Arbetsplenum - 2017-03-02

Herr talman! Då ska vi övergå till debatt med socialutskottet, som behandlar ca 100 olika yrkanden från den allmänna motionstiden rörande apoteksfrågor. Läkemedel är en väldigt viktig del i den svenska hälso- och sjukvården.

Jag skulle vilja börja med att ta oss tillbaka till hur det var att vara läkemedelskund i Sverige före den stora apoteksreformen, som trädde i kraft den 1 juli 2009. Om man blev sjuk och behövde läkemedel en sen kväll var det inte lätt att få tag i något, för det fanns över huvud taget inte många apotek som var öppna. Om mina uppgifter är korrekta fanns det i hela landet ett enda apotek som hade öppet dygnet runt - bara ett stenkast från Sveriges riksdag, ganska nära Centralstationen. Men även om det är många som bor i Storstockholm var det långt ifrån alla invånare i vårt rike som hade möjlighet att få tag i läkemedel en sen kväll. På söndagar fanns det inte ens dagtid många ställen där man kunde få tag i mediciner. Det var otroligt få apotek i landet som hade öppet på söndagar.

Sverige var tillsammans med Kuba och Nordkorea de enda länder i världen som hade apoteksmonopol. Vi var unika, och det var inte något positivt i det här avseendet. Vi hade enormt få apotek jämfört med alla våra europeiska grannländer. Det där är någonting som ännu i dag är en utmaning. Även om vi har förbättrat tillgängligheten och har fått många fler apotek har vi fortfarande bara knappt hälften så många apotek per tusen invånare som våra europeiska grannländer, så nog finns det fortfarande en utvecklingspotential.

Sedan 2009 har antalet apotek ökat med 429. Det är en ökning med 46 procent. De ställen som har den högsta tätheten i landet per tusen invånare är i dag Jämtland, Västerbotten och Gotland. Många gånger när vi diskuterar apoteksfrågor lyfts glesbygdens utmaningar fram. Inget apotek i glesbygd har stängts efter apoteksreformen. Totalt i hela landet har fem apotek stängts, men inget av dem fanns alltså i glesbygd.

Vad gäller de förslag som behandlas i dag är jag som kristdemokrat och företrädare för Alliansen glad att vi i utskottet har fått majoritet för våra förslag om att göra tillkännagivanden till regeringen. Det gäller att lyfta apotekens kompetens och ta vara på den resurs som finns där genom att förbättra samverkan mellan vården och apoteken. Det är viktigt att vi nyttjar den resurs vi har, framför allt när vi vet att vården i övrigt är väldigt ansträngd.

Jag är också glad att vi har fått utskottets majoritet för vårt förslag att se över 24-timmarsregeln. För den som inte vet vad det innebär handlar det om möjligheten för kunder att snabbt få tag i sina läkemedel. När jag kommer in till apoteket ska jag kunna få mina mediciner inom ett dygn. Det är jätteviktigt för den som behöver sin medicin. Men det är också viktigt att det finns en möjlighet för apoteken att få tag på medicinen inom 24 timmar. Det är inte lika starka krav som de i dag kan ställa på leverantörerna. Det är ett viktigt område för att fortsätta att öka kundnöjdheten och säkerheten inom läkemedelsbranschen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Apoteks- och läkemedelsfrågor

Vi har också majoritet för tillkännagivande till regeringen att återkomma om möjligheten för apoteken att returnera läkemedel. Vissa läkemedel säljs det mycket av, och det är en ständig ruljangs. Det finns också en del läkemedel som det är väldigt få patienter som behöver. De är per förpackning extremt dyra. I dag finns inte någon garanti för ett apotek. Om det kommer in en kund och säger: Jag vill ha det här läkemedlet beställer apotekaren mycket riktigt hem det läkemedlet. Men då kanske kunden inte kommer tillbaka och hämtar det.

Det kan röra sig om tiotusentals kronor, kanske 100 000 kronor för ett enda läkemedel som den enskilda apotekaren inte har någon möjlighet att returnera. Det är såklart en stor kostnad som i slutändan drabbar alla andra kunder och oss som skattebetalare. Det är också ett slöseri på ett läkemedel som inte kan användas. Det är viktigt att vi fortsätter att utveckla detta och att regeringen återkommer med förslag till riksdagen som gör att det blir ett mer effektivt användande och i slutändan bättre förutsättningar framför allt för oss som skattebetalare och läkemedelsbehövande.

Förutom de förändringar som innebar att vi har fått många fler apotek har vi fått bättre öppettider på apoteken. Det är otroligt viktigt för oss som är konsumenter på apoteken. Öppettiderna har i genomsnitt ökat med tio timmar. Det kanske inte låter så mycket. Men skulle man omvandla det till hur många nya apotek det skulle vara i förhållande till hur de gamla apoteken hade öppet motsvarar det ytterligare 300 apotek. Det är ganska mycket med 300 apotek med tanke på de 429 extra apotek som också har öppnat.

Vi kristdemokrater har flera reservationer i betänkandet där vi lyfter fram hur vi ytterligare ska fortsätta att förbättra apoteken och förutsättningarna för patienter. Men för tids vinnande, herr talman, yrkar jag enbart bifall till Alliansens reservation nr 1.

(Applåder)

Herr talman! Läkemedel och deras distribuering och expediering är, precis som föregående talare sa, mycket betydelsefulla delar av hälso- och sjukvården och tilldrar sig också ett stort intresse och engagemang, vilket antalet motioner och den allmänna debatten visar. Allt fler sjukdomstillstånd kan botas med alltmer effektiva läkemedel, och det är av största vikt att de verksamma läkemedlen kommer alla till del på ett säkert, rättvist och jämlikt sätt.

Många läkemedel är också mycket dyrbara, och det är mycket pengar inblandade i läkemedelsområdet. Jag behöver inte påminna kammaren om att bidrag till läkemedelsförmånerna är vår näst största budgetpost inom vårt utgiftsområde. Hantering av läkemedel är också en mycket grannlaga uppgift såtillvida att det kräver hög kompetens och skicklighet för att garantera säkerhet för patienterna. Om det här handlar motionsyrkandena och vår debatt här i kammaren i dag.

Herr talman! Jag är glad att utskottet har kunnat enas om en uppmaning till regeringen när det gäller att ta fram en nationell läkemedelslista. Det är mycket angeläget att arbetet med en sådan lista påskyndas och intensifieras för att skapa en säkrare och mer effektiv läkemedelshantering samtidigt som en hög integritet för patienten upprätthålls.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Apoteks- och läkemedelsfrågor

Jag vill också framhålla det stöd till regeringen som ett enigt utskott uttrycker när det gäller att göra Nalaxon tillgängligt för personer som finns i opiatmissbrukande personers närhet. Det är oacceptabelt, herr talman, att den narkotikarelaterade dödligheten är så hög i Sverige. Det som kan göras för att förhindra dödsfall bland personer med narkotikamissbruk måste också göras. Det är ytterst angeläget att regeringen med förändrad lagstiftning kan lösa frågan långsiktigt. Men ännu viktigare är att man kan utnyttja det utrymme som finns inom gällande regelverk för att de som finns runt personer som riskerar att överdosera kan få tillgång till Nalaxon, som i sin tur kan motverka andningsstopp när det kan uppstå.

Herr talman! En större del av de kloka och välmenande förslag som finns i motionsfloran är antingen genomförda eller ligger för beredning på regeringens bord, och annat är under utredning.

Om precis en vecka från i dag, den 9 mars, överlämnar utredaren Åsa Kullgren sitt delbetänkande från Nya apoteksmarknadsutredningen till regeringen. I direktiven till utredningen står bland annat att utredaren ska

analysera eventuella åtgärder som behövs för att säkerställa en god tillgänglighet till apotekstjänster i hela landet

belysa organisatoriska frågor och frågor som rör kompetensutveckling vid apotek och samtidigt överväga hur ökad följsamhet till nuvarande regelverk kan uppnås

analysera och lämna förslag på åtgärder för att förbättra läkemedelsrådgivningen vid apotek

se över hur apotekens roll för en förbättrad läkemedelsanvändning kan utvecklas.

Herr talman! Vidare kan noteras att utredaren ska

analysera vilka eventuella åtgärder som krävs för att säkerställa att leverans- och tillhandahållandeskyldighet av läkemedel efterlevs. I detta ingår att särskilt analysera åtgärder för att säkra efterlevnaden av den så kallade 24-timmarsregeln.

Inom parentes kan jag säga att detta ska förstås som att det inte finns några begränsningar för att upprätthålla den regeln. Det gäller både distributörer och leverantörer.

Utredaren ska till sist bland annat

kartlägga i vilken mån den existerande branschöverenskommelsen om retur av läkemedel, som föregående talare tog upp, efterlevs. Vid behov bör utredaren överväga om regler om retur av läkemedel bör införas i författning. Utredaren bör i så fall göra en bedömning av om en sådan reglering bör gälla alla läkemedel som marknadsförs i Sverige eller om den bör begränsas till vissa läkemedel.

Herr talman! Det här är i stort sett det som de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna kräver i sina tillkännagivanden. Det är i mitt tycke en oseriös symbolpolitik att inte kunna invänta utredningens förslag utan i stället driva igenom tre tillkännagivanden i riksdagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Apoteks- och läkemedelsfrågor

Jag står givetvis bakom våra alla våra reservationer. Men för att spara tid i kammaren föredrar också jag att bara yrka bifall till en reservation, nämligen nr 2 under punkt 3. I övrigt yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! Man brukar använda uttrycket: En dags sol gör ingen sommar. Det är inte så det går, men jag har tappat det på vägen.

(ANNA-LENA SÖRENSON (S): En svala.)

En svala gör ingen sommar, tack så mycket!

På samma sätt är det när det finns en utredning. Socialdemokraterna måste ha en egen uppfattning i frågan. Hur vill Socialdemokraterna lösa problematiken? Att det nu pågår en utredning och att den snart ska komma med sina förslag är ingenting som vi har sett än. Vi hör små inte svalor men andra fåglar viska om att det kommer att finnas förslag på området. Det är någonting vi ser fram mot. Vi hoppas att det är konkreta förslag och att de går att genomföra fort. Men det är viktigt att också regeringen tar sitt ansvar.

Herr talman! Min fråga till Anna-Lena Sörenson är: Vad är Socialdemokraternas ståndpunkt? Hur vill Socialdemokraterna lösa de utmaningar vi fortfarande har och som gör att det finns en del svårigheter som i slutändan får konsekvenser både för den enskilda och för oss som skattebetalare?

Herr talman! Det är intressant att Emma Henriksson säger att det finns många utmaningar och kanske till och med problem i den nya reformen. Hon inledde ju sitt anförande tidigare med att hylla reformen som något som är näst intill perfekt. Men det är den inte.

Självklart har vi en uppfattning om de här frågorna. Precis som jag sa i mitt anförande är detta en otroligt viktig del av hälso- och sjukvården. Personligen skulle jag önska att den var mer integrerad i hälso- och sjukvården. Det kanske är det vi har gemensamt: Vi tycker att läkemedel och läkemedelsdistribution ska vara en mer naturlig del av vårdkedjan, inte minst ur patientperspektiv.

Vi vill självklart ha en säkrad tillgång till alla läkemedel, en miljömässigt hållbar hantering av läkemedlen och en utveckling av vårdtjänsterna - om det är detta Emma Henriksson frågar efter. Jag är inte riktigt på det klara med vilka utmaningar hon menar, men vi kan ju börja med detta.

Herr talman! Jag efterfrågade inte Anna-Lena Sörensons personliga önskelista på vad man vill ha, utan det jag efterfrågade var detta: Vad är Socialdemokraternas - som ändå är det ledande partiet i regeringen - förslag? Vad är det för konkreta förslag ni kommer att lägga fram för att se till att vi får ännu bättre förutsättningar att följa 24-timmarsregeln? Vad är Socialdemokraternas konkreta förslag för att se till att det som gäller returrätten ska förbättras?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Apoteks- och läkemedelsfrågor

Den apoteksreglering som Kristdemokraterna gick i täten för att genomföra har absolut inneburit enorma förbättringar. Man kan bara titta på hur de som är kunder på apoteken upplever det. Det är en enormt stor kundnöjdhet, och detta tack vare att vi har förbättrat öppettiderna och tillgängligheten. Vi har sett till att de som går till apoteken får ett kompetent och vänligt bemötande. Det är de faktorer som man uppskattar mest som kund.

Det finns dock en del saker som det var problem med redan tidigare, men som kanske då överskuggades av att vi hade så mycket större problem. Man kunde som apotekskund få stå i en halvtimme, en timme eller ännu längre i kö för att hämta ut sitt recept. Det var långt till närmaste apotek. De hade inte öppet på de tider då många människor behövde få tag i sina mediciner. Men det är klart att de problem som kvarstår är viktiga, och de måste lösas nu.

Min fråga är fortfarande: Vad är Socialdemokraternas konkreta förslag - inte önskelista - och när kommer de att genomföras?

Herr talman! Jag tror att vi gör som Kristdemokraterna gjorde när de var representerade i den förra regeringen: Vi inväntar ett ambitiöst utredningsförslag innan vi lägger fram egna förslag. Det är så procedurerna går till.

Vi utreder i vanlig ordning, vi skaffar oss kunskap och sedan lägger vi fram de förslag som vi tycker är adekvata och bra. Men vår inriktning är självklar: Vi vill ha en jämlik vård. En jämlik vård innebär att alla har en bra tillgång till läkemedel och att alla ska kunna få dem. En jämlik vård innebär att vi har en säker hantering, kompetent och duktig personal och naturligtvis ett vänligt bemötande. Det vill vi självklart allihop ha som kunder.

Det finns dock andra områden, som Emma Henriksson har valt att inte ta upp. Kunden, det vill säga patienten, har en svag ställning på den marknad som Emma Henrikssons parti var med om att införa. Den behöver stärkas, till exempel. Så visst finns det områden att utveckla, men vår inriktning är klar och tydlig. Vi vill ha en väl fungerande apoteksmarknad som gynnar en jämlik hälso- och sjukvård och god tillgång till apotek överallt i Sverige - i hela landet.

Herr talman! Vi debatterar nu som sagt socialutskottets betänkande som handlar om olika aspekter på apoteks- och läkemedelsfrågor.

Emma Henriksson redogjorde för att det finns 100 yrkanden från de två senaste motionsperioderna. Vi moderater står givetvis bakom stora delar av betänkandet och bakom våra samtliga reservationer, men jag yrkar bifall endast till reservation nr 1.

Som Emma Henriksson sa har socialutskottet föreslagit tre tillkännagivanden till regeringen. Utskottet vill att apoteken och sjukvården ska samarbeta mer. Utskottet vill också att regeringen ska återkomma med förslag på returrätt för läkemedel och att det görs en översyn av 24-timmarsregeln i förhållande till distributörerna. Man kan tycka olika i politiken, och det gör vi. Det är tydligt vad Anna-Lena Sörenson och Socialdemokraterna anser om tillkännagivandena. De tycker att det är oseriöst och att man ska vänta eftersom det ska presenteras en utredning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Apoteks- och läkemedelsfrågor

Låt mig vara tydlig med att det är riksdagen som är Sveriges lagstiftande församling. Det innebär att alla nya eller ändrade lagar måste stiftas här, i denna församling. Det kan vara utredningar som presenteras, och sedan vattnas de ur. Men det är först när förslagen kommer till riksdagens bord vi kan ta ställning. Och med det tempo som denna regering har haft där ärenden fastnar på departement lär vi få vänta till dess att denna fantastiska utrednings förslag kommer på bordet. Vem vet?

Det ska som sagt presenteras ett delbetänkande den 9 mars. Men om man ska vara seriös ska man tänka på att det är här i riksdagen som beslut fattas - i den lagstiftande församlingen.

Tillgängligheten till apotekstjänster har tydligt förbättrats efter alliansregeringens omreglering av apoteken. Det är viktigt att fortsätta att skapa förutsättningar för apoteken att utveckla ännu högre kvalitet och tillgänglighet angående tjänster och service.

Omregleringen av apotek har som sagt medfört att tillgängligheten till apotek har ökat i hela landet men även att vissa receptfria läkemedel kan säljas i detaljhandeln. För en småbarnsförälder som jag är det fantastiskt att kunna springa ut till bilen och köra till närmaste butik för att inhandla något febernedsättande till min sjuka son. Det gör som sagt stor skillnad i vardagen, och det underlättar. I dag är det många som tar detta för givet, men som Emma Henriksson exemplariskt redogjorde för var det inte så länge sedan det såg helt annorlunda ut.

Även om Läkemedelsverket har begränsat försäljningen av vissa receptfria läkemedel i detaljhandeln förutsätter jag att detta följs upp och utvärderas.

Anna-Lena Sörenson och Socialdemokraterna försvarade länge apoteksmonopolet och påstod att det garanterade god tillgänglighet och bra service. Socialdemokraterna gjorde under många år egentligen ingenting för att förbättra tillgängligheten till apotek och receptfria läkemedel.

Ett av syftena med omregleringen av den svenska apoteksmarknaden var att öka tillgängligheten till läkemedel för alla i vårt land. Ett antal år har nu passerat sedan omregleringen av apoteksmarknaden. I dag finns det drygt ca 1 400 apotek i Sverige, vilket är en ökning sedan omregleringen. Vi ser att det har skett en ökning på landsbygden och i glesbygdslän, och framför allt kan man alltså numera få tag på receptfria läkemedel i detaljhandeln. Till de socialdemokrater som nu höjde på ögonbrynen kan jag nämna att före apoteksreformen 2009 var Sverige sämst i klassen i Europa beträffande apotekstäthet.

Apoteken har en viktig roll i hälso- och sjukvårdskedjan. Den kan utvecklas ytterligare, och det finns olika förslag i betänkandet från Moderaterna. Bland annat finns ett förslag om möjligheter för ytterligare stärkt egenvård med hjälp av apotekens farmaceuter. Det finns en utvecklingspotential här när det gäller att komma in i vårdkedjan genom att få möjlighet att erbjuda mer genomgripande läkemedelsrådgivning och avlasta primärvården genom enklare vårdtjänster.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Apoteks- och läkemedelsfrågor

Betänkandet tar som sagt upp olika frågor inom området apoteks- och läkemedelsfrågor. Läkemedel kan rätt använda göra att människor blir både friskare och mer arbetsföra, och de hindrar därmed även en negativ utveckling och onödiga socialförsäkringsutgifter. Det är bra både för den enskilde och för samhället. Vi kan se att läkemedel har en annan roll i dag. De tar över rollen som olika behandlingsmetoder har haft, och det är därför viktigt att bejaka att nya läkemedel tillkommer och att de som redan finns förbättras i sin effektivitet och säkerhet. Det är naturligt att sträva efter det.

Läkemedelsstrategin tog allianspartierna och SKL fram tillsammans med en rad olika aktörer på läkemedelsområdet. Det är tryggt och säkert att den är kvar och att den utvecklas, och det känns betryggande att regeringen bygger vidare på den och att det finns en samsyn. Men det finns som sagt fortfarande stora behov, och det finns patientgrupper som är eftersatta på området.

