringen gav därför Rättsmedicinalverket i uppdrag att i samarbete med Migrationsverket utforma ett sådant system. Detta är nu på plats sedan den 13 mars i år. Hittills har Migrationsverket beställt medicinska åldersbedömningar från Rättsmedicinalverket i mer än 2 200 ärenden.

Asylsökande som fått sin ålder korrigerad i samband med ett avslagsbeslut kan överklaga beslutet om avslag på asylansökan till migrationsdomstol. Vid en sådan överklagan blir även åldersfrågan föremål för domstolens prövning. Det är upp till domstolen att bedöma om Migrationsverket har haft ett fullgott beslutsunderlag för att pröva frågan om ålder. Domstolen får då också ta ställning till vilka åtgärder som bör vidtas, exempelvis om den sökande ska erbjudas att genomgå en medicinsk åldersbedömning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Avslutningsvis vill jag betona att EU:s återvändandedirektiv och utlänningslagen ställer ett krav på ordnat mottagande vid ett återvändande när det handlar om ensamkommande barn och att det inte finns något utrymme för svenska myndigheter att avvika från detta krav. Det är upp till Polismyndigheten, Migrationsverket och migrationsdomstolarna att i verkställighetsstadiet bedöma om det finns hinder mot att verkställa ett av eller utvisningsbeslut. I samband med den verkställighetsprövningen kan inhibition beslutas om skäl finns därtill.

Herr talman! Tack, statsrådet, för ditt svar på denna väldigt viktiga interpellation!

Det här är ett område som jag skulle säga är akut. Situationen för många ungdomar men också människor som arbetar med de här ungdomarna blir värre för varje dag just nu, och det är allt fler som hamnar i en helt ohållbar situation. Det gäller personer som har fått sina avslagsbeslut, ofta på grund av att åldern har räknats upp, men också personer som befinner sig i väntan och oroar sig för vad som ska hända när de väl får sina beslut.

Det här har vi fått se oroande och hemska följder av. Till exempel har fyra ensamkommande ungdomar den senaste tiden tagit livet av sig. De finns inte längre. Det är också betydligt fler som tar till andra typer av självskadebeteende. Vi vet att HVB-hemspersonal tar extra rundor i rummen på nätterna för att se att ungdomarna fortfarande lever. Jag får själv en hel del samtal och mejl från personal som beskriver de här situationerna, hur de varje morgon går in och funderar på det här. Det är alltså akut, och det är allvarligt.

Sedan förra våren har Migrationsverket skrivit upp åldern för väldigt många - man brukar tala om ungefär 6 000 som har blivit uppskrivna under senare tid.

Migrationsverket valde självt att sluta fatta beslut i ärenden där åldern var oklar medan man inväntade att Rättsmedicinalverket skulle komma igång med sin mer rättssäkra metod för medicinska åldersbedömningar.

För mig känns det bara helt logiskt och rimligt att även de ungdomar som finns kvar i landet, oavsett om de har fått sitt sista utvisningsbeslut från sista instans eller inte, ska få möjlighet till de här bedömningarna. Vi har ett nytt verktyg på plats, och vi vill såklart på alla sätt se till att vi inte utvisar minderåriga till ett oordnat mottagande. Jag är glad att det verkar som att statsrådet delar min bild.

Det som är problematiskt nu och det som min fråga handlar om är de som har fått det sista beslutet. Där handlar det i själva verket om verkställighetshinder, alltså att man får anmäla till Migrationsverket att man har verkställighetshinder.

Där har Migrationsverket svarat, och det står även på verkets hemsida, att man inte kommer att be Rättsmedicinalverket om en medicinsk bedömning. Det innebär att den sökande själv måste få till stånd en sådan om denne vill. Då blir det en situation där det är svårt att få tillgång till de mer rättssäkra metoderna. Det finns inte särskilt många i Sverige som är beredda att göra medicinska åldersbedömningar utanför systemet. Ofta är det bara möjligt att göra en tandröntgen, och vi vet att det inte är tillräckligt. Det blir rättsosäkert även där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är därför vi anser att även dessa ungdomar ska få tillgång till det nya, mer rättssäkra systemet hos Rättsmedicinalverket. För att det ska bli så måste Migrationsverket begära det. Det är vad vi efterfrågar.

Det finns mycket mer att diskutera, men just nu gäller frågan specifikt dem som redan har fått beslut i sista instans, dem som redan befinner sig i ett skede där de ska utvisas och som åberopar verkställighetshinder. Där önskar jag att ministern kunde visa en mer positiv inställning till att försöka hitta ett sätt att hjälpa ungdomarna.

Herr talman! Det här är ett gravt misskött område av den förra regeringen. När jag ser på hur frågan hanterades kan jag nästan bara gråta åt allt.

