Frågestund - 2017-01-12

Herr talman! Sverigedemokraterna tycker inte att det är viktigt att beivra brottslighet - det var en intressant information. Jag tycker att det är det. Jag tycker att de välfärdspengar vi har ska användas för dem som har rätt till dem. Det ska göras så nu, och det är viktigt för förtroendet i framtiden, både brukarnas och allmänhetens förtroende för reformen.

I det regleringsbrev som vi har skrivit vill vi säkerställa att medlen går till det som det var tänkt och till dem som det var tänkt. Vi vill också säkerställa, genom en rad uppdrag som vi ger till olika myndigheter, att människor inte hamnar mellan stolarna.

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till närings- och innovationsminister Mikael Damberg.

Förra veckan presenterade Landsbygdskommittén sitt betänkande, där de lyfte upp vikten av arbetstillfällen och en bransch som är oerhört viktig för landsbygden och för jobben, nämligen besöksnäringen. Olika utmaningar som presenterades var bland annat persontransporter, tillgång till rätt arbetskraft och svårigheter med att ha sysselsättning året runt. Därför är min fråga: Hur arbetar regeringen med att säkerställa att utmaningarna eller, om man talar klarspråk, problemen blir så små som möjligt, helst obefintliga, så att vi har möjlighet att bo och leva i hela landet?

Herr talman! Tack för frågan! Besöksnäringen är en enormt viktig bransch i hela Sverige. Den är viktig i stora städer. Vi fick en rapport häromdagen om att Stockholm rankas jättehögt som resmål i de globala mätningarna och drar folk till Sverige. Men vi ser att besöksnäringen i dag skapar jobb och tillväxtmöjligheter i hela Sverige.

Förra året växte nätterna dubbelt så snabbt i Sverige som i övriga Europa. Det ska vi fortsätta med.

Regeringen har jobbat med att marknadsföra Sverige utomlands. Det är 110 miljoner mer för att marknadsföra Sverige utomlands. Vi ser en positiv utveckling av det. Vi har jobbat med destinationsutveckling för att få fler destinationer att vara redo att ta emot inte minst internationella besökare. Vi har nu också tillsatt en SOU för att för första gången på väldigt länge ta ett samlat grepp om hela besöksnäringens utveckling. Det är Britt Bohlin som utreder och leder det arbetet för att vi till nästa år ska få ett samlat underlag när det gäller hur vi strategiskt kan jobba med besöksnäringsutveckling i Sverige.

Herr talman! Jag tänkte just ställa en följdfråga om destinationsutveckling. Jag kommer själv från Kiruna, som ligger i Lappland, som är ett väldigt starkt varumärke. Men jag tror att det finns många destinationer i Sverige som skulle kunna vara än större varumärken.

Kan du mer detaljerat gå in på hur man jobbar med just destinationsutveckling eller varför det är viktigt?

Herr talman! Destinationsutveckling är viktigt för att marknadsföra spännande och unika destinationer - Sverige har väldigt varierande destinationer som gör Sverige spännande internationellt. Men det handlar också om att lyfta. Det räcker inte med att man är unik. Det gäller också att det finns en företagskultur med boenden, mat, transporter och andra kringtjänster för att inte minst internationella turister ska våga och vilja göra beställningar och för att man ska kunna driva en besöksnäring vidare på en ort. Det är därför man jobbar ihop nationellt med regionerna. Man jobbar med starkare destinationer i Sverige inte bara för att marknadsföra dem utan också för att få dem att blomstra.

Herr talman! Jag vänder mig till minister Damberg. Han kan slå upp fliken F, som i försvar, i sin inläsningspärm.

Vi har precis haft försvarskonferens i Sälen. Där talade bland annat statsminister Löfven. Han sa att svenska folket kräver att vi är vuxna uppgiften. Det är klokt, rätt och riktigt. Försvarsminister Hultqvist talade dagen därefter och hade på många sätt ett ganska raljant inledande stycke i sitt anförande. Han attackerade - det var egentligen en retorisk tjurrusning. Han duckade dessutom för eget ansvar.