Jag ska nämna en trend inom antibiotikaanvändningen innan jag avslutar, herr talman. Jag ser att talartiden rinner iväg. Regeringen säger att man vill minska utveckling och spridning av antibiotikaresistens och har tagit fram olika strategier för det. Tittar man på siffrorna från 2016 ser man att användningen minskade. Dock ökade försäljningen med 4,5 procent för åldersgruppen 0-6 år. I åldersgruppen 7-19 ökade försäljningen med 1,5 procent. Den ökade antibiotikaanvändningen hos barn rimmar illa med regeringens strategi för att bekämpa antibiotikaresistensen.

Herr talman! Det finns mycket att göra på det här området. Vi står bakom betänkandet, men jag yrkar bifall bara till reservation nr 1.

(Applåder)

Herr talman! Vi ska i dag debattera apoteks- och läkemedelsfrågor. Jag kommer främst att fokusera på de tillkännagivanden som vi och Alliansen har ställt oss bakom.

En av de frågor som berörs i det första tillkännagivandet är förslaget om att utveckla en modell för att öka samarbetet mellan vården och apoteken. Vi anser att det är viktigt att de olika aktörerna så långt som möjligt hjälper till med att lotsa patienterna genom vårdkedjan. Man ska komma ihåg att ett ökat samarbete mellan vården och apoteken kan spela en avgörande roll för att hjälpa patienterna till rätta när det gäller deras användning av läkemedel. Därför står vi bakom detta förslag som innebär att det kommer att finnas ett helhetsperspektiv på patientens bästa genom att man sätter patientens hälsa i fokus genom hela vårdkedjan.

Det andra tillkännagivandet handlar om att regeringen bör se över 24timmarsregeln i förhållande till distributörerna. 95 procent av receptkunderna får sina läkemedel direkt när de kommer till apoteket, enligt statistik från Sveriges Apoteksförening. När det gäller de resterande 5 procenten beställs i stället läkemedlet med avsikten att kunna leverera det till kunden inom 24 timmar, enligt den så kallade 24-timmarsregeln.

Det är dock inte ovanligt att väntan för dessa kunder kan bli längre än 24 timmar. Det kan finnas olika anledningar till det, men apoteken är ändå skyldiga att leverera inom 24 timmar. Deras förutsättningar att kunna leva upp till denna leveranstid ligger helt i händerna på de beställnings- och leveranstider som läkemedelsdistributörerna har bestämt sig för gentemot apoteken. Med andra ord kan apoteken alltså inte själva påverka dessa leveranstider. Därför menar vi att 24-timmarsregeln måste gälla i hela läkemedelsdistributionskedjan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Apoteks- och läkemedelsfrågor

Det handlar alltså om att patienter inte ska drabbas av att vissa delar i den här kedjan inte levererar i tid. Utifrån ett patientperspektiv är det helt oacceptabelt att behöva vänta längre än 24 timmar på att få sin medicin. Mot denna bakgrund ställer vi oss bakom tillkännagivandet vad gäller 24timmarsregeln.

Herr talman! Det tredje tillkännagivandet är ett förslag om returrätt av läkemedel. Att vi stöder detta förslag beror på flera olika aspekter. Det beror först och främst på att vi anser att det är ett slöseri att fullt dugliga mediciner kasseras i stället för att returneras tillbaka till distributören. Detta sker på grund av att apoteken i dagsläget inte har en formell returrätt gentemot distributören. Det finns förvisso riktlinjer inom branschen för retur, men de följs tyvärr inte alltid. Frånvaron av en formell returrätt gör att apoteken ständigt måste göra bedömningar utifrån risken att ett läkemedel förblir osålt. Detta går i förlängningen ut över tillgängligheten av läkemedel på apoteken.

Vi tror att det här förslaget om en mer formaliserad rätt för apoteken att kunna returnera läkemedel skulle leda till att apoteken vågade ha fler läkemedel i lager och därmed till en ökad tillgänglighet till läkemedel för kunderna.

Till sist, herr talman, yrkar jag bifall till vår reservation nr 15.

Herr talman! Åhörare, tittare och lyssnare! Den rödgröna feministiska regeringen arbetar långsiktigt och målmedvetet med välfärdspolitiken. Socialutskottets betänkande 6 om apoteks- och läkemedelsfrågor är ett motionsbetänkande som, vilket ni har hört tidigare talare säga, hanterar drygt 100 motionsyrkanden.

Att den omreglering av apoteksmarknaden som allianspartierna genomförde under sin tid vid makten skulle ställa till många problem var uppenbart redan från början. Det är väl därför som vi år efter år ser det återspeglas i ett stort antal motioner med förslag till förändringar av apoteksmarknaden, inte minst från borgerliga ledamöter som själva ser de problem som har uppstått och vill rätta till dem, och det är ju bra. Vi ser alla det här, och vi jobbar med det.

Trots att handelsmarginalen höjdes när man omreglerade apoteksmarknaden för att locka privata investerare in på apoteksmarknaden har många företag i dag problem, och vi har sett en snabb koncentration till ett litet antal stora företag. Det finns ingenting i dag som tyder på att strukturförändringarna på apoteksmarknaden skulle leda till någonting annat än att vi får allt färre aktörer - från monopol till oligopol.

Många av de förslag som finns i motionerna är sådana som rör problem som är direkta konsekvenser av den här illa genomtänkta omregleringen, exempelvis den osäkra tillgången till läkemedel.

Självklart vill inte någon kommersiell företagare bli sittande med Svarte Petter, så alla hoppas att någon annan ska lagerhålla de sällsynta preparaten. Att bli stående med dyrbara, sällsynta och dessutom kanske utgångna läkemedel är ingen höjdare för den som måste tjäna pengar på sin verksamhet. Det är ganska uppenbart att apoteksverksamhet egentligen inte lämpar sig särskilt väl för kommersiell hantering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Apoteks- och läkemedelsfrågor

De stora volymerna av icke receptbelagda läkemedel som får säljas i handeln fungerar däremot uppenbarligen mycket bra för kommersiell hantering. Men det man kan fundera över är om det bara är fördelar med en ökad tillgänglighet, eftersom även användningen av icke receptbelagda läkemedel kan leda till beroende. De kan i längden kanske göra mer skada än nytta. Det är en risk som den ökade läkemedelskonsumtionen medför och som jag tycker att vi pratar alldeles för lite om.

När det gäller tillgång till läkemedel i hela landet är det tur att vi fortfarande har det statligt ägda Apoteket AB som har åtagit sig att fortsätta bedriva verksamhet med apoteksombud. Trots att staten ger bidrag till den verksamheten är det knappast en lönsam historia. Det står i betänkandet att man har gett löfte om att bedriva sådan verksamhet fram till halvårsskiftet. Sedan får vi se hur det går.

Vi vet inte hur länge det här kan fungera, om de stora bolagen - flera av dem har utländskt kapital bakom sig - skulle plocka russinen ur kakan, vilket vi har sett i andra sammanhang, på de mer lukrativa områdena och inom de mer lukrativa nischerna. Om man vill hålla ihop ett land och så långt som möjligt ha samma standard i hela landet när det gäller de grundläggande samhällsfunktionerna, dit apoteksverksamhet hör - det är nästan som en infrastrukturliknande verksamhet - är det svårt att kombinera med kortsiktiga ekonomiska intressen.

Att allianspartierna valde att höja handelsmarginalen för att locka ut investerare på en tidigare oprövad privat apoteksmarknad innebar också direkt ökade läkemedelskostnader för samhället.

Det är naturligt att kommersiella aktörer genom marknadsföring gör vad de kan för att öka volymerna. Och trots att vi har en kompetent läkarkår, som självklart inte ska vara mottaglig för marknadskrafter, går det inte att utesluta att en del av förklaringen till den ökade läkemedelsanvändningen är att marknadskrafterna ändå har påverkat förskrivningen. Även det är kostnadsdrivande.

När samhällsproblem av olika slag uppstår, oavsett om de förorsakats av externa händelser eller dåligt underbyggda politiska reformer, måste politiken självklart ta sitt ansvar och agera. Därför pågår det ett arbete. Det har pågått ständigt sedan omregleringen.

Just nu har vi till exempel den så kallade Nya apoteksmarknadsutredningen, som ska lägga fram ett antal förslag i delbetänkanden och slutbetänkande innan året är slut. De har till uppgift att titta på alla aspekter och konsekvenser av de förändringar som har skett på apoteksmarknaden efter omregleringen. De ska till exempel titta på ökat behov av inspektioner, arbeta med kompetensfrågor och titta på hur rådgivning och expediering fungerar. Det har nämligen kommit en del uppgifter om att kommersialiseringen av verksamheten till exempel har inneburit att farmaceuterna inte har fått tillräcklig tid för fortlöpande utbildning så att kvaliteten på informationen till kunderna har försämrats.

Även Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket har bidragit med material till Nya apoteksmarknadsutredningen.

Herr talman! Jag har tidigare uppfattat att det har rått en sorts samstämmighet mellan partierna i kammaren när det gäller det fortlöpande arbetet, som fortgår, för att få en fungerande apoteksmarknad att så långt som möjligt fungera bättre. Jag har uppfattat det som att alla tycker att det är viktigt och att det egentligen har funnits ett ganska brett stöd för det.

Apoteks- och läkemedelsfrågor

Att det skrivs många motioner om apoteksfrågor är självklart. Det är ett område som engagerar många eftersom det kommer nära inpå oss alla. Och det är en viktig samhällsfunktion. Men det är märkligt att det finns så många reservationer i betänkandet. Nästan allt som föreslås i reservationerna är nämligen sådant som har föreslagits förut och som det jobbas med. Det är inga okända saker, och det finns pågående arbeten i alla dessa frågor. Det känns alltså lite onödigt.

Det kan tyckas att utskottet borde ha inväntat förslagen från det arbete som pågår innan de här frågorna togs upp. Alla motionsyrkandena kommer inte från den senaste allmänna motionstiden, utan de kommer från två allmänna motionstider. Man hade kanske kunnat jobba på lite mer i stället. Det känns som en lite märklig hantering.

Jag avslutar med att säga att jag för tids vinnande yrkar bifall till bara reservation 2 och i övrigt bifall till förslaget i betänkandet.

(forts. § 6)

Apoteks- och läkemedelsfrågor

Fru talman! Det var en dryg timme sedan Jan Lindholm höll sitt anförande, så alla som lyssnar nu hörde kanske inte det som sas då. Men det var några saker jag reagerade på och som förvånar mig.

Tidigare har Miljöpartiet varit ett parti som står för människors frihet att välja och som ser tillgången i att det finns olika aktörer i många verksamheter. Men om man lyssnar på Jan Lindholm i dag har Miljöpartiet helt och hållet bytt fot i denna fråga.

Vi fick höra att apotek är ett område där andra inte ska göra sig besvär. Det är uppenbart att Miljöpartiet nu vill återförstatliga apoteken.

Min konkreta fråga till Miljöpartiet och Jan Lindholm är: Är detta Miljöpartiets nuvarande politik - att alla andra aktörer ska bort och staten återta alla apotek?

Vi är helt överens när det gäller att det ska finnas hög standard och god tillgänglighet och att det ska komma alla invånare i landet till del. Detta gäller både apotek och hälso- och sjukvården i stort.

När Jan Lindholm pratar om samma standard och vill tillbaka till den tid vi hade före apoteksreformen, menar han då att alla ska ha samma låga standard, lika dålig tillgänglighet, lika korta öppettider och lika långt till apoteken? Är det så vi ska förstå Miljöpartiets nuvarande politik?

Vi kristdemokrater är stolta över att vi har genomfört en reform som kraftigt har ökat tillgängligheten och gjort det mycket lättare för många fler att komma till ett apotek när de behöver sina mediciner, med bibehållen kvalitet och med ökad kundnöjdhet. Är detta något som Miljöpartiet är emot?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Apoteks- och läkemedelsfrågor

Fru talman! Inte med ett enda ord har jag antytt att Miljöpartiet skulle vilja tillbaka till tiden före omregleringen av apoteken.

Att man kritiserar en reform eller ett system som finns nu betyder inte att man vill tillbaka till läget innan. Ni kritiserar själva genom alla era motioner, Emma Henriksson, och ni har ända sedan omregleringen vidtagit ett antal åtgärder för att reglera och lösa de problem som ni upptäckte att omregleringen innebar.

Jag var väldigt tydlig i mitt anförande. Jag talade om att jag har uppfattat att vi tidigare har varit överens här i kammaren om det arbete som har pågått ända sedan omregleringen för att försöka hantera och lösa alla de problem som uppstod då. Detta har vi varit överens om - det är min uppfattning - och jag tror att vi egentligen är det fortfarande.

Jag har inte på något som helst sätt antytt att vi ska tillbaka till tiden före omregleringen. Däremot ser jag alla problem som vi har och som vi måste göra något åt, och jag redovisade många av dem. Vi arbetar med detta.

Jag redovisade att det pågår utredningar och att det kommer förslag. Det kommer till och med förslag på detta område om en vecka, och regeringen kommer utifrån dessa att lägga fram propositioner och förslag om hur vi ska gå vidare med arbetet.

Det som är lite konstigt för mig är att ni inte verkar se problemen, fast ni skriver motioner om dem. När vi står här och debatterar är det precis som om de inte fanns. Vi har ju problem med apoteksverksamheten så som den är i dag. Vi har problem med tillgängligheten till läkemedel. Vi har problem med kompetensen på alla de apotek som vi har. Det finns mycket kvar att göra.

Fru talman! Ja, det finns fortfarande utmaningar när det gäller tillgängligheten till läkemedel och att hålla nere kostnaderna för läkemedel, både för den enskilde och för oss som skattebetalare.

De flesta av problemen har dock inget att göra med vilka aktörer som driver de enskilda apoteken utan gäller andra delar - hur våra prismodeller ser ut, vilka krav vi ställer och var någonstans i läkemedelskedjan vi ställer dessa krav.

De förslag vi för fram handlar framför allt om begränsningarna för apotek när det gäller att få vara med i vårdkedjan tidigare på ett bättre sätt. Där skulle vi behöva öppna större möjligheter. Det handlar om distributörer av läkemedel och deras möjligheter.

Oavsett om det är det statliga Apoteket AB eller en annan aktör behöver alla apotek tillgång till läkemedel för att sedan kunna ge denna tillgång till patienten. Möjligheten att skicka tillbaka läkemedel som inte blir uthämtade och som är väldigt dyra gäller alla aktörer.

Frågan till Miljöpartiet kvarstår. Jan Lindholm uppfattade att han var tydlig, och de som är intresserade får väl läsa protokollet i efterhand. Jag hörde det dock tydligt sägas att Miljöpartiet menar att det inte lämpar sig att ha andra aktörer på detta område. Jag kan inte tolka det som något annat än att man vill tillbaka till hur det var innan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Apoteks- och läkemedelsfrågor

Ska Sverige fortsätta att vara ett av tre länder i världen, med Nordkorea och Kuba som de enda andra länderna, som har ett apoteksmonopol? Det måste det betyda om man säger att detta inte lämpar sig för andra aktörer. Då vill man ha ett statligt monopol. Den tiden hoppas jag att ingen av oss vill tillbaka till, därför att det innebar att vi hade absolut sämst tillgänglighet till apotek - dåliga öppettider och långt till apotek för många konsumenter.

Fru talman! Jag tycker att Emma Henriksson är skyldig mig en ursäkt. Den debattmetod som hon använder, att lägga ord i mun på folk, smutskasta, förtala, påstå saker och hitta på åsikter från sin debattmotståndare, är väl det dummaste man kan ägna sig åt? Man bör väl debattera det som man faktiskt har att säga varandra och inte bara komma med fantasier?

Jag har i mitt anförande mycket tydligt talat om vilka problem som finns. Många av dessa problem kräver ytterligare styrning från samhällets sida för att vi ska få kompetens på apoteken och för att vi ska klara av kostnadsutvecklingen, som Emma Henriksson nu tog upp. Det behövs faktiskt många åtgärder från samhället för att klara kostnadsutvecklingen. Därför behövs det fler regleringar för att detta ska fungera och för att vi ska få en bra marknad. För att vi ska få en väl fungerande kommersiell marknad krävs det ett starkt samhälle.

Därför är detta i grund och botten en verksamhet som inte lämpar sig för kommersiella aktörer. Men vi vill ha kommersiella aktörer här. Då måste vi se till att skapa förutsättningar för det. Det gjorde inte ni i en ganska ogenomtänkt omreglering, Emma Henriksson. Ni skapade inte förutsättningar för kommersiella aktörer. Det är beklagligt, och det tror jag att ni har förstått. Ni har ägnat tiden sedan dess åt att försöka hantera detta problem, och vi fortsätter att hantera detta problem. Förmodligen kommer vi så småningom att lyckas skapa en ordning på apoteksmarknaden så att vi kan ha många aktörer.

Tyvärr är utvecklingen fortfarande sådan att vi får färre och färre aktörer på apoteksmarknaden. Det ville varken ni eller vi ha när detta skedde. Förhoppningsvis kan vi komma dithän att nya aktörer kan komma in på marknaden, så att vi kan få en mångfald i stället för en ökad brist på mångfald.

Jag tror att vi har samma mål. Men jag tycker att det är mycket fult att påstå någonting som jag inte har sagt i debatten.

(Applåder)

Fru talman! Det är en mycket spännande debatt som vi har här i kammaren och som rör mycket viktiga frågor, nämligen apoteken och läkemedlen. Detta är en debatt som vi som har varit med ett tag har haft ett antal gånger sedan den beryktade omregleringen av apoteksmarknaden som skedde i slutet av 2008 och i början av 2009.

Historien är den att i början av 90-talet fanns det tre länder, frånsett Kuba och Nordkorea, som hade ett apoteksmonopol. Det var Island, Norge och Sverige. Island var först ut och omreglerade sin marknad i mitten av 90-talet. Det var oerhört framgångsrikt. Man fick fler apotek, ökad tillgänglighet och bättre service.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Apoteks- och läkemedelsfrågor

Norge följde efter vid millennieskiftet. Även där var det en mycket framgångsrik reform. Norrmännen var här i riksdagen och beskrev för oss att man måste gå länge på Karl Johans gate och fråga innan man hittar någon som vill ha det som det var förr. Det var norrmännens klara besked.

Till slut kunde vi också i Sverige genomföra denna reform 2008-2009. Detta beskrevs då från alla tre vänsterpartier som katastrofen. Det var en formidabel katastrof när det gällde läkemedelsförsörjningen i landet. Apotek på landsbygden skulle stängas ned. Ingenstans skulle det finnas apotek. Man gjorde till och med skyltar och ordnade demonstrationer utanför apoteken där det stod: Rör inte mitt apotek!

Fru talman! Då är det roligt att kunna se hur denna debatt har utvecklats, och framför allt att Socialdemokraterna i dag kan föra en seriös diskussion om hur vi kan utnyttja och vidareutveckla apoteksmarknaden. I dag ser vi nämligen att detta har varit en formidabel framgång även i Sverige, precis som i Norge och precis som på Island. Vi har gått från att ha varit det apoteksglesaste landet i Europa med 10 apotek per 100 000 personer till att bli ett betydligt apotekstätare land med uppåt 14 apotek per 100 000 personer. Öppettiderna har i snitt ökat med tio timmar per apotek. Det är en helt annan servicenivå.

