Återrapportering - 2017-03-14

Återrapportering från Europeiska rådets möte den 9-10 mars

Herr talman! Förra veckan sammanträdde Europeiska rådet, och som vanligt på vårtoppmötet stod de ekonomiska frågorna på dagordningen. Därutöver diskuterade vi också migration, säkerhet och västra Balkan.

Den fråga som fick störst uppmärksamhet var dock omvalet av den sittande ordföranden för Europeiska rådet, Donald Tusk. Tusk fick stöd från alla medlemsstater utom Polen, och eftersom beslutet inte kräver enhällighet valdes han därmed om för en ny mandatperiod på två och ett halvt år. Jag menar att det är bra med stabilitet och kontinuitet i detta läge, och jag tycker att Donald Tusk har gjort ett bra jobb under en svår och utmanande tid.

Efter ordförandevalet fick vi lyssna till Europeiska centralbankens chef Mario Draghi. Han informerade om att tilltron till ekonomin inom unionen är hög, att arbetslösheten i EU är på väg mot den lägsta nivån sedan strax efter finanskrisen och att den ekonomiska tillväxten i EU ser allt ljusare ut. Men det finns förstås mycket kvar att göra, så strukturreformer och stärkta offentliga finanser måste fortsatt ligga högst upp på åtgärdslistan.

Jag tog upp vikten av att vi fortsätter att arbeta för att öka tillväxten, till exempel genom att få in fler kvinnor på arbetsmarknaden, att vi fortsätter att utveckla den inre marknaden och skapar bättre förutsättningar för handel.

Herr talman! Under diskussionerna om migrationen fokuserade vi främst på situationen längs den så kallade centrala Medelhavsrutten. Vi fick en redogörelse av Maltas premiärminister Joseph Muscat om uppföljningen av det vi beslutade om på Malta för en dryg månad sedan. Det har tagits positiva steg, till exempel träning av den libyska kustbevakningen och ökade ansträngningar för att stötta gränshanteringen i södra Libyen.

Dessutom har samarbetet med IOM och UNHCR utvecklats. IOM har nu också utökat sin närvaro och öppnat ett kontor i Tripoli för att bättre kunna bistå och följa situationen på marken. IOM planerar för att ytterligare kunna öka sin närvaro i Libyen.

Vi har också påpekat att det är viktigt att allt arbete sker i enlighet med internationell rätt. Den höga representanten Federica Mogherini underströk att det nu är viktigt med humanitärt stöd till flyktingarna och att återvändandet från Libyen till ursprungsländerna måste öka.

Europeiska rådet upprepade också vikten av att komma till beslut när det gäller det gemensamma asylsystemet i EU under det maltesiska ordförandeskapet. Detta är fortfarande en prioriterad fråga för Sveriges regering.

Herr talman! Därefter diskuterade vi de ökade spänningarna på västra Balkan. Där finns problem både inom och mellan länder, men det är också ett stort problem att länder utanför regionen kraftigt försöker påverka utvecklingen. Jag är glad att det finns ett brett stöd bland stats- och regeringscheferna för att öka både EU:s och medlemsstaternas engagemang och närvaro i regionen. Sverige kommer också att fortsätta att prioritera att stödja länder i västra Balkanregionen.

Vi kunde också konstatera att EU:s gemensamma säkerhets- och försvarssamarbete behöver stärkas. Vi var överens om att det arbetet ska komplettera, inte dubblera, Natos arbete. Det var också glädjande att höra att även Storbritannien uttryckte att man vill finna former för att kunna delta i samarbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 9-10 mars

Jag vill därutöver nämna att Europeiska rådet också konstaterade att förutsättningarna nu finns för ett fördjupat samarbete vad gäller Europeiska åklagarmyndigheten, Eppo.

Herr talman! Efter omvalet av Donald Tusk som Europeiska rådets ordförande, vilket Polen alltså inte stod bakom, valde den polska premiärministern att motsätta sig att slutsatser antogs på de övriga dagordningspunkterna under torsdagen. Detta löstes genom att slutsatserna fick bli ordförandens och då hade stöd av 27 medlemsstater.

Detta är förstås ingen bra situation. Är det något som står klart nu är det att EU har mycket att göra och att sammanhållningen är viktigare än någonsin. EU har viktiga frågor att lösa: att skapa jobb, hantera migrationen, skydda klimatet och stärka säkerheten i EU. Att tackla och lösa dessa frågor tillsammans måste stå högst upp på vår dagordning.

Det var också min ingång när vi träffades nästa dag, utan den brittiska premiärministern Theresa May, för att då tala om hur vi tar arbetet vidare i diskussionerna om EU:s framtid. Den närmaste hållpunkten är firandet i Rom om en dryg vecka, och där kommer vi att lyfta vad EU har bidragit med hittills sedan bildandet, vilka utmaningar unionen nu står inför och vilka områden som behöver stå i fokus framöver.

Kommissionen har som bekant presenterat en så kallad vitbok om framtidsarbetet. Diskussionen som följt av den, om att vi har eller riskerar att få ett EU i olika hastigheter, är något som flera länder, inte minst våra vänner i öst, har uttryckt sin oro kring. Andra länder, däribland Sverige, ser inte detta som lika dramatiskt, av det skälet att vi redan har ett EU där delar av samarbetet inte omfattar alla länder.

Detta är en diskussion som säkert kommer att fortsätta framöver; vi från Sverige ska vara aktiva. Samtidigt är det nu viktigt att EU inte helt ockuperas och sugs upp av diskussioner om form när vi har så stora utmaningar i sak framför oss.

På mötet nämnde vi flera aspekter som är viktiga framöver: tillväxt, säkerhet, klimat och migration. Jämställdhetsfrågan behöver också lyftas in tydligare i vårt arbete - det är inte minst en viktig tillväxtfråga.

Vi talade också om den sociala dimensionen av Europa, och jag var tydlig med att det för vår del inte handlar om att överföra nationella kompetenser till EU utan om att vi hjälps åt för att, var och en på sitt sätt, lyfta dessa aspekter. Intresset för detta är dock stort, från olika håll i EU och på olika sidor om partigränserna. Flera välkomnade att få komma till toppmötet i Göteborg i höst och ge sin syn på hur politiken på det sociala området bör utformas.

