Fru talman! Det betänkande som vi nu behandlar har, som redan har anförts här, tidigare varit ett rent motionsbetänkande där bank- och finansmarknadsfrågor och lite annat smått och gott som ligger inom detta område har tagits upp. Men i huvudsak har det gällt bank- och finansmarknadsfrågor.
Utskottet har nu ambitionen att kammarbehandla frågor om den finansiella stabiliteten. Det är inte så att utskottet inte har diskuterat detta tidigare, utan det gör vi regelbundet. Men det borde ha skett under utskottets löpande arbete och i de öppna utfrågningarna med Riksbanken.
Fru talman! Jag vill yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.
Fru talman! Den finansiella stabiliteteten handlar helt enkelt om hur det finansiella systemet ska kunna upprätthålla sitt funktionssätt och ha motståndskraft mot störningar. Det är lätt sagt. Vi vet av erfarenhet att det är mycket viktigt att det inte uppstår störningar i det finansiella systemet vare sig nationellt eller internationellt. Vi vet att det alltid finns risker för att svenska banker och finansmarknadsföretag drabbas mer eller mindre allvarligt vid internationella finanskriser.
Den senaste erfarenheten är från 2008, när Lehman Brothers gick i konkurs. Men vi undgick inte heller en rent intern stor finanskris på Island för några år sedan. Det innebar att även det svenska finansiella systemet fick problem. I flera fall fick svenska banker och finansmarknadsföretag problem på grund av att man hade en omfattande internationell verksamhet.
Fru talman! Utskottet anser att det är viktigt att följa och bevaka bedömningarna av den finansiella stabiliteten i Sverige och internationellt. Det finns en rad instanser som granskar den finansiella stabiliteten i Sverige. Det är framför allt regeringen, som gör egna bedömningar, Finansiella stabilitetsrådet, Riksbanken och Finansinspektionen. Vidare gör också IMF regelbundna granskningar av den finansiella stabiliteten i Sverige. Alla dessa organ ska primärt bedöma hur det svenska finansiella systemet fungerar men också titta på hur det ser ut internationellt i förhållande till Sverige.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Finansiell stabilitet och finansmarknads-frågor
I allt väsentligt är alla dessa organ eniga om att det svenska finansiella systemet fungerar väl men att det också finns sårbarheter och risker. På global nivå handlar det om risker kopplade till en svag tillväxt, ekonomisk och politisk osäkerhet och svagheter i det europeiska banksystemet. Vi vet att det just nu finns stora problem bland annat i det italienska banksystemet, och man vet inte riktigt hur det kommer att gå där. I Sverige handlar det framför allt om att det finansiella systemet är stort och sammanlänkat och utsatt för risker till följd av hushållens höga skuldsättning.
Fru talman! Utskottet anser att det är viktigt att regeringen och berörda myndigheter fortsätter att grundligt analysera riskerna för den finansiella stabiliteten, inte minst när det gäller hushållens skuldsättning, och har beredskap att vidta ytterligare åtgärder om det skulle krävas.
Regeringen lämnar sedan några år tillbaka vartannat år en skrivelse om verksamheten i Internationella valutafonden, Världsbanksgruppen och de regionala utvecklings- och investeringsbankerna. Skrivelsen har behandlats av utrikesutskottet, och vi har fått yttra oss från finansutskottet. Nu har dock utrikesutskottet kommit med ett betänkande där de säger att de vill att detta mer ska handla om arbetet när det gäller de multilaterala utvecklingsorganisationerna i förhållande till milleniemålet och Agenda 30. Finansutskottet vill därför föreslå riksdagen att tillkännage till regeringen att till riksdagen regelbundet redovisa IMF:s och andra internationella finansiella institutioners arbete med frågor som rör finansiell och monetär stabilitet.
Under rubriken Finansiell stabilitet har ett antal motioner från den allmänna motionstiden inkommit. Jag väljer att med några korta ordalag kommentera de olika delarna.
Först och främst finns det tre motioner som tar upp frågor om kapitaltäckning och finansiell stabilitet. När det gäller kapitaltäckning och riskhantering pågår ett brett arbete såväl i regeringen som i olika myndigheter kring just detta. Vidare pågår inom EU ett fortlöpande arbete. Kapitaltäckningen har också successivt skärpts sedan den internationella finansiella krisen.