Därför är det också glädjande att se att debatten nu kan handla om hur vi kan vidareutveckla apoteksservicen i Sverige.

Utskottsmajoriteten har ställt sig bakom de tre förslagen, nämligen att man ska titta vidare på 24-timmarsregeln, att man ska titta på hur man kan utveckla kontakten mellan apotek och sjukvård och att man dessutom ska se över hur man kan gå igenom returrätten för apotek.

Jag tycker att Socialdemokraterna och Anna-Lena Sörenson borde ta detta som ett stöd från kammaren, alltså att det här finns en tydlig politisk vilja att utveckla apoteksmarknaden, och inte rösta emot. Detta är en tydlig viljeinriktning som kan vara ett stöd i det fortsatta reformarbetet.

När man lyssnar på Miljöpartiet är det som att förflytta sig tillbaka till 2008-2009. Det talas om att utländskt kapital inte passar in och att det inte är bra att det finns en vilja att investera utländskt kapital och så vidare.

Det finns också andra delar i detta betänkande som jag tycker är viktiga att lyfta fram. Jag tänker då förstås på Naloxon. I Sverige har vi en överdödlighet bland dem som är fast i ett heroinberoende. En del av förklaringen till detta är att vårt land, till skillnad från de flesta andra länder, inte har haft en bred tillgång till Naloxon. Naloxon är ett motgift som gör att man kan rädda livet på de män och kvinnor som tar en överdos av heroin.

Centerpartiet väckte en motion om detta under förra årets allmänna motionstid. Vi trodde att detta skulle kunna lösas på annat sätt, beroende på att vi visste att det fanns ansökningar till Läkemedelsverket. Vi utgick från att Läkemedelsverket skulle bevilja dem. Därför blev besvikelsen ännu större när det i slutet av januari meddelades att Läkemedelsverket utifrån nuvarande lagstiftning inte kan göra det. Dessutom upptäckte vi att det fanns en besvärande passivitet från Socialdepartementets sida.

Därför är det glädjande att socialutskottet nu har kunnat enas i mycket tydliga skrivningar, där vi ställer krav på Socialdepartementet att se till att åtgärda detta illa kvickt. Det är inte acceptabelt att människor dör i detta land på grund av att vi inte har tillgång till detta motgift som kallas Naloxon.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Apoteks- och läkemedelsfrågor

I utskottets betänkande står det också mycket tydligt att vi inte kommer att acceptera att detta drar ut vecka efter vecka, månad efter månad, utan i maj 2017 vill vi ha en återredovisning från sjukvårdsministern om vad man har gjort. Vi får aldrig glömma att den heroinmissbrukare som dör denna vecka också är någons son eller någons dotter.

Detta är en oerhört viktig fråga för en mycket utsatt grupp. Därför känns det bra att den motion som Centerpartiet väckte faktiskt har resulterat i ett tydligt ställningstagande från utskottets sida där vi driver regeringen framför oss i en så viktig fråga.

Jag står självfallet bakom alla reservationer från Centerpartiet, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 1.

(Applåder)

Fru talman! Är apoteken vilka diversebutiker som helst? Den före detta Alliansen sålde ut Apoteket AB. Vi tycker att förändringarna var mycket ideologiskt motiverade och byggde på utgångspunkten att läkemedel är en detaljhandelsfråga mer än en del av hälso- och sjukvården.

När det gäller denna reform ser det lite olika ut i landet. Det har blivit fler apotek i storstäderna. Tittar man på hur det ser ut i glesbygden ser det inte lika bra ut. Jag återkommer till det.

Beträffande konkurrensen hade Centerpartiet den stora drömmen att det skulle finnas enormt många små apotek som skulle konkurrera med den stora jätten Apoteket AB. Så blev det inte. Marknaden funkar på ett sådant sätt att de stora jättarna käkar upp de små aktörerna. Så funkar oftast marknaden.

Nu står vi här med exempelvis Apotek Hjärtat AB med en länk in till Ica - jag ska inte förklara hur; det blir för långrandigt - och som har 25 procent av marknaden. Det är mer ett oligopol nu. De små apoteken försvinner tyvärr i snabb takt.

När det sedan gäller apotek är det ju så att den som bor i stan, som jag gör, har massor av apotek i närheten. Ibland saknas tyvärr medicinerna eftersom apoteken inte kan lagerhålla dem, men det tänker jag inte heller gå in på i denna diskussion. Bor du på landsbygden, alltså i ren glesbygd, får du dock använda din list för att hitta ett apoteksombud, och det finns en risk att antalet apoteksombud också kommer att minska. Jag talar då om ren glesbygd.

De nya apoteken har etablerats i storstad. Där har antalet apotek ökat med 356 stycken, vilket motsvarar 39 procent. Det är ingen dålig ökning. Inget apotek har etablerats i direkt glesbygd, men däremot finns det sex nya apotek i tätortsnära landsbygd - det är många olika delar av landet som här beskrivs. Enligt Statskontoret, som har tittat på det här, finns det en viss osäkerhet gällande vad som ska hända med de olika apoteken i glesbygd. Tittar man på antalet apoteksombud ser man att det nämligen har minskat med 23 procent sedan 1999. Det kan man fundera på.

Det är statliga Apoteket AB som i dag driver apoteksombuden i glesbygd. Läkemedelsverket har som ni alla vet för några år sedan lämnat ett förslag om att det även skulle finnas möjlighet för privata aktörer att gå in på marknaden för ombud. Intresset har dock varit ganska litet. Vi kan fundera på vad det beror på, men det handlar väl om att detta kostar pengar. Man får inte ut några vinster, och det här är ju en marknad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Apoteks- och läkemedelsfrågor

Vi hoppas att Apoteket AB ändå kan driva apoteksombuden vidare på precis det sätt som man gör nu. Enligt bolagsstämman förlängdes också uppdraget till och med den 30 juni 2017. Vi anser att regeringen bör ge Apoteket AB i uppdrag att tillsammans med de andra statliga servicebolagen utveckla sin service på landsbygden i hela landet - och då talar jag om glesbygd.

Nu lämnar jag apoteken och ska tala om något annat, nämligen förskrivning av psykiatrisk medicin. Statistik visar att kvinnor förskrivs mer antidepressiva läkemedel och sömnmedel än män; det finns tydligt belagt i olika undersökningar. När antidepressiv medicin skrivs ut till unga anser vi att det måste vara mycket kort tid mellan förskrivningen av medicin och återbesöket, så att man följer upp. Det är oerhört viktigt.

När man förskriver antidepressiva läkemedel måste det också alltid kombineras med uppföljning. Så är det inte alltid. Det är jättebra att vi i dag har många olika mediciner mot olika psykiatriska tillstånd. Det är guld värt. Så var det inte för 20 år sedan, och då såg det mycket värre ut. Men uppföljning är absolut A och O.

Tittar man i statistiken - och det gör jag gärna - ser man att andelen unga i åldrarna 16-24 som hade sömnproblem och olika typer av ångestproblem enligt SCB låg på 7-8 procent på 1980-talet, och nu är siffran ungefär 20 procent. Det är en väsentlig ökning, och man kan se att förskrivningen av medicin mot ångest, oro och så vidare har ökat.

Någonting annat man kan se i dessa studier är att unga som får ångestdämpande läkemedel löper upp till tolv gånger större risk att hamna i missbruk jämfört med dem som inte har fått medicin förskriven. Det är väldigt oroande. Det handlar om ett slags skörhet som måste följas upp.

Det är viktigt att professionen får styra över vilken medicinering och vård som är lämplig, men det är också viktigt att utreda om det finns någon annan bakgrund till att flickor och unga kvinnor oftare hänvisas till medicinering än pojkar och unga män. Mot bakgrund av detta bör regeringen initiera en utredning av läkemedelsförskrivningarna till unga, med ett genusanalytiskt uppdrag. Det tycker vi förstås att riksdagen ska ställa sig bakom och rösta för.

Jag går nu in på den tredje delen i mitt anförande, och den handlar om Naloxon. Regeringen har tillsatt en snabbutredning angående Naloxon, och det är vi väldigt glada för. Utskottet är enigt om detta, och det är bra. Det finns ju hjärtstartare lite varstans i samhället, att använda om folk faller omkull, och det borde på samma sätt finnas även Naloxon ute i samhället. Det gör det inte.

Sverige kommer som sagt att vara nästan sist på den här bollen, men vi tror ändå att regeringen kommer att fixa detta och föra det i hamn. Vi kommer att följa upp det. Därmed vill jag också säga att den här regeringen har gjort betydligt mer för människor med beroende och följderna av det än vad den förra regeringen gjorde.

För tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 16, men jag står förstås bakom alla våra övriga reservationer. Jag yrkar avslag på övriga motioner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Apoteks- och läkemedelsfrågor

Fru talman! Det gläder verkligen mitt centerpartistiska hjärta att Karin Rågsjö från Vänsterpartiet äntligen går utanför tullarna och tittar på hur det ser ut ute på det hon kallar landet, och att hon är engagerad i att se till att vi har bra apotekstjänster runt om.

Fru talman! Låt mig ta med Karin Rågsjö till Dalarna! I Dalarna har apoteksomregleringen inneburit att landsbygden har fått ett nytt apotek, i Insjön. Där har det aldrig tidigare i modern tid funnits ett apotek, men nu har man öppnat ett. Men i Lima har faktiskt ett apotek i glesbygden stängts, vilket är djupt olyckligt.

Varför har det då stängts? Jo, det beror på att Socialdemokraterna och Vänsterpartiet i Landstinget i Dalarna bestämde sig för att lägga ned hälsocentralen i just Lima. Den fick inte finnas kvar. I ett läge där den enda hälsocentralen i byn läggs ned är det klart att det blir svårt för det privata apoteksföretaget att fortsätta driva apoteket. Åker människor till det större samhället för att gå till doktorn där är det nämligen klart att de också väljer apoteket som ligger nästdörrs.

Fru talman! Min fråga till Karin Rågsjö är: Varför är man från Vänsterpartiets sida så fruktansvärt upprörd över att det privata, vinstdrivna apoteksföretaget lägger ned apoteket i Lima men inte på samma sätt upprörd över att Vänsterpartiet i majoritetsställning stänger hälsocentralen på samma ort - vilket indirekt gör det omöjligt att driva ett apotek där?

Fru talman! Tack för frågan, Anders! Du har väldiga fördomar om mig. Jag är urstockholmare, vilket verkligen hörs, men jag har rest runt ganska mycket sedan jag hamnade i riksdagen. Jag tycker att det ingår, faktiskt - det vore ju trist om jag bara satt på Kungsholmen och kollade på Karlbergskanalen. Det vore tråkigt, tycker jag.

Jag tänker inte svara på detaljfrågorna, men jag åker gärna till Dalarna och kollar läget på diverse orter med dig, Anders. Vad jag är bekymrad över är dock att det har blivit 356 nya apotek i städer, vilket är en ökning med 39 procent, medan antalet apoteksombud i glesbygd har minskat. Det tycker jag är ett problem. Som man säger: Hur ska vi lösa det tillsammans? Centerpartiet säger sig väl ändå vara glesbygdens företrädare, vad jag förstår. Då borde ju detta oroa ganska mycket, inte sant? Men jag ser inte det någonstans.

När det gäller de stora apoteken är det klart att jag precis som Centerpartiet - detta var ju lite grann er bebis tillsammans med KD - tycker att det hade varit jättebra om vi hade fått småapotek. Men nu har det ju inte blivit så, utan det är de stora apoteken som äter upp de små - som alltid på en marknad. Så funkar marknaden. Vi har det statliga Apoteket AB och exempelvis Apotek Hjärtat, som dominerar marknaden. Det blev inte de små apoteken som ni drömde om, utan det blev de stora jättarna i stället. Jag tycker att man kan fundera på hur det blev så.

Min talartid är snart slut, men jag önskar att man såg till att glesbygden har ombud på en rimlig nivå. Det är det vi har lämnat reservationer om på olika sätt. Självklart ska människor ha tillgång till apotek oavsett var man bor, nära och effektivt. Bor de i glesbygd har de det genom ombuden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Apoteks- och läkemedelsfrågor

Fru talman! Jag fick inte riktigt svar på min fråga. Det är alltså ett apotek som har lagts ned i landsbygden i Dalarna, och det är apoteket i Lima. Det har lagts ned på grund av att Vänsterpartiet och Socialdemokraterna stängde hälsocentralen. Varför tycker man från Vänsterpartiets sida att det är helt okej att stänga en landstingsdriven hälsocentral medan man blir väldigt upprörd i ett läge där ett privat företag som en konsekvens av detta faktiskt måste lägga ned sitt apotek?

Tittar man runt om i Sverige ser man att alla län har fått betydligt fler apotek. Nio av tio kommungrupper har fått fler apotek. På landsbygden är det lika många apotek i dag - eller till och med något fler - än före omregleringen. Det är så bilden ser ut.

Den stora marknaden för apoteksombud var tidigare att man hade rätt att sälja hela det receptfria sortimentet. I dag är det inte bara apoteksombuden som har den möjligheten - alla bensinmackar och livsmedelsaffärer har det också. I det läget är det klart att det inte finns samma intresse för att vara apoteksombud.

Dessutom har vi fått en otroligt spännande utveckling tack vare omregleringen. I dag finns det möjlighet att beställa läkemedel och få dem hemsända direkt till postlådan, vilket naturligtvis förändrar marknaden för apoteksombud helt och hållet. Varför ska jag gå till ett apoteksombud i grannbyn när jag kan få läkemedlet försänt direkt till min by?

Jag kan trösta Karin Rågsjö med att den här reformen har inneburit att även landsbygden i Sverige har fått en betydligt bättre service. Vi har fått längre öppettider. Vi har kunnat se till att de apotek som fanns tidigare fortfarande finns kvar. Vi har dessutom fått nya möjligheter att distribuera läkemedel.

Detta var en framgång, Karin Rågsjö! Men svara gärna på varför det är okej att lägga ned en hälsocentral medan man upprörs över att privata företag lägger ned apotek.

Fru talman! Jag ska vara helt ärlig: Jag har ingen koll på vad som händer i Lima. Jag vet inte om du skulle kunna svara på frågor från mig som rör orter runt om i Sverige, där du inte har varit eller där du inte har kontakter, Anders. Jag lovar dock att jag omedelbart ska ta kontakt med mina landstingskompisar angående det här och undersöka hur de tänkte. Det är självklart.

Jag tycker att det är väldigt signifikant att det har tillkommit 356 nya apotek. Det har skett en ökning av antalet apotek i större städer - specifikt i storstadsregionerna, där det har skett en ökning med 39 procent. Detta kanske är jättebra - vi kanske behöver massor med apotek här. Och det är väl jättebra att tillgängligheten är god och att apoteken är öppna på kvällar och helger - det är vansinnigt bra.

Om man hade gett statliga Apoteket AB i uppdrag att fixa detta hade de säkert också gjort det. Det var dock inte er mission, utan ni ville få ut det här på marknaden, för sådan är hela er grundfilosofi. Ni tycker att marknaden fixar den här typen av frågor - hälso- och sjukvård - bättre än det offentliga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Apoteks- och läkemedelsfrågor

Jag måste säga att det är märkligt, Anders: Ett misslyckande för er borde vara att de stora jättarna har tagit över de små. Det måste väl ändå vara ett misslyckande - ni pratade ju om att det skulle finnas små apoteksverksamheter runt om. Så blev det inte, utan det blev i stället ett antal jätteaktörer som tog över - som vanligt, för så funkar marknaden. Det är inte deras fel, utan det beror på den politiska styrningen, där man inte har gör någon konsekvensanalys av de reformer man genomför.

Jag tror att väldigt många kunde räkna ut att det skulle bli så här, eftersom marknaden ser en möjlighet att tjäna så mycket pengar så möjligt. De är säkert superbra, men det blev inga små apotek, utan det blev stora apotek.

Fru talman! Det lät nästan som att Karin Rågsjö i sitt anförande beklagade sig över att det har tillkommit så många apotek i Stockholmsområdet. Det är sant - det är framför allt i storstadsområden som antalet apotek har ökat. Men antalet har inte minskat i andra områden, och förbättringen har inte varit störst i Stockholm.

Skälet till att det är storstadsområdena som har fått den största förbättringen är att det var i dessa områden som det tidigare var sämst. När man hade fått sitt recept från läkaren och skulle gå till apoteket möttes man av en lång, lång kö. Det fanns så få apotek att dessa inte riktigt klarade av att serva det kundunderlag som de hade.

I dag är det Sörmland som har lägst andel apotek per 100 000 invånare - 11,6 stycken. Genomsnittet i Europa är 31 apotek per 100 000 invånare. Jämtland, som kanske inte är känt för att vara den mest tätbebyggda delen av vårt land, har högst andel i Sverige - 19,6. Till och med Jämtland ligger alltså en bra bit efter resten av Europa.

Men omregleringen har sett till att tillgängligheten har blivit bättre i alla landsting i vårt land. Det kan väl inte vara någonting att beklaga.

Karin Rågsjö nämnde att det är Apoteket AB som står för apoteksombud. Så är det, därför att de andra i praktiken är förhindrade att bedriva ombudsverksamhet. Läkemedelsverket har också föreslagit att man ska ta bort detta.

Min fråga till Karin Rågsjö är: Stöder Vänsterpartiet att fler ska få möjlighet att bedriva ombudsverksamhet?

Fru talman! Jag går till den sista frågan: Tror du på fullt allvar att det finns ett stort intresse hos exempelvis Apotek Hjärtat att driva apoteksombud när man inte kan tjäna pengar på det? En marknad funkar ju lite så. Statskontoret säger också i sina utredningar att de inte tror att det kommer att bli någon kö av privata aktörer som vill ge sig in på denna marknad. Det är lättare att ge sig in på marknaden i storstadsregionerna.

Jag håller med dig - det finns en fantastisk tillgång till apotek. Jag bor, som sagt, mitt i stan, på Kungsholmen. Jag tror att jag har fem apotek inom 200 meters radie. Snacka om tillgänglighet! Dessutom har alla samma öppettider.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Apoteks- och läkemedelsfrågor

Däremot har jag varit med om att springa runt och försöka att få tag i en ögonsalva på tre av de här apoteken, vilket tog precis 24 timmar. Tillgänglighet behöver alltså inte betyda att servicen är på topp, av olika anledningar.

Din andra fråga, Emma Henriksson, handlade om ombuden. Antalet ombud har gått ned. Jag tycker att det är ett problem när antalet apoteksombud minskar med 23 procent. Då måste man kunna göra analyser - vilket Anders W Jonsson från Centerpartiet var inne på - om vad det här handlar om. Sitter 89-årige Olle och kollar på paddan och försöker att beställa, eller hur förhåller det sig? Vi kan inte riktigt se de svaren i dag.

Många pratar om landsbygden i dag, som en paroll. Om man ska tala om en service för hela landet ska man göra någonting på riktigt. Därför tycker vi att man ska försöka att göra en analys av de olika apoteksombuden, hur man ska utvidga detta och hur det ser ut i glesbygden. Man bör göra en ordentlig utredning.

Fru talman! Det finns en hel del kunskap om vad det är som har gjort att antalet apoteksombud har minskat. Apoteksombudet fanns många gånger på bensinmacken, som har lagt ned. Det finns ingen kvar som kan bedriva apoteksombudsverksamheten. Det fanns i den lokala lilla livsmedelsbutiken, men den har också lagt ned.