Jag tycker att vi kan vara många som självkritiskt kan se tillbaka på den försvars- och säkerhetspolitik som har bedrivits tidigare, men nu gäller det att göra saker. Vi ser också att omvärldsvillkoren försämras. Från Moderaternas sida har vi pekat på satsningar här och nu för en total summa om 8 ½ miljard.

Mina frågor är: Hur avser regeringen att slå vakt om en fortsatt samarbetsanda givet de här två olika sakerna? Avser regeringen att gå från ord till handling när det gäller satsningar på försvaret här och nu?

Herr talman! När vi nu bygger i den omfattning som vi gör handlar det om att se till att bygga samhällen och inte bara bostadsområden. Det är otroligt viktigt att man ute i kommunerna runt om i Sverige i dag inte gör om samma misstag som vi gjorde på 60- och 70-talen utan i stället bygger riktiga samhällen, där arbetsplatser och andra funktioner är inbegripna i lokalsamhället så att det inte bara blir områden utanför städerna med bostäder som är isolerade från annan verksamhet.

Herr talman! Min fråga går till Mikael Damberg.

Vi har i dag en situation med ungefär 100 000 lediga jobb. Samtidigt misslyckas näringslivet med ett av fem rekryteringsförsök. Välfärden har väldigt svårt att hitta personal. Fyra av tio företag skjuter upp en planerad expansion. Arbetsförmedlingen och Tillväxtverket beskriver en skriande brist på yrkesutbildad personal. Samtidigt kan vi se att intresset för våra yrkesutbildningar minskar.

År 2025 beräknar SCB att det kommer att saknas 34 000 gymnasialt utbildade inom teknik och tillverkning, varav 26 000 inom industri. Det kommer att saknas 9 ½ tusen inom fordon och över 80 000 inom hälso och sjukvård och den sociala sektorn.

Hur tänker regeringen möta upp detta och se till att matchningen sker?

Herr talman! Tack, Roza, för en väldigt viktig fråga! Vi har nu en situation där utbildningspolitik blir en allt viktigare tillväxtfaktor för Sverige. Det vill säga: Lyckas vi få utbildningssystemet att matcha de behov som finns både i offentlig sektor och i näringsliv kan vi hålla igång men också utveckla svensk tillväxt och jobbtillväxten framöver. Utbildningspolitiken har därför fått en större jobbdimension än tidigare.

Vad är lösningen på detta? Eftersom vi underutbildar folk i Sverige har vi 70 000 fler utbildningsplatser som vi rullar ut på universitet, yrkeshögskola, komvux och i arbetsmarknadspolitiken.

Den andra frågan är hur vi får attraktionskraften i gymnasieutbildningen att öka. Samverkan är absolut viktigast. När branscher och sektorer är med och planerar och bedriver utbildningen blir kvaliteten högre. Jag tror också att Gymnasiekommittén är inne på någonting väldigt spännande och tittar på gymnasiekompetensen, som ger möjlighet för studenterna att också göra andra val framöver. Jag tror att det är en viktig fråga för att öka statusen.

Herr talman! Tack för svaret!

Jag lyssnade intresserat på partiledardebatten i går. Anna Kinberg Batra målade upp en dyster bild av företagen. Hon beskrev inte problemen utifrån vad jag gick in på i mitt inlägg, utan hon sa bara: Skatt, skatt, skatt! Hon antydde att vissa människor inte vill jobba. Jag hörde inte något om satsning, och jag hörde inte något om framtidshopp för unga, för våra nyanlända och andra som behöver en adekvat utbildning för att ta de jobb som de behövs till för vårt gemensamma samhällsbygge.

Vad skulle en borgerlig regering innebära för välfärden, och vad kan deras politik göra för att möta behoven?