Frågestund - 2016-12-15

Herr talman! Vi i Vänsterpartiet har varit mycket kritiska till regleringsbrevet till Försäkringskassan där regeringen uttryckligen gav myndigheten i uppdrag att bidra till att bryta utvecklingen av antalet timmar. Detta har lett till enorma konsekvenser och stor oro hos dem som har drabbats.

I DN den 29 november skrev Åsa Regnér att regeringen nu ska tydliggöra målet i regleringsbrevet för nästa år. I artikeln går dock inte att utläsa vad det löftet egentligen innebär. Det är därför inte så konstigt att vi inte känner oss helt trygga med enbart ett löfte om att skrivningen ska förtydligas utan någon signal om hur så ska ske.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag vill därför be statsrådet konkretisera på vilket sätt som man tänker förtydliga målet och garantera att lagstiftningen upprätthålls i regleringsbrevet för 2017.

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Ann Linde med koppling till handelspolitik i allmänhet och mer specifikt handelsavtalet med Kanada.

På det nya året påbörjas runt om i Europa ratificeringsprocessen för att hela avtalet ska träda i kraft. Det sker i ett Europa där handelsfrågorna är kontroversiella.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi socialdemokrater har förstått att handel leder till jobb och välstånd men att handelspolitiken också måste kompletteras med en rejäl arbetslöshetsförsäkring och arbetsmarknadspolitik. Jag tror att det är en av nycklarna för att avtalet ska ratificeras och få legitimitet.

Min fråga till statsrådet är: Hur menar du att det ser ut runt om i Europa när det gäller denna insikt, som jag tror är så viktig?

Herr talman! Det som svenska folket sa ja till för över 20 år sedan är någonting helt annat än det vi ser i dag. I dag har EU utvecklats till en överstatlig politisk union. Det var inte alls det som svenska folket röstade ja till med väldigt knapp marginal för över 20 år sedan.

Jag tycker att det är fullt rimligt att dra konkreta slutsatser efter brexit och den debatt och diskussion som har varit i EU. Hur överför vi mer makt tillbaka till medlemsländerna? Hur får vi folket mer delaktigt i beslutsprocessen?

Herr talman! Jag tycker att den senare delen av ledamotens fråga är väldigt väsentlig, nämligen hur vi för en framtidsdebatt om EU som många fler medborgare känner att man kan vara en del av.

Vi kommer till exempel från regeringens sida att börja med så kallade EU-sakråd där vi kommer att bjuda in parter som är intresserade av olika frågor för att de ska kunna få ett mycket tidigare inflytande över och dialog om processen. Det tycker jag är ett viktigt sätt för att få mer förståelse för vad som händer.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Åsa Regnér.

Niklas, Mikael, Arne, Elias, Patric, Karin, Micke, Selma och Stefan - det här är några av de väldigt många fler personer som jag har träffat och som vi har läst om i dagspressen. Det är personer som är i behov av tidskrävande stöd och insatser och som har nekats eller förlorat den statliga assistansersättningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

I dag kom den rapport som statsrådet har begärt från Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, där man granskat den tolkning av regler och praxis från domstolar och annat som Försäkringskassan tillämpar.

ISF rekommenderar regeringen att överväga om lagstiftningen retroaktivt står i överensstämmelse med LSS. Min fråga till statsrådet är: Vad händer nu?

Herr talman! Det är ju regeringen som har beställt den här rapporten, eftersom vi ville veta om det är så att domarna och effekterna av dem har fört bort en praxis från det som var intentionen i lagstiftningen.

Lagstiftningen är väldigt komplicerad, och den här rapporten är inte heller glasklar. Nu analyserar vi den, för jag vill ha svar på de här frågorna.

Vi har en möjlighet att ganska snart återkomma med svar i regleringsbrevet. Vissa av de saker som jag redan har sett att man pekar på är det faktum att det finns dubbla eller till och med tredubbla huvudmän, att man inte har enhetliga bedömningar över Sverige - det har vi redan gett i uppdrag till Försäkringskassan att titta på - och att människor förefaller hamna mellan stolarna. Det är sådant som vi kan ta tag i omedelbart.