Detta, herr talman, var återrapporten från Europeiska rådet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 9-10 mars

Herr talman! Den som lyssnade eller tittade på EU-nämndens sammanträde i förra veckan inför detta toppmöte kunde notera att statsministern då lade den stora tonvikten i sitt anförande just vid frågan om den sociala dimensionen och det sociala Europa. Nu nämnde han det bara i förbifarten. Förklaringen till det är antagligen att statsministern åkte på ett kraftigt bakslag i EU-nämnden i förra veckan, när den samlade oppositionen tydligt markerade en oro inför den utveckling som vi kan se i EU. Det finns en strävan hos många aktörer att flytta mer makt från nationalstaterna till Bryssel när det gäller arbetsmarknadspolitiken.

I arbetsmarknadsutskottet har man de senaste månaderna behandlat en vitbok från EU om den sociala pelaren, som detaljreglerar arbetsmarknadspolitiken och som statsministerns arbetsmarknadsminister Ylva Johansson står bakom.

Jag gläds åt att statsministern framförde det som han fick i uppdrag av EU-nämnden att framföra: att markera att Sverige känner denna oro och inte vill att mer beslutanderätt ska flyttas till EU, speciellt inte vad gäller arbetsmarknadspolitiken - vi vill värna den svenska modellen.

Jag skulle ändå vilja ha en kommentar från statsministern. Statsministern har ju lite låtsats som om arbetet med den sociala pelaren inte pågår och att det inte finns någon vitbok med detaljregleringar av arbetsmarknadspolitiken. Han låtsas här i riksdagen inte om att hans arbetsmarknadsminister driver detta starkt. Jag skulle vilja ha en kommentar från statsministern om hur han ser på de här frågorna framöver.

Herr talman! Fredrik Schulte säger att det skulle ha varit en stor diskussion om detta på EU-nämnden, att det skulle ha varit ett stort nederlag, att vi driver detaljreglering och så vidare. Jag förstår att det kan finnas inrikespolitiska skäl till att han uttrycker sig så, men jag vill hävda att det är överord.

Jag hoppas att vi är överens om att vi ska driva en social dimension i EU. Människor måste känna att detta inte bara är en marknad för varor, tjänster och kapital utan också en marknad som tillgodoser människors behov av social trygghet. Om detta är vi överens. Vi är också överens om att detta inte innebär att flytta över beslutskompetens.

Jag förklarade på EU-nämnden, också för Fredrik Schulte, att vi har tagit upp frågan om en social pelare - som inte är detsamma som ett socialt protokoll - och anfört precis den uppfattningen. Det är detta som hela resonemanget bygger på. Det sa jag i förra veckan, och jag säger det nu igen.

Jag tycker att det är bra om vi är överens. Det är en styrka för Sverige, och det blir en styrka för EU när EU:s medborgare hör att det nu finns ett ansvar också för den sociala dimensionen.

Herr talman! Ingen skulle bli gladare än jag om vi är överens i de här frågorna. Problemet är att det är lite svårt att utröna var regeringen verkligen står i de här frågorna. Vi får från statsministern höra att detta med den sociala dimensionen egentligen inte betyder så mycket och att det bara handlar om lite idéutbyte mellan länderna. Men när man frågar arbetsmarknadsministern Ylva Johansson får man höra att det handlar om detaljreglerande förslag som på ett ingripande sätt flyttar beslutanderätten över arbetsmarknadspolitiken från Sverige till EU. Å ena sidan har vi statsministern, som säger en sak, å andra sidan har vi arbetsmarknadsministern, som säger något helt annat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 9-10 mars

Jag hoppas att det är statsministerns ord som gäller. Jag hoppas att Sveriges regering står fast vid den linje som statsministern anför här och att man inte kommer att flytta mer beslutanderätt till EU. Men då måste statsministern ta Ylva Johansson i örat och säga åt henne att sluta flytta över makt till Bryssel.

Herr talman! Jag tror att Fredrik Schulte först måste lära sig att skilja mellan den sociala dimensionen, socialt arbete och social pelare. När jag talar om social pelare, som jag för ett drygt år sedan tog upp med EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker, syftar det på att vi ska se över såväl tillträde till arbetsmarknaden som arbetsmarknadens villkor och andra sociala aspekter utifrån medlemsstaternas beslutskompetens. Vi följer dessa frågor, för det är oerhört viktigt med en social dimension. Det är detta jag har pratat om, och det tänker jag fortsätta prata om. Där har vi samma uppfattning i sak.

Det är väl viktigare att vi konstaterar att vi har samma uppfattning i sak än att bara söka gräl för grälets egen skull?

Herr talman! Jag vill också tacka för redogörelsen från Europeiska rådet.

EU saknar inte utmaningar. Det handlar om att få migrationsbeslutet på plats, så att det blir en fördelning i Europa, på samma sätt som det är viktigt att alla kommuner i Sverige tar sitt ansvar. Det handlar om att fortsätta klimatarbetet, och det blir alltmer aktuellt att också främja säkerheten på olika sätt.

Det handlar också, som statsministern säger, om att föra fram de sociala frågorna och att tala om människors trygghet. Det handlar inte om att föra över kompetens till den europeiska nivån, men det handlar om att ha det perspektivet, precis som jämställdhetsperspektivet, och att det finns med i de diskussioner som vi för. Regeringen har varit väldigt framgångsrik med att lyfta tillbaka arbetsmarknadspolitiken från Europeiska unionen med den proposition om lex Laval som nu ligger i riksdagen. Där säger man ju att domstolen inte ska ha sådan inverkan på svensk arbetsmarknadspolitik. Jag hoppas på stor uppslutning när vi ska besluta om den propositionen här i kammaren.

Jag tror att det är viktigt, precis som statsministern sa slutligen, att inte tala så mycket om form utan i stället att gå in på de olika frågorna. Det finns ju en risk för att brexitfrågan och frågorna om EU:s framtid tar över.

Jag tror inte heller att man ska vara särskilt rädd för ett Europa som går i olika hastigheter. Vi har redan i dag Schengensamarbetet, det monetära samarbetet och finanspakten, där olika länder deltar på olika sätt. Jag tror att det viktigaste nu är att man kan enas om de stora, viktiga frågorna klimat, säkerhet och migration.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 9-10 mars

Herr talman! Jag delar den uppfattningen. Det är så vi har prioriterat att hålla fram dessa viktiga frågor. Exempelvis måste migrationsfrågan få en lösning, och vi måste fortsätta driva klimatfrågan. Här har vi ett tydligt mervärde i EU-samarbetet. Vi kan också tydligt visa medborgarna i medlemsstaterna att det finns ett mycket stort värde av att ha ett samarbete.