År 2012 kom Socialstyrelsen med nya riktlinjer. I praktiken gavs barnläkarna vetorätt. Ni visste redan då - det var ni som styrde Sverige då - att det fanns en över huvud taget stor misstro mot metoderna, och därmed skulle det bli svårare och svårare att få bedömningarna gjorda. Mycket riktigt blev utgången att det blev svårare och svårare att över huvud taget genomföra några medicinska åldersbedömningar.

Vad gjorde då den borgerliga regeringen? I ett ord: ingenting. År 2012 kom riktlinjerna. Då gjorde man ingenting. År 2013 gjorde man ingenting. År 2014 gjorde man ingenting. Det blev i stället upp till den nya regeringen att försöka skapa en ordning där det fanns förtroende hos alla parter. Det är precis det ansvaret som vi tog. Vi gav Rättsmedicinalverket uppdraget. Det finns nu på plats en ordning som åtnjuter förtroende hos alla parter. Nu genomförs dessa medicinska åldersbedömningar på ett mycket professionellt sätt. Hittills i år är det fråga om 2 200 ärenden.

För dem som redan har fått sina beslut, och där besluten har överklagats på grund av att åldersbedömningen ifrågasätts, kan domstolen begära in från Migrationsverket den typen av medicinska åldersbedömningar. Det har hittills i år skett i ett tjugotal ärenden.

Om dåvarande regeringen hade gjort saker och ting hade situationen varit bättre när det 2015 kom 35 000 ensamkommande ungdomar. Så blir det när regeringen inte orkar ta i de svåra frågorna utan lämnar över till någon annan. Då blir det svåra situationer.

Jag ställer frågorna till Johanna Jönsson: Varför agerade inte Centerpartiet under er regeringsperiod för att få till stånd fungerande medicinska åldersbedömningar? Varför valde ni att titta åt ett annat håll?

Åldersbedömning är ett nytt bevismedel, men jag vill samtidigt understryka att det faktiskt är den enskilde som söker som ska göra sin ålder sannolik. Det är så bevisbördan faktiskt ligger. Detta är bara ytterligare ett bevismedel. Om man inte lyckas bevisa sin ålder finns numera denna möjlighet. Men det finns andra sätt som många som lyckas göra sin ålder trolig använder, till exempel någon typ av handlingar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Åldersbedömningar är viktiga i förhållande till bedömningsprocessen i asylärenden, men det handlar också om rena barnsäkerhetsfrågor. Det är därför som regeringen, som Johanna Jönsson vet, nu har lagt fram förslag om att göra dessa åldersbedömningar så tidigt som möjligt. I stället för att vänta tills att själva prövningen sker efter ett år eller så, säger vi att åldersbedömningarna ska göras så fort som möjligt från det att den sökande har kommit till Sverige. Det handlar bland annat om att skapa en ordning där dessa ungdomar kan ges ett säkert boende. Vi vill inte blanda vuxna och barn i samma boende. Det har också varit en stor brist.

Låt mig ändå ställa frågan till Johanna Jönsson: Om ni tycker att denna fråga är så angelägen, varför drev ni inte frågan under er regeringstid?

Herr talman! Jag tappar nästan förmågan att säga någonting.

Ministern väljer alltså att använda största delen av talartiden för att prata om den viktiga akuta frågan, som berör tusentals ungdomar, eventuellt barn, till att skylla på den förra regeringen. Så mycket tar man frågan på allvar. Jag vet knappt vad jag ska säga!

Jag tänker inte lägga majoriteten av min tid på att diskutera vad som hände för några år sedan. Det är nu situationen råder. Ministern vet likaväl som jag att metoderna har utvecklats sedan dess. Det finns mer rättssäkra metoder nu. Han känner också till inställningen i landet och hos i princip samtliga politiker. Det är inte så att Socialdemokraterna var så oerhört drivande i att få till stånd de medicinska åldersbedömningarna tidigare heller.

Att ägna talartiden åt att älta vems fel det är att det har blivit så här, när det nu finns möjlighet att göra någonting åt det, oavsett vem som har ansvar för området just nu, är att inte ta ansvar i en akut situation. Det finns saker som kan göras.

Ministern tog återigen upp att domstolarna kan göra en begäran. Jag pratar inte om den gruppen. En minister som har ansvar för justitiefrågor borde förstå skillnaden. Det är inte domstolarna som avgör verkställighetshindren, utan det är i första hand till Migrationsverket som de lämnas in. Migrationsverket har sagt att man inte kommer att begära in den typen av medicinska bedömningar från Rättsmedicinalverket. I så fall får den sökande själv försöka få till stånd en medicinsk åldersbedömning. Jag försökte i mitt förra inlägg förklara att det är oerhört svårt att få denna bedömning gjord med de nya, mer rättssäkra metoderna.