I den mån det handlar om lagstiftning ligger det antingen i den utredning som vi har tillsatt på området eller så får vi göra något tilläggsdirektiv i förhållande till rapporten. Det kan jag inte svara på ännu.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag ser fram emot detta arbete.

I debattartiklar efterlyser statsrådet dialog. Bland annat som ett svar på det bildade jag i går ett nätverk bestående av alla partier här i riksdagen just för att kunskapa och kunna ha en dialog.

Jag konstaterar dock att statsrådet inte vill möta brukarorganisationer, komma till socialutskottets hearing och så vidare. Hur tänker sig statsrådet dialogen?

Herr talman! Såvitt jag vet har jag kommit alla gånger som riksdagen har kallat, och jag kommer gärna till ert nätverk om detta är vad frågan innebär.

Jag träffar funktionshindersrörelsen löpande, senast i fredags. Jag har träffat enskilda organisationer som har velat det. Jag har även erbjudit möten till vissa som inte har accepterat det.

Jag vill gärna ha dialog - så är det!

Herr talman! Jag har en fråga till chefen för Justitiedepartementet och den som är budgetansvarig för utgiftsområde 4.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Nu i tisdags uttalade rikspolischefen Dan Eliasson att man kommer att göra slut på 1 miljard kronor mer nästa år. Årets anslag kommer inte att lämna några pengar över, vad vi förstår. Ramhöjningen nästa år är blygsam - 83 miljoner kronor. Det finns en liten extra slatt i tilläggsbudgeten, och kvar är 400 miljoner kronor från tidigare alliansbudgetar.

Eftersom risken verkar betydande att polisen kommer att köra på kredit innan nästa år är slut är min fråga: Kommer regeringen medvetet att låta polisen köra på kredit?

Herr talman! Nu tillhör just den delen som gäller polisen inrikesministerns budgetområde, men jag kan väl säga att när det gäller att köra polisen på kredit borde Krister Hammarbergh vara väl förtrogen med det, eftersom hans egen regering tenderade att göra det nästan varje år när vi satt i opposition, om jag minns saken rätt.

Det här är frågor som man helt enkelt får lösa under årets gång om det skulle visa sig att det finns brister när det gäller budgetdelen. Hittills har det trots allt varit så att vi har haft ett överskott som polisen har kunnat föra över från ett år till ett annat.

Skulle det uppkomma en situation då vi behöver tillskjuta mer pengar till polisen får vi naturligtvis ta det under nästa år. Men att köra polisen på kredit på det sätt som den borgerliga regeringen tenderade att göra tänker vi inte ägna oss åt.

Herr talman! Att hoppa på den föregående regeringen som de facto lämnade över pengar är ett dåligt svar på frågan.

Hur man än räknar är risken nu betydande att polisen faktiskt inte kommer att ha tillräckliga resurser ens med det tidigare anslagssparandet. Är det då så att man kommer att vidta åtgärder vill jag komplettera med en fråga till chefen för departementet: Har ni i så fall gett underhandslöften till polisen om tillägg under vårbudgeten?

Herr talman! Den frågan är naturligtvis alldeles för tidigt väckt. Jag kan i och för sig konstatera att vi under det här året anslog mer pengar till polisen i tilläggsbudgetarna, framför allt under våren, så att vi klarade av deras resursbehov.

Det kommer vi naturligtvis att göra i år också. Men hittills den här mandatperioden har det snarare varit ett överskott än ett underskott som har präglat polisen.