När det gäller valutareservavgiften har en utredning sett över detta och menat att denna ska bäras av bankerna. Riksdagen har riktat ett tillkännagivande till regeringen om detta, och regeringen har meddelat att man preliminärt kommer att lägga fram en proposition under hösten 2017.
När det gäller att det finansiella systemet ska bidra till en hållbar utveckling har regeringen i budgetpropositionen angett att man har för avsikt att utveckla indikatorer som kan redovisas löpande och belysa riskerna när det gäller en hållbar finansmarknad.
Fru talman! Under rubriken Makrotillsyn och frågor om hushållens skuldsättning finns ett antal motioner om att makrotillsynen ska ses över, om hushållens skuldsättning, om borgensåtagande, om statliga ungdomslån samt om att finansinstitut som erbjuder krediter ska stå under Finansinspektionens tillsyn.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Finansiell stabilitet och finansmarknads-frågor
När det gäller hushållens överskuldsättning har följande gjorts i relativ närtid: Dels har det införts ett amorteringskrav på krediter, dels beslutades i november om en ny lag för att förstärka konsumenternas skydd på bolånemarknaden. Bland annat krävs en mer omfattande information samt betänketid innan konsumenten är skyldig att överväga ett erbjudet bolån.
Dock ska det i sammanhanget betonas att flera myndigheter samt politiska partier och vissa nationalekonomer menar att detta inte räcker utan att ytterligare åtgärder måste vidtas. Några saker man har anfört är att införa ett skuldkvottak, det vill säga att man inte får låna mer än en viss del av sin årsinkomst. Man har också diskuterat att ta bort ränteavdragen och att införa vissa skatter. Fastighetsskatten brukar till exempel vara populär hos nationalekonomer.
Diskussioner pågår på flera plan, och finansutskottet ser med stort intresse på vad dessa diskussioner kommer att resultera i. Det bör noteras att den utredning som regeringen just har tillsatt om Riksbanken ska se över hanteringen av den finansiella stabiliteten.
Frågan om statliga ungdomslån kan inte utskottet se något värde i då finansmarknaden redan i dag har denna uppgift.
Fru talman! Under rubriken EU:s bankunion och bankstrukturfrågor vill utskottet påpeka att den pågående EU-processen om en gemensam bankunion nu går mot sitt slut. Bankunionen är obligatorisk för EMU-länder och delvis för övriga EU-länder, som Sverige. Vi har genomfört det som var obligatoriskt att genomföra, nämligen den så kallade resolutionsmekanismen samt insättningsgarantin. Vidare har Sverige deltagit i diskussionen om bankunionen och om vi en dag skulle vilja gå in i den. Några krav på att vi skulle delta i unionen har inte tidigare framförts vare sig i finansutskottet eller i EU-nämnden, där man fortlöpande behandlar frågorna. Det är därför lite förvånande att detta krav kommer nu.
När det gäller kravet på en bankstrukturutredning är det utskottets uppfattning att det i de flesta frågor som motioneras om finns ett pågående arbete i regeringen eller EU. Frågan om ökat ägande är inte aktuell. Staten äger redan en bank, och det är svårt motivera ytterligare statligt ägande.
Fru talman! När det gäller finansmarknadsfrågor tar ett stort antal motioner under rubriken Kontanthantering och betaltjänster upp frågan om skyldigheten att hålla kontanttjänster samt betaltjänster. Det finns också en motion om id-kapningar.
Från om kontanthanteringen har behandlats i ett antal betänkanden från tidigare år. Det bör noteras att minskningen av kontanter i Sverige har gått betydligt fortare än i jämförbara länder. Det ska dock betonas att det fortfarande finns grupper som är beroende av kontanter, till exempel gruppen som ibland kallas äldre äldre, vissa funktionsnedsatta och småföretag med små dagskassor.
Jag vill betona att det här inte handlar om småföretag på landsbygden, utan det handlar om småföretag generellt sett. Tror man något annat tycker jag att man ska åka ut till Stockholms eller någon annan storstads förorter, för då kommer man att möta ett antal småföretagare som känner att de inte har någon möjlighet att bli av med sina dagskassor. Att det skulle vara ett problem som är exklusivt för landsbygden kan utskottet alltså inte hålla med om.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Finansiell stabilitet och finansmarknads-frågor
Till riksdagen har också nyligen överlämnats den så kallade betalkontopropositionen. Denna reglerar allas rätt till att kunna ta emot och utföra betalningar. Den reglerar dock inte kontanthantering. Den statliga Landsbygdskommittén har därutöver menat att det är marknadens ansvar genom banker och andra finansinstitut att förse medborgare med betaltjänster inklusive möjligheten att ta ut och sätta in kontanter. Betänkandet är för närvarande på remiss.