Det är precis på detta sätt vi prioriterar det. Det är också därför jag uttrycker en viss oro. Diskussionen om den vitbok som kommissionen har presenterat är fullt legitim, och den ska vi ta, men vi får inte ockuperas helt av formfrågor och processfrågor. Då blir vi stående i två år till samtidigt som medborgarna förväntar sig att vi faktiskt ska lösa problem som finns i deras vardag.

Därför välkomnar jag att kommissionen också kommer att presentera fem temarapporter med substans, exempelvis när det gäller den sociala dimensionen: Hur visar vi EU:s medlemsstater och medborgare att vi i vårt samarbete är tydliga också när det gäller den sociala dimensionen? Jag ser fram emot den diskussionen. Jag tror att temarapporterna kan komma att balansera detta, så att vi inte bara hamnar i en formrapport.

I övrigt delar jag uppfattningen att vi, om vi nu får gehör för propositionen, avslutar frågan om lex Laval, där EU-domstolen helt plötsligt fick styra svensk arbetsmarknadspolitik och den svenska modellen, där partsmodellen är så viktig. Tyvärr förstärkte den förra regeringen detta med den nuvarande lagstiftningen, och den måste nu ändras. Då kommer vi fullt ut tillbaka till den svenska modellen. Då kan parterna fullt ut driva sina krav enligt den svenska modellen, och det tycker jag är alldeles utmärkt.

Herr talman! Jag vill fortsätta att tala om det som statsministern tog upp sist, den svenska modellen. Det är väldigt viktigt. Den svenska arbetsmarknadsmodellen är ju på något sätt kärnan i den svenska modellen. Att nu ta tillbaka den makt som EU-domstolen tog ifrån oss - vilket den borgerliga regeringen bejakade - är ett viktigt steg. Det är också bra att flera från näringslivet nu välkomnar detta förslag. Byggindustrin har sagt det, och enskilda byggföretag har också sagt det. Det handlar om ordning och reda, helt enkelt.

Men ordning och reda måste det också vara i migrationspolitiken. Vi har här många gånger talat om att det handlar om att gå från beslut till handling. Vad jag förstår har det maltesiska ordförandeskapet verkligen tagit detta på allvar. Skulle statsministern möjligtvis kunna utveckla detta något?

Herr talman! När det gäller migrationsfrågan gör det maltesiska ordförandeskapet ett väldigt bra jobb. Vi måste hitta kompromisser; så enkelt är det.

Kommissionen har lagt fram ett förslag. Det är detta som diskuteras. Men vi måste alla vara beredda att göra kompromisser. Därför arbetar nu ordförandeskapet i en dialog med alla medlemsstater om hur en sådan kompromiss skulle kunna se ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 9-10 mars

Vi får vara beredda att kompromissa om vi ska komma någonvart. Så brukar det fungera i alla sammanhang, också inom en familj. Däremot har vi sagt att det hela måste bygga på att alla faktiskt tar ansvar för att ta emot flyktingar. Man kan inte vägra att befatta sig med den delen och säga att andra ska ta hand om det. Det är den röda linjen för vår del. Vi fortsätter på det sättet och har sagt att vi fortsatt är redo att bidra till kompromisser.

Herr talman! Jag vill tacka statsministern för redogörelsen från EU:s senaste toppmöte. Ett av de områden som diskuterades vid toppmötet är den gemensamma försvars- och säkerhetspolitiken i EU. Sverigedemokraterna anser att Sverige inte ska vara en del av just den gemensamma försvars- och säkerhetspolitiken. Vi ser i stället detta område som en fråga för de enskilda medlemsstaterna att själva bestämma och förfoga över. Självklart ska både bilateralt och multilateralt samarbete kunna ske mellan medlemsstater och icke medlemsstater. Men när det kommer till att tillvarata Sveriges säkerhets- och försvarspolitiska intressen är det av högsta vikt att Sverige kan utforma sin egen linje.

Med det sagt är det viktigt att EU inte utvecklas till en försvarsunion. Och nu när värnplikten dessutom äntligen återinförs i Sverige är det ännu viktigare att det klargörs att vårt land är militärt alliansfritt. Svenska värnpliktiga ska inte behöva dö för EU eller andra främmande intressen. Här är det viktigt med tydlighet gentemot dem som redan är pliktplacerade och dem som kommer att bli det i framtiden.

Min fråga till statsministern är därför hur han ser på EU-gemensamma försvarsstaber och andra organ som nu inrättas och som snabbt kan komma att utvecklas till ett gemensamt EU-försvar. Kommer Sverige att ställa sig utanför ett sådant samarbete på permanent basis, eller kommer Sverige att smygas in i ett EU-försvar bakvägen, precis som svenska folket och Sverige har blivit insmugna i en rad andra EU-samarbeten bakvägen, som vi har sett genom historien?

Herr talman! Här ska inte smygas någonting. En av regeringens viktigaste uppgifter är att se till att landets befolkning har det bästa möjliga skyddet. Vi står upp för alliansfriheten och kommer så att göra. Vi tycker att det är viktigt att vi har samarbete bilateralt med ett antal länder men också samarbete med Nato och samarbete med EU samtidigt som vi står upp för vår alliansfrihet, det vi själva väljer.

Hela det samarbete som nu utvecklas inom ramen för EU bygger på precis det här. Det är ett modulärt system, där vissa länder kanske samarbetar mer i cyberfrågor och it-frågor och andra länder inom andra områden. Man väljer själv. Men helheten blir ett bättre skydd för medlemsstaternas medborgare, och det är det absolut viktigaste vi kan se till att göra: att skydda medborgarna.

Detta samarbete är enligt vår uppfattning mycket bra. Det syftar inte på något sätt till någon försvarsunion. När det gäller att man har gemensamma staber för att hantera exempelvis de konfliktlösande insatser som vi kanske vill göra tillsammans med EU är det naturligt att någon koordinerar detta. Det är också naturligt att vi ser över hur vi kan koordinera vårt interna skydd i EU. Men det innebär inte på något sätt någon ny försvarsunion eller att vi släpper alliansfriheten. Detta är ett mycket bra samarbete. Det ger oss möjligheter, liksom andra, att bidra till en ökad gemensam säkerhet - fortfarande utifrån nationella beslut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 9-10 mars

Herr talman! Jag konstaterar att det i statsministerns svar på mina frågor inte finns några garantier för att vi inte smygs in bakvägen i just ett EU-försvar, som detta kan komma att utvecklas till i framtiden.