Herr talman! Som de flesta ledamöter, åhörare och ministrar känner till har Sverige gått från att föra en politik där statsministern deltar i Refugees Welcome till att föra en politik där vi skickar ungdomar till döden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

De senaste veckorna har det uppmärksammats hur ungdomar skickas till bland annat Afghanistan, där de går mot en otrygg och osäker framtid. Detta påverkar inte enbart familjerna, deras situation på arbetsmarknaden i Sverige och deras framtid, utan det påverkar även nuet för dem som går i skolan. Vi får varje dag höra från skolpersonal vilken tuff situation det är att undervisa elever som inte kan känna framtidshopp eftersom de inte vet om de ska vara kvar här en dag till, två veckor till eller flera månader till.

Jag undrar: Hur ställer sig Gustav Fridolin till detta? Vad anser utbildningsministern om den här frågan? Hur menar utbildningsministern att det ska funka att föra denna politik samtidigt som eleverna ska kunna lära sig och koncentrera sig på skolan?

Herr talman! Jag har också mött många av de lärare som nu gör ett fantastiskt jobb. De gjorde det i den akuta situationen, där vi fick väldigt många fler barn till svensk skola på kort tid, och de gör det nu för att säkerställa att de som har kommit till Sverige får en möjlighet till en start i skolan och den utbildning de behöver för att kunna bygga sina liv.

Just av det skälet har vi varit överens i riksdagen om att den lagstiftning som riksdagen har fattat beslut om ska kompletteras med regler som gör att de elever som börjar gymnasiet kan få tryggheten i att kunna få en gymnasieutbildning. Dessa regler är nu ute på remiss, skickade av justitie- och migrationsministern. Vi inväntar remissvaren, men vi kan konstatera att lärarfacken i stora drag har välkomnat att vi verkligen tar tag i detta. Det är något som behövs ute på skolorna.

Herr talman! Jag undrar hur utbildningsministern tänker sig att det ska bli för de elever som vet att när deras skoltid är över kommer de att skickas till länder som de ibland inte ens har varit i. Hur ska man då motivera en elev att vilja lära sig någonting inom skolan? Jag var själv i denna situation när jag kom hit som flyktingbarn och vi inte visste något om vår framtid på grund av den dåvarande regeringen, som också ville föra en inhuman flyktingpolitik.

Jag undrar: Anser verkligen Gustav Fridolin, som en miljöpartist som har stått upp för de här frågorna tidigare, på allvar att detta är hållbart? Är det något som man kan kalla för en bättre linje?

Herr talman! Om det hade varit så att regeringen ville att de regler som nu har antagits skulle vara permanenta hade vi såklart lagt fram förslag om en permanent lagstiftning. Vi ser att det finns målkonflikter i de regler som nu gäller.

Det finns en anledning till att Sverige sedan 80-talet huvudsakligen har tillämpat permanenta uppehållstillstånd. I den situation som rådde valde vi dock att gå fram med regler för att kunna hantera det akuta läget. Det försvårar för många, inte minst för unga, på det sätt Daniel Riazat beskriver. Sedan ska man inte säga att det är så enkelt att människor ska åka så fort gymnasieutbildningen är färdig. Det finns ventiler för att kunna få möjlighet att få ett permanent uppehållstillstånd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Mina frågor går till statsrådet Åsa Regnér och handlar om LSS-assistansen och rättigheter.

Regeringen har meddelat att regleringsbrevet till Försäkringskassan ska skrivas om eftersom det förra har misstolkats. Det får inte råda några tvivel om att den som har behov av stöd ska få det. Det handlar om människors rättigheter. Hur kommer den nya formuleringen att försäkra detta?

Min andra fråga handlar om att regeringen inte har föreslagit några lagändringar som ändrar rätten till LSS eller assistansersättning. Däremot har det kommit domar från Högsta förvaltningsdomstolen som påverkar hur lagen tillämpas av Försäkringskassan. Varken riksdag eller regering kan styra över domstolars utslag. Däremot är det vårt ansvar att utforma de lagar som besluten grundar sig på. När domutslag gör att lagen inte tolkas som det var avsett från början måste lagen ändras.

När och hur kommer regeringen att agera för att dessa lagar bättre ska leva upp till våra mål om jämlikhet, delaktighet och självständighet?