Vidare har regeringen, som nämnts i det föregående, tillsatt en riksbanksutredning. Denna har fått i uppdrag att utreda frågan om kontanthantering. Det bör också i detta sammanhang vägas in olika former av nya tekniska innovationer för att både erhålla betalning och kunna utföra betaltjänster. Om det här vore i partisammanhang skulle man kunna säga att motionen från Vänsterpartiet i och med detta är besvarad, eftersom man håller på med det arbetet redan.
Fru talman! Under rubriken Konkurrerens och transparens på finansmarknaden finns ett antal motioner som tar upp frågan konkurrens, transparens och bättre lokal närvaro av banker. Utskottet kan konstatera att huvuddelen av regleringen av finansmarknaden återfinns i en rad olika regelverk i EU. Utskottet medger villigt att regelverket för finansmarknaden är mycket omfattande.
Jag har tidigare suttit i näringsutskottet, och om jag ska vara lite raljant kan jag säga att när alla andra myndigheter och departement arbetade febrilt för att få ned företagens regelbörda ökade den ibland i stället, och det berodde nästan uteslutande på regelverken på finansmarknaden. Men det här måste också ses i förhållande till den stora internationella finansiella krisen.
Det finns dock skäl att ha en översyn på EU-nivå. Detta görs också i arbetet med kapitalmarknadsunionen där man just nu ser över regelverken för att ta reda på om det behövs så mycket regler.
När det gäller motionen om ökad lokal närvaro instämmer utskottet gärna i det som anförs. Problemet är dock att finansmarknaden som andra marknader rimligen inte kan beordras en ökad lokal närvaro. Frågan om att få ha kvar samma bankkontonummer har behandlats på EU-nivå där har man stött på en rad problem som måste lösas. När det gäller sparbankerna ser regeringen över möjligheten för dem att kunna ta in externt kapital.
Fru talman! Under rubriken Regelverk och tillsyn inom finansmarknadsområdet finns tre motioner: en om penningtvätt, en om missbruk med sakförsäkringar samt en om fondbolag.
När det gäller penningtvätt har det nyligen överlämnats en ny proposition om detta som skärper reglerna. Man kommer också att förbättra tillsynen. När det gäller frågan om sakförsäkringar och fondbolag har det uppdragits åt Pensionsmyndigheten att titta på det här och föreslå åtgärder.
Under rubriken Fakturabedrägerier och inkassoverksamhet finns två motioner inlämnade om starkare kontroll över inkassoverksamhet samt hårdare krav för tillståndsbedömning i kampen mot bluffakturor. Utskottet konstaterar att problem med bluffakturor och oseriösa inkassokrav för närvarande bereds inom Regeringskansliet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Finansiell stabilitet och finansmarknads-frågor
Fru talman! Slutligen finns i detta betänkande tre motioner om finansmarknadsföretaget SBAB. I den första tas frågan om statlig närvaro i hela landet upp, i synnerhet vad SBAB kan göra för att finansiera bostäder samt produktutveckling för små och medelstora företag, främst på landsbygden.
Vidare finns två motioner om att sälja statens innehav i SBAB. I tidigare redogörelser har regeringen menat att SBAB inte har något uttryckligt samhällsuppdrag. Oavsett samhällsuppdrag eller ej måste SBAB agera på en konkurrensutsatt marknad och på marknadsmässiga villkor.
Den statliga Landsbygdskommittén har berört en alternativ modell för att finansiera ett ökat byggande och om- och tillbyggnad av bostäder på landsbygden. SBAB skulle ha uppdraget att förmedla de statliga lånen. Ur ett finansmarknadsperspektiv kan en sådan åtgärd ifrågasättas då den bland annat skulle kunna innebära en snedvridning av konkurrensen på finansmarknaden.
Slutligen vill jag säga att vad gäller avyttring av SBAB:s statliga ägande är detta bolag inte uppsatt på den lista som regeringen Reinfeldt fastställde under sina åtta år i regeringsställning.