EU-kommissionens ordförande, Jean-Claude Juncker, vill ha ett sådant här EU-försvar. Vi har väldigt stora medlemsstater, som Frankrike och Tyskland, som trycker på väldigt kraftigt för att få det här EU-gemensamma försvaret. Jag ser inte heller att Sverige kan bidra med särskilt mycket i dag. Vi har inte någon större försvarsförmåga. Vi ser dessutom att övriga delar av Europa är nedrustade. Även de orden från statsministern ekar alltså ihåligt.

Vi ser nu att EU-högkvarteret på försvarsområdet inrättas. Vi ser att det, liksom många andra gånger, börjar med detta. Men det slutar knappast med det. Finns det några som helst garantier för att vi inte kommer att smygas in i detta på längre sikt?

Herr talman! Jag kan säga det en gång till. Det ska inte smygas med någonting. Det blir ingen sådan försvarsunion, av det enkla skälet att ingen vill ha det. Många av de medlemsstater som är medlemmar i Nato är väldigt noga med att påpeka att detta inte är någonting som ska konkurrera med Nato eller dubblera Nato, utan det ska i så fall komplettera Nato. Det är uttalat väldigt tydligt att medlemsstaterna får bidra med det de vill och anser sig kunna bidra med. Det är fel att Sverige inte kan bidra med någonting - det är helt fel uppfattning. Det har inget annat land heller.

Vi har exempelvis under lång tid varit redo att bidra med internationella konfliktlösningsinsatser. Det är jätteviktigt för oss också i EU att vi kan bidra till att skapa lugn och ordning och reda i vårt närområde. Det påverkar naturligtvis förr eller senare också EU om det inte är lugn och ro, så det ska vi bidra till. Det höjer våra medborgares säkerhet, och det är den här regeringens viktigaste uppgift.

Herr talman! Tack så mycket, statsministern, för återrapporten! Relationen till Turkiet blir alltmer central för Europeiska unionen. Turkiet är nu vår gränsvakt som förhindrar att flyktingar kan ta sig hit för att söka asyl. Det ger landet en maktposition som landets ledning utnyttjar till fullo, både genom att förtrycka den egna oppositionen och genom att höja tonen mot EU:s olika medlemsstater. Vi ser en pågående kris mellan EU och Turkiet.

I Turkiet handlar det om att man fängslar demokratiska företrädare för olika partier. Man tystar fria medier. Det är ett omfattande våld, framför allt i landets kurdiska delar. Inför detta är EU oroväckande tyst.

Inför den folkomröstning som ska hållas i Turkiet uppvisar den turkiska regeringen ett rekord i hyckleri. Man har synpunkter på hur olika EU-länder har det med sina lagar och mötesfrihet samtidigt som man själv har kastat tusentals företrädare för nej-sidan när det gäller folkomröstningen i fängelse på helt godtycklig grund. Det är svårt att tänka sig något mer makalöst hyckleri. Jag var själv på en rättegång nyligen i Istanbul. En partiledare, Selahattin Demirtas, hotas av 142 års fängelse för att ha hållit tal, som det här, i det turkiska parlamentet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 9-10 mars

Jag tror att det är en tid då det är otroligt viktigt att vara tydlig och att inte låta sig hunsas av den turkiska regeringen utan stå upp för demokratiska värderingar och för människors rätt att framföra sina politiska uppfattningar. Det är dags att syna denna arrogans från den turkiska regeringen.

Jag tycker att regeringen här och nu har ett gyllene tillfälle att göra det och att kräva att de politiska fångarna friges, att man låter medierna verka fritt och att man inför folkomröstningen i Turkiet faktiskt måste respektera någon sorts rimliga demokratiska spelregler. Varsågod, Stefan Löfven!

Herr talman! Det får inte finnas någon tvekan om att Sverige står upp för yttrandefriheten. Vi säger väldigt tydligt att det som nu sker i Turkiet är mycket problematiskt - det är en begränsning av yttrandefrihet, fängslanden, avskedanden och så vidare. Den utvecklingen är oerhört oroväckande. Vi ger framför allt uttryck för det inom ramen för EU-samarbetet, för det är viktigt att vi har en gemensam röst i de frågorna.

Det vi gör på flyktingområdet i Turkiet är att hjälpa de människor som lider någonting alldeles fruktansvärt och som har tvingats fly. Vi stöder inte Turkiet med de insatserna. Vi stöder människor som har - ursäkta uttrycket - ett helvete. Det är svält. De har knappt tak över huvudet. Det gäller skolgång för barn. Vi måste se till att åtgärda de bristerna för dessa människor. Det är den riktningen vi har på insatsen när det gäller Turkiet. Det är människor som behöver hjälp.

Detta ska vi göra samtidigt som vi är väldigt tydliga med att vi står upp för mänskliga fri- och rättigheter. De får aldrig växlas mot varandra. Man måste kunna ta både och. Det är det vi tänker göra och gör.

Herr talman! Tack för svaret, statsministern! Vi har olika åsikter om effekten av detta flyktingavtal. Jag menar att det centrala nu är att höja rösten mot den turkiska regeringens provokationer och arrogans. Delar statsministern uppfattningen att de politiska fångarna i Turkiet måste friges omedelbart, bland annat de parlamentariker som står inför rätta? Delar statsministern uppfattningen att den turkiska staten måste låta även nej-sidan genomföra sina valmöten och sina valaktiviteter i demokratisk ordning utan lynchmobbar eller provokationer från polisen?

Herr talman! Turkiet ska precis som alla andra länder leva upp till de mänskliga rättigheterna, till fri- och rättigheter, yttrandefriheten och vad det nu månde vara. Vi gör ingen skillnad på medlemsstater - att ett land inte behöver leva upp till det och att ett annat land ska leva upp till det. Detta gäller lika för alla. Det är grundläggande principer. Vi måste och ska vara oerhört tydliga med att det är detta som vi ska leva efter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 9-10 mars

Sedan får man naturligtvis tycka vad man vill, men mitt sikte och vårt sikte med detta avtal är att hjälpa människor på plats som har det eländigt och svårt. Exempelvis måste barn få möjlighet att gå i skola. Detta gör vi genom hjälp till projekt som ser till att barn får gå i skola.