Det behöver göras mycket annat för denna grupp. Även där gör nuvarande regering för lite. Det behöver snabbt komma till stånd en ordning där ungdomar på sin 18-årsdag, eller om deras ålder räknas upp till 18 år, inte flyttas från kommunen. Vi har föreslagit att om en person bedöms vara eller är under 21 år ska man få stanna kvar i kommunen, och utgifterna ska därmed bekostas av staten. Många kommuner efterfrågar den möjligheten eftersom de ser att ungdomarna ofta stannar kvar, blir hemlösa, hamnar i ett skuggsamhälle och far oerhört illa. Vi har också sagt att den ålder som den unge hade när ansökan lämnades in ska gälla. Handläggningstiderna just nu leder till att barn hinner fylla 18 år under processen, oavsett om de räknas upp i ålder eller inte. Det finns mycket mer som kan göras.

Just nu handlar allt detta om att Migrationsverket självt har sagt att besluten inte är rättssäkra. Verket har gjort en utredning som visar att i 60 procent av fallen har beslutsunderlaget inte varit tillräckligt eller åldern inte tillräckligt utredd. Det gäller 60 procent av fallen! Flera av dem har redan fått beslut i sista instans. De är uppe för just verkställighetshinder. Det är dem jag pratar om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Varför vill ministern inte ge dem möjlighet till att få fram ytterligare bevismedel så att de kan visa om de är minderåriga? Är det för att den förra regeringen inte gjorde tillräckligt? Är det för att Centerpartiet inte drev på tillräckligt för sex år sedan? Det är helt orimligt.

Herr talman! Problemet var inte att ni inte drev på, utan problemet var att ni inte gjorde någonting. Ni lät systemet fallera utan att göra någonting. Det var ingenting 2012, 2013 eller 2014.

Detta har fört med sig stora konsekvenser. En sådan konsekvens är att när det kommer ensamkommande ungdomar hit är det svårt att avgöra deras ålder.

Den andra problemdelen var att när det 2015 kom 35 000 visste man inte hur man skulle placera dem. I en del fall placerades därför vuxna tillsammans med ungdomar.

Detta är ett exempel på när en regering inte klarar av att lösa en uppgift utan skjuter saker och ting framför sig. Då hamnar man ofta i sådana här situationer.

Min fråga till Johanna Jönsson var varför ni inte gjorde något när ni hade möjlighet att göra något för att klara upp situationen. Jag fick inget svar på den frågan.

Det kom 35 000 år 2015. Av dem har drygt hälften fått besked om de får stanna eller inte. Vi har kvar ungefär 17 000. De allra flesta av dem kommer att få besked inom det närmaste halvåret.

Vi har en hög takt på beslutsfattandet nu. Det togs 112 000 beslut förra året, och hittills i år har det tagits 95 000 beslut. Det är en följd av att vi har allokerat så mycket resurser till Migrationsverket.

Av de ensamkommande ungdomar som har fått sina beslut och är under 18 år ligger beviljandegraden högt. Jag tror att den senaste siffran är 84 procent.

Johanna Jönsson säger att rättssäkerheten är ifrågasatt. Migrationsverket har gjort en bedömning av en utvärdering av beslutsfattandet. Man har kommit fram till att man kan bli bättre i en del avseenden. Men att utifrån det säga att det inte finns någon rättssäkerhet på detta område är att dra för långtgående slutsatser. Det är tvärtom så att när frågorna väl kommer till migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen har ändringsfrekvensen inte ökat. Här görs en ny prövning för att se om det besked som Migrationsverket gav var riktigt eller inte. Att ändringsfrekvensen inte har ökat är ett argument för att vi har en rättssäker process.

Det är som sagt den enskilde som ska påvisa att åldern är sannolik. Det är så regelverket ser ut. Lyckas man inte med det löper man risken att bli betraktad som vuxen. Något annat sätt finns det inte för oss att hantera detta på. Vi kan inte ha en ordning där vi automatiskt litar på den som kommer och säger att han eller hon är 16 år när han eller hon i själva verket visar alla tecken på att vara 20, 25 eller 30 år. Det måste göras en prövning.

Det vi har gjort, som den borgerliga regeringen inte gjorde, är att vi har skapat ett system för medicinsk åldersbedömning som är ett av världens mest rättssäkra. Man har de modernaste metoderna till sitt förfogande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Johanna Jönsson påpekade helt riktigt att Migrationsverket i februari sa att man avvaktade med beslut tills man kunde tillgodogöra sig det nya bevismedlet. Det är så man får göra när man får ett nytt bevismedel.

Jag pekade också på möjligheten att domstolarna kan inhämta ytterligare underlag under en överklagandeprocess. Det har redan skett i ett tjugotal fall.