Förklaringarna finns där. Det beror på att den verksamhet som fanns inte längre finns kvar, och då kan man inte längre vara ombud. Det är ingen som bara öppnar ombudsverksamhet, utan den sker i förening med annan verksamhet som finns.

Det viktiga för mig när jag behöver medicin är att jag har möjlighet att få tag i den. Tack vare att nya aktörer har kommit in finns det i dag helt nya sätt att få tag i mediciner. Detta är självklart inte lika enkelt tillgängligt för alla. Den som är 93 år och aldrig har använt en dator kan inte enkelt gå in och beställa mediciner. Men det finns också ganska många vitala 93åringar som kan göra detta och som tack vare att det i dag finns möjlighet att på nätet beställa mediciner har fått en mycket bättre tillgänglighet.

Dessutom är det så att många fler apotek har öppnat. Det finns fler apotek, och tillgängligheten till apotek har ökat i alla landsting i hela landet. Framför allt har öppettiderna förbättrats - man behöver inte längre stå så länge i kö för att få sina mediciner.

Vi vet att det finns kunder som i dag kommer in och behöver en medicin men som inte får den, men så var det före avregleringen också. När man tittar på vad det är som gör att man inte får sin medicin ser man att det många gånger handlar om att den är slut hos leverantören. Då spelar det ju ingen roll hur många apotek man går runt till, eller om de är statliga eller privat drivna, utan det beror på att medicinen helt enkelt inte finns att uppbåda.

Frågan till Vänsterpartiet kvarstår: Är ni beredda att göra det möjligt - och att fortsätta att göra det möjligt - för fler att vara med och utveckla apoteksmarknaden?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Apoteks- och läkemedelsfrågor

Fru talman! Det är intressant att diskutera den här reformen. När man diskuterar tillgången till apotek låter det som om man diskuterar brödköer någon gång runt 1915 och hur det då såg ut på stan. Det är alltså en mytbildning att folk fick stå i dagar för att få ut sin Kåvepenin. Riktigt så är det inte.

Hade ni haft lite koll på läget - ni hade ändå Socialdepartementet - kanske ni hade testat att först ge Apoteket AB större befogenheter att hitta andra vägar, som längre öppettider. Ni kunde ha gjort en lista över vad de skulle göra. Nu gjorde ni inte det utan sålde ut det, och det kommer förstås aldrig tillbaka igen - det fattar ju vem som helst. Det är för dyrt, för det här handlar om marknadsandelar.

Samtidigt tycker jag att det ibland finns en oärlighet från den före detta Alliansen när man säger att det är en fantastisk tillgänglighet i hela Sverige. Riktigt så är det inte. Det finns otroligt många delundersökningar som visar att man får vänta på mediciner något längre. Det är typ 4 procent som får vänta längre i dag med 24-timmarsregeln än tidigare.

Nej, det blev inte de små familjedrivna myspysapoteken, utan det blev de stora drakarna som tog över apoteken, precis som vi sa i debatten inför den så kallade reformen. Detta bemöter ni inte. Ni tycker att det är helt okej att det är en oligopolmarknad i Sverige nu med apoteken. I stället borde ni säga att det här inte blev bra. Tänk om vi kunde ha en sådan politisk debatt i stället för att säga att allting är nästan fantastiskt, till och med längst ute i glesbygden.

Fru talman! Först vill jag yrka bifall till reservation 1. Vi liberaler står bakom våra övriga reservationer men avstår för tids vinnande från att yrka på dem. Gårdagens votering förskräckte.

En utredning kommer nästa vecka som tar upp många av de frågor som vi behandlar här i dag. Det har då sagts från regeringssidan: Varför kunde ni inte vänta med att ta upp allt det här tills utredningen kommer?

Jag har suttit i riksdagen i totalt 20 år och vet att om man ska få fart på frågor måste man tjata och tjata och ta upp dem här i kammaren.

Om vi hela tiden påminner om dem, som vi gör i dag, kanske remissbehandlingen går kvickt, och sedan tar man hand om remissvaren kvickt och återkommer kvickt till riksdagen med proposition, för det är angeläget i alla de frågor som vi diskuterar i dag.

Samarbetet mellan vården och apoteken tas upp. Ja, apoteken är sjukvårdens frontlinje. Det är dit människor går i första hand för att få råd. Därför är det så viktigt att de råd man får där är samordnade med de råd som ges av vården i övrigt. Här finns bra modeller, faktiskt redan från tiden före Apoteksbolagets tillkomst 1971. De privata apoteken samarbetar bra med vården, och det gjorde man också under apotekets tid. Det är erfarenheter att bygga vidare på.

Den nationella ordinationsdatabasen brådskar. Vi trodde 2005 att vi skulle få den när vi fick ett individbaserat receptregister. Det är nu tolv år sedan, och nu sker en utlokalisering av E-hälsomyndigheten. Blir det mer fördröjning här eller hålls tidsschemat, så att vi inom ett år får se den nationella ordinationsdatabasen för patienternas säkerhet och effektiv läkemedelsbehandling och för att komma undan problemen som vi har med generikautbyte och annat?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Apoteks- och läkemedelsfrågor

24-timmarsregeln ska också gälla tillverkarna. Med godkännande av ett läkemedel borde det också följa ett krav på att de har läkemedel i lager, så att man kan få ut dem till patienterna inom 24 timmar.

Sedan vill jag ta upp en hjärtefråga, nämligen särläkemedel för människor med sällsynta diagnoser. EU har satsat stora pengar för att det ska tas fram läkemedel för de sällsynta diagnoserna. Man har snabbat på godkännandeprocessen i den europeiska läkemedelskontrollen. Sedan har läkemedlen kommit ut till patienter i olika länder inom EU, men i Sverige är det inte säkert, eftersom Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket tittar på priset och man ute i landstingen säger: Nej, det är för dyrt att behandla en del av de här personerna med dessa sällsynta diagnoser. Det är medicinsk-etiskt väldigt stötande. Vi måste få fram en modell där dessa läkemedel kan finansieras på nationell nivå. Jag förstår att en enskild klinik har svårt att betala miljonbelopp för en behandling. Men vi borde ha en nationell pott. Vi borde också ha en bra och transparent priskontroll. Det har vi inte för några läkemedel i dag. I samband med att man söker om registrering borde det redovisas vilka kostnader man har haft för att ta fram läkemedlet i fråga.

Jag tror att jag hinner ta upp en fråga till, nämligen returrätten för läkemedel. Den kommer att revolutionera vardagen för många. Då vågar apoteken ta in läkemedel och ha i lager, inte minst de dyra särläkemedlen, därför att man vet att om de inte förskrivs kan man skicka tillbaka dem.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 8.)

Herr talman! Det ärende som försvarsutskottet nu ska debattera i kammaren handlar om integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet.

Det är inte utan att mina tankar går tillbaka till åren 2006 och 2007 då den nuvarande lagstiftningen klubbades igenom här i riksdagen. Mot bakgrund av den omvärldssituation som nu råder kan man väl konstatera att det var tur att det beslutet togs och att vi fick påtagliga möjligheter att också i etern följa det som utgör potentiella hot mot det svenska rikets säkerhet.

Vi kan konstatera att de övervakningsorgan som konstruerats för att se till att signalspaningen sker inom lagens ramar inte har riktat någon som helst erinran mot signalspaningsverksamheten, åtminstone för 2015. Man menar också att det inte har förekommit någonting som är otillbörligt.

Herr talman! Med det sagt vill jag gå över till ett så kallat tillkännagivande som utskottet har föreslagit gällande Nord Stream 2.

Under 2016 blev det som bekant uppenbart att det bolag som ska bygga två nya gasrör som ska gå från Sankt Petersburg ned till Greifswald i Tyskland avsåg att bedriva en del av denna byggverksamhet vid två svenska hamnar, nämligen Slite och Karlshamn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelse-verksamhet

Bägge dessa hamnar är strategiskt sett känsliga för Sverige. Slite är landets östligaste hamn och har under alla tider utgjort en potentiell infallsport för en motståndare. Karlshamn är känslig på det viset att det ligger i ett kluster av militär verksamhet, i närheten av vår enda kvarvarande örlogsbas och dessutom i närheten av F 17, där vi har både stridsflygplan och helikoptrar utlokaliserade.

Det stod klart tidigt i processen att regeringen ansåg sig sakna rättsliga möjligheter att stoppa en etablering i såväl Slite som Karlshamn. Man hänvisade till aktiebolagslagen, man hänvisade till kommunallagen och man hänvisade till sist också till regeringsformen och det kommunala självstyre som står inskrivet där.

Jag har inte någon annan uppfattning än regeringen i frågan. Jag bedömer också att de rättsliga möjligheterna att ingripa var mycket begränsade.

Tidigt under hösten uttalade försvarsministern och även utrikesministern att Sverige nu bör göra en översyn så att vi i framtiden får möjligheten att ingripa när vi känner att svenska säkerhetsintressen är hotade. Emellertid har denna tidigt aviserade utredning inte kommit till stånd ens den dag som i dag är.

Utskottet känner att det är angeläget att utredningen kommer till stånd och att vi får de lagliga verktyg som krävs för att ingripa i sådana här situationer.

Vi är dessutom oroliga för att det kan komma motsvarande förfrågningar, motsvarande intresse, från utländska bolag när det gäller andra anläggningar och annan infrastruktur i landet.

Vi anser därför att regeringen utöver att tillsätta en utredning och skaffa sig permanenta rättsliga redskap för att kunna ingripa också redovisar på vilket sätt man ska kunna agera innan en sådan permanent lagstiftning är på plats.

Detta ger utskottet regeringen till känna om voteringen, herr talman, avlöper som jag misstänker att den kommer att göra.

Herr talman! Kanske lite förvånande - nej, egentligen inte ett dugg förvånande - tänker jag beröra samma saker som Allan Widman: naturligtvis betänkandet vi har framför oss, Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet, men också statens möjligheter att skydda totalförsvarsintressen. Det är kanske de frågor som berör oss mest.

När det här med integritetsskydd diskuterades, eller när det kom till skott, var det en ganska hård debatt. Många partier hade ganska svårt att hantera det.

I dagsläget är debatten helt annorlunda. Vi har ganska stor förståelse för varför det här är en viktig verksamhet. Det beror, tror jag, på att vår omvärld är ganska förändrad. Vi kanske var lite naiva eller fortfarande levde i någon hysteri efter kalla krigets slut och trodde att det alltid skulle vara så.

Jag tror att det är viktigt för att kunna förstå och förbereda sig för skeendena i omvärlden att vi kan bygga upp kunskap om det hela, i grund och botten naturligtvis för att värna demokratin och de mänskliga rättigheterna. Men även om jag tycker att det nu är ganska enkelt vill jag ändå uttrycka att det är viktigt att man värnar den enskildes integritet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelse-verksamhet

Så är det, men jag tycker att rapporten eller betänkandet som vi har på bordet i dag tydligt visar att vi uppfyller de regler och lagar som gäller för området och ser till att de följs. Det betyder att den kontrollmekanism som vi har byggt upp med Siun och Försvarsunderrättelsedomstolen fungerar på ett bra sätt.

Herr talman! För att gå över till att beröra det här med statens möjlighet att skydda totalförsvarsintressen, alltså det utskottsinitiativ som finns här, skulle jag vilja börja i den här ändan: Bland det vackraste jag vet i svensk demokrati är den lokala självstyrelsen. Det är på något sätt att människor, kommunpolitiker, som är närmast de människor som berörs av olika frågor kan hantera de frågorna. Jag tror att det är oerhört viktigt. Jag brukar uttrycka det som att det är någonting i svensk demokrati som är unikt och som vi ska vara oerhört stolta över.

Å andra sidan måste det självklart vara staten som tar ansvar för utrikes- och säkerhetspolitik. Det är ganska orimligt att lägga kravet att hantera det på kommunpolitiker. Där har nog Allan Widman och jag exakt samma uppfattning.

Det är ganska tydligt, efter många år och olika regeringar som inte har sett det här problemet och inte agerat, att regeringen nu agerar. Det var ganska tydligt på Folk och försvar, när statsministern presenterade den nationella säkerhetsstrategin, att det här var ett viktigt område, där man skulle tillsätta en utredning för att se över regelverket och komma till skott med det hela. Det betyder att regeringen jobbar med detta. Sedan är det naturligtvis komplicerat i och med att frågan om hur vi ska hantera det säkerligen kommer att påverka svensk grundlag.

Men det blir, tycker jag, lite symbolpolitik när vi hanterar det på det här sättet, när vi ska göra ett tillkännagivande och tala om för regeringen att den ska göra någonting som den redan gör. Det blir lite symbolpolitik för mig. Å andra sidan ser jag problematiken i det hela och att man måste kunna komma åt det.

Med de orden, herr talman, yrkar jag bifall till reservation 7 och i övrigt bifall till förslaget i dess helhet.

Herr talman! Betänkande 5 är ju en återkommande historia i försvarsutskottet vad gäller innehållet. Regeringen beskriver eller redogör för riksdagen hur de olika instrumenten för att kontrollera signalunderrättelseverksamheten eller inhämtningsverksamheten på Försvarets radioanstalt fungerar.

Som föregående talare och utskottet konstaterar fungerar de här kontrollverksamheterna väl. Det är med både hängslen och livrem vi kombinerar underrättelseinhämtning med behovet av integritetsskydd i det här landet. Underrättelseinhämtning är ju per se intrång i någons integritet någonstans längs vägen, så det är en ständig avvägning.

Signalspaning kan vi ägna oss åt till mans om vi vill, på olika sätt. Men när det är en stat som bedriver den är det i en rättsstat desto viktigare att detta sköts på ett bra sätt och att det finns möjlighet för individen att efterhöra huruvida man har blivit föremål för inhämtning om man så misstänker. Det är också någonting som rapporteras i den här skrivelsen och även i betänkandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelse-verksamhet

Ja, herr talman, behovet av underrättelseinhämtning har alltid varit stort. Underrättelserna är antingen dina egna eller andras, men det är bara dina egna som du till fullo kan lita på. Det är ingen hemlighet att underrättelseinhämtning är någonting som man samarbetar om med de nationer som man så att säga känner sig befryndad med. Men det är inte någon givande verksamhet på det sättet, utan det är klart att man måste ha någonting att byta med.

Vi har en av världens bästa underrättelsetjänster, skulle jag vilja påstå. Vi har väldigt högt anseende runt om i världen för vår kunskap och den inhämtning som vi bedriver. Nu är det framför allt Försvarets radioanstalt som vi hanterar i det här betänkandet.

Låt mig liksom Allan Widman göra en liten tillbakablick till för tio år sedan, när vi behandlade det här första gången, till oss som var med i den storm - bloggstorm och debattstorm - som då rasade och det som kom ut på andra sidan, det vill säga den överenskommelse som slöts 2009 och kompletterades 2013.

Många av oss - i synnerhet jag, som jobbat tio år på Försvarets radioanstalt med just dessa verksamheter och som också har jobbat för Säpo - hade erfarenhet av den integritetsvarsamhet som fanns hos myndigheten redan då och den självcensur som råder. For your knowledge only, det vill säga att jobbar du med en uppgift delar du inte med dig om den ens till din närmaste kollega. För uppgifter som är av sådan karaktär att de kan vara integritetskränkande hade man redan då ett instrument för att de skulle hanteras väl.

Jag led med mina före detta kollegor när jag såg hur de behandlades, herr talman, för signalspaningsdebatten handlade mycket om allt annat än just det som Försvarets radioanstalt sysslar med.

I grunden var det ju en teknikutveckling som ledde till att den inhämtning som tidigare skedde, det vill säga endast i etern, inte längre var till fyllest. Man behövde också inhämta information i fiber och annan tråd, det vill säga datatrafik, till stora delar.

För detta hade man vänt sig till den tidigare socialdemokratiska regeringen - det här var före regeringsskiftet 2006 - och talat om behovet av lagstiftning om det som tidigare varit praxis. Detta genomfördes inte då utan av alliansregeringen med början 2006.

Men när den debatten satte igång blev det en sammanblandning av vad FRA gör och inte gör. Det fanns intressenter som självklart hade ett intresse av att Försvarets radioanstalt inte skulle få denna möjlighet: olika pr-byråer vars finansiering inte var klar. Det handlade om olika upplagor och vem som låg etta i bloggdebatten. Det fanns även politiker som kanske inte hade full förståelse och respekt för vad detta innebar. Debatten blev oerhört hätsk på ett sätt som tog sig olika uttryck.

Bland annat fick debatten påverkan på våra nationella säkerhetsintressen. Flera av de myndigheter som tidigare haft möjlighet att inrikta FRA:s signalspaning förlorade den rätten; den begränsades till regeringen, Regeringskansliet och Försvarsmakten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelse-verksamhet

Herr talman! Vi har sedan dess återställt en del av detta, framför allt möjligheten för Rikskriminalpolisen och Säpo att inrikta Försvarets radioanstalt. Men det var fyra år av blindhet vad gäller till exempel inhämtning av information om terroriströrelser. Detta tar tid att bygga upp, och därför har vi i en motion och i reservation 3, till vilken jag yrkar bifall, tillsammans med Liberalerna och Kristdemokraterna krävt att även Inspektionen för strategiska produkter får möjlighet att återigen inrikta Försvarsmaktens signalspaning.

Vad är då det? Jo, det är den myndighet som hanterar vår försvarsexport. Vi är alla medvetna om att vi självklart vill ha koll på vart vår försvarsmateriel tar vägen. Vi vill också vara en del i kontrollen av krigsmateriel världen över. Experterna på Inspektionen för strategiska produkter bör i detta sammanhang ha möjlighet att utifrån sina specifika behov inrikta FRA så att landbedömningar och andra underrättelsebehov också vävs in i bilden när det gäller att bedöma om det är möjligt att exportera till de slutanvändare som är mottagare av vår försvarsexport.

En annan del av betänkandet som jag också skulle vilja säga några ord om, herr talman, är den som handlar om hemmaplan. Jag ber om ursäkt för att jag drar över tiden, men utöver det som Allan Widman tidigare har lyft fram krävs en liten utvikning om Nord Stream och det tillkännagivande som vi riktat till regeringen om att hasta på med lagstiftning om våra nationella säkerhetsintressen.

Det finns mycket att säga om Nord Stream 1. Det finns mycket att diskutera kring upplägget med Gazprom och Nord Stream och allt vad det innebär, framför allt så kallad hybridkrigföring och den del av detta som gäller Ryssland. Men Nord Stream 1 var aktuellt under den förra regeringen. Regeringen förhalade så mycket man kunde när det gällde miljöaspekter, men havsrätten är som den är. Havsrätten gäller även i dag i fråga om Nord Stream 2. Skillnaden jämfört med för ungefär tio år sedan är det betydligt försämrade säkerhetsläget.

När det gäller den diskussion som uppstod efter det att Nord Stream förra året anmälde intresse att hyra mark i Slite på Gotland och i Karlshamn i mitt hemlän Blekinge måste jag rikta en eloge till regeringen, som satte ned foten och sa att man avrådde de berörda kommunerna från att ingå hyresavtal med Nord Stream.