Herr talman! Tack, statsministern, för redogörelsen från det senaste EU-toppmötet! Det är i en intressant tid i den internationella politiken som EU-ledarna nu träffas. Min fråga rör på vilket sätt den globala dimensionen, det vill säga EU:s ansvar, möjligheter och behov av att vara en global aktör speglades på toppmötet.

I dagarna träffar en av statsministerns kollegor i EU den amerikanske presidenten, och vi vet att relationerna mellan EU och andra internationella stora aktörer har varit skiftande. Det blir naturligtvis inte bättre av att EU sänder signaler internationellt om att man har väldigt svårt att samarbeta internt, bland annat genom att en av EU:s ledare höll på att inte bli omvald på grund av interna konflikter i det egna landet. Sådant ger komplikationer.

Jag skulle vilja säga att den globala dimensionen inte får glömmas bort. Precis som statsministern påpekar får formerna inte vara i fokus när EU diskuterar sin framtidsagenda, utan det är de utmaningar i sak som EU står inför som ska finnas i fokus.

Precis som statsministern nämnde är flera av dessa utmaningar minst sagt globala. Klimatfrågan, migrationsfrågan och säkerhetsfrågan är globala frågor, och då är det högst lämpligt att man också har en global dimension i det arbetet, inte minst när det rör frågor om migration och flyktingar. Just på rutten från Afrika handlar det ju inte bara om människor på flykt undan tortyr, terror och krig, utan det handlar också om ekonomiska flyktingar och en arbetsmarknad i Europa som är beroende av ett utbyte med andra länder.

Min fråga är alltså helt enkelt hur den globala dimensionen stod sig på detta toppmöte.

Herr talman! Är det något positivt som det här eländet har fört med sig, och jag tänker nu på migrationssituationen, är det att fler länder pratar om att vi faktiskt måste göra mer i de länder där det är väldigt eländigt med svält, hunger, fattigdom, brist på skolgång och så vidare.

Det möte som vi hade för ett och ett halvt år sedan med afrikanska länder på Malta, även om inte alla var där, var precis av den arten: EU behöver göra mer för att de människor som inte är flyktingar helt enkelt ska få mer trygghet och ett bättre socialt liv i sina hemländer och inte tvingas göra den svåra och direkt livsfarliga flykten för att söka ett bättre liv. När det gäller detta menar vi att vi kan och ska göra mer.

I slutsatserna får jag hänvisa till paragraf 8, där det står: "In the present international environment, Europe must do more to protect its citizens and contribute to peace and stability in its neighbourhood and beyond." Här har EU en jätteviktig roll att spela.

I handelsfrågorna hör vi nu, inte minst mot bakgrund av den amerikanska administrationens inställning till handel så som vi har hört hittills, flera runt om i världen som tittar på EU och säger: Vad kan vi göra mer just på handelsområdet för att förstärka frihandeln och en fri och rättvis handels möjligheter?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 9-10 mars

Där räknar nog flera med att EU kan spela en roll, och det är därför vi vill gå vidare, vilket uttrycks i slutsatserna, från CETA-avtalet och försöka se till att det implementeras. Det handlar också om att så snabbt som möjligt slutföra förhandlingar med Japan så att EU är med och sätter en standard som är bra också på frihandelsområdet.

Herr talman! Tack för svaret! Jag delar statsministerns uppfattning när det gäller de sociala frågorna att det som handlar om att leverera till medborgarna i form av en fungerande arbetsmarknad är ett viktigt samtalsämne mellan de europeiska staterna, även om det ser olika ut i olika länder. Vi har ju också olika regleringar för detta.

Ett är dock gemensamt för den europeiska arbetsmarknaden, och det är att den är helt beroende av invandrad arbetskraft i olika sektorer. Vi har ett innovativt näringsliv som är helt beroende av ett internationellt utbyte, och jag hoppas att statsministern och Sverige kan vara med och dela uppfattningar om detta ömsesidiga beroende också på arbetsmarknaden, i en global värld.

Herr talman! Vi ska ha en migrationspolitik som är uthållig. Exempelvis den situation som vi hade hösten 2015 var inte uthållig, och vi har nu ändrat på det och sett till att vi faktiskt har en uthållig situation.

I en sådan här diskussion är det dock ingen tvekan om att det för Sverige som ett litet och mycket handelsberoende land är en styrka att ha människor som kommer från olika delar av världen på vår arbetsmarknad, varav en del har varit flyktingar här och sedan flyttat tillbaka till länder runt om i världen.

Dessa människor och deras erfarenheter och kunskaper är en stor tillgång för oss, men vi måste naturligtvis samtidigt se till att vi har en migrationspolitik som är långsiktigt hållbar.

Herr talman! Tack, statsministern, för återrapporten!

Inför Europeiska rådet nämnde statsministern i EU-nämnden att Sverige har ställt en fråga till kommissionen huruvida den anser att Ungerns agerande att i princip låsa in asylsökande stämmer med EU-rätten och/eller annan internationell rätt.

Min fråga till statsministern är om kommissionen har återkommit med ett svar eller någon synpunkt på denna frågeställning till Sverige och statsministern, men också om statsministern tog upp det här agerandet på det europeiska råd där statsministern var närvarande. Jag tycker att det är viktigt att vi ständigt och jämt framhåller rätten dels att söka asyl, dels att vi ska ha en individuell prövning och att mottagandet ska ske på ett respektfullt sätt för individens värdighet och med humanitet.

Så över till försvars- och säkerhetssamarbetet. I EU-nämnden var statsministern tydlig med att målet för det utvecklade försvars- och säkerhetssamarbetet inte skulle vara att skapa en försvarsunion utan att ett fördjupat försvarssamarbete ska bygga på mellanstatlig grund.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 9-10 mars

Det ställde vi alla upp på, men jag tycker faktiskt inte att de förbehåll som vi gjorde återspeglas i de ordförandeskapsslutsatser som kommer från Europeiska rådet. Där förespeglas det, som jag tolkar det, ett stort handlingsutrymme för kommissionen att utveckla försvars- och säkerhetssamarbetet utan de förbehåll som vi har varit överens om från svensk sida.

Herr talman! När det gäller Ungern var den specifika frågan inte uppe. Vi har ställt frågan till kommissionen, och vi avvaktar svaret.