Att gå vidare i detta är inte aktuellt för mig.

Herr talman! Ministern fortsätter att ägna en del av sin talartid åt att diskutera vad som har gjorts och inte har gjorts tidigare. Jag upprepar att jag tycker att det är ganska irrelevant eftersom det handlar om vad vi kan göra just nu. Jag försökte också förtydliga varför detta är viktigt, brådskande och behöver tas tag i nu av den sittande regeringen. Just nu sitter ju inte vi i regering.

Om vi ska hålla på och diskutera vad som hände förut och varför det inte gjordes förut, låt mig åter säga: Ni var inte heller drivande. Frågan var inte lika akut. Det inte var lika många som kom, så frågan var inte lika viktig.

Det borde definitivt ha gjorts mer för att driva på detta, men det var svårt. Migrationsverket försökte lösa det på flera olika sätt, och regeringen sa ju inte: Lös inte detta! Migrationsverket försökte men hade svårt att hitta en metod för det. Migrationsverket har också sagt att det inte var tillräcklig politisk påtryckning. Det är sant; vi borde ha gjort mer.

Men låt oss inte ägna all tid åt detta. Ministern svarar fortfarande inte på min fråga. Han fortsätter att ta upp domstolarna och att systemet nu är på plats. Men jag talar om dem som är i nästa skede. Jag talar om dem som redan har fått sitt sista avslag i domstolen. Det är dem detta handlar om, så var snäll och svara på frågan. Varför vill ministern inte att de ska få tillgång till detta bättre och fantastiskt rättssäkra system som ministern talar om?

Minderåriga ska ha bevisbördan. Ja, de har bevisbördan. Men ministern är såklart medveten om hur svårt det är att bevisa sin ålder om man kommer från Afghanistan och har en tazkira som underkänns av Migrationsverket, om man har varit på flykt och inte fått med sig sina handlingar eller om man inte hade några handlingar från början för att man till exempel är född i Iran.

Snälla, svara på frågan vad gäller dem i sista skedet: Varför inte?

Herr talman! Möjligheten till inhibition finns också i det sista skedet. Man kan fatta ett myndighetsbeslut. När det gäller överklagandeärenden är det domstolen som kan hämta in dessa yttranden.

Nu har vi ett fungerande system på plats. 2 200 ärenden har behandlats hittills, och snart kommer man att kunna göra nästan 3 000 bedömningar per månad. Kapaciteten är alltså utbyggd.

Hur Johanna Jönsson än vrider och vänder på det är grundproblematiken den att man lämnade en fråga utan att lösa den. Jag tror inte att den borgerliga regeringen bestämde att frågan inte skulle lösas, utan det var passiviteten som var bekymret. Det gjorde att problemet blev större i det läge vi hamnade 2015. Problemet fanns även 2012, 2013 och 2014; det uppstod inte bara. Det var bekymmer med var barnen skulle placeras och hur man skulle vara säker på åldrar. Här gjorde den gamla regeringen inget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Slutsatsen är nog ändå att vi har löst det problem som ni misslyckades att lösa. Det omfattar också dem som befinner sig mitt i en överklagandeprocess. När de i överklagandet ifrågasätter beslutet kommer de att få möjlighet att begära in detta underlag.

När det gäller verkställighetshinder finns det möjlighet till inhibition, men det kan inte jag som minister bestämma om i enskilda fall.

Överläggningen var härmed avslutad.

Herr talman! Johanna Jönsson har frågat mig huruvida jag och regeringen fortfarande avser att främja arbetskraftsinvandring eller om det kan bli aktuellt att införa någon form av myndighetsprövning av bristyrken.

Något arbete med att återinföra arbetsmarknadsprövningar pågår inte i Regeringskansliet. Den diskussion som Johanna Jönsson refererar till har förts inför den socialdemokratiska partikongressen.

På ett antal sätt står det dock klart att dagens regelverk, som tillkom under den borgerliga regeringen, har visat sig ha stora brister och måste förändras. Regeringen har därför vidtagit en rad åtgärder både vad gäller effektivare kontroller och kortare handläggningstider.

Regeringen beslutade den 2 juli 2015 att tillsätta utredningen Åtgärder för att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden. Strax före jul tog jag emot utredningens betänkande.

Regeringen går nu vidare med utredningens förslag om möjligheten att underlåta återkallelse av arbetstillstånd när arbetsgivaren på eget initiativ har vidtagit rättelse.

Regeringen går även vidare för att utreda en möjlighet att rätta mindre, icke uppsåtliga misstag efter det att Migrationsverket påpekat brister i villkoren under tillståndsperioderna.