Tyvärr lyssnade inte kommunpolitikerna i Karlshamn på detta utan valde att gå vidare med avtalet, med allt vad det innebär. Regeringen har, genom uttalanden från försvarsministern, sagt att man i detta sammanhang tänker uppmana försvarsmakt, tull och polis att bidra till att inom sina ordinarie uppgifter upprätthålla något slags säkerhetszon. Jag har ställt en fråga om detta och från både inrikesminister Ygeman och försvarsminister Hultqvist fått svaret att det ska ske inom ramen för ordinarie verksamhet. Fortsättning följer.

Slutligen: Utan spaning, ingen aning. Med hängslen och livrem får vi en väl fungerande verksamhet. Jag är stolt över den underrättelseinhämtning vi har här i landet. Jag vill rikta ett stort tack till personalen på Försvarets radioanstalt för det viktiga jobb de gör och även till övriga kontrollmekanismer för det jobb de gör. Jag yrkar bifall till reservation 3.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelse-verksamhet

I detta anförande instämde Mikael Jansson (SD).

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 2.

Vi håller med om allt som sagts i alla kloka inlägg från bland annat Allan Widman och Annicka Engblom. Vi delar uppfattningen att FRA är jätteviktig och gör ett fantastiskt bra jobb, och jag tänker inte tala så mycket mer om detta; allt är ju sagt.

Däremot kan vi titta lite på detta med hängslen och livrem. Vi har, som ni känner till, försökt att få till stånd skyddsområden. Vi har motionerat om detta men utan större framgång. Jag tror dock att vi, förutom FRA-verksamheten, ska försäkra oss om att få tillbaka skyddsområden - kanske inte på samma sätt som förut men utökat på de viktiga ställena. Det ger befogenheter. Vi delar helt uppfattningen att man måste göra detta skyndsamt; det är bråttom med den här lagstiftningen.

Jag vill i stället, herr talman, tala lite om Siun. De bedriver ju någon form av inspektion: kontroll av hur lagar tillämpas. De har inget att klaga på när det gäller FRA, som jag kan se. Det är en viktig kontrollverksamhet som bedrivs där, och jag tycker att det är lite förvånande att ni säger nej till att låta oss vara med där. Ledamöter från alla andra partier ingår, men inte från Sverigedemokraterna. Vi har motionerat om att man ska utöka antalet ledamöter så att alla partier, oavsett storlek, i framtid och nutid ska ha en representant i Siun.

Det skulle vara intressant att få höra någon komma upp och berätta för oss varför ni inte tycker att vi skulle kunna vara representerade i Siun. Vi tror att det också är en demokratisk fråga. Varför stänger man ute ett parti från att ha en ledamot i Siun? Det ska vara begränsat till ett visst antal, säger man. Men det är ju bara att utöka antalet. Det ligger också i den reservation vi har. Men jag skulle gärna vilja att någon kom upp och förklarade varför ni har röstat nej till vårt deltagande i detta.

I detta anförande instämde Mikael Jansson och Cassandra Sundin (båda SD).

Herr talman! Jag ska först säga lite om signalspaning i stort. Det är en verksamhet som vi gröna tidigare har påpekat potentiellt kan utgöra en utmaning eller ett hot mot den personliga integriteten. I sammanhanget ska dock sägas att det är en viktig del av det svenska underrättelsearbetet. Egna trovärdiga underrättelseuppgifter är avgörande för att ett land ska kunna bedriva en självständig utrikes- och säkerhetspolitik.

Miljöpartiet har alltid betonat vikten av att den personliga integriteten måste värnas och att signalspaning aldrig får missbrukas. Därför är det bra att regeringen lägger fram en skrivelse som denna, som visar hur man kan ta hänsyn till integriteten när signalspaning utförs.

I dag granskas FRA huvudsakligen av Siun. Personuppgiftsbehandlingen i FRA granskas av bland annat Datainspektionen, vars granskningar av FRA nyligen har granskats av Riksrevisionen. Även granskarna granskas alltså. Det är viktiga kontrollmekanismer för att säkerställa en rättssäker signalspaning och ska fortsätta utvärderas och finjusteras för att på bästa möjliga sätt ta hänsyn till den personliga integriteten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelse-verksamhet

Sedan ska jag nämna något om totalförsvarsdiskussionen. Under hösten har vi fått se flera exempel på att gröna hjärtefrågor som kommunalt självbestämmande, satsningen på vindkraft och möjligheten till viktiga arbetstillfällen har ställts mot den komplexa frågan om våra nationella säkerhetsintressen. Detta är på många sätt en fin balansgång mellan att å ena sidan få bedriva en framåtsyftande och hållbar politik för hela Sverige och å andra sidan värdera de nationella säkerhetsintressena på ett adekvat sätt.

Det är viktigt att staten ges möjlighet att skydda angelägna intressen för totalförsvaret, liksom samhällsviktig infrastruktur. Många ställer sig givetvis frågande när regeringen inte har de befogenheter som krävs för att kunna överpröva lokala beslut när nationella säkerhetsintressen dyker upp. Riksdagen har formulerat målen för Sveriges säkerhet som att värna befolkningens liv och hälsa, att värna samhällets funktionalitet och att värna vår förmåga att upprätthålla våra grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter.

Som regeringsbärande parti är det vår skyldighet att se till att denna säkerhet också säkerställs. Det är därför positivt att regeringen nu tittar på de här frågorna och ser över vad som skulle kunna göras och studerar de eventuella författningsändringar som det i så fall skulle kunna innebära.

Vi kan dock också konstatera att frågan är lika komplex som angelägen och att översynen kommer att kräva noggranna avvägningar mellan olika intressen för att inskränkningar i den kommunala självstyrelsen eller de grundläggande fri- och rättigheterna inte ska gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har gett upphov till dessa.

Just därför blir det lite märkligt att oppositionspartierna har väckt en följdmotion om att regeringen ska skynda igenom denna process i stället för att göra ett gediget och noggrant arbete. Det handlar om förändringar, potentiellt i grundlagen, som inte passar för opportunistiska, framskyndade beslut. Det borde också ligga i oppositionens intresse att detta görs på ett adekvat sätt.

Med detta yrkar jag bifall till reservation 7.

Herr talman! I det här betänkandet behandlas fler frågor än bara integritetsskyddet, bland annat ett av våra många förslag i en ganska bred freds- och säkerhetspolitisk motion.

Därför skulle jag vilja börja med att berömma Natos överbefälhavare och USA:s president. Det kanske inte tillhör vanligheterna. Det är dock ingen av de nu sittande jag då syftar på utan en man som vid lite olika tillfällen hade bägge dessa poster, nämligen Dwight D. Eisenhower. Det finns säkert mycket att kritisera honom för, men det finns också en del positiva saker att säga.

Han motstod bland annat, till skillnad från sin efterträdare, påtryckningar från sitt parti om att sänka skatterna till förmån för att ha en budget i ordning och reda. Han var för en viss utbyggnad av socialförsäkringsprogram som Franklin D. Roosevelt hade initierat. Han jobbade ganska bra med integrationsfrågor. Till slut, när Vita huset uttalade sitt stöd för att det skulle till federala åtgärder för att garantera allmän rösträtt och desegregering i sydstaterna, var det han som var president.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelse-verksamhet

Utrikespolitiskt fullföljde Eisenhower löftet om vapenstillestånd med Nordkorea, vilket ledde till Koreakrigets slut. Han var åtminstone motvillig när Storbritanniens premiärminister Winston Churchill ville stödja den kupp i Iran som förde shahen till makten, apropå främmande inblandning i andra staters angelägenheter. Det är nog inte många som i dag kommer ihåg att CIA iscensatte den statskupp som kom att kallas Operation Ajax. Den folkvalde presidenten Mossadeq avsattes och likviderades. Men så hade han ju också begått ett fruktansvärt brott: Han hade nationaliserat Anglo-Iranian Oil Company och deras oljefält; därav Churchills naturligtvis berättigade och förståeliga vrede.

Nåväl, han gjorde en sak till, och nu börjar jag närma mig ämnet här. Bortsett från att han myntade det fina uttrycket "det militärindustriella komplexet" som ett problem lanserade han också idén om "open skies", det vill säga ömsesidiga spaningsöverflygningar över varandras territorier - gemensam säkerhet, som vi alla var anhängare av för några decennier sedan men som nu har blivit något helt annat. Jag anser att regeringen tillsammans med grannländerna bör arbeta för ett utökat utrymme för spaningsflygningar i närområdet.

Vi vill alltså i Vänsterpartiet att president Dwight D. Eisenhowers avtal så att säga ska uppgraderas. Det skulle gynna allas säkerhet, särskilt i ljuset av alla dessa kränkningar av svenskt luftrum som förekommer. Jag såg att det förra året var hela 20 stycken: en rysk och 19 från Nato. Detta kan det vara bra att komma ihåg. Jag tycker att det är lika bra att ha open skies, så slipper vi kalla det kränkningar. Detta tycker jag att vi skulle ta till vara.

Nu, herr talman, tänkte jag gå över till huvudpunkten. Vi är inte fullt så nöjda med vare sig regeringens skrivelse eller betänkandet när det gäller integritetsskydd.

Jag anser att regeringen bör återkomma med förslag på åtgärder för att garantera att kontrollfunktionerna och informationen till riksdagen verkligen fungerar. Den så kallade FRA-lagen har gett FRA ganska stor rätt till långtgående avlyssning av internettrafik. Precis som Annicka Engblom var inne på kunde lagen godkännas av riksdagen först efter att flera kontrollmekanismer hade byggts upp för att lugna en oroad och kritisk allmänhet.

När det gäller kontrollen kan jag dock konstatera att regeringen i stort inte lämnar några anmärkningar på verksamheten i sin skrivelse. Inte heller utskottet, som regelbundet träffar FRA, har fått någon information om att det skulle finnas några problem med systemet. Integritetsskyddsrådet, som bygges upp som en garant här, har inte haft någon anmärkning mot tillämpningen av FRA-lagen på åtta år. Siun har för första gången under en period om åtta år anmält ett ärende till Datainspektionen.

Då är väl allt i sin ordning, kan man tänka. Men är det verkligen så? Man skulle kunna tro det om det inte i medierna hade framkommit allvarliga brister i hur FRA hanterar sina personuppgifter. Jag anser att FRA har misskött den hanteringen. Det har sagts att sådant material ska hållas separat för att, som Siun beskriver det, "säkerställa att endast behörig personal tar del av och behandlar rapporten". Så har inte varit fallet.

Vidare kan jag konstatera, som sagt, att integritetsskyddsrådet vid FRA under åtta år inte slagit larm utanför myndigheten en enda gång, trots att man vid andra granskningar vid upprepade tillfällen har hittat allvarliga brister. Exempelvis riktade Datainspektionen kritik mot hur FRA hanterade personuppgifter under 2015 och mot att myndigheten hade dålig koll på hur de anställda söker i känslig information.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelse-verksamhet

Regeringens skrivelse ger sken av att systemet fungerar väl och att inga särskilda åtgärder behöver vidtas för att säkra den personliga integriteten. Men, som sagt, jag delar inte den uppfattningen. Att riksdagen bara via medierna får kännedom om dessa brister ser jag som ett stort problem. Jag anser att de brister som påtalats bör åtgärdas snarast. Därför yrkar jag bifall till reservation nr 1.

Herr talman! Låt mig börja med att yrka bifall till reservation 3, Signalspaning och massförstörelsevapen. Jag behöver inte argumentera för den. Det har andra talare gjort.

Jag vill i stället uppehålla mig vid en annan fråga. Den rör statens möjligheter att skydda totalförsvarsintressen. Där har utskottet bestämt sig för ett utskottsinitiativ. Utskottet föreslår att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om statens möjligheter att skydda totalförsvarsintressen och tillkännager detta för regeringen. Utskottets mening är att det är angeläget att frågan utan dröjsmål blir föremål för en bred och genomgripande utredning som syftar till att finna generella lösningar för de olika situationer där totalförsvarets intressen behöver särskilt skydd.

Vad kommer då den diskussionen från? Jo, den kommer från det som jag tror att de flesta i Sverige känner till, nämligen det som hände den 31 januari i år. Då tog Karlshamns kommunpolitiker ett beslut som gäller rikets säkerhet. Trots stark avrådan från regeringen och expertmyndigheterna Must, Säpo, FRA och Försvarsmakten beslutade kommunen att man för Nord Stream 2 ska få använda hamnen för uppläggning av gasrör under de cirka två år som man planerar att projektet ska pågå. Nord Stream 2 är till 100 procent ägt av Gazprom. Gazprom är ett helstatligt bolag och styrs helt och hållet från Kreml. Därför är det fråga om Kremls förlängda arm.

Det är orimligt att kommunen får möjlighet att ta ett så viktigt beslut. Som förut här har påpekats handlar det om det kommunala självstyret. Men detta var inte en ny fråga för regeringen, utan detta var någonting som kom upp tidigare. Regeringen hade möjlighet att skriva under ett brev tillsammans med andra länder för ett år sedan. Sedan var frågan uppe i början av hösten. Då hade det funnits gott om tid att tillsammans med allianspartierna se till att få en lagstiftning på plats. Nu blev det inte så. Man hade presskonferens den 13 december. I sista stund tog man kontakt med lokalpolitikerna. Ändå blev det detta resultat.

Man lyssnade inte på detta. Man tyckte att det var viktigare kommunalt att få de 100 miljoner som var utlovade och arbetstillfällena. Därför är det av yttersta vikt att den här lagstiftningen kommer på plats. Det är orimligt att det inte är Sveriges regering som kan fatta den här typen av beslut. Det är bakgrunden till dessa skrivningar.

Herr talman! Jag yrkar ännu en gång bifall till reservation 3.

Herr talman! Detta är lite komplicerat. Jag håller helt med om behovet av en sådan här lagstiftning. Det är inte rimligt att staten inte kan, så att säga, behandla och ta beslut om viktiga säkerhetspolitiska intressen. Däremot tycker jag att det är väldigt märkligt att ha Karlshamn som exempel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelse-verksamhet

Vad handlar exemplet Karlshamn om? Jo, det handlar om att ett nederländskt företag, Wasco, ska lasta och lossa rör i Karlshamns hamn. Jag har svårt att bli upphetsad av det, annat än möjligen av miljöskäl, men det är en helt annan diskussion.

Hur ser det ut i Karlshamn? Ja, man har 1 100 anlöp per år. Man räknar med att det är ungefär 700 båtar med någon form av ryska intressen. Vi ska tydligen stänga Karlshamns hamn - det är väl i så fall logiken.

Man vill göra detta trots att Försvarsmakten säger att de säkerhetsproblem man målat upp är hanterbara. Vi borde ändå förbjuda det. Man vill göra detta trots att vår granne Finland definitivt inte hetsar upp sig på samma sätt. Det kunde vi få vittnesmål om av statsministern i Finland, centerpartisten, som väldigt lugnt sa: Ja, de lagrar redan rör i Kotka och i Hangö, så det blir väl lite fler rör där. Det sa han när Gotland sa nej. Mer upphetsad än så var han inte. Då pratar vi ändå om Hangö, som Sovjetunionen ockuperade efter vinterkriget. I Finland fick vi höra att detta inte är ett säkerhetspolitiskt problem. Det är ett kommersiellt företag.

Det är väldigt svårt att förstå poängen med den våldsamt uppskruvade tonen om det inte finns andra skäl, nämligen att hela tiden bädda för den Natoanslutning som Mikael Oscarsson och hans kollegor på den borgerliga kanten strävar efter.

Herr talman! Det är först glädjande att Stig Henriksson och jag har en common ground och att han tycker att det är orimligt att man på kommunal nivå ska fatta beslut som gäller rikets säkerhet. Det är en poäng där.

Men sedan blir det minuspoäng. Det är ett ganska tydligt exempel på det märkliga informationsflödet. Det stämmer att hamnchefen vitt och brett sa att det är 700 ryska fartyg. Det användes som argumentation, precis som ledamoten nu gör. Det var bra att ledamoten Stig Henriksson tog upp den här frågan, för det visade sig sedan att det inte var 700. Det var inte 70. Det var 7. Det var 7 ryska fartyg som anlöpte hamnen. Det är alltså lite fel i matematiken.

Frågan är: Ska vi överpröva det Försvarsmakten säger, det FRA säger, det Säpo säger och det försvarsministern säger, nämligen att det är dåligt för rikets säkerhet? Vad har Stig Henriksson för information som gör att han så lättvindigt säger att det här inte är någonting att lyssna på?

Herr talman! Jag sa inte - det tror jag inte heller att hamnchefen sa - att det var 700 ryska fartyg. Det var 700 fartyg med ryskt intresse i en eller annan form - ägande, last eller något annat.

Jag tycker inte att man ska överpröva Försvarsmakten, men det är det Mikael Oscarsson vill göra. Försvarsmakten säger att de problem som har målats upp är hanterbara med de lösningar man har kommit fram till.

Sedan är det detta med konsekvens. Samma partier som försvarar en handelsoffensiv när det gäller Kina, Iran och Saudiarabien med motiveringen att handel är så himla bra på sikt för demokratisk utveckling - och jag vet inte allt vad det är bra för - säger att det är precis tvärtom med handel med Ryssland. Jag får inte den logiken att gå ihop riktigt.

Samma partier som med emfas säger, när det gäller brunkolet, att vi inte ska lägga oss i Tysklands energipolitik - den ska de få sköta själva - säger nu att vi ska se till att Tyskland inte använder fossil gas som ett hjälpmedel i argumentationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelse-verksamhet

Samma partier som oroar sig för att statliga Gazprom bygger denna rörledning blundar totalt för ett mycket värre säkerhetspolitisk problem i så fall, nämligen att lika statliga Rosatom bygger kärnkraftverk, nukleära anläggningar, i vårt grannland Finland, som vi dessutom, till skillnad från när det gäller gasen, har gemensamma ledningssystem med.

Hur kan det komma sig att termostatsamvetet slår till och av så regelbundet, Mikael Oscarsson?

Herr talman! Jag vet inte vad det är för termostat Stig Henriksson är ute efter. Men vi måste fortfarande hålla oss kvar vid frågan om fartygen, för det var faktiskt så att hamnchefen sedan bad om ursäkt: Förlåt, jag har missuppfattat!

Det som det var frågan om var att 392 fartyg eller något sådant hade ryska besättningsmän, och vi får ju inte blanda ihop ryska medborgare och företag i allmänhet i något slags allmänt stopp.

Nej, det vi pratar om här och det som Försvarsmakten lägger vikt vid är ett helägt ryskt statligt bolag som styrs från Kreml! Det är därför man säger att det inte är bra för Sverige att ha dem vare sig i Slite på Gotland eller i Karlshamn. Nu när man ändå kör över försvaret med det här lokala beslutet, bland annat med hänvisning till den felaktiga siffran som även Stig Henriksson för vidare, kommer det att kosta en massa i säkerhetsanordningar med kontraspionage.

Det här blir dåligt, och därmed kommer vi tillbaka till grundfrågan: Det är viktigt att regeringen får den här typen av lagstiftning på plats så att det i framtiden faktiskt är Sveriges rikes regering som fattar den här typen av beslut. Det ska inte kommunpolitiker behöva tänka på.