När det gäller försvars- och säkerhetspolitiken är alla överens om detta. Det finns ingen som har någon hunger efter att skapa någon ny försvarsunion. Det kommer att göra sig självt, eftersom hela det här systemet för samarbete är ett modulärt samarbete där man helt enkelt får lägga in och bidra med det man vill. Samlat förstärker vi tryggheten och säkerheten för våra medborgare, men vi gör det utifrån vad vi själva vill och kan bidra med. Det är det som är hela grunden för samarbetet.

Det är en relevant fråga, men förstora den inte, för det finns ingen sådan önskan hos någon.

Herr talman! När det gäller frågan om Ungern tycker jag att det är viktigt att statsministern efterlyser ett svar apropå att den lagstiftning som är genomröstad i Ungern ju snart träder i kraft, och då är det viktigt att den ifrågasätts innan den träder i kraft.

När det gäller försvarssamarbetet tycker jag faktiskt, om jag får tycka någonting i sammanhanget, att det bättre borde framgå i ordförandeskapsslutsatserna vad det är som EU ska bygga samarbetet på, nämligen det mellanstatliga och inte någon överbyggnad och gemensam försvars- och säkerhetspolitik.

Jag har en avslutande fråga: Har statsministern någon tro att det polska, ska vi kalla det för vetot eller nejet till rådets ordförande får några efterverkningar så att de beslut som ska fattas med absolut majoritet blir blockerade i framtiden?

Herr talman! När det gäller försvars- och säkerhetssamarbetet är den grundläggande bestämmelsen att ingen kan tvingas in i något mot sin vilja. I samma mening som jag hänvisade till tidigare står följande:

"In the present international environment, Europe must do more to protect its citizens and contribute to peace and stability in its neighbourhood and beyond, including by committing sufficient additional resources, while taking into account national circumstances and legal commitments." Det är slutsatserna. Sedan finns de grundläggande bestämmelserna. Det är helt klart, enligt min uppfattning.

Sedan var det frågan om det polska vetot. Detta är naturligtvis inte bra. Jag uppfattade under fredagen att Polens premiärminister var med igen, diskuterade och deltog på ett pragmatiskt sätt. Jag utgår från att detta var en engångshändelse under den dagen. Jag kan naturligtvis inte garantera detta, men jag hoppas verkligen att det var så. Vi behöver det samarbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 9-10 mars

Herr talman! Jag tackar statsministern för återrapporten.

Det är naturligtvis inte bra att det inte blev rådsslutsatser utan bara ordförandeslutsatser. Jag hoppas att det var ett engångstillfälle, att detta inte upprepas och att man kan hålla ihop inom EU och bland stats- och regeringschefer om EU:s framtid - om vi ska ha en gemensam framtid inom EU.

Jag noterar också att det är bra att statsministern när det gäller tillväxten har tagit upp kvinnors roll på arbetsmarknaden. Men det saknas i slutsatserna. Jag undrar bara om det fanns någon, mer än Sverige, som drev frågan om kvinnors företagande som en framgångsfaktor. Vi vet att bnp kan öka med 12 procent om kvinnor arbetar i samma utsträckning som män. Det skulle vara en enorm tillgång.

I slutsatserna har ett ord försvunnit. Tidigare fanns det med ett "socialt toppmöte" för rättvisa jobb och tillväxt. Nu står det bara "ett toppmöte för rättvisa jobb och tillväxt". Det är kanske så att statsministern inte ville ha ordet "socialt" eftersom vi framförde lite kritik om detaljstyrningen, som vi inte vill att EU ska hålla på med. Jag vill gärna höra en kommentar om detta.

När det gäller migration undrar jag om statsministern drev frågan om fler lagliga vägar in i EU. Den frågan har numera försvunnit ur EU:s dokument. Den frågan var tidigare återkommande på migrationsområdet. Det är synd eftersom det förmodligen kommer att bli svårt att enas om något annat system än ett kvotsystem där flera länder gör ett åtagande för att ta emot personer som är i behov av skydd och att fly till Europa.

Är det möjligt att uppnå konsensus om EU:s asylpolitik, enligt statsministern?

Herr talman! I den sista frågan kan jag säga att det kommer att bli komplicerat. Det är ingen idé att dölja det. Det kommer att bli mycket svårt. Vi måste alla - jag menar alla - försöka anstränga oss på riktigt för att nå en kompromiss som alla kan leva med. Regeringens linje är att alla måste ta ansvar för att ta emot flyktingar.

I den conclusion jag har, Désirée Pethrus, står det "Social Summit" i paragraf 6. Jag börjar med den andra meningen: "The European Council looks forward to the holding of the Social Summit for Fair Jobs and Growth in Gothenburg on 17 November 2017."

I den version jag har står det "Social Summit". Jag tittar för säkerhets skull på min medarbetare för att få en bekräftelse. Ja, det är den meningen som är korrekt.

Lagliga vägar diskuterades inte specifikt, men jag kan försäkra Désirée Pethrus att vi har talat om denna fråga så många gånger i dessa sammanhang. Det gäller exempelvis hur vi ska utöka samarbetet med UNHCR, så att fler kan slippa de livsfarliga resorna över Medelhavet och komma in i Europa på ett säkert sätt. Det är en av dessa frågor, och det kan finnas fler. Vi har hela tiden tagit upp denna fråga. Den ståndpunkten gäller fortfarande.

Sedan var det frågan om kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. Det är en sak som vi gärna vill ska synas, inte minst i det framtida arbetet, och som Désirée Pethrus påpekar här, det vill säga att det skulle bli fråga om 12 procent högre bnp. Det är mycket pengar räknat på EU-nivå. Så mycket mer välfärd skulle det bli om kvinnor fick samma möjligheter till deltagande på arbetsmarknaden. Det är också en sådan fråga som ligger, det vill säga jämställdhetsperspektivet, när vi tittar framåt. Vi ska se vad som händer i Romdeklarationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 9-10 mars

Herr talman! Jag har uppenbarligen, till skillnad från statsministern, en svensk version av slutsatserna. Där står det bara "toppmötet för rättvisa jobb och tillväxt". Då är det översättaren som har gjort något fel. Det får vi reda ut så småningom.

När det gäller laglig migration har de olika statsråden och statsministern haft lite olika uppfattning. Det är ja till fler kvotflyktingar men nej till humanitära visum och nej till arbetskraftsvisum. Det är lite synd. Det är en fråga som vi kristdemokrater har drivit och som Socialdemokraterna har ställt sig emot.