Utredningen presenterade även bland annat förslag om straffansvar för arbetsgivare som uppsåtligen inte har uppfyllt villkoren som legat till grund för ett arbetstillstånd. De frågorna bereds nu vidare inom Regeringskansliet.

Regeringen har i årets regleringsbrev även gett Migrationsverket i uppdrag att ta fram en handlingsplan för hur handläggning av både nya ärenden och förlängningsärenden inom arbetstillstånd kan förkortas betydligt.

Migrationsverket har därutöver fått i uppdrag att ta fram en strategi för en mer ändamålsenlig tillgänglighet och service till sökande och intressenter, till exempel företag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sammantaget syftar dessa åtgärder till att stärka kompetensförsörjningen för svenska företag och för Sverige som kunskapsnation. Sverige behöver ett system för arbetskraftsinvandring som möter de behov som finns av att rekrytera kompetens utomlands. Sverige ska även vara ett attraktivt land för innovativa och kunskapsintensiva företag. Ett välfungerande regelverk är ett av många instrument som kan bidra till en positiv utveckling i detta avseende.

Herr talman! Anledningen till att jag ställde interpellationen var vissa uttalanden av näringsminister Mikael Damberg. Dels var det en DN Debatt-artikel, där han uttryckte att man vill ha behovsprövning och att det ska bli svårare för personer som inte anses höra till bristyrken eller som är okvalificerade att komma till Sverige, dels var det vissa uttalanden efter debattartikeln som jag ansåg var väldigt uppseendeväckande. Han sa bland annat att det handlar om fri invandring av snabbmatspersonal från Mellanöstern och städpersonal från Mongoliet och att det är något som Socialdemokraterna inte vill se.

När Mikael Damberg uttalar sig är det lite svårt att veta om det handlar om Socialdemokraternas linje, om det är Mikael Damberg som privatperson som känner dessa saker eller om det är näringsminister Mikael Damberg som uttalar sig för regeringens räkning. Det blir svårt för alla att veta.

Detta blir också svårt att veta för de företag som funderar på att rekrytera och som är helt beroende av den typen av kompetens för att kunna överleva, utvecklas och bidra till Sveriges tillväxt. Detta har jag fått höra på många företagsbesök som jag har varit på och i samtal, mejl och så vidare; man är djupt oroad.

Jag var hos Almega i förra veckan. Där diskuterades bland annat hur man ska kunna värna det system som vi har på plats, där människor välkomnas till Sverige om de jobbar, försörjer sig själva och bidrar till Sveriges tillväxt och där man ser att det är företagen som bäst kan avgöra vilken typ av kompetens de behöver, oavsett utbildningsnivå eller om Arbetsförmedlingen har bestämt att det är ett bristyrke eller inte.

Jag måste säga att jag är lättad över det svar jag har fått från ministern i denna fråga, att man kommer att fortsätta att värna arbetskraftsinvandringen så som den ser ut och att man inte just nu i regeringen bereder ett förslag om behovsprövning. Det är viktigt. Men det finns mycket mer som behöver göras, och jag önskar att regeringen vore mer proaktiv. Det är en sak att sitta och prata om och bereda saker, men vi har ju en akut situation där människor utvisas varje vecka, på grund av små misstag och brister som man inte har möjlighet rätta till när de framkommer.

Vi har också situationer där man har gjort allt man har kunnat när man först anställde. Man har ringt Migrationsverket och frågat vilka försäkringar som behövs och hur man kan se till att det blir rätt. Man har fått okej i en första runda, och sedan får personal ändå ett utvisningsbeslut efter fyra år. Det är helt orimligt och oerhört brådskande.

Detta gäller inte bara högkvalificerad personal, som det ibland låter som. Man pratar mycket om Spotify, till exempel. Ja, de har en väldigt svår situation, men det har även Kevin, som driver restaurangkedjan Rosegarden. Han har det oerhört svårt med sina kockar. Vissa är högkvalificerade och har lång erfarenhet och utbildning, men han har också rekryterat personer som helt enkelt bara är villiga att arbeta som kock. Dem har han tagit hit från andra länder eftersom han inte har lyckats få tag i människor här i Sverige som vill arbeta, trots att han ställer väldigt låga krav på formell kompetens. Enligt honom och många andra är det enormt svårt att få personer som är villiga att arbeta i den här typen av yrken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Eftersom jag ändå är relativt nöjd med ministerns svar på min första fråga skulle jag vilja höra när får vi se förslag som gör systemet ännu bättre.

Herr talman! Det är roligt att höra att Johanna Jönsson är relativt nöjd med svaret. Jag är inte säker på att hon kommer att bli nöjd med det jag säger framöver.