Herr talman! Kära riksdagsledamöter! För en demokratisk rättsstat är det viktigt med ett väl fungerande integritetsskydd. Försvarsunderrättelseverksamheten är noga reglerad i lagar och förordningar, bland annat i syfte att värna enskildas personliga integritet.

För Centerpartiets del har vi aldrig varit emot att Sverige ska ha signalspaningskapacitet. I stället har vi arbetat hårt för att få till en så stark granskning och kontroll som möjligt, en rättssäker hantering av uppgifter och en begränsning av vad som får spanas på och när. Det är därför bra att kontrollåtgärderna, alltså den domstolsprövning och kontroll och granskning av signalspaningsverksamheten som infördes i lagstiftningen, tycks fungera enligt vad vi kan läsa i skrivelsen från regeringen.

Med detta sagt är integritetsfrågor en aspekt som alltid måste vara i fokus och ständigt ses över. Det får inte råda några oklarheter. Det är därför bra att Siun har tagit upp det här till Datainspektionen om tolkningen av en bestämmelse i lagen om behandling av personuppgifter i FRA:s försvarsunderrättelse- och utvecklingsverksamhet samt att Datainspektionen har uppmärksammat regeringen på att det finns behov av att se över bestämmelsen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelse-verksamhet

Detta visar att kontrollsystemet tycks fungera som det ska, och Centerpartiet kommer att fortsätta följa hur regeringen arbetar vidare med denna översyn och förväntar oss att det blir en skyndsam hantering.

När det handlar om det tillkännagivande som föreslås från utskottet i betänkandet är det ett viktigt förslag om att regeringen ska ställa sig bakom att se över hur statens möjligheter att skydda totalförsvarsintressen ska se ut.

Det har det senaste året blivit allt tydligare att det finns författningsmässiga begränsningar vad gäller statens möjligheter att skydda angelägna intressen för totalförsvaret. Med välvilja kan man tolka detta som att vi länge varit så förskonade från militära hot att man kunnat bortse från denna aspekt i lagstiftningen. Med ett realistiskt perspektiv kan man dock konstatera att detta har varit på gränsen till naivt och kortsiktigt.

Vi lever i en tid av ökad oro, i en tid av säkerhetspolitiska utmaningar inte bara i delar av världen långt borta utan i vårt absoluta närområde. Ryssland har visat att det är berett till aggressiva handlingar för att skydda sina nationella intressen. Det kan vi läsa i olika säkerhetsstrategier, bland annat den från 2009, där det framkommer att det är ett nationellt säkerhetsintresse att skydda ryska medborgares liv och intressen utomlands och att detta är något som Kreml sagt sig vara berett att inleda krigshandlingar för. Detta måste vi ta på allvar.

Sverige har efter det senaste inriktningsbeslutet förstärkt den militära förmågan och närvaron på Gotland. Det är bra. Slite hamn är en strategiskt belägen hamn. Det är därför inte lämpligt att låta företag med tydlig koppling till den ryska regimen hyra Slite hamn eller för den delen andra centrala, strategiska hamnar i Sverige.

Ryssland har tidigare använt sina gasledningar som ett politiskt vapen. Det vore därför naivt att se Nord Stream som ett rent kommersiellt eller tekniskt projekt. Vi måste också se de säkerhetspolitiska dimensionerna och göra vad vi kan för att detta inte ska gå vidare. Jag förväntar mig också att regeringen ligger på inom EU-samarbetet.

Centerpartiet värnar både det kommunala självstyret och näringsfriheten. Om detta råder inga tvivel. Men vi får inte hamna i en situation där vårt lands totalförsvarsintressen hotas av den anledningen att staten har begränsats i sitt beslutsfattande kring dessa viktiga frågor. Samhällsviktig infrastruktur som är avgörande för angelägna intressen för totalförsvaret måste kunna skyddas.

Därför yrkar vi bifall till förslaget till beslut att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om statens möjligheter att skydda totalförsvarsintressen och att detta ges regeringen till känna.

Herr talman! När man talar om underrättelsetjänst kan det vara bra att underrätta om vilken reservation man ska yrka bifall till. Jag förtydligar härmed att jag yrkar bifall till reservation 3 i betänkandet och ställer mig bakom det tillkännagivande som riktas angående Nord Stream eller rättare sagt behovet av en lagstiftning vad gäller nationella säkerhetsintressen i avvägandet mellan det och det kommunala självstyret.

Låt mig bara som en liten avslutning ändå lägga mig vinn om att formulera att vad som är viktigt i det här tillkännagivandet. Det är just att saker och ting har ställts på sin spets på ett sätt som det inte tidigare har gjort. Jag har varit förvånad över det sätt på vilket regeringen tillsammans med organisationer samfällt har ifrågasatt. Den militära underrättelsetjänsten, Säkerhetspolisen, Försvarets radioanstalt och andra har avrått från att ingå det här avtalet, men ändå ser man det här som en rent politisk fråga.

Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet

Gazprom och Nord Stream är inte vilka företag som helst. Att släppa in dem på militärstrategiskt väldigt känsliga och utsatta områden i vårt land, specifikt Slite och Gotland liksom Blekinge med sin flygflottilj och huvudmarinbas, vore ju fullkomligt olyckligt. Det här är allt annat än bara en handelspolitisk fråga; det här är i högsta grad en fråga för våra nationella säkerhetsintressen, och därmed måste vi göra en sådan här översyn och lagprövning så att detta inte sker framöver.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 15 mars.)

Herr talman! Det är väl snart två år sedan jag besökte vår militära helikopterverksamhet på Kallax utanför Luleå. Där fick jag berättat för mig att det faktum att stödet till det civila samhället inte längre är dimensionerande för vår försvarsmakt bland annat har lett till att helikopterförarna inte får ta hänsyn till det förhållandet att de varje sommar ska släcka skogsbränder i Norrlands inland. De kan inte ens planera sin semester efter detta. Det vore i sig att dimensionera sig för stödet till det civila samhället. Det som händer varje sommar när bränderna ändå ska släckas är att man får ringa in människor från deras pågående semestrar och hitta ad hoc-lösningar.

Jag nämner detta som ett exempel på hur mycket vi har rört oss från till exempel 90-talet, då Försvarsmakten och de samlade resurserna i samhället utnyttjades för krishantering och för stöd till det civila samhället. Då var det ett omfattande stöd som jag vill påstå, herr talman, bidrog till att öka förmågan i de militära förbanden. När skogsbränderna skulle släckas och när patienterna skulle hämtas i skärgården var det tvunget att helikoptrarna fungerade varje dag. De fungerade så länge kraven ställdes. Men när stödet till det civila samhället utgick som en dimensionerande uppgift blev det också snart problem med bland annat vårt helikoptervapen. Man skulle till och med kunna gå så långt som att säga att för fem eller sex år sedan hade vårt helikoptervapen en näradödenupplevelse som nu lyckligen är överstånden.

Herr talman! Därför är det viktigt att utskottet nu ger regeringen till känna att det behövs en översyn av Försvarsmaktens stöd till det civila samhället. Jag tror att även herr talmannen satt i den försvarsberedning som framförde detta förslag till regeringen för ett par år sedan. Det är bra om översynen nu kommer till stånd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Militära frågor

Det är mycket som ryms under den generella rubriken "Militära frågor". Här finns även fler tillkännagivanden. Ett gäller övnings- och skjutfälten. De ska miljöprövas i enlighet med miljöbalkens regler. Vi kan från utskottets sida konstatera att när Försvarsmakten nu avser att utöka sin verksamhet på olika områden kommer detta i konflikt med den långsamma hantering av miljötillstånden för våra övningsfält som har gällt under lång tid.

I dag är det inte mindre än 17 ärenden som ligger på regeringens bord för avgörande, och de kommer att ha betydelse för våra möjligheter att öva våra förband och därmed höja den operativa förmågan, som det står i det senaste inriktningsbeslutet. Det är viktigt att regeringen går igenom och betar av prövningstillstånden så att vi får de möjligheter som omvärldssituationen kräver härvidlag.

Sist men inte minst - försvarsmusik! Det finns en försvarsmusikkår i Blekinge som heter Marinens Musikkår. De har räddats av den nu sittande regeringen från nedläggning, men de upplever, förmodligen med viss rätta, att det finns ett konstant avvecklingshot över musikkåren. För att förbättra deras överlevnadsmöjligheter och för att värna det militärmusikkulturella arvet har utskottet nu bestämt sig för att ge regeringen till känna att musikkåren utöver att delta i det så kallade statsceremonielet, det vill säga i samband med högtidsdagar i Sverige, också ska få möjlighet att vända sig till en allmän publik och därmed bredda sin publik. Det är viktigt för denna musikkår, som har 300 år på nacken och som nu, herr talman, förhoppningsvis kan se fram emot 300 år till.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till reservationerna 10 och 17 samt under övriga punkter bifall till utskottets förslag.

Den här debatten behandlar motioner om bland annat Försvarsmaktens organisation och övningsverksamhet. Den gemensamma nämnaren är viljan att stärka Försvarsmaktens förmåga och krigsduglighet, även om vi kan ha lite olika syn på hur det görs på bästa sätt.

Det känns särskilt roligt att få diskutera dessa frågor just i dag med tanke på att regeringen i förmiddags beslutade att återaktivera värnplikten. Det innebär att från och med nästa år, sommaren 2018, kommer Försvarsmakten att kunna genomföra grundläggande utbildning med fullständiga klasser. Efter det att det nya personalförsörjningssystemet infördes 2010 har Försvarsmakten stått med en stor andel tomma stolar, och nu får man i stället ett system som skapar flexibilitet och långsiktighet. Beslutet är ett i raden av beslut som fattats för att stärka Försvarsmaktens förmåga sedan regeringen tillträdde hösten 2014.

Av betänkandet framgår att flera motionärer lyfter upp betydelsen av ökad övningsverksamhet. Övningsverksamheten är avgörande för Försvarsmaktens förmåga och krigsduglighet. Det är därför positivt att vi nu efter det senaste inriktningsbeslutet ser en tydlig ökning av övningsverksamheten. Under 2016 har vi dessutom sett att strax över tusen personer har genomfört repetitionsutbildning på elva platser runt om i landet. Bara på Lv6 i Halmstad genomförde 400 personer repetitionsutbildning. Att dessa personer har kunnat genomföra repetitionsutbildning är viktigt för Försvarsmaktens förmåga, likaså att förbanden inte bara kan öva utan även att de kan öva med fullständiga förband. Det är något de inte kunde innan regeringen fattade beslutet om att aktivera repetitionsplikten hösten 2014.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Militära frågor

Herr talman! Vänsterpartiet föreslår i betänkandet att regeringen ska sätta upp mål och delmål som innebär att det inom sex år ska finnas 40 procent kvinnor i internationella insatser. Jag delar synen på behovet av kvinnor i Försvarsmaktens internationella verksamhet och behovet av kvinnor i Försvarsmakten generellt. Men jag tror att vi måste börja i ändan med kvinnor i Försvarsmakten generellt. Där har vi fortfarande en rejäl resa att göra.

År 2016 sökte 5 553 kvinnor till Försvarsmaktens grundläggande utbildning, medan 25 676 män gjorde detta. Här ligger den stora utmaningen. Jag hoppas att införandet av könsneutral plikt kan medföra att fler kvinnor funderar på om Försvarsmakten kan vara något för dem. I generationer har militär tjänstgöring varit en del av livet för många män och något som de flesta har varit tvungna att fundera över. Med det beslut som har fattats i dag kommer även kvinnor att behöva förhålla sig till frågan om militär tjänstgöring. Förhoppningsvis kommer vi också att se det i framtida utbildningskullar.

Försvarsmakten har ett rejält arbete framför sig när det kommer till jämställdhet, även om den redan nu har gjort ett rejält och gediget arbete. Det är också därför glädjande att Försvarsmakten själv i sitt budgetunderlag inför 2018 har presenterat tydliga mål för att successivt öka antalet kvinnor under de närmaste tio åren. Att fler kvinnor intresserar sig för Försvarsmakten är helt nödvändigt om vi ska få den personalstyrka vi behöver både vad gäller kvantitet och vad gäller kvalitet.

Herr talman! De normer vi växer upp med präglar hur vi ser på världen och de utmaningar vi möter. För att förändra strukturer krävs därför både mer representation av det underrepresenterade könet och nya glasögon. Det konstaterade FN när man för 17 år sedan antog resolutionen 1325 om kvinnors särskilda utsatthet i konflikt och behovet av kvinnors deltagande i fredsprocesser. Resolutionen har sedan dess kompletterats med flera resolutioner där resolution 1820 fått en särskilt viktig roll eftersom den erkänner att sexuellt våld används som krigsmedel.

För att se hur strukturer påverkar olika grupper i ett samhälle krävs verktyg. När Försvarsmakten deltar i internationella insatser är det för att värna civilbefolkningen och för att främja stabilitet och säkerhet. För att klara det uppdraget behöver soldater förstå vilka behov som finns och hur olika grupper utsätts. Försvarsmaktens Gendercentrum, Nordic Centre for Gender in Military Operations, är världsledande när det kommer till att lära ut metoder för att säkerställa att militära insatser ser till behoven hos hela befolkningen, det vill säga att ge verktyg för att särskilt se och förstå kvinnors och barns utsatthet.

Centrumet är ett nordiskt samarbete, och det utsågs 2013 som huvudansvarigt för genderområdet inom Nato. Centrumet är en avgörande del i att Försvarsmakten ska leva upp till de krav som FN ställer. Hittills har 144 nationer deltagit i utbildningen.

Att kvinnor och barn är särskilt utsatta i väpnade konflikter är ett faktum som jag hoppas att vi i det här rummet kan vara överens om. Jag är därför stolt över att Försvarsmakten har tagit på sig ledartröjan och bedriver en verksamhet som både Nato och andra länder söker sig till. För mig som socialdemokrat är det därför helt obegripligt att Sverigedemokraterna vill avskaffa en verksamhet som förbättrar kvinnors och barns levnadsvillkor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Militära frågor

Fru talman! Sedan beslutet 2015 har Sverige en ny försvarspolitisk inriktning. Den fokuserar på att stärka förbandens förmåga och krigsduglighet. Inriktningen handlar om att återgå till att försvaret är ett totalförsvar, där det civila och det militära hänger ihop.

Även i höjd beredskap måste samhället fungera. Ett fungerande civilt försvar är därför avgörande för att få ett robust samhälle som klarar kris och krig. I december 2015 beslutade regeringen om planeringsanvisningar för det civila försvaret, vilket bland annat innebär att myndigheter på regional och central nivå ska återuppta planeringen för sin beredskap för det civila försvaret.

Runt om i myndigheterna bedrivs nu arbete för att stärka förmågorna och hantera krissituationer. Försvarsmakten och polisen genomför samövningar enligt förordningen om Försvarsmaktens stöd till polisen vid terrorismbekämpning. Senare i maj genomför Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för första gången en krisberedskapsvecka för att öka medvetenheten om vad människor själva kan och behöver klara vid en krissituation.

I regleringsbrevet för 2017 har regeringen gett Totalförsvarets rekryteringsmyndighet, Försvarets radioanstalt, Försvarets materielverk och Totalförsvarets forskningsinstitut i uppdrag att bland annat krigsplacera all personal som krävs för verksamheten under höjd beredskap. Även civila organisationer har redan i dag möjlighet att krigsplacera personal för att säkerställa organisationen under höjd beredskap.

I arbetet med att göra samhället mer robust för att klara kriser är frivilligorganisationerna en oerhört viktig part. De bidrar med en bred kunskap, engagemang och förmåga att stärka det breda säkerhetsarbetet. Deras verksamhet är en viktig del i att skapa folkförankring. De bidrar till att öka enskilda människors förmåga att hantera allvarliga kriser, olyckor och händelser.

Jag vill avsluta med att tacka alla er som varje dag arbetar för att stärka vår förmåga och för att stärka folkförankringen.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservationerna 9, 13 och 19.

Det svenska försvaret har de senaste åren stått mycket i fokus. Det nya försämrade säkerhetspolitiska läget ställer hårda krav på svensk försvars- och säkerhetspolitik. Här finns ingen annan linje att hålla än ansvarslinjen. Det gäller på alla områden inom försvaret, såväl personalförsörjning till den militära delen av försvaret som hur vi på bästa sätt ökar engagemanget för det civila försvaret.

För Moderaterna är dessutom planering för medlemskap i Nato ett viktigt politiskt mål. För att nå målen är vi också beredda att ta budgetansvar för att ge ökade resurser till vårt försvar.

En ökad säkerhetspolitisk spänning kan ses på vissa militärstrategiska områden, såsom Östersjön. Östersjön är ett viktigt transitområde om länderna i Baltikum skulle utsättas för hot och behöva undsättas. Ryssland har en betydande missilkapacitet i Kaliningradenklaven. Det är missiler som kan innebära ett hot, också mot Sverige. Av den anledningen ser vi från moderat håll det som en bra åtgärd att på svenskt territorium samöva Patriotsystemet med USA. Det handlar om att bygga bästa operativa förmåga som enskilt land men att också bygga den tillsammans med andra. Ensam är aldrig stark.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Militära frågor

Vi hoppas att värdlandsavtalet blir ett första steg till att vi blir fullvärdiga medlemmar i Nato. Enskilda avtal mellan Sverige och andra Natoländer samt Finland är bra, men ett fullvärdigt Natomedlemskap skulle vara bättre. Det är tryggare att vara flera i samarbetet än att göra överenskommelser med enskilda länder. Överenskommelser som ska gälla i händelse av kris och krig är inte vilka överenskommelser som helst. Det är viktigt att de håller då allt annat faller.

Sverige skulle som Natomedlem ha en del att erbjuda samarbetspartner. Ett exempel är tillgång till de svenska skjutfälten. Ute i Europa är skjutfält en stor bristvara. De svenska övningsområden som finns skulle dessutom kunna få en bättre lönsamhet, och de skulle användas mer rationellt av flera. Det kan ge en ökad volym av verksamhet som vi i dag har i landet vad avser ammunitionstillverkning. Detta är också viktigt för att behålla den höga kompetensen.

Utöver Ryssland finns även en ökad osäkerhet på andra håll. Såväl EU-samarbetet som den transatlantiska länken - vilka vi ofta tenderar att ta för givna - prövas. De brutala och långdragna konflikterna i EU:s närområde fortgår. Hoten från våldsbejakande extremism och terrorism har inte klingat av.

För att skapa och upprätthålla en hög trygghet och säkerhet i landet behöver nya samarbeten komma på plats. Vi vill ha en översyn av hur polisen och Försvarsmakten kan samarbeta på ett bättre sätt. Vi anser att speciellt hemvärnet har en specifik kompetens som skulle gå att använda som en förstärkning av polisen vid extraordinära händelser. Det kan gälla trafikreglering, bevakning och avspärrningar. Detta är händelser, som även om poliserna blir fler, innebär att numerären av poliser inte räcker till vid det enskilda tillfället.

Självklart skulle ett sådant utökat och förändrat ansvar för hemvärnet noga genomarbetas före implementering. Vi ser att behovet av att tillfälligt kunna utöka polisens möjlighet att göra stora insatser inte kommer att minska i framtiden, snarare tvärtom. Detta skulle ge stora möjligheter att snabbt och effektivt ingripa vid kriser av olika slag i samhället.