Säkerhet och försvar handlar om mellanstatligt samarbete. Vad driver Sverige, och vad driver statsministern? Är det förmågeutvecklingen eller krishanteringsstrukturen? Är det gränsförvaltningen? Vad är viktigast för Sverige, och vad har statsministern särskilt lyft upp under den delen av mötet?

Herr talman! Vi har diskuterat frågan om fler lagliga vägar in flera gånger. Det finns flera sätt att göra detta på, och låt oss fortsätta att diskutera frågan inom ramen för den gemensamma migrationspolitiken. Vi har framhållit behovet av fler säkra vägar in så att människor slipper riskera livet på Medelhavet.

Frågorna om säkerhet och försvar är av lite olika dignitet. En är naturligtvis vår försvarsförmåga. Hur stärker vi den tillsammans givet de nationella förutsättningarna och vårt nationella bestämmande? Sedan handlar det om hur vi kan stärka vår hantering av konflikter, konfliktförebyggande och konfliktnedtrappning i vår omvärld. Det är en helt annan sak. Vi är också engagerade i frågan om yttre gränser. Den är betydelsefull. Om det ska finnas en gemensam migrationspolitik måste det finnas en gemensam yttre gräns som fungerar. Det är bara så det går att få tilltro till den gemensamma migrationspolitiken. Det är flera olika dimensioner. Vi har inte sagt att exakt detta är nummer ett, utan det finns flera dimensioner på säkerhetsfrågan.

Herr talman! Jag vill inleda med att instämma i det som Jonas Sjöstedt tog upp vad gäller situationen i Turkiet just nu. Vi vet att Erdogan har urholkat den turkiska demokratin och söndersmulat friheten under en lång period. Det är viktigt att Europas anständiga regeringar är tydliga med att de politiska fångarna måste släppas.

Situationen vad gäller politiska fångar finns inte bara i Turkiet. Samtidigt som Europeiska rådet pågick slog den vitryska, belarusiska, diktaturen till mot den politiska oppositionen i landet. Flera räder skedde under fredagen. Människor blev misshandlade och slängdes i fängelse. Också här förväntar jag mig en skarp reaktion från den svenska regeringen och resten av EU. Det är viktigt att lyfta upp frågan om sanktioner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 9-10 mars

Vi liberaler var, som bekant, emot att man hävde sanktionerna mot Belarus häromåret, men nu har vi verkligen fått beviset på hur diktaturens grepp hårdnar i landet.

Jag kommer nu till min huvudfråga. Precis som statsministern nämnde kommer vi att uppmärksamma 60-årsfirandet av Romfördraget i EU. Det rasar nu en debatt om unionens framtid. Två partier i denna kammare vill att Sverige ska lämna Europeiska unionen. Vi liberaler är, som bekant, av en annan uppfattning. Vi skulle vilja ha lite mer klara besked av regeringen om var man är beredd att stärka EU-samarbetet. Vi liberaler tycker att det är enormt viktigt inte minst på rättsstatens område. Den organiserade brottsligheten ser inga nationsgränser. Den våldsbejakande extremismen, terrorismen, ser inga nationsgränser. Människohandlarna som säljer flickors och kvinnors kroppar, sexslaveriet i Europa, ser inga nationsgränser.

Tyvärr när det gäller polissamarbete, åklagarsamarbete med mera är inte regeringen i frontlinjen för att samarbeta mer på europeisk nivå. Jag undrar varför.

Herr talman! Det är inte riktigt korrekt återgivet att vi inte vill samarbeta. Det vill vi göra. Däremot har vi ställt oss tveksamma, eller direkt negativa, till att inrätta en ny organisation, det så kallade Eppo.

Det finns redan ett samarbete på området. Det kan vi behöva utveckla. Innebär det i så fall att lägga över mer beslutskompetens till EU jämfört med Sverige? Nej, det tycker vi inte. Vi tycker att våra åklagare och vårt rättsväsen ska fortsätta att vara vårt, men i bättre samarbete. Men det är inte fråga om att överlåta till en EU-institution att ta över en del av detta - EU:s ekonomi och andra frågor. Vi menar att vi ska göra som i dag, fast med utökat samarbete.

Vad gäller prioriteringar har vi hela tiden talat om att vi på kort sikt måste lösa migrationsfrågan. Den är oerhört viktig för oss, i sak men också för att om vi inte klarar detta försvagas EU. En gemensam migrationspolitik måste vi klara av. Det är därför vi har satt den så högt på dagordningen.

Vi har säkerhetsfrågorna, alltså vår förmåga att skydda medborgarna mot terrorism men också att höja vår militära kapacitet. Det är naturligtvis viktigt.

Vi måste gå vidare med frågorna om den inre marknaden så att vi skapar fler jobb, mer tillväxt och högre produktivitet eftersom det är det som skapar välstånd. Intill det ligger en tydlig social dimension, för människor behöver få större säkerhet i att framtiden är trygg även om den innebär förändringar. Det kommer den att göra, men det måste finnas social trygghet.

Utan att göra avkall på den nationella beslutskompetensen menar vi att vi här har ett arbete att göra tillsammans: att hålla de frågorna på dagordningen och utveckla en social dimension. Det tror jag är helt avgörande för människors tilltro till Europeiska unionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 9-10 mars

Herr talman! Jag söker fortfarande svar från statsministerns sida vad gäller situationen i Belarus, i Vitryssland.

De fullkomligt vidriga attacker som skedde i fredags mot den politiska oppositionen och andra aktivister för demokrati och frihet borde ha följts av skarpare fördömanden från EU som union men såklart också från Sverige och andra EU-länder. Jag undrar om regeringen kommer att gå ut och kraftfullt fördöma det som har skett.

Jag undrar också om regeringen tänker ta upp frågan om sanktioner mot landet. Det är ju ett land som oförtjänt fått sanktioner hävda samtidigt som diktaturen är kompakt och förtrycket mot dem som vill gå mot demokrati likaså.

En annan stor punkt på Europeiska rådets möte var ju att stärka handelsförbindelserna med Kina. Frihandel är mycket viktigt globalt sett; det ställer vi liberaler oss definitivt bakom. Men jag undrar vad det finns för dimension vad gäller mänskliga rättigheter i detta.

Herr talman! Vitryssland diskuterades inte specifikt på Europeiska rådets möte. I övrigt är det för svensk del Utrikesdepartementet som hanterar den typen av frågor.