Det är lika bra att vara ärlig och tydlig i en sådan här diskussion. Alla koalitionsregeringar - det vet du också, Johanna Jönsson - bygger på att man kan kompromissa utifrån olika utgångspunkter och komma överens med andra partier. Det har Centern också stor erfarenhet av. Jag kan till exempel tänka mig att ni inte var så förtjusta i pensionärsskatten - att pensionärerna skulle betala högre skatt än löntagarna - men ni fick svälja det därför att Moderaterna drev detta väldigt hårt och ville ha sina jobbskatteavdrag. Då fick ni svälja att pensionärerna skulle betala högre skatt än löntagarna.

Detta är en del av diskussionen inom varje regering som är en koalitionsregering. Det är på samma sätt här. Det som Johanna Jönsson pekar på är riktlinjerna inför den partikongress som vi precis har haft. De är fastlagda som socialdemokratiska riktlinjer, och det är detta vi kommer att gå till val på.

Utgångspunkten i den socialdemokratiska hållningen är att vi har en stark utveckling på arbetsmarknaden just nu. Arbetslösheten faller, långtidsarbetslösheten faller, ungdomsarbetslösheten är den lägsta på 13 år och vi har 100 000 lediga jobb. Vi löser vår uppgift när det gäller jobben. Vi har en väldigt stark utveckling. Vi ser dock att det finns många fler som skulle behöva ha jobb. Vi har fortfarande över 300 000 arbetslösa, varav många inte har någon högre utbildning.

Den fråga som vi ställer, som Mikael Damberg ställde i artikeln och som också ställdes på den socialdemokratiska partikongressen är: Varför ska vi ha ett system där arbetsgivare har en självklar rätt att rekrytera städare från Bangladesh, när vi har tusentals människor som befinner sig i Sverige i dag - inte minst många nyanlända - och som skulle kunna ta dessa jobb i stället?

Varför ska det finnas en självklar rätt att rekrytera restaurangbiträden från andra sidan jorden när det finns tusentals människor i Sverige som kan ta dessa jobb? Det är precis denna linje som vi har lagt fast på den socialdemokratiska partikongressen. Detta är den socialdemokratiska uppfattningen, och det är vad vi kommer att gå till val på.

Som jag sa i interpellationssvaret finns dock inget pågående arbete i Regeringskansliet med att återinföra arbetsmarknadsprövning. Under tiden, medan vi väntar på att väljarna ska fälla sitt avgörande om vilken linje de tycker är klokast i detta läge, gäller det att försöka se till att det system vi har i dag för arbetskraftsinvandring fungerar bättre. Då inriktar vi oss på att rätta till en del av problemen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som du pekade på, Johanna Jönsson, innehöll ert system åtminstone två jättestora bekymmer. Det ena är att om arbetsgivaren gör fel är det löntagaren som får ta hela smällen och riskerar att utvisas. Detta skulle jag vilja kalla för ren klasspolitik - löntagaren tar hela smällen medan arbetsgivaren inte löper någon större risk alls.

Det andra problemet är att även om arbetsgivaren upptäcker att man har gjort fel hamnar man i en rent Kafkaartad situation där man inte kan rätta till felet i efterhand. Vi kommer inom kort - det rör sig om bara några veckor - att lägga fram förslag om att rätta till denna del, det vill säga möjligheten till självrättelse. Där kommer vi att gå till riksdagen så fort som möjligt.

När det gäller sanktioner mot arbetsgivare som har gjort fel återkommer vi med förslag.

Herr talman! Och så blev jag förvirrad igen. Precis som när Mikael Damberg var ute och viftade i dessa frågor som såväl näringsminister som privatperson och socialdemokrat och gjorde det väldigt otydligt vad som egentligen är regeringens linje väljer migrationsministern nu att ägna en stor del av sin tid åt att prata om vad Socialdemokraterna vill i stället för att redogöra för vad regeringen vill. Det var ju därför migrationsministern kallades hit - interpellationen är riktad till regeringen.

Regeringen består av både Miljöpartiet och Socialdemokraterna, och där är det er kompromiss som gäller. Att då välja att argumentera för en annan linje än regeringens är ju intressant och ett val, men det var inte riktigt det jag frågade efter och som jag vill veta. Det jag vill veta är vad regeringen kommer att göra i dessa frågor. Det finns oerhört mycket att göra.

För att svara om Socialdemokraternas linje, även om jag inte tycker att det är lika relevant som vad regeringen tycker, vill ändå de allra flesta företag hitta personal i Sverige. Det är billigare och enklare, och man behöver inte vänta på långa handläggningstider.

Jag har suttit med städföretag på Gotland som har beskrivit i detalj hur de har tagit emot personer från Arbetsförmedlingen om och om igen men att det inte har fungerat. I stället har man gått vidare med att försöka rekrytera på asylboenden och där hittat några personer som kan fungera, men man funderar ändå på om man behöver ta till arbetskraftsinvandring för att klara det.