Herr talman! Tack, Laila! Detta är viktiga frågor. Vi kommer förstås att presentera det nya regleringsbrevet före årets slut.

Jag kan inte avslöja exakt formulering i regleringsbrevet, men det är vår ambition och vår absoluta vilja att formulera det på ett sätt så att man förstår att det vi är ute efter är felanvändning av medlen inom assistansersättningen. Det grundar vi på en rad rapporter som säger att en felanvändning förekommer. Det är inte bara en rapport, utan det är många som har kommit under de senaste åren från tunga instanser som visar på detta. Jag tycker att det är mitt ansvar att ta tag i det.

Vi vill också säkerställa i det kommande regleringsbrevet, liksom i det nuvarande, att rätt person får rätt insats. Vi har ju inte ändrat lagen, som du också påpekar. I dag tog jag emot en rapport som jag nu ska analysera och som handlar just om de här domarna.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Det är av största vikt att det i regleringsbrevet framgår tydligt att alla ska få det stöd de har rätt till. Det är viktigt för de enskilda, för anhöriga och för närstående. Men det är också viktigt för oss som samhälle. Tack vare LSS och assistansen kan fler delta i samhällslivet och bidra med sina kunskaper och styrkor. Vi blir då också ett mer människovärdigt samhälle.

Det är viktigt att lagen ändras, för det är inte rimligt att vi behåller formuleringar som inte får den effekt som avses med lagen. De domslut som har kommit visar tydligt att lagen behöver förbättras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag håller helt med. Därför står det redan nu att rätt person ska få rätt insats. Väldigt tydligt, rakt upp och ned, står det så.

Vi måste analysera effekterna av domsluten. Det är den slutsats vi själva har dragit, och därefter har vi beställt den rapport som kom i dag. Den förra regeringen gjorde inte det trots att flera diskuterade domar kom 2009, 2012 och även under alliansregeringens tid.

Nu kommer vi att analysera den rapport som kom i dag. Vi kan göra vissa saker redan i regleringsbrevet, men om det handlar om lagstiftning måste vi utreda det mer.

Herr talman! Jag har en fråga till justitieministern. Jag har fått brev i dag för kännedom från Socialdemokraternas kommunstyrelseordförande i Kramfors. Brevet är skickat till regeringen. Han beskriver i brevet att medborgarna i Kramfors känner stor otrygghet, att kommunen under flera år har haft avtal med bevakningsföretag för att klara den lokala situationen och att man nu har byavakter som mer eller mindre börjar utvecklas till medborgargarden. De begär nu också bidrag för att få skyddsbilar och annat för att kunna agera.

Han ställer frågan till regeringen hur man ser på att kommuner tvingas lägga resurser på att säkra den lokala tryggheten. Det är också min fråga: Hur ser regeringen på detta? Bör Kramfors kommun och andra kommuner bifalla denna typ av ansökningar om bidrag till bilar och annat för bevakning runt om i kommunerna?

Herr talman! Detta är naturligtvis ett uttryck för en bristsituation som vi har när det gäller polisen på många håll. Vi har det när det gäller storstadsområdena, och vi har det också till en del när det gäller landsbygden.

För att lösa detta finns det inte så många genvägar, utan man måste helt enkelt se till att det blir fler poliser. Vi kommer att behöva öka antalet poliser de kommande åren. Det är också därför vi har ökat intagningen till Polishögskolan under detta år.

Det andra jag tror vi måste ha är fler civilanställda i polisorganisationen. Vi har redan anställt mellan 500 och 600 civilanställda i år. Det innebär att man lösgör polisresurser som i dag är uppbundna på annat håll till rent polisarbete.

Det tredje är inte att förglömma: Vi måste reformera polisutbildningen och göra den bättre så att vi kan få ut mer av den rådande polisorganisationen än vi får i dag. Allt detta jobbar regeringen med, och det tycker jag att man kan hälsa kommunalrådet i Kramfors.