Vi står upp, som jag sa tidigare, vad gäller alla länders skyldighet att respektera mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och så vidare. Det gäller alla länder lika. Exakt hur vi hanterar de respektive länderna är Utrikesdepartementets ansvar.

Vad gäller handel med Kina är det klart att Kina är en stor och viktig aktör. Inte minst mot bakgrund av vad den nya amerikanska administrationen har gett uttryck för är det viktigt att vi hittar spelare runt om. Men även där menar vi att det finns standarder att leva upp till. Det är därför vi också vill utveckla diskussionen inom ramen för WTO så att vi får globala standarder. För mig är det oerhört viktigt att vi lever upp till mänskliga rättigheter också i detta perspektiv.

Herr talman! Tack, statsministern, för återrapporten! Jag hade dock önskat att statsministerns inledning hade varit något längre och att han lite mer fylligt redogjort för mötets innehåll. Det var trots allt ett tvådagars toppmöte tillsammans med de övriga stats och regeringscheferna i Europa. Jag tycker att det borde finnas tillräckligt med intressant information att delge riksdagen för att fylla tio minuter.

Herr talman! Statsministern kanske tycker att jag är lite tjatig, men jag måste ändå uppehålla mig något vid den sociala dimensionen. Jag blir nämligen lite förbryllad när statsministern å ena sidan ständigt framhåller den sociala dimensionen och argumenterar för en förstärkt social dimension och ambition på EU-nivå men å andra sidan hela tiden försöker markera att detta inte handlar om överstatlighet eller om att flytta makt och inflytande till Europa.

Jag har lite svårt att få ihop statsministerns resonemang, så jag skulle vilja att statsministern konkret beskriver hur den ökade sociala ambitionen ska förverkligas - utan att makt förflyttas till EU, utan att det blir en maktförskjutning, utan att Sverige förlorar inflytande över det som vi moderater tycker självklart ska vara nationell kompetens, det vill säga arbetsmarknadspolitiken och socialpolitiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 9-10 mars

Konkret, statsministern: Hur ska den sociala ambitionen inom EU ta sig uttryck?

Herr talman! Jag får väl beklaga den för korta inledningen - jag får se till att utnyttja mina tio minuter nästa gång. Det var inget avsiktligt, utan vi menar att vi hann rapportera av de punkter som diskuterades på detta sätt.

Låt oss ta lite tid till den sociala dimensionen. Vi har i dag någonting som heter den europeiska terminen, där vi går igenom hur ekonomin ser ut i EU som helhet och i medlemsstaterna. Det finns ett antal faktorer där som jag tycker att det är viktigt att vi följer och håller koll på. Medlemsstaterna får sina rekommendationer utifrån det. På det här området har man påtalat för Sverige att vår bostadsmarknad och inte minst hushållens skulder är en utmaning för oss. Det har vi bejakat - ja, det är en utmaning, och vi måste hantera den.

Det gäller även matchning och utbildning, också på arbetsmarknaden, för att få ännu bättre matchning. Ja, det menar vi är rätt uttryckt. Men det är vi som fattar beslut om hur vi ska göra det.

Det går att göra samma sak vad gäller den sociala dimensionen. Vi har ett antal perspektiv som är viktiga här.

Ett perspektiv är tillträde till arbetsmarknaden. Vi måste komma upp i full sysselsättning. Arbetslösheten har sjunkit men är fortfarande alldeles för hög, inte minst bland ungdomar. Då är frågan om alla medlemsstater kan hålla ögonen på den punkten. Vi vill förbättra det här. Men Sverige får göra det utifrån sina förutsättningar, Danmark utifrån sina och Italien utifrån sina. Däremot har vi kanske erfarenheter som vi kan lära av varandra: Där har det där fungerat bra. Skulle vi vilja använda den metoden gör vi det.

På samma sätt är det med arbetslivets villkor. Hur ser de ut? Vi måste ha trygghet på arbetsmarknaden så att det är säkert, bra arbetsmiljö och sjysta villkor. Men det får också skötas inom ramen för de olika ländernas villkor.

Sedan finns det en social dimension i bredare bemärkelse - tillgången till sjukvård, tillgången till utbildning. Det ska också skötas inom ramen för ländernas beslutanderätt, men vi har frågorna på dagordningen och hjälps åt att utveckla dem.

Herr talman! Tack, statsministern, för det något lugnande beskedet!

Jag blev ändå lite oroad när statsministern i ett tidigare inlägg sa att vid toppmötet i Göteborg som han tagit initiativ till ska man diskutera hur socialpolitiken ska utformas. Det tycker jag snarare är någonting för det nationella parlamentet att diskutera. Men nog om det, herr talman.

Jag vill också fråga statsministern om den oroande utveckling som vi har med ett mer splittrat Europa.

Polen obstruerade på det senaste europeiska toppmötet, vilket statsministern redogjorde för, och även på miljörådets möte veckan innan, där man motsatte sig den viktiga överenskommelsen om EU:s utsläppshandelssystem.

Återrapportering från Europeiska rådets möte den 9-10 mars

Jag vill därför fråga statsministern hur Sverige och den svenska regeringen agerar för att försöka överbrygga de klyftor och splittringar som finns. Ett starkt Europa och ett starkt EU behövs, och då krävs det enighet. Hur agerar Sverige där?

Herr talman! Vi agerar på olika sätt. Dels söker vi kontakt bilateralt, också med de länder där det kanske ser kärvast ut just nu.

Ungern är ett exempel - vår justitie- och migrationsminister har besökt Ungern.

Jag hade själv i torsdags ett bilateralt möte med Polens premiärminister. Trots att vi tycker olika i ett antal frågor ska vi hålla den dialogen öppen. Jag har också blivit inbjuden att resa till Polen, och det avser jag att göra. Jag tycker att det är viktigt att man håller dialogen igång och ser var man kan hitta gemensamma nämnare - och att man visar respekt för varandra trots olika uppfattningar.

Samtidigt är vi tydliga med vad vi står upp för vad gäller mänskliga rättigheter och grundläggande principer, EU-rätten och internationell rätt. Det måste vi samtidigt stå upp för. Men jag är av den grundläggande uppfattningen att det är bättre att man har en dialog även när man tycker olika än att man inte har någon, och det tänker vi fortsätta med.

Överläggningen var härmed avslutad.