Det handlar inte om att man behöver personer med kompetens, om man nu inte tycker att det är en kompetens att gå upp tidigt på morgonen, dyka upp på arbetet och faktiskt göra det som krävs. Detsamma gäller som sagt Kevin på Rosegarden. Han har försökt och försökt.

Då är frågan: Vad är hindren där? Då behöver regeringen i så fall rätta till det, så att man på ett bättre och vettigare sätt kan rekrytera den kompetens och de personer som redan finns i Sverige. Men det är en fråga som ligger lite grann vid sidan av det som vi diskuterar här nu.

När det gäller att det är arbetstagaren som får ta hela smällen håller jag med om att systemet var felriggat där. Vi från Centerpartiet har därför bland annat föreslagit att detta ska ändras. Vi vill att man ska kunna byta yrke och arbetsgivare redan från början om missförhållanden finns, i stället för att man ska bli utvisad. Vi vill också att den arbetsgivare som utnyttjar arbetstagare eller som begår ett misstag som leder till problem på detta område ska drabbas av en sanktionsavgift, ett straff helt enkelt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men detta ska inte drabba arbetstagaren som i dag. Det är nämligen det som vi ser, alltså att dessa små saker leder till att människor utvisas. Det är så många som nu omfattas. Jag blir kontaktad nästan dagligen av personer som beskriver antingen att de redan har fått beslut eller att de vet att det finns vissa saker i deras ärenden som kommer att leda till ett avslagsbeslut förr eller senare. Detta är saker som måste rättas till.

Socialdemokraterna, och även Miljöpartiet, stod bakom utskottsinitiativet och det tillkännagivande som riksdagen riktade till regeringen redan i december, där det sas att detta måste rättas till. Personer ska inte utvisas på grund av små misstag, särskilt inte när man faktiskt har försökt göra allting rätt. Vi vet att det kan handla om så lite som 35 kronor för lite i lön en enskild månad. Det kan handla om pensionsinbetalningar som startade en månad för sent. Det kan också handla om fel från Migrationsverket eller Skatteverket.

Herr talman! Detta, det vill säga att rätta till problemen i nuvarande lagstiftning, var ingenting som startade med ett tillkännagivande. Det startade med att jag tillsatte en utredning om arbetskraftsinvandring. Det var ett av de första besluten som jag fattade som nytillträdd. Jag bad utredningen att titta på just dessa frågor, det vill säga hur det kan komma sig att det är arbetstagaren som får ta hela smällen trots att det är arbetsgivaren som har gjort fel. Jag vidhåller det som jag sa i mitt tidigare inlägg. Jag betraktar det som en ren klasspolitik.

Det är ingen tillfällighet att en borgerlig regering driver igenom en sådan ordning, det vill säga att löntagaren får ta hela smällen. Det är för att ni alltid i alla lägen egentligen bara ser arbetsgivarintresset. Ni ser aldrig löntagarnas intressen. Det är en vit fläck som ni har i nästan alla resonemang.

Vi har nu en lagstiftning där det är löntagarna som får ta hela smällen. Det ska vi rätta till.

Den andra frågan handlade om möjligheten att rätta till fel - denna Kafkaliknande situation som ett antal företag upplever. Då har vi sagt att vi ska göra två saker. Det ena är att vi nu under våren ska lägga fram ett lagförslag. Det innebär att när arbetsgivaren själv har upptäckt ett fel av mindre karaktär som icke är uppsåtligt som han eller hon har gjort finns det en möjlighet att så att säga läka det i efterhand. Det är precis det som Spotify har efterfrågat. De hamnade i precis denna situation. De hade inte gjort allt rätt från början men upptäckt det i efterhand och försökt att lösa det. Men det gick inte på grund av dessa byråkratiska regler. Den frågan ska vi nu lösa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det andra som vi måste göra är att gå vidare ett steg till och säga att även mindre och icke uppsåtliga fel som Migrationsverket sedan upptäcker ska vara möjliga att så att säga läka. Det är nästa översyn som vi ska göra.

Här får vi vara lite försiktiga. Vi vill inte bjuda in till ögontjäneri, det vill säga att man missköter sig och hoppas att inte någon ska upptäcka det och att det sedan ska vara möjligt att läka det i efterhand. Vi får vara lite försiktiga när vi drar denna gräns. Men vi är beredda att ta ett steg till där också.

När det gäller den första delen av frågan frågade Johanna Jönsson mig också om socialdemokratisk politik och vad vår linje var. Det var det som jag försökte svara på, utöver att jag svarade på vad som pågår i Regeringskansliet.