De regionala staberna skulle genom ett sådant utökat uppdrag för hemvärnet få helt andra möjligheter till breda insatser vid olika slags kriser. Det skulle ge en bättre helhet för polisen men också för hemvärnet som beskyddare av vår trygghet. Via hemvärnet skulle försvaret kunna bli en tydligare avsändare som förstärkare av det civila försvaret.

För att lättare kunna finna de personella resurser som finns behöver även personer i det civila försvaret kunna krigsplaceras. Det är nödvändigt att före ett sådant genomförande inventera vilka funktioner i samhället som verkligen behöver finnas vid en krigsplacering. Här behövs en bred översyn. Hur ska vi kunna förvänta oss att samhället fungerar vid en krigs- eller krissituation om inte vissa arbetsuppgifter är pliktade? Det kan gälla alltifrån sjukvård och skolor till jourhavande elektriker.

För att det militära försvaret ska fungera behöver alla de kvinnor och män som ska tjänstgöra kunna lösgöras från jobb och omsorgsansvar. Barn, gamla och allas husdjur finns ju kvar, även om personen har blivit inkallad. Det vanliga civila livet måste fungera även då.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Militära frågor

Fru talman! De frivilliga organisationerna spelar en avgörande roll i samhället, dels för den verksamhet som de själva står för och den kompetens deras medlemmar har, dels som en rekryteringsbas för både hemvärnet och övriga delar av försvaret. Försvaret har inte lyckats rekrytera tillräckligt med personal, och därför vill nu regeringen återaktivera värnplikten, vilket inte kan vara en nog tydlig indikator på att förmågan att rekrytera och behålla personal behöver förstärkas. Det behövs både fler kvinnor och fler män i försvaret.

Det är och har historiskt varit en styrka för Sverige att ha de frivilliga försvarsorganisationerna som stödfunktion till det militära försvaret och som grundpelare för det civila försvaret. De behövs mer nu än någonsin i arbetet med att åter göra vårt civila försvar robust. Vi behöver med deras hjälp bygga upp allmänhetens kompetens och medvetenhet om hur man ska agera i händelse av kris eller krig.

Fru talman! Värdet av att vara mentalt förberedd och att den breda allmänheten vet hur man ska hantera uppkomna situationer kan inte nog värdesättas. Vidare behövs allt stöd som kan fås för att utbilda svenska folket för att stå emot det psykologiska hotet via sociala medier vad avser desinformation.

En moraliskt motiverad och kritiskt granskande befolkning är ingen självklarhet, men det är en enorm styrka om den finns. Inget kan ersätta en välutbildad, organiserad och motiverad allmänhet.

(Applåder)

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation nr 1, som jag kommer att beröra lite grann. Sverigedemokraterna har både 2015/16 och 2016/17 motionerat om att flytta statsflyget till Arlanda. Det har ni sagt nej till av olika skäl. Men i dag har överbefälhavaren bett oss att fatta ett beslut just om att flytta statsflyget till Arlanda. Ni kommer att trycka på knappen när vi röstar om motionen nästa vecka. Varför avslår ni den igen? Varför gör ni detta? Det är obegripligt!

Förra året kostade bevakningen ca 10 miljoner. Barackerna är inte tjänliga för verksamhet. Man sitter på Arlanda nu. Försvarsmakten betalar hyra och bevakningskostnader. Miljonerna rullar, och ni gör ingenting åt det. Ni stöder inte ens ett förslag om att flytta detta till Arlanda. Nu bygger man ett stort tält för flyget där, en hangar. Åk upp och titta där! Där sitter personalen. Skärpning!

Sedan har jag en kommentar om miljöprövningarna. Det är jätteviktigt att detta kommer upp. Vi vet att man överprövar miljöprövningarna. Det sker i flera steg, minst tre. Där kan vi ta bort ett steg. Vi återkommer med förslag om detta till utskottet. Detta är prövat från högkvarteret, och man delar den uppfattningen. Vi har nämnt det i utskottet. Jag tror inte att vi behöver vara så oense om detta. Det kräver dock naturligtvis en undersökning. Det måste hanteras av dem som är riktigt väl insatta, vilket jag inte är i tillräckligt hög grad. Men signalen är att det går att minska med en av de här miljöprövningarna och därmed skynda på ärendena.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Militära frågor

Som det står i tidningarna och som vi alla vet har ÖB sagt att han behöver 6 ½ miljard mer i de officiella och öppna delarna. Jag tror säkert att Liberalerna delar vår syn på detta, eftersom ni satsar. Det är två partier som satsar på försvaret, nämligen Liberalerna och Sverigedemokraterna. Vi anser naturligtvis att den debatten borde vara överflödig. Det är klart att de ska ha pengarna. Det är vår inställning. Vi har budgeterat för det tidigare, före jul, och de pengarna finns i vår budget. Varsågod! Sedan tar vi en ny budgetdebatt till hösten.

Det gäller att stärka Försvarsmakten, och det gör man bland annat genom ett starkt civilt försvar. Vi satsar 4 miljarder mer än vad ni gör under den här budgetperioden till och med 2020. Detta hade vi uppe under förra debatten, och jag kommer inte att beröra det mer än så. Men om man nu anser att det här är jätteviktigt är det obegripligt att man inte satsar på det.

Det civila försvaret ska jag ägna mig åt lite mer nu. Sedan kommer Mikael Jansson att prata lite mer om den militära delen, fru talman.

Målet för det civila försvaret är att värna civilbefolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och bidra till Försvarsmaktens förmåga vid väpnat angrepp eller krig i vår omvärld. Det är alltså tre saker vi sammanfattar det till.

Det civila försvaret har nu i princip avvecklats. Man kan väl säga att varningssystemen finns kvar i de väsentliga delarna. När larmet går finns det naturligtvis brister i skyddsrum och andra saker. Men i stort sett är alltså varningssystemen kvar.

Vi vill återta ett civilt försvar med en civilförsvarsmyndighet och sätter ett kryss över MSB. Det finns mycket kompetens där som man kan använda i den nya myndigheten, som ska ha en helt ny inriktning. Den ska inte åka runt och samverka, utan den ska samordna verksamheten, precis som länsstyrelserna samordnar verksamheter kommunerna emellan.

Vad vill vi då göra? Nu tycker jag att Socialdemokraterna är värda lite beröm här också. Man har gjort en livsmedelsstrategi. Det är värt beröm. Jag har läst den om och om igen, och den är ett mycket bra steg för att satsa på det här. Det är en livsmedelsstrategi som håller. Det är bra jobbat, tycker jag. Likaså har en kommitté lagt fram förslag till en sammanhållen politik för landsbygden. Bra jobbat!

När man tittar lite noggrannare på det här tycker jag att man ska gå tillbaka och titta. Ni saknar, enligt Sverigedemokraternas uppfattning, kopplingar till totalförsvarsmodellen i den här kommittén och i de förslag som ligger. Jag tycker att man saknar de delarna. Men å andra sidan kan ni ju säga att utredningen framdeles kommer att komma fram till detta. Det förutsätter dock att ni är medvetna om de här sakerna och jobbar med dem. Det är ni kanske. Ni har ju alla förutsättningar för att skaffa er den kunskapen.

Vad vill då vi med det civila försvaret? Vi vill mycket med det. Men vi måste bygga upp en organisation med en civilförsvarsmyndighet på ett helt annat sätt än vad som är fallet med länsstyrelserna. Vi anslår, som jag har sagt, en hel del pengar till de frivilliga organisationerna. Vi satsar mycket på FRA och FOI, men jag ska tala om det civila försvaret. Vi pratar om sådana saker som sjukvården på landsbygden, fru talman. Ett exempel på något som vi kommer att lägga fram förslag om är ambulerande sjukvård. Det skulle innebära stora besparingar för människor som bor ute på landsbygden, inte minst för dem som är lite äldre. Då slipper man kanske åka in till en vårdcentral fem sex mil bort för ett enkelt besök. Jag tycker att ni skulle överväga det. Vi kommer tillbaka med sådana här förslag senare. Det är ett exempel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Militära frågor

Vi tycker att man omedelbart ska lägga fram förslag om att sänka drivmedelskostnaderna inom ramen för totalförsvaret. Bevara landsbygden! Hela Sverige ska leva! Sänk drivmedelskostnaderna! Sänk arbetsgivaravgifterna! Det står ju lite grann om det i era förslag. Där får man tänka till, så att man gör det stegvis, beroende på hur långt ute i glesbygden människor bor. Jag tror att ni nämnde den norska modellen. Det är bra. Momsen kan ni också reglera. Inom ramen för totalförsvaret kan ni även ge stöd åt verksamheter på landsbygden.

Det som har hänt är naturligtvis också att väldigt mycket åkermark har blivit skogsmark. Där får man lägga fram en strategi för vad man kan återta och vad som är rimligt. Hur ska man göra med försörjningen i kris och krig? Vi har ju lagt om det här. Det är inte så enkelt. Vad är det absolut viktigaste för att få det att fungera på landsbygden? Jo, det är diesel. Det finns utredningar som säger att om man halverar dieseldistributionen ute på landsbygden kommer man inte att kunna leverera mat i tillräcklig utsträckning.

Å andra sidan är det ett väldigt märkligt sätt att räkna när man säger att vi har en självförsörjningsgrad på bara runt 45 procent, som det ibland står att läsa. Då tar man ju allt vi köper livsmedel för och delar med vad vi exporterar för. Men väldigt mycket av de livsmedel vi tar hit kan vi vara av med. Det är godis, choklad och en massa andra onyttigheter som inte har med möjligheten att överleva att göra. Jag tycker kanske att den där siffran är orättvist låg i debatten ibland.

Det är också så att utsäde saknas. Vi måste ta ett ganska djupt grepp om allt detta om det ska fungera.

Jag skulle kunna hålla på hela natten, men även om ni önskar att jag ska tala längre avslutar jag här, fru talman.

Fru talman! Roger Richtoffs parti Sverigedemokraterna har många gånger förklarat att det anser att människor ska hjälpas på plats. När svenska styrkor deltar i militära insatser är det för att bidra till att skydda befolkningen och bidra till stabilitet och säkerhet för hela befolkningen.

FN har i enlighet med forskning konstaterat att kvinnor och barn är särskilt utsatta. Det är också därför som FN har antagit flera resolutioner om behovet av att inkludera kvinnor i fredsprocesser samt om hur sexuellt våld används systematiskt som vapen i konflikt.

För att säkerställa kvinnors säkerhet i konfliktområden och att soldater har rätt information för att kunna ge rätt skydd och stöd krävs kunskap och verktyg. Den kunskapen och de verktygen tillhandahålls av gendercentret som både genomför insatsförberedande utbildning till de svenska styrkorna och särskilt utbildar höga militära befäl och chefer.

I er motion förklarar ni att ni anser att kompetensen på Försvarsmaktens gendercenter inte behövs. Inför en utlandstjänstgöring genomförs månader av förberedelser. Det gäller alltifrån att kunna hantera den aktuella materielen till att förstå konfliktområdet som insatsen utförs i. Genom gendercentret får soldaterna verktyget och kunskapen för att kunna fullgöra sin uppgift. Historien visar att utan kunskap, verktyg och strategier fortsätter kvinnor och barn att bli oerhört utsatta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Militära frågor

För att klargöra, Roger Richtoff: Kompetensen att särskilt kunna säkerställa kvinnors och barns säkerhet är alltså en kompetens som ni Sverigedemokrater inte anser behövs. Varför tycker inte ni att det är viktigt att prioritera kvinnors säkerhet?

Fru talman! Också jag har varit i FN-tjänst. Jag har varit med att skydda kvinnor och barn. Jag har varit i flyktingläger. Det finns många sätt att hjälpa kvinnor och utsatta barn, på ett sätt som du förmodligen aldrig praktiskt har varit i närheten av att ha gjort.

Det går lite fel i tankarna med att bara upprätta ett centrum. Vi tycker att det fanns andra lösningar på det. Det finns andra sätt att lösa utbildningar som man förr gjorde ganska bra. Man hade jättemycket genomgångar. Det gäller i både Saudiarabien, Mellanöstern och Angola. Där går man igenom situationerna på plats. Man utbildade även på regementet innan vi åkte iväg på missioner. Så gjorde man då.

Jag är inte så övertygad om det centrum man skapar. Vilka ska sitta där? Vilka anvisningar, order och direktiv har de för att lösa sin uppgift bättre än man gjorde förut? Kan jag få svar på den frågan?

Fru talman! Som tur är har det skett väldigt mycket positivt när det kommer till kvinnors säkerhet bara de senaste 17 åren. Sverigedemokraterna vill lägga ned det center som är världsledande i att lära ut verktyg för att bland annat säkerställa kvinnors och barns säkerhet i konflikt. Det är det center som inte bara utbildar svenska soldater och officerare utan även soldater och officerare från hela världen. Det är det center som har fått huvudansvaret för genderfrågorna hos Nato.

Det Roger Richtoff och Sverigedemokraterna dessutom verkar ha missat är att all fördjupad insatsspecifik genderutbildning i dag bedrivs av just gendercentret. Det är ett krav som FN, Nato och EU ställer på den personal som vi skickar. Utbildningen erbjuds alltså inte av några andra än det center som ni vill avveckla då "deras kompetens inte behövs".

Läser man dessutom ert förslag till budget ser man att ni samtidigt föreslår ett sänkt bistånd på 11 miljarder kronor 2018-2020. När Sverigedemokraterna säger att de vill hjälpa på plats betyder det i själva verket att ni vill lägga ned större delen av den verksamhet som Sverige bedriver för att skapa trygghet, stabilitet, säkerhet och utveckling.

Vi socialdemokrater arbetar aktivt för att förbättra kvinnors och barns levnadsvillkor. Vi tycker att det är viktigt att Försvarsmakten har den kompetensen i sitt arbete. Vi har särskilt inriktat både vår utrikespolitik och det svenska biståndet på att stärka just kvinnors och barns position.

Med tanke på att ni både vill avskaffa den kompetensen inom Försvarsmakten och skära ned så kraftigt på biståndet går inte det att förstå på något annat sätt än att Sverigedemokraterna är ett parti som aktivt motarbetar barns och kvinnors säkerhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Militära frågor

Fru talman! Var ska jag börja? Jag får börja så här.

När det gäller biståndet satsar vi betydligt mer än vad ni gör på ett aktivt bistånd. Vi har hört de nyheterna förut. Vi har förklarat det på många olika sätt, men det hjälper inte. Jag tror inte heller att det kommer att hjälpa nu att jag förklarar hur vi tar från det ena för att lägga det där det verkligen behövs. Jag tror inte att det går in hos er på den korta tid jag har till förfogande. Jag tror inte det.

Vad gäller centrumet lägger man ned ett centrum. Det finns ju kompetens. Det finns centrum. Jag vet det som du säger nu. Vi tycker att det finns bättre anordningar för att bättre säkerställa att man får ut den kompetensen i utlandstjänstgöringarna än vad detta är. Jag förstår att du inte tycker det, men vi tycker det. Jag tror att vi ändå skulle kunna ligga inom ramen för FN:s mottagande. Vi har en politik för detta även om det inte passar Alexandra Völker. Det spelar inte så stor roll.

Jag ska gärna återkomma med budgetpapperen. De har jag inte här nu. Det är väl inte så konstigt att jag inte tog med dem i kväll. Men jag ska gärna göra det, och då kan vi ta den debatten igen.

Fru talman! De senaste åren har präglats av en ökad osäkerhet i omvärlden. Ett försvagat EU med en aggressiv granne i öst och en supermakt med en inkompetent ledning i väst bäddar för risker på den internationella arenan.

Vårt första svar för att möta den typen av risker måste naturligtvis vara utrikespolitiken. Det handlar om att förebygga konflikter via dialog och samarbeten. Men i slutändan finns också försvaret där som en sista försäkring om utrikespolitiken skulle misslyckas men även som ett avskräckande verktyg om en eventuell motståndare skulle överväga att välja svärdet framför pennan.

I riksdagen finns en bred enighet om att stärka det svenska försvarets operativa förmåga. Fem av riksdagens partier står i dag bakom den uppgörelse som utgör grunden för försvarspolitiken. Utifrån den försvarspolitiska inriktningspropositionen har vi bland annat återupptagit planeringen av det civila försvaret, stärkt förvaret av Gotland och satsat på basplattan.

I dag har regeringen annonserat att den fattat beslut om att återaktivera värnplikten för att klara försvarets behov av personalförsörjning. Personalförsörjningen ska så långt som möjligt bygga på den enskildes intresse, motivation och vilja. Det ligger i både Försvarsmaktens och individens intresse.

Fru talman! Det här är ingen debatt om den försvarspolitiska inriktningspropositionen. Men det är viktigt att vara medveten om den breda palett av åtgärder som regeringen tillsammans med flera andra partier tagit sig an när man studerar det betänkande som vi nu diskuterar.

De åtgärder som vidtagits på grund av den försvarspolitiska inriktningspropositionen är väl förankrade med både myndigheter och partier. De skapar tillsammans en helhet som blir större än summan av delarna.

Som kontrast diskuterar vi nu en rad olika förslag - det gäller alltifrån flyttning av flygbaser till förvaring av vapen - som inte har förankrats eller granskats på samma sätt och som man därför bör förhålla sig skeptisk till. Det försvarspolitiska området är ett område som tjänar på eftertänksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Militära frågor

Jag kan spontant känna att en del yrkanden tar sikte på att lösa problem som kan lösas inom det nuvarande regelverket. Utskottet har bland annat tagit ställning för en motion som föreslår en översyn av förvarets tillgång till skjutfält och övningsområden i ett försämrat säkerhetspolitiskt läge. Tofta skjutfält nämns som ett exempel. Samtidigt har Försvarsmakten inte inkommit med någon begäran om detta.

Frågor om skjutfält och liknande är komplicerade saker där ett flertal intressen måste vägas mot varandra - miljön, lokalbefolkningen och de nationella intressena måste alla tas hänsyn till. Därför är det viktigt med en ordentlig prövning. Med det yrkar jag bifall till reservationerna 10 och 17 och i övrigt till utskottets förslag i betänkandet.

Fru talman! Jag har under rubriken Militära frågor en motion som handlar om att i praktiken säga upp värdlandsavtalet och en om att klargöra militärmusikens uppgift. När det gäller en av motionerna föreslår ett enhälligt utskott att den ska bifallas, och det tackar jag varmt för. Jag vet inte om det är helt okej med riksdagsordningen, men om det vore det skulle jag vilja prioritera värdlandsfrågan trots att jag uppskattar militärmusiken väldigt mycket. Men det kanske inte låter sig göras, och om det inte går ska jag ändå uttrycka min tacksamhet, och även många militärmusikers och deras tacksamma publiks uppskattning, över utskottets positiva syn på min motion.

Försvarsutskottet anser nämligen att regeringen bör klargöra för Försvarsmakten att försvarsmusikens uppgift, utöver att medverka i statsceremonier, även är att medverka nationellt och internationellt i förbandsspelningar och konserter för det civila samhället. Utskottet föreslår därför att riksdagen kräver att regeringen ska klargöra bredden i försvarsmusikens uppdrag för Försvarsmakten. Det är jättebra - tack!