Det är bara att erkänna att vi två har olika uppfattningar. Jag tycker att det är rimligt att ställa frågan varför det ska vara en självklarhet att man ska kunna rekrytera städare från Bangladesh när vi har tiotusentals människor som ska komma in på svensk arbetsmarknad och som kommer att behöva efterfråga just den typen av jobb. Det är människor som inte kan ta jobb där det ställs krav på att man har höga kvalifikationer. Om vi ska kunna klara detta på lite längre sikt måste den frågan ställas. Det är precis det som vi gör i de socialdemokratiska riktlinjerna, och det är det som vi som parti kommer att gå till val på. Där skiljer vi oss helt enkelt åt, och vi har olika uppfattningar.

Herr talman! Den utredning som ministern hänvisar till handlar i mycket stor utsträckning om missbruk av systemet och i väldigt liten utsträckning om hur man ska få systemet att bli bättre. De som sitter i utredningen har påpekat att detta har tillkommit sent i diskussionerna, då man såg att det dök upp olika fall i bland annat medierna. Även organisationer som jobbar med dessa frågor har sett detta, och de insåg att det var någonting som var fel.

Det sorgliga i detta är att det utskottsinitiativ som togs av Alliansen, och som faktiskt stöddes av samtliga partier i riksdagen, och som ledde till ett tillkännagivande till regeringen inte har följts, alltså att denna utredning skulle få tilläggsdirektiv för att ta fram bra och understödda förslag på detta område. I utredningen satt ändå personer som redan var insatta och som redan hade tittat på systemet.

Nu verkar det som att regeringen själv sitter och mekar lite grann med detta. Bland annat ska man gå vidare och titta lite grann på det som handlar om att Migrationsverket har kommit på att det är någonting som är fel.

Detta visste vi för ett år sedan. Det har funnits ganska mycket tid att titta på det. Det bästa sättet att göra det hade varit att låta utredningen faktiskt titta på det. Då hade ni haft dessa förslag på bordet nu och kunnat lägga fram dem, så att de förhoppningsvis hade trätt i kraft före sommaren så att inte fler drabbas av detta.

Vi i Centerpartiet har också föreslagit en stopplag som skulle innebära att människor inte utvisas, så inte till exempel Kevin eller Spotify blir av med den personal som de är i så stort behov av att behålla medan dessa frågor rättas till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi vet också att det inte är tillräckligt med det första förslaget, om man själv hittar dessa fel. Där hoppas jag verkligen att även förslagen om att Migrationsverket kommer att upptäcka saker som kan rättas till kommer att utökas med en möjlighet att även få en person att stanna ifall denna person har bytt arbetsgivare eller missat något som är svårt att rätta till, som att han eller hon har arbetat för mycket under sommaren.

Det finns många frågor att diskutera, och vi är öppna för att fortsätta att diskutera dem.

Herr talman! När det gäller den senare delen, hur vi ska reformera arbetskraftsinvandringssystemet i denna del, är vi förmodligen överens. Vi hamnar nästan i en diskussion om huruvida vi skulle ha gett tilläggsdirektiv till den utredning som i praktiken var färdig. Jag tog emot den den 15 december, och jag tror att tillkännagivandet kom bara ett par veckor tidigare. Att träta om huruvida vi skulle ge tilläggsdirektiv till en sittande utredning som egentligen var färdig eller om vi skulle göra en ny översyn tycker jag kanske inte är världens största konflikt. Frågan handlar i grunden om i vilken riktning vi ska gå. Där tror jag, som sagt, att vi är överens.

Vid denna översyn tittar man också på sådana fall där människor har bytt arbetsgivare, vilket också är ett problem.

När det gäller den andra vågskålen ska vi hela tiden komma ihåg att vi inte får skapa ett system som bjuder in till ögontjäneri, som jag sa, det vill säga att man missbrukar systemet i hopp om att ingen ska komma på den som gör det. Det måste ändå finnas sådana säkerhetsgarantier som gör att detta handlar om icke uppsåtliga fel som är av mindre karaktär.

Min grundinställning är ändå att om man tar hit en person från andra sidan jorden, då måste man som arbetsgivare tänka till lite grann och se till att man har ordning och reda. Man måste se till att man till exempel har kollektivavtal och att man betalar rätt försäkring och ger rätt lön. Man tar på sig ett stort ansvar som arbetsgivare när man hämtar hit en människa från andra sidan jorden. Det måste man faktiskt kunna leva upp till. Där måste det också kunna ställas krav på arbetsgivarna att de faktiskt vet vad de gör.

Återigen: Om det handlar om icke uppsåtliga fel av mindre karaktär, då kan man i vissa lägen låta udda vara jämnt. Det är detta utrymme som vi i så fall ska skapa. I den grundfrågan tror jag att vi är överens.

Överläggningen var härmed avslutad.