Nu kanske vän av ordning tänker i den upphetsade säkerhetsdiskussion vi ibland för att det satsas alldeles för mycket på en sådan sak som militärmusik. Vi kan ju inte slå den lede fi med en trumpet, eller hur? Vi kan inte dunka förstånd i honom med en trumpinne. Men denna anrika musiktradition har i dag bara tre professionella kårer i Sverige. Lilla Norges 4,7 miljoner invånare har fem kårer plus en värnpliktsorkester. Danmark med 5,5 miljoner invånare har tre orkestrar och en värnpliktsorkester, och Finlands 5,5 miljoner invånare kan glädja sig år att ha hela sex orkestrar som samtidigt och samstämmigt kan stämma upp Björneborgarnas paradmarsch eller något annat. Så nog ska Sverige kunna klara av att värna våra tre heltidsmusikkårer: Stockholm, Kungsängen och Karlskrona. Därför är jag tacksam för behandlingen. Detta ska hädanefter bliva vår musik!

Men, som det heter i en del tv-program, nu över till något helt annat. Sverige har, fru talman, undertecknat ett värdlandsavtal med Nato som innebär ytterligare steg mot ett fullt medlemskap. Jag är starkt kritisk till avtalet, som undertecknades i september 2014. Jag anser att allt fler gemensamma övningar på svensk mark och en anpassning till Natostandard organisatoriskt och praktiskt driver Sverige in i ett ökat beroende av Nato. Jag anser att detta skadar vår alliansfrihets trovärdighet, och jag menar att de Natoledda övningar som äger rum på svensk mark samt i och på svenskt luftrum och territorialvatten ska upphöra och att Nato inte ska tillåtas att öva inom Sveriges gränser. Basta!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Militära frågor

Jag yrkar bifall till reservation 6.

Fru talman! Slutligen skulle jag vilja ta upp att regeringen borde sätta upp mål och delmål för att inom sex år nå målet om att 40 procent av deltagarna vid fredsbevarande insatser ska vara kvinnor. Jag tackar Alexandra Völker för att hon ger ett principiellt stöd, och jag hoppas att det kanske går ett steg längre nästa gång. Det var som sagt positivt att Försvarsmakten vid sin dragning i försvarsutskottet i dag meddelade att man nu själv ska sätta upp lite fler mål och delmål och börja arbeta aktivt med frågan. Det var på tiden.

Det är viktigt att detta följs åt - antalet och andelen anställda kvinnor i Försvarsmakten men också vid internationella insatser. Tyvärr har anställda från olika länder under FN-flagg vid upprepade tillfällen missbrukat sin maktposition genom att utnyttja kvinnor och flickor och även pojkar sexuellt. Förutom de direkta konsekvenserna för de drabbade barnen och kvinnorna motverkas direkt syftet med den internationella närvaron. Genom att på detta sätt bidra till organiserad brottslighet, som ofta är det som kontrollerar prostitution och människohandel, upprätthåller man den instabilitet man är där för att bekämpa. Man upprätthåller det våld som man är där för att bekämpa. Därför måste vi gå vidare med detta.

Vi menar att meddelarfriheten måste gälla även för de anställda inom Försvarsmakten som påtalar missförhållanden när det gäller sexuellt våld, oavsett om man arbetar i Sverige eller internationellt. Regeringen bör i kontakt med berörda myndigheter säkerställa att det finns tillgänglig information och nödvändiga rutiner för att möjliggöra uppgiftslämnande när det gäller sexuellt våld, sexuella trakasserier eller liknande missförhållanden för anställda inom Försvarsmakten - oavsett arbetsplats.

Fru talman! Vi debatterar ett betänkande som har rubriken Militära frågor. Från talarstolen har man tagit upp det beslut som regeringen i dag har fattat, nämligen att återaktivera värnplikten. Det är ett mycket bra beslut; det får man berömma regeringen för. Men det är också helt nödvändigt.

Det system vi nu har haft med frivillig rekrytering av deltidssoldater har inte fungerat. Jag lät riksdagens utredningstjänst titta på detta för en tid sedan, och det visade sig att det skulle dröja till in på 2040-talet att komma i kapp om Försvarsmakten skulle hålla samma fart som nu. De senaste åren har antalet deltidssoldater bara ökat med 200 per år.

Fru talman! När man bygger upp ett försvar är det av yttersta vikt att man har mannar, materiel och övningar. Därför är det viktigt att man kommer till skott med detta i dagens beslut. Vad som däremot saknas är den del som fanns med i utredningen, nämligen incitament och belöningar. Det handlar dels om att få människor att göra färdigt grundutbildningen, dels om att få personalen att stanna kvar framöver.

Jag går nu över till själva betänkandet. Det finns en viktig koppling när vi nu bygger upp ett försvar av Sverige igen. Jag nämnde tidigare vikten av övningar. Det är av yttersta vikt. Om man ska ha någon effekt av en försvarsmakt måste man ha övningar. Därför har utskottet nu tagit ett initiativ och påpekar vikten av att regeringen snabbar på behandlingen av miljöprövningarna. Det finns alldeles för många ärenden som har legat alldeles för länge. Det är inte bara den här regeringens fel, utan det ligger också på den förra. Men i detta säkerhetspolitiska läge, som ju är tuffare nu, vill det till att regeringen agerar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Militära frågor

Ta Tofta skjutfält som exempel! Vi känner allesammans i den här kammaren till Gotlands strategiska betydelse. Vi vet att Försvarsmakten historiskt sett har ägt en stor del av Gotland med viktiga strategiska områden. I dag har det krympt ihop, och av det skjutfält man har kvar får vi bara använda den ena halvan. Vi får inte använda det fullt ut, för den andra halvan får man inte använda. Det har varit en lång historia av överklaganden. Här är det viktigt att Försvarsmakten får tillstånd, särskilt nu när vi ska bygga upp en starkare förmåga. Då är det av yttersta vikt att man kan öva.

Sedan handlar det om försvarsmusiken. Det är en viktig detalj, och det är något som har en stolt historia: I 300 år har Marinens Musikkår förgyllt tillvaron och haft en viktig roll. Den har flera gånger varit hotad. Jag vill särskilt nämna ett namn: Peter Stolpestad, som flera av oss i kammaren känner till. Han spelar själv, och han har varit ledande i att lyfta fram de goda argument som finns för att behålla Marinens Musikkår. Nu har regeringen beslutat sig för detta, och försvarsministern har sagt att den ska få vara kvar under hans tid.

Det finns ett viktigt yrkande. Det är inte alltid man får tillfälle att ge beröm åt ledamoten Stig Henriksson, men det här är en bra motion. Jag har själv motionerat på liknande sätt tidigare, och nu är vi med och yrkar bifall till motionen. Den går ut på att man i strävandena att se till att musikkåren får leva i minst 300 år till behöver hitta olika sätt att finansiera detta. Ett sätt är, som motionen går ut på, att Marinens Musikkår inte bara ska finnas med i statsceremoniella sammanhang utan också spela för allmän publik. Det skulle kunna hjälpa till med finansieringen.

Allra sist, fru talman, vill jag säga några ord om en motion som jag har varit med och skrivit och som gäller det civila samhället och de frivilligorganisationer som är kopplade till Försvarsmakten. De är betydelsefulla och har en viktig roll, inte minst när det gäller att bygga upp det civila försvaret som ju har varit nedlagt under lång tid. Här har de här frivilligorganisationerna en viktig roll, och här finns det fler sätt som vi kan utveckla samarbetet på för att få det mer funktionellt.

Jag yrkar bifall till den kristdemokratiska motionen i punkt 13, reservation 20.

(Applåder)

Fru talman! Det här är ett innehållsrikt betänkande med många viktiga rubriker. Det finns, vilket de som har talat här tidigare varit inne på, tre viktiga tillkännagivanden som handlar om musikkårens verksamhet, övnings- och skjutfält och civil och militär samverkan. Det är frågor som berör den militära verksamheten i sin helhet, men det är också viktigt att både på kort och lång sikt reflektera över var vi står i de här frågorna.

Med tanke på den här veckan och hur mycket som sker och har skett inom det militära och det försvarspolitiska området kan vi konstatera att det är många frågor samtidigt på dagordningen. Jag tycker också att det är viktigt att man ser det i ett helhetsperspektiv och försöker föra ihop de olika nationella målsättningarna som formas i respektive politikområde för att få en riktning på totalförsvarsplaneringen framöver som genomsyrar också andra politikområden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Militära frågor

Vi har hört här i debatten hur viktigt det är att koppla ihop det här med livsmedelsfrågor, och det är jag den första att understryka betydelsen av i ett läge där vi har en sårbarhet och där totalförsvarsplaneringen kräver en ökad primärproduktion i Sverige för att också minska sårbarheten.

Det kräver också ett nytt förhållningssätt till många frågeställningar för att minska sårbarheten och öka vår operativa gemensamma totalförsvarsförmåga.

När överbefälhavaren presenterade de ekonomiska förutsättningarna för 2018 kunde vi se både hur den ekonomiska urholkningseffekten påverkar det försvarspolitiska och militära arbetet med undanträngningseffekter och framflyttningar av olika investeringar och hur det kommer att riskera att öka den operativa risken efter 2020.

Det här är frågor som vi behöver fortsätta diskutera på lång sikt, och det gör vi tillsammans, men vi behöver även göra det på kort sikt utifrån ett militärpolitiskt perspektiv. Det handlar både om resurser och om beslut. Man kan vara nöjd med hur den pågående processen ser ut i dag när det gäller tillämpningen av miljötillstånd och annat på skjutfält. Men visst borde det gå att göra snabbare. Även om man har minskat mängden ärenden på bordet återstår viktiga ärenden att avgöras, och vi förväntar oss att regeringen tar detta på största allvar.

Det handlar också om hur regeringen kommer att ställa sig till resursfrågan i närtid och om hur detta påverkar de praktiska förutsättningarna såväl för övningsverksamhet som för beredskapsfrågor och materiel inom Försvarsmakten.

Regeringen har tagit ett beslut i dag om personalförsörjningen - det har vi hört i debatten - och aktiverat värnplikten. Utgångspunkten för Centerpartiet är att personalförsörjningen ska vila på en frivillig grund och att det i sin tur ger en motiverad och engagerad personalstyrka. Når vi inte målen och målsättningarna i utbildningsarbetet om vad vi behöver ha, vilket vi har sett att vi inte gör, måste vi komplettera med plikt.

Det handlar om många olika perspektiv i Försvarsmaktens budgetunderlag, och det påverkar de frågor som finns med i dagens betänkande om de militära frågorna. Det kommer att påverka i vilken hastighet de olika besluten genomförs kopplat till inriktningsbeslutet och också hur det kommer att genomföras i övningsverksamhet, och det handlar också om investeringsarbetet.

Det överbefälhavaren och Försvarsmakten konstaterar är att sedan det senaste försvarsbeslutet togs har osäkerheten ökat. Försvarsutgifterna diskuteras brett i andra länder i vårt närområde. Flera länder aviserar höjningar i sina utgifter. Natoländerna ökar ambitionerna i strävan efter att nå 2 procent av bnp.

När utplaceringen av militära styrkor och ökad militär aktivitet sker i vårt absoluta närområde och vi ser en ökad risk för militära incidenter och konfrontation är det vår uppgift att inom det här arbetet under det här året ta de erforderliga beslut som krävs för att i närtid också stärka den militära förmågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Militära frågor

Läget i vårt område beskrivs som försämrat. Fem faktorer som påverkar det här nämns.

Man beskriver en sänkt tröskel för användandet av militärt våld. Man beskriver en pågående ökning av den ryska militära förmågan. Man beskriver ökad militär verksamhet i Östersjöområdet. Man beskriver att Sveriges närområde har fått en ökad militärstrategisk betydelse. Man beskriver också att det finns en ökad osäkerhet i västvärlden.

Sedan finns det många perspektiv på gråzons- och icke-linjär krigföring att gå in på. Det kommer vi att återkomma till, men poängen är att om inte största fokus i de olika delarna i dagens betänkande är på genomförande riskerar vi att tappa tid. Det handlar om andra myndigheters sätt att hantera processer, och det handlar också om viljan att agera kraftfullt.

Fru talman! Centerpartiet menar att det är viktigt att vi gör satsningar på bredden och att vi också säkerställer att det här är ett ändamålsenligt fördelat prioriterat område inom militär verksamhet. Vi måste följa upp såväl materielinvesteringarna som hur övningsverksamheter utvecklas och hur vi står oss med vår beredskap.

(Applåder)

Fru talman! För tids vinnande yrkar jag endast bifall till reservation 1.

Numera är alla partier för att vi ska ha ett invasionsförsvar och utbildning av värnpliktiga. Majoriteten av partierna vill höja försvarsanslaget. Eftersom vi alla numera menar allvar med upprustningen måste vi också vara konsekventa och skapa förutsättningar för en rejäl militär förmågehöjning. Den förmågehöjningen måste avse alla försvarsgrenarna. Den måste avse såväl det militära som det civila försvaret.

Upprustningen förutsätter att fredsanpassningen av det svenska försvaret upphör. Vid varje anpassning av försvaret ska vi nu fråga oss: Fungerar det här i krig? Endast det krigsanpassade försvaret ger en tröskeleleffekt och verkar för fred och vår frihet.

I detta betänkande kommer en del aspekter av detta slag upp. Vi är inte överens med regeringen som vill ha två brigader totalt för markförsvaret. SD vill ha åtta armébrigader och tre amfibiebrigader.

Oavsett antalet brigader är det viktigt att vi tränar i brigadformatet. Slutövningarna för årets värnpliktsutbildade bör, liksom repetitionsutbildningarna, vara i brigadformat.

För att man ska kunna öva krävs det övningsområden och infrastruktur. Det är ett nationellt säkerhetsintresse att vi kan återta övningsområden samt infrastruktur och sätta dem i bruk i den takt upprustningen kräver. Miljöprövningar är viktiga, men de får inte fördröja utvecklingen.

Ett invasionsförsvar kräver förmåga att flytta förbanden och kräver dessutom en strategisk reserv. Dock kan vi inte räkna med att kunna flytta våra förband hur mycket som helst utan problem. En fiende kan utnyttja om vi är fel utgångsgrupperade. Vi ska kunna möta en invasion oavsett var den kommer. Det är ett skäl till att vi tycker att två armébrigader är för få.

Gotland är ett särskilt känsligt område. Den som kontrollerar en flygbas med luftvärn där samt innehar kustrobotar kontrollerar nämligen hela Östersjön. Om vi lämnar Gotland oförsvarat kommer andra stater vid en konflikt i Östersjöområdet per automatik att tvingas in i en kapplöpning om att ta och utnyttja Gotland. Vi bör alltså rusta Gotland betydligt mer. Det gäller såväl luft som sjö och markförsvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Militära frågor

Man hör ibland oroliga röster om att det kanske är fel att satsa på det militära försvaret; eftersom Europa har drabbats av många hemska terrordåd och Sverige av ett ökat våld med skjutvapen och handgranater verkar bristen på polis vara kritisk. Sverigedemokraterna anser dock att behov av polis och militär inte bör ställas mot varandra. Totalförsvaret är nämligen en ryggrad för samhället.

Efter galenskaperna i Ådalen är vi väldigt försiktiga med att använda militärt våld i civila krislägen. Vi bör fortsätta vara försiktiga med detta. Polisen har ju en juridisk utbildning som militären sällan har i samma omfattning. Med den kunskapen måste vi ändå inse att den militära resursen måste kunna användas vid terrorism eller svåra upplopp. För att det ska fungera är det viktigt att polisen äger och leder de gemensamma operationerna. Militären får i ett sådant läge utgöra det bakre stödet och underhållet. Vid storskaliga terrorattacker får militären en mer framskjuten roll.

Fru talman! Även om försvaret innebär stora tunga fordon och explosioner med mera är finliret med administration och styrning lika viktigt.

Det är känt att försvarets datasystem Prio är segt och upptar mycket tid för de anställda i försvaret. Prio är uppbyggt av ett modulbaserat program. Det finns parallella fall där just detta program har visat sig vara långsamt. Om Prio måste ersättas är det bäst att ta tag i det på en gång.

Det är bara erkänt sakkunnigt folk som kan bedöma om det ska göras. Och om ett nytt skräddarsytt system ska skapas är det viktigt att det är erkänt kompetenta konsulter som anlitas vid upphandlingen. Försvaret har inte råd med ännu ett icke optimalt system, om man väl byter.

Fru talman! Icke förvånande för flera i den här kammaren kommer jag att uppehålla mig främst vid försvarsmusiken.

Jag vill börja med att tacka Stig Henriksson från Vänsterpartiet för hans motion på vars grund detta tillkännagivande egentligen ligger.

Frågan om försvarsmusikens vara eller icke-vara har under tidens gång bollats fram och tillbaka. Det gäller framför allt Marinens Musikkår som har sitt säte i min hemstad Karlskrona. Och frågan har sträckt sig över partigränser och olika delar av samhället.

Fru talman! Jag tillhör den generation som liksom flera här i kammaren kanske kommer ihåg Tekniskt magasin med Erik Bergsten. I vinjetten var det ju ett antal kugghjul som gick in i varandra. Några av kugghjulen var lite ovala, men de passade ändå i sammanhanget och fick maskineriet att snurra runt. Jag skulle vilja att ni har bilden av ett sådant ovalt kugghjul i Försvarsmaktens hela maskineri i huvudet.

Stig Henriksson talade i sitt anförande tidigare om hur ett sådant vapen skulle kunna användas. Det fanns en tid när framför allt Marinens Musikkår var hotat av nedläggning, när det ställdes mot personalkategorier eller mot olika ekonomiska hänsynstaganden. Jo, det är just en bärande och viktig del i ett maskineri.

Musik appellerar. Musik knyter samman generationer. Musik hänvisar till historiska händelser. Musik skapar en förståelse, en inre känsla och målar upp bilder på ett sätt som vi kanske inte alltid kan göra i andra sammanhang. Musik överbryggar också och kan om inte annat vara ett bra prverktyg.

Militära frågor

Jag skulle vilja säga att försvarsmusiken är ett av Försvarsmaktens viktigaste pr-verktyg - genom att man faktiskt visar och skapar känslor och bilder av det viktiga arv som vi har i Försvarsmakten, historiskt och framöver, framför allt där Försvarsmakten inte är representerad i dag.

Försvarsmusiken bidrar inte bara med statsceremonier. I förslaget till tillkännagivande, som är baserat på Stig Henrikssons motion, uttrycker vi också att vi vill att man ska titta ytterligare på det uppdrag som försvarsmusiken faktiskt har. Jag kan ta ett exempel från min hemmaplan. Marinens Musikkår är initiativtagare till ett uppmärksammat integrationsprojekt på Sunnadalsskolan, som är en mycket invandrartät skola. Där knyter försvarsmusiken tillsammans med Marinmuseum samman hela samhället och skapar en förståelse för det som man kanske inte kommit i kontakt med tidigare - försvarsmusiken. Man har också ett antal andra projekt med förskolor.

Jag talade om det ovala kugghjulet. Många inom försvarsmusiken är professionella musiker och inte militärer. De kanske inte alltid passar in i sammanhanget vad gäller militär planering. Men de passar in i våra hjärtan och i försvarsmusikens verksamhet.

I detta anförande instämde Stig Henriksson (V).

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 15 mars.)